Elnätet är en viktig samhällsbärare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Elnätet är en viktig samhällsbärare"

Transkript

1 Nätrapport 2013

2 Elnätet är en viktig samhällsbärare Elnätet är en viktig samhällsbärare 1 Från eld till el på 100 år 2 Elmarknaden 4 Miljarder för att säkra elnäten 6 I storstad och på landsbygd 8 Fortum framtidssäkrar elnäten 9 Elnätet ger jobb 10 Kortare avbrott och snabb information 12 Mot ljusare tider 14 Fortums elnätsområden 16 El är idag en självklarhet för oss svenskar. Vårt samhälle är i allt högre grad beroende av el. Det svenska elnätet är ett av de mest tillförlitliga i världen. Men i takt med att vårt samhälle blir alltmer elektrifierat ökar också kraven på tillförlitlighet. Elnätsanläggningarna förväntas fungera i 40 år och med tanke på hur användningen av el förändras så har kraven också ökat på ett helt annat sätt än man förutsåg för 20, 30 eller 40 år sedan. Även kundernas vilja att betala för att el alltid ska vara tillgängligt har ökat under de senaste 20 åren. Leveranssäkerheten har varit ett av de viktigaste utvecklingsområdena sedan 1990-talet, men stormen Gudrun 2005 ändrade förutsättningarna radikalt. En storm med sådana konsekvenser på skogen fanns inte med i riskbedömningarna. Vi startade projektet SäkraNät under Målet med detta projekt, som är det mest omfattande infrastrukturprojektet i Fortums historia, är att både säkra tillförlitligheten i dagens elnät och att samtidigt förbereda elnätet för framtidens krav. De närmaste decennierna står världen och Sverige inför ett historiskt teknikskifte. Skiftet handlar om övergången till allt mer sol-, vind- och vattenkraft, och till att elen i allt högre utsträckning produceras lokalt. I vissa fall blir konsumenten samtidigt producent. Detta ställer helt nya krav på elnätet. Det måste vara mer flexibelt och fungera i bägge riktningarna, för att vissa dagar ta emot lokalproducerad överskottsel och andra dagar förmedla tilläggsel från mer långväga kraftverk. Detta är en stor omställning, och den är en del av den positiva framtidsvision som vi på Fortum kallar för Solekonomi. Solekonomin innebär att praktiskt taget all energi ska produceras miljövänligt och härstamma från källor som direkt eller indirekt baserar sig på solen. Men om solekonomin ska bli verklighet måste vi börja nu, och vi måste fatta de viktiga besluten redan idag. Det elnät vi bygger idag är avgörande för hur vårt energisystem fungerar i framtiden. Mot ljusare tider! Johan Lindehag, ansvarig Fortums elnät km elnät i Norden. Följ Fortum Sverige på Twitter Facebook (Fortum Sverige)

3 2 NÄTRAPPORT FRÅN ELD TILL EL PÅ 100 ÅR NÄTRAPPORT FRÅN ELD TILL EL PÅ 100 ÅR 3 Från eld till el på 100 år Den ökande användningen av el i kombination med digitaliseringen av samhället har gjort att vi är allt mer beroende av en jämn tillgång på el. Elen är en grundförutsättning för att vår vardag ska fungera. I takt med digitaliseringen av vårt samhälle har vårt elbehov stigit kraftigt. Elförbrukningen har ökat framförallt i hushållen, där tv-apparater, datorer och mobiltelefoner står för den största ökningen. Också ett kort elavbrott kan få stora konsekvenser. Det började med tusen glödlampor Det är inte mer än cirka 130 år sedan elen på allvar kom till Sverige. Det första elektricitetsverket i Sverige uppfördes 1884 i Göteborg. Det levererade ström till knappt 1000 glödlampor, som mestadels fanns i butiker och restauranger. Stockholm fick sitt första elektricitetsverk år 1892, då det statsägda Brunkebergsverket uppfördes. Ett av problemen med användningen av el var till att börja med att det var svårt att överföra den. El är ju en färskvara och ingenting som kan lagras längre tider. Mycket av energin gick förlorad i transporten. Det var till slut en svensk uppfinning som rådde bot på problemet. Lösningen var att övergå från likström till trefas växelström. Jonas Wenström och Ernst Danielsson konstruerade världens första kommersiella kraftöverföring med det så kallade trefassystemet mellan Hällsjöns vattenfall och gruvsamhället Energianvändning per område (Twh) Grängesberg i Bergslagen. Äntligen kunde produktionen ske längre ifrån konsumenterna av elen. Stockholmarna var några av de första som fick dra nytta av uppfinningen då man från och med 1918 kunde överföra energi längs med en nästan 133 km lång kabel från vattenkraftverket i Untra till Värtaelverket. Sedan gick allt väldigt snabbt. År 1924 hade redan 80% av de svenska hushållen tillgång till el. En ökning på 130% på fyrtio år Vår elanvändning har fortsatt att stiga i takt med att allt fler av våra apparater hemma och på jobbet drivs av el. De senaste fyrtio åren har el användningen ökat med över 130%. Sam - tidigt har befolkningen ökat med cirka 17%. Mest ökar hushållens användning av el. De svenska hemmen använder idag 250% mer el än för fyrtio år sedan. Motsvarande siffra för industrin är knappa 60%. Dessa siffror ger en tydlig bild av att våra hus håll blir allt mer beroende av el, vilket också ökar kravet på säkra elleveranser. Industri Bostäder och service Sammanlagda elanvändningen ,5 TWh ,8 TWh 131,2% > från 1970 Bostäder och service ,0 TWh ,8 TWh 249,1% > från 1970 Industri ,0 TWh ,4 TWh 58,8% > från 1970 Befolkningsökning ,5% > från 1970 Andel förnybar energianvändning i Sverige uttryckt i procent % % en ökning med 14% Elhistoria i korta drag 1880-talet Thomas Alva Edison bildar The Edison Electric Lighting Company och börjar utveckla tekniken för elektrisk belysning Det första elektricitetsverket byggs i Sverige. Det försörjer 1000 glödlampor med ström i Göteborg I Härnösand uppförs det första kommunala elektricitetsverket Det statsägda Brunkebergsverket invigs i Stockholm Världens första kommersiella kraftöverföring enligt trefassystemet sätts i drift mellan Hällsjöns vattenfall och gruvsamhället Gränges, trefas växelström är en svensk uppfinning! 1921 Sveriges första stamlinje etableras mellan Trollhättan och Västerås % av de svenska bostäderna har elektriskt ljus >> Stockholm Globe Arenas. Foto: Stefan Sjödin

4 4 NÄTRAPPORT elmarknaden NÄTRAPPORT elmarknaden 5 Elmarknaden I Sverige har elmarknaden varit avreglerad sedan Det innebär i korthet att du som kund kan välja elleverantör fritt, medan själva överföringen av el sker via det lokala elnätsbolaget. Elnätsbolaget har så kallat naturligt monopol, och för att skydda kunderna övervakar och styr Energimarknadsinspektionen elnätsbolagen och deras verksamhet. Elnätbolagets roll Elnätsbolaget har två huvudroller på marknaden, dels att säkerställa överföringen av el med god kvalitet och dels att se till att den konkurrensutsatta delen av marknaden fungerar: Mäta överförd el för varje kund och producent. Hålla reda på vilken balansansvarig/elleverantör som varje kund har valt. Rapportera information såsom mätvärden med mera till de berörda aktörerna. Ett tydligt regelverk styr detta liksom kravet på legal åtskillnad från elhandels- och elproduktionsverksamhet i en koncern. Elnätsavgiften som du som kund betalar täcker kostnaderna för både själva elnätet och marknadsaktiviteterna. Ett elnät i tre nivåer Vårt elnät är uppbyggt ungefär på samma sätt som ett vägnät. Det består av tre nivåer stamnät, regionnät och lokalnät. Stamnätet är motorvägarna som transporterar ut de stora mängderna från kraftverken och ut i landet. I stamnäten överförs elenergi med hög spänning. Vid lämpliga knutpunkter ute i landet transformeras elenergin till lägre spänning och till de så kallade regionala elnäten. Slutligen har vi de lokala elnäten som finns närmast kunden. Stamnätet är nationellt och ägs av staten och förvaltas av Svenska Kraftnät. De regionala elnäten ägs av ett fåtal företag, medan lokalnäten har ett hundratal ägare. Fortum äger både regionnät och lokalnät. Utbyggnaden av vattenkraften som inleddes vid sekelskiftet krävde ett effektivare stamnät som skulle transportera elenergi från kraftverken. Idag består stamnätet av km högspänningsledningar. Ledningarna närmast de större kraftverken är så kallade högspänningsledningar och ingår i stamnätet. Här har elektriciteten en mycket hög spänning, 400kV eller 220kV. Elektriciteten transporteras långa avstånd i stamnätet för att sedan ledas vidare i regionnätens ledningar. Innan elen förs in i regionnätet har den transformerats till regionnätets nivå 30 till 200kV. Elintensiva industrier som smältverk och pappersbruk får oftast sin el direkt från regionnätet. De lokala elnätet, 10 eller 20kV, tar vid efter regionnäten och skickar elektriciteten vidare till mindre industrier, hushåll och övriga användare. Innan elen når våra vägguttag har den stegvis transformerats till 400/230 Volt, vilket är den spänning vi har i våra hem. New York Peking >> 13 varv runt jorden. Det svenska elnätet är mil långt. Det motsvarar 13,6 varv runt jorden. Eller 25 resor tur och retur mellan New York och Peking. << Foto: Eddie Granlund

5 6 NÄTRAPPORT MILJARDER FÖR ATT SÄKRA ELNÄTEn NÄTRAPPORT MILJARDER FÖR ATT SÄKRA ELNÄTEn 7 Miljarder för att säkra elnäten Fortums långsiktiga arbete med att jämna ut de regionala skillnaderna i leveranssäkerhet har gett resultat. Den genomsnittliga avbrottstiden för oplanerade avbrott i våra landbygdsområden har halverats sedan början av 2000-talet. Men arbetet fortsätter. Fortum arbetar fortlöpande med att säkra elnätets tillförlitlighet både på regional och lokal nivå. Den överlägset vanligaste orsaken till strömavbrott är väderrelaterade fenomen. Det kan vara åska, hårda vindar eller tung snö som leder till att träd och grenar faller ned på ledningarna. På andra plats kommer teknikfel och på tredje grävning, trafik och trädfällning. På landsbygden är det mest vädret som ställer till problem medan det i tätorterna främst är olika byggprojekt och avgrävning av kablar som är orsaken till störningar. Då de väderrelaterade riskerna utgör det största problemet har Fortum valt att främst fokusera på åtgärder som minimerar denna typ av skador. Inom ramen för SäkraNät-programmet har Fortum vädersäkrat cirka 6000 km kabel. Fortum säkrar lokalnäten Fortums SäkraNät-program lanserades år 2005 med målet att halvera den genomsnittliga avbrottstiden i lokalnäten för de kunder som är mest utsatta för störningar. Det målet har redan uppnåtts, men arbetet för att förbättra de lokala elnäten fortsätter. Nu har vi en genomsnittlig leveranssäkerhet på 99,98%, vilket betyder att genomsnittskunden har ström 99,98% av tiden, eller 8758,2 timmar av årets 8760 timmar. Men i dagens elberoende samhälle blir vi alltmer känsliga för avbrott. Det är också viktigt att komma ihåg att det här är en genomsnittlig siffra. Vissa kunder har aldrig strömavbrott, medan andra har det oftare, säger Anders Öberg, ansvarig för lokalnätet på landsbygden. Extrema väderförhållanden, som stormen Dagmar år 2011, är elnätets största fiende. Hårda vindar gör att träd faller över elledningarna vilket leder till kortslutning eller slår av dem. Vid extrema väderförhållanden är det många träd som faller och det kan vara svårt att hinna ut och reparera alla skador snabbt. Därför arbetar Fortum med att vädersäkra ledningarna. Det enklaste sättet är att helt enkelt gräva ner kablarna. Men det fungerar inte alltid på grund av terrängen eller andra skäl. Ett alternativ är att byta ut oisolerad luftledning mot isolerad luftledning som bättre kan stå emot väder och vind och till och med fallande träd. Att bredda lednings gatorna är det billigaste sättet men är ofta svårt att få tillstånd för. Parallellt med SäkraNät-programmet arbetar vi även med att bygga ut våra existerande elnät, framför allt i Stockholm men också i andra områden med stark befolkningstillväxt, berättar Anders Öberg. Bättre regionnät Parallellt med satsningen på lokalnäten arbetar Fortum med att förbättra regionnäten. Utmaningen på regionnätet är att minska risken för långa Det här gör Fortum för att säkra elnäten För ökad leveranssäkerhet arbetar Fortum i SäkraNät-programmet med fyra olika typer av åtgärder: Gräver ned kablar. Isolerar luftledningar. Breddar området runt elledningarna genom att röja träd. Automatiserar elnätet, till exempel genom att installera fler fjärrstyrda frånskiljare som kan dirigera om elen och korta ned avbrottstiderna. strömavbrott som påverkar många kunder eller hela samhällen samtidigt. Regionnäten är viktiga för industrin, men också en förutsättning för att man exempelvis ska kunna bygga ut vindkraften. När det gäller regionnäten har Fortum arbetat med ett projekt för att kartlägga så kallade kritiska anläggningsdelar. Det handlar om att göra en riskbedömning av anläggningar vad gäller sannolikhet och konsekvenser för långa avbrott. Exempel på förbättringar är att komplettera med extra transformatorer som reserv eller att byta ut Fortums investeringar i elnätet (miljoner svenska kronor) komponenter med hög risk. Regionnätet anpassas också för att stödja övergången till alltmer förnybar energi, som till exempel vindkraft, vågkraft och solenergi. Den svenska regeringen har beslutat att det ska finnas kapacitet för en utbyggnad av vindkraften till 30TWh fram till 2020, vilket innebär att även de regionala elnäten måste anpassas till kraven. Förutom att bygga ut elnätet hjälper Fortum även till med andra tjänster för att stödja utbyggnaden av vindkraftmarknaden Strömavbrott (minuter per kund och år) Fel Planerade Orsaker till strömavbrott Väder 30% Materialfel 15% Övrigt 55% som t ex: Trafik, exempelvis påkörning av kabelskåp. Djur, ex fåglar som lyfter från ledningarna och bävrar som gnager av träd. Åverkan, ex avgrävning av kablar i tätorter eller stölder av olika metaller. Fel på överliggande nät << Foto: Magnus Gustafsson Stormen Gudrun Stormen Per Stormen Dagmar

6 8 NÄTRAPPORT I STORSTAD OCH PÅ LANDSBYGD NÄTRAPPORT FORTUM FRAMTIDSSÄKRAR ELNÄTEN 9 I storstad och på landsbygd Fortum framtidssäkrar elnäten Växande elnät för en växande stad Stockholms befolkning ökar för närvarande med ungefär personer årligen och om fyrtio år beräknas folkmängden ha ökat med cirka 30%. Det innebär totalt 2,5 miljoner människor som ska ta sig till och från jobb och skolor, promenera genom upplysta parker, värma upp sina hem, gå på bio, surfa på datorn med mera. Den växande befolkningen, utbyggnaden av bostadsområden och stora infrastrukturprojekt ställer helt nya krav på elnätet. I Stockholmsregionen handlar arbetet huvudsakligen om att bygga ut och bygga nytt, säger Lars Selberg som är ansvarig för lokalnätet i Stockholm, Täby och Lidingö. Vi ersätter gamla stationer med nya och bygger nya elnät och anläggningar. Elnätet är en förutsättning för att Stockholm ska kunna expandera. De senaste åren har Fortum också förstärkt elnäten i Stockholms villaområden. Många hushåll övergår nu från gas- och oljevärme till direktverkande el vilket innebär en ökad belastning på elnätet. Fortum har gjort omfattande insatser för att öka kapaciteten i elnätet. Gigantiskt samarbetsprojekt För tillfället pågår också ett stort samarbetsprojekt, Stockholms Ström, som syftar till att bygga om strukturen på elnätet i Stockholmsregionen. Det är ett projekt mellan Svenska Kraftnät och elnätsföretagen Fortum och Vattenfall samt kommunerna i Stockholmsregionen. Projektet består i sin tur av femtio delprojekt. Det är nya mark- kablar, sjökablar, luftledningar, tunnlar och transformatorstationer som behöver byggas. Projektet Stockholms Ström beräknas vara klart Drygt 20 kommuner i Stockholmsregionen berörs av ombyggnaden. Luftledningar rivs i bland annat Danderyd, Stockholm, Sollentuna och Täby. Markkabel grävs ner i Järfälla och på Lidingö. Nya transformatorstationer byggs i Danderyd och på Värmdö. När hela Stockholms Ström är klart, kan cirka 15 mil luftledningar i Stockholmsregionen rivas och marken användas till andra ändamål. Läs mer på Stockholmsstrom.net I Värmland, där Fortum har cirka elnätskunder har vi vädersäkrat cirka 1250 km elledning under de senaste fem åren. Även om det värmländska elnätet är i ett relativt gott skick, återstår en del förbättringar att göra. Det i särklass största arbetet som pågår just nu är projektet mellan Ås och Sleverud i Västvärmland. Där byter Fortum ut 22 km oisolerad luftledning av äldre modell mot 25 km jordkabel och 2 km ny isolerad luftledning. Fortum har även byggt 10 nya nätstationer i området med tillhörande, så kallade servisledningar ut till kunderna. Delar av sträckan är redan åtgärdad. 73-årige jordbrukaren Göte Karlsson som bor i Långsta i Värmland har följt projektet mellan Långsta och Valåsen från sin gårdsplan. Totalt 13 km kabel har grävts ner. Det är ett jättejobb att gräva ned ledningarna, men vi har hela tiden haft en bra dialog med Fortum och arbetarna. De har varit jätteduktiga och om det har varit något problem eller frågetecken så har vi rett ut det på en gång, säger han. Göte uppskattar att projektet säkrar elen för mellan 50 och 100 abonnenter. Tidigare har vi haft mycket problem med strömavbrott på vintrarna på grund av träd som har ramlat ned på ledningar. Det känns tryggt nu när arbetet är slutfört! Dessutom frigjordes en hel del mark när kablarna grävdes ner, snyggt blev det också! Sverige är ett föregångsland. Både Sveriges och EU:s energipolitik stöder utvecklingen mot en sol ekonomi. Sverige har satt som mål att 50% av all energi ska komma från förnybar energi år Samtidigt ska energianvändningen vara 20% mer effektiv och 10% av energin i transportsektorn ska komma från förnybara energikällor. EU:s så kallade Road Map 2050 förutsätter att hela EU ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 80% jämfört med 1990 års nivå. EU har även satt upp enskilda mål för hur mycket energi-, industri-, transportoch byggbranschen samt lantbruket ska minska utsläppen. Ökad andel förnybar energi ställer nya krav Vi på Fortum har en framtidssyn som vi kallar för solekonomi. Vi tror att all energi i framtiden kommer att vara baserad på solen. Men det är mycket som måste ske innan solekonomin blir verklighet. En viktig förutsättning är att elnätet anpassas till det faktum att energin i allt högre grad kommer att vara lokalproducerad nära konsumenterna och i viss mån av konsumenterna själva, till exempel i form av solpaneler eller vindkraftverk. Detta ställer helt nya krav på elnätet. Övergången till en solekonomi kräver att elnätet och elmätarna kan hantera elenergin i båda riktningarna. Det ska vara lika lätt att själv överföra egenproducerad överskottsenergi till elnätet som att få mer energi från det de dagar då den egenproducerade energin inte räcker till. Modern övervakningsteknik gör det också möjligt att i tid upptäcka fel i elnätet. Ur ett europeiskt perspektiv kommer övergången och utfasningen av fossil energi att ta tid. Sverige är redan på väg mot en solekonomi. Andelen förnybar energi i Sverige ökar stadigt år 1990 stod den förnybara energin för cirka en tredjedel, nu är nästan hälften av all energi förnybar. Den fortsatta övergången är en utmaning även för elnätet. Därför behöver vi redan idag anpassa våra elnät för den hållbara vardag vi vill ska vara verklighet om cirka 50 år. Framtidens nät byggs idag De elnät som vi underhåller och bygger idag ska kunna användas i framtiden. Detta innebär att vi måste anpassa elnäten till de förändringar vi förutspår under de närmaste decennierna. I många fall är elnätet en förutsättning för framtidens hållbara samhälle. Det är framför allt två stora trender som driver utvecklingen och som vi måste anpassa oss till. För det första tror vi att energiproduktionen till största delen kommer att vara förnybar om år. Tillgången på förnybar el är svårare att förutse, svårare att styra och mer lokal. Det betyder att elsystemet måste vara mer flexibelt och möjliggöra att vi vissa dagar kan mata in lokalproducerad överskottsenergi i elnätet och andra dagar använda mer energi från elnätet. I många fall kommer konsumenten även att vara producent själv. Elsystemet går ifrån att produktionen följer elbehovet till att i större grad elbehovet följer produktionen. Det innebär att elanvändarna måste kunna ha tillgång till information och kunskap samt en vilja att påverka sin el användning och miljöpåverkan. De ska kunna göra det på ett enkelt sätt utan stor påverkan på komforten. Delar av detta testar vi i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. En annan trend är att transporterna elektrifieras. Fler elbilar ökar också kraven på elnätet. Tillgången på el blir allt viktigare i framtidens samhälle, och det gör det också mer känsligt för elavbrott. Därför måste elnäten framtidssäkras så att man kan upptäcka och åtgärda avvikelser i tid innan konsumenterna märker av det och det uppstår avbrott i elförsörjningen. << Göte Karlsson. Foto: Jonatan Björck >> Solceller. Foto: Raimund Linke

7 10 NÄTRAPPORT ELNÄTET GER JOBB NÄTRAPPORT ELNÄTET GER JOBB 11 Elnätet ger jobb Tillsammans med lokala entreprenörer arbetar Fortum dygnet runt året om för att säkerställa att elen alltid kommer fram till våra kunder. Att underhålla och öka tillförlitligheten kräver organiserade insatser och det är Fortums uppgift att se till att kunderna har tillgång till el när de behöver den. Med hjälp av våra lokala entreprenörer ser Fortum till att förbättra leveranssäkerheten till både stad och landsbygd. Arbetet med att underhålla elnätet sysselsätter inte bara anställda inom Fortum, utan också lokala entreprenörer som på uppdrag av Fortum genomför arbetet ute på fältet. Några av de vanligaste yrkena inom underhåll och förbättring av våra elnät är elmontörer, skogsarbetare, schakt- och markarbetare, besiktningsmän samt servicepersonal. Det är elmontören som skarvar och kopplar ledningar och ansvarar för att utföra reparationer på rätt sätt. Det kan handla om att isolera luftledningar så att de klarar av att till exempel ett träd faller ner på dem utan att eltillförseln bryts. Skogsarbetare gör ett viktigt arbete med att till exempel bredda ledningsgator och därmed röja undan träd som kan påverka elnäten. Fält- och servicepersonal arbetar med löpande underhåll av stationer och ledningar. De utför till exempel stolpbyten, smörjer apparater och hjälper kunder eller andra med kabelutsättning, trädfällningsbevakning eller liknande. Besiktningsmännen ansvarar för den årliga tillsynen av våra elnät. De identifierar och rapporterar riskfaktorer som till exempel överhängande träd och skadade apparater som sedan åtgärdas. Det är en viktig del i att öka tillförlitligheten och förebygga strömavbrott. Tillsammans med våra entreprenörer arbetar vi ständigt med reparation, under håll och förebyggande insatser för att öka leveranssäkerheten till våra kunder runtom i landet. Vi får övergripande arbetsbeskrivningar av Fortum som en besiktningsman sedan under - söker närmare, där efter lämnar vi ett förslag på vad som bäst bör göras, till exempel om vi bör gräva ner kablarna eller om vi skall isolera dem. Ibland kan det även handla om att bredda ledningsgatan. Tillsammans med Fortum beslutar vi sedan om vad som ska göras och min roll är att fördela arbetet som vi på Kewab sedan utför, berättar Ronny Johansson, elmontör på Kewab. << Tony Haraldsson och Ronny Johansson arbetar hos entreprenören Kewab. Foto: Jonatan Björck >> Stolpbyte. Foto: Jonatan Björck

8 12 NÄTRAPPORT KoRTARE AVBROTT OCH SNABB INFORMATION NÄTRAPPORT KORTARE AVBROTT OCH SNABB INFORMATION 13 Kortare avbrott och snabb information Direkt i mobilen Den som bor i Fortums nätområden kan få information om planerade och oplanerade strömavbrott via e-post eller SMS direkt till mobilen. Så fort vi får information om ett strömavbrott som berör just ditt hus eller din sommarstuga skickar vi ett SMS med information om att ett strömavbrott har inträffat. När felet avhjälpts får du ett nytt meddelande som talar om att ström avbrottet är åtgärdat och vad orsaken till avbrottet var. Det enda du behöver göra för att anmäla dig är att skicka ett SMS med texten Start [kundnummer] [anläggnings id] till eller gå in på fortum.se och logga in på Mina sidor. Har du batteri i datorn kan du alltid hitta den senaste strömavbrottsinformationen via Fortums hemsida under aktuellt driftläge på fortum.se/ stromavbrott. Det går även att ringa och felanmäla dygnet runt på telefon För att anmäla strömavbrott eller få information om ett avbrott Kundservice, dygnet runt: Tel Fortums hemsida: fortum.se/stromavbrott Via mobiltelefon: fortum.se/stromavbrottmobil >> Under ett år får driftcentralen ta emot cirka kundärenden. Majoriteten kommer in via kundservice, 70 80%. << Här testas en ny typ av fanérstolpe som Fortum har varit med och utvecklat. Foto: Jonatan Björck Kunden ringer in till då ett strömavbrott har inträffat. Kundservice tar emot felanmälan och lämnar information om sådan finns. Montör kontaktas av DC. Montören åker ut och felsöker. Om det behövs kallas exempelvis skogs- eller grävmaskiner ut för att hjälpa till. Montören uppdaterar DC med orsak till felet och prognos för när felet kan vara lagat. Driftcentralen (DC) får meddelande om strömavbrott. Antingen via kundservice eller när systemet upptäckt ett strömavbrott. Operatören försöker koppla om via fjärrstyrning. Om det inte fungerar kontaktas en montör. Driftoperatören skickar information via olika kanaler. Trots det förebyggande arbete som görs runtom i Sverige för att säkra Fortums elnät förekommer det fortfarande strömavbrott. Stormar och kraftiga oväder är de vanligaste orsakerna till dessa avbrott och då krävs ett snabbt agerande för att de ska bli så korta som möjligt. Fortum arbetar proaktivt med att hålla kunderna informerade och åtgärda störningar innan det märks hos kunden. När strömmen går är det viktigt att få rätt information i rätt tid. Därför arbetar Fortum med att sprida uppdaterad information via flera olika kanaler för att så många som möjligt ska kunna ta del av den. De viktigaste kanalerna för att få aktuell driftinformation är Fortums hemsida, strömavbrottsinformation via SMS, Fortums kundservice samt lokala medier. Snabb information tack vare elmätaren Elmätaren i hemmet skickar ett SMS till Fortums driftcentral omedelbart när strömmen till hushållet bryts. Den här informationen är ett bra stöd för driftcentralen för att kunna tolka felet och ringa in berört område när vi får en felanmälan. I framtiden räknar vi med att ha ännu mer nytta av den här informationen, men tekniken utvecklas och vi behöver lära oss mer och skaffa oss erfarenhet för att kunna integrera det ännu mer i felavhjälpningen. Genom GPS-teknik kan driftcentralen följa reparatörerna och på så sätt veta vem som befinner sig närmast ett aktuellt strömavbrott och snabbt kalla ut denne för att reparera felet. Ett automatiserat elnät minskar avbrotten Fortum arbetar också med att automatisera elnätet för att snabbare kunna åtgärda strömavbrott. Ny teknik gör det möjligt att fjärrstyra eventuell omkoppling av elen vid störningar. Detta var något som man tidigare gjorde manuellt på plats och det tog därför längre tid. Bland annat har Fortum satt upp ett stort antal så kallade frånskiljare för att kunna koppla på strömmen etappvis i områden som drabbats av ett avbrott. Det gör att de kunder som inte är direkt berörda av felet snabbare kan få till baka strömmen. Den etappvisa omkopplingen gör även att felet i elnätet kan hittas snabbare och rätt insatser sättas in för att åtgärda felet. Kunden får strömmen tillbaka. Information Lokal media Internet fortum.se/stromavbrott fortum.se/stromavbrottmobil Sociala SMS-tjänst Orsak till avbrott och eventuell prognos när strömmen är tillbaka. Kundservice Driftcentralen kategoriserar avbrottet. Statistiken används sedan till analys och för att se eventuella behov av investeringar och underhåll.

9 14 NÄTRAPPORT MOT LJUSARE TIDER NÄTRAPPORT MOT LJUSARE TIDER 15 Mot ljusare tider Världen går mot ljusare tider om vi bara vill Idag produceras den energi vi behöver med kol, olja och gas, med kärnkraft och vattenkraft, och med biomassa och vindkraft. Men priserna på de fossila ändliga bränslena ökar, och vi måste få ner utsläppen av växthusgaser. Samtidigt växer behoven när människor får det allt bättre. Många oroar sig för miljön och en del oroar sig för hur det ska gå i framtiden; kommer energin att räcka till alla? Men så behöver det inte vara Energin som produceras idag bygger på beslut som fattades för åtskilliga år sedan. Det är hundra år sedan besluten togs om vattenkraften, femtio år sedan kärnkraften började byggas ut, och trettio år sedan fjärrvärme- och kraftvärmeutbyggnaden. Det handlar om stora beslut och investeringar, och det tar lång tid innan de får genomslag. Det handlar inte om att gå från den ena tekniken till den andra över en natt, utan om att fasa ut gammal teknik och sinande energikällor, och att fasa in ny teknik och förnybara källor. Under tiden ska vi också bli bättre på att använda dagens energikällor och teknik så smart och resurssnålt det bara går. Det råder ingen brist på energi. Solen står för ett inflöde som motsvarar våra energibehov många gånger om. Men vi utnyttjar bara en väldigt liten andel. Energin finns i vinden och vågorna. Den finns i vattenflöden och i solens värme och strålar. Den finns i jordytan och den finns i skogen. Den är förnybar och den är närmast oändlig. Men idag har vi varken råd eller kunskap nog att utnyttja den på rätt sätt. Vi på Fortum vill därför börja planera för det vi kallar framtidens solekonomi. Solekonomin innebär att praktiskt taget all energi produceras miljövänligt och till rimliga priser från solbaserade källor. Vi har börjat bygga om våra elnät så att de bidrar till solekonomin. Det handlar om smarta elnät som gör att vi alla kan använda energin effektivt, och även bidra med den energi vi själva producerar. Om det ska bli allvar måste vi börja nu, och vi måste fatta de viktiga besluten redan idag. Vi på Fortum tänker satsa stort. Under 2013 påbörjar vi bygget av det som kommer att bli världens största vågkraftspark utanför Bohuslän. Vi satsar på vindkraft i norra Sverige och vi utvecklar solenergiproduktion i Värmland. Vi bygger kraftvärmeanläggningar för biomassa och i norra Djurgårdsstaden planerar vi för det första smarta elnätet där elen kan gå i bägge riktningarna. Under de närmaste åren kommer vi att investera många miljarder för att göra vattenkraften mer effektiv och säker. Samtidigt satsar vi också på att byta bränslen och effektivisera de system vi redan har. Det är ingenting mindre än en energirevolution vi står inför. Där alla goda krafter i samhället kommer att behövas för att energin ska kunna produceras och användas uthålligt, klimatsmart och till rimliga priser av både folk och företag. Vi på Fortum vill gärna gå före för att steg för steg ta oss närmare framtidens solekonomi. Så följ med oss mot ljusare tider. Den hållbara staden I Norra Djurgårdsstaden i Stockholm pågår ett projekt som syftar till att testa och samla kunskap för att bygga framtidens hållbara stad. Projektet omfattar nya lägenheter utrustade med systemlösningar för elanvändning relaterade till inomhusklimat, belysning, smarta vitvaror och laddning av elbilar samt visualisering av lokal el produktion från solceller. Användarlösningar kombineras med modern teknik i elnätet som exempelvis nya kommunikationslösningar, ökad styrning och övervakning. Ett viktigt mål är att studera om elkonsumenterna i pilotstudien med hjälp av de nya lösningarna kan minska koldioxidutsläppet på årsbasis med cirka 200 kg per hushåll. Liknande testprojekt pågår också i Esbo, Finland. Mot en solekonomi Resurs- och systemeffektivitet Hög Avancerad energiproduktion Energieffektiv produktion och/eller låga utsläpp Traditionell energiproduktion Ändliga resurser och hög miljöbelastning Gas Kraftvärme Solbaserad produktion med genomgående hög systemeffektivitet Morgondagens kärnkraft Geotermiskt Vatten Biobränsle Hav Sol Vind >> Mot en solekonomi. Mänskligheten står idag inför ett teknikskifte, vilket vi av erfarenhet vet betyder mycket för hur samhället ser ut i stort. Hur snabbt förändringen kommer att gå är förknippad med bland annat den energi politik EU och Sverige vill driva, hur snabbt konsumenterna vill ändra beteende och vad som i övrigt händer i världen som kan påverka energibranschen. << Vågkraft. Foto: Getty Images/Johan Wallgren (retusch) Låg Olja Kol Ändliga resurser. Stora koldioxidutsläpp. Koldioxidinfångning Kärnkraft idag Oändliga resurser. Utsläppsfri produktion.

10 16 NÄTRAPPORT fortums elnätsområden >> Fortums elnätsområden 1. Gävleborg 2. Halland 3. Dalarna 4. Bohuslän 5. Skaraborg 6. Värmland 7. Stockholm City 8. Lidingö/Täby/Ekerö

11

Så ser vi till att du har el

Så ser vi till att du har el Så ser vi till att du har el Vattenfall Distribution Vi säkrar nätet för framtiden Vi lever i ett modernt samhälle där vi tar för givet att det alltid ska finnas el i uttaget. Vattenfall är en av de stora

Läs mer

Smarta elnät För ett hållbart samhälle

Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Dagens kraftnät baserar sig på att elen produceras i stora kraftanläggningar och att flödet i transmissionsoch distributionsnäten

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

det är så mycket man kan göra med el.

det är så mycket man kan göra med el. det är så mycket man kan göra med el. Förr värmde man sig vid öppen eld. Sen med kaminer och kakelugnar. Och man slutade jobba när det blev mörkt. Förr i världen levde folk nära naturen på ett helt annat

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

Samhällets kostnader för leveranssäkerhet i eldistribution. Resultat

Samhällets kostnader för leveranssäkerhet i eldistribution. Resultat Samhällets kostnader för leveranssäkerhet i eldistribution Resultat 2 MSB:s kontaktpersoner: Kerstin Borg, 010-240 40 63 Linda Ryen, 010-240 56 64 Publikationsnummer MSB 491-12 3 Förord Myndigheten för

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20 För oss är saken klar. Vi vill vara med och bygga det hållbara samhället. Att skapa en trygg energi- försörjning som minskar utsläppen av koldioxid. Om vi tillsammans blir smartare i hur vi använder energin

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

med ert företag i fokus

med ert företag i fokus Lokalnät Våra kundlöften med ert företag i fokus Vår vision är att ni som är kund hos oss ska vara hundra procent nöjda. Med våra kundlöften sätter vi press på oss själva. Uppfyller vi inte våra löften

Läs mer

E.ON Elnät. Personlig service när ditt företag behöver kraft

E.ON Elnät. Personlig service när ditt företag behöver kraft E.ON Elnät Personlig service när ditt företag behöver kraft Thomas Thorkelsson, chef för avdelningen för stora kunder på E.ON Elnät. Hos E.ON Elnät får du en egen kontaktperson som du kan ringa om du får

Läs mer

Solekonomi. Mot en solekonomi. Avancerad energiproduktion Energieffektiv produktion och/eller låga utsläpp

Solekonomi. Mot en solekonomi. Avancerad energiproduktion Energieffektiv produktion och/eller låga utsläpp Jens Bjöörn Mot en solekonomi Solekonomi Resurs-, och systemeffektivitet Hög Traditionell energiproduktion Ändliga resurser och hög miljöbelastning CHP Avancerad energiproduktion Energieffektiv produktion

Läs mer

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Egen el direkt till uttaget. Dala Elfond. Dala Solel. Använd solsidan - gör din egen el

Egen el direkt till uttaget. Dala Elfond. Dala Solel. Använd solsidan - gör din egen el Egen el direkt till uttaget Dala Elfond Ett avtal som passar alla Tillsammans är vi stora Dala Solel Använd solsidan - gör din egen el Visste du att... Melbourne i Australien har 2100 soltimmar per år.

Läs mer

Strömlös. Hjälp vid strömavbrott

Strömlös. Hjälp vid strömavbrott Strömlös Hjälp vid strömavbrott Om det blir strömavbrott El har blivit en given förutsättning för att vardagen ska fungera. Lyckligtvis finns el tillgängligt så gott som alltid. Faktum är att du som bor

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

På väg mot en solekonomi ett energisystem i förändring

På väg mot en solekonomi ett energisystem i förändring På väg mot en solekonomi ett energisystem i förändring Göran Hult / 2014-03-21 Fortum i korthet Nr 3 Nr 1 Nr 1 Nr 2 Elproduktion Värme Distribution Elförsäljning Storbritannien Elproduktion Värmeförsäljning

Läs mer

Sveriges elektrifiering

Sveriges elektrifiering Sveriges elektrifiering - grunden för vårt moderna samhälle Carl Johan Wallnerström, Kungliga Tekniska högskolan 1999 (en uppgift i kursen 2E1111 Teknikinformation med elektriska mätningar) I Sverige är

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Kunskaper i teknik för skolår 7. El i vardagen.

Kunskaper i teknik för skolår 7. El i vardagen. Olaus Petriskolan Örebro BOD/JÖN Kunskaper i teknik för skolår 7. El i vardagen. Vattenkraftverk och kärnkraftverk producerar huvuddelen av den el vi använder. Kraftverk som eldas med biobränsle (ved och

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. 210x250_omslag_2.indd 1 2013-01-25 08.20 Sverige behöver energi för att fungera Energimarknadsinspektionen arbetar för att Sverige långsiktigt

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! t VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! VB Energi stödjer Ludvika/Fagersta i omställningen till en hållbar energianvändning Miljoner kronor VB Energigruppen - Investeringar 180,0 160,0 140,0

Läs mer

Värme Samarbete Service

Värme Samarbete Service Värme Samarbete Service Lokalt och miljövänligt, alltid med hög service Nossebro Energiverk äger ett av Sveriges minsta elnät men är också ett av Sveriges mest miljövänliga elhandelsbolag, uppmärksammat

Läs mer

bra att veta om el så blir du en säker elanvändare

bra att veta om el så blir du en säker elanvändare bra att veta om el så blir du en säker elanvändare Så här produceras elen Öresundskraft producerar både el och värme. Elen förs i elledningar ut till användarna i industrier, hyreshus och villor. Värmen

Läs mer

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska

Läs mer

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Elnätet vår livsnerv -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Vad är det för skillnad mellan elnät och elhandel? Avregleringen av

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

Olika typer av reservkraft Generatoraggregat Drivkälla för generatoraggregat. li Effektdefinitioner Energibalans

Olika typer av reservkraft Generatoraggregat Drivkälla för generatoraggregat. li Effektdefinitioner Energibalans översikt Innehåll: Varför reservkraft Olika typer av reservkraft Generatoraggregat Drivkälla för generatoraggregat Tillgänglighet li Effektdefinitioner Energibalans Varför reservkraft Sämre tillgänglighet

Läs mer

Elnät i norra Sverige, Finland och Norge

Elnät i norra Sverige, Finland och Norge Elnät i norra Sverige, Finland och Norge Sverige är ett långt land där produktionen av el främst sker i norr och elförbrukningen i söder. Elen måste därför transporteras långa sträckor. Över hela landet

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Nyanslutningar välkomnas, både uttag och inmatning. Fristående från producenter och behandlar alla kunder lika.

Nyanslutningar välkomnas, både uttag och inmatning. Fristående från producenter och behandlar alla kunder lika. Hur påverkar vindkraften elnätet? Roger Lindmark, Vattenfall Eldistribution 1 Nätbolag Affärsidé är att sälja transport av elenergi Nyanslutningar välkomnas, både uttag och inmatning. Fristående från producenter

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Vindkraft inom E.ON Elnät. Jan-Erik Olsson - Strategichef

Vindkraft inom E.ON Elnät. Jan-Erik Olsson - Strategichef Vindkraft inom E.ON Elnät Jan-Erik Olsson - Strategichef DN Debatt Vindkraftens aktuella läge EUs klimatmål med 20 procent förnybar energi till 2020 är en kraftfull satsning med tanke på övriga medlemsländers

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Solelserbjudande från Södra. Egen solel

Solelserbjudande från Södra. Egen solel Solelserbjudande från Södra Egen solel Så här tillverkas solel Solelserbjudande från Södra För att producera din egen el från solens energi behöver du ett tak eller en markyta utan skuggor. Se över hur

Läs mer

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund

Läs mer

Hjuleberg Vindkraftpark

Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark byggdes under 2013-2014 och ligger i Falkenbergs kommun i Hallands län. Vindkraftparken består av tolv Siemens turbiner med en effekt

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Vattenkraft. En oändlig energi.

Vattenkraft. En oändlig energi. Vattenkraft. En oändlig energi. Med hundra års erfarenhet har vi fokus på framtiden Skellefteå Krafts historia började med ett vattenkraftverk i Finnforsfallet utanför Skellefteå. Det blev Skellefteälvens

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Producera din egen el

Producera din egen el E.ON Elnät Producera din egen el Information om hur du blir mikroproducent Med mikroproduktion menar vi en elproduktion som kräver en säkringsstorlek på högst 63 ampere och en produktionseffekt upp till

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

H Ä R R Y DA E N E R G I

H Ä R R Y DA E N E R G I Nytändning! HÄRRYDA ENERGI 2 Tänt var det här! Som elkund är din förväntan att det alltid ska finnas el i vägguttaget. Självklart, svarar vi! Vår ambition här på Härryda Energi att i alla lägen göra allt

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Leveranssäkerheten i elnäten 2012

Leveranssäkerheten i elnäten 2012 Ei R2014:04 Leveranssäkerheten i elnäten 2012 Statistik och analys av elavbrotten i Sverige Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen R2014:04 Författare: Kenny Granath

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Stocksundsskolans Fyror!

Stocksundsskolans Fyror! Stocksundsskolans Fyror! På Stocksundsskolan i Danderyd har vi under några veckor arbetat med Energijakten. Vi har pratat om hur viktigt det är att försöka dra ner på vår energianvändning både hemma och

Läs mer

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Vad kan vätgas göra för miljön? H 2. Skåne. Vi samverkar kring vätgas i Skåne!

Vad kan vätgas göra för miljön? H 2. Skåne. Vi samverkar kring vätgas i Skåne! H 2 Skåne Vi vill öka den skånska tillväxten inom miljöteknikområdet och med stöd från den Europeiska regionala utvecklingsfonden arbetar vi i projektet Vätgassamverkan i Skåne. Genom nätverkande och gemensamma

Läs mer

Ett annorlunda uppdrag

Ett annorlunda uppdrag Vi har energi över. Ett annorlunda uppdrag Våra ägare är märkligt ointresserade av stora vinster. Erhard Borgren, init iativtagare till Öster sunds Elektriska Belysnin gsaktiebolag 1889. Jämtkraft är ett

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

El till din fastighet Hur en elanslutning går till och vad du ska tänka på

El till din fastighet Hur en elanslutning går till och vad du ska tänka på El till din fastighet Hur en elanslutning går till och vad du ska tänka på 1 Ordlista A Abonnemang innebär att ha tillgång till elnätet och för detta betalar kunden en fast avgift till elnätsföretaget.

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

EL det effektivaste sättet att ta vara på energi

EL det effektivaste sättet att ta vara på energi Information till Sveriges elkunder SVENSK ENERGI är de svenska elföretagens samlade röst. En uppgift är att bidra i elföretagens dialog med elkunderna. EL det effektivaste sättet att ta vara på energi

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

El till din fastighet

El till din fastighet Vattenfall Distribution El till din fastighet Hur en elanslutning går till och vad du ska tänka på Så här går det till att få el till din fastighet 8 enkla steg! 1. Var ute i god tid! Räkna med att det

Läs mer

Med sikte på nästa 25 år

Med sikte på nästa 25 år Med sikte på nästa 25 år Ur en reglerares perspektiv Yvonne Fredriksson, GD Energimarknadsinspektionen Svensk Vindkraftförening 25 år, tisdag den 12 april 2011 2 Agenda Tre viktiga framtidsfrågor för oss

Läs mer

SolEl som en del av det Smarta Elnätet och det Aktiva huset

SolEl som en del av det Smarta Elnätet och det Aktiva huset SolEl som en del av det Smarta Elnätet och det Aktiva huset SolEl-seminarium den 10 november 2010 Christer Bergerland, Manager R&D, Sweden - New Business Fortum Power & Heat, ESD 1 Organisationen för den

Läs mer

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät v 7.5x Trender Mikro-generering Små och mångskalig kraftgenerering Elcertifikat som stimulerar produktion av förnybar energi Dubbla

Läs mer

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Reglering av elnätsmonopol i Sverige Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Presentation Rebecka Thuresson Biträdande avdelningschef Avdelningen för tillstånd och prövning jurist 016-16

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Vindkraftsutbyggnad i Sverige

Vindkraftsutbyggnad i Sverige Vindkraftsutbyggnad i Sverige Förutsättningar och prognos Balingsholm 1 oktober 2014 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Förutsättningar och prognos Kontrollstation 2015 Elcertifikat 2020-2030 EU:s 2030-ramverk

Läs mer

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970 100 % förnybart f 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svensk mästare m i skolfotboll Påskbergsskolan 1970 Förnybar energi Konflikter! Energiutbyte? Bioenergi till allt..!?

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer

Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer 2012:04 Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer Energimarknadsinspektionen har från regeringen fått i uppdrag att sammanställa och offentliggöra rollbeskrivningar för elmarknadens och naturgasmarknadens

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Svensk Vindkraftförening 25 år 13 april 2011 Kalle Lindholm, Svensk Energi de svenska elföretagens branschförening 1 2 Handel med el förutsätter transporter

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Bränslen/energi Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Vad driver utvecklingen mot en miljövänligare fordonsflotta? Medelhavsklimatet kommer en meter närmare varje timme.

Läs mer

Miljöstrateg med smak för bioolja Sidorna 4 5

Miljöstrateg med smak för bioolja Sidorna 4 5 Kundinformation från Nr 1, 2015 Miljöstrateg med smak för bioolja Sidorna 4 5 Nu utvidgar vi den lokala närvaron Sidorna 2 3 Ledningsarbeten tryggar elleveranser Sidorna 6 7 1 Sunda energilösningar och

Läs mer

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN Sid 3 sid 2 Dina valmöjligheter när det gäller el Sid sid 54 Din elförbrukning (fakta om mätaravläsning) Sid 7 sid 6 Du ska flytta in (så gör du med dina elavtal) Sid 9 sid

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer

Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer ETT FAKTABLAD FRÅN ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN Uppdaterad 2015 01 08 Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer Beskrivningarna i detta faktablad ska göra det enklare för dig som kund att förstå

Läs mer

El till din fastighet. Hur en elanslutning går till och vad du ska tänka på

El till din fastighet. Hur en elanslutning går till och vad du ska tänka på El till din fastighet Hur en elanslutning går till och vad du ska tänka på Det är mycket att tänka på när man ska bygga nytt! Så här går det till att få el till din fastighet Det här ska Vattenfall stå

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer