LÄRARMANUAL TOLERANS 7 JAG BARA SKÄMTADE WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS
|
|
- Ingvar Hansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SIDA 1/11 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och visningsmaterial som ingår. Workshopen består av sju övningar som undersöker toleransens gränser när det gäller humor. Vem får skämta om vad och när? Övningarna består bland annat av filmklipp och historiska och samtida skämt som ger eleverna möjlighet att öva förmågan att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden. De får också möjlighet att reflektera över lagstiftning som har sin utgångspunkt i Sveriges grundlagar, till exempel Yttrandefrihetsgrundlagen.
2 SIDA 2/11 Förkunskaper Inför workshopen bör eleverna känna till följande: Förintelsen antisemitism Lärandemål Att utveckla förmågan att använda en historisk referensram för att förstå samtiden Att öka kunskapen och reflektionerna kring lagstiftning med utgångspunkt i grundlagen, t ex Yttrandefrihetsgrundlagen Att öka analys- och reflektionsförmågan kring humorns påverkan och användning Förberedelser Eleverna behöver pennor, papper och Post-it-lappar. Skriv ut blanketterna från arbetsmaterialet (övning 2 och 3) Förbered visning av fotografier och filmklipp från visningsmaterialet (övning 4, 5, 6)
3 SIDA 3/11 ÖVNING 1 Heta stolen Syftet med den här övningen är att få eleverna att snabbt reagera på olika påståenden, somliga enkla och andra mer komplicerade. Genom att röra på sig blir det också en bra uppvärmning inför resten av workshopen. 1. Be eleverna placera sig med stolar i en ring. Uppgiften går ut på att markera sin åsikt på följande sätt: om man håller med om ett påstående ska man resa sig upp och byta plats med någon annan som också håller med. Är man ensam i klassen om att hålla med, reser man sig upp och sätter sig på sin egen stol igen. 2. Läs följande påståenden, ett i taget och låt eleverna reagera efter varje: Jag gillar muffins! Jag tycker om att vakna tidigt! Det finns inget dåligt väder! Det är intressant att titta på nyheterna på teve! Lydnad är alltid bra! Jag kan vara en förebild för andra! Det är skönt med skollov! Jag accepterar alla människor! Jag är schyst mot dig om du är schyst mot mig! Intolerans beror på rädsla! Det är lätt att ha fördomar! Man får skämta om vad som helst (sluta alltid med den här frågan)
4 SIDA 4/11 ÖVNING 2 Skrattar bäst som skrattar sist Varför skämtar vi om vissa grupper men inte om andra? Är elevrådsrepresentanter lika roliga som norrmän? Övningen går ut på att fundera på vilka grupper vi skämtar respektive inte skämtar om och vad det kan bero på. 1. Dela in klassen i par. Dela ut blanketterna. Elevernas uppgift är att kryssa för grupper de känner till skämt om, respektive kryssa för motsatsen grupper de inte känner till skämt om. Instruera gärna muntligt också. Låt eleverna redovisa och samtala om resultaten. 2. Ställ följande frågor till paren: Varför skämtar vi om vissa grupper men inte om andra? Varför har vi ett behov av att skratta åt andra? Finns det skämt som ni tycker är roliga men aldrig skulle dra själva? Ingår ni själva i någon grupp som många skämtar om? Diskutera gemensamt.
5 SIDA 5/11 ÖVNING 3 Jag bara skämtade Den här övningen innehåller avsiktligen några riktigt grova och fördomsfulla skämt. Poängen är att få fram en diskussion om när humor kan innebära kränkningar. Eleverna ska reflektera över var gränsen går är allt okej bara för att det var på skoj? 1. Dela in klassen i grupper om 4-6. Dela ut blanketterna med roliga historier. Elevernas uppgift är att läsa, bedöma och rangordna historierna på en skala från 1 för minst rolig till 6 för roligast. Låt grupperna redovisa, samtala och argumentera. 2. Nu ska grupperna läsa, bedöma och rangordna samma historier på en skala från 1 för minst grov till 6 för grövst. Låt grupperna redovisa, samtala och argumentera. 3. Beroende på elevernas val, ställ uppsamlande följdfrågor, t ex: Var det samma historia som var grövst respektive roligast eller var det olika? Var det någon av historierna som ni tyckte var kränkande? Varför/varför inte, mot vem? Kan skämt förstärka fördomar eller inte? Jag bara skämtade, säger vi. Men är skämt enbart till för att roa eller är de ibland menade som allvar? Diskutera gemensamt.
6 SIDA 6/11 ÖVNING 4 Den mångtydiga ironin Övningen innehåller två Youtube-klipp. I det första skämtar Robert Gustafsson och Henrik Schyffert om hur nazisterna vann valet i Tyskland 1933, i det andra ironiserar Charlie Chaplin över Hitlers makthunger i den berömda samtidsfilmen Diktatorn. Nästan 60 år skiljer de båda filmklippen åt men de sätter fingret på det eleverna ska reflektera över. A-B 1. Visa filmklippen. 2. Ställ följande frågor i helklass och låt eleverna svara och diskutera: Vilket filmklipp tyckte ni var roligast? Vilket filmklipp tyckte ni var grövst? Kan ni hitta likheter och olikheter mellan filmklippen när det gäller humorn? Får vem som helst skämta om vad och vem som helst? 3. Avsluta med kort fakta om filmen Diktatorn. (Se faktaruta) Faktaruta om Diktatorn : Charlie Chaplins klassiska samtidssatir Diktatorn hade premiär Året innan hade nazisterna infört ett lagstadgat förbud mot satir. Filmen förbjöds därmed i Nazityskland men även i andra länder, bl. a Sverige. Charlie Chaplin tog avstånd från fascism och nazism. Diktatorn var hans sätt att kritisera totalitära ideologier. Filmen gjordes innan USA gick med i kriget och innan man riktigt förstod hur grova och omfattande nazisternas brott var. Enligt Chaplin hade han aldrig kunnat skämta på det sätt han gör om han hade vetat sanningen. Det finns källor som påstår att Hitler såg filmen. Hans reaktion är inte känd. I Sverige fick filmen premiär först Under kriget arrangerade dock den hemliga antinazistiska sammanslutningen Tisdagsklubben smygvisningar för slutna sällskap. Tisdagsklubben grundades av författaren Amelie Posse, som en förberedelse för en svensk motståndsrörelse. Många kända journalister, författare och andra intellektuella som Vilhelm Moberg, Pär Lagerkvist och Ture Nerman ingick i sällskapet. (Källa: Arbetarrörelsens Bildningsarkiv)
7 SIDA 7/11 ÖVNING 5 Humorns kraft Övningen innehåller tre roliga historier som dokumenterats från Förintelsen. Genom att analysera dem kan eleverna få möjlighet att reflektera vidare kring de frågor de hittills arbetat med i workshopen. 1. Läs historierna högt, en i taget. Visa samtidigt respektive fotografi. Ställ sedan frågor efter varje skämt och diskutera med eleverna. C Skämt nr. 1: Det här skämtet var vanligt i Warszawas ghetto under Förintelsen: Varför känns det som att gå i Hollywood när man går på Nalewski-gatan? Jo, var du än går så ser du en stjärna... Ställ följande frågor: Vad betyder det här skämtet? Bland vilka tror ni att det här var ett vanligt skämt? Skrattar vi med eller åt judarna? Summera diskussionen genom att berätta att det var ett judiskt skämt. Stjärnan syftade på davidsstjärnan, som alla judar vara tvungna att bära. Skämtet visar på behovet av humor som ett sätt för den inspärrade judiska befolkningen att hantera sin situation och behålla sin mänsklighet under extremt svåra förhållanden. (Fotografiet visar en gata i Warszawas ghetto, se faktarutan). D Skämt nr. 2: Det här judiska skämtet förekom också under Förintelsen: Det är i mitten på 1930-talet. Jakob sitter på en bänk och läser den ökända nazisttidningen Der Stürmer. David, hans gode vän, går förbi och frågar hur Jakob kan läsa den antisemitiska blaskan. Jakob svarar: När jag läser de judiska tidningarna får jag reda på alla tsores (bekymmer, elände) som drabbar oss. I Der Stürmer läser jag om hur vi judar äger alla banker, vilka stora upplagor de judiska författarna har, hur judiska artister har slagit sig fram, att vi judar är på väg att erövra hela världen. Du måste förstå att det känns skönt att någon gång läsa om hur duktiga vi är
8 SIDA 8/11 Ställ följande frågor: Vad betyder det här skämtet? Skulle det här skämtet kunnat berättas av någon som inte var jude? Hur skulle man ha uppfattat skämtet då? Skrattar vi med eller åt judarna? Summera diskussionen genom att berätta att man via dagböcker, brev, teckningar och intervjuer med överlevande från koncentrationsläger funnit exempel på att humor faktiskt förekom i ghetton, vid fångtransporter och i läger. Humor var en nödvändig del av livet. Dock långt ifrån allas. (Fotografiet visar ett omslag från Der Stürmer, se faktarutan). E Skämt nr. 3: Det här är en historia, som enligt överlevande från Förintelsen har berättats i flera olika koncentrationsläger med varierande utformning. Bland annat i Sachenhausen och Auschwitz: En SS-soldat kommer in i baracken, block 8. Hans bistra uppsyn varslar om död. Men han har ett annat dödsbudskap än fläcktyfus den här gången. Han går fram till lägerfången Jerzy, en polsk jude, och säger okänsligt och barskt: I morgon ska du skjutas men jag ska ge dig en chans att klara livhanken ett tag till tala om vilket av mina blå ögon som är ett emaljöga, gissar du rätt så klarar du dig. Jerzy, som nu börjat darra, ser länge in i SS-soldatens bägge ögon. Till slut pekar han på soldatens vänstra öga och säger att det är emaljögat. Rätt, svarar soldaten. Hur kunde du se det? Jo, svara Jerzy lättad, det ögat har en sådan mänsklig blick. Ställ följande frågor: Kan vi kalla det här för ett skämt? Eller är det något annat? Vilket syfte kan man tänka sig att en sådan här berättelse tjänade för den som berättade och för den som lyssnade? Vilken känsla får ni när ni hör berättelsen? Sammanfatta diskussionen genom att berätta att det gavs få tillfällen att le eller skratta i lägren. Just därför var humorn betydelsefull för fångarna: som försvar, styrka, en kort stunds normalitet. Berättelsen kan ses som ett bevis på människors förmåga att uthärda. (Fotografiet visar koncentrationslägret Sachsenhausen, se faktarutan.)
9 SIDA 9/11 Faktaruta om skämten och fotografierna: Bertil Neuman beskriver i boken Skratta eller gråta humor i koncentrationsläger om humorns betydelse för fångarna. Boken utgår från litteratur, samtida texter och personliga minnen från överlevande. Skämten i övningen är hämtade ur boken. (2005 Carlssons Bokförlag) Der Stürmer : nazistisk veckotidning, utgavs i Tyskland från 1923 och fram till slutet av andra världskriget. Den förmedlade antisemitisk hatpropaganda med grova stereotypa karikatyrer av judiska människor. På omslaget fanns tidningens devis Die Juden sind unser Unglück! ( Judarna är vår olycka! ) Fotografierna: Warszawas ghetto, sommaren Fotot är taget av den tyske soldaten och fotografen Willy Georg. Nazisterna dokumenterade såväl livet i ghettot som i lägren. (Bildkälla: USHMM) Der Stürmer, september (Bildkälla: USHMM) Lägerfångar och vakter i Sachsenhausen, 1 januari (Bildkälla: AKG - Images/Scanpix)
10 SIDA 10/11 ÖVNING 6 Var går gränsen? Från humor som överlevnad i en historisk kontext till humor i elevernas vardag. Övningen går ut på att identifiera var gränsen för vad man kan skämta om kan dras i olika sammanhang. 1. Dela in klassen i åtta grupper. Se till att de har papper och penna. F 2. Visa frågorna. Gruppernas uppgift är att diskutera frågorna och lista det de kommer fram till. Dela ut följande områden/utgångspunkter: 2 grupper arbetar med klassen 2 grupper arbetar med skolan 2 grupper arbetar med orten 2 grupper arbetar med Sverige 3. Grupperna redovisar, jämför och diskuterar. Sammanfatta genom att bidra med lite fakta om lagstiftningen. (Se faktaruta) Faktaruta om relevant lagstiftning: I Sverige regleras yttrandefrihets- och tryckfrihetsfrågor av Yttrandefrihetsgrundlagen (SFS1991:1469) och Tryckfrihetsförordningen (SFS 1949:105). Då dessa är ytterst vidsträckta leder domstolsmål sällan till fällande domar. En ansvarig utgivare kan teoretiskt sett fällas för hets mot folkgrupp vid publicering av bilder som upplevs som kränkande, men yttrandefriheten väger av tradition vanligtvis tungt. Ett exempel är Muhammedkarikatyrerna: Enligt Justitiekanslerns uppfattning uttrycker den aktuella ledarkrönikan eller teckningen, som har en satirisk framtoning, inte missaktning mot någon folkgrupp. Trots att många troende muslimer uppfattar framför allt teckningen som stötande kan således innehållet i artikeln eller bilden inte anses gå utöver vad som i tryckfrihetsrättslig mening är tillåtet. Justitiekanslern vidtar därför inte någon åtgärd i ärendena. (JK:S beslut 20/9-07)
11 SIDA 11/11 ÖVNING 7 Humortermometer Den avslutande övningen tar temperaturen på workshopens tema humorns påverkan, kraft och makt. Eleverna ska ta ställning till vad de egentligen tycker. 1. Rita upp en linje på tavlan som motsvarar en skala från påverkar inte till påverkar mycket (se mall). Påverkar inte Påverkar mycket 2. Låt eleverna fortsätta arbeta i grupper. Förse varje grupp med ett nummer och Postit-lappar. Gruppernas uppgift är att ta ställning till varje fråga och markera sina svar på skalan. 3. Ställ följande frågor: Kan humor påverka våra åsikter om politik? Kan humor påverka våra fördomar? Kan humor påverka vår förståelse för andra? Kan humor påverka samhällsutvecklingen? Kan humor påverka vår syn på världen? Låt grupperna diskutera frågorna, samtala om det som kommer fram. 4. Ställ en avslutande fråga som summerar övningen: Vågar man uttrycka åsikter i ett skämt som man aldrig annars skulle uttrycka? Varför/varför inte?
TOLERANS 4 FÅR MAN SÄGA VAD MAN VILL?
SIDA 1/7 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och
Läs merDEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR
SIDA 1/7 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver för att hålla workshopen och i vilka moment du använder arbets- och visningsmaterial som ingår. Workshopen
Läs merTOLERANS 2 ÅSKÅDAREN SPELAR ROLL
SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och
Läs merTOLERANS 2 ÅSKÅDAREN SPELAR ROLL
SIDA 1/9 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och
Läs merMR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)
MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/6 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver för att hålla workshopen och i vilka moment du använder
Läs merLÄRARMANUAL TOLERANS 1 VADÅ TOLERANS? WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS
SIDA 1/10 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och
Läs merDEMOKRATI 4 DEMOKRATI OCH NATIONALISM
SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och
Läs merDEMOKRATI 2 DEN SKÖRA VALFRIHETEN
SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och
Läs merWORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)
MR 2 SLAVERI NU OCH DÅ SIDA 1/6 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i
Läs merMR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)
SIDA 1/6 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder
Läs merTOLERANS 3 BILDEN AV DEN ANDRE
SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och
Läs merTOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER
SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och
Läs merWORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)
SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver för att hålla workshopen och i vilka moment du använder arbets- och visningsmaterial
Läs merRAOUL 2015 LÄRARHANDLEDNING
RAOUL 2015 LÄRARHANDLEDNING Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg
Läs merLÄRARMANUAL TOLERANS 6 DET VAR INTE JAG WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS
SIDA 1/7 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och
Läs merRAOUL 2015 SKOLMATERIAL
RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg
Läs merTOLERANS 3 BILDEN AV DEN ANDRE
SIDA 1/9 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och
Läs merMR 8 ALLTID-IBLAND-ALDRIG WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)
SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder
Läs merMR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)
SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder
Läs merWORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)
SIDA 1/6 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder
Läs mer2. Propaganda Här funderar du över hur Nazityskland och deras allierade använde sig av propaganda. Affisch från Ungern med texten:
1. Livet förändras Här funderar du kring hur Susannas liv förändrades 1944 Många länder i Västeuropa ockuperades av Nazityskland under de två första åren efter andra världskrigets utbrott 1939. Från början
Läs merDEMOKRATI 1 DEMOKRATI HUR FUNKAR DET?
SIDA 1/10 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och
Läs merDEMOKRATI 6 NÄTHATET OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET
OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET SIDA 1/6 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du
Läs merWORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)
SIDA 1/9 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder
Läs merSpråkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. (SV åk 4-6)
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om andra världskriget. Vi får veta varför Tyskland startar krig mot alla länder omkring sig. Vi får veta varför Sverige inte väljer sida under
Läs merMR 3 NORMALITET DÅ OCH NU WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)
MR 3 NORMALITET DÅ OCH NU SIDA 1/7 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt
Läs merPEDAGOGISKT MATERIAL TILL FÖRESTÄLLNINGEN HEMLIGT
PEDAGOGISKT MATERIAL TILL FÖRESTÄLLNINGEN HEMLIGT Detta fördjupningsmaterial är inspirerat av Banditsagors föreställning Hemligt av Alexandra Loonin. Föreställningen riktar sig till barn mellan 10-12 år
Läs merTextning av avsnitt 2, Skolverkets poddradio 2016
2016-03-02 1 (5) Textning av avsnitt 2, Skolverkets poddradio 2016 Temat för avsnittet är arbetet mot rasism i skolan. Samtalet utgår från ett scenario om förintelseförnekande och antisemitism. Medverkande
Läs merVÅR KLASS. Foto Cato Lein. Efterarbetsmaterial för gymnasiet
VÅR KLASS Foto Cato Lein Efterarbetsmaterial för gymnasiet TEXT OM SAMMARBETET, INTRO TILL MATERIALET. INVÄNTAR TEX. 2 Vår klass FÖRSLAG PÅ DISKUSSIONSFRÅGOR EFTER FÖRESTÄLLNINGEN Låt gärna eleverna diskutera
Läs merMR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)
SIDA 1/7 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder
Läs merSpråkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. (SV åk 4 6)
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Anne Frank, en ung judinna och hennes upplevelser i Nederländerna under andra världskriget. Hon blev känd för att hon skrev dagbok om vad som
Läs merÖVNINGS- HÄFTE. Förintelsen Holocaust Shoah
ÖVNINGS- HÄFTE Förintelsen Holocaust Shoah VANLIGA frågor kring förintelsen Diskutera och gör korta anteckningar 1. Vad hade nazisterna emot judarna 2. Hur kunde nazisterna få vanliga tyska invånare att
Läs merEXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09
EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 Organisationerna, symbolerna och musiken Föredraget behandlar nazismens symboler och vad de står för. Vi går även igenom de rasistiska organisationerna och hur
Läs merwww.levandehistoria.se/files/uppdragdemokrati-dem5material.pdf www.levandehistoria.se/files/uppdragdemokrati-dem5visning.pdf
SIDA 1/9 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och
Läs merRaoul Wallenberg Ett liv
ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ORDLISTA symbol (sida 4) ett tecken eller en bild som betyder något diplomat (sida 8, 38, 42, 45, 50, 53) en person som arbetar för sitt lands regering i ett annat land, ofta
Läs merLÄRARHANDLEDNING FÖR. fotograf Markus Gårder
LÄRARHANDLEDNING FÖR Lärarhandledningen är tänkt att användas tillsammans med programmet som ni får under föreställningen. Det finns flera olika typer av övningar och uppgifter och vår förhoppning är att
Läs merDet handlar om kärlek
Det handlar om kärlek Inför besöket i klassrum: Finns det några särskilda behov i klassen ni ska träffa? Utifrån exempelvis fysiska och psykiska funktionshinder, språkkunskaper mm. Vilka övningar väljer
Läs merLässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap,
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? I boken uppmärksammas vi på hur vi kan få bättre koll på nätet. Vi får lära oss var allt kommer ifrån och vad vi ha rätt att göra. Vi får även lära oss att man
Läs merAlla dessa viktiga frågor ställer Amos Oz sina läsare i boken "Kära fanatiker".
En lärarguide från Inledning. Vad skapar fanatism i vår tid? Hur kan fanatism bemötas och bekämpas? Vilka möjligheter till kompromisser finns det? Vilket är kollektivets ansvar och vad är individens eget
Läs merMin kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken:
Min kunskap om vårt samhälle Lärarhandledning Bokens syfte och upplägg: Boken Min kunskap om vårt samhälle följer Skolverkets mål för kursen Samhällskunskap för gymnasiesärskolan. Boken är upplagd med
Läs merLärarhandledning till Antisemitism då och nu
Lärarhandledning till Antisemitism då och nu Syftet med detta undervisningsmaterial är att ge elever, lärare och andra intresserade grundläggande kunskaper om antisemitism både historiskt och idag. Antisemitism
Läs merINNEHÄLL DELI. 1. Att skriva historia om Sveriges förhällande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen 15. Förord 11
INNEHÄLL Förord 11 1. Att skriva historia om Sveriges förhällande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen 15 Historieskrivningens villkor 17 Uppdraget 19 Nyckelbegreppen 23 Uppgiften 27 Teoretiska
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 Lärarhandledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Att jobba i klassrummet med Skarven s.3 Förslag på samtalsfrågor per kapitel Efter läsningen s.4-9 s.10-11 Lärarhandledning till Skarven av Sara Lövestam Utgiven
Läs merLäsnyckel. I fiendens skugga. Författare: Sue Purkiss Översättning: Sara Hemmel. Innan du läser
Läsnyckel I fiendens skugga Författare: Sue Purkiss Översättning: Sara Hemmel I fiendens skugga är en spännande ungdomsbok som utspelar sig i Frankrike under andra världskriget. En stridspilot störtar
Läs merSpråkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. (SV åk 4 6)
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om att vara speciell. Varför är man speciell? Är det för att man inte gillar samma sorts kläder som andra i klassen eller är det för att man gillar
Läs merDEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR
SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och
Läs merDet finns flera böcker om Lea. Du kan läsa dem i vilken ordning som helst! De böcker som kommit ut hittills heter Lea, Lea på läger och Lea, vilse!
Läsnyckel Lea och Maja Författare: Helena Karlsson Lea och Maja är en lättläst ungdomsbok som är skriven på Hegas nivå två. Boken passar för läsare som vill ha en gripande berättelse, med ett språk som
Läs merAntisemitiska attityder och föreställningar i Sverige Henrik Bachner och Jonas Ring
Antisemitiska attityder och föreställningar i Sverige Henrik Bachner och Jonas Ring 1. SAMMANFATTNING Föreliggande undersökning, som utförts på uppdrag av Forum för levande historia och Brottsför e by
Läs merFOTA. Tävling åk. 4-7 FÖR DINA RÄTTIGHETER! 25 ÅR! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen BAR N KONV EN TIONEN. 20 november 2014
FOTA BAR N KONV EN TIONEN 25 ÅR! 20 november 2014 FÖR DINA RÄTTIGHETER! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen Tävling åk. 4-7 HEJ! FOTOTÄVLING FÖR ÅK. 4-7 I höst fyller Barnkonventionen 25 år och vi
Läs merINSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA
PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten
Läs merHandledning till att läsa och lyssna på skönlitteratur
Handledning till att läsa och lyssna på skönlitteratur av Anna Karlsson LÄSHANDLEDNING Om litteraturläsning Språket är en nyckel till världen runt omkring oss. Att som samhällsmedborgare behärska konsten
Läs merVänd dig inte om Lärarmaterial
sidan 1 Författare: Ewa Christina Johansson Vad handlar boken om? Boken handlar om Filip som försöker blir medlem i ett gäng fast han egentligen inte vill. Han har en viktig sak kvar att genomföra. Han
Läs merOmslagets konst: Lilian Rosenberg Roth. Skolprogram
Omslagets konst: Lilian Rosenberg Roth Skolprogram FÖRINTELSENS MINNESDAG 27 januari 2014 Den 27 januari 1945 var den dag som koncentrations- och förintelselägret i Auschwitz befriades. År 1999 proklamerade
Läs merTro på dig själv Lärarmaterial
sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips
Läs merIllustration: Louise Winblad/Hej hej vardag. vänliga veckan. lärarhandledning årskurs 1 6
Illustration: Louise Winblad/Hej hej vardag vänliga veckan lärarhandledning årskurs 1 6 vänliga veckan Årets tema: Hur är jag vänlig mot någon som inte tycker som jag? Målgrupp: Årskurs 1 6 Koppling till
Läs merHistoria. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov A Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds
Läs merMATS WINGBORG. Den blåbruna röran välfärd eller högerextremism?
MATS WINGBORG Den blåbruna röran välfärd eller högerextremism? Den blåbruna röran så skiljer sig högerradikala partier från välfärdens grundidé. Därför är fascism eller extremism aldrig vägen ut ur ett
Läs merSe mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund
sidan 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Jonna och Sanna var bästa kompisar och gjorde allt tillsammans. De pratade om killar, viskade och skrattade tillsammans, och hade ett hemligt språk
Läs merUppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?
Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?
Läs merEtt batteri av frågor finns längst bak i denna handledning. Boken finns på tex Storytel
Handledning till Klaras hemlighet Eleverna använder en loggbok för tankar och reflektioner under hela läsningen. Loggbokens framsida finns som kopieringsunderlag. Först när boken är slut ritar eleverna
Läs merHedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Läs merLässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Erik och pappa ska gå på bio. Erik blir nyfiken på den nya filmen som handlar om vampyrer, men man måste vara 15 år för att få se den. Erik och pappa ska se
Läs merThe power of pictures
The power of pictures En bild lär kunna säga mer än tusen ord. I avsnittet The power of pictures får vi möta bland andra Nick Ut som tog det berömda fotografiet på en napalmskadad flicka under Vietnamkriget
Läs merLässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Leas klass ska springa en tävling. Lea tycker mycket om att träna och hon spelar både hockey och fotboll på fritiden. I starten tränger sig Hugo, en kille i
Läs mertidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag
Samlade kopieringsunderlag tidningsveckan 2011 Här finner du de samlade kopieringsunderlagen till Lärarmaterial Tidningsveckan 2011 Tema nyheter. Alla kopieringsunderlag är fria att kopiera och sprida
Läs merTidslinjen 100 år bakåt i tiden
Tidslinjen 100 år bakåt i tiden Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid - SO, Årskurs 1-3 Syfte Förstå vad en tidslinje är och vad den kan användas till, samt ge exempel på hur olika människor
Läs merLässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Erik och hans kompisar Anton och Hugo spelar i ett band. Idag är det avslutning i skolan och de ska spela. och han är jättenervös. Erik står bakom scenen och
Läs merHur kom det sig att folket litade på Hitler?
Hur kom det sig att folket litade på Hitler? Ämne: Historia om media Namn: Carolin Zethelius Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning INLEDNING... 2 BAKGRUND... 2 SYFTE, FRÅGESTÄLLNING,
Läs merSvenhammeds journaler
Svenhammeds journaler För- och efterarbete för skolpersonal med dramapedagogiska metoder - att använda i skolan Att se en teaterpjäs är en konstnärlig upplevelse som talar för sig själv och kan lämnas
Läs merLathund olika typer av texter
Lathund olika typer av texter - Repetition inför Nationella Proven i svenska - Brev Alla brev innehåller vissa formella detaljer. Datum och ort är en sådan detalj, i handskrivna brev brukar datum och ort
Läs merLässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Olle vill ha en mobil. Alla hans vänner har mobiler. De spelar, fotar och ringer på sina mobiler och Olle känner sig utanför. När Olle kommer hem, upptäcker
Läs mer5. Vad jag kan / What I can do. CHECKLISTA Nivå B2 Level B2. 1. Jag kan i detalj förstå vad man säger till mig på normalt samtalsspråk.
b2 Nivå B2 Level B2 Språk: Kan mycket bra Kan bra Kan ganska bra Kan inte så bra Lyssna Markera med pilar för varje alternativ. Om 3/4 av pilarna pekar eller i en färdighet har du nått upp till denna nivå.
Läs merINNEHÅLL DELI. 1 Att skriva historia om Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen 15
INNEHÅLL Förord 11 1 Att skriva historia om Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen 15 Historieskrivningens villkor 17 Uppdraget 19 Nyckelbegreppen 21 Uppgiften 25 Teoretiska perspektiv
Läs merÖVNING 2 - SID. 1 SKRATTAR BÄST SOM SKRATTAR SIST
SIDA 1/5 ÖVNING 2 - SID. 1 SKRATTAR BÄST SOM SKRATTAR SIST Kryssa för de grupper ni känner till skämt om! Fotbollsspelare Elevrådsrepresentanter Ståuppkomiker Politiker Lesbiska Bögar Kristna Muslimer
Läs merLPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll
LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk
Läs merAndra världskriget. Läsförståelse. Elevmaterial TORSTEN BENGTSSON SIDAN 1. Namn: Frågor på raden (Du hittar svaret på raden, direkt i texten.
SIDAN 1 Elevmaterial Namn: Läsförståelse Frågor på raden (Du hittar svaret på raden, direkt i texten.) 1. När började andra världskriget och när slutade det? 2. Vad berättar Max att barnen i Tyskland fick
Läs merBehind bars : Passar för: Gymnasiet, samhällskunskap, mediekunskap
Behind bars : Det är bara 17% av världens befolkning som lever i länder där det råder pressfrihet. I övriga länder styrs och kontrolleras journalister på olika sätt och i många länder riskerar journalister
Läs merCentralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:
SIDAN 1 Författare: Jim Højberg Vad handlar boken om? Alex har alltid varit klassens nörd, men nu har det plötsligt vänt. Både Mia och Asmila är kära i honom, och ikväll ska han på bio med Asmila. Alex
Läs merLärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål ur Lgr11. Innan ni börjar läsa: Författare: Torsten Bengtsson
Vilken smäll! sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Boken handlar om Robin och hans kompisar i bandet Big Bang. De repar i tvillingarnas garage inför en tävling de ska vara med i.
Läs merAllan Zongo. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Henrik Einspor
Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Henrik Einspor Vad handlar boken om? Max har en rymdvarelse, Allan Zongo hemma hos sig. Den har råkat landa i deras trädgård med sitt rymdskepp. Max mamma är på sjukhuset,
Läs merLärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Thomas Halling
SIDAN 1 Författare: Thomas Halling Vad handlar boken om? Boken handlar om Emil, som går i femman. Alla hans klasskamrater har ett husdjur. Men inte Emil. Hans mamma är allergisk och hans pappa förstår
Läs merKänsliga uppgifter och integritet
En introduktion till begreppet integritet; om rätten att själv bestämma med vem och hur man vill dela sin information. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren En digital lektion från https://digitalalektioner.iis.se
Läs merMininypon Turbo på äventyr
SIDAN 1 Lärarmaterial Vad handlar boken om? Turbos granne kallas för tokige Ture för att han vågar göra saker som ingen annan gör. Nu har han köpt en stor bil med propeller och Turbo och hans bästa vänner
Läs merVetenskapsfestivalen 2009 Vänner & Fiender
PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN Vetenskapsfestivalen 2009 Vänner & Fiender Er klass besökte psykologiska institutionen under Vetenskapsfestivalen. Där fick ni lära er en del om gruppsykologi och socialpsykologi.
Läs merDEMOKRATI 2 DEN SKÖRA VALFRIHETEN
SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver för att hålla workshopen och i vilka moment du använder arbets- och visningsmaterial som ingår. Workshopen
Läs merFÖR DINA RÄTTIG HETER
! S A N VÄS FÖR DINA RÄTTIG HETER Barnkonventionens grundprinciper Ett material för att introducera Barnkonventionen i klassrummet GRATTIS! Att du läser det här betyder att du vill jobba med Barnkonventionen
Läs merPlanering historia tillval
Planering historia tillval Perioden 1871-1945 Vi skall arbeta med perioden 1871 till 1945. Vi kommer dela upp perioden i fyra block. Block 1- Imperialismen 1871-1914 Block 2 Första världskriget 1914-1918
Läs merAnne Frank Ett liv ORD TEXTFÖRSTÅELSEFRÅGOR MARIAN HOEFNAGEL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN
ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIAN HOEFNAGEL Det finns en ordlista i slutet av boken, som förklarar alla ord som är fetade i texten. ORD anhängare (s 5, rad 2), de som följer någon svält (s 5, rad 9), svår
Läs merFanatism beskrivs i nationalencyklopedin som en nedsättande benämning på religiösa eller
1 1 2 Martyrer är en nyskriven pjäs av den tyske dramatikern Marius von Mayenburg (född 1972). Stockholms stadsteaters uppsättning hade premiär 11 januari 2013 på lilla scenen. Den är regisserad av Dritëro
Läs merVÄRLDENS UNDERGÅNG. Del 2. Förkrossande nederlag. Studiehandledning ANDRA VÄRLDSKRIGET
VÄRLDENS UNDERGÅNG ANDRA VÄRLDSKRIGET Del 2. Förkrossande nederlag Studiehandledning BAKGRUND Världens undergång del 2 Kriget är nu i full gång. Den 10 maj 1940 lägger Tyskland in offensiven när fallskärmsjägare
Läs merVÄRLDENS UNDERGÅNG. Del 4. En värld i lågor. Studiehandledning ANDRA VÄRLDSKRIGET
VÄRLDENS UNDERGÅNG ANDRA VÄRLDSKRIGET Del 4. En värld i lågor Studiehandledning BAKGRUND Världens undergång del 4 Japan är på väg att ta över hela Stilla havet, de enda som står i deras väg är USA. På
Läs merKänsliga uppgifter och integritet
Känsliga uppgifter och integritet Lektionen handlar om etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar
Läs merårskurs F-3 Berättelsen tar sin början.
Berättelsen tar sin början. Berättelsen tar sin början Inled berättelsen och arbetet med att läsa brev 1 från Pigglorna. Innan ni läser brevet väljer ni om ni vill låta eleverna tillverka var sin Piggla
Läs merAbrahams barn. Syskonreligionerna Judendom, Kristendom och Islam
Abrahams barn Syskonreligionerna Judendom, Kristendom och Islam Abrahamitiska religioner Mose grundade judendom. Jesus grundade kristendom. Muhammed grundade islam. Abraham Abraham är stamfader till de
Läs merHur är vi mot varandra på nätet?
Hur är vi mot varandra på nätet? Lektionen handlar om nätetikett och berör frågor som handlar om digitaliseringens betydelse för samhällsutveckling och förändrade attityder och värderingar. Syftet är att
Läs merLektion 2. Metoder för mediepåverkan
Lärandemål: En förutsättning för att kunna tolka medieinnehåll av olika slag är kritiskt tänkande; något som med hjälp av olika metoder för mediepåverkan ibland dessvärre försöker motverkas. För att kritiskt
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merLässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Rolf är med i en film. Han spelar en enkel roll, en man som är ute och går. Regissören Lukas är inte så nöjd med Rolf då det händer en massa saker runt honom
Läs merLäshandledning Ett halvt ark papper
Läshandledning Ett halvt ark papper Inledning Det här är en läshandledning för gymnasielärare. Den är baserad på Strindbergs tidlösa novell Ett halvt ark papper. Strindberg ingår i den svenska litteraturkanonen
Läs merIsberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.
Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror
Läs mer