Sammanfattning Studieresa till London

Transkript

1 Sammanfattning Studieresa till London

2 2 (12) Om studieresan xyz Jörgen Peters, beredskapsdirektör, Länsstyrelsen i Hallands län Halmstad

3 3 (12) Deltagarförteckning Nr Förnamn Efternamn Organisation Datum 1 Leif Andersson Polismyndigheten i Hallands län aug 2 Lars Berggren Kungsbacka kommun aug 3 Susan Bergman Combitech aug 4 Bernt Blank Länsstyrelsen i Jönköpings län aug 5 Anders Ekberg Räddningstjänsten Väst aug 6 Magnus Ericsson Varbergs kommun aug 7 Charlotta Källerfelt Länsstyrelsen i Västra Götalands län 8 Stefan Liljenberg Polismyndigheten i Hallands län aug aug 9 Karin Martini Halmstads kommun aug 10 Kenneth Mattsson Länsstyrelsen i Hallands län aug 11 Frida Niméus Räddningstjänsten Väst aug 12 Ana Norlén Länsstyrelsen i Kalmar län 13 Jörgen Peters Länsstyrelsen i Hallands län aug aug 14 Felicia Petersson Laholms kommun aug 15 Emma Pihl Region Halland aug 16 Gösta Pålsson Militärregion Väst (MRV) 17 Lisbeth Schultze Länsstyrelsen i Hallands län aug aug 18 Andreas Thulin Region Halland aug 19 Johan von Knorring Länsstyrelsen i Uppsala län aug 20 Magnus Åman Hylte kommun aug

4 4 (12) Innehållsförteckning 1 21 AUGUSTI: BESÖK PÅ SVERIGES AMBASSAD UPPSTARTSMÖTE BESÖK PÅ AMBASSADEN AUGUSTI: BESÖK PÅ CABINET OFFICE AUGUSTI: BESÖK I ESSEX COUNTY BESÖK I ESSEX UTVÄRDERINGSMÖTE... 10

5 5 (12) 1 21 augusti: Besök på Sveriges ambassad 1.1 Uppstartsmöte Den svenska delegationen startade studiebesöket med ett uppstartsmöte som ägde rum i en konferenslokal på hotell Radisson Blu Edwardian i centrala London. Mötet leddes av Lisbeth Schultze, länsråd i Hallands län, samt Jörgen Peters, beredskapsdirektör i Hallands län. Under mötet gick följande igenom: Presentationsrunda Information om länsstyrelsens utrymningsprojekt (syfte och mål, tidsplan, aktiviteter, leverabler etc.) Information om studiebesöket i London (syfte och mål, praktiska ting, program etc.) För att fånga upp deltagarnas funderingar inför besöket fick alla parvis diskutera kring programmet och lista sina önskemål. Dessa sammanfattas som följer: London arrangerade Olympiska Spelen (OS) Hur skedde säkerhetsarbetet i samband med detta? Exempel på intressanta områden är riskanalyser med scenarier, hotbilder, hotnivåer och terrorism, planeringsarbete, offentlighetsfrågor, aspekter på besökare resp. deltagare, dimensionering på säkerhetsarbetet samt säkerheten i förhållande till varumärket. I Hallands län finns Ringhals kärnkraftverk vilket föranleder en del planering kring utrymning. Hur arbetar man med att utrymma exempelvis sjukhus i England? Hur görs bedömningar, vad planeras för, har det ordnats simulerade utrymningar, vilken är nivån på dimensioneringen och vilka praktiska detaljer tas hänsyn till? Roller och ansvar är alltid en intressant fråga. Hur ser man i London på planering, skydd, utrymning, mottagning, ansvarsfördelning, ledning, samverkan, gemensam lägesbild etc.? Ett varningssystem i Sverige är Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA). Hur ser motsvarande system ut i England? Kan man selektera områden, har prioriteringsordning för utrymmande områden setts över, används mobiler för att skicka grupp-sms, har engelsmännen nytta av all kameraövervakning och används den riskmedvetet samt skiljer sig planeringen på om det gäller t.ex. ett bombhot eller ett gasmoln? Alla organisationer har förväntningar på varandra. Vilka förväntningar på varandra och på samverkan har vi inom Hallands län? Vilka förväntningar har motsvarande organisationer på varandra i England? Utrymningsplaner är något som tas fram alltmer. Hur ser planerna ut här? Övas de och i så fall hur?

6 6 (12) Beslutsfattande är en viktig men svår bit; inte minst i samband med en utrymning. Vilka kriterier för beslutsfattande finns i London? Vem fattar beslut, vem leder, utgår man från ansvarsområden såsom i Sverige? Hur säkerställs att området är utrymt, vart tar folk vägen, utrymmer de planerat eller spontant och vad gör man med de personer som inte vill flytta? Kriskommunikation är av stor vikt vid en utrymning. Hur tänker engelsmännen avseende att nå ut med budskap, att samordna informationsspridningen och vilka kanaler/verktyg används? Vem får besluta om information och vem får informera? Vid en utrymning blir det hård belastning i trafiken. Hur fungerar avspärrningar, trafikdirigering och själva förflyttningen av människor? Hur gör man för att få in räddningsstyrkor och ut utrymmande samtidigt? Utbildning och övning är återkommande moment i beredskapsarbetet. Hur övas och utbildas det i England? Hur övade och utbildade man i samband med OS från chefsposition till volontärer? Byggnaderna i England skiljer sig i viss mån från de i Sverige. Hur ser kravbilden ut ur ett säkerhetsperspektiv för nya respektive gamla byggnader? Hur kontrolleras de? Människors beteenden och reaktioner är inte alltid förutsägbara. Hur reagerar människor i samband med en utrymning eller andra krissituationer? I London är tunnelbanan en viktig transportfaktor. För några år sedan drabbades den av terrorism (bomber). Hur effektuerade man då säkerhetsarbetet? Gjordes någon utrymning och i så fall hur? Samtliga funderingar nedtecknades och togs med på de olika besöken. 1.2 Besök på ambassaden Ulf Samuelsson, ambassadråd på Sveriges ambassad i London, välkomnade den svenska delegationen. Han informerade om ambassaders arbete i allmänhet och arbetet på Sveriges ambassad i London i synnerhet. Informationen innefattade exempelvis: Antal anställda, deras roller och ansvar Verksamhetens indelning i sektioner samt olika arbetsuppgifter Relationerna mellan Sverige och Storbritannien Styrningen och kommunikationen mellan Sverige och de olika ambassaderna Dialogen mellan Sveriges ambassader och andra nordiska ambassader

7 7 (12) Stora frågor som Storbritannien står inför som kan påverka Sverige direkt eller indirekt Ambassadens arbete med kriser och säkerhet Ambassadens ansvar (omfattning och avgränsningar) för egen personal och svenskar i Storbritannien Den interna krisberedskapsplanen Övergripande hotbildsanalys Kommunikation med svenskar i Storbritannien (och andra intresserade personer) genom olika verktyg såsom sociala medier Information om arbetet som ambassadör Efter presentationen tackades Ulf Samuelsson av genom att Lisbeth Schultze, landsråd i Hallands län, överlämnade en gåva bestående av xyz från xyz. Dagen avslutades med en enklare middag på The Beehive Pub i närheten av ambassaden. På middagen deltog den svenska delegationen och den svenske ambassadören augusti: Besök på Cabinet Office Hela dagen den 23 augusti ägnades åt ett studiebesök på Cabinet Office. Programmet var hopsatt av Martin Klaassen, xyz, och bestod av följande punkter: 1. Housekeeping Fire and Evacuation Process for Building, Martin Klaassen 2. Civil Contingencies Act Legislation and Implementation, Martin Klaassen 3. Evacuation and Shelter, Chris Felton, High Impact Hazards Team, Civil Contingencies Secretariat 4. Crisis and Emergency Communications Cross Government Coordination, Carol McCall, Head of Communications 5. EU Civil Protection, Kirsty Hogan, Assistant Director, Readiness and Response 6. UK Central Government Crisis Management Arrangements, Niki xyz and Mike xyz, Assistants Director Readiness and Response, Civil Contingencies Secretariat 7. London 2012 Games the Approach to Resilience Planning, Alex Taylor, Assistant Director Readiness and Response, Civil Contingencies Secretariat Den första delen bestod av praktisk information om byggnaden vi befann oss i samt dagens agenda. Martin Klaassen delade ut åhörarkopior för de kommande presentationerna. Därefter visades videon Out of a clear blue

8 8 (12) sky av Cabinet Office och Emergency Planning College. Videon visar på kriser och katastrofer som har drabbat Storbritannien direkt eller indirekt de senaste åren. Den andra delen gav en inblick i den brittiska lagstiftningen som styr krisberedskapsområdet. Civil Contingencies Act presenterades övergripande av Martin Klaassen. Därtill förklarades hur krisberedskapssystemet är uppbyggd och vilket ansvar som åligger olika samhällsaktörer. Det talades om lokal, regional och nationell nivå liksom om Category 1 Responders och Category 2 Responders där den förstnämnda utgörs av blåljusmyndigheter och andra direkta hjälpstyrkor medan den sistnämnda utgörs av supportfunktioner. Vidare talades om Mutual Aid Support där samverkan över gränserna ska ske, om 3C som står för Command, Control och Coordination, om Bronze-, Silver- och Gold-nivåer vilka representerar operativ, taktisk och strategisk nivå samt om 4F som representerar de senaste årens mest frekventa kriser dvs. Foot & Mouth-decease (mul- och klövsjukan), Flooding, Fire Strikes och Fuel Strikes. Den tredje delen var en presentation av samarbetet mellan Civil Contingencies Secretariat (CCS) och svenska MSB som hölls av Chris Felton. Här gavs en inblick i CCS:s arbete, hur riskanalyser genomförs på nationell nivå, vilka risker som har identifierats avseende utrymning och skydd, hur utrymningsplaner utifrån detta utformas samt vilka som ska arbeta med samt stödja en utrymning. Den fjärde delen fokuserade på kommunikationen i en kris. Detta inkluderade både det interna och externa informationsflödet. Carol McCall berättade om National Security Communications Team, om News Coordination Centre (NCC), om Cabinet Office Breafing Rooms (COBR).Vidare berättades om kommunikationsarbetet i samband med OS i London Den femte delen var en presentation av EU Civil Protection och hur Storbritannien förhåller sig till denna. Kirsty Hogan berättade om att ge och ta emot internationell hjälp, om hur planering för sådant sker och att pengar kan äskas för att öva i gränsöverskridande scenarier. Den sjätte delen gav en djupare inblick i COBR. COBR kan beskrivas som ett effektivt avstämningsmöte mellan berörda aktörer i samband med en kris. Här presenterade Niki xyz och Mike xyz COBR:s och Cabinet Offices roll i krisberedskapssystemet, hur COBR fungerar, vilka som deltager i COBR-möten och hur COBR fattar beslut om samt prioriterar åtgärder. Den sista delen handlade uteslutande om OS i London 2012 och hur säkerhetsarbetet inför detta stora sportarrangemang bedrevs. Alex Taylor gick igenom berörda områden samt vilka riskanalysmetoder som nyttjades och vilka lärdomar som därigenom drogs. Lunch inköptes på närliggande Prêt A Manger. Dagen avslutades med att Martin Klaassen visade byggnaderna i Whitehall och vad de representerar. Därefter var dagens program slut och den svenska delegationen hade fri tid.

9 9 (12) 3 23 augusti: Besök i Essex County 3.1 Besök i Essex Den 23 augusti bar det av till Essex County med lokaltåg. Den svenska delegationen togs emot till Essex County Fire & Rescue Service (ECFRS) av Rosanna Briggs, Deputy County Emergency Planning Officer och Chris Noakes, ECFRS Divisional Officer. Efter ett välkomnande av Adam Eckley, Deputy Chief Fire Officer hölls en kortare introduktion till Essex räddningstjänst. Därefter såg programmet ut som följer: 1. Role of Essex Fire Authority and the Partnership arrangements around the ECPEM, Rosanna Briggs 2. Incident Response, Will Newman, Essex Police Contingency Planning Manager 3. Role of East of England Ambulance Service, Gareth Boynton, East of England Ambulance Service Emergency Planning 4. Day to Day running of the ECPEM & Community Resilience, Rosanna Briggs 5. Risk in a County COMAH sites, airports, ports, transport hubs, Chris Noakes Först berättade Rosanna Briggs om det geografiska området som ECFRS verkar i, vilka hot och risker som är identifierade samt vilka möjligheter att handskas med dessa som finns. Därefter pratade Will Newman om polisens roll vid kriser och olyckor. De 50 generiska planerna och över 200 specifika planerna som finns presenterades nämndes övergripande varefter det strategiska och operativa arbetet visualiserades. Gareth Boynton höll det tredje passet som handlade om ambulansverksamheten i området. Förutom en genomgång av olika fordon och kompetenser så belystes samarbetet med räddningstjänsten. Det fjärde passet handlade om hur ECFRS har arbetat med barn och ungdomar i skolverksamhet för att höja medvetenheten kring risker och individens ansvar. Rosanna Briggs berättade om en femdagars workshop i en skola som uppmärksammades medialt, om en hemsida som är särskilt byggd för ändamålet ( och om saker riktade till barn har tagits fram för att öka lärandet. Den svenska delegationen fick även ta med sig ritblock, barnbok, checklistemagneter, pennfack etc.hem. Det sista passet visade på de större riskverksamheter som har identifierats i det geografiska området. Dessa innefattar främst flygplatser, hamnar och större transporthubbar. Chris Noaks berättade näven om hur Essex förberedde sig och riskanalyserade inför OS i London eftersom den olympiska elden skulle bäras genom delar av området och då Essex ligger nära London.

10 10 (12) Det bjöds på lunch på plats som åts i solskenet. I slutet av dagen var det dags för gemensam fotografering varefter den svenska delegationen fick se ECFRS utrustning i form av bilar, mätutrustning, livräddningsutrustning, motorcyklar, simuleringsprogram, utrymningsverktyg, sökhund etc. 3.2 Utvärderingsmöte Efter besöket i Essex delade den svenska delegationen upp sig. Några återvände till Sverige samma kväll, medan utvärderingsgruppen stannade. Utvärderingsgruppen möttes upp på hotellet Radisson Blu Edwardian där ett första utvärderingsmöte hölls. Sammanfattning av synpunkterna som inkom följer: Dag 1: 21 augusti Ambassadbesöket uppfattades som bra och intressant. Lärdomar var vad ambassaden arbetar med och vad man kan förvänta sig från dem. De styrs av samma författningar och regelverk som aktörer i Sverige. Bra att känna till konsulära frågor. Informationen som gavs var dock mer teoretisk än praktisk. Dag 2: 22 augusti Hela dagen på Cabinet Office var givande genom den mängd olika infallsvinklar som erbjöds. En konkret sak som kan tas med tillbaks till Sverige är inspiration av COBR och hur det där fattas snabba beslut. Stabsmetodik, snabbt beslutsfattande och effektiv kommunikation är något som behöver förbättras i Sverige. Att ha renodlade agendor. Fler övningar önskas. En annan konkret lärdom var det starka ledarskapet som Cabinet Office har i Storbritannien. Det innebär också att invånarna förväntar sig att åtgärder vidtas fort. Det ser inte likadant ut i Sverige. I Sverige hade en sådan tydlig styrning kunnat bli kallad ministerstyre. Det är önskvärt att den nationella nivån är supportande, stödjande och resursbidragande. Å andra sidan så saknar svenska aktörer ofta nationella direktiv och samordning som inte finns. En slutsats är att Storbritannien verkar ha ett system som är byggt topdown medan Sverige har bottom-up. Det är i Sverige ibland svårt att veta vad nationella nivån kan bidra med. För att förbättra samverkan mellan olika aktörer uppkommer idén att ha ett digitalt eller medialt forum där t.ex. kommuner och myndigheter kan läsa vad som händer och erbjuda hjälp när behov önskas. Ett underlag över tillgängliga resurser i Sverige tas fram av MSB och finns hos länsstyrelsen. Systemet med bronze, silver och gold commander är intressant och något som borde anammas i Sverige. I Storbritannien utbildas man för sin nivå. Alla vet då vilka kunskaper, ansvar och befogenheter som åläggs en. Det ger en tydlig uppdelning av ledarskap. En gemensam bas där alla vet vem som leder och vem som stödjer. Likaså är det bra med kategoriska responders.

11 11 (12) I Sverige har vi många benämningar för samma saker. Det behövs göras mer enhetligt. Så att alla vet vad de kan förvänta sig. Detta inom stora delar av krisberedskapsområdet inkl. utrymningar. Intrycket vad gäller utrymningar och skydd i Storbritannien var att de också ställer sig frågande till hur det ska planeras för. I Sverige pågår viss planering genom kärnkraftsberedskapen. Bl.a. är någon skola förberedd för att ta emot människor och det finns värmestugor på några platser. Patienter med vård i hemmet behöver identifieras. Det är en komplex bedömning att ta itu med mat, sovplatser, informationscentraler etc. Göteborg, i egenskap av evenemangsstad, har en del erfarenhet från att hysa en stor mängd människor tillfälligt genom t.ex. Gothia Cup och Partille Cup. Där kanske en del inspiration kan hämtas. Vad gällde säkerheten på Cabinet Office så var intrycket att det fanns brister i säkerhet. Hur såg det egentligen ut med skyddsrum, säkra fönster, ventilation, inpassering etc.? Detta med tanke på att det härifrån bedrivs stora delar av ledningscentralen vid en större kris i samhället. För att planera för utrymning behövs både utrymning och mottagning tas i beaktning. Detta baseras på händelsens karaktär. Var händer det, hur påverkar vädret, vad har vi för tidsaspekt? Det kan bli liten eller gigantisk påverkan. Till och med Göteborg, Småland och/eller Skåne kan drabbas om det handlar om en kärnkraftsolycka. Metodiken måste vara densamma oavsett om det är en stor eller liten händelse. Gränserna behöver töjas. Även Göteborg kan alltså behöva planera för ett kärnkraftshaveri och händer inte det så kan metodiken användas för andra händelser. Metodiken behöver vara samma överallt. Bra att hålla den inplanerade workshopen om detta senare i vinter. Sammanfattningsvis kan sägas att dagen gav många lärdomar, nya kontakter och god kunskap men att många nya funderingar även uppstod. Det som saknades var mer praktiska förutsättningar för själva genomförandet av en utrymning. Hur hanteras trafiken? Hur orienterar man? Hur informerar man? Etc. Den svenska delegationen upplever sig behöva mer erfarenhet. Dag 3: 23 augusti Besöket i Essex upplevdes av flera som det bästa under vistelsen i England. Informationen var god, överraskande och satte saker i sitt sammanhang. Det bjöds på praktiska exempel. Sättet som blåljusmyndigheterna arbetar tillsammans på vid en insats är imponerande. Känslan var att föreläsarna var hade en stor yrkesstolthet. Informationspasset om hur ECFRS arbetar med skolbarn som målgrupp var nytänkande och intressant. Detta är något som kan anammas till Sverige. Idag besöker räddningstjänster svenska skolor för att informera om främst bränder, men detta kan lämpligtvis lyftas till att innefatta fler sorters risker. Allmänna synpunkter Förutom ovanstående så framkom följande:

12 12 (12) Det är viktigt att det som tas med från studiebesöket diskuteras inom Regionala Rådet i Hallands län. Detta främst vad gäller utrymning. Länsstyrelsen i Hallands län planerar nu för nästa års projekt. Ett förslag är att ta fram en planeringsgrupp som ska komma med förslag på projekt. Planeringsgruppen består lämpligtvis av representanter som deltog på studiebesöket. I projektform kan ett case belysas som har bäring på utrymningsfrågorna. Förslagen ska grunda sig på de nationella riktlinjerna.