Ljud, buller vad är det?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ljud, buller vad är det?"

Transkript

1 Ljud, buller vad är det? Senaste forskning och redovisning Wind Turbine Noise 2011 Martin Almgren, ÅF Almgren

2 Ljud 2 Almgren

3 Ljud Ljud är ett fysikaliskt fenomen som vi kan uppfatta med hörseln 3 Almgren

4 4 Almgren

5 Ljud Tryckvariationer i luften. Örat registrerar Frekvens Hz Infraljud och ultraljud Ljudets hastighet 340 m/s Almgren

6 Ljud, vad är det? Ljud kan i fysikalisk mening definieras som mekaniska svängningar i ett medium och som regel inskränker vi oss till att enbart avse hörbara svängningar i luft. I den bemärkelsen innebär ljud lokala förtätningar och förtunningar av luftrycket. Vid normala ljudnivåer är variationerna i tryck mycket små i förhållande till det statiska lufttrycket 6

7 Ljud är en vågrörelse Våglängd = avståndet mellan två toppar Ljudhastighet (c= 340 m/s) C= xf 7 Almgren

8 Ljudhastighet Ljudets hastighet, c, är 343 m/s vid rumstemperatur 8 Almgren

9 Buller Buller är icke önskvärt ljud Buller är ljud som vi inte vill höra 9 Almgren

10 Negativa effekter av buller i samhället Allmän störning Sömnstörning Samtalsstörning Koncentrationsstörning Högt blodtryck och hjärtsjukdomar? WHO WHO Fact sheet No WHO Night noise guidelines for Europe Almgren

11 Exempel på reaktioner på ljud från industriverksamheter Var kommer ljudet ifrån? Ljud som man inte vet vad som orsakar det eller som man inte vet var det kommer från är störande. (Informera omgivningen). Arbeten tidiga mornar och kvällstid inverkar fritiden. (Försök begränsa och informera om sådana arbeten tillfälligt ska äga rum) Inte kunna sitta ute i trädgården på grund av buller upplevs jobbigt. Skiftarbetare vill ha tyst på dan. (Detta är ett svårt dilemma) Förändringar uppfattas och stör. Skrotgårdar små enstaka personer klagar begränsar vissa tider. Större industrianläggningar med fragmenterare. Ljudet når längre, särskilt över vatten. Sommargäster klagar Momentana ljud sticker ut Vi gör åtgärder hela tiden jobbar hårt men det blir mycket små förändringar frustrerande att kringboende inte märker skillnad. (Gör prioriteringar genom att sortera bullerkällorna i bullerbidragsordning) Ovanliga ljud alstrar rädsla särskilt vid en farlig verksamhet. (Informera) Många privatpersoner tror att industrin vill bullra. Går till kommunen och klagar. bättre ha en dialog mellan industri och kringboende Tänk på upplägg av information om buller vid samråd för att undvika missförstånd. Man behöver inte redovisa riktvärden på natten om man inte ska jobba på natten Når inte alla vid samråd. Når ägaren till en fastighet men inte hyresgäster som kommer efteråt och klagar Reaktioner oftast negativa inte positiva. Ofta reaktion vid förändring Rädsla. Risk för skador på huset. Oro för försäljningsvärdet. Ej konstanta ljud ger mest klagomål. Intermittenta störande. 11 Almgren

12 Hur karakterisera och mäta ljud? Styrka Nivå Frekvens Tidsvariation Almgren

13 Akustik Ljudnivå Beräkning av ljudnivå: 13 Almgren

14 Akustik Ljudnivå 14 Almgren

15 Beräkningsexempel nivå och frekvens En bil kör en kuperad väg med höjdskillnader 10 m på 100 m med hastigheten 90 km/h 90 km/h = 25 m/s 10 m Lufttryck 1000 mbar = Pa 100 m Pa Tryckskillnad blir p = ρgh = 1,2*9,81*10 = 117 Pa Effektivvärdet av tryckvariationen 117/2,82 = 41 Pa Motsvarar 126 db re 20 µpa Frekvensen i tryckvariationen blir 25/100 = 0,25 Hz 15 Almgren

16 2 Momentant ljudtryck för ton med frekvens 500 Hz Ljudtryckets toppvärde (peak) 1,4 Pa Effektivvärde ljudtryck (rms) 1 Pa Ljudtryck, Pa 0 Tid, s 0 0,002 0,004 0,006 0,008-2 Momentant ljudtryck +0,44 Pa vid 0,0029 s Momentant ljudtryck -1 Pa vid 0,00325 s 16 Almgren

17 Ljudtryck, Pa 2 0 Momentant ljudtryck för brusartat buller Peak sound pressure 1,2 Pa R.m.s sound pressure 0,3 Pa ,001 0,002 0,003 0,004 0,005 0,006 0,007 0,008 Time, s 17 Almgren

18 Ljudets tidsvariation Momentan ljudnivå 18 Almgren

19 19 Almgren

20 20 Almgren

21 Frekvensvägning Vad är dba och dbc? Almgren

22 Hörnivå 22 Almgren

23 A, C vägning, dba, dbc 23 Almgren

24 dba och dbc A filtret utvecklades och standardiserades för att användas vid bedömning av hörbarhet för relativt svaga ljud och C filtret för starka ljud. I Sverige och på de flesta håll i världen har A vägda ljudnivån använts av forskare som undersöker risk för hörselskador och andra effekter av ljud. Därför är många riktvärden satta som ett dbavärde Almgren

25 Frekvensområden Lågfrekvent ljud är ljud med frekvenser från Hz Lite olika definitioner finns 25 Almgren

26 Beräkning lågfrekvent ljud Beräkningspunkt 39 dba SOSFS 2005:6 Beräkningpunkt 35 dba Beräkningpunkt 40 dba LJudtrycknivå i db (rel 2e 5 Pa) , Frekvens i Hz Almgren

27 Hur kan man visa om man klarar riktvärde för lågfrekvent ljud? Vid ansökan: Beräkna ljudtrycksnivån utomhus i tersband utgående från tersbands eller oktavbandsspektrum för vindkraftverken Antag ljudnivåskillnad ute inne Jämför med Socialstyrelsens riktvärde För noggrannare uppskattning mät ljudisolering vid låga frekvenser Vid kontroll: Mät i tersband inomhus enligt metod som tar hänsyn till förstärkning i hörn med verken igång och sedan avstängda Almgren

28 Forskning Energimyndigheten Ljudutbredning från vindkraftverk. Långtidsmätningar. Uppsala universitet Meteorologi, pågår Avancerad modellering av ljudutbredning i komplex terräng. KTH/MWL teknisk akustik, pågår Utbredning av vindkraftljud i skog Mätning och modellering av efterklang, spridning och temperaturgradient. ÅF Ljud & Vibrationer, klart 2011 Låg ljudnivå i vindskyddat läge. ÅF Ljud & Vibrationer, klart 2011 Almgren

29 Forskning examensarbeten ÅF Maskering av vindkraftljud via naturligt bakgrundsljud. KTH 2008 Kvantifiering av områden med lägre bakgrundsnivå. KTH 2008 Equivalent Sound Pressure Level Measurements from Wind Turbines using Microphone Arrays. Umeå universitet 2008 Auralisation av vindkraftverk. CTH 2009 Almgren

30 Forskning examensarbeten ÅF Noise Immission Measurement from Wind Turbines. Investigating different signal analysis Techniques. CTH 2009 Ljudemission från vindkraftverk. Uppsala universitet 2010 Lågfrekvent ljud från vindkraftverk. KTH 2010 Den ljudförstärkande skogen med betoning på ljud från vindkraft. CTH 2010 Almgren

31 Forskning examensarbeten ÅF Mätning av ljudimmission från vindkraft Vidareutveckling av metod för mätning. KTH 2011 Directivity of sound from wind turbines A study on the horizontal sound radiation pattern from a wind turbine. KTH 2011 Amplitudmodulation av vindkraftljud. Mätning och analys. CTH pågår 2011 Ljud vid nedisning av vindkraftverk. KTH påbörjas 2012 Almgren

32 Ljudutbredning från vindkraftverk Uppsala universitet Conny Larsson och Olof Öhlund Långtidsmätningar Meteorologiska effekter Modellvalidering Tre mätstationer Dragaliden, Ryningsnäs och Burgsvik Almgren

33 Almgren

34 Almgren

35 Almgren

36 UU preliminära resultat Almgren

37 Avancerad modellering av ljudutbredning i komplex terräng KTH Utveckling av metoder för modellering av ljudutbredning från vindkraftverk vid valfri plats och tid med metodik som utnyttjar data om atmosfär, markprofiler och vegetation från en operativ väderprognosmodell resp geografiska databaser Fallstudier av ljudutbredning under lång tid på utvalda platser där vindkraftverk etablerats eller planeras Utvärdering av hur optimal anpassning av effektuttaget till rådande ljudutbredningsförhållanden skulle påverka energiproduktionen Almgren

38 Almgren

39 WTN 2011 Konferens Wind Turbine Noise i Rom april 2011 Amplitudmodulation bör undersökas mer. Infraljud från vindkraftverk är inget problem. Ny revision av ljudemissionsmätningsstandarden IEC på väg. Nytt genomarbetat hälsobaserat riktvärde för vindkraftljud i Nederländerna. Almgren

40 WTN 2011 sessioner Propagation and prediction Standards Long term measurement Assessment Low frequency Amplitude modulation Perception and effects Regulations, policies, planning requirements Noise generation Vibration Almgren

41 WTN 2011 En ny tredje version av ljudemissionsmätningsstandarden IEC är på gång. Högre ordningars regression ska ersättas med BINanalys och bin storleken minskas från 1 till 0,5 m/s Analysen baseras på tersband Hz Medelvärdesbildningstiden är 10 s mot tidigare 60 s Referensvindhastigheten är vid navhöjd Detaljerad analys av osäkerheten i resultaten Alla spektra används i tonalitetsanalysen En bilaga för små vindkraftverk Almgren

42 WTN 2011 Långtidsmätningar Bigot et al. Den franska metoden med mätning i förväg av bakgrundsljud diskuterades. Nya vindkraftverk får ge + 3 dba utomhus på natten och +5 dba på dagen. Krav finns även inomhus. De rekommenderar mätning av bakgrundsljudet i dagar för att minska risken för fel. Dijkstra et al. I Holland har man nya riktvärden baserat på Lden, som är en årsekvivalent ljudnivå där ljud på kvällen straffas med 5 db och ljud på natten med 10 db. Riktvärdet är Lden 47 db. Författarna har mätt under ett år. Även direktiviteten kunde bestämmas. Almgren

43 Almgren

44 WTN 2011 Lågfrekvent ljud Pedersen TH et al. Vindkraftljud kan höras genom bakgrundsljud. Karakteristiskt är toninnehåll från mekaniska delar och aerodynamiskt svischande ljud och till viss del lågfrekvent ljud Mätmetod för toner i vindkraftljud diskuteras. En metod för hörbarhet av svischljudet och av ljud med frekvenser under 500 Hz presenteras. Almgren

45 Almgren

46 WTN 2011 Styles et al. Lågfrekventa vibrationer i marken Låga nivåer som inte är märkbara för människor vid bostäder Böjsvängningar i tornet kan ge markvibrationer även om rotorn parkerats Det räcker om tornet sätts i svängning av vinden Kan störa anläggning för övervakning av kärnvapenprov Almgren

47 Almgren

48 WTN 2011 Turnbull et al Vindkraftverk alstrar infraljud Nivån av infraljudet är långt under hörtröskeln 85 dbg Man uppmätte 6 db dämpning per avståndsdubbling för infraljudet Nivån av infraljud är likartad med nivån av andra av människan skapade ljudkällor och av naturliga källor utmed kusten. Almgren

49 Almgren

50 Almgren

51 27 verk totalt 56,7 MW Almgren

52 WTN 2011 Frits van der Berg. Kapitel om hälsa i bok Wind turbine noise som utkommer hösten 2011, redaktörer Bowdler och Leventhall Buller påverkar människor på flera sätt. Att bli irriterad och störd i sömnen är de vanligaste effekterna eftersom de kan uppträda vid relativt låga ljudnivåer. Effekter på blodtryck, inlärning, arbetsprestation, stress och psykologiska effekter är till viss del ett resultat av irritation och sömnstörning och inträffar vanligen vid högre ljudnivåer. Trots att vindkraftverk har relativt låga källjudnivåer jämfört med trafikerade vägar och flygplatser, har måttliga hälsoeffekter observerats. Dessa effekter kan relateras till akustiska (nivå, ljudkaraktär och tidsmönster), icke akustiska (ekonomisk avkastning, synlighet, oförutsägbarhet, attityd, personliga (hälsa, ålder, ljudkänslighet) och sociala (rättvisa, attityd) faktorer. Almgren

53 Frits konstaterar att om man lägger på 5 db på Lden för vindkraft, se den gråa kurvan i figuren, så stämmer andelen störda ganska bra med andra samhällsbullerkällor under 50 db. Det är ljudets amplitudmodulering som gör att man lägger märke till det. Almgren

54 Van der Berg forts Undersökningar har visat att A vägd ljudnivå hittills räckt för att förklara störning. Infraljud har inte varit ett problem. Kanske har det faktum att amplitudmodulationens frekvens också mäts i Hz, lett till en sammanblandning med infraljudsfrekvenser. Han lämnar en brasklapp för framtida utveckling av stora vindkraftverk och hänvisar till Møller och Pedersens rapport från universitetet i Ålborg 2010 om att skillnaden vid låga frekvenser mellan stora och små vindkraftverk är liten, 3 db, men kan befaras växa för nyare kraftfullare verk Det finns ingen grund att anta att ohörbart lågfrekvent ljud kan ha några somatiska effekter Han kommenterar flera andra påstådda effekter såsom Pierponts VVVD (snarare stressymtom än vindkraftbullersymtom) och Alves Pereiras VAD (osannolikt att lågfrekvent vindkraftljud kunnat ge sådana fysiologiska skador) Almgren

55 WTN 2011 Martin van der Berg. Nya hälsobaserade riktlinjer i Nederländerna Så här gjorde man nya riktvärden: bedöm effekten på befolkningen utvärdera effekten bedöm möjligheterna att undvika eller reducera oönskade effekter kostnads nyttoanalys för de olika möjligheterna eller en blandning av möjligheter bedömning av den föredragna möjligheten genomförande Almgren

56 Förslaget blev till slut: Gränsvärde 47 Lden Ingen bestämmelse om bakgrundsljud Ny beräkningsmetod baserad på vindhastighet vid navhöjd Varje nytt vindkraftverk måste redovisa en akustisk rapport till behörig myndighet Mätningar görs bara för att kontrollera ljudeffektnivå (vindhastighetsberoende) Verksägaren måste bokföra ljudeffektproduktionen Almgren

57 M van der Berg forts Vindkraftbranschen ville ha Lden 48 och motståndarna 40 eller 35. Beaktande att få påverkas (810 bostäder), högst 9% mycket störda och att ge utrymme för en utbyggnad med 2 GW, befanns 47 Lden vara acceptabelt. Om utbyggnadskravet inte fanns, skulle man troligen valt ett lägre värde. Beslutet i parlamentet blev till slut 47 Lden med tillägget 41 Lnight för att minska risken för sömnstörningar och för att närma sig WHOs långsiktiga mål med 40 Lnight. Enligt författaren klarar man 41 Lnight om man klarar 47 Lden. Min kommentar är att om ett vindkraftverk ger 40 dba ekvivalent ljudnivå dygnet och året runt motsvarar 46,4 Lden. 47 Lden motsvarar 40,6 dba ekvivalent ljudnivå dygnet och året runt vid en bostad. Lden är ett årsmedelvärde där man tar hänsyn till att vindkraftverket ibland står stilla och att det blåser i olika riktning. Almgren

Ljudkvalitet i natur- och kulturmiljöer. God ljudmiljö. mer än bara frihet från buller

Ljudkvalitet i natur- och kulturmiljöer. God ljudmiljö. mer än bara frihet från buller Ljudkvalitet i natur- och kulturmiljöer God ljudmiljö mer än bara frihet från buller rapport 5709 maj 2007 God ljudmiljö mer än bara frihet från buller NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933

Läs mer

Del 2. Om vindkraft - 57 -

Del 2. Om vindkraft - 57 - Del 2 Om vindkraft - 57 - - 58 - Vindkraften i nationell och europeisk politik 1.1 Energibehov och förnybar energi i EU EU-länderna konsumerar alltmer energi. Energiproduktionen inom EU räcker inte för

Läs mer

Externt buller från mitträfflor

Externt buller från mitträfflor VTI notat 13 2009 Utgivningsår 2013 www.vti.se/publikationer Externt buller från mitträfflor Mikael Ögren Förord Diskussioner mellan VTI och Vägverket kring de externa bullereffekterna av frästa mitträfflor

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Vindkraften ger inga jobb i Sverige

Vindkraften ger inga jobb i Sverige Myter om vindkraft Myt 1 Vindkraften ger inga jobb i Sverige I Sverige arbetar idag drygt 2 000 personer med vindkraft varav cirka 500 projektörer och leverantörer av vindkraftverk och kringutrustning.

Läs mer

TRAFIKBULLER OCH PLANERING 1V

TRAFIKBULLER OCH PLANERING 1V TRAFIKBULLER OCH PLANERING 1V PROJEKTGRUPP Anne Hallin Claes Halling Magnus Lindqvist Leif Åkerlöf Åkerlöf Hallin Akustikkonsult AB Länsstyrelsen i Stockholms län Stockholms stad, Miljöförvaltningen Åkerlöf

Läs mer

VAD ÄR ELEKTROMAGNETISKA FÄLT?

VAD ÄR ELEKTROMAGNETISKA FÄLT? VAD ÄR ELEKTROMAGNETISKA FÄLT? Definitioner och källor Naturliga källor Mänskligt framställda källor Grundläggande fakta om våglängd och frekvens Elektromagnetiska fält vid låga frekvenser Elektromagnetiska

Läs mer

Hörselhälsa. Ett studiematerial för grundskolan

Hörselhälsa. Ett studiematerial för grundskolan Hörselhälsa Ett studiematerial för grundskolan Hörselhälsa Ett studiematerial för grundskolan Kim Kähäri arbetslivsinstitutet väst 2004 Innehåll 3 Bakgrund 5 Om materialet 6 Hörselhälsa lämpligt från

Läs mer

Källor: Nationalencyklopedin, Bonniers svenska ordbok

Källor: Nationalencyklopedin, Bonniers svenska ordbok Kakofoni Störande missljud, störande blandning av olika ljud, disharmoni. Ordet kommer av grekiskans kakophonia missljud (kakos: dålig, phone: ljud, ton, röst ). Används subjektivt, om sådant ljud som

Läs mer

Jönköpings kommuns åtgärdsprogram mot buller 2014-2018

Jönköpings kommuns åtgärdsprogram mot buller 2014-2018 Jönköpings kommuns åtgärdsprogram mot buller 2014-2018 Programmet antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19 Förord Buller kan förklaras som oönskat eller skadligt utomhusljud skapat av mänskliga aktiviteter

Läs mer

Att höra i skolan om hörteknik i undervisningen Förutsättningar och möjligheter

Att höra i skolan om hörteknik i undervisningen Förutsättningar och möjligheter Att höra i skolan om hörteknik i undervisningen Förutsättningar och möjligheter Pedagoger och hörtekniker som arbetar med elever med hörselnedsättning ställs inför ett antal frågor i sin strävan att göra

Läs mer

Framtidens Energi. Var kommer den komma ifrån?

Framtidens Energi. Var kommer den komma ifrån? Framtidens Energi Var kommer den komma ifrån? Innehåll Inledning:... 2 Energi... 3 Elektricitet... 4 Vindkraft... 5 Historik... 5 Funktion och delar:... 6 Byggnad, plats och kostnad:... 7 Hur bygger man

Läs mer

Forskning för mer och bättre vindkraft

Forskning för mer och bättre vindkraft Forskning för mer och bättre vindkraft Vindforsk II syntesrapport Elforsk rapport 08:46 December 2008 Forskning för mer och bättre vindkraft Vindforsk II syntesrapport Elforsk rapport 08:46 December 2008

Läs mer

Användning av det kommunala vetot mot vindkraft i Västra Götalands län

Användning av det kommunala vetot mot vindkraft i Västra Götalands län Användning av det kommunala vetot mot vindkraft i Västra Götalands län Andrea Franzén Wallberg och Lotta Göthe Miljöbyrån Ecoplan AB På uppdrag av Power Väst, i samarbete med Länsstyrelsen Västra Götalands

Läs mer

Bilkörning på äldre dar en kvalitativ studie om att åldras som trafikant

Bilkörning på äldre dar en kvalitativ studie om att åldras som trafikant VTI notat 83 2000 VTI notat 83-2000 Bilkörning på äldre dar en kvalitativ studie om att åldras som trafikant Författare FoU-enhet Projektnummer 40346 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Gunilla Sörensen

Läs mer

En elmarknad i förändring. - Är kundernas flexibilitet till salu eller ens verklig?

En elmarknad i förändring. - Är kundernas flexibilitet till salu eller ens verklig? En elmarknad i förändring - Är kundernas flexibilitet till salu eller ens verklig? I rapporten En elmarknad i förändring Är kundernas flexibilitet till salu eller ens verklig? tittar en forskargrupp vid

Läs mer

UNGA MED ATT TYD UNGDOMSSTYRELSENS ATTITYD- OCH VÄRDERINGSSTUDIE 2007

UNGA MED ATT TYD UNGDOMSSTYRELSENS ATTITYD- OCH VÄRDERINGSSTUDIE 2007 UNGA MED ATT TYD UNGDOMSSTYRELSENS ATTITYD- OCH VÄRDERINGSSTUDIE 2007 UNGA MED ATT TYD UNGDOMSSTYRELSENS ATTITYD- OCH VÄRDERINGSSTUDIE 2007 1 UNGDOMSSTYRELSEN är en statlig myndighet som verkar för att

Läs mer

Hur länge ska man behöva vänta?

Hur länge ska man behöva vänta? Hur länge ska man behöva vänta? En uppföljning av rapporteringsskyldighet och särskild avgift i socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Du får gärna citera Inspektionen

Läs mer

Anpassning av arbetsförhållandena med åldersperspektiv

Anpassning av arbetsförhållandena med åldersperspektiv Anpassning av arbetsförhållandena med åldersperspektiv En handledning om att anpassa arbetsmiljön till äldre arbetstagares särskilda förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende Anpassning av arbetsförhållandena

Läs mer

Teamarbete som en väg mot ett gott arbetsklimat

Teamarbete som en väg mot ett gott arbetsklimat c - uppsats Hösten 2005 Institutionen för beteendevetenskap Personal- och arbetslivsprogrammet Psykologi Teamarbete som en väg mot ett gott arbetsklimat Författare Johanna Gullwi Therese Persson Handledare

Läs mer

2005:5. Den samhällsekonomiska kalkylen. en introduktion för den nyfikne. SIKA Rapport

2005:5. Den samhällsekonomiska kalkylen. en introduktion för den nyfikne. SIKA Rapport SIKA Rapport 2005:5 Den samhällsekonomiska kalkylen en introduktion för den nyfikne Den samhällsekonomiska kalkylen En introduktion för den nyfikne Innehåll 5 Inledning 6 Introduktion till samhällsekonomiska

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Det som inte mäts finns inte

Det som inte mäts finns inte Det som inte mäts finns inte En studie av kommunala svenska grundskolors stödinsats till elever som inte klarar eller inte förväntas klara minst godkänt eller nå kunskapskraven i ett eller flera ämnen

Läs mer

Kvalitetsgranskning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3

Kvalitetsgranskning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Kvalitetsgranskning Rapport 2012:4 Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Skolinspektionens rapport 2012:4 Diarienummer 400-2011:1842

Läs mer

Miljöpreferenser och intressentanalyser ur ett miljöperspektiv

Miljöpreferenser och intressentanalyser ur ett miljöperspektiv Institutionen för naturvetenskap Miljöpreferenser och intressentanalyser ur ett miljöperspektiv Stina Alriksson Marianne Henningsson Metodrapport baserad på erfarenheter från miljöforskningsprogrammet

Läs mer

Stor andel vindkraft ur ett marknads- och teknikperspektiv

Stor andel vindkraft ur ett marknads- och teknikperspektiv Stor andel vindkraft ur ett marknads- och teknikperspektiv Underlag till Vindforsks syntesrapport Vindforsk teknikrapport 7:08 Nils Andersson oktober 2008 Stor andel vindkraft ur ett marknads- och teknikperspektiv

Läs mer

Hur ser hjälpen ut när det gäller föräldrar med en lindrig utvecklingsstörning?

Hur ser hjälpen ut när det gäller föräldrar med en lindrig utvecklingsstörning? 1 Hur ser hjälpen ut när det gäller föräldrar med en lindrig utvecklingsstörning? Lisbeth Pipping C-uppsats vid institutionen för psykologi; Göteborgs universitet, 2001 2 Hur ser hjälpen ut när det gäller

Läs mer

Så ska det låta Designa och gör stränginstrument Akustik Ljud Läromedel för elever 9-12 år

Så ska det låta Designa och gör stränginstrument Akustik Ljud Läromedel för elever 9-12 år Så ska det låta Designa och gör stränginstrument Akustik Ljud Läromedel för elever 9-12 år Introduktion Detta är ett av tio undervisningsmaterial i ENGINEER projektet som är utvecklade för att stödja teknik

Läs mer

På väg mot en elförsörjning baserad på enbart förnybar el i Sverige

På väg mot en elförsörjning baserad på enbart förnybar el i Sverige På väg mot en elförsörjning baserad på enbart förnybar el i Sverige En studie om kraftsystemets balansering Version 3. Lennart Söder Professor i Elektriska Energisystem, KTH, lennart.soder@ee.kth.se 213

Läs mer

Miljöbalken Så berör den dig som företagare

Miljöbalken Så berör den dig som företagare november 2013 Miljöbalken Så berör den dig som företagare Miljöbalkens regler ska följas av alla och det är din skyldighet, i rollen som företagare, att känna till hur din verksamhet är berörd av bestämmelserna

Läs mer