Verksamhetsberättelse Föreningen Backaskolan

Transkript

1 Verksamhetsberättelse Föreningen Backaskolan Innehållsförteckning Styrelsen - Föräldrainflytande Sammanfattning av läsår 2015/16 Styrelsens arbetssätt Verksamhetsplan för antogs på årsmötet Lunchsituationen Innemiljön Klasstorleken Årets aktiva arbetsgrupper Enkätgruppen Styrelsens Verksamhetsplan för Arbetsmiljö Kommunikation Image Mål och måluppfyllelse för verksamheten på Backaskolan Utvärdering av mål för läsåret Skolans mål Utvärdering åk fsk-4 Utvärdering åk 5-6 Utvärdering åk 7-9 Övriga aktiviteter Personal och elever Delaktighet Fortbildning Nätverk Lokaler och miljö Mål för Skolans mål Att synliggöra lärandet för elever, vårdnadshavare samt för kollegor Att bedriva en inkluderande undervisning och skapa en skola för alla

2 Styrelsen - Föräldrainflytande Backaskolan är en ideell förening. Styrelsen, som sammanträder en gång per månad under terminerna, består av lika många föräldrar som pedagoger. Styrelsen för föreningen Backaskolan har under verksamhetsåret 2015/16 bestått av: Åsa Fröjd Ordförande Föräldrarepresentant Zdravko Meic Vice Ordförande Föräldrarepresentant Susanne Nordberg Föräldrarepresentant Dick Qwarfort Suppleant Föräldrarepresentant Petra Wulkan Anna Syrén Gunilla Zelander Föräldrarepresentant Personalrepresentant Personalrepresentant Jeanette Sihvonen Sekreterare Personalrepresentant Jessica Ziegenfeldt Suppleant Personalrepresentant Malin Wollmér Personalrepresentant Till samtliga ordinarie styrelsemöten, 9 ordinarie, har skolledningen, det vill säga Sara Thenfors Linderoth, rektor, och Lena Lindblom, biträdande rektor, varit adjungerade. Ett extra styrelsemöte har genomförts med representant från valberedningen samt en extern konsult. Elevrådet har även en stående inbjudan att deltaga på ordinarie styrelsemöte och har varit närvarande vid behov. Lennart Andersson och Sara Dahlblom har varit föreningsrevisor respektive föreningsrevisors-suppleant, medan Christian Erliksson varit den auktoriserade revisor som årsmötet valt. Valberedningen har bestått av Benny Bergsell, Joakim Palmkvist och Emma Jönsson. Stadgekommittén har utgjorts av Roger Hargeskog och Lennart Andersson. Sammanfattning av läsår 2015/16 Styrelsen har en aktivitetsplan som ligger till grund för det arbete som styrelsen bedriver under året. Varje styrelseledamot tilldelades ett eller flera ansvarsområde för att driva frågorna och arbetet vidare. Arbeten har presenterats löpande i form av rapporter inför samtliga styrelsemöten, samt i mer detalj inför beslut. Under första halvåret har fokus legat på ombyggnationen och att teckna nya hyresavtal med Stadsfastigheter. Under andra halvåret har fokus legat på de motioner som Årsmötet 2015 godkände, att se över Backaskolans Huvudman samt se över vilka möjligheter som finns och vad det skulle kunna ge Backaskolan att ta in externa personer i Styrelsen. Länk till Protokoll Årsmöte 2015

3 Under de senaste åren har förändringar skett med hänsyn till vilket uttalat ansvar som ligger på en skolas huvudman, vilket ansvar huvudmannen har och vad som krävs av huvudmannen för att ge ett så bra och fullgott stöd till Skolledningen som möjligt. Styrelsen har tagit in extern hjälp av Viveca Serder för att se över vilka möjligheter som finns att bedriva Backaskolan på och vilket arbetssätt Styrelsen bör förhålla sig till. Inför detta arbete tog Styrelsen fram en nulägesanalys, se nedan. Detta arbete, samt deltagande individuellt och i grupp i intervjuer med Viveca, har gjorts för att ge henne en så bra bild av Styrelsen idag att arbeta vidare med. Styrelsens förhoppning var att ha ett väl genomarbetat förslag att presentera för medlemmarna inför årsmötet 2016 för beslut. Detta arbete har visat sig kräva mer fokus och Styrelsen har tagit beslut att förlänga detta arbete och kommer därför att arbeta vidare under hela nuvarande läsår; 2016/2017. Styrelsens arbetssätt Styrelsen följer upp protokollförda föräldramöten i varje klass och försöker i mån av möjlighet att medverka vid föräldramöten. Styrelsen har även fortsatt sitt engagemang som samtalspartner för kommunala aktörer vad gäller planering och utveckling av vårt närområde. Årsstämma hölls i november 2015 för samtliga medlemmar (föräldrar och personal). Inför denna kunde de som ville lämna in motioner kring skolans verksamhet (se årsmötesprotokoll). Verksamhetsplan för antogs på årsmötet Den föräldraenkät som årligen skickas ut till föräldrarna till Backaskolans elever analyseras och utvärderas av både Styrelse och Skolledning med personal. Med utgångspunkt från denna enkät väljs de områden som Styrelsen anser ska prioriteras inför kommande läsår. Lunchsituationen 2015 års enkät visade att lunchsituationen ökat i betyg generellt men marginellt sedan förändringen från levererad mat till eget kök. Många är mycket nöjda med att ha egna kockar på skolan. Men mot bakgrund av de många positiva kommentarerna och den positiva feedback skolan får om lunchen anser Styrelsen det nödvändigt för Skolledningen att se över lunchsituationen då denna endast får 2,83 i snitt av 5,0 möjliga.

4 Innemiljön Skolan har under många år varit medvetna om att innemiljön, främst i Byggnad 25, varit eftersatt speciellt med hänsyn till ventilationen. Kommentarer från föräldrar i årets enkät visar även att toaletterna inte håller en god standard, som för övrigt är för få för det antal personer som vistas i lokalerna. En större renovering är planerad att genomföras under 2016 som kräver både Skolledning och Styrelsens fulla engagemang och fokus. Klasstorleken Skolbidragen har under senare år minskat för många skolor i Sverige, så även för Backaskolan. Att se över skolans ekonomiska situation, och att hitta balans mellan intäkter och kostnader, är därför än viktigare idag. Valet stod mellan att ta in fler elever per klass och reducering av personalstyrkan. Skolledning tillsammans med Styrelsen beslutade att öka klasstorlekarna till vad det är idag samt att fokusera på att införa halvklasstimmar under större delen av veckans timmar. Styrelsen vill ändå ge Skolledningen fortsatt uppdrag att prioritera situationen i barngrupperna och kommunicera tillbaka till Styrelsen om förändringar är nödvändiga som medför ökade kostnader. Årets aktiva arbetsgrupper Enkätgruppen Backaskolan skickar årligen ut en enkät till alla föräldrar med frågor som kretsar kring hur de upplever sitt/sina barns skolgång. Enkätsvaren tas sedan upp till diskussion i styrelsen och i pedagoggruppen. Detta år har samtliga frågor setts över för att ställa frågor inom samma områden till föräldrar, personal och elever och på så sätt få en bättre bild hur Backaskolan fungerar och upplevs. Nytt för läsåret 2015/16 är att ett stort arbete har lagts ned på att sammanlänka samtliga enkäter; föräldraenkät, personalenkät och elevenkät, och ställer nu frågor om samma ämnen men på ett sätt som ger mest mening för mottagaren. Detta har gjorts för att ge Backaskolan en bättre bild över frågorna sett från tre olika perspektiv. De områden som mäts i samtliga tre enkäter från och med 2016 är: Trygghet och trivsel Pedagogik Mat Kommunikation Arbetsmiljö Image Då frågorna är förändrade i år kan inte en analys från tidigare år göras automatiskt, men framöver kommer detta att leda till en bättre förståelse för hur Backaskolans medlemmar önskar att skolan ska drivas och vad den ska erbjuda.

5 Styrelsens Verksamhetsplan för De enkäter som i år har skickats till föräldrar, pedagoger och elever, har genomgått en förändring mot föregående år. Anledningen är för att på ett bättre sätt hänga samman med varandra och för att ge Backaskolan, Styrelsen (huvudman) och Skolledning, ett bättre redskap för att mäta hur de fem huvudområdena utvecklas över åren. Dock är detta första året av många, vilket gör att en jämförelse bakåt i tiden kan enbart göras på manuellt vis. I kommande års enkäter kommer samma frågor att ställas och en enklare jämförelse mellan åren är återigen möjlig. De områden som mäts i samtliga tre enkäter från och med 2016 är: Trygghet och trivsel Pedagogik Mat Kommunikation Arbetsmiljö Image Baserat på resultatet från föräldraenkäten 2016 har Styrelsen kommit fram till följande: Arbetsmiljö Styrelsen har givit Skolledningen i uppdrag att ta reda på vad föräldrarna menar med arbetsro då detta ämne inte fått tillräckligt högt betyg enligt Styrelsen i årets enkät. Svaret kommer att vara en del i de förändringar som övervägs för att skapa bättre förutsättningar för eleverna. Skolledningen har redan skapat fokusgrupper där föräldrar ingår för att diskutera begreppet. Ett resultat av detta är att schemaläggningen läsåret 2016/2017, i möjligaste mån, lagts för att ge möjlighet till mindre grupper i halvklasser. Arbetsro kommer även att vara ett prioriterat ämne vid den kommande ombyggnation. Kommunikation Enkäten visar att 40 % av föräldrarna aldrig använder Infomentor. Dessutom är Styrelsens uppfattning från flertalet föräldrar att det finns för många informationskanaler. Kommunikation är viktig! Styrelsen ger därför Skolledningen i uppdrag att se över vilka kanaler som är bäst lämpade för den kommunikation som krävs och efterfrågas, samt se till att den valda kanalen används som tänkt av samtliga berörda. Skolledningen bestämde sig inför läsåret 2016/17 för en kanal, Infomentor. Målet är att denna kanal ska hantera kommunikation mellan föräldrar och skola, men också elever och skola, vad gäller läxor, schema samt övrig kommunikation. Image Att 90 % av Backaskolans föräldrar rekommenderar vänner att ställa sina barn i kö på Backaskolan är vi väldigt stolta över. Hela 85 % anser att skolans rykte är bra. Men 25 % av föräldrarna anser att skolan skulle kunna marknadsföra sig bättre. Backaskolan enskilt största inkomstkälla är det årliga skolbidraget per elev. Utan elever i kö tappar skolan mycket pengar om inte elever som slutar kan ersättas med nya. Att stå sig väl i konkurrensen mellan skolorna kräver en bra, genomtänkt och väl förankrad vision och image bland skolans medlemmar, samt med tydligt fokus om vad Backaskolan är på väg.

6 Mot bakgrund av detta kommer Styrelsen, tillsammans med Skolledningen, arbeta fram ett underlag för Backaskolans vision 2020 för godkännelse av medlemmarna på kommande årsmöte. I detta arbete kommer även ett fortsatt fokus att läggas på att se över formen för Backaskolans Huvudman, skolans organisationsform samt möjligheter att ta in externa personer med erfarenhet och kunskap inom områden där huvudman och skola idag bör stärkas.

7 Mål och måluppfyllelse för verksamheten på Backaskolan Utvärdering av mål för läsåret Skolans mål Att synliggöra lärandet för elever, vårdnadshavare samt för kollegor Det ska finnas pedagogiska planeringar i alla år Pedagogiska planeringar ska publiceras på ett ställe där hemmen har tillgång till dessa (hemsida alt. Infomentor) Lärandet ska synliggöras för eleverna Att bedriva en inkluderande undervisning och skapa en skola för alla Vi ska köpa in och implementera inläsningstjänst så att alla elever får tillgång till inläst material. Vi ska fortbilda oss vidare kring CPS (Collaborative Problem Solving) och möjliggöra undervisning utifrån elevernas behov. Vi ska organisera oss på ett sätt som skapar flexibiltet och ett effektivt resursanvändande för att ge eleverna en undervisning som utvecklar och utmanar. Vi ska bygga ett effektivt EHT (Elevhälsoteam) med hjälp av rådgivning från SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) Utvärdering åk fsk-4 1. Alla har, eller har påbörjat arbetet med att lägga upp pedagogiska planeringar på Infomentor. Treorna har även kommit igång med att göra det synligt för eleverna. Fler och fler veckobrev har lagts på Infomentor och pedagogerna vill också lära sig hur man lägger ut bilder på Infomentor för att göra information lockande och intressant. Arbetet med Infomentor är alltså påbörjat. 2. Pedagogerna tycker att de har fått en bra start gällande CPS, behöver nu arbeta vidare med specifika barn och behöver också viss handledning. För att skapa flexibilitet och ett effektivt resursanvändande för att ge eleverna en undervisning som utvecklar och utmanar har vissa ansatser gjorts, men mer arbete återstår. Förskolan och ettan är nöjda med sitt samarbete under året där pedagogerna kunnat komplettera varandra. Vinsten blir att steget mellan förskolan och ettan överbryggs, vilket skapat sociala vinster. Pedagogerna känner sig nöjda och trygga med hur EHT arbetat under året. Att synliggöra hur barnen ser på sitt eget inflytande och undersöka vad barnen menar med att få vara med och bestämma. Att barnen skolas i att ta ansvar för dokumentation. att arbeta vidare med CPS gällande specifika barn och gärna med handledning.

8 Utvärdering åk Det fanns delvis pedagogiska planeringar men det var svårt att hinna med att lägga in nya samtidigt som arbetsområden avslutades. Arbetslaget vill ha hjälp med att bli bättre och mer vana vid att arbeta i Infomentor. Pedagogiska planeringar har publicerats på Infomentor eller på hemsidan vilket fungerat bra. Lärandemålen har gjorts synliga för eleverna bl a genom att de fått ut dem på papper och sedan gjort självskattningar. I vissa uppgifter har eleverna fått lärandemålen i Classroom. Vid ämnessamtal användes matriser för samtal. Övergripande mål har varit uppsatta på väggarna och lektionens mål har skrivits på tavlan. Arbetslaget har arbetat medvetet för att synliggöra lärandet för elever, föräldrar och kollegor och kommer fortsätta arbetet med fokus på Infomentor kommande läsår. 2. Inläsningstjänst är kända av elever och pedagoger. Arbetslaget har fått fortbildning i CPS och vill att arbetet med lågaffektivt bemötande fortsätter genom att pedagoger delar med sig av sina erfarenheter. Arbetslaget har arbetat med klass 5-6 i åldersblandade grupper. Schemat har varit flexibelt. Vid provsituationer har klasserna delats in i mindre grupper för att ge de som har behov av anpassningar, en trygg miljö och extra tid. Arbetet med att bygga ett effektivt EHT pågår och arbetslaget vill ha mer feedback, vilket bl a kommer ske genom att representanter från EHT är med på arbetslagsmöten. Att kommunicera lärandemålen på Infomentor Att koppla det kollegiala lärandet till arbetet med CPS Att fortsätta diskutera grupper, schema, lokaler, förflyttningstider mm för att behålla det som fungerat bra och ändra det som fungerat mindre bra. Utvärdering åk Pedagogiska planeringar har inte lagts ut till 100%. Slöjden har haft svårt att samordna sina planeringar på det sätt de önskat. Pedagogiska planeringar har publicerats på hemsida eller på Infomentor. Lärandemålen har synliggjorts för eleverna, men behöver konkretiseras t ex genom att de blir synliga i klassrummet. 4. Arbetslaget är väl igång med att använda inläsningstjänst. Dock har det funnits ett motstånd hos vissa elever och här behövs det mer arbete kring motivation. Arbetslaget har haft positiva erfarenheter av fortbildning och arbetet med CPS. Arbetslaget har kunnat skapa mindre elevgrupper för att stödja elever, men också för att skapa

9 arbetsro. Dock vill ansvariga lärare har bättre kontroll över de elever som går ut och arbetar i liten grupp. Här behövs det mer samtal mellan ansvariga pedagoger. EHT har fungerat bra och det har funnits en röd tråd genom året. Kollegiet på hela skolan har blivit inkluderade i arbetet vilket bidrar till en samsyn kring eleverna. Att eleverna själva ska vara bärare av sina anpassningar Att använda resurser på ett mer effektivt sätt genom att arbetslaget diskuterar vilka resurser som ska gå till vem/vad. Att alla ska ha pedagogiska planeringar tillgängliga för elever, föräldrar och kollegor.

10 Övriga aktiviteter Personal och elever Skolan hade 251 elever och 48 anställda (visstid eller tillsvidare). 10 elever slutade under läsåret och fyra i personalen (två lärare och två resurspersoner). Nya elever har börjat och fyllt upp platserna i alla klasser utom klass 9. Alla vakanta tjänster är tillsatta. Meritvärdet för de nior som slutade v-t 2016 var 245. Delaktighet elever : klassråd, elevråd, kamratstödjare, matråd och skyddsombud samt regelbundna mentorssamtal. personal : arbetslag, torsdags-konferens då pedagogisk personal träffas, representation i styrelse, delaktighet i skolans pedagogiska utvecklingsgrupp (Pug), samverkansgrupp med fackliga företrädare och skyddsombud, färdigställande av Backaskolans pedagogiska plattform vårdnadshavare : representation i styrelsen, föräldramöte, kontakt med elevens mentor och lärare Fortbildning Personalen fick fortbildning i CPS (Collaborative Problem Solving) och lågaffektivt bemötande. Intern fortbildning i kollegialt lärande Utbildning i användandet av Infomentor Nätverk Backaskolan deltar i Reggio Emilias nätverk på regional nivå. Backaskolan är med i friskole-nätverket PIK samt Teach-meet, ett nätverk för IT i skolan. Lokaler och miljö Ombyggnad Under året har planerna på renovering av skolan tagit mycket tid. Ventilationen ska bytas ut och lokalerna ska rustas upp. Så även skolgården. Skolan förberedde sig för renoveringen genom att flytta två- och sedan tre klasser till Eko-centrum. Dock blev inte renoveringen av under den tid som planerats p g a att Stadsfastigheter inte fick in några offerter. När renoveringsarbetet kommer igång på allvar är i nu-läget oklart. Eftersom skolan fått ett föreläggande från Miljöförvaltningen ang ventilationen har en handlingsplan upprättats. Denna går i stort ut på att ventilationsproblemen tillfälligtvis löst genom att färre elever befinner sig i bygg 25. Inspektion från Arbetsmiljöverket april-16 En inspektion gjordes i april 2016 och Arbetsmiljöverket ställde krav på att skolan skulle tydliggöra det systematiska arbetsmiljöarbetet. Vid återbesök i aug-16 bedömdes Backaskolan uppfylla alla krav.

11 Mål för Skolans mål 1. Att synliggöra lärandet för elever, vårdnadshavare samt för kollegor Det ska finnas pedagogiska planeringar i alla år Pedagogiska planeringar ska publiceras på Infomentor Lärandet ska synliggöras för eleverna 2. Att bedriva en inkluderande undervisning och skapa en skola för alla Vi ska arbeta med språket i alla ämnen så att alla elever utvecklar sin språkliga förmåga. Ur Greppa språket (Skolverket): Pedagogen betonar läsande och skrivande, läraren betonar muntlig framställning, lyssnande och visualiseringar. Pedagogen betonar tankemässigt krävande uppgifter, pedagogen känner till och kan analysera språket i sitt ämne, läraren fokuserar på en medveten utveckling av ordförrådet i ämnet, läraren känner till och förmedlar vilka texter som är ämnestypiska och vad som kännetecknar dem, pedagogen undervisar om vad som utmärker olika texter i ämnet också om olika lärandestrategier och använder formativ bedömning av elevernas prestationer samt försöker skapa en elevcentrerad klassrumsmiljö.