Riktlinjer för kommunikation

Transkript

1 2015- Riktlinjer kommunikation 1(8) Diarienummer: 0556/15 Handläggare: Eva Andersson Riktlinjer för kommunikation Musikverket är ett center för kulturarv och kulturliv inom musik, teater och dans en öppen mötesplats för den skapande människan. Målgrupper Centralt i all kommunikation är att inom ramen för uppdraget erbjuda kultur för alla. Musikverket vänder sig såväl till allmänheten som till specifika grupper: forskare, konstnärer, utövare och andra professionella inom scenkonstområdet i synnerhet och inom kulturlivet i stort. Musikverkets uppdrag att integrera barns och ungas perspektiv samt ett mångfalds- och jämställdhetsperspektiv i all verksamhet ska prägla all kommunikation, detta är prioriterade målgrupper. Kommunikationen ska följa Musikverkets riktlinjer om likabehandling och tillgänglighet och uppfylla kraven på jämställd och inkluderande kommunikation i linje med Musikverkets arbete med jämställdhetsintegrering. Det innebär att lyfta fram och beskriva människor i text och bild på likvärdigt sätt oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder och med en så jämn balans mellan könen som möjligt. Det innebär också att utmana könsstereotypa föreställningar. Se bilagan Checklista jämställd kommunikation. Hur detta uppfylls på myndighetens webbplatser följs upp årligen. Stärka och lyfta fram All kommunikation ska bidra till att Musikverket och dess verksamheter når myndighetens övergripande mål, att stärka identiteten samt lyfta fram och marknadsföra verksamheten. Kommunikationen ska också bidra till att utveckla relationerna med omvärlden. Allt kommunikationsarbetet ska ske i linje med Musikverkets fastslagna profil och visuella identitet. Dessa riktlinjer för kommunikation är ett verktyg för att uppfylla Musikverkets verksamhetsmål och gäller kommunikation i Musikverkets alla kanaler. Statens musikverk Box Tel Stockholm Org nr Besöksadress: Torsgatan 21 musikverket.se

2 2(8) Öppen, begriplig och tillgänglig Ledorden för all kommunikationen är öppen, trovärdig och tillgänglig för alla. Tilltalet ska vara inbjudande och inkluderande. Språket i kommunikationen ska vara enkelt och begripligt i enlighet med språklagens regler för offentlig verksamhet. Webbplatserna ska vara användarvänliga, inspirerande och pedagogiska. Samordnad och planerad All kommunikation ska samordnas myndighetsövergripande med tydliga och konsekventa budskap med målet att ge en korrekt bild av Musikverket och dess verksamhet. Samordningen syftar till att varje aktivitet ska nå ut till tänkbara intresserade på bästa sätt och ge varje aktivitet bästa möjliga effekt av kommunikationsinsatserna. Kommunikationsstaben ansvarar för samordning av utgivning, evenemang och alla andra aktiviteter som kräver kommunikation. Den som ansvarar för information eller aktivitet i verksamheten ska alltid klargöra vad som är syftet med informationen och vem den riktar sig till. Ett verktyg för detta är kommunikationsplaner för större aktiviteter som upprättas och genomförs i samarbete mellan verksamheterna och kommunikationsstaben. Utgå från bilagan Mall för kommunikationsplan för alla kommunikationsplaner och stäm av kommunikationsaktiviteten mot checklistan för jämställd kommunikation. Kvalitetssäkrad Kvalitet i kommunikationen är avgörande för Musikverkets identitet. Därför är det viktigt att utforma all kommunikation så att den såväl innehållsmässigt som formmässigt harmonierar med Musikverkets identitet och visuella profil. Kommunikationsstaben kvalitetssäkrar upplägg, tilltal, form och innehåll för alla kommunikationsinsatser. Kommunikationskanaler Utvecklingen på medie- och kommunikationsområdet är snabb och verktygen skiftar. Musikverket använder de kanaler som är relevanta för att nå aktuella målgrupper. Nya konton inrättas i samråd med kommunikationsstaben. Webbplatsen är navet för all extern kommunikation. Extern kommunikation sker också i andra kanaler: sociala medier och andra relevanta digitala kanaler, pressutskick, annonsering, publikationer och utgivning av olika slag. Konferenser och seminarier liksom nätverksarbete mot målgrupper och samarbetsparter som universitet och högskolor innebär också extern kommunikation. Alla andra typer av kontakter med omvärlden utanför myndigheten innebär också extern kommunikation där varje medarbetare företräder organisationen. Det gäller såväl riktade kommunikationsinsatser mot specifika målgrupper och omvärlden i stort som telefon-, mejloch andra direkta kontakter med besökare. I all denna kommunikation behöver varje medarbetare grundläggande kunskaper om vad som kännetecknar en normkritisk,

3 3(8) inkluderande och jämställd kommunikation. Kommunikationsstaben informerar avdelningarna om vad checklistan kräver och detta ska ligga till grund för och vara ett verktyg i kommunikationsarbetet. Sociala medier Sociala medier kompletterar l övrig kommunikation. Den syftar till att göra verksamheten mer tillgänglig och synlig för medborgare och grupper som inte nås via andra kanaler, samt att skapa möjligheter till snabb och direkt dialog. Kommunikationen i sociala medier samordnas av kommunikationsstaben. Utgångspunkterna för kommunikationen i sociala medier är de samma som för all annan extern kommunikation med följande särskilda uppgifter: att marknadsföra, informera om och lyfta fram verksamhet och evenemang att uppmuntra kommunikation med myndigheten och bjuda in till interaktion att göra myndigheten tillgänglig för frågor och dialog med allmänheten att vara ett verktyg för omvärldsbevakning Alla myndighetens konton ska ha en öppen profil för att vara tillgängliga för alla, även för medborgare som inte själva har ett konto eller som vill vara anonyma. Alla ska kunna se vad som händer i Musikverkets sociala medie-kanaler. Konton ska hållas under kontinuerlig uppsikt och vara aktiva. Den som ansvarar för ett konto måste vara beredd att senast inom 24 timmar bemöta kommentarer, åsikter, frågor och synpunkter. Allt behöver inte besvaras, men allt måste behandlas. Ansökningsomgångar och inlägg från andra som bryter mot lagen och snabbt behöver tas bort kräver snabbare respons och aktiv bevakning. Hänvisa till registrator@musikverket.se eller till andra kanaler om det behövs. Se guiden Besvara inlägg och kommentarer sist i detta dokument. Information om konton Det ska alltid vara klart för den som kommunicerar med myndigheten att det är myndigheten som uttalar sig, aldrig en privatperson. För respektive konto informerar vi om att myndigheten ansvarar för kontot och vem som skriver där syfte med kontot att inlägg blir allmänna handlingar och därmed tillgängliga för andra att inlägg inte är tillåtna och tas bort/blockeras/stängs av om de innehåller/innebär o kränkande uppgifter o uppvigling, hets mot folkgrupp o barnpornografibrott o olaga våldsskildring o upphovsrättsintrång eller intrång i andras rättigheter som skyddas i upphovsrättslagen

4 4(8) Länka vid behov till fullständig information på en webbsida. Anställda bör enligt e-delegationens riktlinjer inte uttala sig för myndighetens räkning på sina privata konton, det kan försvåra myndighetens skyldighet att hantera allmänna handlingar och iaktta kraven på spårbarhet. Vid behov hänvisa frågor till myndighetens officiella konto, till exempel till Kommunikationsstaben ska ha administratörsbefogenheter på Musikverkets officiella konton. Avdelningarna informerar löpande webbredaktören på kommunikationsstaben om vilka medarbetare som företräder myndigheten på olika sociala medier-konton. De som företräder myndigheten på sociala medier ska ha fördjupade kunskaper om normkritik och jämställd kommunikation. Ansvar för kommunikationen Generaldirektören har det yttersta ansvaret för all intern och extern kommunikation och är ansvarig utgivare för alla publikationer. Kommunikationschefen ansvarar för alla officiella konton och för alla aktiviteter i Musikverkets samtliga officiella kanaler. Den som i sitt arbete informerar och kommunicerar i Musikverkets officiella kanaler företräder i detta arbete alltid myndigheten och verksamheten. Meddelarfrihet Den grundlagsskyddade meddelarfriheten garanterar alla statligt anställda rätten att förse medier med information och med sina personliga åsikter. Sådan information ska inte ske i myndighetens officiella kanaler och konton.

5 5(8) Bilaga Checklista jämställd kommunikation Följ alltid aktuella riktlinjer/checklista för text- och bildarbete för att säkra att all kommunikation har likabehandling som ledord, lyfter fram män, kvinnor och dem som inte identifierar sig med vare sig det ena eller andra för att skapa jämställd representation och jämställd kommunikation. Texter Här nedan följer ett antal frågor som vi kan ställa till olika texter för att utvärdera dem ur ett genus och/eller jämställdhetsperspektiv 1. Kom ihåg att text kan betyda all form av representation (kommunikation) liksom alldeles vanlig nedskriven text. Finns det ett vi i texten? Vilka är det? Vad har vi för egenskaper? Finns det ett dem i texten? Vilka är det? Vad har dem för egenskaper? Vem är aktiv, vem är passiv? Vem syns, vem syns inte? Vad ska bilden demonstrera? Vad vill jag säga med bilden? Synliggör texten både kvinnor och män? Framställs kvinnorna och männen på ett nyanserat och rättvist sätt i texten? Tar texten upp relevanta könsaspekter? Vad beskrivs som ett problem? Vem har ansvar för lösningen? Ger vi likvärdig information om alla olika personer i likvärdiga sammanhang (fullständigt namn, yrke, roll, position osv.) eller finns där skillnader? Varför i så fall? I vilken ordning nämns personer? Använder vi könsneutrala personbeteckningar? (t. ex upphovsperson istället för 1 Bearbetat från Jamstall.nu, SKL (2012) Guide till jämställd kommunikation och Milles, Karin (2012). Jämställt språk: en handbok i att skriva och tala jämställt : småskrift utarbetad av Språkrådet uppl. Stockholm: Norstedt. Bearbetat från Ahlsén, Berg och Berg, Hela historien? Tjugo frågor till en utställning, Aronsson, Inga-Lill & Meurling, Birgitta (red.) (2005). Det bekönade museet: genusperspektiv i museologi och museiverksamhet. Uppsala: Uppsala universitet. Samt från Grahn, Wera (2007). Genuskonstruktioner och museer: handbok för genusintegrering. Uppsala: Upplandsmuseet. Material från Jämställd kommunikation i statliga myndigheter, Statens musikverk Box Tel Stockholm Org nr Besöksadress: Torsgatan 21 musikverket.se

6 6(8) upphovsman) På vilket sätt används könspronomen i texten? Läs texten och fundera utifrån begreppsparen aktiv/passiv, subjekt/objekt. Vem handlar, agerar, står i centrum, och vem blir föremål för någon annans handlingar eller åtbörder. Vilken roll tilldelas kvinnor, vilken roll tilldelas män? Används omotiverat ofta passiva verbformer till exempel fackföreningar bildades eller andra menings konstruktioner utan aktivt subjekt tillexempel prostitutionen grasserade? Undvik vi och vår, det är ofta diffusa omskrivningar för något som glider i betydelse mellan alla människor och bara somliga. Undvik generaliserande beskrivningar, till exempel bestämd form singular för hela grupper, till exempel kvinnan för alla kvinnor. Används ett till en början könsneutralt språk som sedan halkar in i ett allmänt han, till exempel En skådespelare kan begära att hans kostym ska sys om? Se upp för allmänna rubriker för mycket specifikt innehåll, till exempel svensk rockhistoria för ett litet urval mansdominerade, stockholmsbaserade band? Bilder Bilder kan i sig själva inte vara rätt eller fel. Det som är intressant är bildens funktion och verkan. Vi kan problematisera maktrelationer genom fullkomligt urvidriga bilder, där konsekvensen ändå är positiv. Helt enkelt: vi vill välja, producera och förmedla bilder utifrån en medvetenhet om vad bilden kan tänkas förmedla med tanke på olika maktrelationer. Därför kan det vara bra att checka av de bilder som väljs ut mot ett antal undersökande frågor. Detta alldeles oavsett vilken funktion bilden är tänkt att fylla. Bildanalys Vad finns i bilden? Hur framställs detta? Hur samspelar bildens olika element? Vad anspelar bildens olika element på, t.ex. myter och stereotyper. Undvik exempelvis rockband enbart bestående av män, en kvinna på scen som sjunger men inte spelar något instrument, bredbenta män med gitarrer, dirigenter som är män. I vilken genre placerar bilden in sig och vad har den text som hör till bilden och kommunikationen, tonaliteten, som helhet för betydelse? Hur samspelar bild och text? Betrakta bilder utifrån olika begreppspar: aktiv/passiv, subjekt/objekt, offer/förövare, vi/de, stark/svag. Vem handlar/agerar, står i centrum? Vem blir föremål för någon annans handlingar eller åtbörder?

7 7(8) Vilken roll tilldelas kvinnor, vilken roll tilldelas män? Bilaga varumärkesplattformar Bilaga Bilaga

8 8(8) Bilaga besvara inlägg Bi