Kvalitetshandboken 0

Transkript

1 Kvalitetshandboken 0

2 Innehållsförteckning 1. Allmänt 1.1 Om Cura Värdegrund Curas organisation och styrning Kunder och behov Mål och utvärdering för Curas ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Curas historia Kansliet Verksamheter 2.1 Verksamhetschefer Notavillan Klaragymnasiet med internat Sjöarp Cura Ungdomsboende Familjerådgivningen Familjehems- och utredningskonsulenterna Personliga ombud Resurscentrum

3 Handboken följer de riktlinjer som ges för kvalitetssäkringsarbete enligt SoL SFS (2001:453) 3 kap 3 och Kommunallagen (1991:900) samt i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet (SOSFS 2011:9). Tryckt i januari

4 1. Allmänt 1.1. Om Cura Curas huvuduppdrag har traditionellt varit att i nära samarbete med medlemskommunerna och andra kommuner erbjuda en kvalitativ och kostnadseffektiv vård och behandling inom det psykosociala området. I takt med en allmän samhällelig förändring och därmed förändrade behov hos medlemskommunerna har Curas uppdrag ständigt förändrats. I dag arbetar Cura lika mycket inom området neuropsykiatri (autismspektrum) som inom det psykosociala området. Cura ansvarar just nu för tio större institutioner, en gymnasieskola och fyra mindre verksamheter med cirka 30 fysiska enheter placerade runt om i länet. Kansliet finns i egna lokaler på Ågatan i Karlshamn. Sjöarp boende och daglig verksamhet för personer för personer med autism. Klaragymnasiet med internat fyraårigt gymnasium för ungdomar med autism på högfungerande nivå Skola Internat Notavillan barn- och familjeenhet Cura Ungdomsboende boende för ensamkommande asylsökande barn Cura Park Cura Vik Cura Boda Cura Gård Cura Lister Familjerådgivning Familjehems- och utredningskonsulenter Personliga ombud verksamhet för personer med en svår och långvarig psykiatrisk problematik Resurscentrum centrum för intern och extern kompetensutveckling 1.2. Värdegrund All verksamhet inom Cura utgår från grundtanken om alla människors lika värde och vi motverkar all form av kränkande behandling. Vi möter de människor vi arbetar med med respekt och anpassar insatsernas utformning och omfattning till deras behov och förutsättningar. Vårt arbete syftar till att dessa människor ska känna trygghet och trivsel samt uppleva mening och sammanhang. Detta är en grund för att människor ska kunna utvecklas och uppnå största möjliga självständighet utifrån sina specifika förutsättningar. Genom att skapa goda relationer med både de vi arbetar med och våra kunder ges förutsättningar till positivt förändringsarbete. Vi arbetar strukturerat efter väl kända och beprövade metoder som personalen har god kunskap om och kompetens att genomföra. Vårt arbete följs upp och utvärderas kontinuerligt för att säkra en god kvalitet. Vi är angelägna om att ständigt omvärdera och ompröva vårt uppdrag utifrån kundernas behov. Utifrån denna värdegrund har vi skapat devisen Vi hjälper människor att växa Curas organisation och styrning Cura leds av en direktion med nio ledamöter och nio ersättare som utsetts av kommunfullmäktige i sina respektive kommuner. Institutionerna leds av en verksamhetschef och ibland också en biträdande verksamhetschef. Gymnasieskolan leds av en rektor tillika verksamhetschef. Tre av de mindre verksamheterna har samma verksamhetschef som även arbetar som utredare. Personalchefen är också verksamhetschef för Resurscentrum. Totalt sysselsätter Cura cirka 210 medarbetare. Med några få undantag är alla tjänster heltidstjänster. Till detta kommer ett stort antal timanställda som arbetar vid sommarsemestrar eller vid ordinarie personals sjukdom, tjänstledighet eller liknande Förbundsordning Medlemskommunerna beslutar om en förbundsordning som bland annat reglerar förbundets uppdrag, direktionens sammansättning och så vidare. Förbundsordningen ändras om medlemskommunerna är överens om att Curas uppdrag ska förändras. Förbundsordningen är Curas viktigaste styrdokument. Ansvarig för att förbundsordningen är uppdaterad är förbundschefen Budget, plan och mål Inom ramen för det uppdrag som medlemskommunerna formulerat är det sedan politiska beslut inom Curas direktion som formar Curas samlade verksamhet. Direktionen beslutar om en gemensam delegationsordning för både gymnasieskolan och övriga verksamheter. Denna ändras vid behov. Det viktigaste styrdokumentet vid sidan av förbundsordningen, är budget och plan för kommande verksamhetsår. Här fastslår politikerna önskad inriktning och utveckling för förbundet tre år framåt i tiden. I budgeten återfinns också mål för verksamheten, både ekonomiska och verksamhetsmässiga. Beslut om budget för kommande år ska tas under oktober månad. Respektive verksamhetschef har enligt delegationsordningen ansvar för sin budget. Förbundschefen har det yttersta ansvaret. Förbundschef ansvarar för att utvärderingsbara mål finns på övergripande nivå, tillsammans med kvalitets- och utvecklingschef samt personalchef, medan direktionen beslutar. På verksamhetsnivå an- 2

5 svarar verksamhetschefen. Kvalitets- och utvecklingschef ansvarar för att verktyg för utvärdering finns. För att få konsekvens och likformighet i arbetet ansvarar denna även för att samordna utvärderingsarbetet mellan cheferna Verksamhetsplan När direktionen har fastställt verksamheternas uppdrag, mål och principer för utvärdering och när budgeten är tagen i oktober månad, är det verksamhetschefernas ansvar att formulera en verksamhetsplan. Denna ska utformas så att den på ett strukturerat sätt visar vad man, mot bakgrund av den budget som gäller för respektive verksamhet, kommer att göra för att verksamhetens mål ska uppnås. Verksamhetsplanen ska delges direktionen för godkännande, vid årets sista sammanträde Ekonomiska mål, årsredovisning och verksamhetsberättelse Utvärdering av de övergripande målen redovisas i förvaltningsrapporten i samband med årsredovisningen. De ekonomiska målen utvärderas och redovisas även i delårsrapporten. Verksamhetscheferna ansvarar för att verksamhetens mål utvärderas och redovisas i deras respektive verksamhetsberättelser, som delges direktionen i samband med årsredovisningen. Vid sidan av denna formella uppföljning sker en löpande uppföljning under året. Inför varje chefsmöte (10 ggr/år) skickar ekonomiansvarig en ekonomisk uppföljning till respektive verksamhetschef. På chefsmötet redovisar verksamhetscheferna muntligt eventuella avvikelser och kommenterar dessa. Större avvikelser diskuteras i gruppen. Vid två tillfällen per termin har ekonomiansvarig en mera grundlig genomgång och uppföljning av ekonomin tillsammans med respektive verksamhetschef. Vid varje chefsmöte ger verksamhetscheferna en redogörelse för hur den egna verksamheten fungerar i förhållande till de egna målen. Vid varje direktionssammanträde ger förbundschefen en redogörelse för ekonomin och rapporterar särskilda händelser i verksamheterna och större avvikelser diskuteras. Rapporterna fungerar i vissa delar också som en uppföljning av verksamheternas mål under året. Även övriga centrala mål och mål för verksamheterna ska redovisas löpande under året vid chefsmöten samt i årsredovisning och verksamhetsberättelse. Se kapitel 1.5 Mål och utvärdering för Styrdokument, centrala direktiv och andra rutiner För att alla som arbetar på Cura ska veta hur vi ska gå till väga för att uppfylla krav och mål finns ett stort antal styrdokument som är fastställda av Curas direktion. Styrdokumenten följer oftast av lagstiftning och beskriver hur Cura ska handla för att uppnå den kvalitet som krävs. Styrdokumenten revideras enligt en fastställd plan. Vem som bär ansvaret för att dokumenten är uppdaterade och revideras i enlighet med planen är också fastställt. 3

6 Styrdokument Uppförd Revideras Ansvarig Förbundsordning 2011 Vid behov Förbundschef Budget och plan 2015 Årligen Förbundschef Arbetsmiljöplan Personalchef Brandskyddsplan Koordinator Dokumenthanteringsplan Koordinator Finansieringsplan 2011 Vid behov Ekonomiansv. Internkontrollplan 2011 Vid behov Koordinator Egenkontrollplan Årligen Koordinator Informationssäkerhetsplan Kvalitets- och utv. chef Jämställdhetsoch mångfaldsplan Personalchef Miljöpolicy 2015 Vid behov Kvalitets- och utv. chef Lönepolicy 2007 Vid behov Personalchef På verksamhetsnivå ansvarar verksamhetschefen för att informera så att nya styrdokument, rutiner, handlingsplaner eller direktiv, eller eventuella förändringar blir kända för medarbetarna. Till detta kommer fastställda rutiner eller handlingsplaner som inte nödvändigtvis följer av lagstiftning, men som ändå tillmäts stor vikt i arbetet på Cura. Dessa finns samlade under begreppet Centrala direktiv. Oavsett om dokumenten kallas styrdokument, rutiner eller handlingsplaner, beskriver de både aktiviteter, processer och rutiner i arbetet liksom vem som ansvarar för olika moment. Dokumenten kan avse vårt interna arbete men kan också gälla vår samverkan med andra aktörer. De centrala direktiven fungerar som ett stöd för minnet när det gäller vad vi kommit överens om, oftast inom ramen för chefsgruppen. De fungerar vidare som en intern hjälpreda eller ett uppslagsverk, för att alla medarbetare ska behandlas lika och få jämlika villkor oavsett vilken enhet man jobbar på. Både styrdokument och centrala direktiv finns tillgängliga för alla medarbetare på vår gemensamma server Kunder och behov Curas kunder Curas kunder är i första hand våra medlemskommuner, och då i huvudsak kommunernas socialnämnder (inklusive LSS-verksamhet) och gymnasienämnder. Vid sidan av dessa kan även andra kommuner och Migrationsverket vara våra kunder Förhållandet mellan kunder och klienter/elever/ungdomar Vi ser inte våra klienter/elever/ungdomar primärt som kunder men utgår i allt arbete från att kundernas behov och förväntningar motsvarar de krav och förväntningar som klienter/elever/ungdomar kan ställa på oss i enlighet med tecknade avtal Prioriteringar Om Curas resurser inte räcker för att tillgodose alla kunders behov och önskemål, ska alltid medlemskommunerna prioriteras. I vissa fall tecknar Cura avtal med andra kommuner och dessa ska komma ifråga i andra hand. Därefter kan övriga kunders behov tillgodoses Beskrivning av gruppen klienter/elever/ungdomar Gruppen varierar över tid men en stor del utgörs av utsatta barn och ibland deras föräldrar eller ungdomar och vuxna med neuropsykiatriska funktionshinder. De lagrum som styr insatserna är SoL, LVU, LSS och HSL (gäller läkemedelshantering) Bedömning av kundernas behov För att Cura och Curas kunder ska vara överens om vad som ryms i det uppdrag man åtagit sig och på vilket sätt uppdraget ska utföras, ska Cura bjuda in till kontinuerliga träffar med representanter för medlemskommunerna. Direktionens ledamöter har ett ansvar för att aktualisera nya behov och det har också kommunerna. Vid sidan av detta ska alla som arbetar inom Cura genom formella och informella kontakter med kunder och i kontakter med klienter/elever/ungdomar, bidra till att vidga den gemensamma omvärldsanalysen. Detta görs genom att varje enskild medarbetare delar med sig av sina reflektioner och erfarenhetsutbyten till ledningen inom Cura, så att denna kunskap kan bearbetas och vid behov leda till förändringar i verksamheterna. Ömsesidigheten i erfarenhetsutbyte på alla nivåer, är en förutsättning för att Cura ska kunna hålla en hög kvalitet och att uppfattningen om vad som är hög kvalitet delas av Curas kunder Avtal ska upprättas De mindre verksamheterna inom Cura: Familjerådgivning, Familjehems- och utredningskonsulenter samt Personliga ombud, finansieras genom avgifter (Personliga ombud även statsbidrag) och svarar mot de reella kostnaderna för verksamheterna. I övriga verksamheter betalar varje kund för en plats, per dygn, per termin eller år. Här ansöker kommunerna om plats, prioritering görs enligt ovan och därefter ska alltid ett avtal som reglerar avtalets omfattning och utformning upprättas. Detta garanterar att kunden och Cura är överens om vilken kvalitet som ska uppnås i arbetet. Varje uppdrag ska utvärderas antingen när det är slutfört eller en gång årligen vid längre placeringar. Hur utvärderingen ska gå till och vilka mål som ska uppnås regleras i Mål och utvärdering för

7 1.5. Mål och utvärdering för Ytterst ska kvalitetssäkringsarbetet garantera att vi erbjuder våra kunder den kvalitet som följer av lagstiftning och förordning och också den kvalitet som vi utlovar gentemot våra kunder. Varje år beslutar direktionen om mål för den samlade verksamheten vilka anger en ambitionsnivå för det samlade arbetet. Kvalitetssäkringen ska bidra till att vi uppnår de uppsatta målen varför kvalitet och måluppfyllelse är nära knutna till varandra. För utvärderingar som används i det systematiska förbättringsarbetet ansvarar Curas koordinator. Kvalitets- och utvecklingschef har ett särskilt ansvar för att det finns mål som går att utvärdera och verktyg för detta. Uppdrag: Cura verkar främst inom de psykosociala och neuropsykiatriska områdena eller områden som tangerar dessa, och dess ändamål är att på medlemmarnas uppdrag organisera och driva sådan verksamhet där kommunerna ser ekonomiska och verksamhetsmässiga fördelar med samordning. Cura ska kunna fungera som huvudman för verksamheter som avser skola, hem för vård eller boende (SoL 6 1) eller boende i bostad med särskild service för barn eller ungdomar (LSS 9 8), bostad med särskild service för vuxna (LSS 9 9) samt korttidsvistelse utanför det egna hemmet för vuxna (LSS 6 6). Cura skall också verka för att, inom de områden som nämnts ovan, utveckla spetskompetens, för att kunna erbjuda kvalificerad utbildning, utredning, handledning, konsultation, rådgivning med mera till kommunerna Ekonomiska mål Alla Curas verksamheter ska bära sina egna kostnader Verksamhetsmässiga mål 1. Personal På Cura arbetar idag 66 procent kvinnor och 34 procent män. Cura ska eftersträva en jämnare könsfördelning till 60/40 procent. Minst 90 procent av Curas medarbetare ska känna till förbundets övergripande ekonomiska och verksamhetsmässiga mål. 100 procent av Curas medarbetare ska känna till och vara delaktiga i att uppfylla den egna verksamhetens mål. 100 procent av Curas medarbetare ska tycka att kvalitetshandboken är ett levande och användbart dokument. Minst 95 procent av Curas medarbetare ska tycka att det är roligt att gå till arbetet. 2. Kompetensutveckling/handledning De samlade kostnaderna för kompetensutveckling och handledning ska varje år motsvara minst 1,3 procent av förbundets totala personalkostnader. 3. Beläggning Av de placeringar som görs inom Curas verksamheter ska totalt minst 80 procent utgöras av placeringar från medlemskommunerna. 4. Resultat Minst 90 procent av Curas kunder ska uppleva att de dokumenterade uppdrag som givits förbundet har genomförts i enlighet med överenskommelse. Varje verksamhet utvärderar sina egna resultat efter fastställda kriterier, som utgår från egna verksamhetsmässiga mål. Av dessa ska totalt minst 90 procent vara uppfyllda Utvärdering De ekonomiska målen utvärderas dels i samband med årsredovisningen, dels i samband med delårsrapporten. De verksamhetsmässiga målen utvärderas i samband med årsredovisningen. Underlag till den verksamhetsmässiga utvärderingen hämtas i Curas årliga personalenkät, i respektive verksamhets egen utvärdering samt i annat statistiskt material som Cura förfogar över, till exempel personalstatistik Curas ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Alla verksamheter inom socialtjänstlagen eller LSS ska ha ett ledningssystem. Ledningssystemet ska användas för att utveckla och säkra verksamheten på ett systematiskt och fortlöpande sätt. Detta regleras bland annat i Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) En stor del av Curas kvalitetshandbok beskriver just Curas ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. I de kommande kapitlen finns beskrivningar av processer, aktiviteter, rutiner, ansvar, uppföljning, utvärdering och förbättringsarbete för att vi ska kunna säkra utveckla alla verksamheter inom Cura. Alla medarbetare har ett eget ansvar för att känna till vad, och arbeta efter, Curas ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete innebär. Verksamhetschefen har ett särskilt ansvar för att den egna verksamheten uppfyller kraven i ledningssystemet. Kvalitets- och utvecklingschefen har ett särskilt ansvar för 5

8 att Curas ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete följer de krav som ställs av lagar, förordningar, föreskrifter och Curas politiska ledning, direktionen Ledningssystemet ska vara ett stöd för att utveckla verksamheten Ledningssystemet ska vara ett stöd för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Det ska ta fram och beskriva de processer som verksamheten behöver för att hålla en god kvalitet samt identifiera de aktiviteter som varje process innehåller och i vilken ordning aktiviteterna ska ske. Ledningssystemet ska också visa vilka rutiner som vi ska följa för varje aktivitet och vem som har ansvar för aktiviteten. En viktig del i ledningssystemet är att identifiera de processer som verksamheten behöver för att kunna samverka med andra. Det kan till exempel vara samverkan med myndigheter inom socialtjänst och LSS, hälso- och sjukvården, skola, gode män, föreningar och andra organisationer Personalens medverkan i kvalitetsarbetet Det är ett lagkrav att insatser inom socialtjänst och LSS ska vara av god kvalitet. För att vi ska uppnå en god kvalitet och kunna utveckla verksamheten är det avgörande att all personal känner till, och arbetar efter, de processer och rutiner som ingår i Curas ledningssystem. För att säkerställa detta har varje verksamhet minst en kvalitetsansvarig som har till uppgift att: löpande uppdatera handboken vid förändringar den egna verksamheten kalla till kvalitetsmöte i verksamheten minst två gånger om året för att tillsammans med hela personalgruppen gå igenom vad som står i handboken och vad som eventuellt behöver förändras delta på centrala kvalitetsmöten fyra gånger om året, tillsammans med övriga kvalitetsansvariga och kvalitets- och utvecklingschefen. All personal är skyldig att följa de processer och rutiner som Cura har samt att påpeka om, och på vilket sätt, de behöver förändras och förbättras. Verksamhetschef har ansvar för att kvalitet finns som en punkt på dagordningen för varje personalmöte Systematiskt förbättringsarbete Riskanalys Verksamheten ska löpande göra riskanalyser för se om det finns risk för att händelser ska kunna inträffa som medför brister i kvaliteten. Varje medarbetare på Cura är skyldig att göra riskanalys i det dagliga arbetet med klienter/elever/ungdomar. Verksamhetschef har ett särskilt ansvar att göra riskanalyser vid förändringar i verksamheten. Koordinator på Cura har, tillsammans med förbundschef och övrig ledning, ett särskilt ansvar att göra riskanalys vid större förändringar i Curas verksamheter, till exempel när en ny verksamhet ska starta. När man gör en riskanalys ska man uppskatta sannolikheten för att händelsen ska inträffa samt bedöma vilka negativa konsekvenser det eventuellt kan bli. Bedömer man att det finns en risk, ska detta dokumenteras tillsammans med eventuella åtgärder samt när åtgärderna ska vidtas och vem som ansvarar för det. Egenkontroll Verksamheten ska göra egenkontroller, så ofta och så omfattande som det behövs för att säkra kvaliteten. Egenkontroll kan till exempel vara att man jämför verksamhetens resultat med andra verksamheter, både inom och utanför Cura, att granska verksamhetens resultat jämfört med tidigare resultat, att löpande göra utvärderingar av verksamhetens mål, granska journaler och akter. Koordinator på Cura har ett särskilt ansvar för att Curas egenkontroller utförs på ett sådant sätt som behövs för att säkra kvaliteten. Det sker bland annat genom att koordinator gör en egenkontrollplan för kommande år samt redovisar resultatet för föregående år. Egenkontrollplanen ska innehålla aktiviteter för både Cura centralt och för verksamheterna. Utredning av avvikelser Klagomål och synpunkter Verksamheten ska utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet som kommer in från klienter/elever/ungdomar, personal och övriga. Cura har en rutin för klagomåls- och synpunkthantering, se Curas server. Alla medarbetare har ansvar för att dokumentera och framföra de klagomål och synpunkter som kommer från klienter/elever/ungdomar och övriga. Verksamhetschef har ett särskilt ansvar för att utreda och eventuellt vidta åtgärder med anledning av de klagomål och synpunkter som har kommit in. Curas koordinator har ett särskilt ansvar för att systematiskt sammanställa och analysera klagomål och synpunkter för att hitta eventuella mönster och föreslå åtgärder. Kvalitets- och utvecklingschef har ett särskilt ansvar för att rutinen för klagomåls- och synpunktshantering är uppdaterad och användbar. Rapporteringsskyldighet Rapporteringsskyldighet är det som kallas Lex Sarah inom socialtjänst och LSS. Cura har en rutin för Lex Sarah, se Curas server. Alla medarbetare ska få information om Lex Sarah vid introduktionen samt minst två gånger om året. Ansvarig för detta är verksamhetschef. Alla som arbetar inom Cura har en skyldighet att rapportera missförhållande, eller påtaglig risk för missförhållande. Verksamhetschef har ett särskilt ansvar för att dokumentera, avhjälpa eller undanröja missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande samt för att dokumentera de åtgärder som har vidtagits eller planeras. Utredare på Cura har ett särskilt ansvar för att utreda missförhål- 6

9 lande eller påtaglig risk för missförhållande. Kvalitets- och utvecklingschef har ett särskilt ansvar för att Cura har en rutin för Lex Sarah och att den är tydlig och användbar. Förbundschefen har ansvar för att besluta om en utredning ska inledas och om missförhållande eller den påtagliga risken för missförhållande ska anmälas till IVO. Sammanställning och analys Klagomål, synpunkter, Lex Sarah-rapporter och andra rapporter om avvikelser ska sammanställas och analyseras för att vi ska kunna se mönster eller trender som visar en risk för kvaliteten. Curas koordinator har ett särskilt ansvar för att göra sammanställning och analys samt förslå eventuella åtgärder Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Cura ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt de som bor i något av Curas boenden för särskild service (9:8, och 9:9 LSS). Cura har slutit avtal med Ronneby respektive Olofströms kommuner om att utföra de uppgifter som Cura, enligt olika lagar och föreskrifter ansvarar för. När det gäller journalföring och dokumentation enligt HSL finns en särskild rutin upprättad Kvalitetsberättelse Curas arbete med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvalitetens ska dokumenteras i en kvalitetsberättelse varje år. Kvalitetsberättelsen ska innehålla: hur kvalitetsarbetet har bedrivits under föregående år vilka åtgärder som vi har vidtagit för att säkra kvaliteten vilka resultat vi har nått Kvalitets- och utvecklingschefen har ansvar för att skriva Curas årliga kvalitetsberättelse Curas historia Tillbaka i tiden var det vanligt att landsting och stat var huvudmän för institutioner och annan verksamhet inom det psykosociala området. Kommunerna var kunder och de tyckte att de saknade den insyn och det inflytande som var önskvärt och därför föddes tankarna på att bilda ett kommunalförbund i Blekinge med syfte att ta över huvudmannaskapet för de aktuella verksamheterna bildades därför Vårdförbundet Blekinge. Alla kommuner i länet utom Karlskrona blev medlemmar vid starten och 1997 gick även Karlskrona in i samarbetet bytte förbundet namn till Kommunsamverkan Cura Individutveckling Cura Kansliet Personella resurser Personal 9 tjänster Förbundschef 1 100% Personalchef 1 100% Kvalitets- och utvecklingschef 1 100% Koordinator 1 100% Utredare 1 50% Ekonomiansvarig 1 100% Personal- och lönehandläggare 1 100% Ekonomi- och löneassistent 1 75% Administratör 1 50% Utbildningskrav Relevant utbildning för tjänsten Förbundschef Ansvarsområde 1. Avtal 2. Direktion 3. Revision 4. Utredningsarbete 5. Utvecklingsarbete 6. Ekonomi 7. Samverkan och kundkontakter 8. Personal 9. Kvalitet 10. Information och marknadsföring 11. Kompetensutveckling 1. Avtal 1.1. Tecknande av avtal Förbundschef ansvarar för att avtal tecknas i alla avseenden där Cura står i ansvarsförhållande till någon annan part. Det kan avse hyresavtal, tjänsteköp, handledning, konsulttjänster, leasingavtal eller liknande. I egenskap av firmatecknare tecknar förbundschef alla avtal som har ekonomisk betydelse för förbundet Förfrågningsunderlag och anbud När tjänster som Cura köper avser större värden tilllämpas alltid Lagen om offentlig upphandling, LOU. Detta kan avse leasingbilar, banktjänster, leverantörer av olika tjänster med mera. Vid större upphandlingar samråder förbundschef med direktionen kring kravspecifikationer. Cura har inlett ett samarbete med Karlshamns kommun som innebär att Cura har möjlighet att köpa konsulttjänster av kommunens inköpsavdelning. Ekonomiansvarig är Curas kontaktperson i förhållande till kommunen. Ekonomiansvarig ansvarar också för att administrera aktuella upphandlingar. Förbundschef ansvarar för att lämna anbud som avser vårdplatser, konsulttjänster eller liknande, när detta är befogat utifrån förbundets upp- 7

10 drag. Cura är anslutna till Commentus där ekonomiansvarig fungerar som kontaktperson. Vid köp som betingar värden under tröskelvärdet (direktupphandlingar) ansvarar administratör Centrala avtal Förbundschef ansvarar för att centrala avtal kommer till direktionens och verksamheternas kännedom. 2. Direktion 2.1. Direktionssammanträden Direktionen sammanträder minst fem gånger per år. Tid och plats för kommande sammanträden kommande verksamhetsår, beslutas vid Curas decembersammanträde. Förbundschef upprättar en ärendelista i samråd med ordföranden till varje sammanträde och bokar lokal i förekommande fall. Därefter skrivs kallelse som skickas ut till ledamöter och ersättare samt adjungerande ledamöter senast 10 dagar före aktuellt sammanträde. Förbundschef ansvarar för att ledamöterna får bra underlag för att fatta beslut, antingen skriftligen eller genom muntliga föredragningar. Vid varje sammanträde avger förbundschef en rapport från verksamheterna samt en ekonomisk rapport. Förbundschef är direktionens sekreterare och skriver protokoll. Förbundschef ser till att protokollet justeras och skickas ut till direktionens ledamöter, adjungerande ledamöter samt till kommunerna. Protokollet sänds med vanlig post eller e-post. Förbundschef ansvarar för att justerat protokoll, enligt kommunallagens bestämmelser och Curas reglemente för direktionen, anslås på anslagstavlan, Rådhuset i Karlshamn Överläggning med ordföranden och Curas presidium Vid fasta möten eller via telefonkontakt rapporteras fortlöpande till ordförande om verksamheternas situation och annat som kan påverka Cura. Inför sammanträden har förbundschef beredningsmöten med presidiet. 3. Revision Förbundschef ska tillsammans med ekonomiansvarig tillhandahålla underlag och verifikationer till revisorerna samt lämna information och förklaringar avseende underlagen. Förbundschef redovisar om önskemål finns, delårsbokslutet för tjänsterevisorn och valda revisorer. Vid årets bokslut redovisar förbundschef revisionsrapporten för revisorerna. Efter beslut om årsredovisning i direktionen översänds detta tillsammans med revisionsrapport till medlemskommunerna. 4. Utredningsarbete Initiativ till en utredning kan tas av medlemskommunerna, direktionen, förbundschef eller chefsgruppen. Utredningar kan aktualiseras av samhälleliga förändringar, förändrad lagstiftning, kommunernas förändrade behov eller interna behov. Förbundschef kan uppdra till utredare eller någon annan att verkställa en utredning med ansvar för att relevant fakta, bearbetning och analys blir gjord. Om utredningen leder fram till ställningstaganden av politisk karaktär beslutar direktionen. Förbundschef ansvarar för att beslutet verkställs. 5. Utvecklingsarbete Förbundschef ansvarar ytterst för att ett kontinuerligt utvecklingsarbete pågår i verksamheten Lagar, förordningar med mera Förbundschef ska hålla sig ajour med lagar, förordningar och andra anvisningar som har betydelse för Curas verksamheter. Om behov finns ska förbundschef informera direktionen om förändringar som kan få betydelse för Cura. Förbundschef ansvarar tillsammans med utredare för att styrdokument, rutiner, handlingsplaner och centrala direktiv är uppdaterade och följer lagstiftning och andra riktlinjer och att, vid förändringar, ta dem till direktionen för beslut Centrala direktiv Förbundschef fastställer i samråd med chefsgruppen, på initiativ av medlemskommunerna, direktionen eller på eget initiativ vilka direktiv som ska gälla för verksamheten. Nya eller ändrade direktiv tas upp på direktionsmöten för kännedom. Förbundschef ansvarar för att direktionens beslut om ändringar av dokument med mera, blir kända för chefsgruppen och verksamhetschef ansvarar vidare för att de blir kända i respektive verksamhet. 6. Ekonomi 6.1. Budget och plan Förbundschef ansvarar tillsammans med ekonomiansvarig för framtagandet av budget och plan. Förbundschef, verksamhetschef och ekonomiansvarig tar enligt fastställd ordning fram underlag för budgetarbetet. Därefter görs verksamhets- och kostnadsanalys liksom budgetjämförelser. Gällande avtal gås igenom av ekonomiansvarig tillsammans med verksamhetschef. Mot denna bakgrund utarbetas budgetförslag och ställning tas till om man ska föreslå förändrade avgifter. Budgetberedning sker i direktionen. MBL-förhandlingar sker i central samverkansgrupp. Offentligt sammanträde avseende budget hålls före oktober månads utgång Bokslut Förbundschef ansvarar tillsammans med ekonomiansvarig för bokslutsarbetet. Ekonomiansvarig tar fram ekonomiska rapporter, beläggningsstatistik och övrigt relevant underlag för det gångna året. Därefter analyserar förbundschef underlaget och skriver utifrån detta en förvaltningsberättelse som tillsammans med sifferdelen redovisas för direktionen för godkännande. Personalchef sammanställer sjukstatistik, antal händelser, tillbud och arbetsskador. Kvalitets- och utvecklingschef skriver en kvalitetsberättelse. Både den och sammanställningen från perso- 8

11 nalchefen fogas till förvaltningsberättelsen. Revisorerna granskar bokslutet och skriver en revisionsberättelse som tillsammans med årsredovisningen överlämnas till medlemskommunernas fullmäktige för beslut om ansvarsfrihet för direktionen. Delårsbokslut upprättas årligen per den 31 augusti Revisorerna kommenterar bokslutet i en rapport. Förbundschef redovisar delårsbokslutet för direktionen för godkännande. Delårsbokslutet översänds av ekonomiansvarig till medlemskommunerna tillsammans med revisorsrapporten Lönerapportering Förbundschef attesterar tjänstgöringsrapporter, liksom underlagen för löneutbetalningarna avseende verksamhetschef och kanslipersonal. Särskild uppmärksamhet ägnas underlag som avser personaloch lönehandläggaren Inventarier/fordon Verksamhetschef samråder med förbundschef före inventarieinköp. Verksamhetschef inhämtar offerter och informerar förbundschef som tar beslut och tecknar avtal i förekommande fall Fastigheter/lägenheter/lokaler/ inventarier Verksamhetschef har förstahandsansvar när det gäller att ha en fortlöpande tillsyn och bevakning av fastigheters/lägenheters skick och standard samt rapporterar till förbundschef om skador/brister. Avtal om lägenheter/lokaler tecknas av förbundschef och finns i det digitala avtalsregistret, för vilket ekonomiansvarig ansvarar. 7. Samverkan och kundkontakter 7.1. Curas medlemskommuner Förbundschef har regelbundna träffar med förvaltningschefer för individ- och familjeomsorg och handikappomsorg. Där diskuteras aktuella frågor och behov i medlemskommunerna. Förbundschef ansvarar för att synpunkter eller frågeställningar som har bäring på Curas olika områden förs vidare till berörda inom Cura eller om det anses relevant, till direktionen Övriga kommuner med flera Vid behov har förbundschef möten med externa kommuner och andra organisationer. Aktuella frågor diskuteras och förbundschef tar synpunkter och frågeställningar vidare till Curas interna arbete samt vidtar eventuella åtgärder Myndigheter Förbundschef har fortlöpande kontakter för ömsesidigt informationsutbyte med kommunala förvaltningar, brandmyndigheter, Socialstyrelsen, Länsstyrelsen med flera vilkas beslut, myndighetsutövning eller liknande har betydelse för Curas verksamhetsområden Regionsamarbete Förbundschef ska på uppdrag av direktionen eller på eget initiativ utifrån specifika verksamhetsbehov, som kräver större upptagningsområden, genomföra och förverkliga beslut eller idéer. Förbundschef ansvarar för att initiera informella överläggningar med kommuner och län eller organisationer i regionen samt undersöka behov och intressen för samarbete med andra vårdgivare. Förbundschef analyserar eventuella behov och beslut tas av Curas direktion. Förbundschef ansvarar för att besluten verkställs KFS Förbundschef är ledamot i KFS branschråd - Vård och Omsorg- som sammanträder minst tre gånger per år och behandlar frågor inom avtalsområdet Vård och Omsorg med mera. Förbundschef är ersättare i KFS styrelse. Förbundschef administrerar Curas del i Trygghetsfonden en gång per år samt håller sig ajour med fondens agerande. Underlaget tar personal- och lönehandläggare fram. Förbundschef administrerar medlemsavgifterna till KFS en gång per år efter underlag som personal- och lönehandläggare tagit fram Pensionsvalet-KPA Pensionsvalet-KPA är pensionsförvaltare till Curas pensionsavtal PA-KFS09 och PA-KFS. Förbundschef ansvarar tillsammans med personaloch lönehandläggare för kostnadsuppföljning samt att bevaka förändringar i PA-KFS AB Vårljus, Gryning vård AB, VoB Syd och Vårdförbundet Sörmland Förbundschef har fortlöpande kontakter på chefsnivå och erfarenhetsutbyte med organisationerna samt bedriver ett gemensamt regionalt samarbete med Vårljus, Gryning, VoB Syd och Vårdförbundet Sörmland som tillsammans med Cura utgör offentliga alternativ inom verksamhetsområdet. 8. Personal 8.1. Chefsmöten Förbundschef kallar samtliga chefer till chefsmöten ungefär var en gång i månaden och ansvarar för dagordningen. Förbundschef leder mötet och behandlar aktuella frågor som berör verksamheterna. Chefsgruppen fungerar primärt som en sambandscentral där vi informerar varandra om läget i verksamheterna. Inom ramen för gruppen diskuteras också frågor som är av policykaraktär, ändringar av centrala direktiv, prioriteringar kring kompetensutvecklingsbehov, utvecklingsfrågor med mera. Förbundschef informerar om aktuella frågor inom Cura samt går igenom aktuella direktionsärenden. Protokoll skrivs efter rullande schema. Protokoll sänds till verksamhetschef och övriga i chefsgruppen som redovisar detta och informerar sina medarbetare. Protokollet läggs även på Curas server samt publiceras på webben. Uppföljning av protokollet sker vid nästkommande chefsgrupp. Alla delar ansvaret för att föra Curas utveckling framåt i en konstruktiv anda. 8.1.a Möte med verksamhetscheferna 9

12 Vid behov kallar förbundschef till möten med alla eller några av cheferna och ansvarar då för dagordningen. Förbundschef leder mötet som behandlar aktuella ledarskapsfrågor som personalärenden, ekonomi med mera. Protokoll skrivs efter rullande schema. Protokoll sänd till alla mötesdeltagare och läggs på Curas server. Uppföljning av protokollet sker vid nästkommande chefsgrupp. Mötet sammanträder vid behov. 8.1b Möte med chefsgruppen i Cura Ungdomsboende Förbundschef kallar samtliga chefer inom Cura Ungdomsboende till möte ungefär varannan vecka. Vid mötet diskuteras specifika frågor som rör boendena, till exempel regelverksfrågor, frågor kring avgifter med mera. Koordinator ansvarar för att beslutade åtgärder verkställs och att boendena koordinerar sina verksamheter så långt detta är möjligt Kontakter med verksamhetschef Förbundschef har telefonkontakt/möten efter behov med verksamhetschef. Samtalen kan röra enskilda ärenden eller principiella frågor. Initiativ till samtal eller möten kan tas av båda parter Personalkonferenser/ verksamhetskonferenser Förbundschef gör spontana besök eller besöker efter inbjudan de olika enheternas konferenser. Här ska utrymme finnas för ömsesidigt informationsutbyte och för att diskutera aktuella frågor. 8.4 Arbetsplatsmöten Förbundschef bjuder in all personal som jobbar på kansliet till ett arbetsplatsmöte minst en gång per månad (måndagar) eller vid behov. Här diskuteras frågor som rör arbetsplatsen, ordnings- och ansvarsfrågor med mera. Förbundschef informerar om läget i verksamheten, beslut tagna i chefsgrupp och direktion. Deltagarna informerar varandra om det som är aktuellt för var och en. 8.4.a Kanslimöten Förbundschef bjuder in all kanslipersonal till ett möte en gång per vecka (måndagar) eller vid behov. En gång i månaden sammanfaller detta med arbetsplatsträffen. Här diskuteras frågor som rör kansliarbetet. Förbundschef informerar om läget i verksamheten, beslut tagna i chefsgrupp och direktion. Deltagarna informerar varandra om det som är aktuellt för var och en Anställningar av verksamhetschef, biträdande verksamhetschef, personal till kansli samt ställföreträdande förbundschef Förbundschef ansvarar för innehållet i rekryteringsannonser. Personalchef håller i intervjuer och ansvarar för att rekryteringsprocessen följer den fastställda rutinen vid rekrytering. Förbundschef träffar efter samråd med personalchef överenskommelser om lön och meddelar personal- och lönehandläggare som skriver anställningsbevis. Förbundschef introducerar tillsammans med kvalitets- och utvecklingschef och personalchef medarbetare enligt Curas introduktionsprogram, se centrala direktiv på Curas server Arbetsmiljöfrågor Förbundschef har enligt delegation det yttersta ansvaret för arbetsmiljöfrågor. På verksamhetsnivå är ansvaret vidaredelegerat till verksamhetschef. Personalchef och kvalitets- och utvecklingschef har ett övergripande ansvar för att adekvata rutiner finns för att samordning av arbetsmiljöfrågor sker utifrån kvalitets- och arbetsmiljölagstiftning. Förbundschef bevakar tillsammans med personalchef aktuell lagstiftning och föreskrifter och ansvarar för att utbilda/informera verksamhetschef Brandskydd Förbundschef har enligt delegation det yttersta ansvaret för brandskyddsfrågor inom förbundet. Tillsammans med verksamhetschef sker samråd kring brandskyddsfrågor kontinuerligt. På kansliet ansvarar förbundschef tillsammans med administratör för att gå igenom hur den lokala brandskyddsplanen fungerar med nyanställd personal på kansliet. Brandövning med kansliets medarbetare genomförs 1 gång vartannat år på initiativ av förbundschef. Övrigt, se Curas övergripande brandskyddspolicy på Curas server Kris- och katastrofsituationer För kris- och katastrofsituationer finns fastställda rutiner i centrala direktiv på Curas server Central samverkansgrupp Förbundschef ansvarar för att samverkan sker med de fackförbund som Cura har avtal med. Förbundschef deltar i central samverkansgrupp och leder mötet. Mötet sammanträder minst fyra gånger per år. Personalchef ansvarar för dagordning och kallelse. Gruppen samråder i frågor som rör budget/plan, arbetsmiljöpolicy, jämställdhets-, och mångfaldsplan, lönepolicy, bokslut samt övriga MBL- och AML-frågor. Personalchef skriver protokoll, ansvarar för att fattade beslut och överenskommelser verkställs, följer upp dessa samt lägger ut dem på den gemensamma servern Förhandlingar/Kollektivavtal Personalchef kallar efter samråd med förbundschef till överläggningar, förhandlar lokalt och centralt, skriver protokoll och verkställer beslut. Förbundschef informerar direktionen Lönerevision/översyn Förbundschef ansvarar för att lönebildningsarbetet följer centrala avtal. Personalchef tar efter samråd med förbundschef initiativ till träffar där lönerevisionsarbetet diskuteras på ett övergripande plan tillsammans med verksamhetschef. Verksamhetschef föreslår lön för sina medarbetare utifrån gemensamt förhållningssätt och fastställda lönekriterier. Förbundschef genomför tillsammans med personalchef 10

13 lokala förhandlingar utifrån centrala avtal och överenskommelser. Personalchef skriver protokoll, verkställer beslut samt informerar direktionen Försäkringar AFA Centrala överenskommelser tecknas mellan KFS och fackliga organisationer om trygghetsförsäkringar för personal. Förbundschef bevakar avtal som tecknats Utvecklings- och lönesamtal Förbundschef erbjuder utvecklingssamtal till kansliets personal samt verksamhetschefer minst två gånger om året. Samtalen genomförs utifrån en mall, se centrala direktiv på Curas server. Förbundschef kallar till lönesamtal i samband med lönerevisionen, förhandlar lön samt anmäler ny lön till personal- och lönehandläggare. Beslut om ny lön dokumenteras skriftligen. 9. Kvalitet Förbundschef har det yttersta ansvaret för Curas ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet. Tillsammans med kvalitets- och utvecklingschef bevakar förbundschef den utveckling inom kvalitetsområdet som är relevant för organisationen samt ser till eller ansvarar för att behov som identifieras gällande kompetenshöjning inom kvalitetsområdet åtgärdas. På vår gemensamma server finns en beskrivning av hur ansvaret för de olika delarna i ledningssystemet fördelas mellan olika medarbetare inom Cura. 10. Information och marknadsföring Förbundschef tar tillsammans med kvalitets- och utvecklingschef ansvar för att Curas verksamheter presenteras på informativt men också attraktivt sätt i en ambition att bli sedda och uppfattade som både effektiv och kvalitativ aktör på marknaden. I samråd med förbundschef och chefsgrupp ansvarar kvalitetsoch utvecklingschef för att broschyrer tas fram, att information på hemsidan är adekvat och aktuell. Förbundschef har det övergripande ansvaret för att allt informationsmaterial uppdateras kontinuerligt. 11. Kompetensutveckling En viktig del i kvalitetsarbetet är att ta ställning till vilket kompetensutvecklingsbehov som finns i verksamheten. Detta görs på olika sätt men viktigast är den årliga kompetensutvecklingsanalysen som görs i samband med förbundets SWOT-analys enligt en fastlagd kompetensutvecklingsrutin. Inom ramen för chefsgruppen görs en prioritering utifrån det analyserade behovet. Förbundschef ansvarar för arbetet med den gemensamma SWOT-analysen Personalchef Personalchefen har det övergripande ansvaret för utveckling av personalfrågor. Personalchef arbetar även som verksamhetschef för Resurscentrum och är ansvarig för den verksamheten inklusive komptensutvecklingsfrågorna. Ansvarsområde 1. Personalarbete 2. Kvalitetsarbete 3. Utvecklingsarbete 4. Chefsgrupp 5. Lagar och avtal 6. Lönerevision och löneöversyn 7. Rekrytering 8. Arbetsmiljö 9. Företagshälsa 10. Personalenkät 11. Central samverkansgrupp 12. Kompetensutveckling 13. Introduktionsutbildning 14. Centrala direktiv och styrdokument 15. Smittskyddsgrupp 16. Utredningar 1. Personalarbete Personalchef ansvarar för personalfrågorna inom Cura Individutveckling. I arbetet ingår att arbeta identifiera aktiviteter och jobba fram fram rutiner och processer för personalfrågor, såsom lönesättning, rekrytering, rehabilitering och arbetsmiljö. Dessa ska dokumenteras på Curas server, antingen i mappen Chefsgruppen eller i mappen Gemensamt. Personalchef ansvarar för att arbetet är ständigt pågående och för att rutiner och processer hålls aktuella. Personalchef har vid behov kontakt/möte med verksamhetschef och/eller personal för att följa upp eller vara behjälplig i personalprocesser och enskilda ärenden. 2. Kvalitetsarbete Alla medarbetare inom Cura har ett ansvar för kvalitetsarbetet. Personalchef ansvarar för de delar i kvalitetsarbetet som avser personalfrågor. Aktiviteter, rutiner och processer ska dokumenteras i den gemensamma kvalitetshandboken. Förändringar i kvalitetshandboken som är av principiell eller policykaraktär ska godkännas av förbundschef. 3. Utvecklingsarbete Kvalitets- och utvecklingschef har det samordnande och övergripande ansvaret för att ett kontinuerligt utvecklingsarbete pågår i verksamheten. För utvecklingsarbete som rör personalrelaterade frågor har också personalchef ett ansvar. Utifrån SWOT-analysen ska personalchef, i samråd med förbundschef och chefsgruppen, definiera behov av fortsatt kompetens- och utvecklingsarbete. 4. Chefsgrupp Personalchef ingår i Curas chefsgrupp och ansvarar där tillsammans med förbundschef för att informera om, och driva, personalfrågor. 5. Lagar och avtal Personalchef ska känna till, samt hålla sig uppdaterad kring lagstiftningen som rör personalområdet. Lagstiftning som berörs är främst arbetsrättslagen, semesterlagen, arbetstidslagen och arbetsmiljölagen. Vid frågor från verksamheten ska personalchef 11

14 kunna ge svar alternativt vid behov kontakta sakkunniga inom området för svar. Personalchef ska vara uppdaterad när det gäller KFS avtal samt orientera sig kring nyheter när det sluts nya centrala avtal för att kunna informera framförallt förbundschef och chefsgrupp. Personalchef ska vara behjälplig med fakta och rådgivning och vid behov kontakta KFS tjänstemän för rådgivning i komplicerade frågor Förhandlingar Personalchef kallar till överläggningar, förhandlar lokalt och centralt, och skriver protokoll. Förbundschef verkställer beslut och informerar direktionen. 6. Lönerevision och löneöversyn Personalchef ansvarar för att lönebildningsarbetet följer centrala avtal. Personalchef sammanställer ett förhandlingsunderlag som delas ut till förbundschef och respektive verksamhetschef som lägger löneförslag. Personalchef tar initiativ till träffar där lönerevisionsarbetet diskuteras på ett övergripande plan tillsammans med förbundschef och verksamhetschef. Verksamhetschef föreslår lön för sina medarbetare utifrån gemensamt förhållningssätt och fastställda lönekriterier. Löneförslagen kontrollräknas mot potten som redan är angiven. Personalchef genomför lokala förhandlingar utifrån centrala avtal och överenskommelser. Personalchef skriver protokoll och skickar till respektive fackförbund (Vision, Kommunal, Akademikerförbundet SSR och Lärarnas samorganisation). Förbundschef verkställer beslut samt informerar direktionen Lönekriterier När det finns behov av att ändra eller justera Curas lönekriterier ansvarar personalchef för att en översyn kommer till stånd. Arbetet förutsätter facklig medverkan Verktyg vid utvecklingssamtal När det finns behov av att ändra eller justera Curas verktyg för utvecklingssamtal ansvarar personalchef för att en översyn kommer till stånd. Arbetet förutsätter facklig medverkan. 7. Rekrytering Personalchef ansvarar för rekrytering inom Cura Individutveckling. Rekryteringsrutinerna finns på Curas server, Chefsgruppen. 8. Arbetsmiljö Personalchef har genom delegation ansvaret för arbetsmiljöfrågorna. Genom vidaredelegation har respektive verksamhetschef arbetsmiljöansvaret för sin verksamhet. Personalchef bevakar tillsammans med förbundschef aktuell lagstiftning och föreskrifter och ansvarar för att utbilda och informera verksamhetschef. Personalchef ansvarar för att introducera nya processer och rutiner för arbetsmiljöarbetet och kontrollerar och följer upp hur lagstiftningen följs inom verksamheterna, hur man förankrar arbetsmiljöplanen samt hur man arbetar med kvalitetssäkringen. Personalchef aktualiserar arbetsmiljöfrågor i central samverkansgrupp. 9. Företagshälsa Personalchef anlitar företagshälsovården vid behov, för grupp eller individ. Personalchef inhämtar offerter samt träffar avtal angående vilken typ av företagshälsa som skall ges. Personalchef informerar fackliga representanter, medarbetare och förbundschef samt följer upp avtalet. 10. Personalenkät Cura genomför varje år en personalenkät som belyser en rad kvalitetsfrågor inom förbundet. Kvalitetsoch utvecklingschef ansvarar tillsammans personalchef för att enkäten är uppdaterad och svarar mot de uppställda mål som den är tänkt att mäta. Koordinator ansvarar för distribution till medarbetarna liksom för sammanställning. Analysen görs inom ramen för ledningsgruppen/chefsgruppen. 11. Central samverkansgrupp Personalchef kallar gruppen minst fyra gånger per år. Gruppen samråder i frågor som rör budget/plan, arbetsmiljöpolicy, jämställdhets-, och mångfaldsplan, lönepolicy, bokslut samt MBL- och AML-frågor. Personalchef skriver protokoll. Förbundschef ansvarar för att fattade beslut och överenskommelser verkställs samt följer upp dessa Sammanställning av tillbud, arbetsskador, sjukfrånvaro med mera till central samverkansgrupp Personalchef ansvarar för att tillhandahålla en blankett där verksamhetschef inför varje möte i central samverkansgrupp sammanställer aktuella avvikelser i verksamheten och kommenterar dessa. Personalchef redovisar dessa på central samverkansgrupp. 12. Kompetensutveckling En viktig del i personal- och kvalitetsarbetet är att ta ställning till vilket kompetensutvecklingsbehov som finns i verksamheten. Det är av stor vikt att den kompetensutveckling som Curas medarbetare erbjuds är ändamålsenlig och dessutom följer förbundets planer för utveckling. Den ska dessutom bidra till att förbundet når uppsatta mål. Kompetensutvecklingsbehovet avgörs på olika sätt men viktigast är den årliga kompetensutvecklingsanalysen som görs i samband med förbundets SWOT-analys enligt en fastlagd kompetensutvecklingsrutin. Inom ramen för chefsgruppen görs en prioritering utifrån det analyserade behovet. Personalchef kan själv aktualisera utbildningsbehov utifrån observationer i verksamheterna. Personalchef ansvarar för arbetet. Förbundschef beslutar ytterst om kompetensutvecklingsinsatserna. 13. Introduktionsutbildning Alla nyanställda medarbetare kallas till en utbildning på kansliet för att informeras om Curas uppdrag, organisation, roll liksom om andra förutsättningar för förbundet. Personalchef ansvarar vid dessa tillfällen för de delar som rör personalområdet. 12