Fakta om Tillväxt. Tillväxt i Sverige. Långsiktig. tillväxt. Blanchard Kapitel Lång sikt tillväxt och kapitalackumulering
|
|
- Ann-Marie Abrahamsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Blanchard apitel Lång sikt tillväxt och kapitalackumulering Fakta om Tillväxt Hur har tillväxten sett ut över tiden i olika länder? Tenderar skillnaderna i BP per capita att minska eller öka? Vad bestämmer tillväxten? Hittills har vi diskuterat fluktuationer runt den naturliga produktionsnivån n och vad som kan ändra nivån n påp denna. PåP kort och medellång sikt är r detta vad som dominerar förändringar f i BP. På lång sikt (flera decennier eller mer) är dessa förändringar f små jämfört med vad som åstadkoms av den långsiktiga l tillväxten (Growth). ap sid. 1 Senast uppdaterad 17 april -10 ap sid Långsiktig tillväxt Tillväxt i Sverige USAs BP sedan 1890 Observation: BP har 42-dubblats sedan Real BP i miljarder 1992 dollar Svensk real BP sedan 1870 i 2007 års priser Observation: BP har 23-dubblats sedan Skalan på y-axeln är logaritmisk. En viss distans längs y-axeln motsvarar alltid samma procentuella förändring. Om tillväxten i procent är konstant blir kurvan en rät linje. ap sid. 3 ap sid
2 BP och levnadsstandard Tillväxt i 5 rika länderl BP per capita är r BP delat med befolkningsstorleken. Levnadsstandarden beror förstf rstås s påp BP per capita snarare än n påp BP. För r att jämfj mföra BP mellan länder l måste m vi ta hänsyn till att priserna är r olika i olika länder. l Detta kallas att köpkraftskorrigera k BP. (purchasing power parity (PPP) adjusted GDP). Table 10-1 Utvecklingen av PPP justerad BP per capita i 5 rika länder sedan 1950 Frankrike Japan Storbritannien USA Genomsnitt Årlig tillväxt (%) ,0 7,4 2,4 2,4 4, ,8 2,3 1,8 2,1 2,0 Real PPP justerad BP per capita US$ /1950 4,4 11,2 3,3 3,2 3,9 ap sid. 5 ap sid. 6 Tillväxt i 5 rika länderl onvergens bland i-länderi Från n data i tabell kan vi dra slutsatsen att: 1. Ekonomisk levnadsstandard har ökat kraftigt. 2. Tillväxten i BP per capita har varit lägre l sedan mitten av 1970-talet. 3. Vi kan observera konvergens, skillnaderna i BP per capita har minskat över tiden. 4. USAs försprång är r mindre nu än n onvergens implicerar att från n början b fattigare länder l vuxit snabbare än n från n början b rika. Tillväxt i BP per capita sedan 1950 och BP per capita 1950; ågra OECD länderl Observation: Bland dessa länder gäller att de med initialt lägre BP per capita har typiskt vuxit snabbare än de med högre. Årlig tillväxt i procent BP per capita 1950 (1992 dollar) ap sid. 7 ap sid. 8 2
3 10-2 Ett vidare perspektiv Ett vidare perspektiv Från n slutet av det romerska riket till början b av 1500-talet var tillväxten per capita i stort sett 0 i Europa. Denna period kallas av ekonomer ofta den Malthusianska eran. Enligt 1700-talsekonomen Robert Malthus kommer varje ökning i BP bara leda till mindre dödlighet d dlighet och ökad befolkningstillväxt till dess BP/capita var tillbaka påp sina gamla nivå. Men, Malthus hade fel. Från n 1500 to 1700, började tillväxten per capita bli positiv, om än liten. ap sid. 9 Även under den industriella revolutionen var tillväxttakten inte särskilt s hög h g med dagens mått m mätt. Tillväxt påp ett par procent per år r eller mer är ett sent historiskt fenomen. onvergens är r inte ett generellt fenomen. ap sid. 10 Även fattiga länder l utanför r OECD Olika tillväxt i olika regioner Tillväxt i BP per capita och BP per capita in 1960 (1992 dollar); 101 länder. Observation: Här ser vi inte någon konvergens. Även många fattiga länder har haft låg tillväxt. Årlig tillväxt i procent BP per capita 1960 (1992 dollar) Tillväxt i BP per capita och BP per capita in 1960 (1992 dollar); OECD, Afrika och Asien Observation: Flera asiatiska länder konvergerar till OECD nivån. Ingen konvergens för Afrikanska länder. Årlig tillväxt i procent De fyra asiatiska tigrarna, >6% tillväxt senaste 30 åren. OECD Afrika Asien BP per capita 1960 (1992 dollar) OECD ap sid. 11 ap sid. 12 3
4 10-3 ap sid. 13 Modeller för f r tillväxt För r att fåf en teoretisk modell (guide) för f r att tänka påp de tillväxtfakta vid diskuterat är Solow modellen mycket användbar. ndbar. Den kan hjälpa oss att svara påp frågor som: Vad bestämmer (den långsiktiga) l tillväxten? Vilken roll spelar kapitalackumulering? Vilken roll spelar teknisk utveckling? ap sid. 14 Den aggregerade produktionsfunktionen Den aggregerade produktionsfunktionen specificerar relationen mellan aggregerad produktion (BP) och produktionsfaktorerna. Y = F(, ) Y = produktion (BP). = kapital -- summan av alla maskiner, fabriker, kontor och andra fysiska produkter som används nds för f r produktion. = arbetskraft mängden tillgänglig arbetskraft. Funktionen F talar om hur mycket produktion vi får f r för f r en given mängd m kapital och arbetskraft. Den aggregerade produktionsfunktionen beror påp vilken teknologisk nivå landet befinner sig (the state of technology).. Högre/bH gre/bättre teknisk nivå betyder mer produktion, givet och. ap sid. 15 Skalavkastning onstant skalavkastning (Constant returns to scale,, CRS) är en egenskap hos produktionsfunktionen some innebär r att om man får f r t.ex. dubbelt sås mycket av både b kapital och arbetskraft, då dubblas också produktionen. 2Y = F( 2, 2 ) Mer generellt, xy = F( x, x ) Exempel; F(, ) = F(2,2 ) = 2 2 = 2 2 = 2 2 = 2 = 2 F(, ) ap sid. 16 Marginalavkastning Avtagande marginalavkastning för f r kapital (Decreasing returns to capital) innebär r att en ökning av mängden m kapital, givet en konstant mängd arbetskraft, leder till mindre och mindre ökningar i produktion ju mer kapitalmängden ökar. Avtagande marginalavkastning för f r arbetskraft (Decreasing returns to labor) innebär r att en ökning av mängden m arbetskraft, givet en konstant mängd m kapital, leder till mindre och mindre ökningar i produktion ju mer mängden m arbetskraft ökar. Exempel antag att F(, ) =, Beräkna vad som händer h med produktionen om vi ökar med en enhet från n 1, 9 och 100. F(2, ) F(1, ) = 2 1 = = F(10, ) F(9, ) = 10 9 = = F(101, ) F(100, ) = = =
5 Produktion per arbetare vid konstant skalavkastning Produktion per arbetare och kapital per arbetare För r att fåf produktion per arbetare multiplicerar vi produktionsfunktionen med 1/ och använder nder antagandet om konstant skalavkastning: 1 1 Y = F (, ) = F, = F,1 Som vi ser sås för r en given produktionsfunktion (given teknisk nivå) ) sås bestäms produktion per arbetare, Y/ av mängden m kapital per arbetare, /. är r mängden m kapital per arbetare ökar, sås ökar produktionen per arbetare. Produktion och kapital per arbetare Ökningar i kapitalmängden per arbetare leder till mindre och mindre ökningar i produktion per arbetare. Produktion per arbetare Y/ Y 3 / Y 2 / Y 1 / 1 / 2 / 3 / apital per arbetare F,1 / ap sid. 17 ap sid. 18 Tillväxtens källork Tillväxtens källork Effekt av en höjning h av den tekniska nivån En höjning av den tekniska nivån skiftar upp produktionsfunktionen. Produktion per arbetare ökar för varje given nivå på kapitalmängd per arbetare. Produktion per arbetare Y/ / Tillväxt i BP per capita (eller BP per arbetare) kommer från n två källor; kapitalackumulering, dvs mer kapital (capital( accumulation) ) och från teknisk utveckling (technological progress). Som vi sett leder ökningar i kapitalmängd till avstannande ökningar i produktion. DärfD rför r kan inte kapitalackumulering i sig själv leda till permanent tillväxt. apital per arbetare ap sid. 19 ap sid. 20 5
6 Tillväxtens källork Sparkvoten (the( saving rate) är r andelen av inkomsten som sparas. Högre H sparkvot betyder att mer kapital ackumuleras (om det inte investeras utomlands eller i improduktiva investeringar). En högre h sparkvot leder därfd rför r till snabbare tillväxt. Men påp grund av avtagande marginalavkastning avstannar denna effekt tillslut. Men länder l med högre h sparkvot kommer permanent att ha en högre h BP per capita. Permanent (evig) tillväxt kräver permanent teknisk utveckling apitel 11 Solow-modellen ap sid. 21 ap sid. 22 Produktion och kapital 1. apital produktion Storlek på apitalstock 4 Förändring i apitalstock 1 3 Produktion (inkomst) 2 Sparande (Investeringar) om ihåg g att under konstant skalavkastning sås kan vi beskriva relationen med produktion och kapital, båda b per capita som : Y F =,1 Förenkla notationen där Med exemplet Y = f f F,1 F(, ) = F(, ) = = ap sid. 23 ap sid. 24 6
7 1. apital produktion 2. Produktion sparande/investeringar I detta kapitel fokuserar vi påp kapitalackumuleringens roll för f r tillväxten. DärfD rför r antar vi tillsvidare att: 1. Befolkningsstorleken är r konstant, arbetskraftsdeltagandet samt sysselsättning (och därmed d arbetslösheten). sheten). 2. Den tekniska utvecklingsnivån är r konstant. Givet detta, beror produktionen per capita bara påp kapitalmängden per arbetare: ap sid. 25 Yt t = f Från n förelf reläsning 1 vet vi att BP = inkomst. Antag att individerna sparar en given andel s av sin inkomst, dvs S = sy. Vi vet också att om vi bortser från n möjligheten m till handelsbalansunderskott sås är r totalt sparande lika med investeringarna i jämvikt j (IS-kurvan), dvs I = S+ T G. Bortse tillsvidare från n offentligt sparande. Vi får f r dåd I = sy, eller I t /=sf sf( t /). Som vi ser är r investeringarna per capita proportionella mot produktion per capita. ap sid. 26 ap sid Investeringar förändring i kapitalstock apitalstockens storlek ändras av två orsaker: investeringar lägger l till kapital, och depreciering (kapitalförslitning) drar ifrån n kapital. Vi antar att en viss proportion δ försvinner genom kapitalförslitning varje period. Därmed D får f r vi t 1 = t I δ + t t Dela med och använd nd resultatet från n förra f sidan. t+ 1 t It t = δ Yt t = s δ t t = sf δ 11-2 ap sid. 28 Solow modellen En sammanfattning av föregf regående ende stycke är r att: Yt t = f apitalstocken bestämmer BP per arbetare. + s Y = δ t 1 t t t Produktion bestämmer investeringar och därmed d förändring i kapitalstock per arbetare Genom att analysera dessa tillsammans kan vi se vad som händer h med kapital och BP per capita över tiden. Från n förra f sidan har vi t+ 1 t t t = sf δ Om sf( t /) är r större (mindre) än δ t / så växer (krymper) kapitalstocken, 7
8 Solow modellen Solow modellen är r växer v produktion och kapital per capita? Låt oss rita de två komponenterna sf( t /) och δ t / mot t /. Den första ökar snabbast i början pga avtagande marginalavkastning, men den andra är linjär med lutning δ. Investeringar deprecieringar t sf är r växer v produktion och kapital per capita? Om / vid tidpunkt 0 är tillräckligt låg så är sf( 0 /) > δ 0 /. apitalstock och produktion per capita växer om / är tillräckligt lågt. Investeringar deprecieringar t sf apital per arbetare / Tillskott pga investeringar vid tidpunkt 0 Förlust pga kapitalförslitning vid tidpunkt 0 0 / apital per arbetare / ap sid. 29 ap sid. 30 Solow modellen Långsiktig steady state är r växer v produktion och kapital per capita? Om / vid tidpunkt 0 är tillräckligt hög så är sf( 0 /) < d 0 /. apitalstock och produktion per capita faller / är tillräckligt högt. Tillskott pga investeringar vid tidpunkt 0 Förlust pga kapitalförslitning vid tidpunkt 0 Investeringar deprecieringar apital per arbetare / 0 / t sf är r växer v produktion och kapital per capita? Vid * är sf(* /) = δ * /. apitalstock och produktion per capita är konstanta. Tillskott pga investeringar vid tidpunkt 0 Förlust pga kapitalförslitning vid tidpunkt 0 Investeringar deprecieringar */ apital per arbetare / t sf ap sid. 31 ap sid. 32 8
9 En ökning i sparandet Sparande och BP Vad händer h om sparkvoten s ökar från n s till s? s Antag att ekonomin är i steady state vid / Högre s skiftar sf(/) uppåt. Efter att s ökat är investeringarna större än kapitalförslitningen och därför växer / och Y/ tills den nya jämviktspunkten / nåtts. En ökning i sparandet leder till en temporär ökning i tillväxten och till permanent högre BP/capita. Investeringar deprecieringar / / apital per arbetare s f sf t / t Tre viktiga observationer om hur sparandet påverkar tillväxten i BP per capita. 1. På väldigt lång l sikt har sparkvoten ingen betydelse. 2. Men, en högre h sparkvot leder till permanent högre BP per capita. Allt annat lika sås har länder med högre h sparkvot högre h BP/capita. 3. En ökning av sparkvoten leder till en period av högre tillväxt, till dess den nya högre h jämviktsj mvikts- punkten nåtts. n ap sid. 33 ap sid. 34 Sparande och BP (ingen teknisk tillväxt) Sparande och BP (konstant positiv teknisk tillväxt) Effekten av en ökning i sparkvoten från n s 0 till s 1 En ökning av sparkvoten leder till en period av högre tillväxt, till dess den nya högre h jämviktspunkten nåttsn BP per capita steady state vid s=s 1 Effekten av en ökning i sparkvoten från n s 0 till s 1 En ökning av sparkvoten leder till en period av högre tillväxt än n den som ges av den teknologiska tillväxten. BP per capita Tillväxtbana för BP/capita när / nått sitt steady state givet s= s 1 Tillväxtbana för BP/capita när / nått sitt steady state givet s= s 0 steady state vid s=s 0 tid tid ap sid. 35 ap sid. 36 9
10 Sparande och konsumtion Gyllene regeln grafiskt Effekten av sparkvot påp konsumtion per capita Som vi sett tidigare leder en ökning av sparkvoten alltid till högre BP per capita i steady state. Gäller detsamma för konsumtionen? ej, Om s=0 blir konsumtion i steady state 0 eftersom produktionen blir 0 i steady state. Om s=1, blir förstås också konsumtionen 0. Däremellan är sambandet mellan sparande och konsumtion först ökande och sedan minskande. Maximal konsumtion nås vi s G (gyllene regelns sparkvot) ap sid. 37 konsumtion per capita s G sparkvot Låt oss jämföra konsumtionen i steady state vid tre olika sparnivåer, s 1 <s 2 <s 3. Vi vet att Y/ jämvikt uppnås då sf(/)=δ/. Produktionen kan vi se genom att rita in också f(/) i figuren. onsumtionen är lika med produktionen minus investeringarna. Detta är i figuren avståndet mellan kurvorna f(/) och de respektive sf(/) kurvorna. Steady state vid sparandet s 1 är givet av punkten A och konsumtionen längden av pilen A -A. Vid sparandet s 2 är konsumtionen längden av pilen B -B och vid s 3 C -C. Som vi ser är konsumtionen högst vid den mittersta sparkvoten s 2. Man inser också att konsumtionen i steady state ökar (minskar) om sparandet ökar när lutningen på f(/) är större (mindre) än ap sid. 38 B A B A C f C s 2 s1 f / s 3 f t f t lutningen på investeringsbehovskurvan (dvs δ). Slutsatsen blir att konsumtionen i steady state maximeras om man väljer s så att f (/) (lutningen på produktionsfunktionen) i steady state är lika med δ. t t ap sid. 39 Pensioner och sparande Det vanligast sättet att finansiera ett pensionssystem är det så kallade fördelningssystem (pay-as-you-go). Det innebär att de arbetandes pensionsavgifter inte investeras utan går direkt till att betala pensioner för de existerande pensionärerna. Pensionssparandet är därmed inget aggregerat sparande utan går till pensionärernas konsumtion. I huvudsak är det svenska obligatoriska pensionssystemet konstruerat på detta sätt (utom PPM-pensionen) och även det amerikanska. Det alternativa sättet är ett fonderat system (fully-funded). Avgifterna fonderas, dvs investeras och medverkar därmed till kapitalackumulering. Införandet av ett fördelningssystem innebär att s minskar. apitalackumulering och BP per capita minskar därmed i steady state. onsumtionen minskar också i steady state, i fall inte s>s G i utgångsläget. Den generation som är pensionärer när ett fördelningssystem införs får pensioner utan att betala för dem. En återgång till ett fonderat system kräver dock att de nuvarande löntagarna betala både sina egna och de nuvarande pensionärernas pensioner. Vad händer h med BP och kapitalstock per capita? Införandet är detsamma som att s minskar till s. I den gamla jämvikten räcker inte längre investeringarna till att ersätta kapitalförslitningen. apitalstocken per capita och BP per capita faller. Den nya jämvikten uppstår vid / där Y / < Y/. ap sid. 40 Ett fördelningssystem f för f pensioner införs Investeringar deprecieringar, BP Y/ Y / / / apital per arbetare / t f t sf s f t 10
11 Hur lång l tid tar anpassningen? ett räkneexempelr 11-4 Utvidgningar Dynamisk effekt av en ökning av sparkvoten från n 10 till 20%. Detta beror på hur snabbt den avtagande marginalavkastningen sätter in. I realiteten handlar det om mycket långsam anpassning. En halvering av avståndet till steady state tar flera decennier. ap sid. 41 BP per capita tillväxt i BP per capita År I en vidare mening kan vi kalla kapital sådana s produktionsfaktorer som kan ackumuleras. En sådan s är humankapital de kunskaper och färdigheter f producerande individer har i sina huvuden. är r ni läser l detta ägnar vi oss åt t ackumulering av humankapital vi avsätter resurser som skulle kunnat användas ndas till annat för f r att bygga upp mer humankapital. Precis som med fysiskt kapital leder mer humankapital per arbetare re till högre produktion per arbetare. Solow-modellen kan enkelt anpassas till att också ta hänsyn h till humankapital. Våra V slutsatser påverkas p inte i princip. Vi nämnde n tidigare att konvergens beror påp hur snabbt den avtagande marginalavkastningen sätter s in. Med humankapital kanske den egentligen aldrig sätter s in. I sås fall kan under vissa förutsf rutsättningar ttningar tillväxten permanent öka om sparandet i humankapital ökar (dvs( satsningar påp utbildning, forskning, fortbildning m.m.). ap sid. 42 Teknisk utveckling och forskning och utveckling (FoU) Teknisk utveckling: värdet av produktionen blir högre, h givet mängden insatser umera till stor del ett resultat av medvetna satsningar påp forskning och utveckling (FoU)( Utgifter påp FoU betalas i syfte att öka företagens f framtida vinster och är r därmed d att betrakta som en investering (fast resultatet är r en idé och inte en produkt) Incitamenten att investera i FoU beror på: p hur fruktbart det är, dvs hur många bra idéer man kan förvf rväntas skapa i förhf rhållande till kostnaden hur väl v l det företag f som investerar i FoU själv kan skörda de ekonomiska vinsterna av de nya idéerna (the( degree of appropriability). Påverkas av: Det immaterialrättsliga ttsliga skyddet, där d r patentp ger företag som utvecklat en ny produkt eller process rätt att utestänga andra från n att producera eller använda nda denna under en (begränsad) tid Hur länge l man med den nya produkten kan utöva marknadsmakt (varar bara sås länge någon annan inte har hittar påp något ännu bättre). Marginalavkastningen påp kunskap behöver inte falla Utgångspunkten i endogen tillväxtteori Frankrike Japan Storbritannien USA Genomsnitt apital kontra teknik Genomsnittlig årlig tillväxt i BP/capita respektive teknisk tillväxt i fyra i-länderi nder,, Tillväxt BP per capita ,8 7,1 3,4 2,7 4, ,1 2,1 1,7 1,2 1,8 Föränd- ring 2,7 5,0 1,7 1,5 2, ,3 7,0 3,7 2,9 4,7 Teknisk tillväxttakt ,6 3,7 1,4 1,9 1,4 1,6 Förän- ring 5,6 1,8 1,5 3,1 ap sid. 43 ap sid
12 apital kontra teknik, forts. 1. Tillväxten förklaras helt av teknisk utveckling 2. Den lägre l tillväxttakten verkar i första f hand bero påp en långsammare teknisk utveckling 3. onvergensen i BP per capita tycks i första f hand bero påp att länder med relativt låg l g initial BP per capita haft högre h teknisk tillväxttakt Samtidigt tycks kapitalackumulering spelat huvudrollen när n r det gäller g tillväxten i vissa asiatiska länderl an vara svårt att mäta m pris/kvalitet påp investeringsvaror Om priset faller snabbt och/eller kvaliteten förbf rbättras utan att tillräcklig hänsyn tas till detta underskattas kapitalackumuleringens bidrag till t tillväxten Ökningen i tillväxttakt i BP/capita i USA sedan 1995 verkar till stor del bero påp snabbare ackumulering av kapital relaterat till IT Initierat av snabba prisfall påp IT-kapitalvaror kapitalvaror,, vilka i sin tur orsakats av snabb teknologisk tillväxt i IT-producerande sektorer Sammanfattning Tillväxt i BP per capita avgörande för f r levnadsstandard Men inte nödvn dvändigtvis för f r lycka... Tendens till både b konvergens och divergens när n r det gäller g länders l BP per capita Tillväxt drivs av kapitalackumulation och tekniska framsteg Båda påverkas p av samhällsinstitutioner som äganderättsskydd Enligt Solow-modellen är r det påp lång sikt enbart den tekniska utvecklingen som kan generera tillväxt 1. På lång sikt har sparkvoten ingen effekt påp tillväxten 2. En högre h sparkvot leder till högre h BP per capita Allt annat lika sås har länder l med högre h sparkvot högre h BP/capita 3. En ökad sparkvot leder till en period av högre h tillväxt tills dess ny långsiktig l jämvikt j uppnåtts Tekniska framsteg sker genom investeringar i ny kunskap och innovationer Marginalavkastningen påp kunskap inte nödvn dvändigtvis avtagande enligt endogen tillväxtteori ap sid. 45 ap sid. 46 Cobb-Douglas produktionsfunktion lite överkurs En mycket vanlig produktionsfunktion är r den sås kallade Cobb-Douglas funktionen 1 F (, ) = α α I tillägg till att denna uppvisar konstant skalavkastning och avtagande marginalavkastning sås har den egenskapen att om lön l w respektive kapitalersättning ttning R är r lika med deras respektive marginalprodukt sås är löneandelen (1-α), dvs w/y /Y=(1-α). Om vi sätter s α = 0.3 blir löneandelen l 70% oberoende av och, vilket överensstämmer med data. För F r att se detta, notera F (, ) α α w = = ( 1 α ) α w ( 1 ) 1 α = α = ( 1 α ) F (, ) otera också att produktion per arbetare kan skrivas 1 1 α 1 α α α F (, ) = = = = F,1 α ap sid
Föreläsning 7. Fakta om Tillväxt
Föreläsning 7 Lång sikt tillväxt och kapitalackumulering Hur har tillväxten sett ut över tiden i olika länder? Tenderar skillnaderna i BP per capita att minska eller öka? Vad bestämmer tillväxten? F7:
Läs merFakta om Tillväxt. Långsiktig. tillväxt
Föreläsning 9 kap 11-13. 13. Lång sikt tillväxt och kapitalackumulering Hur har tillväxten sett ut över tiden i olika länder? Tenderar skillnaderna i BP per capita att minska eller öka? Vad bestämmer tillväxten?
Läs merTeknologiska utveckling och tillväxt. Teknologiska utveckling och. produktionsfunktionen
Föreläsning 8 Teknisk tillväxt Vad är och vad driver teknisk utveckling? Kan vi inkludera teknisk utveckling och befolkningstillväxt i Solow modellen? Vilket är viktigast kapitalackumulering eller teknologisk
Läs merModeller för tillväxt
Modeller för tillväxt John Hassler 17 o 24 November 2008 John Hassler () Modeller för tillväxt 07/11 1 / 14 Vad är tillväxt? Ihållande ökningstrend i BNP. Inte variationer på höga frekvenser (säsong eller
Läs mer1 Tillväxt. 1.1 Exogen tillväxt (Solow och Ramsey)
1 Tillväxt 1.1 Exogen tillväxt (Solow och Ramsey) Antag att vi för enkelhets skull att arbetsutbudet är helt oelastiskt så hushållens nyttofunktion är E t P Ts=0 s u (c t+s ) där T kan vara oändligt. Vi
Läs merVi har tidigare studerat produktionsfuntionen Y = F (K, L) och noterat att Cobb-Douglas specifikation. F (K, L) =K α L 1 α (24)
Vi har tidigare studerat produktionsfuntionen Y = F (, L) och noterat att Cobb-Douglas specifikation F (, L) = α L (24) stämmer bra med data om vi sätter kapitalandelsparametern α till 0.3. Låt oss nu
Läs merAggregerat Utbud. Härledning av AS kurvan
Blanchard kapitel 7 edellång sikt S- modellen 7-1 ggregerat Utbud F5: sid. 1 IDG: Gifta ihop alla marknader vi diskuterat. Vad bestämmer priser och produktion (samt arbetslöshet, shet, ränta r och löner)
Läs merArbetskraften. Arbetskraften. Ekonomin påp. medellång sikt. Idag: arbetsmarknaden. och priser? ne- och prisbildningen.
Föreläsning 4 Ekonomin påp medellång sikt Idag: Flödena påp arbetsmarknaden. Hur bestäms löner l och priser? Hur påverkar p lönel ne- och prisbildningen arbetslösheten sheten i jämvikt? j Hur påverkas
Läs merTentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004
Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi, 5 poäng, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar på frågeblanketten
Läs mer2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter
1. Vad räknas inte till privata investeringar? A) Nyproduktion av bostäder B) En ökning av lager C) Nyproducerade fabriker D) Företags inköp av begagnade maskiner 2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde?
Läs merDugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009
Dugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009 6 maj 2009 Inga hjälpmedel är tillåtna Svara på samtliga frågor Rätt svar ger 1 poäng och fel svar ger 0 poäng Poängen kan tas med till tentor denna
Läs merAggregerat Utbud. Härledning av AS kurvan
Blanchard kapitel 8 Medellång sikt S-D modellen IDG: Gifta ihop alla marknader vi diskuterat. Vad bestämmer priser och produktion (samt arbetslöshet, ränta och löner) på kort och medellång sikt. F6: sid.
Läs merPRELIMINÄRA RÄTTA SVAR
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, lördagen den 14 augusti 2010 kl.
Läs merDel 4. Lång sikt: Tillväxt. Ta en variabel y som ökar exponentiellt med tiden vid takten g. Då kan vi skriva
Del 4 Lång sikt: Tillväxt. Lite matte Ta en variabel y som ökar exponentiellt med tiden vid takten g. Då kan vi skriva y(t)=y 0 e gt. Ta nu (den naturliga) logaritmen av y. Hur ser den nya ekvationen ut?
Läs merTILLVÄXT PÅ SIKT. För det första är inte BNP ett perfekt mått på värdet av konsumtion.
TILLVÄXT PÅ SIKT ROB HART Långsiktig tillväxt. Vi börjar med en närmare kontroll på BNP, och jämför med HDI. (Kapitel 3.) Vi går vidare till den neoklassiska modellen (Solowmodellen).
Läs merTentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, onsdagen den 3 juni 2009 kl 9-14.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, onsdagen den 3 juni 2009 kl 9-14. Tentamen består av
Läs merDugga 2, grundkurs i nationalekonomi HT 2004
Dugga 2, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi med tillämpningar, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar
Läs merTentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 16 januari 2010 kl 9-14.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Mats Persson Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 16 januari 2010 kl 9-14. Tentamen består
Läs mer5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden.
Följande nationalräkenskapsdata gäller för uppgift 1-4 Privat konsumtion = 1100 Privat bruttoinvestering = 350 Offentlig sektors köp (G) = 450 Export av varor och tjänster = 1000 Import av varor och tjänster
Läs merFöreläsning 3-4. Produktionsteori. - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen. - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön
Föreläsning 3-4 Produktionsteori - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön - Långsiktiga utbudet Produktionsfunktionen TP=Totalproduktion
Läs merDel 4. Lång sikt: Tillväxt. Ta en variabel y som ökar exponentiellt med tiden vid takten g. Då kan vi skriva
Del 4 Lång sikt: Tillväxt 1. Lite matte Ta en variabel y som ökar exponentiellt med tiden vid takten g. Då kan vi skriva y(t)=y 0 e gt. Ta nu (den naturliga) logaritmen av y. Hur ser den nya ekvationen
Läs merTentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.
Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. Lördagen den 24 mars 2007 Tentamen består av två delar om tillsammans 100 poäng. Om du klarat dugga
Läs mer1. BNP, sysselsättning, arbetskraft, arbetslöshet, inflation - centrala begrepp i makroekonomin (kap. 2)
Stockholms universitet Nationalekonomiska institutionen VT09 Grundkurs i nationalekonomi Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Gruppövningar Gruppövning 1 1. BNP, sysselsättning, arbetskraft,
Läs merSätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag
Dagens föreläsning Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag Efterfrågekurvan (AD-relationen) Phillipskurvan Nominell kontra real
Läs merO vningsuppgifter Makroekonomi Del 1
O vningsuppgifter Makroekonomi Del 1 Uppgift 1 a) Visa hur tillväxten i ett land påverkas av att dödligheten i sjukdomar minskar kraftigt. b) Hur påverkas tillväxten i ett land av att benägenheten att
Läs merKursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden
Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över
Läs merMarknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson
Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -
Läs merArbetskraften. Arbetskraften. Ekonomin påp. medellång sikt. Blanchard kapitel 7. Idag: arbetsmarknaden. och priser? ne- och prisbildningen
Blanchard kapitel 7 Ekonomin påp medellång sikt Idag: Flödena påp arbetsmarknaden. Hur bestäms löner l och priser? Hur påverkar p lönel ne- och prisbildningen arbetslösheten sheten i jämvikt? j Hur påverkas
Läs merEn enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten
En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten Y = C + I + G (1) Y är (aggregerad) produktion av varor och tjänster och beror på mängden tillgängliga
Läs merMakroekonomi med mikrofundament
Makroekonomi med mikrofundament Per Krusell Institutet för Internationell Ekonomi (och Princeton U) 14 Oktober 2008 14 Oktober 2008 1 / 12 Bakgrund: Keynesiansk makroteori Ett antal ekvationer i våra makrovariabler.
Läs merFacit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi
Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x
Läs merMAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,
Läs merTentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. Lördagen den 29 januari 2005 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten
Läs merUtbudsidan Produktionsteori
Utbudsidan Produktionsteori Produktion och kostnader Frank kap 9-1 Företaget Produktion och kostnader på kort sikt Produktion och kostnader på lång sikt Isokost och isokvant 1 2 Företaget Vi antar att
Läs merTentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Mats Persson Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.
Läs merFråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,
Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: 2012-12-05. Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet.
Läs merKapitel 5. Lång sikt: Tillväxt
Kapitel 5 Lång sikt: Tillvät 1. Tillvät och vad det är bra för Med tillvät menas ökning i BNP, värdet av allt som produceras inom en ekonomi. Därmed inkluderas investeringsvaror (nya maskiner till eempel).
Läs merTentamen i Makroekonomi 1 (NAA126)
Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Makroekonomi 1 (NAA126) Kurspoäng: 7,5 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2018-08-16, 8.30-12.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser, lägsta
Läs merF1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg
F1-2:, kostnader och perfekt konkurrens Upplägg Produktionsfunktionen Produktion på kort och lång sikt. Isokvanter Skalavkastning Kostnader Kostnadsfunktionen Kostnader på kort och lång sikt Isokoster
Läs merGrundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström
Is there some action a government of India could take that would lead the Indian economy to grow like Indonesia s or Egypt s? If so, what, exactly? If not, what is it about the nature of India that makes
Läs merFunktioner. Varumarknaden. Penningmarknaden. IS-LM-modellen. Arbetsmarknaden. Kort och mellanlång sikt. AS-AD-modellen. Lång sikt: Solowmodellen
Makroekonomi 1 1 INNEHÅLL Funktioner Varumarknaden Penningmarknaden IS-LM-modellen Arbetsmarknaden Kort och mellanlång sikt AS-AD-modellen Lång sikt: Solowmodellen IS-LM-modellen: öppen ekonomi 2 FUNKTIONER
Läs merFörsättsblad Tentamen
Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro
Läs merTentamen på grundkursen, NE1060/8400 Moment: Makroteori med tillämpningar 10 p.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1060/8400 Moment: Makroteori med tillämpningar 10 p. Lördagen den 24 mars 2007 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja
Läs merTentamen. Makroekonomi NA juni 2013 Skrivtid 4 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 5 juni 2013 Skrivtid 4 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler än
Läs merTentamen i Makroekonomi 1 (NAA126)
Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Makroekonomi 1 (NAA126) Kurspoäng: 7,5 högskolepoäng Lärare: Mats Ekman, Johan Lindén Datum och tid: 2019-05-03, 14.30-18.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,
Läs merFöreläsning 7 - Faktormarknader
Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-11-22 Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan på arbetskraft
Läs mer3. Härled marginalprodukten och genomsnittsprodukten från en totalproduktionskurva med nedanstående (typiska) utseende.
Övning 5 september 2009 Produktionsteori FRANK kap. 9-11 1. Definiera rörliga och fasta produktionsfaktorer. Svar: Rörliga är de som varierar med den producerade mängden. Fasta är de som är oberoende av
Läs mer), beskrivs där med följande funktionsform,
BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln
Läs merImperfektioner. 1 December () Lektion 7 1/12 1 / 10
Imperfektioner 1 December 2008 () Lektion 7 1/12 1 / 10 Monoplistiska fackföreningar Tidigare har vi antagit perfekta marknader där alla är pristagare. Låt oss nu se analysera fallet med en monopolistisk
Läs merMakroekonomi. Kapitel 10 BNP, aggregerad ekonomi och tillväxt
Makroekonomi Kapitel 10 BNP, aggregerad ekonomi och tillväxt 1 Makroekonomin studerar: Ekonomin i sin helhet Behandlar aggregerade (stora) variabler och mått: Inflation Arbetslöshet Aggregerat utbud Ekonomisk
Läs merKursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden
Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över
Läs merIntroduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)
Produktion Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Företaget i ekonomisk teori Produktionsresurser FÖRETAGET färdiga produkter (inputs) (produktionsprocesser) (output) Efterfrågan
Läs merTentamen. Makroekonomi NA0133. Juni 2015 Skrivtid 3 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Juni 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler än
Läs merOmtentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, söndagen den 16 augusti 2009 kl 9-14.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Omtentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, söndagen den 16 augusti 2009 kl 9-14. Tentamen består
Läs merIntroduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson
Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -
Läs merMonopol. Monopolets vinstmaximering
Monopol Marginalintäktskurvan för en monopolist har högre lutning än efterfrågekurvan eftersom för att konsumenterna skall vilja köpa flera produkter måste priset på varan sänkas. Konsumenterna har en
Läs merTentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler
Läs merFöreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q
Föreläsningsnoteringar 2009 03 7 Bengt Assarsson Real BN identitet Y CI G X Q Y BN i reala termer C hushållens konsumtionsutgifter i reala termer I investeringar i reala termer G offentliga utgifter i
Läs merTentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. Lördagen den 12 mars 2005 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten
Läs merTentamen i Makroekonomi 1 (NAA126)
Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Makroekonomi 1 (NAA126) Kurspoäng: 7,5 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2018-06-04, 8.30-12.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser, lägsta
Läs merUtbudsfunktionen på kort (SAS) och medelfristig sikt (MAS)
Från kort till medelfristig sikt den aggregerade utbuds- och efterfrågemodellen Kapitel 17 Utbudsfunktionen på kort (SAS) och medelfristig sikt (MAS) Tre tidshorisonter i makroanalys Kort sikt Medelfristig
Läs merDen nordiska modellen och Thomas Piketty. Lars Calmfors NFS, Oslo 2/
Den nordiska modellen och Thomas Piketty Lars Calmfors NFS, Oslo 2/10-2014 Två delar 1. Vad är den nordiska modellen idag och vilka utmaningar står den inför? 2. Diskussion av Thomas Pikettys teser i Capital
Läs merProduktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens
Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens 1 Upplägg Produktionsteori Produktionsfunktionen. Produktion på kort sikt vs. lång sikt. Isokvanter. Skalavkastning. Kostnader Kostnadsfunktionen. Kostnader
Läs merKonjunkturcykelmodeller
Konjunkturcykelmodeller 24 oktober, 2008 () Konjunkturcykelmodeller 24/11 1 / 13 Konjunkturcykler För att studera konjunkturcykler måste vi separera konjunktur uktuationer från mer lågfrekventa variationer
Läs merÖvningsfrågor 3. a) Hur påverkas multiplikatorn och utgiftsfunktionen i en öppen ekonomi jämfört med en sluten ekonomi
Övningsfrågor 3 1. Den öppna ekonomin a) Hur påverkas multiplikatorn och utgiftsfunktionen i en öppen ekonomi jämfört med en sluten ekonomi Svar: Då vi har en öppen ekonomi så kommer en inkomstökning resultera
Läs merParterna kan påverka arbetslösheten varaktigt
Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0
Läs merArbetskraften. Arbetskraften. Individer ej i arbete som andel av arbetskraften. Ekonomin påp. medellång sikt. Blanchard kapitel 6 6-1
Blanchard kapitel 6 Ekonomin påp medellång sikt 6-1 Arbetskraften Idag: Flödena påp arbetsmarknaden. Hur bestäms löner l och priser? Hur påverkar p lönel ne- och prisbildningen arbetslösheten sheten i
Läs merSkriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen. Personnummer:
Makroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
Läs merEn beskrivning av hur Konjunkturinstitutet beräknar potentiell BNP
Prognosavdelningen 15 december 2015 En beskrivning av hur Konjunkturinstitutet beräknar potentiell BNP För att kunna göra prognoser för den faktiska utvecklingen av BNP på längre sikt beräknar Konjunkturinstitutet
Läs merVid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas.
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN. NR. Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. TENTAMEN A/INTERNATIONELL
Läs merVid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN. NR. Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT Syftet
Läs merSKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI 3 DECEMBER 2016
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Skr nr. SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI 3 DECEMBER 2016 Skrivtid: Hjälpmedel: 5 timmar Miniräknare ANVISNINGAR Sätt ut skrivningsnummer,
Läs merSkriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen
Makroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 1/11 2016 Tid: 14:00 19:00 Hjälpmedel: Miniräknare,
Läs merTentamen i Nationalekonomi
Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Nationalekonomi och Statistik Tentamen i Nationalekonomi Kurs: Globalisering och utveckling 4,5 hp, kurskod NEGA01 Datum: 1 juni 2012 Kursansvarig lärare: Joakim
Läs merJapans demografiska utmaning:
Japans demografiska utmaning: Den åldrande befolkningens påverkan på den ekonomiska tillväxten. Emil Ezatinia Nationalekonomi, kandidat 2017 Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik
Läs merProduktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Föreläsning 1 och 2 Emelie Heintz
Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens Föreläsning 1 och 2 Emelie Heintz 2010-10-06 Vem är jag? Emelie Heintz emelie.heintz@liu.se Doktorand i hälsoekonomi Centrum för utvärdering av medicinsk
Läs merDEPARTMENT OF ECONOMICS SCHOOL OF ECONOMICS AND MANAGEMENT LUND UNIVERSITY KOSTNADSKURVOR
KOSTNADSKURVOR Upplägg Totalkostnader Marginalkostnad Genomsnittskostnader Relationen mellan marginalkostnad och genomsnittskostnad Kort och lång sikt Skalavkastning Totalkostnader Fast kostnad (FC): kostnader
Läs mer(De flesta länder som har en hög förmåga har också ett högt ansvar. De har nämligen blivit rika genom att använda energi från fossila bränslen.
Klimat 3J: RCI (På 3 i minuter hinner du förstå och memorera det som står med fetstil. Gör det nu. ii (Den här sektionen bygger på GDR. iii All information kommer därifrån om inget annat anges. Ansvar
Läs merProvtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.
Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)
Läs merHöga statsskuldskvoter & ekonomisk tillväxt. En empirisk studie baserad på paneldata för EU-15 under perioden David Larsson.
Höga statsskuldskvoter & ekonomisk tillväxt. En empirisk studie baserad på paneldata för EU-15 under perioden 1970-2015. David Larsson David Larsson Vårtermin 2016 Kandidatuppsats, 15 ECTS Civilekonomprogrammet
Läs merLINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN
LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består
Läs merTabell 7 Nettoförlust efter 100 dagarna vid arbetslöshet
Tabell 7 Nettoförlust efter 100 dagarna vid arbetslöshet Månadsinkomst Nettoförlust vid arbets-löshet, dagens system Nettoförlust vid arbetslöshet, moderaternas förslag Skillnad 12 500 1 596 3 599-2 003
Läs merPRELIMINÄRA RÄTTA SVAR PÅ FLERVALLSFRÅGORNA
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR PÅ FLERVALLSFRÅGORNA Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, måndagen
Läs merPerspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi
Perspektiv på stärkt hållbarhet Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Eva Alfredsson Forskare på KTH och analytiker på Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Samhällsplanering
Läs merHögskolenivå. Kapitel 5
Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer
Läs merEKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG SEMINARIEUPPGIFTER NE2010/2400 Övningsuppgifter utarbetade av Lars Calmfors / John Hassler STOCKHOLMS UNIVERSITET sid
Läs merBNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 29 november 2016
BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande 29 november 2016 BNP-tillväxt i linje med historiskt genomsnitt 2,0 112 1,5 110 1,0 108 Procent 0,5 0,0-0,5 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 2011 2012
Läs merMiljö- och livsmedelsekonomi: Urvalsprovets modellsvar 2019
1 Miljö- och livsmedelsekonomi: Urvalsprovets modellsvar 2019 DEL 1: Uppgifter i företagsekonomi (0 30 poäng) Uppgift 1.1 (0 6 poäng) Vad avses med halvfasta kostnader? (s.237) Halvfasta kostnader är oförändrade
Läs merPhillipskurvan: Repetition
Dagens föreläsning Phillipskurvan: Repetition Phillipskurvan och den naturliga arbetslösheten NAIRU Phillipskurvan i termer av avvikelser från jämvikt eller i förändringstakt Mera om NAIRU Phillipskurvan:
Läs merSKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI. 14 maj Sätt ut skrivningsnummer, ej namn eller födelsenummer, på alla sidor.
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Skr nr. SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI 14 maj 2016 Skrivtid: Hjälpmedel: 5 timmar Miniräknare ANVISNINGAR Sätt ut skrivningsnummer,
Läs merKapitel 17: HETEROSKEDASTICITET, ROBUSTA STANDARDFEL OCH VIKTNING
Kapitel 17: HETEROSKEDASTICITET, ROBUSTA STANDARDFEL OCH VIKTNING När vi gör en regressionsanalys så bygger denna på vissa antaganden: Vi antar att vi dragit ett slumpmässigt sampel från en population
Läs mer1 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Harry Flam Tentamen i Nationalekonomi I EC1211 Makroteori med tillämpningar 15 hp Lördagen den 15 januari 2011 kl 9-14. -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merTentamen på grundkursen, NE1060/8400 Moment: makroteori och stabiliseringspolitik 10 p.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE060/8400 Moment: makroteori och stabiliseringspolitik 0 p. Fredagen den februari 005 Skrivtid: 5 timmar.
Läs merTentamen, del 1. Makroekonomi NA augusti 2014 Skrivtid 90 minuter.
Jag har svarat på följande två frågor: 1 2 3 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen, del 1 Makroekonomi NA0133 25 augusti 2014 Skrivtid 90 minuter. Regler Svara på 2 frågor. (Vid svar på
Läs merVid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN. NR. Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT Syftet
Läs merÖvningsuppgifter för sf1627, matematik för ekonomer. 1. Förenkla följande uttryck så långt det går: 6. 7. 8. 9. 10. 2. Derivator 1. 2. 3. 4. 5. 6.
KTH matematik Övningsuppgifter för sf1627, matematik för ekonomer Harald Lang 1. Förenkla följande uttryck så långt det går: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. Svar: 1. 2. 5 3. 1 4. 5 5. 1 6. 6 7. 1 8. 0 9.
Läs merArbetstidsförlängning en ny trend?
Arbetstidsförlängning en ny trend? Avtal om förlängd arbetstid i Tyskland på företagsnivå DaimlerChrysler Siemens Volkswagen MAN Thomas Cook Lufthansa Många mindre och medelstora företag Offentlig sektor
Läs merÖvningsuppgifter på derivator för sf1627, matematik för ekonomer (rev. 1) Produktregeln: derivera 1. 2. 3. 4.
Övningsuppgifter på derivator för sf627, matematik för ekonomer (rev. ) Produktregeln: derivera. 2. 3. 4. 5. 6. Kvotregeln: derivera. 2. 3. 4. 5. Kedjeregeln: derivera. 2. 3. 4. 5. 6. Logaritmisk derivering
Läs merSkatter, sysselsättning och tillväxt.
2006-09-12 Mats Morin, LO Skatter, sysselsättning och tillväxt. Allmänt samt kommentar till Timbrorapporten Häftig skatt eller sexig tillväxt Inledning Detta papper ger först en allmän bakgrund och därefter
Läs merEkonomisk ojämlikhet och till växt i en global värld
Ekonomisk ojämlikhet och till växt i en global värld Ekonomisk ojämlikhet och tillväxt i en global värld Nationalekonomi III, Självständigt arbete 15 hp Våren 2014 Författare: Sara Abrahamsson Handledare:
Läs mer