Tillsynsmetoder för vattenverksamheter En exempelsamling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tillsynsmetoder för vattenverksamheter En exempelsamling"

Transkript

1 Tillsynsmetoder för vattenverksamheter En exempelsamling Här placerar du in din bild December 2007

2 Huvudmän Länsstyrelserna och Naturvårdsverket Webbplats Grupparbetsplats Projektledare Ingela Höök tel e-post Biträdande projektledare Elin Fornbacke tel e-post

3 1. FÖRORD INLEDNING LAGAR OCH FÖRORDNINGAR INVENTERING OCH IDENTIFIERING Exempel på möjliga tillsynsobjekt, A till Ö Inventering - övergripande metoder Fjärranalys Miljörapporter för miljöfarlig verksamhet Inventering - verksamhetsspecifika metoder Dammar Muddringar/Anläggningar vid strand Trummor/Kulvertar REGISTRERING AV TILLSYNSOBJEKT Uppförande av verksamhetsregister Koppla diarieföringssystem till GIS Att inventera med handdator TILLSYNSBEHOV OCH PRIORITERING AV TILLSYNSARBETET Behovsutredning Prioritering TIM-modellen Riskanalys Miljömålen i tillsynsarbetet Miljöövervakning i tillsynsarbetet Vattenförvaltning i tillsynsarbetet Vägledning för restaurering av vattendrag TILLSYNSPLANERING Tillsynsplan Åtgärdsspecifik planering Samverkan Kustbevakningen, polis- och åklagarmyndigheten Vattengrupper Vattenförvaltningens formella planering Fisketillsyn Samarbete med universitet och högskolor Ideella föreningar...28

4 8. EGENKONTROLL Miljöundersökningar Vilka undersökningar kan vara nödvändiga? Samordnad recipientkontroll Redovisning av miljöundersökningar TILLSYNSMETODER Vattenuttag Bevattning Beredskapsplan bevattning Egenkontroll bevattning Egenkontroll vattenverk Markavvattning och underhåll av dikningsföretag Kraftverk och dammar Egenkontroll Dammsäkerhet Höga flöden Älvsamordningsgrupper Varningssystem höga flöden Flygbildstolkning av arbete i vatten Metod Fältundersökning Brygg- och byggnadsexploatering Slutsats Anläggande av väg över vattendrag Fisketillsyn Övergripande metoder TILLSYNSINGRIPANDEN Råd eller föreläggande Förelägganden och förbud Föreläggande om kompletteringar och undersökningar Brådskande åtgärder Verkställighet och rättelse på den felandes bekostnad Föreläggande med vite Åtalsanmälan Avgift för tillsyn UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Tillsynsplanen Tillsynsprojekt Tillsynsbesök Uppföljning av tillsynsbeslut Miljömål och miljöövervakning...47

5 11.6 Vattenförvaltning INTRESSANTA DOMAR REFERENSLISTA BILAGOR... 50

6 1. Förord Syftet med den här vägledningen är att ge stöd åt handläggare som arbetar med tillsyn över vattenverksamheter. Målet har varit att samla in tillsynsmetoder från alla länsstyrelser och sammanställa det i en gemensam vägledning. Idag är tillsynen inom området vattenverksamhet i stort sätt helt händelsestyrd. Detta är något som flera länsstyrelser upplever som icke önskvärt. Man vill få tillsynen mer målstyrd och att den sker utifrån myndighetens egen bedömning om hur miljösituationen i länet ser ut. För att uppnå detta måste man först bilda sig en uppfattning om vilka vattenverksamheter och tillsynsobjekt som finns i länet, för att i nästa skede prioritera tillsynsinsatserna. Huvudinriktningen på arbetet med denna vägledning har varit att få fram material som kan användas i den granskande och kontrollerande tillsynen, s.k. operativ tillsyn. Information och rådgivning har ägnats lite utrymme. Figur 1. Tillsynsplaneringen som en cyklisk process. Tillsynsarbetet bör vara en cyklisk och fortlöpande process som bygger på planering, genomförande, uppföljning/utvärdering och förbättring av den operativa tillsynen. Vi har valt ett upplägg i denna vägledning som följer samma struktur. Inledningsvis ges tips på hur man skaffar sig kunskap om vilka tillsynsobjekt som finns i länet och exempel ges på hur man kan uppföra ett 6

7 verksamhetsregister. Därefter betonas vikten av att väga in miljömål och åtgärdsprogram för vattenförvaltning i behovsutredning och planering av tillsynen i länet. Tonvikten av vägledningen ligger på kapitlet som tar upp praktiska metoder för genomförande av tillsynen. Vägledningen avslutas med en text kring tillsynsingripanden och hur man bör följa upp och utvärdera sin tillsyn. Denna vägledning har studerats av landets miljövårdsdirektörer samt länsstyrelsernas handläggare med ansvar för vattenverksamheter. Följande personer har deltagit i den projektgrupp som tagit fram vägledningen: Christer Larsson, Länsstyrelsen Västra Götalands län Maria Johansson, Länsstyrelsen Örebro län Mauritz Sandholm, Länsstyrelsen Hallands län Sara Frödin Nyman, Länsstyrelsen Norrbottens Län Anne Thorén, Naturvårdsverket Elin Fornbacke, Miljösamverkan Sverige Tack till alla som bidragit med synpunkter på materialet. Projektgruppen ansvarar för innehållet i denna vägledning. 7

8 2. Inledning Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för tillstånds- och anmälningspliktiga vattenverksamheter. Delegering kan göras till kommunen. I miljöbalkens (MB) 11 kap. definieras vad som är vattenverksamhet och i 26 kap. MB definieras vem som har tillsynsansvaret. Tillsynen ska säkerställa miljöbalkens syfte; att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Bestämmelserna i 1 kap. 1 MB och hänsynsreglerna i 2 kap. MB ska ligga till grund för tillsynen när mer konkreta föreskrifter saknas. Vägledning om vad som är en hållbar utveckling finns i de miljömål som riksdagen fastställt. Även åtgärdsprogrammen för vattenförvaltningen ger vägledning för att prioritera tillsynsarbetet. Tillsynsmyndigheten ska på eget initiativ eller efter anmälan kontrollera efterlevnaden av miljöbalken och vidta de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse. I fråga om miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet som omfattas av tillstånd ska tillsynsmyndigheten även fortlöpande bedöma om de meddelade villkoren är tillräckliga. Om tillsynsmyndigheten anser att villkoren i ett tillstånd till vattenverksamhet inte är tillräckliga och förutsättningarna i övrigt medger det, ska myndigheten ansöka om omprövning eller ta upp frågan om att ändra eller upphäva villkor. Tillsynsmyndigheten ska dessutom genom rådgivning, information och liknande verksamhet, skapa förutsättningar för att balkens ändamål ska kunna tillgodoses. Om det finns misstanke om brott ska tillsynsmyndigheten anmäla straffbelagda överträdelser till polis- eller åklagarmyndigheten. Tillsynsmyndigheten ska inte själv göra någon bedömning om överträdelsen kan leda till en fällande dom eller om det är ett ringa brott, utan endast anmäla de faktiska förhållanden som finns så snart en eventuell straffbar överträdelse kan konstateras. För verksamheter som omfattas av skogsvårdslagen har Skogsstyrelsen tillsynsansvaret. Detta gäller exempelvis för skyddsdikning och dikesrensning i skogsmarker. Generalläkaren har tillsyn över de åtgärder och verksamheter som utförs inom Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk och Försvarets radioanstalt. För avledande av avloppsvatten inom detaljplanerat område är den kommunala miljönämnden tillsynsmyndighet. När det gäller vattenanläggningar har länsstyrelsen hela tillsynsansvaret såvida inte delegering gjorts till kommunal nämnd (Miljööverdomstolens dom den 4 april 2007 i mål nr M ). Även om viss hantering av oljor, med mera, kan betraktas som miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. MB är det en del av vattenverksamheten enligt den definition av en vattenanläggning som ges i 11 kap. 3 MB. 8

9 Ansvaret för den centrala tillsynsvägledningen är delat mellan Svenska Kraftnät och Naturvårdsverket. Svenska Kraftnät vägleder i frågor om dammsäkerhet och har gett ut en handbok i ämnet. Naturvårdsverket vägleder i resterande frågor och har publicerat såväl allmänna råd som handböcker om operativ tillsyn och egenkontroll. 9

10 3. Lagar och förordningar I denna vägledning refereras till följande lagar och förordningar: Artskyddsförordningen (1998:179) Fiskelag (1993:787). Förordning (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen Förordning (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken (Tillsynsförordningen) Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll Förordning (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken Förordningen (2004:660) om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön (VFF) Förvaltningslag (1986:223) Lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (LSV) Miljöbalken (1998:808) (MB) Proposition 1997/98:45 del 2 10

11 4. Inventering och identifiering 4.1 Exempel på möjliga tillsynsobjekt, A till Ö För att få en överblick över vilka vattenverksamheter där tillsyn ska ske, listas exempel på möjliga tillsynsobjekt nedan: Bevattning Biotopvårdande åtgärder Bortledande av yt- och grundvatten Bro Brygga Damm / dämningar Dikning Erosionsskydd Flottledsrestaurering Fyllning Grävning Hamn/Kaj Markavvattning Muddring Kabel Kulvert Ledning Omgrävning av vattendrag Pir Pålning Rensning Rör Schaktning Sjösänkning Strandskoning Sprängning Trumma Utrivning av vattenanläggning Uttag av yt- och grundvatten Utfyllnad Vattenkraftverk / Reglering Vågbrytare Våtmark Väg- och järnvägsbank Alla objekt i listan ovan kommer inte att behandlas i denna vägledning eftersom metoder för tillsyn av dem inte har kommit arbetsgruppen tillhanda. Däremot kan flera av de metoder som redovisas användas för flera olika tillsynsobjekt. 11

12 4.2 Inventering - övergripande metoder Tillståndsgivna vattenverksamheter kan sökas i miljödomstolarnas miljöbok (tidigare vattenbok), i länsstyrelsernas register och databaser samt SMHI:s dammregister. Några andra exempel på inventeringsmetoder är: Biotopkartering Digitalisering av äldre dokument Efterlysning genom hemsidor och media EMIR emissionsdatabas för miljöfarlig verksamhet Enkätundersökning Fjärranalys Litteraturstudier Miljörapporter för miljöfarlig verksamhet Platsbesök SCB - statistik på hur kust och stränder i landet är exploaterade Sökning i Diabas Uppgifter från andra myndigheter t.ex. Fiskeriverket, Vägverket och Skogsstyrelsen VISS vattenmyndigheternas databas Fjärranalys En metod att, med hjälp av flygbilder, övervaka vattenverksamheter och strandskydd har utvecklats av Länsstyrelsen Västra Götaland län. Metoden kan användas för övervakning och identifiering av objekt som byggts på land och i vattnet längs våra stränder och vattendrag. Resultaten kan sedan användas som grunddata då exploateringsgraden för ett område beräknas. Metoden baseras på analys och jämförelse av nytillkomna objekt mellan flygbildsserier från olika år (ortofoton eller IR-bilder). Den är tillämpbar både längs kuster och sjöstränder för hela landet och är utarbetad i syfte att upptäcka olika byggnationer och ingrepp i anslutning till kustnära områden. Byggnationer avser främst bryggor, hus, pirar och kajer men omfattar även ingrepp som muddring och utfyllnad. Liknande projekt har genomförts av länsstyrelserna i Norrbotten, Blekinge och Stockholm län (Tullback m.fl. 2001). För mer information kontakta Länsstyrelsen Västra Götalands, Norrbottens, Blekinge och Stockholms län Miljörapporter för miljöfarlig verksamhet Det är vanligt förekommande att miljöfarliga verksamheter och vattenverksamheter sker inom samma bolag. Länsstyrelsen i Örebro har begärt att den årliga miljörapporten för miljöfarliga verksamheter enligt 9 kap. MB även ska inkludera vattenverksamheter, 11 kap. MB. Bolagen ska redovisa: 12

13 Uppgifter om vilka vattenverksamheter som har bedrivits under året och vilka eventuella förändringar har gjorts sedan föregående år Uppgifter om vilka tillstånd och villkor som åberopas för dessa vattenverksamheter En redovisning av hur villkoren har följts under året. Om villkor saknas redovisas till exempel vilka regleringsnivåer eller uttagsmängder som tillämpats under året Uppgifter om vilka rutiner som finns för kontroll av vattenverksamheterna enligt egenkontrollförordningen För mer information kontakta Länsstyrelsen Örebro län. 4.3 Inventering - verksamhetsspecifika metoder Dammar Naturvårdsverket har gett SMHI olika uppdrag att utreda hur informationen i dammregistret kan användas i miljömålsarbetet. Den senaste utredningen innehåller förslag till uppdatering och komplettering av dammregistret. Flera länsstyrelser, däribland Länsstyrelsen Gävleborgs län, har på eget initiativ inventerat dammar med syfte att uppdatera dammdatabasen med såväl dammar som används som de som är mer eller mindre övergivna eller raserade. Syftet har även varit att bedöma skicket och se över åtgärdsbehov på dammarna. Exempel gällande dammregister Länsstyrelsen Gävleborgs län Arbetsmomenten har delats upp enligt följande: Förarbete: Uppgifter om dammar, flottleder, flottningsdammar och andra intressanta objekt för respektive vattendrag insamlas och sammanställs. Kartor med objektens ungefärliga läge skapas. Fältarbete: Objekt som tagits fram under förarbetet besöks, fotodokumenteras och kontrolleras enligt checklista. Vissa anpassningar görs av formuläret i GIS-handdatorn. Upptäcks andra intressanta objekt under arbetets gång så kontrolleras det också enligt ovan beskrivna metodik. Efterarbete: Bilder som tagits förs in i bildarkivet. Vissa anpassningar görs av databasen. Uppgifter från formulären förs över till dammdatabasen. En åtgärdsplan upprättas för t ex. brister i dammar, farliga flottledslämningar och otillåtna byggnationer i vatten som dämmer m.m. Projektet sammanfattas i en rapport. Dammdatabasen fungerar som underlag i tillsynsplaneringen. För mer information kontakta Länsstyrelsen Gävleborgs län. 13

14 Som ett led i arbetet med miljömålet Levande sjöar och vattendrag och arbetet med vattenförvaltningen har inventeringar av dammar gjorts i flera län, bland annat i Norrbottens och Västerbottens län. Syftet med dessa inventeringar har varit att se vilka dammar som utgör vandringshinder och vilka dammar som finns i de vattendrag som är skyddade enligt Natura Flera län, däribland Värmlands län, har uppfört en dammdatabas för att få en översyn över tillsynsarbetet. För mer information kontakta Länsstyrelsen Norrbottens, Värmlands eller Västerbottens län Muddringar/Anläggningar vid strand För att få uppgifter om vilka strandnära fastigheter det finns inom ett område kan Lantmäteriet Division Metria göra en sökning efter gamla och nyblivna ägare till strandnära fastighet. Sökning görs på fångdatum och strandkod. Priset för en sökning är beroende av den information som ska levereras. Denna metod har främst använts i förebyggande syfte för att upplysa om strandskyddet i Västra Götaland. För mer information kontakta Länsstyrelsen Västra Götalands län Trummor/Kulvertar Sedan år 2000 har Vägverket, Fiskeriverket, Länsstyrelsen i Norrbotten, Länsstyrelsen i Västerbotten och Skogsstyrelsen arbetat med ett projekt om vägtrummor i Norrbotten och Västerbottens län. Målet har varit att få en bild av hur vägtrummor är anpassade för fiskvandring och prioritera områden där åtgärder behövs. En databas har tagits fram över inventerade vägtrummor med uppgifter om bland annat trummors utseende, storlek och om trummorna utgör vandringshinder för fisk eller inte. Trummor som har åtgärdats läggs kontinuerligt in i databasen. Med hjälp av databasen görs prioriteringar på vilka trummor som bör åtgärdas först. Läs mer på Fiskeriverkets hemsida, För mer information kontakta Länsstyrelsen Norrbotten eller Västerbotten län. 14

15 5. Registrering av tillsynsobjekt 5.1 Uppförande av verksamhetsregister Tillsynsmyndigheten ska föra register över verksamheter som behöver återkommande tillsyn enligt 7 tillsynsförordningen (TiF). För att registret ska vara användbart är det viktigt att tänka igenom vilka uppgifter det ska innehålla. Ett minimum för ett register är att det innehåller namn på verksamhetsutövaren, organisationsnummer, verksamhetstyp och lokalisering t.ex. fastighetsbeteckning och koordinater. Andra uppgifter som registret kan innehålla är t.ex. ansvarig handläggare, domar, hävdnivåer, datum för kommande och genomförda tillsynsbesök, vad som tagits upp på tillsynsbesök samt bedömningar av t.ex. egenkontroll och skötsel. Länsstyrelsen i Örebro har tagit fram en databas för vattenverksamheter, se bilaga 1. Skåne län har tagit fram ett register över tillsynsobjekt i form av en Excelfil, se bilaga 2. För mer information kontakta Länsstyrelsen Örebro och Skåne län. 5.2 Koppla diarieföringssystem till GIS För att skapa ett enkelt och sökbart system över ärenden som rör tillsynsobjekt har man i Västra Götalands län kopplat ärendesystemet till GIS. Varje beslut införs som en punkt, linje eller yta under anteckningar i GIS-systemet med angivande av diarienummer, typ av ärende samt en kort ärendebeskrivning. Typen av ärende ska vara definierade som t.ex. muddring, brygga, damm, kulvert, bro eller utfyllnad. Då alla beslut förs in i GIS-systemet kan man på ett enkelt sätt bedriva tillsyn och kontrollera om nytillkomna objekt har eller saknar tillstånd/godkännande. Detta görs enklast genom att jämföra olika tidsserier av exempelvis ortofoton. Denna form av tillsyn har visat sig vara mycket effektiv och tidsbesparande. 15

16 Exempel på hur man namnger och sparar ett beslut kopplat till GIS Länsstyrelsen Västra Götaland Diarienummer - årtal typ av beslut kommun pats Ex: IER STR Dynekilen.doc (IER=ingen erinran, STR=Strömstad) En mappstruktur för sparande av beslut bör vara uppbyggd kring avrinningsområden och kommun I ett beslut bör följande anges i direkt anslutning till ärendemeningen : Koordinater, ex V/O , S/N Avrinningsområde/delavrinningsområde, ex 111/112 Havsområde inkl id nummer, ex Yttre Dynekilen SE Förslag till beslut kopplat till GIS Länsstyrelsen Västra Götaland Lst. Sökande.. Utbyggnad av.i kommun, V/O , S/N /112, SE , Yttre Dynekilen Beslut Löpande text. G\vattenverksamhet\ \tillsyn\strömstad\ IER STR Dynekilen.doc En instruktion för hur man lägger till dataobjekt i en shapefil i ArcGIS 9.x eller ArcView 3.x har tagits fram av Länsstyrelsen i Norrbottens län och finns beskrivet i bilaga 3. För mer information kontakta Länsstyrelsen Västra Götalands län och Länsstyrelsen Norrbottens län. 5.3 Att inventera med handdator Ett sätt att underlätta informationsöverföringen från fältobservationer till databas är att använda handdator, något som Länsstyrelsen Gävleborg har provat. Till inventeringsprotokollet i handdatorn finns även ett dokument med tolkningshjälp för att få mer likvärdiga bedömningar av de olika objekten. För mer information kontakta Länsstyrelsen Gävleborgs län. 16

17 6. Tillsynsbehov och prioritering av tillsynsarbetet Tillsynen inom området vattenverksamhet är ofta händelsestyrd och insatserna styrs av inkommande ärenden. Detta arbetssätt ger måttlig miljönytta i förhållande till insatsens storlek och bidrar därför inte i önskvärd utsträckning till att miljömålen nås. Den operativa tillsynen måste bli mer målstyrd och i större utsträckning ges formen av ett granskande uppdrag mot tillsynsobjekt, vilka har betydelse för att miljömålen uppfylls. Tillsynen sker då utifrån myndighetens egna bedömningar om hur miljösituationen i länet ser ut. En förutsättning för att tillsynen kan drivas med sikte att uppnå miljömålen är att tillsynsmyndigheten kan avsätta resurser för en prioriterad och planerad målstyrd tillsyn. Görs det, kommer det att leda till omfattningen av den händelse- och utifrånstyrda tillsynen minskar. Målstyrd tillsyn i sig självt är ett av verktygen för att prioritera i den händelsestyrda vardagen. Ju knappare resurserna är desto angelägnare är det att planera verksamheten. 6.1 Behovsutredning En behovsutredning innebär att man undersöker det samlade behovet av tillsyn i länet. Frågan som ska ställas är vilka behov av tillsyn som finns för att främja en hållbar utveckling. Behovsutredningen ska resultera i en redovisning av: Problemområden Verksamheter och åtgärder där det finns behov av tillsyn Vilken eller vilka tillsynsmetoder som ger störst miljönytta Behovet av resurser, dvs. arbetstid, kompetens och behov av pengar för att vidta tillsynsinsatser Ett sätt att utreda behovet av tillsynen är genom att använda sig av Tillsyn och Miljömålmodellen (TIM-modellen), se avsnitt Miljösamverkan Sverige har redovisat en alternativ modell i rapporten Exempelsamling för utredning av tillsynsbehov samt tillsynsplaner - för länsstyrelsernas naturvårdsarbete (2007). Åtgärdsprogrammet för vattenförvaltningen är ett viktigt underlag i behovsutredningen. 6.2 Prioritering När frågan om vilket tillsynsbehov som finns är utredd är nästa steg att prioritera åtgärderna efter dem som ger mest miljönytta. Även här kan man använda sig av TIM-modellen. Ytterligare prioritering görs utifrån tillgången på resurser i form av ekonomi, kunskap, tid och personal. Planera aldrig mer än vad som är möjligt 17

18 resursmässigt det är sällan saker och ting tar kortare tid än vad som är planerat TIM-modellen Syftet med TIM-modellen är att tillsynsmyndigheten ska utveckla en målstyrd tillsyn. Modellen beskriver ett systematiskt arbetssätt för att åstadkomma tillsyn över rätt sak, med rätt ambitionsnivå och med rätt metod. Behovet av operativ tillsyn identifieras utifrån miljöbalkens syfte samt nationella, regionala och lokala miljömål. Modellen innehåller fyra steg för en målstyrd tillsyn: Identifiera problemområden. Ett problemområde är en företeelse eller verksamhet som bidrar till att det är svårt att uppnå ett miljömål, se exempel på frågeställningar i rutan nedan Vikta problemområden mot varandra Identifiera vilka verksamheter och åtgärder som bör bli föremål för tillsyn, gör detta inom respektive problemområde Välj tillsynsmetod 18

19 Exempel på frågeställningar som kan vara användbara som utgångspunkter vid identifiering av problemområden, framtagna av Länsstyrelsen Halland län: Vilken typ och grad av negativ miljöpåverkan orsakas eller skulle kunna orsakas av tillsynsobjektet? Hur kan tillsynen bidra till att minska tillsynsobjektets miljöpåverkan? Vilken del av verksamheten eller anläggningen är ur miljösynpunkt viktigast att granska? Vilka områden är mest känsliga (Natura 2000, rödlistade arter, våtmarksinventeringar, strandskydd, naturreservat m.m.) och i vilka av dessa är det mest troligt att överträdelser går att hitta? Har ev. upptäckt av överträdelser någon betydelse för miljömålen? Ger det någon miljönytta, i praktiken eller i preventivt syfte, att hitta dessa? Vilka beslut eller villkor kan vara betydelsefulla att följa upp och granska - kostsamma långtgående villkor, meddelade förbud, förelägganden? Har verksamhetsutövaren en fungerande egenkontroll? Vilka verksamhetsutövare har svårast att följa givna regler och villkor? Finns det geografiska skillnader vad gäller benägenheten att inte fråga om lov innan man gör något tillstånds- eller anmälningspliktigt? Vilka verksamhetsutövare har förutsättningar att göra en ekonomisk vinst vid oupptäckt överträdelse? Länsstyrelsen Örebro län har utgått från TIM-modellen när de har tagit fram sitt system för att prioritera vilka egeninitierade åtgärder som ska genomföras i tillsynen, se exempel i rutan på nästa sida. 19

20 Exempel på praktisk tillämpning av TIM-modellen, Länsstyrelsen Örebro län. I behovsutredningen för Länsstyrelsen i Örebro län genomförs arbetet på följande sätt. De åtgärder som kan vidtas för att miljömålen som berör vattenverksamheter ska kunna uppfyllas skrivs ned i enlighet med tabell två nedan. Åtgärderna värderas enligt nedanstående skala där 1-5, där 1 inte ger någon miljönytta, är tidskrävande samt dyr att genomföra och där 5 ger stor miljönytta, tar lite tid samt innebär låga kostnader. Miljönytta Resurssnålhet Genomförbarhet 1. Åtgärden ger ingen miljönytta 1. Åtgärden är mycket tidskrävande 1. Åtgärden är mycket dyr att genomföra (tex. konsulter) 2. Åtgärden ger någon typ av miljönytta 2. En belastning hela året för handläggaren 3. Åtgärden innebär en mindre förbättring 3. Viss insats (t.ex. besök på flera företag krävs) 4. Åtgärden innebär en större förbättring för miljön 4. Enstaka besök (en del skrivbordsjobb) 5. Åtgärden ger betydande förändringar i miljön 5. Enkel skrivbordstillsyn 5. Kostar i stort sett ingenting att genomföra De tre parametrarna adderas till en total bedömningspoäng. De åtgärder som får mer än nio poäng utgör behovet för tillsyn och prioriteras i sin tur med hjälp av: 1. Måste göras t.ex. miljömålsåtgärder och klagomål 2. Viktigt & stor miljönytta 3. Inte så viktigt & mindre miljönytta Ettorna genomförs i första hand och därefter tvåorna och sist treorna. Vanligtvis genomförs alla ettor och eventuellt några tvåor, det beror på vilka resurser som finns för det specifika året. Levande sjöar och vattendrag Tillsyn på 10 kraftbolag enligt Egenkontrollförordningen. Miljömål Åtgärder "Miljönytta" Resurssnålhet Genomförbarhet Bedömning poäng (totalt) Övrigt berörda miljömål Dagar Kostnad Kompetens finns internt Ingår i löpande arbetet. Ja Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Skapa avtal med bolag om reglering och minivattenföring. Tillsynsbesök enligt egenkontrollförordning på 8 markavattningsföretag i Arbogaåns avrinningsområde Ingår i löpande arbete. Ev konsulthjälp Levande sjöar och vattendrag 25 Ingår i löpande arbetet. Ja, ev konsulthjälp kan behövas. Ja Åtgärderna och avsatta dagar delas upp på en eller flera personer. 20

21 6.2.2 Riskanalys Riskanalys är en metod för att öka kontrollen över oväntade störningar som i något avseende kan orsaka risker. Ett vanligt sätt att definiera risken är att ange den som en kombination av sannolikheten och konsekvensen vid en oönskad händelse. Oväntade störningar kan orsaka negativ miljöpåverkan, men även kosta verksamhetsutövarens pengar och anseende. Riskanalys kan används för olika frågor (arbetsmiljö, yttre miljö, driftsäkerhet m.m.), och kan med fördel användas i arbetet med miljötillsyn, för att identifiera risker i till exempel driften av miljöfarliga verksamheter eller vattenverksamheter. Normalt ingår följande moment i en riskanalys. Först, en inventering av sådana underlag som beskriver verksamheten och en första identifiering av tänkbara risker. Därefter kontrolleras vid platsbesök att verksamheten som bedrivs överensstämmer med det som finns redovisat i underlagen. Efter platsbesök görs en noggrannare konsekvensanalys av de risker som finns med verksamheten. Resultatet av en riskanalys bör samordnas med verksamhetsutövarens arbete med egenkontroll och myndighetens tillsynsarbete. Upparbetade rutiner gällande riskarbete och hotbilder finns mellan länsstyrelsernas beredskapsfunktioner och Räddningsverket/räddningstjänster. 6.3 Miljömålen i tillsynsarbetet För att få miljömålen till levande ambitioner i tillsynsarbetet måste man låta dem vara ledstjärnor i arbetet och de vävs, med fördel, in i yttranden och beslut. Miljömål, som kan användas direkt i tillsynsarbetet samt för att ge extra tyngd i en skrivelse, eller ett beslut, är till exempelvis: Hav i balans samt levande kust och skärgård, kust- och skärgårdsområden med höga natur- och kulturvärden skall ha ett långsiktigt skydd Levande sjöar och vattendrag, skall vara ekologisk hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras Myllrande våtmarker, våtmarkernas ekologiska och vattenresurshållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden Giftfri miljö, miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden 6.4 Miljöövervakning i tillsynsarbetet Av Mål 1 - Miljömålsarbete (VG ) i Länsstyrelsernas regleringsbrev för 2007 framgår att länsstyrelserna ska utveckla arbetsformerna för samordning av miljömålsarbete med tillsynsarbete och miljöövervakning. 21

22 Länsstyrelsen Jönköpings län har arbetat med att samordna miljömålsarbete med tillsynsarbete och miljöövervakning. En analys av vilket samarbete som finns mellan funktionerna som ansvarar för tillsyn, miljömål och miljöövervakningen och hur samordning sker i nuläget, görs först. Därefter klargörs formerna för vidare samarbete genom att en arbetsgrupp, med uppgift att utveckla det praktiska arbetet, bildas. För närmare beskrivning av arbetssätt se bilaga 4. För mer information kontakta Länsstyrelsen Jönköpings län. 6.5 Vattenförvaltning i tillsynsarbetet Arbetet med vattenverksamheter ska planeras enligt bestämmelserna i tillsynsförordningen, men man behöver även beakta den formella planeringen för vattenförvaltningen. Bestämmelser om vattenförvaltning finns i 5 kap. MB och vattenförvaltningsförordningen (VFF). Bestämmelser reglerar bland annat hur arbetet med vattenförvaltning ska genomföras. Det finns ett antal obligatoriska arbetsmoment som behöver samordnas med tillsynsarbetet för vattenverksamheter. Utgångspunkter för vattenförvaltningen är att nå en god vattenstatus i alla vatten och att inga vatten får försämras. Samma utgångspunkt bör gälla för planeringen av tillsynsarbetet. En central uppgift för tillsynsmyndigheten är att välja metod/angreppssätt för tillsynen för att uppnå rätt vattenstatus. I arbetet med vattenförvaltning ska verksamheter med betydande påverkan redovisas, liksom områden som inte uppnår god ekologisk status, var undantagsregler har tillämpats och var det finns kraftigt modifierade vatten. Det ska finnas material för att kommunicera med allmänheten och åtgärdsprogram. Denna typ av underlag bör vara användbart både för prioritering av tillsynsarbetet samt i arbetet med att bedriva tillsyn. Exempel på obligatoriska arbetsmoment i vattenförvaltningen som påverkar tillsynsarbetet är: Vattenmyndigheternas beslut om kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer) på vattenförekomster. Kvalitetskraven kommer vara normgivande för tillståndsprövningar och för omprövningar av vattenverksamhet. För att nå normerna krävs åtgärder. En form av åtgärder kan vara omprövningar av äldre beslut om vattenverksamheter. Åtgärdsprogram kan innebära krav på tillstånds- och tillsynsarbetet för vattenverksamheter. Frågan som måste ställas är; hur kan, och bör, planeringen och genomförandet av tillsynen för vattenverksamheter samordnas med åtgärdsprogrammet för vattendistriktet? Underlagsmaterialet som tas fram för arbetet med vattenförvaltning respektive vattenverksamhet kommer att kunna nyttjas gemensamt för att omsätta kvalitetskrav och åtgärdsprogram. Det finns bristfälliga underlag för många vattenverksamheter som successivt behöver utvecklas, exempelvis inom vattenuttag och olika regleringar. När det gäller framtagande av underlagsmaterial är det viktigt att tänka igenom de olika 22

23 behoven för att de ska vara användbara för såväl arbetet med vattenverksamheter som vattenförvaltningen. Mycket av den nödvändiga underlagsdokumentationen kan, och bör, användas inom de båda områdena. Exempel på nödvändigt underlag är: Tillgängliga vattendomar/beslut enligt 11 kap. MB (digitalt) såväl för vattenmyndigheterna som tillsynsmyndigheterna för vattenverksamheter Register över vattenverksamheter Kartmaterial som visar vilka markavvattningsföretag som är i drift och vilka områden som är avvattnade Villkor för markavvattningsföretag Annat relevant kartmaterial Dammregister Övervakningsdata Det är viktigt att en diskussion förs om hur underlagsmaterialet bör vara utformat så att inte dubbelarbete sker och att det är användbart för båda syftena, samt hur det görs tillgängligt. Mycket av det underlag som arbetats fram i tillsynsarbetet och inte minst den kunskap om olika typer av vattenverksamheter och även om specifika anläggningar som finns hos handläggare med erfarenhet av bl.a. tillsyn av vattenverksamheter, är mycket användbart i det arbete som ska genomföras inom vattenförvaltningsarbetet, t.ex. påverkansanalyser, identifiering av verksamheter med betydande påverkan och åtgärdsprogrammen. 6.6 Vägledning för restaurering av vattendrag För att underlätta arbetet med planering och genomförande av åtgärder för restaurering av vattendrag har Fiskeriverket och Naturvårdsverket tagit fram en strategi och en handbok för restaurering av skyddsvärda vattendrag (Naturvårdsverkets rapport 5746, 200). 23

24 Vägledningen riktas till genomförare på lokal och regional nivå, det vill säga de som initierar, utför, handlägger och granskar restaureringsprojekt. Syftet med dokumentet är att underlätta, och sprida kunskap, om: Bedömning av restaureringsbehov Naturliga processer och förhållanden av betydelse i restaureringsarbetet Arbetssätt och restaureringsmetoder Hantering och avvägning av olika intressen Restaurering av vattendrag med hänsyn till förekommande kulturvärden Dokumentation och uppföljning Lagar och regler som gäller Uppskattning av kostnader 24

25 7. Tillsynsplanering Tillsynsplanering är en fortlöpande process där planering, genomförande, uppföljning och utvärdering samt förbättring av den operativa tillsynen följer på, och återkopplar, till varandra. Underlaget för tillsynsplaneringen är behovsutredningen samt registret över de verksamheter som behöver återkommande tillsyn som redovisats i tidigare kapitel. Resultatet av planeringsprocessen är den årliga tillsynsplanen. Tillsynsplanen visar vilka resurser och vilken kompetens tillsynsmyndigheten har tillgång till och hur man tänker använda den (se 7 i TiF och Naturvårdsverket handbok 2001:4). 7.1 Tillsynsplan Enligt tillsynsförordningen ska tillsynsmyndigheten ta fram en samlad tillsynsplan för de områden som den har tillsynsansvaret för, och som finns med i miljöbalken. 7.2 Åtgärdsspecifik planering Efter att tillsynsplanen har tagits fram kan arbetet struktureras och tydliggöras ytterligare genom att varje specifik åtgärd planeras mer i detalj. När det gäller återkommande tillsynsåtgärder kan en instruktion tas fram som beskriver hur den specifika arbetsuppgiften ska genomföras. Ett sätt att fokusera tillsynsarbetet är att arbeta i kampanjform. I kampanjarbetet inriktar man sig på en frågeställning, eller en specifik målgrupp, under en begränsad tid. När en kampanj ska genomföras kan en projektplan med fördel tas fram. Länsstyrelsen Örebro och Gävleborgs län har arbetat med kampanjer, se kap. 6 och avsnitt Samverkan För att effektivisera tillsynen är det viktigt att samarbeta såväl inom myndigheten som med andra myndigheter, samt med ideella föreningar Kustbevakningen, polis- och åklagarmyndigheten Kustbevakningen, polis- och åklagarmyndigheternas kan vara till stor hjälp vid tillsyn i fält. Kustbevakningen flyger kontinuerligt över Sveriges alla kuster. De kan ta fram underlagsmaterial för tillsynen genom att fotografera och filma om det finns misstanke om brott. Ett sätt för effektiv samarbete är att bilda samverkansgrupper där dessa frågor diskuteras. Enligt 14 tillsynsförordningen ska länsstyrelsen verka för samarbete mellan polis- och åklagarmyndigheternas och de myndigheter som svarar för den operativa tillsynen enligt miljöbalken. Länsstyrelsen Västra Götalands, Stockholms och Västernorrlands län har erfarenhet av samverkan med kustbevakningen och polisen. 25

26 7.3.2 Vattengrupper Flera länsstyrelser har bildat interna intressegrupper där sakområdena miljöanalys, kalkning, samhällsbyggnad, naturvård, vattenförvaltning, fiske, kulturmiljö och vattenverksamhet finns representerade. Syftet med grupperna är att kunna ta upp enskilda ärenden för diskussion samt arbeta mer långsiktigt och strategiskt med vattenfrågor. Det kan till exempel vara prioriteringar av restaurering av vattendrag eller omprövningar Vattenförvaltningens formella planering Vattenförvaltning är det formellt reglerade arbete som bedrivs av de fem vattenmyndigheterna i landets vattendistrikt. Vattenförvaltningen har en sexårig planeringsprocess som ska redovisas i en juridiskt bindande förvaltningsplan, Den första planen redovisas Ett utkast till den första förvaltningsplan ska finnas för samråd i december Det finns idag publicerade arbetsprogram för hur arbetet bedrivs och ska bedrivas i respektive vattendistrikt fram till den första förvaltningsplanen publiceras. Det finns många beröringspunkter i arbetet med vattenförvaltning respektive vattenverksamheter. Vad gäller vattenförvaltningens operativa arbete på avrinningsområdesnivå så genomförs det i huvudsak av de så kallade beredningssekretariaten, som finns på så gott som samtliga länsstyrelser. Det är i själva verket beredningssekretariaten, tillsammans med flera andra lokala och regionala aktörer, som arbetar fram förslag på åtgärdsprogram för de olika avrinningsområdena och vattenförekomsterna. För de flesta handläggare som arbetar med tillsyn av vattenverksamheter är det betydligt enklare och mer lämpligt att samverka med det egna beredningssekretariatet än med vattenmyndigheterna. Beredningssekretariatens roll bör därför beskrivas i tillsynsrapporten. För att vattenarbetet ska vara effektivt krävs en samordning av de båda arbetsuppgifterna. För att optimera och effektivisera arbetet är det viktigt att identifiera vilka beröringspunkter som finns, och så långt som möjligt samordna arbetsuppgifterna. En samordning behövs i hela arbetet från att sammanställa underlagsmaterial, identifiera vad som orsakar en negativ påverkan på vattenmiljöerna till att genomföra de åtgärder som regleras i åtgärdsprogrammet. Det är viktigt att tillsynsmyndigheten aktivt deltar i processen så att såväl förvaltningsplanen som åtgärdsprogrammet blir användbara dokument för arbetet med vattenverksamheter. Den juridiska tillstånds- och tillsynsverksamheten för vattenverksamheter enligt 11 kap. MB ska dock inte föras i vattenförvaltningens arbete med samverkan. Enligt Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön ska vattenmyndigheten utarbeta åtgärdsprogram för att de åtgärder som behöver vidtas för att miljökvalitetsnormerna ska kunna uppfyllas. Åtgärdsprogrammet för distriktet ska vara fastställt senast den 22 december 2009 och åtgärderna vara vidtagna senast den 22 december Åtgärdsprogrammet berör tillsynsmyndighetens arbete dels vid framtagandet av programmet och dels vid genomförandet. Vid framtagandet bör 26

27 tillsynsmyndigheten lämna in sådant material som kan användas som underlag för att utarbeta programmet. Vid samråd enligt bestämmelserna bör tillsynsmyndigheten bevaka och lämna synpunkter på utkastet till åtgärdsprogram för vattendistriktet. Vid genomförandet av åtgärdsprogrammet ska tillsynsmyndigheten bevaka att det följs, såväl vid tillsyn som vid prövning av vattenverksamheter. Praktiskt kan detta genomföras genom att vattenhandläggare och handläggare på beredningssekretariatet inom samma Länsstyrelse kommunicerar med varandra direkt i det löpande arbetet. Vad åtgärdsprogrammen ska innehålla regleras i 5 enligt samma förordning. Följande punkter i denna paragraf berör direkt arbetet med vattenverksamheter: 2. åtgärder för att i den mån det är behövligt åstadkomma omprövning av tillstånd till eller villkor för miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet 3. åtgärder för att upptäcka och beivra brott mot bestämmelser till skydd för vatten 4. åtgärder för att hindra eller reglera diffusa utsläpp av förorenande ämnen 5. åtgärder för att förebygga eller begränsa att föroreningar indirekt tillförs grundvatten 6. åtgärder för att motverka alla andra betydande negativa konsekvenser för vattenmiljön, särskilt de åtgärder som behövs för att nödvändig ekologisk status eller god ekologisk potential ska kunna nås när det gäller vattenförekomsters hydromorfologiska förhållanden Fisketillsyn Att samverka med de ansvariga för fisketillsynen är en viktig del i tillsynsarbetet med vattenverksamheter. Länsstyrelsen i Västra Götaland har jobbat på detta sätt. Grundläggande för fiskets bedrivande och nyttjande är en effektiv och säker förvaltning av fiskbeståndet. Fisket i Vänern regleras av Fiskeriverkets författningar som i huvudsak är utfärdade med stöd av Förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen som i sin tur i huvudsak är utfärdad med stöd av Fiskelagen (1993:787). För att reglerna ska efterlevas krävs en aktiv och effektiv fisketillsyn. Fisketillsynen utgör därmed en viktig fiskevårdande åtgärd i Vänern och de andra stora sjöarna. Förutom detta bidrar också fisketillsynen till att dämpa de konflikter som till och från uppstår mellan olika kategorier fiskande när inte alla följer gällande bestämmelser. För mer information kontakta Länsstyrelsen Västra Götaland Samarbete med universitet och högskolor En stor resurs som finns tillgänglig är universitets- och högskolestuderande som ska göra examensarbete eller praktik. Det är då viktigt att uppgiften har en vetenskaplig frågeställning och är väl avgränsad i tid. Exempel på projekt är 27

28 Strandprojektet i Norrbottens län och Fjärranalys Västra Götalands län, där bl.a. flygbilder används för att inventera vattenverksamheter. För mer information kontakta Länsstyrelsen Västra Götaland och Norrbotten Ideella föreningar För att få in ytterligare material till tillsynen kan man ta till vara på de resurser som finns i länet, till exempel i form av lokala sportfiske- och naturskyddsföreningar. Uppgifter som tillsynsmyndigheten kan få in kan till exempel vara vattenstånd, flöden och onormala förändringar. 28

29 8. Egenkontroll Alla som bedriver vattenverksamhet ska fortlöpande planera och kontrollera sin verksamhet. Syftet med planeringen och kontrollen ska vara att motverka och/eller förebygga olägenhet för människors hälsa eller påverkan på miljön. Omfattningen av egenkontrollen beror på den enskilda verksamhetens art, storlek och påverkan. För tillståndspliktiga yrkesmässiga verksamheter eller åtgärder enligt miljöbalken gäller längre gående krav enligt förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Länsstyrelsen Gävleborg län har tagit fram en broschyr för vägledning av egenkontroll för vattenverksamheter, se bilaga 5. Länsstyrelsen Örebro län har tagit fram en vägledning av egenkontroll för kraftbolag, se bilaga 6. Länsstyrelsen Jönköping län har tagit fram en broschyr om egenkontroll för dammanläggningar som riktar sig framförallt till privatpersoner och mindre företag, se bilaga Miljöundersökningar Verksamhetsutövaren ska genom egna undersökningar eller på annat sätt hålla sig underrättad om verksamhetens eller åtgärdens påverkan på miljön, detta enligt 26 kap. 19 MB. Enligt kunskapskravet i miljöbalkens andra kapitel ska verksamhetsutövaren skaffa sig den kunskap som krävs för att veta vilken påverkan verksamheten har på människors hälsa och miljön. Att kontrollera vilken miljöpåverkan verksamheten eller åtgärden har kan genomföras på olika sätt; genom egna undersökningar, konsultuppdrag och/eller inom ramen för ett vatten(vårds)förbunds verksamhet. Det är dock viktigt att först göra en bedömning av de lokala förhållandena för att avgöra vilken typ av undersökningar som kan vara aktuella. En heltäckande undersökning av vattensystem kan vara nödvändigt underlag inför framtagandet av program för återkommande undersökningar. Sådana undersökningar kan redan vara genomförda inom länsstyrelsens miljöövervakningsprogram, vattenförvaltningsarbetet eller inom ramen för vattenförbundens recipientkontrollprogram. Klassningar av vattendrag - med avseende på naturvärden, har gjorts som en del i arbetet med miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Information huruvida ett vatten klassas som värdefullt eller inte, samt om värdefulla vatten finns i anslutning till platsen för vattenverksamhet finns på länsstyrelserna, så som inventeringar av vattendrag och vilka vattendrag i länet som är värdefulla. Observera att rödlistade arter i närmiljön kan kräva hänsyn enligt speciella skyddsprogram eller artskyddsförordningen (1998:179). 29

30 Miljöundersökningar ska vara en naturlig del av verksamhetsutövarens egenkontrollarbete. Enklast är om verksamhetsutövaren själv inser behovet av undersökningar enligt de krav som miljöbalken ställer. Går det inte att i samförstånd mellan länsstyrelse och verksamhetsutövare komma överens, kan länsstyrelsen förelägga verksamhetsutövarna att ta fram förslag på hur miljöundersökningar kan genomföras och därefter förelägga verksamhetsutövarna att genomföra miljöundersökningar enligt förslaget. Att skadestånd för t.ex. fiske är reglerat i dom hindrar inte länsstyrelsen att ställa krav på återkommande miljöundersökningar Vilka undersökningar kan vara nödvändiga? Det är viktigt att kraven på miljöundersökningar är miljömässigt motiverade och ekonomiskt rimliga. Behovet av miljöundersökningar bör i varje enskilt fall vägas mot kostnaderna för sådana undersökningar (2 kap. 7 MB). Grundsynen är att det är ekonomiskt rimligt att en verksamhetsutövare återkommande genomför undersökningar i ett vattendrag, detta oberoende av vattendragets naturvärden. Ett tydligt exempel då mer utförliga och mer frekventa undersökningar är både miljömässigt motiverade och ekonomiskt rimliga är i vattendrag som är särskilt värdefulla, till exempel där det finns flodpärlmussla eller öring Samordnad recipientkontroll Att verksamhetsutövarna går samman inom ett vattensystem och genomför gemensam provtagningen genom så kallade vattenförbund eller vattenvårdsförbund har flera fördelar. Det är till fördel för miljön eftersom det kan göras en helhetsbedömning av resultaten från undersökningarna i ett vattendrag där flera verksamhetsutövare är aktiva såväl som att en verksamhets enskilda påverkan kan bedömas. Eftersom flera verksamhetsutövare delar på kostnaderna är det mer ekonomiskt lönsamt för varje enskild verksamhetsutövare än om var och en ska anlita en egen konsult. Om dagens kontrollprogram i ett vatten(vårds)förbund har fokus främst på miljöfarlig verksamhet behöver det anpassas så att det även svarar på frågor som berör vattenverksamheter, t.ex. kraftbolag och markavvattningsföretag Redovisning av miljöundersökningar Vatten(vård)förbund tar fram årsrapporter. För att verksamhetsutövaren ska uppfylla kunskapskravet ska det finnas kunskap inom organisationen om hur verksamhet påverkar miljön. Det innebär för verksamhetsutövaren att bara hänvisa till befintlig rapport är inte tillräckligt. Om verksamhetsutövaren anlitar egen konsult eller internt genomför egna undersökningar ska resultat och slutsatser dokumenteras skriftligen. 30

31 9. Tillsynsmetoder Här presenteras konkreta beskrivningar om hur man kan gå tillväga för att bedriva tillsyn för olika typer av vattenverksamheter. 9.1 Vattenuttag Vattenuttag sker för snötillverkning, timmerbegjutning, värmeväxling, dricksvatten, processvatten till industrin, bevattning med mera. Uttaget görs från yt- och grundvatten Bevattning Bevattning är normalt inte någon regelbunden verksamhet, omfattningen kan växla avsevärt mellan åren. För tillsynsmyndigheten är kartläggning av bevattning inom varje delavrinningsområde en viktig uppgift. Ett register, med tillhörande kartskikt, över bevattningsanläggningar är en god bas för den operativa tillsynen. För vilka uppgifter som bör ingå i en kartläggning av vattenuttagen, se rutan nedan. Uppgifter som ska ingå i ett register för vattenuttag, (exempel från Länsstyrelsen Hallands län) Avrinningsområde: Namn/nummer Havsområde: Namn Uttagspunkt: Fastighet/ koordinater Typ av vattentäkt: Sjö/ vattendrag/ grundvatten/ bevattningsdamm Bevattningskapacitet: Areal ha/ antal bevattningar/ giva i mm Bevattning år..: Pumpkapacitet: m 3 /h Tillstånd/anmälan: Dom/beslut, diarienummer och datum Uppgifter om minimivattenflöde, hur mycket som maximalt får tas ut ur ett vattendrag eller grundvattentäkt Jordbruksverket för register över jordbruk med odlad areal över 2 ha (framför allt växtförädling). Huvudparten av dessa odlingar bevattnas, och Jordbruksverkets register är därför bra som underlag för upprättande av ett register över bevattningsuttag. För exempel på blankett för kartläggning av bevattningsanläggningar, se bilaga 8. För att nå ut med relevant information kan det vara lämpligt att bilda en samrådsgrupp för bevattningsfrågor bestående av länsstyrelsen och LRF Beredskapsplan bevattning En beredskapsplan för bevattning vid vattenbrist har tagits fram av Länsstyrelsen Hallands län, se bilaga 9. Den är särskilt riktad till bevattnare 31

32 utan tillstånd. Övervakning av vattenflöden sker, genom kontroller av anordnade peglar med avbördningskurvor, i vissa vattendrag där uttag för bevattning är vanligt förekommande. Vid låga flöden är det vanligtvis risken för skador på fiskeintressena som kommer ifråga i första hand. Vattendomstolarna i Vänersborg och Växjö har i ett antal vattendomar fastställt minimiflöden för att motverka risken för skada på fisket. Minimiflödena, under vilka uttag inte får ske har varierat mellan 12 och 25 % av medelvattenföringen. Risken för skador på fisket är dock normalt större i breda och grunda vattendrag än i smala och djupa. De grunda stenbottnar som riskerar att nästintill torrläggas vid låga flöden är samtidigt viktiga reproduktionsområden för lax och havsöring. Länsstyrelsen Hallands län har därför räknat om värdena från de villkor om minimiflöden som fastställts i ett antal tillståndsbeslut till liter per sekund och meter åbredd. De fastställda minimiflödena har varierat mellan 25 och 30 l/s/meter åbredd. Detta kan sägas utgör en måttstock för lägsta flöden för när anmälnings- eller tillståndsplikten inträder Egenkontroll bevattning Länsstyrelsen Hallands län har arbetat med egenkontroll för bevattningsverksamheter och tagit fram en checklista för att bedriva tillsyn, se bilaga 10. Egenkontrollen omfattar även bevattningsföretag utan tillstånd. I dessa fall är det verksamhetsutövarens ansvar att genom egenkontroll förvissa sig om att större uttag än vad som kan medges utan tillstånd inte sker d.v.s. att det är uppenbart att varken allmänna enskilda intressen skadas genom vattenuttagets inverkan på vattenförhållandena. För detta krävs i flera fall någon form av flödesregistrering och samarbete mellan de som tar ut vatten. Ett flertal exempel på sådana informella samarbetsgrupper finns i Hallands län. Grupperna har en samordnare som fortlöpande läser av vattenstånd och flöden och underrättar bevattnarna om tillgången på vatten. Bevattnarna har gjort upp en fördelningsplan som tillämpas vid vattenbrist. När vattentillgången närmar sig den överenskomna miniminivån minskas uttagen steg för steg för att upphöra helt vid låga flöden. För mer information kontakta Länsstyrelsen Hallands län Egenkontroll vattenverk Länsstyrelsen Örebro län har tagit fram en checklista för att bedriva egenkontrolltillsyn på den vattenverksamhet som vattenverk har enligt 11 kap. MB, se bilaga 11. I checklistan ingår frågor om det organisatoriska ansvaret, kunskapskravet, kontroll av utrustning, riskbedömningar och driftstörningar. Checklistan kan användas vid såväl egeninitierad tillsyn som vid uppföljning av redan kända brister. För mer information kontakta Länsstyrelsen Örebro län. 32

33 9.2 Markavvattning och underhåll av dikningsföretag Miljösamverkan Sverige har tagit fram ett vägledningsmaterial med avseende på markavvattning. Naturvårdsverket planerar att ha ett allmänt råd och en handbok färdigt Länsstyrelsen i Skåne har under 2006 genomfört ett projekt i syfte att kontrollera huruvida vattendrag inom länet, som omfattas av dikningsföretag håller sig inom de i förrättningarna angivna djupen och lägen. Av 37 uppmätta dikningsföretag hade 31 medelvärden på vattendragens bottennivåer som låg djupare än förrättningarna angav. Avsteg från angivet djup var inte värre i organogena jordar trots att markdjupet ofta sjunker efter dränering, långvarig odling och bearbetning. De uppmätta vattendragen rinner till övervägande del genom öppen jordbruksmark, där långa sträckor saknar skyddszoner trots möjligheterna till miljöstöd. Resultaten av projektet visar att dikningsföretagen ofta överträder sina tillstånd och rensar diken djupare än vad som är tillåtet. Dessutom konstateras att de råd om försiktighetsåtgärder som länsstyrelsen meddelar dikningsföretaget vid anmälan om rensning, till stora delar inte följs. Råden omfattar bland annat påminnelse om att förrättningen måste följas, rekommendationer om beskuggning och hur rensningsmassor skall hanteras. För mer information kontakta Länsstyrelsen Skåne län. Länsstyrelsen i Örebro län kommer att genomföra ett egenkontrollprojekt på markavvattningsföretag, liknande det som genomförts för kraftbolag, se avsnitt Länsstyrelsen kommer att kontrollera hur bolagen lever upp till miljöbalken utifrån framtagen checklista som skickas ut till bolaget innan besöket. Fokus i checklistan kommer att vara egenkontrollförordningen, hänsynsreglerna och 11 kap. MB. För mer information kontakta Länsstyrelsen Örebro län. 9.3 Kraftverk och dammar Egenkontroll Flera länsstyrelser har genomfört tillsynskampanjer för att kontrollera hur kraftbolag uppfyller de krav som miljöbalken ställer samt för att bidra till att bolagen upprätthåller miljöbalkens regler. Länsstyrelsen Gävleborgs län genomförde en tillsynskampanj Se bilaga 12 för projektrapport och bilaga 13 och 14 för checklista (Word och Excel-fil) inför tillsynsbesök. Länsstyrelsen Örebro län har under besökt 35 stycken kraftbolag i länet. Bolagen kontrollerades hur de lever upp till miljöbalken, med hjälp av en framtagen checklista som skickats ut till bolaget innan besöket. Fokus i checklistan var egenkontrollförordningen, hänsynsreglerna och 11 kap. MB. Resultatet blev att Länsstyrelsen bedömde att endast 8 stycken (23 %) av de 33

34 besökta kraftbolagen hade ett fungerande egenkontrollarbete. Inget av de besökta bolagen genomförde återkommande miljöundersökningar för att inhämta kunskap om hur de påverkar miljön. Detta var ett resultat som både kraftbolagen och Länsstyrelsen behöver ta till sig. Rapporten skickades ut till kraftbolagen tillsammans med en Vägledning för framtagande av egenkontrollprogram gällande kraftverk och dammar i Örebro län som Länsstyrelsen tagit fram. Kraftbolagen uppmanades att uppdatera sin egenkontroll med hjälp av vägledningen och inkomma med dokumentation. De inkomna egenkontrollprogrammen granskas och kompletteringar begärs för det som saknas. Hur egenkontrollen sedan efterlevs måste följas upp genom tillsynsbesök. Följande dokument beskriver mer detaljerat hur arbetat har genomförts. Bilaga 15. Projektplan tillsyn egenkontroll vattenkraftverk & dammar 2006 Bilaga 16. Projektplan tillsyn egenkontroll vattenkraftverk & dammar 2007 Bilaga 17. Checklista tillsyn egenkontroll vattenkraftverk & dammar Bilaga 18. Rapporteringsmall driftstörning Bilaga 19. Rapport egenkontroll på kraftverk och dammar, redovisning av tillsynsprojekt Bilaga 6. Vägledning egenkontrollprogram kraftverk o dammar, 2007 Bilaga 20. Checklista för granskning av egenkontrollprogram För mer information kontakta Länsstyrelsen Örebro län. I tillstånd till dammar och regleringar anges ofta att en pegel eller vattenståndsskala ska vara uppsatt, samt att dämnings- respektive sänkningsgränserna ska vara särskilt angivna. Pegeln ska sättas upp på en plats där den lätt går att avläsa. Syftet med pegeln är att verksamhetsutövaren, eller andra som berörs av vattenståndet, samt tillsynsmyndigheten ska kunna kontrollera att bestämmelserna i tillståndet följs. Länsstyrelsen Jönköpings län, med flera, har tagit fram en vägledning till verksamhetsutövarna om pegel/vattenståndsskala vid dammanläggningar, se bilaga 21. För mer information kontakta Länsstyrelsen Jönköpings län Dammsäkerhet Tillsyn av dammsäkerhet ingår som en del i arbetet med att kontrollera att miljöbalkens regler följs. Kraftbolagen har tagit fram egna riktlinjer för dammsäkerhet, RIDAS, där dammar klassificeras utifrån de konsekvenser som kan bli följden av ett dammbrott. RIDAS kan vara en metod för verksamhetsutövaren att bedriva egenkontroll för dammsäkerhet. Tillsyn över dammsäkerhet har genomförts av flera länsstyrelser. Exempel på checklista för tillsyn finns från Länsstyrelsen Värmlands län, se bilaga 22. En markägare i Örebro län som har ca 100 st dammar, dit inga kraftverk är kopplade, har RIDAS-klassificerat samtliga av dammarna. Dammarnas ursprungliga syfte har upphört men verksamhetsutövaren har ändå ansvar för 34

35 regleringen och dammsäkerheten. Utifrån behov av kunskap om de många dammarna samt att Länsstyrelsen Örebro län ökat sin tillsyn på dammar ur naturvårds- och säkerhetssynpunkt, genomfördes en damminventering under En konsult anlitades av verksamhetsutövaren för att bland annat reda ut samtliga dammars tekniska standard, konsekvensklassning, ägarförhållanden och försäkringsfrågor. Detta arbete tog nästan två år. Verksamhetsutövaren har översiktligt redovisat resultatet till Länsstyrelsen. I och med inventeringen har ägarförhållandena klarats ut och verksamhetsutövaren har nu färre dammar än tidigare då det framkom att ansvar tagits för många dammar som man inte var ägare till. Länsstyrelsens tillsyn är nu inriktad på verksamhetsutövarens egenkontrollarbete. Erfarenheter från ett tillsynsprojekt i ett vattendrag med flera dammar baserat på en enkät, från Länsstyrelsen Jönköpings län. Eftersom det finns många dammar av olika storlek och användningsområden är urvalet för tillsynsinsatser viktigt. Urvalet kan göras på olika sätt från gång till gång men man bör eftersträva att alltid ha färre än 10 st i sitt urval (om man inte har större resurser). Ett givet urval är dammar med någorlunda hög klassning ur dammsäkerhet. Annars kan man tänka sig dammar som ligger i vattendrag som pekats ut i miljömålsarbetet med relativt hög klass. Tänk igenom varför tillsynen ska utövas Utifrån svaret ovan görs ett lämpligt urval (ska tillsynen utföras inom ordinarie verksamhet så ta hellre till ett mindre urval) - inte för många (strunta i känslan av att det inte blir helt rättvis dammägarna emellan) Tänk igenom vilka uppgifter som begärs in. Finns det redan uppgifter inom länsstyrelsen? Undvik att ställa "dubbelfrågor". Ställ inte för många frågor eftersom svarsfrekvensen minskar (det är alltid omständligare att försöka förelägga vid vite om att få in svar, risken finns även att MD inte anser att våra frågor är relevanta). Om det finns ett tillstånd - utgå från det när frågor ställs. Om det inte finns ett tillstånd - utgå från egenkontrollen. Fundera på hur insamlade data ska lagras för framtiden och ev. ajourhållas. Ju fler uppgifter desto sämre möjligheter att ajourhålla. Skicka ut frågorna och sätt en svarstid på 4-8 veckor beroende på omfattning av frågor. Börja inte med att förelägga, men upplys i skrivelsen att det kan komma ett föreläggande om inget svar inkommer. Sammanställ svar och fundera på vilka åtgärder som behöver vidtas. Förelägg om t.ex. uppsättande av pegel, journalföring 35

36 9.4 Höga flöden Älvsamordningsgrupper Älvsamordningsgrupper är ett samarbete utmed älvsystem som syftar till att ge ökade kunskaper om berörda parters ansvar, funktion och kapacitet. Genom denna ökade kunskap kan berörda (polis, kommunernas räddningsorganisationer, militär, kraftbolag, SMHI, länsstyrelsen) bättre förstå sin egen och andras roll när det gäller i skarpt läge med höga flöden. I Örebro län har Länsstyrelsen tagit initiativ till att bilda älvsamordningsgrupper. Från Länsstyrelsen sker deltagande från enheterna Skydd och Säkerhet (tillsyn lag om skydd mot olyckor), Miljöskydd (tillsyn miljöbalken) samt Förvaltning (jurist). Arbetet sker inom ramen för Länsstyrelsens verksamhet att utveckla länets krishanteringsförmåga. Älvgrupperna för Arbogaåns respektive Eskilstunaåns avrinningsområde träffas årligen en dag under våren. Då får alla som medverkar beskriva läget för sin verksamhet i älvsystemet, lyssna på föredragshållare och diskutera aktuella frågor Varningssystem höga flöden Länsstyrelsen Örebro län har tillsammans med SMHI utvecklat ett varningssystem för höga flöden i länet. Det är ett GIS-verktyg som ska ge ökad prognoskunskap och tanken är att verktyget ska användas av verksamhetsutövare, länsstyrelser, med flera. 9.5 Flygbildstolkning av arbete i vatten Länsstyrelsen Västra Götalands län har utarbetat en metod som baseras på olika tidsserier av flygbilder och är en utveckling av den metod som tidigare använts vid övervakning av strandnära byggande (Tullback m.fl. 2001). Bildserierna analyseras med avseende på förekomsten av olika typer av byggnationer i strandzonen. Lantmäteriets IR bilder från slutet av 1980-talet har använts som referensmaterial och bakgrundsdata. Lämplig tidsdifferens mellan de olika bildserierna anses vara cirka 5 år Metod I samband med att ett objekt registreras noteras koordinater, eventuella områdesskydd som strandskydd, riksintresse, Natura 2000, naturreservat, detaljplaner m.fl. Objekt som tillkommit mellan två bildserier selekterats ut och kontrolleras i fält. Objekten delas in i följande klasser; muddring, utfyllnad, brygga, pir, kulvert/bro, byggnad, damm samt kaj. Även småbåtshamnar kan klassificeras, men dessa bör hanterades separat. Alla objekt i grundbildsserien och efterföljande bildserier registreras som punkter på den digitala kartan och får ett id-nummer och klasstillhörighet. Koordinaterna för varje objekt anges för att möjliggöra en eventuell uppföljning, samt för att kunna identifiera exakt rätt objekt i fält. För att få en enhetlig klassning, samt för att se vilka punkter som sammanfaller vid överlagringen, måste den digitaliserade punkten sättas på ett bestämt sätt i förhållande till objektet. Utmärkning av byggnader, kajer och pirar görs genom att sätta punkten mitt på objektet. För bryggor samt utfyllnader sätts en punkt vid objektens början, sett från land. Består en brygga av flera delsegment sätts 36

37 en punkt för varje ny början. För muddringar sätts punkten på den delen som är närmast land. Efter det att klassificeringen av materialet från de olika bildserierna gjorts, läggs punkterna från respektive år samman i en karta, för att se vilka punkter som sammanföll. Där punkterna från alla bildserierna sammanfaller hade ingen förändring skett, dvs. byggnationen fanns från början. Vid beräkning av exploateringsgraden kan de olika klasserna slås samman till en enhetlig klass (Mattisson, 2003) Fältundersökning Objekt som tillkommit efter första bildserien kontrolleras och bedöms i fält utifrån deras påverkan på naturen och huruvida de är ett hinder för det rörliga friluftslivet, samt om det rör sig om ett strandskydds- och/eller vattenverksamhetsärende. Vid fältundersökningen registreras även helt nytillkomna objekt. Alla objekten fotograferas och får ett id-nummer med länk till respektive punkt på kartan. Genom denna länkning kan intressanta objekt snabbt plockas fram och betraktas via datorn. För att få en uppfattning om hur många objekt som har, respektive saknar tillstånd görs en arkivsökning. Aktuella arkiv är miljödomstolens arkiv för vattendomar och länsstyrelsens egna arkiv. Efter det att grunddata insamlats från två till tre bildserier kan tillsynen bedrivas mycket effektivt genom att man bara behöver följa upp de objekt som tillkommit efter senaste bildanalysen. Detta kräver nästan inget fältarbete utan kan ske vid en dator Brygg- och byggnadsexploatering För att få en övergripande uppfattning om var utbyggnaden sker bör materialet analyseras utifrån hur många av de tillkomna objekten som ligger inom områden med någon form av områdesskydd. Hur man beräknar exploateringsgraden av en kuststräcka framgår av rapporten Fysisk störning av stränder (Mattisson, 2003; Tullback m. fl. 2001) Slutsats Metoden är resurs- och tidsbesparande Stora områden kan undersökas på kort tid Metoden kan användas på alla typer av kuststräckor, vattendrag och sjöar Metoden kan utvecklas ytterligare för ett bredare användningsområde Metoden kräver kompetens inom fjärranalys och GIS Uppföljning av funna objekt genom sökning i diariet kan vara tidskrävande 9.6 Anläggande av väg över vattendrag Länsstyrelsen i Västerbottens län har tagit fram ett faktablad med allmänna råd för vägbyggnad över vattendrag. Där finns handfasta råd över vad man ska tänka på när man anlägger en väg eller järnväg över ett vattendrag. Även Vägverket, Banverket, Fiskeriverket och Skogsstyrelsen har tagit fram rutiner 37

38 för anläggande av väg över vattendrag och en samverkansgrupp finns mellan dessa i aktörer i Norrbottens och Västerbottens län. Följande punkter är en kort sammanställning av myndigheternas råd och anvisningar vid anläggande av väg över vattendrag, vilket kan vara användbart vid utövande av tillsyn vid en vägtrumma/vägövergång: Ur biologisk synvinkel är det alltid bäst med en bro över ett vattendrag. Brofundamenten bör anläggas en bit bort från bäckfåran för att vattendragets naturliga bredd, vattenföring och bottenstruktur ska påverkas så lite som möjligt Påverkan på omgivningen runt vägövergången bör minimeras, t.ex. bör inte sly röjas i onödan. En etablerad växlighet fungerar som erosionsskydd mot rinnande vatten Halvtrummor/valvbågar bör alltid väljas före vägtrummor Vid låga vattenhastigheter, där bottensubstratet består av finare kornstorlekar än sand kan heltrumma väljas Om en trumma anläggs ska den alltid överdimensioneras för att inte påverka vattendragets naturliga bredd. Bredden bör tillåta minst en torr strand vid vägar med lite högre trafikintensitet Fall i trummans nedströmskant får inte förekomma, utan trumman ska alltid grävas ned minst 30 cm under den naturliga bäckbotten och fyllas upp till den naturliga bäckbottennivån med ett substrat som efterliknar bäckens naturliga substrat. Alltför finkornigt material riskerar att spolas ut ur trumman vid höga flöden Vid nyanläggning av vägövergångar bör man sträva efter att finna en övergång där vattendragets lutning är som lägst för att minska risken för att vandringshinder ska uppstå För mer information kontakta Länsstyrelsen Västerbotten eller Norrbotten län. 9.7 Fisketillsyn Fisketillsynen i Västra Götalands del av Vänern består av en kombination av ideell och anställd personal. Genom denna lösning hoppas man kunna få ut det mesta och bästa från respektive verksamhet. Allt tillsynsarbete koordineras och leds av en ansvarig person på Länsstyrelsen i Västra Götalands län som också bedriver aktiv tillsyn. Denna person har dessutom ansvar för att fortbilda och understödja de ideella tillsynsmännen i sin dagliga verksamhet. De frivilliga tillsynsmännen har alla en lokal anknytning till respektive område. Att förankra tillsynen lokalt har bedömts vara av största vikt för att få en helhetsbild av hur fisket bedrivs och identifiering av eventuella problem. Genom att ha lokala tillsynsmän ökar också möjligheten att skapa en förståelse för reglerna hos allmänheten genom att ha en aktiv lokal informationskanal. Om man kan öka kunskapen hos allmänheten om gällande regler och bakgrunden för dessa ökar också chansen för att reglerna respekteras. 38

39 Västra Götalands del av Vänern har delats in i sex områden där två till tre frivilliga tillsynsmän arbetar. Tillsynsarbetet fokuserar på, de för den aktuella tiden, viktigaste områdena och varierar därmed över året. Exempel på dessa är fredningsområden, utmärkning av nät och minimått. Tillsynsmännen har också förordnande för hela Västra Götalands del av Vänern för att gemensamt kunna utföra nödvändiga aktioner. Tillsynsmännen arbetar på en ideell basis men erhåller ersättning för resor med egen bil och båt. Länsstyrelsen försörjer dem också med nödvändig utrustning för att kunna genomföra en god men också säker tillsyn. 9.8 Övergripande metoder Det finns flera allmänna metoder som kan användas för tillsyn över vattenverksamheter. Exempel på sådana är Google Earth, IR bilder, flygbilder, Eniros kartmaterial, kustbevakningen, polisens helikopterövervakning och dykinventeringar. 39

40 10. Tillsynsingripanden Länsstyrelsen har enligt miljöbalkens 26 kapitel 9 möjlighet att meddela förelägganden och förbud som behövs för att regelverket i miljöbalken eller föreskrifter, tillstånd, villkor eller andra beslut som meddelats med stöd av balken ska efterlevas Råd eller föreläggande Det finns anledning att tänka närmare på valet mellan föreläggande och information/rådgivning vid tillsynsingripanden. I miljöbalken finns inte meddelande av råd som ett särskilt begrepp. Föreläggande visar tydligare vilka krav myndigheten ställer och besluten kan överklagas av den enskilde. De särskilda formella kraven kring ett föreläggande tvingar också ofta fram ett bättre beslutsunderlag. Omständigheterna i det enskilda fallet måste avgöra valet. Information och råd är inte juridiskt bindande och kan därför inte heller förenas med vite eller överklagas Förelägganden och förbud En förutsättning för att föreläggandet eller förbudet ska vinna gehör i domstol är att det riktats mot rätt adressat. Förelägganden och förbud ska alltid riktas mot alla berörda fastighetsägare och/eller vattenrättsinnehavare som är berörda, eller deras juridiska ombud. Om exploatören är en annan än markägaren får markägaren i sin tur driva en civilrättslig process mot exploatören. Ett föreläggande/förbud mot en tillståndsgiven verksamhet ska riktas mot tillståndsinnehavaren. Ett tillstånd följer verksamheten när den överlåts och är inte personligt. Rätt adressat för ett föreläggande i olika situationer anges i Naturvårdsverkets rapport Tillsyn över vattenverksamhet (Naturvårdsverkets rapport 5126, 2000). Vattenverksamheter som bedrivs inom ramen för samfälligheter bör uppmärksammas här. Enligt 3-5 kap. i Lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet kan sådana bildas för markavvattning, bevattning och vattenreglering. Äldre torrläggnings-, diknings-, sjösänkningsoch vattenregleringsföretag kan också utgöra samfälligheter. Dessa förvaltas antingen direkt av delägarna eller av en särskilt bildad samfällighetsförening. Vid delägarförvaltning ska ett föreläggande riktas mot samtliga delägare och vid föreningsförvaltning mot föreningen, som då är en juridisk person. 40

41 Som stöd i arbetet med skrivandet av förelägganden och förbud sammanfattas nedan de regler som finns: Föreläggandet eller förbudet får inte begränsa ett beslut eller en dom som har rättskraft. Föreläggandet måste stå i proportion till den förmodade överträdelsen. Den som föreläggandet riktar sig mot ska få tillfälle att yttra sig samt ta del av handlingar i ärendet, enligt 17 Förvaltningslagen. I länsstyrelsens meddelande till svarande måste upplysas om att myndigheten kan komma att förelägga om rättelse. Föreläggandet måste vara så klart formulerat att svarande har helt klart för sig vad denne förväntas att göra. Formuleringar som utföras på ett godtagbart sätt, eller andra formuleringar som innebär att föreläggandet inte helt klart avgränsas, ska undvikas. Det är lämpligt att innan ett beslut om förbud fattas ställa frågorna: Finns det något alternativ till att förbjuda verksamheten? Kan en anmäld vattenverksamhet godtas om åtgärderna begränsas eller kompenseras på visst sätt? Möjligheter till andra lösningar måste övervägas. Ett föreläggande eller förbud enligt 26 kap. 9 MB beträffande icke tillståndsprövade vattenverksamheter eller vattenanläggningar ska grundas på de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. MB och de särskilda tillåtlighetsreglerna för vattenverksamhet i 11 kap. 6-8 MB. Ett föreläggande kan innehålla förbud mot fortsatt vattenverksamhet eller inskränkningar i denna. Det kan också innebära skyldigheter att vidta olika slags skyddsåtgärder eller att iaktta vissa begränsningar i verksamheten. Ett föreläggande rörande en vattenanläggning kan innebära ett åläggande att helt eller delvis riva ut en olagligen uppförd vattenanläggning eller att reparera eller ändra denna. Föreläggandet måste då utformas med tanke på att det kan krävas tillstånd eller anmälan av åtgärden. Ett föreläggande om iakttagande av underhållsskyldighet kan meddelas oavsett om tillstånd till anläggningen föreligger eller inte. Formkraven på ett föreläggande är strikta och detaljer runt detta finns att läsa i Naturvårdsverkets handbok Operativ tillsyn (Naturvårdsverkets handbok 2001:4, 2001). Observera att det inte alltid krävs tillstånd till anläggningen för att den ska betraktas som laglig. Detta gäller särskilt äldre anläggningar. Frågan om lagligheten av en vattenanläggning, som tillkommit utan tillstånd före 41

42 miljöbalken, ska bedömas enligt de bestämmelser som gällde vid anläggningens tillkomst. Det finns också en skyldighet att underhålla en vattenanläggning så att skada inte uppkommer. Att se till att denna underhållsskyldighet iakttas ingår alltså i tillsynsuppgifterna. Ansvaret för att underhålla en vattenanläggning ligger i de flesta, men inte alla fall, hos ägaren av anläggningen. Det kan vara svårt att hitta någon ansvarig för äldre vattenanläggningar. Problem kan också uppstå när den ansvarige har gått i konkurs. I dessa fall finns möjlighet för länsstyrelsen att ansöka om återkallande av rätten att bibehålla vattenanläggningen hos miljödomstol, enligt 24 kap. 3 och 7 MB. En åtalsanmälan mot en misstänkt överträdelse påverkar inte möjligheterna att meddela ett föreläggande i samma sakfråga. Det är nämligen inte fråga om "samma förfarande" i lagens mening genom att det i ena fallet rör sig om en gärning i förfluten tid och i det andra fallet om åtgärder för framtiden. En verksamhetsutövare kan alltså straffas för en redan begången överträdelse samtidigt som länsstyrelsen kan vitesförelägga denne att vidta åtgärden eller att meddela förbud mot verksamheten Föreläggande om kompletteringar och undersökningar Länsstyrelsen kan i sin tillsynsutövning behöva olika kompletteringar eller upplysningar. För detta kan verksamhetsutövaren föreläggas att lämna uppgifter och handlingar, enligt 26 kap. 21 MB. Den som bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller miljön är skyldig att på egen bekostnad utföra sådana undersökningar av verksamheten och dess verkningar som behövs för tillsynen, enligt 26 kap. 22 MB. En vattenverksamhet, vattenanläggning eller en annan tillståndspliktig åtgärd som saknar tillstånd, saknar också det skydd mot länsstyrelsens krav om att följa miljöbalkens bestämmelser som ett tillstånd normalt medför. Länsstyrelsen kan därför meddela de förelägganden som behövs för att miljöbalkens bestämmelser ska följas. En verksamhet eller vattenanläggning som godkänts av länsstyrelsen saknar, även efter godkännandet, den rättskraft som ett tillstånd ger. Nya förelägganden mot sådana verksamheter kan därför meddelas vid behov Brådskande åtgärder Bestämmelsen i 26 kap. 9 sista stycket MB, som gör det möjligt för länsstyrelsen att i brådskande fall meddela förelägganden och förbud också beträffande tillståndsgivna vattenverksamheter och vattenanläggningar, är tänkt att användas endast i undantagsfall. I kritiska situationer tar räddningstjänstlagen över det allmänna ansvaret. Med stöd av den lagen kan räddningsledaren ingripa i driften av till exempel en dammanläggning. 42

43 10.5 Verkställighet och rättelse på den felandes bekostnad Om ett beslut om föreläggande eller förbud inte följs kan en ansökan om att få beslutet verkställt göras hos kronofogdemyndigheten, enligt 26 kap. 17 MB. En begäran om verkställighet förutsätter inte att föreläggandet eller förbudet har förenats med vite (Proposition 1997/98:45 del sid. 277). En annan möjlighet att få ett beslut genomfört är att besluta om att rättelse ska vidtas på den felandes bekostnad, enligt 26 kap. 18 MB. Ett sådant beslut får meddelas utan föregående förelägganden eller förbud om länsstyrelsen anser att finns risk för allvarliga skador Föreläggande med vite Ett beslut om föreläggande eller förbud får förenas med vite, enligt 26 kap. 14 MB. Bestämmelser om adressat, beräkning av storlek, utformning och utdömande finns i lagen om viten. Vitesbeloppet bör beräknas på så sätt att det förmår adressaten att följa beslutet. Beloppet beräknas med hänsyn till vad som är känt om adressatens ekonomiska förhållanden och till omständigheterna i övrigt. Detta bör dock inte uppfattas så att det alltid måste göras en särskild utredning om adressatens ekonomi. Beloppet bör bestämmas så att det inte understiger kostnaden för den ålagda åtgärden, eller den vinst eller besparing som adressaten kan antas göra genom att inte följa beslutet. Adressaten bör finna det mer ekonomiskt fördelaktigt att följa föreläggandet än att betala vitet. Länsstyrelsen bör bevaka att föreläggande eller förbud följs och ansöka om utdömande snarast efter att t.ex. tidsfrist löpt ut. Samtidigt kan ett nytt föreläggande, med ett nytt och högre vite, meddelas. Länsstyrelsen får om det är lämpligt med hänsyn till omständigheterna tillämpa löpande vite, enligt 4 lagen om viten. Vitet bestäms då till ett visst belopp för varje tidsperiod som föreläggandet inte följs. Om föreläggandet avser en återkommande skyldighet, bestäms vitet på så sätt att det ska utgå för varje gång adressaten underlåter att fullgöra förpliktelsen. Om vitesföreläggandet går ut på att utövaren ska vidta åtgärder av något slag är det viktigt att det klart framgår vid vilken tidpunkt eller inom vilken tidsfrist åtgärden ska ha vidtagits. Tidpunkten sätts med sådan frist att det faktiskt är möjligt att utföra det som krävs. Om vitesföreläggandet inte följs inom föreskriven tid, kan det bli nödvändigt att meddela ett nytt vitesföreläggande. Ett föreläggande som avser samma sak får dock inte meddelas förrän det tidigare föreläggandet har vunnit laga kraft Åtalsanmälan Länsstyrelsen har en lagstadgad skyldighet att anmäla misstänkta brott till polis- eller åklagarmyndighet, enligt 26 kap. 2 MB. Denna skyldighet gäller 43

44 redan vid misstanke om brott mot bestämmelser i miljöbalken eller föreskrifter som meddelats med stöd av balken. Det räcker således med att länsstyrelsen enbart konstaterar att en bestämmelse har överträtts och att överträdelsen är straffbelagd för att skyldigheten att åtalsanmäla ska inträda. Länsstyrelsen bör inte själv göra någon bedömning av om överträdelsen kan leda till fällande dom eller om det är ett ringa eller bagatellartat brott. Inte heller ska myndigheten bedöma om överträdelsen skett uppsåtligt eller av oaktsamhet. En anmälan bör ske snarast efter att händelsen upptäckts. Det finns inga formkrav på hur en åtalsanmälan ska se ut, men den bör lämpligen ske genom att länsstyrelsen i en ganska kort skrivelse underrättar åklagaren eller polismyndigheten om att en överträdelse upptäckts. Exempel på anmälan från Länsstyrelsen Hallands län, se bilaga 23. Till anmälan bör bifogas en promemoria som beskriver de objektiva omständigheterna kring den överträdelse som anmälan gäller. Även en bedömning av om det har uppstått skada eller risk för skada i miljön bör göras. Kopior av alla relevanta handlingar såsom tillståndsbeslut, beslut om områdesskydd, kontrollprogram, analysresultat, skriftväxling med företaget, fotografier, videofilmer eller annan bevisning bifogas anmälan. Hänvisning till de lagbestämmelser som enligt länsstyrelsen är tillämpliga anges. Checklista från Naturvårdsverkets handbok Operativ tillsyn 1. Skrivelse med kort beskrivning av vad som hänt, relevanta tidpunkter, i förekommande fall vilka personer på företaget myndigheten haft kontakt med, konstaterade skador eller risker för skador etc. 2. Namn på verksamhetsutövaren 3. Ange relevanta författningar, om brott mot myndighetsföreskrift, bifoga föreskriften 4. Ange om länsstyrelsen påfört miljösanktionsavgift eller meddelat föreläggande eller förbud etc. 5. Kan förverkande vara aktuellt? 6. Bifoga kopia av relevanta tillståndsbeslut, beslut om områdesskydd, program för egenkontrollen, redovisade kontroll och årsrapporter, tidigare tillsynsbeslut för att uppnå rättelse markera relevanta delar 7. Bifoga utredningspromemoria jämte minnesanteckningar, t. ex. från besök på platsen 8. Bifoga bevismaterial, analysrapporter, fotografier eller annan bevisning 44

45 10.8 Avgift för tillsyn Länsstyrelsen ska, efter ett särskilt beslut enligt 3 kap. 11 Förordning (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken, ta ut en avgift för tillsyn över vattenverksamhet enligt 11 kap. MB. Avgiften ska utgå med 800 kronor för varje hel timmes handläggningstid. Med handläggningstid avses den sammanlagda tid som använts för beredning, föredragning och beslut i ärendet. Avgift ska inte betalas för tillsyn om den operativa tillsynsmyndigheten bedömer att det inkomna klagomålet är obefogat. Länsstyrelsen i Halland har tagit fram rutiner och mallar för beslut i dessa frågor, se bilaga 24, 25 samt

46 11. Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering är A och O för ett lyckat tillsynsarbete. Det är ett sätt att glädjas åt det som gick bra och till nästa gång, undvika att göra om samma misstag igen. Genom att dra lärdom av misstag sparas tid och resurser och man bygger upp en erfarenhet kring hur tillsynsarbetet bör bedrivas Tillsynsplanen En central arbetsuppgift är att regelbundet följa upp och utvärdera tillsynen, vilket ger underlag vid prioritering av kommande tillsynsarbete. Utvärderingen utgår lämpligen från tillsynsplanen, med en jämförelse mellan de planerade insatserna och det verkliga utfallet. Vid en avstämning mot den gamla planen kan exempelvis följande övervägande göras: Överensstämmer ambitionerna med resurserna? Var de gjorda prioriteringarna riktiga? Var arbetsfördelningen bra? Vad blev resultatet ur miljösynpunkt av tillsynsarbetet? Vad kan göras bättre? 11.2 Tillsynsprojekt Innan ett projekt avslutas är det viktigt att göra en utvärdering och fundera över: Har vi uppnått det syfte och mål vi satte upp för projektet? Vad har fungerat bra? Vad ska vi tänka på till nästa gång vad bör förändras/förbättras? Har tid, ekonomi och kunskap upplevts som tillräckliga? 11.3 Tillsynsbesök I instruktion för tillsynsbesök på Miljöskyddsenheten på Länsstyrelsen i Örebro finns det beskriver hur man kan utvärdera ett tillsynsbesök. Utvärderingen bygger på att man har gjort förberedelser genom att ta fram en strategi inför besöket och vad man vill uppnå. Punkter att ta ställning till, enligt strategin, är: Uppnåddes syfte och mål? Hur fungerade den tillsynsmetod som användes? Hur fungerade checklistan med frågor? Var du tillräckligt förberedd? Kände du dig trygg i din arbetsroll? Varför/varför inte? Borde fler eller färre handläggare, jurist m.fl. ha deltagit vid besöket? Hur fungerade kommunikationen med den/de du besökte? 46

47 Vad behöver tas upp framöver? Notera det i tillsynsdatabasen Behöver objektet prioriteras, nedprioriteras eller behållas på samma nivå? Fundera på om det är något från dina erfarenheter som bör förmedlas till de andra som bedriver tillsyn 11.4 Uppföljning av tillsynsbeslut I Jönköpings län har tillsynen över genomförda dammar och våtmarker kombinerats med intern kompetensutveckling och samordning. Ett antal våtmarker har valts ut och besökts av flera handläggare under en dag. Vid besöken har länsstyrelsens beslut gåtts igenom och överensstämmelsen kontrollerats. Diskussioner har förts över utformning, placering och funktion. Förändringar i villkor och arbetssätt, i allmänhet, har diskuterats mellan handläggarna med utgångspunkt från de besökta objekten. Fördelen med att göra gemensam tillsyn är att man snabbt kan få en gemensam bild av vad som är bra respektive dåligt i samband med anläggandet av en våtmark samt att det är lättare att diskutera förändringar i handläggningen av dessa ärenden. Nackdelen är att det kan upplevas som att det tar mycket tid i förhållande till antal tillsynsobjekt. Det som överväger är ändå möjligheten att skapa en samsyn för att i förlängningen kunna effektivisera handläggningen och tillsynen. Jönköping har även testat detta arbetssätt i rensningsärenden. För mer information kontakta Länsstyrelsen Jönköpings län Miljömål och miljöövervakning En stor vinst finns att göras i att även följa upp resultaten från miljöövervakningen och korrelera dem till tillsynsinsatserna. Att följa upp hur tillsynen har bidragit till att miljömålen uppfyllts är ännu ett sätt att stärka tillsynen. Erfarenheter från det uppföljande arbetet ska användas i kommande tillsynsplanering Vattenförvaltning En del av arbetet inom vattenförvaltningen är att följa upp och utvärdera resultaten av det genomförda arbetet. Detta görs framför allt i slutet av planeringsperioden innan man går in i nästa. Här är viktigt att flera aktörer deltar bl.a. de handläggare som arbetar med tillsyn på vattenverksamheter. 47

48 12. Intressanta domar För att hitta bra beslut när det gäller vattenverksamheter kan man använda sig av Domstolsverkets hemsida, Här kan man göra sökningar för att hitta vägledande avgöranden i Miljööverdomstolen genom att följa den länk som lagts ut. Man kan antingen göra en enkel sökning som ger möjlighet att söka korta referat utifrån sökord. Vid avancerad sökning får man möjlighet att söka via målnummer, rättsfallsnumret (t.ex. MÖD 2003:45), avgörandedatum, lagrum, rubrik etc. Avgörandet i fulltext fås genom att gå via den blåmarkerade texten Miljööverdomstolen. Väl inne i referatet står rättsfallsnumret med blå stil. Alla avgöranden som vunnit laga kraft läggs ut. Det finns möjlighet att prenumerera på miljödomstolarnas domar via e-post. Kontakta respektive miljödomstol för mer information. Det pågår ett arbete med att digitalisera gamla domar. I dagsläget är miljöboken (gamla vattenboken) för Nacka Tingsrätt digitaliserad och arbete pågår vid Vänersborgs Tingsrätt. 48

49 13. Referenslista Axelsson, Hans, et al., 1993: Flygbildsteknik och Fjärranalys, Jönköping, Skogsstyrelsen, ISBN Campbell, James B, 2002: Introduction to Remote Sensing, Third edition, New York, The Guilford press, ISBN Eklundh, Lars, et al., 1999: Geografisk informationsbehandling, Metoder och tillämpningar, Stockholm, Byggforskningsrådet, ISBN Mattisson, Annelie, 2003: Rapport 2003:18, Exploatering av stränder Metodstudie för övervakning av exploateringsgraden II. Vidareutveckling av indikatormetoden. Länsstyrelsen Stockholms län. Miljösamverkan Sverige, 2007: Projekt Naturvårdstillsyn, Exempelsamling för utredning av tillsynsbehov samt tillsynsplaner - för länsstyrelsernas naturvårdsarbete. Miljösamverkan Sverige, 2006: Projekt Muddring, Vägledning för muddring och kvittblivning av mudderingsmassor. Miljösamverkan Sverige 2006: Projekt Markavvattning, Vägledning för hantering av markavvattning. Naturvårdsverket och Fiskeriverket, 2007: Handbok för ekologisk restaurering av vattendrag. Naturvårdsverket, 2007: Rapport 5746, Nationell strategi för restaurering av skyddsvärda vattendrag. Naturvårdsverket, 2007: Remissversion, Bevattningsfaktablad Naturvårdsverket,2007: Fakta 8287, Omprövning av vattenverksamhet. Naturvårdsverket, 2006: Fakta 8256, Egenkontroll för C-verksamheter En metod för att bedriva miljöarbete. Naturvårdsverket, 2001: Handbok 2001:4, Operativ tillsyn. Naturvårdsverket, 2000: Rapport 5746, Tillsyn över vattenverksamheter. Genomgång av vissa rättsfrågor. Tullback, Klara; Kilnäs, Maria och Schönfeldt, Ida, 2001: Rapport 2001:22 Fysisk störning av stränder Metodstudier för övervakning av exploateringsgraden. Länsstyrelsen Stockholms län. 49

50 14. Bilagor 1. Verksamhetsregister, Länsstyrelsen Örebro län 2. Verksamhetsregister Excelfil, Länsstyrelsen Skåne län 3. Inläggning av ärenden i GIS, Länsstyrelsen Norrbottens län 4. Samverkan miljöskydd, miljöanalys och miljötillsyn, Länsstyrelsen Jönköpings län 5. Vägledning egenkontroll, Länsstyrelsen Gävleborgs län 6. Vägledning egenkontroll kraftbolag, Länsstyrelsen Örebro län 7. Grundläggande egenkontroll vid dammanläggningar, Länsstyrelsen Jönköping län 8. Blankett för kartläggning av bevattningsanläggning, Länsstyrelsen Halland län 9. Beredskapsplan för bevattning, Länsstyrelsen Hallands län 10. Checklista för egenkontroll vid bevattning, Länsstyrelsen Hallands län 11. Checklista tillsyn egenkontroll vattenverk 11 kap., Länsstyrelsen Örebro län 12. Projektrapport tillsynskampanj, Länsstyrelsen Gävleborgs län 13. Checklista tillsynsbesök egenkontroll vattenverksamheter (Wordfil), Länsstyrelsen Gävleborgs län 14. Checklista tillsynsbesök egenkontroll vattenverksamheter (Excelfil), Länsstyrelsen Gävleborgs län 15. Projektplan tillsyn egenkontroll vattenkraftverk & dammar 2006, Länsstyrelsen Örebro län 16. Projektplan tillsyn egenkontroll vattenkraftverk & dammar 2007, Länsstyrelsen Örebro län 17. Checklista tillsyn egenkontroll vattenkraftverk & dammar, Länsstyrelsen Örebro län 18. Rapporteringsmall driftstörning, Länsstyrelsen Örebro län 19. Rapport egenkontroll på kraftverk och dammar, redovisning av tillsynsprojekt Örebro län Checklista för granskning av egenkontrollprogram, Länsstyrelsen Örebro län 21. Vägledning till verksamhetsutövarna om pegel/vattenståndsskala vid dammanläggningar, Länsstyrelsen Jönköpings län 22. Checklista tillsyn dammsäkerhet, Länsstyrelsen Värmlands län 23. Mall åtalsanmälan, Länsstyrelsen Hallands län 50

51 24. Rutin tillsynsavgift, Länsstyrelsen Hallands län 25. Beslut tillsynsavgift, Länsstyrelsen Hallands län 26. Blankett tillsynsavgift, Länsstyrelsen Hallands län 51

52

53

54 Bilaga 1 Vattendatabas á la Örebro län Länsstyrelsen i Örebro län har en vattendatabas med information om kraftverk och dammar. Kraftverk och dammar finns utmärkta på en karta i Arcview. Genom att klicka på punkten för en damm eller kraftverk kommer man till den information som finns om dammen eller kraftverket i databasen. Det går än så länge ej att gå andra vägen dvs från databasen till kartan. Nedan kommer en beskrivning i text och bild m hur databasen fungerar. Detta användargränssnittet för att registrera ägare. Kraftverk och dammar som är kopplade till ägaren är klickbara så att man direkt kan komma till damm- respektive kraftverksinformationen.

55 Bild för att registrera kraftverksinformation.

56 Bild för att registrera damminformation. Tekniskt är systemet byggt på Microsoft 2000 Server med tillhörande IIS tjänst installerad. Sidorna är gjorda i ASP och som databashanterare används Microsoft SQL Server Systemet är inte testat på Windows Server 2003 och/eller SQL Server 2005.

57 Kommun Diarienr Grupp Besl.dat Avs/Mott Dom do Fastighet Svea Hovrätt Anmodan - Ansökan om tillstånd till grundvattenuttag för kommunal Bjuv Miljööverdomst vattenförsörjning inom Bjuvs kommun - Bromölla Bromölla Burlöv Eslöv Helsingborg olen för yttrande Växjö Tingsrätt Remiss - Ansökan i miljömål om Miljödomstolen Växjö Tingsrätt omprövning enligt 24 kap 5 miljöbalken att en fiskväg installeras vid kraftverket m m, Bromölla kommun - för yttrande Bevattningsuttag ur Skräbeån Remiss - Ansökan om tillstånd till att bortleda grundvatten för byggande av Bjuvs NORRA kommun VRAM 32:1 Kammark ollegiet Trolle Ljungby Diarie nr utskick Diarie nr KP Avslutn datum Doms nr / Datum M M JAN har ärendet M kontrolluppgifter 2008 Årup 1: VA 4/ en planskild spårkorsning m m, Malmö Banverket och Burlövs kommuner - för yttrande Miljödomstolen Växjö Tingsrätt Bortledande av vatten från Bråån för bevattning av golfbana, inom Eslöv Miljödomstolen Ellinge 36:1 och 36:5 Växjö Tingsrätt Tillstånd för bortledande av vatten från HB Oderbäcken vid skälderviken för Miljödomstolen jordbruksbevattning Växjö Tingsrätt havsvatteuttag för uppvärmning av Eslöv GK Oderbäck ens Vatten Unilever Ellinge 36:1 och 36:5 Välinge 21:1 M / katinka får???? VA jan-06 VA VA Va Nästa kontroll Helsingborg Bestfood Miljödomstolen Växjö Tingsrätt industri Begäran om ändring av dom angående bortledande av grundvatten Nordic VA katinka Helsingborg ur skärning vid Rydebäcken, Helsing- Banverket borgs kommun. För yttrande Miljödomstolen (VA 25/96) får????

58 Kommun Diarienr Grupp Besl.dat Avs/Mott Dom do Fastighet Växjö Tingsrätt Ansökan i vattenmål om H 2 FILBORNA Diarie nr utskick Diarie nr KP Avslutn datum Inkommer Doms nr / Datum VA 75/97 kontrolluppgifter Inkommer Nästa kontroll Undrar om lagligförklaring av anlagda senast 1 mån senast 1 de inte är Helsingborg grundvattenbrunnar m m på fastigheten Filborna 28:4, Helsingbo innan återupptar mån innan återupptar igång men glömt oss, Helsingborgs kommun - Erinringar 98- verksamhete verksamhete påminn Miljödomstolen Svea Hovrätt Remiss - Överklagande av Miljödomstolens dom Helsingborg Miljööverdomst angående uttag av grundvatten på fastigheten Lydestad 2:3, Helsingborgs rg AB Persson, Wiveka 28:4 LYDESTAD olen kommun - för yttrande och Lena 2:3 ansökan om tillstånd till Helsingborg grundvattenuttag på fastigheterna Hjortshög 3:1 och 11:9 i kropps socken, Helsingborgs kmn Växjö Tingsrätt Ansökan i vattenmål angående Kammark omprövning av Brittedals kraftverk i Hässleholm Almaån (vattensystem 88), Hässleholms kommun. Erinringar Miljödomstolen ollegiet Växjö Tingsrätt Kungörelse - Ansökan i miljömål om Hässlehol TORSJÖ Hässleholm Hässleholm tillstånd till lagligförklaring av grundvattentäkt på fastigheten Torsjö 1:32 i Tyringe, Hässleholms kommun - Miljödomstolen för synpunkter Växjö Tingsrätt Skrivelse - Ansökan i miljömål om Miljödomstolen ytterligare förlängning av arbetstiden till för att uppföra och bibehålla en vattenkraftanläggning m m i Tormestorpsån på fastigheten Sandåkra 3:9, Hässleholms kommun - för yttrande ms kommun 1:32 Lindblom, SANDÅKR Anders A 3:9 n M57/99 58/99 M / n VA 130/ skall inkomma sommaren 2006 VA 8/ M VA140/1983 skall VA71/97 M inkomma sommaren ?

59 Kommun Diarienr Grupp Besl.dat Avs/Mott Dom do Fastighet Hässleholm Växjö Tingsrätt Kungörelse - Ansökan i miljömål om tillstånd för vattenverksamhet i samband med utförande av bil-, gång- och cykelväg under järnvägsbro i Vinslöv, Hässleholms kommun - för Miljödomstolen yttrande Växjö Tingsrätt Remiss - Ansökan om lagligförklaring Hässlehol VINSLÖV ms kommun 129:5 Skånemej PUGERUP Diarie nr utskick Diarie nr KP Avslutn datum Doms nr / Datum M M38-99 kontrolluppgifter katinka får???? Nästa kontroll Hörby av grundvattenbrunn inom fastigheten Pugerup 6, Hörby kommun - för ev erier Ek Miljödomstolen yttrande funk 6 Växjö Tingsrätt Skrivelse - Ansökan om tillstånd för Hörby GUMMAST bortledning av grundvatten från kommun Hörby fastigheten Gummastorp 2:28, Hörby kommun - för eventuellt yttrande Tekniska Miljödomstolen kontoret ORP 2: M Hörby Kommunalt vattenuttag Killhullt 2: M Hörby Kommunalt vattenuttag Önneköp 4: M Hörby Kommunalt vattenuttag Södra Rörum 21: M Hörby Kommunalt vattenuttag Oderup 2: M Höör 247 Bosjökloster GK VA Växjö Tingsrätt Ansökan i vattenmål angående grundvattentäkter med borrbrunnar på Höörs BOSJÖKL M Höör fastigheten Bosjökloster 1:544, Höörs OSTER kommun. Erinringar senast Miljödomstolen Växjö Tingsrätt 31 Ansökan i vattenmål om kommun Höörs 1:544 GUNNARP M Höör grundvattentäkter på fastigheterna Gunnarp 7:31 m fl, Höörs kommun Miljödomstolen Erinringar senast kommun 7:31 M FL

60 Kommun Diarienr Grupp Besl.dat Avs/Mott Dom do Fastighet Höör Klippan Växjö tingsrätt Kungörelse - Ansökan i miljömål om lagligförklaring av en befintlig vattentäkt samt tillstånd till att anlägga och ta ur bruk grundvattenbrunnar på fastigheten Ormanäs 1:1, Höörs Höörs miljödomstolen kommun - för synpunkter kommun Växjö Tingsrätt Ansökan i vattenmål om tillstånd att till AB Storarydsdammen i Ybbarpsån nedströms Perstorp avleda vatten från bräddtorn vid Smedjeryd för Bolmentunneln, Klippans kommun ORMANÄS Miljödomstolen Erinringar Sydvatten Österlöv Kristianstad Jordbruksbevattning på Österlöv 14:1. 14:1 Växjö Tingsrätt Ansökan i vattenmål om Kristianst LYNGBY lagligförklaring av grundvattenbrunnar Kristianstad Vattendomstole på fastigheten Lyngby 18:26 m m, Kristianstads kommun. Erinringar 97- n Växjö Tingsrätt Ansökan i vattenmål om lagligförklaring av grundvattenbrunnar Kristianstad Vattendomstole på fastigheten Önnestad 4:40 m m, Kristianstads kommun. Erinringar 97- n Växjö Tingsrätt Ansökan i vattenmål om lagligförklaring av grundvattenbrunnar Kristianstad Vattendomstole på fastigheten Degeberga 26:41 m m, ads Kristianstads kommun. Erinringar 97- n Växjö Tingsrätt Ansökan i vattenmål om Kristianstad Vattendomstole på fastigheten Köpinge 47:14 m m, n lagligförklaring av grundvattenbrunnar Kristianstads kommun. Erinringar ads 1:1 kommun 18:26 Kristianst ÖNNESTA ads kommun D 4:40 Kristianst DEGEBER kommun GA 26:41 Kristianst KÖPINGE ads kommun 47:14 Diarie nr utskick Diarie nr KP Avslutn datum Doms nr / Datum kontrolluppgifter M VA66/96 / skall informera när vattendom tas i bruk DVA 21/ VA67/ VA68/ VA75/ VA76/ Nästa kontroll

61 Kommun Diarienr Grupp Besl.dat Avs/Mott Dom do Fastighet Växjö Tingsrätt Ansökan i vattenmål om Kristianst VITTSKÖV Diarie nr utskick Diarie nr KP Avslutn datum Doms nr / Datum VA 78/96 kontrolluppgifter Nästa kontroll lagligförklaring av grundvattenbrunnar Kristianstad Vattendomstole på fastigheten Vittskövle 78:3 m m, ads Kristianstads kommun. Erinringar 97- n Växjö Tingsrätt 09-15förlängd Ansökan i vattenmål om lagligförklaring av grundvattenbrunnar kommun Kristianst LE 78:3 FJÄLKING VA 82/96 Kristianstad Vattendomstole på fastigheten Fjälkinge 182:1 m m, ads Kristianstads kommun. Erinringar 97- n Växjö Tingsrätt Ansökan i vattenmål om lagligförklaring av grundvattenbrunnar kommun Kristianst E 182:1 FÄRLÖV VA 6/97 Kristianstad Vattendomstole på fastigheten Färlöv 2:26 m m, ads Kristianstads kommun. Erinringar 97- n Växjö Tingsrätt Ansökan i vattenmål om lagligförklaring av grundvattenbrunnar kommun Kristianst 2:26 LINDERÖD VA 22/97 Kristianstad Vattendomstole på fastigheten Linderöd 27:2 m m, ads Kristianstads kommun. Erinringar 97- n Växjö Tingsrätt Ansökan i vattenmål om lagligförklaring av grundvattenbrunnar kommun Kristianst 27:2 ÖRMATOF VA 46/97 Kristianstad Vattendomstole på fastigheten Örmatofta 6:1 m m, ads Kristianstads kommun. Erinringar 97- n Växjö Tingsrätt Ansökan i miljömål om lagligförklaring kommun Kristianst TA 6:1 HUARÖD M104/99 av grundvattenbrunnar på fastigheten Kristianstad Huaröd 3:1 och Skorphult 1:1 m m, ads Kristianstads kommun - för ev Miljödomstolen Växjö Tingsrätt synpunkter Ansökan i Miljömål om lagligförklaring kommun Kristianst 3:1 TRÄNE M 70/99 Kristianstad av grundvattenbrunn på fastigheten Träne 11:2 m m, Kristianstads ads Miljödomstolen kommun - för ev synpunkter kommun 11:

62 Kommun Diarienr Grupp Besl.dat Avs/Mott Dom do Fastighet Kristianstad Kristianstad Kristianstad Växjö Tingsrätt Ansökan i Miljömål om lagligförklaring av två grundvattenbrunnar på fastigheten Friseboda 3:1 m m, Kristianstads kommun - för ev Kristianst ads FRISEBOD Miljödomtolen synpunkter kommun A 3:1 Växjö Tingsrätt Ansökan i Miljömål om lagligförklaring Kristianst RICKARUM av två grundvattenbrunnar på fastigheten Rickarum 14:33 m m, Kristianstads kommun - för ev Miljödomstolen synpunkter kommun 14:33 Växjö Tingsrätt Ansökan i Miljömål om lagligförklaring Kristianst MAGLEHE av två grundvattenbrunnar på fastigheten Maglehem 43:1 m m, Kristianstads kommun - för ev ads ads Diarie nr utskick Diarie nr KP Avslutn datum Doms nr / Datum M 71/ M 72/ M 77/99 Miljödomstolen synpunkter kommun M 43: Växjö Tingsrätt Ansökan i miljömål om tillstånd till Kristianst ÖNNESTA M86/99 momentant uttag ur brunn på Kristianstad fastigheten Önnestad 112:1, ads Kristianstads kommun - synpunkter 99- Miljödomstolen kommun D 112: Svea Hovrätt Anmodan -Överklagande av Skånemej NÄSBYHO M29/99 Miljödomstolens dom Kristianstad Miljööverdomst angående ansökan om lagligförklaring erier ek av grundvattentäkt m m, Kristianstad M olen Rotel 53 kommun - för yttrande för LM Växjö tingsrätt, Ansökan i vattenmål angående V & S Vin UGERUPS M39/99 Kristianstad Vattendomstole grundvattenbrunnar på fastigheten och Sprit n Ugerups Säteri 3:2 m fl, Kristianstads Aktiebola SÄTERI 3: Växjö Tingsrätt kommun. Ansökan i Erinringar miljömål om senast tillstånd till Olsson, ÖSTRA M83/99 momentant uttag ur brunn på Kristianstad fastigheten Östra Ljungby 3:3, LJUNGBY Kristianstads kommun - synpunkter 99- Miljödomstolen Willy 3: Växjö Tingsrätt Ansökan i miljömål om tillstånd till Andersso HAMMAR M85/99 momentant uttag ur brunn på Kristianstad fastigheten Hammar 1:19, Kristianstads kommun - synpunkter 99- Miljödomstolen n, Gunnar 1: kontrolluppgifter Nästa kontroll

63 Kommun Diarienr Grupp Besl.dat Avs/Mott Dom do Fastighet Diarie nr Avslutn Doms nr / kontrolluppgifter Diarie nr KP utskick datum Datum Växjö Tingsrätt Ansökan i miljömål om tillstånd till Hushållni SKEPPAR M 88/99 momentant uttag ur brunn på Kristianstad fastigheten Skepparslöv 18:3, ngssällsk Kristianstads kommun - synpunkter 99- Miljödomstolen apet SLÖV 18: Kristianstad grundvattenuttag på Gringelstad 1:2 Gringelstad : M Växjö Tingsrätt Kungörelse - Ansökan i miljömål om Trolle- TROLLE- Kristianstad tillstånd till jordbruksbevattning m m inom fastigheterna Trolle-Ljungby 1:1 m fl, Kristianstads kommun - för Ljungby Miljödomstolen synpunkter AB Växjö Tingsrätt Kungörelse - Ansökan i miljömål - Skåne tillstånd till grundvattenbortledning för värmeutvinning och produktion av kyla Kristianstad för Centrala Sjukhuset inom läns fastigheten Stafvre 6, Kristianstads kommun - för eventuella synpunkter Miljödomstolen landsting Växjö Tingsrätt Remiss - Ansökan om tillstånd för Skanska Kristianstad Miljödomstolen bortledning av yt- och grundvatten från Sverige bergtäkt på fastigheterna Önnestad AB, Asfalt 107:1, 3:17 och 4:62, Kristianstads kommun - för eventuellt yttrande & Betong Syd LJUNGBY 1:1 STAFVRE 6 ÖNNESTA D 107: M M M Kristianstad GV-uttag VA Kristianstad Kävlinge Växjö Tingsrätt Miljödomstolen Bevattningsuttag grundvatten Ansökan i vattenmål om tillstånd för omläggning av dike "Simons åra" samt anläggande av ny järnvägsbro över väg 108, Södervidinge, Kävlinge kommun - Västkustbanan Helsingborg- Kävlinge. Erinringar senast Gringelstad 4:1 Banverket Nästa kontroll VA 9-80 ej tidigare 2007 frågad, ej KP VA30/98 katinka får????

64 Kommun Diarienr Grupp Besl.dat Avs/Mott Dom do Fastighet Landskrona Växjö Tingsrätt Ansökan i vattenmål om tillstånd för utbyggnad av västkustbanan inom Örja industriområde, Landskrona Miljödomstolen kommun - Erinringar Växjö Tingsrätt bortledning av vatten vid tunnel genom Diarie nr utskick Diarie nr KP Avslutn datum Banverket Doms nr / Datum VA kontrolluppgifter katinka får???? katinka Nästa kontroll Landskrona Banverket VA 7-97 Miljödomstolen Glumslövs backar Växjö Tingsrätt Skrivelse - Ansökan om Landskrona grundvattenuttag för bevattning på Öresunds golfklubb, fastigheten Miljödomstolen Saxtorp 87:7 m m, Landskrona Växjö Tingsrätt Kungörelse - Ansökan i miljömål om Lund tillstånd till anläggande av ett utjämningsmagasin för dagvatten på fastigheten Dalby 15:2, Lunds Lunds får???? M Miljödomstolen kommun - för synpunkter kommun 15: Växjö Tingsrätt Remiss - Ansökan om tillstånd till Banverket NÖBBELÖ M58-02 katinka bortledande av grundvatten och uppförande av anläggning för gång- Lund och cykelväg vid Gunnesbo hållplats och Lunds samt förlängning av Nöbbelövsvägen, Lunds kommun - för yttrande Miljödomstolen 19 kommun V 6: får???? Ivar Lund Gödelöv VA Persson Växjö Tingsrätt Kungörelse - Ansökan i miljömål om NÖBBELÖ VA katinka tillstånd till förlängning av arbetstiden med tio år för bortledande av Lund grundvatten för byggande av Banverket M Västkustbanan Kävlinge - Lund, Lunds kommun - Erinringar senast Miljödomstolen 10 V 6: får???? Lund Hardeberga bergtäkt M Lund 531 Bortledande av GV på önneslöv 38:3 AB Önneslöv Sydsten 38: M Årsrapport Ansökan i vattenmål om tillstånd att bl Kommand JÄRNÅLDE VA Malmö Svea Hovrätt a anlägga, underhålla och bibehålla itbolage tolv grundvattenbrunnar på fastigheten Järnålder M91-99 Järnåldern 5, Malmö kommun 2008 Erinringar senast n 3 RN DALBY M

65 Kommun Diarienr Grupp Besl.dat Avs/Mott Dom do Fastighet Diarie nr utskick Diarie nr KP Avslutn datum Doms nr / Datum kontrolluppgifter Nästa kontroll Malmö kyl/värmelager Triangeln VA Malmö Växjö Tingsrätt Remiss - Ansökan i miljömål om tillstånd till bevattning av klubbens golfbana, lagligförklaring av en redan anlagd grundvattentäkt m m på fastigheten Sallerup 180:55, Malmö Miljödomstolen kommun - för synpunkter Växjö Tingsrätt Skrivelse - Ansökan om tillstånd till grundvattenanläggning för kyl- och Malmö uppvärmningsändamål - Sökandens bemötande för eventuellt yttrande Miljödomstolen Växjö Tingsrätt Kungörelse - Ansökan i miljömål om Malmö tillstånd till utfyllnad av invallat vattenområde i Norra Hamnen inom fastigheten Hamnen 22:164, Malmö Kvarnby SALLERUP Golfklubb 180:55 Sveriges ROSENGÅ Radio RD Förvaltnin gs AB Malmö 130:266 HAMNEN M M M Miljödomstolen kommun - för synpunkter kommun 22: Växjö Tingsrätt Remiss - Ansökan om lagligförklaring Malmö KIRSEBER M Malmö av pumpanläggning och tillstånd till ny pumpanläggning samt bortledande av vatten ur Sege å för bevattning av M Miljödomstolen golfbana på fastigheten Kirseberga Golfklubb GA 30: Växjö Tingsrätt Skrivelse - Ansökan i miljömål om GLOSTOR M tillstånd att bibehålla en anlagd Malmö grundvattenbrunn Nr 1 m m på MALMÖ fastigheten Glostrop 1:1, Malmö Miljödomstolen P 1: kommun - för ev yttrande Växjö Tingsrätt Ansökan i miljömål om tillstånd till Orelind, RÖRUM M Simrishamn momentant uttag ur brunn på fastigheten Rörum 26:2, Simrishamns Miljödomstolen kommun - synpunkter John Växjö Tingsrätt Ansökan i miljömål om tillstånd till Ohlsson, momentant uttag ur brunn m m på Simrishamn fastigheten Rörum 27:10, Simrishamns Miljödomstolen kommun - synpunkter Johnny 26:2 RÖRUM 27: M

66 Kommun Diarienr Grupp Besl.dat Avs/Mott Dom do Fastighet Simrishamn Simrishamn Svedala Svedala Växjö Tingsrätt Kungörelse - Ansökan om tillstånd till bortledande av grundvatten från två djupborrade brunnar m m för bevattning av golfbana på fastigheten Viks Fiskeläge 4:1 och 47:1, Simrishamns kommun - för synpunkter Miljödomstolen Växjö Tingsrätt Skrivelse - Ansökan i miljömål om Österlens tillstånd för att bibehålla anläggning för mns kmn bortledning av grundvatten från fastigheten Gyllebo 1:373, Simrishamns kommun - för eventuellt VIKS FISKELÄG Golfklubb E 4:1 Simrisha GYLLEBO Tekn Diarie nr utskick Diarie nr KP Avslutn datum Doms nr / Datum M M kontrolluppgifter Miljödomstolen yttrande kontoret 1: Tillstånd för bortldening av vatten från Bokskoge Yddingesjön för bevattning av VA golfbana ns GK Växjö Tingsrätt Ansökan i miljömål om tillstånd till att Thott, SKABERSJ VA M Miljödomstolen Tomelilla Miljödomstolen vidmakthålla dammbyggnaden m m på fastigheterna Skabersjö 26:1 och Törringe 12:1 i Svedala kommun och Toarp 2:2, 2:3 och 8:2 i Malmö kommun - för synpunkter Lagligförklaring av brunn mm samt tillstånd till uttag av grundvatten inom fastigheterna Lunnarp 85:5 och 85:1, Tomelilla kommun Växjö Tingsrätt Ansökan i vattenmål om lagligförklaring av en år 1964 anlagd Trelleborg Vattendomstole grundvattenbrunn m m på fastigheten Lilla Beddinge 24:1, Trelleborgs Peder Ö 26:1 Skånemej Lunnarp erier 85:1 och Ekonomis k förening 85:5 AssiDomä LILLA M M n kommun erinringar senast GK 24: Växjö Tingsrätt Ansökan i miljömål om tillstånd att Danielsso VÄSTRA M50-99 bortleda grundvatten för Trelleborg jordbruksbevattning m m på fastigheten Västra Värlinge 18:2, VÄRLINGE Trelleborgs kommun - erinringar Miljödomstolen 12 n, Ulf 18: n AB Beddinge BEDDINGE VA Nästa kontroll

67 Kommun Diarienr Grupp Besl.dat Avs/Mott Dom do Fastighet Trelleborg Trelleborg Trelleborg Växjö Tingsrätt Kungörelse - Ansökan i miljömål om tillstånd att anlägga brunnar för grundvattenuttag samt tillstånd för kyl- och processändamål inom fastigheten Profilen 2-4, Trelleborgs kmn - Miljödomstolen erinringar Växjö Tingsrätt Kungörelse - Ansökan i miljömål om tillstånd till grundvattentäkt brunn B samt tillstånd till jordbruksbevattning inom fastigheten Ståstorp 16:2, Trelleborgs kommun - för yttrande Miljödomstolen Växjö Tingsrätt Kungörelse - Ansökan i miljömål om tillstånd till grundvattentäkt brunn A samt tillstånd till jordbruksbevattning inom fastigheten Tommarp 6:1, Trelleborgs kommun, Arrenderas av Gasell Profil AB Hempel, Anders Lunds PROFILEN 2-4 STÅSTOR P 16:2 TOMMARP Diarie nr utskick Diarie nr KP Avslutn datum Doms nr / Datum M kontrolluppgifter Nästa kontroll M Miljödomstolen Anders Hempel illgångar 6: Växjö Tingsrätt Kungörelse - Ansökan i miljömål om Olsson,St LILLA ISIE M Trelleborg tillstånd till grundvattenuttag på fastigheten Lilla Isie 1:3, Trelleborgs Miljödomstolen affan 1: kommun - för synpunkter Växjö Tingsrätt Kungörelse - Ansökan i miljömål om Andersso VÄSTRA M Trelleborg tillstånd till grundvattenuttag på fastigheten Västra Torp 16:8, n, Lena, Trelleborgs kommun - för synpunkter Mårtenss Miljödomstolen on, Nils TORP 16: Växjö Tingsrätt Ansökan i miljömål - Ansökan om Falsterbo FALSTERB tillstånd för bortledande av Vellinge grundvatten från två borrbrunnar samt M tillstånd för bortledande av vatten från Miljödomstolen dammen för bevattning av golfbana, Golfklubb O 2:1 Stift Prästlönet M Ystad Ystad GK M Tillstånd för vattenverksamhet vid Nybroån, Ystad Kommun

68 Kommun Diarienr Grupp Besl.dat Avs/Mott Dom do Fastighet Svea Hovrätt Underrättelse - Överklagande av Wemnér, miljödomstolens dom VA 17/97 om Ystad Miljööverdomst tillstånd till bortledande av vatten från Arvid/Hag Skönadalsdammen, Ruuthsbo gods, ermann, Ystads kommun - huvudförhandling olen sker den 28 maj 2002 Gustav Växjö Tingsrätt grundvattentäkt inom Diarie nr utskick Diarie nr KP Avslutn datum Doms nr / Datum M M kontrolluppgifter 2007 Nästa kontroll Ystad fastighetenhammar 3:1, Ystads DVA Miljödomstolen Växjö Tingsrätt kommun grundvattentäkt inom fastigheten Ystad DVA Miljödomstolen Växjö Tingsrätt Hammar 14:2, Ystads kommun grundvattentäkt inom fastigheten Ystad Hammar 13:8 (förr 13:5), Ystads DVA Miljödomstolen Växjö Tingsrätt kommun grundvattentäkt inom fastigheten Ystad DVA Miljödomstolen Valleberga 197:5, Ystads kommun Växjö Tingsrätt Ansökan i miljömål om tillstånd att M52-99 katinka bortleda grundvatten samt att uppföra Ängelholm anläggningar delsträckan Förslöv- Banverket Miljödomstolen Ängelholm - erinringar får???? Ängelholm Rössjön M Bromölla Växjö Tingsrätt Miljödomstolen Kungörelse - Ansökan i miljömål om Sölvesbor tillstånd till anläggande av en gs fjärrvärmeledning i Valjeviken, Bromölla och Sölvesborgs kommuner i Fjärrvärm Skåne och Blekinge län - för synpunkter e AB Ej i produktion, anmodats inkomma med info när tas i bruk Ej i produktion, anmodats inkomma med info när tas i bruk M

69 Kommun Diarienr Grupp Besl.dat Avs/Mott Dom do Fastighet Kristianstad Kristianstad Växjö Tingsrätt Remiss - Ansökan om tillstånd till grundvattenuttag från brunnar på fastigheterna Tunneröd 1:2 och Degeberga 19:50, Kristianstads Miljödomstolen kommun - för yttrande Växjö Tingsrätt Ansökan i Miljömål om tillstånd till uppförande av en ny järnvägsbro över Helge å m m, Kristianstads kommun - Miljödomstolen för synpunkter Växjö Tingsrätt Kungörelse - Ansökan i miljömål om Meritservi TUNNERÖ ce AB Banverket D 1:2 ARASLÖV 1:120 Kristianst ÅHUS Diarie nr utskick Diarie nr KP Avslutn datum Ej i produktion, anmodats inkomma med info när tas i bruk Doms nr / Datum M M Även M Allt klart utom kontrolluppgifter Nästa kontroll Kristianstad tillstånd till förstärkning av lotskaj vid Åhus hamn m m, Kristianstads ads erosionsskyd d, anmodats inkomma M Miljödomstolen kommun - för yttrande Toppeladugårds gods, uttag höjeå för kommun Claes 558:93 M Gör inget uttag med info Gör inget Lund nu skall inkomma två uttag nu skall inkomma två månader VA 9-83 bevattning Björnstorps gods, uttag ur höjeå för Versäll Thure månader innan Gör inget uttag innan Gör inget Lund Gabriel Gyllenkro nu skall inkomma två uttag nu skall inkomma två månader VA bevattning k Lund Växjö Tingsrätt, Ansökan i miljömål om tillstånd för Utvecklin uttag av ytvatten och grundvatten för Malmö utvinning av värme och kyla, gs AB KRANEN fastigheterna Kranen 1 m fl, Malmö Miljödomstolen kommun - för yttrande Kranen månader innan Gör inget uttag nu inkommer om återupptas Ej utfört än skall inkomma två månader innan innan Gör inget uttag nu VA inkommer om återupptas Ej utfört än M48-99 & skall M inkomma två månader & innan 27

70 Kommun Diarienr Grupp Besl.dat Avs/Mott Dom do Fastighet Växjö Tingsrätt, Ansökan i Miljömål - Ansökan om utökat hydrauliskt influensområde för Utvecklin Diarie nr utskick Diarie nr KP Avslutn datum Doms nr / Datum se ovan kontrolluppgifter Nästa kontroll Malmö grundvattenuttagen och återföringen gs AB av grundvatten, Malmö kommun - för Miljödomstolen yttrande Kranen Växjö Tingsrätt Ansökan i vattenmål om tillstånd att INNERSTA anlägga vågerosionsskydd m m på Trelleborg Vattendomstole fastigheten Innerstaden 7:1 m fl, Banverket Trelleborgs kommun - erinringar n 14 DEN 7:1 Växjö Tingsrätt Skrivelse - Ansökan i miljömål om Trelleborg VÄSTER Trelleborg Miljödomstolen tillstånd till att anlägga våtmark m m inom Albäcksområdet på fastigheterna Väster Jär 1:1 och Maglarp 23:1, Trelleborgs kommun - för yttrande s kommun JÄR 1: Ej påbörjad Överklagat skall inkomma två månader innan Ej påbörjad Överklagat skall inkomma två månader innan domar M

71 Bilaga 3 Att lägga till data i ett lager i ArcGIS9.x: Denna instruktion utgår från att det finns en skapad shapefil (lämpligtvis punkt) där alla nya data kan läggas in. Förslagsvis kan denna fil eller datalager kallas vattenverksamhet. Attributtabellen kan t.ex. innehålla kolumnrubrikerna: diarienummer, avrinningsområde, havsområde, kommun, fastighetsbeteckning, beslutstyp, beslutsdatum, typ av vattenverksamhet (muddring, pir o.d.) storlek på ingreppet (m, m³, o.d.), verksamhetsutövare. Innan du börjar att redigera - se till att du endast har valt det lager du avser att redigera (i detta fall vattenverksamhet ). Klicka antingen på fliken Urval och klicka bort övriga lager, eller klicka på rubriken Urval i Menyfältet och välj Ange valbara lager samt avmarkera alla. Därefter kan du klicka i endast det lager som du ska redigera i. Hur man lägger in ett nytt tillsynsobjekt/ny vattenverksamhet i ett befintligt lager: 1. Börja med att lägga till verktygsfältet Redigera genom att klicka på rubriken Verktyg i Menyfältet och välj Verktygsfältet Redigera. Då ska du få ett nytt verktygsfält som nedan (a): a. b.

72 2. Zooma till den plats där du vill lägga till den nya verksamheten. Lämpligt är att ha ortofoto eller fastighetskarta att utgå ifrån, gärna i skala 1:500, för att få så god precision som möjligt när du lägger till punkten. 3. Välj börja redigera under fliken Redigera (b). Bläddra fram till shapefilen som innehåller alla vattenverksamheter. Markera den och välj OK. Välj därefter börja redigera. 4. Klicka på pennsymbolen i verktygsfältet Redigera (c) och ställ dig med markören på platsen för vattenverksamheten. Då ska en form av kryssmarkör framträda på kartan (d). c. d. 5. Öppna tabellen som hör till lagret genom att trycka på tabellknappen (e). Fyll i uppgifterna för vattenverksamheten i tabellen. Man kan även vänsterklicka på lagernamnet i dataramen och öppna attributtabellen på detta sätt (f). Den nya punkten syns då som en blåfärgad tom rad längst ned i tabellen. e f.

73 6. När du lagt in all information går du in under fliken Redigera och väljer sluta redigera. Svara Ja på frågan om redigeringarna ska sparas. 7. Symbol för vattenverksamheten väljs genom att dubbelklicka på själva symbolen i innehållsförteckningen (g). Vill man ha olika symboler för olika typer av verksamheter kan man göra det genom att högerklicka på lagernamnet och därefter: Egenskaper Kategorier Unika värden välj kolumnrubrik i tabellen som beskriver verksamhetstyp klicka på Lägg till alla värden. Då får man upp en legend med en symbol för varje verksamhet. För att ge en unik symbol till respektive verksamhet får dubbelklickar man på symbolen i innehållsförteckningen. g.

74 Att lägga till data i ett skikt Bilaga 3 fortsättning 1. Zooma in till den plats där du vill lägga till en punkt. 2. Markera det skikt som ska ändras genom att klicka på det, det blir då inramat. 3. Gå in under Tema och markera Börja redigera. Den lilla rutan kommer att få en streckad inramning när skiktet är i redigeringsläge.

75 4. Välj punktverktyget. 5. Markera en punkt där muddringen ska ske genom att klicka med musen i kartan. Från början kanske ingen ny punkt kommer att synas. 6. Öppna tabellen som hör till temat genom att trycka på tabellknappen, se pilen i bilden ovan.

76 7. Den nya punkten har fått en gul tom rad i tabellen. 8. För att kunna skriva i tabellen måste pilen med strecket (knappen i mitten) vara markerat. Se pilen i bilden ovan. 9. Skriv in uppgifterna. När man fyllt i något i sista rutan i raden måste man trycka enter för att det ska sparas. 10. Om du vill lägga in flera punkter är det bara att minimera tabellen så du kommer tillbaka till kartfönstret och upprepa från steg När du lagt in alla punkter och all information går ju in under tabell och sluta redigera. Svara Ja på frågan om redigeringarna ska sparas. Det går även att spara redigeringarna allt eftersom man jobbar, även detta under Tabell. Kolumnfälten är skrivna med kursiv stil när tabellen inte redigeras. 12. När du går tillbaka till kartfönstret ska det vara en flagga där du placerade punkten. Den senaste gjorda kommer att vara gul. Om du vill lägga till mer information i tabellen, t.ex. namn eller nåt annat bra: 1. Öppna tabellen. 2. Börja redigera genom att gå in under tabell (i verktygsmenyn) och trycka på Börja redigera.

77 3. Gå in under Redigera, Lägg till fält. Då får du upp denna ruta Fältets namn Typ av data, välj Nummer om det bara är siffror, Sträng om det är bokstäver eller skiljetecken med. Antal tecken i fältet Sen är det bara att lägga in uppgifter,. Men kom ihåg att pilen med strecket måste vara markerat för att du ska kunna skriva i tabellen.

Överlåtelse av tillsyn över vissa vattenverksamheter och vattenskyddsområden i Umeå kommun (1 bilaga)

Överlåtelse av tillsyn över vissa vattenverksamheter och vattenskyddsområden i Umeå kommun (1 bilaga) Arkivbeteckning 504 1(6) Umeå kommun Miljö- och hälsoskyddsnämnden 901 84 Umeå Överlåtelse av tillsyn över vissa vattenverksamheter och vattenskyddsområden i Umeå kommun (1 bilaga) Beslut Länsstyrelsen

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

Projekt egenkontroll / recipientkontroll vattenkraft

Projekt egenkontroll / recipientkontroll vattenkraft Projekt egenkontroll / recipientkontroll vattenkraft Syfte Skapa gemensamma utgångspunkter för en väl fungerande egenkontroll för vattenkraft Mål Förankra arbetssättet hos tillsynsmyndigheter och branschorganisationer

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Örebro län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Örebro län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Örebro län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt?

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt? 1 (6) Mark- och miljödomstolarna PM Vattenverksamhet I detta PM redovisas huvuddragen av hur handläggningen vid mark- och miljödomstolen går till för ansökningar om tillstånd till vattenverksamhet enligt

Läs mer

Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd

Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd Borgeby Fältdagar 2010-06-30 07-01 Varför vill vi vattna? Ekonomiska fördelar: - hög avkastning, även normalår - hög kvalitet - jämn skörd

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter. Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen

Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter. Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen Lite om dikningsföretag, diken, markavvattning mm Avvattning av mark hör hemma i

Läs mer

2013:28. Återrapportering av åtgärdsprogrammets. Sammanställning av arbetet i kommuner och länsstyrelser i Norra Östersjöns vattendistrikt

2013:28. Återrapportering av åtgärdsprogrammets. Sammanställning av arbetet i kommuner och länsstyrelser i Norra Östersjöns vattendistrikt VATTENMYNDIGHETENS KANSLI Återrapportering av åtgärdsprogrammets genomförande 2012 Sammanställning av arbetet i kommuner och länsstyrelser i Norra Östersjöns vattendistrikt 2013:28 Titel: Återrapportering

Läs mer

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Morfologiska förändringar Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 5.1.4 Rensning av vattendrag för upprätthållande

Läs mer

Metodstöd hälsoskydd. Slutredovisning

Metodstöd hälsoskydd. Slutredovisning Metodstöd hälsoskydd Slutredovisning December 2009 2 Huvudmän Länsstyrelserna, Naturvårdsverket och Socialstyrelsen Webbplats www.miljosamverkansverige.se Grupparbetsplats http://miljoportal.intra.lst.se/miljosamverkansverige

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Projektplan för Optimal tillsynsplan, antagen av styrgruppen 2010-06-08

Projektplan för Optimal tillsynsplan, antagen av styrgruppen 2010-06-08 Projektplan för Optimal tillsynsplan, antagen av styrgruppen 2010-06-08 Uppdrag Bakgrund Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt miljövårdsdirektörernas tillsynsgrupp att driva Miljösamverkan Sverige och

Läs mer

Miljösamverkan Sverige

Miljösamverkan Sverige Miljösamverkan Sverige Nationell samverkan för bättre tillsyn Roligt Effektivt Utvecklande Ingela Höök och Carina Lif, projektledare Miljöbalken Lagtext Förordningar Föreskrifter EU-direktiv drygt 10 st

Läs mer

PROGRAM 15/4. Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet. Miljöövervakning Vad händer nu?

PROGRAM 15/4. Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet. Miljöövervakning Vad händer nu? PROGRAM 15/4 Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet Planering enligt PBL Miljöövervakning Vad händer nu? VATTENDIREKTIVET VATTENSTRATEGISKA ENHETEN Genom råd och dåd långsiktigt bevara

Läs mer

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Miljökontoret Margareta Lindkvist Tfn. 0581-81713 BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora YTTRANDE Sidan 1 av 5 2015-04-09 Ljusnarsbergs Kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektets organisation Styrgrupp Fastställd vid årsmötet 2015-XX-XX Arbetsgrupp Referensgrupp Dnr Uppdrag och mål Deltagare 2 Organisation Inledning

Läs mer

Vattenverksamhet/bevattning

Vattenverksamhet/bevattning Vattenverksamhet/bevattning Författare: Arne Joelsson. NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11 Bromma

Läs mer

Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3

Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3 Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3 Innehåll 1. Referensbiblioteket i VISS... 2 2. Att söka efter referenser i referensbiblioteket... 2 3. Inmatning av nya referenser... 3

Läs mer

Anmälningsblankett för anmälningspliktiga vattenverksamheter enligt 11 kap 9 a miljöbalken

Anmälningsblankett för anmälningspliktiga vattenverksamheter enligt 11 kap 9 a miljöbalken Anmälningsblankett för anmälningspliktiga vattenverksamheter enligt 11 kap 9 a miljöbalken En avgift enligt avgiftsförordningen* på 1350 kr måste betalas in för att anmälan skall kunna behandlas. Avgiften

Läs mer

Markavvattning - En edyssé av Ulf Täng Markavvattningsföretag

Markavvattning - En edyssé av Ulf Täng Markavvattningsföretag Markavvattning - En edyssé av Ulf Täng Markavvattningsföretag Vad vi skall gå igenom! Några allmänna begrepp Historiskt perspektiv Markavattningsföretag Hitta markavvattningsföretag Praktiskt och ibland

Läs mer

Vattenkraft och lagstiftning

Vattenkraft och lagstiftning Vattenkraft och lagstiftning Foto: Johan Kling Andreas Hedrén, Länsstyrelsen i Kronobergs län Kan man sälja el på Europamarknaden med stöd av urminnes hävd? Fram till 1918 handlade vattenlagstiftning främst

Läs mer

Anmälan om vattenverksamhet enligt 11 kap 9 a miljöbalken.

Anmälan om vattenverksamhet enligt 11 kap 9 a miljöbalken. Anmälan om vattenverksamhet enligt 11 kap 9 a miljöbalken. Anmälningspliktig vattenverksamhet Med vattenverksamhet avses åtgärder som antingen syftar till att förändra vattnets djup eller läge, avvattnar

Läs mer

Idé till disposition

Idé till disposition Juridiska aspekter på markavvattning och dagvattenhantering Lennart de Maré Dagvatten och Dräneringsvatten Konferens Alnarp 19 20 oktober 2011 Idé till disposition Vad är markavvattning? Regler kring ny

Läs mer

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 FRÅGEFORMULÄR 1 (13) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Miljöskydd - Vattenförvaltning

Miljöskydd - Vattenförvaltning Miljöskydd - Vattenförvaltning Reflektioner och erfarenheter Rune Brandt Länsstyrelsen i Skåne län Idag Länsstyrelsernas tillsyn och prövning - Organisation och arbetsformer - VISS, vattenkartan, datavärdar,

Läs mer

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Va-planeringens roll i samhället

Va-planeringens roll i samhället Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Miljöbalkens krav på Egenkontroll

Miljöbalkens krav på Egenkontroll Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet Väl fungerande rutiner ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering upptäcks innan allvarlig skada inträffar.

Läs mer

2012 09 10 Arbetsversion. Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet.

2012 09 10 Arbetsversion. Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. MILJÖASPEKTEN VATTEN Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Med vatten menas här allt vatten såsom det uppträder i naturen, både

Läs mer

Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

Krav på företagens Egenkontroll

Krav på företagens Egenkontroll Krav på företagens Egenkontroll enligt Miljöbalken Med denna handbok vill Miljökontoret i Höganäs hjälpa dig och ditt företag att leva upp till Miljöbalkens krav på egenkontroll. Kraven är omfattande men

Läs mer

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (10) Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Sammanställning av förslag i Miljösamverkan Sveriges rapport Regional tillsynsvägledning Planering och utveckling

Sammanställning av förslag i Miljösamverkan Sveriges rapport Regional tillsynsvägledning Planering och utveckling Sammanställning av förslag i Miljösamverkan Sveriges rapport Regional tillsynsvägledning Planering och utveckling Problembeskrivning Åtgärdsförslag Vem och hur 1. Begreppet tillsynsvägledning är indelat

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Kontrollprogram. Vad ska ett kontrollprogram innehålla? Linköpings kommun linkoping.se

Kontrollprogram. Vad ska ett kontrollprogram innehålla? Linköpings kommun linkoping.se Kontrollprogram Vad ska ett kontrollprogram innehålla? Denna information är tänkt att underlätta framtagandet av kontrollprogram för er verksamhet. Tänk på att ett kontrollprogram enbart är en del av egenkontrollen

Läs mer

Rapport om kemikalietillsynen i nio kommuner i Stockholms län

Rapport om kemikalietillsynen i nio kommuner i Stockholms län Rapport om kemikalietillsynen i nio kommuner i Stockholms län Naturskyddsföreningen i Stockholms län, maj 2003 Text: Susanne Ortmanns Naturskyddsföreningen i Stockholms län Projektet har finansierats av

Läs mer

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Syfte Syftet med arbetsplanen är att gynna samverkan kring vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar 1 Innehåll 1 Kommunen... 3 1.2 Överklaga kommunala beslut... 3 1.2.1 Förvaltningsbesvär... 3 1.2.2 Laglighetsprövning

Läs mer

Projektplan för Optimal Behovsutredning

Projektplan för Optimal Behovsutredning Projektplan för Optimal Behovsutredning Uppdrag Bakgrund Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt miljövårdsdirektörernas tillsynsgrupp att driva Miljösamverkan Sverige och att inom ramen för det arbeta fram

Läs mer

Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011 MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2011 Fastställt av styrgruppen den 9december 2010 1 Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att medverka

Läs mer

Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar. Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se

Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar. Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Allmänna hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken Hänsynsreglerna gäller alla som vidtar en åtgärd eller bedriver en

Läs mer

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Förbränning Tillsyn. Samsyn för tillsyn av anläggningar som förbränner avfall och stora förbränningsanläggningar. Uppdrag. Bakgrund.

Förbränning Tillsyn. Samsyn för tillsyn av anläggningar som förbränner avfall och stora förbränningsanläggningar. Uppdrag. Bakgrund. Projektplan för version 2010-05-26 Förbränning Tillsyn Samsyn för tillsyn av anläggningar som förbränner avfall och stora förbränningsanläggningar Uppdrag Bakgrund Syfte Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Vanliga frågor & svar

Vanliga frågor & svar Vanliga frågor & svar Innehåll Ordlista... 2 Om Brevet... 2 Vad ska jag göra med brevet som jag fått?... 2 Motivering saknas till min fastighet, varför?... 2 Vilka har fått utskicket från Länsstyrelsen?...

Läs mer

Tillsyn över energihushållning. Vad är det som gäller?

Tillsyn över energihushållning. Vad är det som gäller? Tillsyn över energihushållning Vad är det som gäller? Energitillsyn spelar roll! Sveriges nationella miljömål syftar till att lösa de större miljöproblemen i landet till år 2020. Miljö balken är en viktig

Läs mer

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Sida 1 av 4 Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Ansökan insändes till: Öckerö kommun Plan-, bygg- och miljöenheten 475 80 ÖCKERÖ Sökande Namn Adress Telefonnummer E-postadress Personnummer

Läs mer

Egenkontroll enligt miljöbalken

Egenkontroll enligt miljöbalken Egenkontroll enligt miljöbalken Information från miljöförvaltningen Lund 2 oktober 2014 Annika Skoog 046-355270 annika.skoog@lund.se Egenkontroll ska förebygga ohälsa Egenkontrollen är ett verktyg för

Läs mer

Olika perspektiv på för mycket och för lite

Olika perspektiv på för mycket och för lite 1 Olika perspektiv på för mycket och för lite Hur ser man på vattnet i landskapet? Olika aktörer har olika syn på vattnet Samma aktör har olika syn på vattnet i olika situationer Är vattnet ett kvittblivningsproblem?

Läs mer

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera. 1(5) Samrådssvar från Vattenrådet - Vänerns sydöstra tillflöden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd

Läs mer

Nationell tillsynsutbildning i Miljöbalkstillsyn

Nationell tillsynsutbildning i Miljöbalkstillsyn Nationell tillsynsutbildning i Miljöbalkstillsyn Välkommen till Miljösamverkan Sveriges tillsynsutbildning som utgår från hela miljöbalken! Inbjudan, anmälan och program för 15-16 okt 2015 Länsstyrelsen

Läs mer

Justering av vattenförekomster 2011-2015

Justering av vattenförekomster 2011-2015 Justering av 2011-2015 I december 2009 beslutade vattendelegationerna i Sveriges fem vattenmyndigheter om kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer) för alla fastställda i landet. En kombination av att det material

Läs mer

Nationellt tillsynsprojekt 2009. Hygien i förskolan

Nationellt tillsynsprojekt 2009. Hygien i förskolan Nationellt tillsynsprojekt 2009 Ett projekt om att förebygga och minska smittspridningen i förskolorna genom förbättrad egenkontroll enligt miljöbalken Ingrid Nilsson Bakgrund och Syfte Barn som går på

Läs mer

Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn

Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn 2 Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn Inledning I den här skriften

Läs mer

Plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet 2014-2016

Plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet 2014-2016 SVENSKA KRAFTNÄT 2014-09-10 Dnr: 2014/814 Plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet 2014-2016 Förord Svenska kraftnät har tagit fram en reviderad plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet för att tydliggöra

Läs mer

Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Vem gör vad och när? - Översiktsplan

Vem gör vad och när? - Översiktsplan Vem gör vad och när? - Översiktsplan Enligt Plan- och bygglagen ska översiktsplanen () ge vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön ska utvecklas och

Läs mer

MiljösamverkanVärmland

MiljösamverkanVärmland MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2012 Fastställt av styrgruppen den 13 oktober 2011 1(7) Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012 Planera för vatten! Workshop i Östersund 3 maj 2012 Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna Vilka behov finns av planering för vatten? Vilka är hindren för en fungerande planering för vatten?

Läs mer

Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn

Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn 2 Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn Inledning I den här skriften

Läs mer

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken på Vattenmyndigheten bakgrundsrubriken för Södra Östersjöns vattendistrikt Reinhold Castensson professor Tema Vatten Linköpings universitet och Vattendelegationen för Södra Östersjöns Vattendistrikt (SÖVD),

Läs mer

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Miljöbalken Per Lilliehorn Miljöbalken, 1998: 811 Trädde i kraft 1 januari 1999. Ersatte 16 lagar Skogsvårdslagen, luftfartslagen och väglagen hänvisar till bestämmelser i miljöbalken 2 Verksamhetsutövaren

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

Särskilda tillsynsprojekt 2013 Metodstudie ansvarskoll tillsyns- eller bidragsobjekt?

Särskilda tillsynsprojekt 2013 Metodstudie ansvarskoll tillsyns- eller bidragsobjekt? PROMEMORIA/PM 1(9) Kontaktperson Karin Persson Miljötillsynsenheten, EBH-gruppen Särskilda tillsynsprojekt 2013 Metodstudie ansvarskoll tillsyns- eller bidragsobjekt? Denna PM utgår från ansökan om bidrag

Läs mer

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Vattenförvaltningens organisation Samverkan på olika nivåer

Läs mer

Energitorvtäkter. Projektplan 2008-03-14

Energitorvtäkter. Projektplan 2008-03-14 2008-03-14 Projektplan Energitorvtäkter Projektidé Flera länsstyrelser uttryckte i Miljösamverkan Sveriges förfrågan om projektidéer för 2008 års arbete att de upplever ett uppsving inom torvbranschen.

Läs mer

Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Information om tillstånd, dispenser m.m. för åtgärder/ verksamheter som påverkar mark- eller vattenområden

Information om tillstånd, dispenser m.m. för åtgärder/ verksamheter som påverkar mark- eller vattenområden INFORMATION 1 (5) 2012-03-29 Information om tillstånd, dispenser m.m. för åtgärder/ verksamheter som påverkar mark- eller vattenområden Ofta krävs anmälan, tillstånd eller dispens för arbeten som påverkar

Läs mer

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING Luftkvalitetspolicy i Malmö 10 december Matthew Ross-Jones, Enheten för Luft och Klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt

Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt PROTOKOLL 1 (5) Vattenmyndigheten Norra östersjöns vattendistrikt Vattendelegationen Norra Östersjön Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt : 10 mars

Läs mer

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt Nr. 2009/022 2009-08-05 Agneta Christensen 0501-60 53 85 till Vattenmyndigheten för Västerhavets distrikt via webbenkät Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi i skolan MILJÖBALKEN (MB) Hopslagning av 16 lagar, bl.a. hälsoskyddslagen, miljöskyddslagen, lag om kemiska produkter 32 kapitel, bl.a.: Generella regler,

Läs mer

Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Nationellt tillsynsprojekt 2009. Hygien i förskolan

Nationellt tillsynsprojekt 2009. Hygien i förskolan Nationellt tillsynsprojekt 2009 Ett projekt om att förebygga och minska smittspridningen i förskolorna genom förbättrad egenkontroll enligt miljöbalken Ingrid Nilsson Nationellt Tillsynsprojekt 2009 Mål

Läs mer

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013

Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013 Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013 Vision Tillsammans värnar vi vattnets värden Verksamhetsidé Vi inspirerar till och banar väg för rätt vattenkvalitet Aktuellt inom vattenförvaltningen

Läs mer

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram webbenkäten Ystad Österlens MF Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av

Läs mer

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk MILJÖ- FOKUS STOPP Små avlopp Rebecca Enroth miljöinspektör STOPP Lantbruk SANT Översvämningskartering STOPP Små avlopp www.viss.lansstyrelsen.se Större avlopp Lantbruk Vattenkvaliteten ska klara gränserna

Läs mer

Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer