V-Dala miljö och byggförvaltning Maria Hedenberg

Transkript

1 Plats och tid Månsbo kl :55 Beslutande Övriga deltagande Ann-Christine Andersson (V), ordförande, Fagersta Anita Tärneborg, (S), Avesta Göran Edström, (S), Avesta Peter Green (M), Avesta Birgitt Broström (C), Avesta Sven Bergman (M), ersättare för Peter Lind (MP), Norberg Helen Andersson (FP), Norberg Leif Christensen (M),Avesta ersättare för Nils-Erik Hed (S), Fagersta Magnus Bohman (FP), Fagersta ersättare för Karl Sillén (M), Fagersta Anna Kuylenstierna, miljö- och byggnadschef Ingalis Morfeldt, plan- och byggchef Maria Hedenberg, nämndsekreterare Kjell Johansson, kommunrevisor, lämnade mötet kl 13:55 till 15:05 Jan-Olof Källström, kommunrevisor Tomas Karlsson, miljöinspektör 119 Utses att justera Helena Andersson (FP) justerare och Magnus Bohman (FP), som ersättare Justeringens plats och tid V-Dala miljö- och byggförvaltning, torsdag 28 november 2013 kl Underskrifter Sekreterare Paragrafer , Ordförande Justerande Sammanträde ANSLAG Datum Anslag sätts upp Anslag tas ner Protokollets förvaring V-Dala miljö och byggförvaltning Maria Hedenberg

2 Sida 2 ÄRENDELISTA 111 Information Redovisning av delegationsbeslut Ekonomisk månadsrapport för september och oktober Mål och Budget Verksamhetsplan Nämndens berednings- och sammanträdestider Yttrande remiss Avesta - Medborgarförslag angående tillgång till markyta i Nordanö för motortävlingar Yttrande remiss Avesta - motion/medborgarförslag om centrumutveckling i Avesta, Avesta kommun Yttrande gällande ansökan om tillstånd enligt miljöbalken, Smedsbo Jord & Grus AB, Grytnäs-Smedsbo 1:4 och 2:4, Avesta kommun Revidering av prioriteringslista för projekt Enskilda avlopp i Avesta kommun Föreläggande om åtgärder för förorenat område, Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund, Räddningstjänsts övningsområde, Avesta 5:1, Avesta Kommun Beslut om miljösanktionsavgift, Landstinget Dalarna, Lasarettet 1, Avesta Beslut om miljösanktionsavgift, Horndals Kiosk & Livs, Ingeborgbo 2:56, Avesta kommun Beslut om miljösanktionsavgift, Sundh Center AB, Sälen 1, Avesta kommun Olovlig åtgärd och bygglov i efterhand inom fastigheten XXXX, Fagersta, Fagersta kommun Detaljplan för del av Hedkärra 12:46, Fagersta kommun Rapporter Delgivningar 41

3 Sida Information Miljö- och byggnadschefen Anna Kuylenstierna informerar om resultaten från KPMGrapporten. Ordförande tackar för informationen.

4 Sida Redovisning av delegationsbeslut Enligt delegation från har miljö- och byggförvaltningen beslutat i ärendet enligt bilaga. Beredning - Delegationslistor från plan- och byggenheten samt miljöenheten för tiden från sammanträdet 8 oktober Beslut - Delegationsbesluten läggs till handlingarna.

5 Sida Ekonomisk månadsrapport för september och oktober 2013 Dnr A Miljö- och byggnadschefen informerar om s ekonomiska läge avseende september och oktober 2013 enligt bilaga. Beredning - Miljö- och byggnadschefens tjänsteskrivelse med bilagor. Beslut - Månadsrapporterna för september och oktober 2013 godkänns och läggs till handlingarna. Kommunstyrelsen i Avesta, Fagersta och Norberg

6 Sida Mål och Budget Dnr A Miljö- och byggnadschefen redovisar s Mål och Budget , bilaga. bedriver verksamhet i kommunerna Avesta, Fagersta och Norberg. Den gemensamma nämndens huvuduppdrag är att sköta den verksamhet och tillsyn som enligt miljöbalken och livsmedelslagstiftning, plan- och bygglagen m fl lagar ska skötas av kommunal miljö- respektive byggnadsnämnd. Därutöver har nämnden ansvar för kart- och mätningsverksamhet i alla kommuner och för den fysiska planeringen i Fagersta och Norberg. Förvaltningen har också, under plan- och näringslivsutskottet i Avesta, ansvar för markfrågor och den fysiska planeringen i Avesta, och enligt fastställt reglemente och samverkansavtal även andra uppgifter. Nämnden följer Avesta kommuns budgetprocess men angivna indikationer avser verksamhet i alla samverkanskommunerna. Beredning - Mål- och Budget för. Beslut - Mål- och Budget för antas. Kommunstyrelsen i Avesta, Fagersta och Norberg

7 Sida Verksamhetsplan 2014 Dnr A Ett förslag till verksamhetsplan för förvaltningen gällande 2014 har upprättats och redovisas för nämnden, bilaga. Beredning - Verksamhetsplan för 2014 för Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning. Beslut - Verksamhetsplan för 2014 års verksamhet godkänns.

8 Sida Nämndens berednings- och sammanträdestider 2014 Beredning - Sekreterarens tjänsteskrivelse 5 november Beslut - Nämnden fastställer följande berednings- och sammanträdestider för Beredning kl Nämnden kl Tisdagen 7 januari Tisdagen 11 februari Tisdagen 18 mars Tisdagen 22 april Tisdagen 27 maj (Tisdagen 24 juni preliminär nämnd vid behov med eller utan beredning) Tisdagen 19 augusti Tisdagen 23 september Tisdagen 4 november Tisdagen 21 januari Tisdagen 25 februari Tisdagen 1 april Tisdagen 6 maj Tisdagen 10 juni (Tisdagen 8 juli) Tisdagen 2 september (HELDAG) Tisdagen 7 oktober Tisdagen 18 november

9 Sida Yttrande remiss Avesta - Medborgarförslag angående tillgång till markyta i Nordanö för motortävlingar Dnr A SHRA Avesta önskar få tillgång till en markyta i Nordanö för att kunna arrangera motortävlingar ett par gånger om året. Den aktuella markytan ligger inom Nordanö industriområde mellan järnvägen och den nyligen anlagda infartsvägen (Masmyrvägen). För närvarande är det två stycken företag som har verksamhet inom området. Förfrågningar finns från flera andra företag som eventuellt vill köpa tomter inom området. Så länge inte någon mer omfattande byggnation sker inom industriområdet kan det eventuellt vara möjligt att nyttja markområdet för viss tillfällig motorverksamhet. Den aktuella markytan är dock i första hand avsedd för etableringar av nya företag varför markområdet förmodligen inte kan upplåtas för motorverksamhet under någon längre tid. Vid motortävlingar och liknande större arrangemang är det geografiska läget viktigt. Framför allt måste hänsyn tas till miljöaspekter såsom buller och avgaser. Även trafikfrågor såsom tillfartsvägar och parkeringar för deltagare och besökare måste studeras. Närheten till de boende i Nordanö måste särskilt beaktas. V-Dala miljö- och byggnadsnämnd har svårt att bedöma eventuella störningsrisker för närboende från denna typ av verksamhet. En bullerberäkning bör utföras av verksamhetsutövaren för att klargöra risken för störning genom höga ljudnivåer vid närmaste bostäder samt rekreationsytor i anslutning till bostäder. En framtida motorverksamhet kan även komma att medföra tillsyn enligt miljöbalken. Beredning - Stadsingenjörens/markchefens tjänsteskrivelse 28 oktober Avesta kommun KSAU sammanträdesprotokoll 79, 20 maj SHRA Avesta medborgarförslag, 2 april Beslut - Nämnden lämnar ovanstående yttrande avseende rubricerat medborgarförslag. Medborgarförslagsställaren Kommunkansliet Avesta kommun

10 Sida Yttrande remiss Avesta - motion/medborgarförslag om centrumutveckling i Avesta, Avesta kommun Dnr A Kommunstyrelsens arbetsutskott har remitterat Motion/medborgarförslag om centrumutveckling i Avesta, Avesta kommun. Motionen är ingiven av Johan Thomasson, Gunilla Berglund, Lis Linnberg, Curt-Åke Larsson och Krister Nilson. I motionen yrkas att kommunstyrelsen ger teknisk service i uppdrag att utreda möjligheten till att tillåta enkelriktad persontrafik på Kungsgatan mellan Bryggaregatan och Köpmangatan. Beskrivning Motionens innehåll: Lilla Torget kallas platsen där Kungsgatan och Markusgatan möts, utanför Avesta Galleria. Lilla Torget har genomgått en stor förändring till det bättre och har idag en helt ny utformning. I och med invigningen 26 maj 2012 skapades en modern och trevlig plats mitt i centrum med öppna ytor i kombination med vatten och grönskande planteringar. Dock saknar Lilla Torget idag det liv och den rörelse av människor som ursprungligen ingick i det förslag som låg till grund för de nu genomförda förändringarna. Det finns idag ett behov av att skapa mer liv och rörelse på den idag förhållandevis ödsliga delen av gågatan mellan kvarteren Hjorten och Spoven. Förutsättningarna för liv och rörelse är idag inte de bästa, då gatan endast är tillgänglig för gående och cyklister. För att återskapa liv och rörelse på den ovan beskrivna delen av gågatan vill motionärerna att kommunstyrelsen ger teknisk service i uppdrag att utreda om det är möjligt att tillåta persontrafik ner till Köpmangatan. Trafiken skulle förslagsvis vara enkelriktad och i och med detta skapas förutsättningarna för två stycken relativt breda gångstråk på vardera sidan om gatan. Vid denna sträckning av gatan finns inte heller några boende varvid persontrafiken således inte heller torde vara störande på något sätt. Yttrande För Avesta finns Program för stadsutveckling i Avesta centrum, godkänt av kommunfullmäktige 21 juni forts. Kommunstyrelsens arbetsutskott i Avesta Medborgarförslagsställaren

11 Sida forts Programmet syftar till att beskriva dels förutsättningar för Avestas utveckling och därigenom fånga ortens tillgångar, dels att genom innovativa, hållbara och realistiska lösningar avhjälpa brister så långt möjligt både på kort och lång sikt. Det övergripandet målet är att öka Avesta centrums attraktivitet för såväl näringsliv och verksamhetsetablering som för boende och besöksnäring. Programmet lägger grunden och pekar på en inriktning för centrums fortsatta utveckling. Strukturellt bygger programmet på idén om två korsande offentliga stråk som möts i en central punkt Lilla Torget. Gågatustrukturen är belyst i programmet och sammanvägd med centrums olika intressen. Genom studier av alternativa strukturer och efter förankring hos medborgarna har ställning tagits till behållande av nuvarande struktur. Förändringar i infrastrukturen ska ha stöd i sitt sammanhang. Trafikföring och övriga trafiklösningar bör inte ses separat utan ingå i övergripande studier för en god helhetsbild. Detta har genomförts i programarbetet genom att belysa och utreda alternativa lösningar med hänsyn till stadens olika intressen och aktörer såsom fastighetsägare, företagare, medborgare och övriga. Syftet med motionen är ytterst att hitta lösningar på avsaknaden av liv och rörelse i de centrala delarna. För att nå framgång i detta finns olika sätt. Samverkan mellan stadens aktörer i syfte att utveckla stadskärnans attraktivitet kan vara en väg till framgång. Beredning - Stadsarkitektens tjänsteskrivelse 4 november Beslut - Nämnden beslutar att avstyrka motionen och att ta yttrandet som sitt eget samt att därefter överlämna det till kommunstyrelsens arbetsutskott. Kommunstyrelsens arbetsutskott i Avesta Medborgarförslagsställaren

12 Sida Yttrande gällande ansökan om tillstånd enligt miljöbalken, Smedsbo Jord & Grus AB, Grytnäs-Smedsbo 1:4 och 2:4, Avesta kommun Dnr Länsstyrelsen i Dalarnas län dnr Bakgrund Smedsbo Jord & Grus AB har bedrivit täktverksamhet, tillsammans med Gustavssons Grus AB, på rubricerade fastigheter sedan flera decennier tillbaka. Det senaste tillståndet för uttag ur grustäkten löpte ut 31 december Bolaget anger att det vid grustäkten finns kvarvarande utbrutna, färdigsorterade upplagshögar, ,8 ton, vilka bolaget ansöker om tillstånd att lasta ut. Det finns också kvarvarande material som inte åtgått vid efterbehandling samt material som kan tillkomma vid avsläntning under en efterbehandling av täkten. Ansökan avser ton så att marginal finns till att köra ut allt material inom eventuellt utfärdat tillstånd. Bolaget anger att materialet i de utbrutna högarna utgör en bristvara och är eftertraktat. Bland annat anges att materialet nyttjas vid betongtillverkning, samt att Gustavssons Grus AB, som ska överta Smedsbo Jord & Grus AB ifall tillstånd för utlastning ges, har åtagande att sanda åt Avesta kommun. Bolaget anser att det är slöseri att uttaget material inte används, och att täkten har en fördelaktig placering nära Avesta. Bolaget anger också att efterbehandling ska ske så fort (om) tillstånd utfärdas. Om inget tillstånd lämnas ska efterbehandling ske enligt tidigare uppsatta principer. Bolaget har ansökt om utlastningstillstånd som ska gälla i sju år fr.o.m. tillståndsdatum. Förslag till yttrande Miljö- och byggnadsnämnden avstyrker att bolaget ges tillstånd till utlastning av naturgrus enligt ansökan. Motivering: Miljö- och byggnadsnämnden (Nämnden) anser att tillstånd för utlastning av naturgrus på rubricerad fastighet inte kan lämnas. Fastigheten är belägen inom yttre skyddsområde för dricksvattentäkten i Germundsbo. Denna dricksvattentäkt tillsammans med dricksvattentäkten i Brunnbäck försörjer Avesta, Fors och Norberg med vatten vilket innebär att cirka personer får sitt dricksvatten från dessa täkter. forts. Länsstyrelsen i Dalarna, Falun (4 ex samt elektroniskt) dalarna@lansstyrelsen.se

13 Sida forts Avståndet från fastigheten till dricksvattentäkten är ca meter och avståndet till det inre skyddsområdet är endast 250 meter. Fastigheten ligger på den s.k. Badelundaåsen. Badelundaåsen är en rullstensås som sträcker sig från Mälaren och vidare upp till Siljan. Badelundaåsen har en särställning inom Dalarnas län eftersom över hälften av länets befolkning hämtar sitt drickvatten härifrån. Åsens stora betydelse för dricksvattenförsörjningen i Dalarnas och Västmanlands län har föranlett idéer om ett samlat grepp för att säkerställa framtida dricksvattenuttag. Fastigheten har nyttjats som grustäkt i över fyrtio år vilket innebär att det redan finns en betydande urgrävning av grusåsen på sökta fastigheter ansökte Smedsbo Jord och Grus AB om tillstånd för fortsatt grustäkt vid Grytnäs Smedsbo 2:4. Nämndens inställning vid det tillfället var att täkten snarast bör efterbehandlas och återställas, för att på bästa sätt försöka förstärka grundvattenskyddet på fastigheten genom avslutande av verksamheten och återställande av slänter och vegetationsskikt, och att inget nytt täkttillstånd ska ges. Så blev också fallet då Länsstyrelsen inte beviljade något täkttillstånd. Grustäktsverksamheten har syftat till att utnyttja grus från åsen och har på det viset väsentligt bidragit till att grundvattnets naturliga skyddslager minskar. Detta är en kortsiktigt irreversibel åtgärd som ger en permanent skada på åsen. Även lastning, sortering, krossning och annan verksamhet i täkten är en stor risk i sig eftersom man hanterar oljeprodukter i maskiner på den mycket genomsläppliga täktbottnen. I den förra täktansökan från 2009 anges att grundvattenytans nivå i grustäkten på fastigheten Grytnäs-Smedsbo 2:4 ligger mellan 77,5-78 meter över havet vilket i relation till täktbottensnivån på 86 meter över havet ger ett avstånd till grundvattennivån om c:a 8 meter. I gällande skyddsföreskrifter för vattenskyddsområdet i Germundsbo sägs att täktverksamhet inte får ske till en lägre nivå än 10 meter över högsta naturliga grundvattennivå. Täktbotten på fastigheten Grytnäs Smedsbo 1:4 är ännu lägre än på Grytnäs Smedsbo 2:4. Kravet på lämpligaste lokalisering enligt miljöbalkens 2 kap 6 är därmed inte uppfyllt. Nämnden inser att behovet av ballastmaterial finns men i detta fall och på denna fastighet är behovet av att skydda grundvattenresursen större än ballastbehovet. Även om det tidigare förekommit grustäkt på fastigheten så har nu tillståndet gått ut och även om den nya tillståndsansökan avser tidigare utbrutet material, är verksamheten, vid tillämpningen av miljöbalkens bestämmelser, att anse som ny verksamhet för vilken miljöbalkens prövningsregler, t.ex. platsens lämplighet, gäller fullt ut och inte som pågående verksamhet. forts. Länsstyrelsen i Dalarna, Falun (4 ex samt elektroniskt) dalarna@lansstyrelsen.se

14 Sida forts Miljömålen för Dalarna är reviderade fr.o.m De regionala målen för grundvatten av god kvalitet lyder: Naturgrusavlagringar av stor betydelse för dricksvattenförsörjning, energilagring, natur- och kulturlandskapet är fortsatt bevarade. I Länsstyrelsens åtgärdsprogram för arbetet med de regionala miljömålen i Dalarna anges att miljömålen ska vara vägledande för miljöarbetet i hela samhället och att kommunerna behöver stärka det långsiktiga skyddet av områden för både nuvarande och framtida vattenförsörjning. Badelundaåsen är den geologiska formation ur vilken störst andel av Dalarnas befolkning får sitt dricksvatten. Möjligen kan vissa delar av åsen pekas ut som lämpliga för täktverksamhet. Nämnden anser dock inte att en plats som redan åtnjuter skydd som vattenskyddsområde kan vara en bra plats för grustäktverksamhet. Nämnden anser inte att det är lämpligt att ytterligare grusmassor lämnar täkten och förorsakar ett större uttag. Massorna bör istället användas för att höja täktbotten under efterbehandlingen, för att stärka grundvattenskyddet genom att öka avståndet mellan markyta och grundvattenyta. Enligt de tidigare täkttillstånden för täkterna på Grytnäs Smedsbo 2:4 och Grytnäs Smedsbo 1:4 stipuleras att täkterna ska vara avslutade och efterbehandlade senast 31 december Ingen av täkterna är efterbehandlad och miljöenheten har förelagt båda verksamhetsutövarna, Smedsbo Jord och Grus AB samt Gustavssons Grus AB, om att inkomma med efterbehandlingsplaner samt utföra efterbehandlingsåtgärder. Nämndens inställning att täkterna vid ovanstående fastigheter ska avslutas och efterbehandlas har sålunda inte förändrats utan står fast. Nämnden förelade Smedsbo Jord & Grus AB att vid vite senast 8 april 2013 inkomma med en efterbehandlingsplan för Grytnäs Smedsbo 2:4. Någon efterbehandlingsplan inkom inte. Nämnden vill också, med stöd av ovanstående information, ifrågasätta ifall det alls är möjligt att lämna tillstånd i detta ärende. I 16 kap 6 miljöbalken står följande: Tillstånd, godkännande eller dispens kan vägras den som inte har fullgjort sina skyldigheter enligt tidigare tillstånd, godkännande eller dispens. Detsamma gäller när någon tidigare har underlåtit att ansöka om nödvändigt tillstånd, godkännande eller dispens. Har sådan underlåtelse förekommit kan tillstånd, godkännande eller dispens vägras också om sökanden eller någon som på grund av ägar- eller ansvarsförhållanden har väsentlig anknytning till sökandens verksamhet, har eller har haft sådan anknytning till den verksamhet där underlåtelsen har förekommit. forts. Länsstyrelsen i Dalarna, Falun (4 ex samt elektroniskt) dalarna@lansstyrelsen.se

15 Sida forts Det är Miljö- och byggnadsnämndens uppfattning att vare sig Smedsbo Jord & Grus AB eller Gustavssons Grus AB fullgjort sina efterbehandlingsskyldigheter och att därför 16 kap 6 är tillämpbar i detta fall. Förvaltningens förslag till beslut - Miljöenhetens tjänsteskrivelse 14 oktober Förslag till beslut på sammanträdet Anita Tärneborg (S), Göran Edström (S) yrkar på bifall på förvaltningens förslag. Birgitt Broström (C), Peter Green (M), Leif Christensen (M) yrkar på avslag på förvaltningens förslag. Beslutsgång Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att förvaltningens förslag antas. Anita Tärneborg (S) begär votering. Voteringsordningen är: Den som röstar för förvaltningens förslag röstar JA. Anita Tärneborg (S), Göran Edström (S), Ann-Christine Andersson (V). Den som röstar mot förvaltningens förslag röstar NEJ. Peter Green (M), Birgitt Broström (C), Leif Christensen (M). Magnus Bohman (FP), Sven Bergman (M), Helena Andersson (FP) avstår att rösta. Vid lika antal Ja- och Nej röster gäller ordförandets utslagsröst. Ordförande finner att förvaltningens förslag antas. Beslut - Nämnden antar Miljöenhetens förslag till yttrande som sitt eget Birgitt Broström (C) lämnar en skriftlig reservation som bilägges protokollet. Paragrafen justeras omedelbart. Ordförande Justeras Länsstyrelsen i Dalarna, Falun (4 ex samt elektroniskt) dalarna@lansstyrelsen.se

16 Sida Revidering av prioriteringslista för projekt Enskilda avlopp i Avesta kommun Bakgrund I översikten över inventeringen är antalet fastigheter som ska inventeras ojämnt fördelade mellan år 2014 och Bedömning Miljö- och byggnadsnämnden bedömer att prioriteringsordningen måste ändras så att resterande delen av projektet blir praktiskt genomförbar. Förslaget gäller bara ändringar i Avesta kommun. Prioriteringsordningen för Norberg står kvar och innebär att Norberg kommer att vara färdiginventerat år I Fagersta inventerades de sista fastigheterna i år (2013). Förslaget är att område 14:2, 14:3 och 14:4 inventeras 2015 istället för som nu planerat 2014, medan Björsjön (rest från område 1) samt område 20 inventeras 2014 tillsammans med de redan föreslagna områdena 14:7, 16 och 17. Förslaget medför inga förändringar för när de sista avloppen ska vara åtgärdade (2016) utan enbart en jämnare fördelning av antalet fastigheter som ska inventeras. Beredning - Miljöenhetens tjänsteskrivelse 2 oktober Tabell över reviderad tidsplan - Karta med avrinningsområden i Avesta kommun Beslut - Nämnden beslutar att den reviderade tidsplanen/prioriteringslistan ska gälla för arbetet med att åtgärda bristfälliga avloppsanläggningar i Avesta Kommun

17 Södra Dalarnas Räddningstjänstförb, Axel Johnsons v 70, Avesta Outokumpu Stainless AB, Att. Gunnar Ruist/Birgitta Sjödén, Box 74, Avesta, Länsstyrelsen Dalarna, Miljöenheten, Falun. Sida Föreläggande om åtgärder för förorenat område, Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund, Räddningstjänsts övningsområde, Avesta 5:1, Avesta Kommun Dnr Bakgrund Länsstyrelsen i Dalarna har utfört s.k. screeninganalyser av vissa vattendrag i länet. Vid provtagningen i Svartån 2009 påpekade Länsstyrelsen att halterna av perfluorerade ämnen, bl. a PFOS, var anmärkningsvärt höga. Med anledning av detta har miljöenheten, i sin tillsyn av verksamheter i Svartåns avrinningsområde, utrett orsakerna till PFOS-halterna. Då PFOS använts i brandsläckningsskum har miljöenheten ställt krav på provtagning av Räddningstjänsts övningsområde. Räddningstjänst har sedan 1990 använt del av fastigheten Avesta 5:1, som ägs av Outokumpu Stainless AB, som övningsområde och där hanterat brandsläckningsskum innehållande PFOS. Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund (Förbundet) har för fastigheten Avesta 5:1 sänt in provtagningsresultat av markprovtagning daterad 6 maj Förorening i punkt WSP002: cm: I undersökningen, daterad 6 maj 2013, kunde konstateras att det fanns PFOS-föroreningar i punkt WSP002: cm till en halt av 120 µg/kg TS (TS=torrsubstans). I provpunkt WSP001: 0-5 cm förekom ett antal dioxinkongener, bl. a. OCDD, i sedimenten. Perfluorerade organiska ämnen är vitt spridda i miljön och det finns indikationer på att halterna av vissa av dem ökar i bland annat däggdjur i Arktis, vilket tyder på en långväga spridningsförmåga. Ämnena har det gemensamt att de är mycket stabila. En del bryts ned långsamt eller inte alls medan andra omvandlas till persistenta ämnen i naturen. Sådana persistenta ämnen är till exempel perfluoroktansulfonat (PFOS). Perfluorerade ämnen, som t ex PFOS, kan finnas i impregnerade textilier, impregnerat papper, rengöringsmedel och brandsläckningsskum. PFOS är ett så kallat PBT-ämne, det vill säga persistent, bioackumulerande, toxiskt. Det innebär att PFOS inte bryts ned i naturen, utan ansamlas där, att det är kroniskt giftigt, reproduktionsstörande och giftigt för vattenlevande organismer. forts.

18 Södra Dalarnas Räddningstjänstförb, Axel Johnsons v 70, Avesta Outokumpu Stainless AB, Att. Gunnar Ruist/Birgitta Sjödén, Box 74, Avesta, Länsstyrelsen Dalarna, Miljöenheten, Falun. Sida forts PFOS-föroreningen påträffades cm under marken till en halt av 120 µg/kg TS. Det är en relativt hög halt och förekomsten beror med största sannolikhet på brandövningar med PFOS-haltigt brandsläckningsskum. Det finns inga svenska gränsvärden eller riktvärden för PFOS-förorening i mark men i Norge finns riktvärde på 100 ng/g TS (ng/g TS är jämförbart med µg/kg TS). PFOS sprids främst via vatten och fastläggs inte beständigt till vare sig sediment eller mark. Väl i vattenfasen rör sig ämnet mycket snabbt upp i näringskedjan varför de högsta halterna som uppmätts föreligger för topp-predatorer, t ex människor. I kroppen bryts ämnet sedan inte ner utan ansamlas, vilket får en negativ hälsopåverkan i form av risk för reproduktionsstörningar, cancer och fosterpåverkan hos gravida kvinnor. I Tullinge, i närheten av flygflottiljen F18 där mängder av brandsläckningsskum använts, utfärdade Botkyrka kommun restriktioner att äta fisk från sjöar med höga PFOS-halter, på grund av att PFOS ackumuleras starkt i fisk. Restriktionerna gällde särskilt för kvinnor i fertil ålder och barn. Miljöenheten har skickat resultatet av Förbundets mark- och sedimentprovtagning till SGI (Statens Geotekniska Institut) för hjälp med tolkning av analysresultat och rekommendationer om fortsatta åtgärder. SGI rekommenderar följande: 1. Ytterligare markprovtagning för att avgränsa markföroreningen i djup- och ytled. 2. Undersökning av grundvattnet på brandövningsplatsen för att se ifall föroreningen spridit sig till grundvattnet. 3. Undersökning av ytvatten i området för att se ifall det innehåller PFOS-förorening. Överväganden För att Förbundet ska kunna åtgärda PFOS-föroreningen måste utbredningen av den i första hand utredas. Miljöenheten anser därför att Förbundet i första hand bör kvantifiera och lägesbestämma PFOS-föroreningen på fastigheten Avesta 5:1. Föroreningen måste avgränsas i djup- och ytled. Detta är betydelsefullt att utreda innan eventuella avhjälpandeåtgärder inleds. Det behöver också utredas ifall PFOS spridits till grundvattnet på området. Med tanke på att PFOS sprids via vatten och inte fastläggs beständigt i mark eller sediment finns risken att PFOS kommit att förorena grundvattnet vid övningsplatsen. Prov bör också tas på närmaste ytvatten för att konstatera ifall det finns PFOS. forts.

19 Södra Dalarnas Räddningstjänstförb, Axel Johnsons v 70, Avesta Outokumpu Stainless AB, Att. Gunnar Ruist/Birgitta Sjödén, Box 74, Avesta, Länsstyrelsen Dalarna, Miljöenheten, Falun. Sida forts Förbundet behöver därför inkomma med ett förslag på provtagningsplan för provtagning av mark, yt- och grundvatten till miljöenheten. Miljöenheten behöver godkänna förslaget innan provtagningsåtgärder påbörjas så att inte ytterligare provtagningar behöver ske för att myndigheten kan ha en annan uppfattning än Förbundet. På fastigheten har också konstaterats förekomst av dioxinkongener i sedimentprovet WSP001: 0-5 cm, daterat 6 maj Halterna underskrider Naturvårdsverkets riktlinjer för förorenade ämnen gällande känslig markanvändning (KM). Därför ställs inga ytterligare krav runt dioxinprovtagning för närvarande. Miljö- och byggnadsnämnden vill dock påpeka att det kan bli fråga om ytterligare provtagningar och/eller avhjälpandeåtgärder av föroreningar om verksamheten vid övningsområdet avslutas. Nämnden gör bedömningen att ovan beskrivna skyddsåtgärder är skäliga enligt miljöbalken 2 kap 7, med tanke på att PFOS är ett ämne som särskilt utpekats i bl. a. EU-direktiv 2006/122/EG såsom ett ämne som är så pass giftigt att användningen ska utfasas och upphöra. Miljöenheten anser att det är viktigt att åtgärda kända punktföroreningar, hot spots, som riskerar att laka ut ämnet för vidare spridning i miljön. Beredning - Miljöenhetens tjänsteskrivelse 28 oktober Beslut - Nämnden förelägger Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund ( ) om följande åtgärder för förorenat område inom fastigheten Avesta 5:1: 1. Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund ska upprätta ett förslag på provtagningsplan för att kunna kvantifiera och lägesbestämma föroreningen runt punkt WSP002: cm i Förbundets miljötekniska markundersökning daterad 6 maj Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund ska upprätta ett förslag på provtagningsplan för att kunna provta grundvatten och ytvatten vid övningsplatsen och analysera detta med avseende på PFOS. 3. Provtagningsplanen ska inskickas till miljöenheten för godkännande senast tre månader efter delgivning av detta beslut. forts.

20 Södra Dalarnas Räddningstjänstförb, Axel Johnsons v 70, Avesta Outokumpu Stainless AB, Att. Gunnar Ruist/Birgitta Sjödén, Box 74, Avesta, Länsstyrelsen Dalarna, Miljöenheten, Falun. Sida forts 4. Provtagningsåtgärderna ska genomföras och slutrapport i ärendet ska lämnas in till miljöenheten senast tolv månader efter delgivning av detta beslut. Detta beslut är fattat med stöd av 26 kap 9, 19 och 22, 10 kap 2 och 4 samt 2 kap 2, 3, 7 miljöbalken. På grund av jäv deltar inte Peter Green (M), Avesta i handläggningen i detta ärende.

21 Sida Beslut om miljösanktionsavgift, Landstinget Dalarna, Lasarettet 1, Avesta Dnr Bakgrund I förordning om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen finns regler som ställer krav på att operatören (den som har ansvar för kylanläggningen) måste tillse att den som utför kontroll har behörighet att utföra kontrollen. Miljösanktionsavgift 1: Landstinget Dalarna har för köldmedieanläggning på fastigheten Lasarettet 1 i Avesta kommun, anlitat företaget Energimultiplikation kyl- och värmeteknik i Hedemora AB för att genomföra kontroller. Kontroll av köldmedieanläggningen är, enligt inskickad årsrapport, utförd 28 mars När miljöenheten granskade inskickad årsrapport för 2012 uppmärksammades att Energimultiplikation kyl- och värmeteknik i Hedemora AB vid tidpunkten för kontrollen inte hade giltigt företagscertifikat, vilket innebär att företaget inte var behörig att utföra den kontroll som skett. Miljöenheten har fått information om att Energimultiplikation kyl- och värmeteknik i Hedemora AB från och med 4 maj 2012 har giltigt företagscertifikat. Miljösanktionsavgift 2: När miljöenheten granskade inskickad årsrapport för 2012 uppmärksammades det även att Landstinget Dalarna för köldmedieanläggning på fastigheten Lasarettet 1 i Avesta kommun, inte har utfört läckagekontroll inom föreskrivet kontrollintervall under 2012 som avses i artikel 3.2 punkt b i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006. Miljöenheten har uppmärksammat vid granskning av inskickad köldmedieårsrapport för 2012 att kontrollintervallet för den återkommande läckagekontrollen för aggregaten KA0101 (40 kg) och KA2001 (32 kg) har överskridits med 29 dagar. Förslag till beslut om miljösanktionsavgift har skriftligen kommunicerats med Landstinget Dalarna den 29 juli Inga synpunkter på förslag till beslut om miljösanktionsavgift har inkommit till miljöenheten. forts. Landstinget Dalarna, Box 712, Falun (Mottagningsbevis, svarskuvert och besvärshänvisning)