Den efterlängtade räntehöjningen: Likviditetsfällan i Japan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den efterlängtade räntehöjningen: Likviditetsfällan i Japan"

Transkript

1 NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universitet Examensarbete D Författare: Joakim Lindberg Handledare: Annika Alexius Termin och år: HT 2006 Den efterlängtade räntehöjningen: Likviditetsfällan i Japan En beskrivande uppsats om vilka förklaringar som kan ligga bakom Japans väg ur likviditetsfällan. 1

2 Sammanfattning Den här uppsatsen handlar om hur Japan tagit sig ur likviditetsfällan. Det finns flera tänkbara förklaringar till deras väg ur men jag har valt att fokusera på penningpolitiken, där inflationsförväntningarna spelar roll för om en expansiv penningpolitik kan bli framgångsrik. Även kreditutvecklingen ingår under den rubriken samt valutapolitiken. Jag har även valt att titta på finanspolitiken och på den utländska efterfrågan. Analysen tyder på att penningpolitiken inte fått önskad effekt på grund utav svårigheterna för den japanska centralbanken att påverka förväntningarna. Kreditutvecklingen visar att det var på grund av låg efterfrågan på lån som krediterna minskade. Den japanska valutan har stadigt deprecierats och inte krävt alltför omfattande interventioner förutom mellan Finanspolitiken har inte lyckats med att driva igång den japanska ekonomin trots att de dragit på sig en statsskuld som uppgår till 170 % av BNP. Den japanska exporten har däremot ökat kraftigt främst på grund av efterfrågan från Kina och verkar ha spelat en stor roll i återhämtningen av den japanska ekonomin. Nyckelord: Japan, likviditetsfälla, penningpolitik, Non-performing loans, deflation 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Innehållsförteckning Inledning Likviditetsfällan IS-LM-modellen Vägen in i likviditetsfällan Japans väg in i likviditetsfällan Har Japan tagit sig ut ur likviditetsfällan? Inflationen Räntan Tillväxten De finansiella marknaderna Summering Hur ta sig ur likviditetsfällan? Penningpolitiken Förväntningarna Kreditutvecklingen Valutapolitiken Finanspolitiken Utländsk efterfrågan Utvärdering av de olika förklaringarna Utvärdering penningpolitik Hur har de lyckats med att påverka förväntningarna? Utvärdering kreditutveckling Utvärdering av valutapolitiken Utvärdering finanspolitik Den utländska efterfrågan Slutsatser Referenslista Bilagor

4 1. Inledning Japan hade efter andra världskriget fram till början av 1990-talet en väldigt hög tillväxttakt, högre än i de flesta andra OECD-länder och förde därmed upp landet som en av världens starkaste ekonomier. Men under 90-talet hände något. Tillväxttakten minskade kraftigt tills den till och med blev negativ, arbetslösheten, om än låg i jämförelse med andra länder, ökade i Japan, inflationen övergick till deflation och den nominella räntan dök mot noll-procentstrecket utan någon inverkan på den japanska recessionen. Vad var det som hände med den tidigare blomstrande ekonomin? Ett liknande fenomen har inträffat blott en gång tidigare i historien, i USA under den stora depressionen på 1930-talet. USA befann sig då i vad som av Keynes kallats likviditetsfällan, ett tillstånd där penningpolitiken tappat sin verkningskraft i att kunna stimulera ekonomin eftersom räntan inte gick att sänka något mer. Det här fenomenet trodde man var en engångsföreteelse som inte skulle kunna upprepas i en modern ekonomi, ända tills Japan hamnade i den (Krugman 1998). Denna uppsats syftar till att först och främst försöka visa att Japan är på väg ur den så kallade likviditetsfällan och vad det är som ligger bakom till att de gör det nu. Det finns ett antal förklaringar till hur ett land ska ta sig ur ett tillstånd av nollränta och deflation, men frågan är då vilka av dessa förslag Japan har anammat och vilka effekter de haft? De områden som det oftast refereras till och som jag ska försöka visa följderna av är finanspolitiken, penningpolitiken och den utländska efterfrågan. Inom finanspolitiken kommer jag att titta på hur pass expansiv den varit under perioden Japan befunnit sig i likviditetsfällan. Under penningpolitiken kommer jag att undersöka bland annat om Japan har försökt ändra på den monetära basen för att ta sig ur krisen. Penningpolitik är enligt teorin verkningslös eftersom individerna vid en ränta på noll procent i reala termer blir indifferenta till att hålla pengar i handen eller i t.ex. obligationer. Kreditutvecklingen handlar om de problemtyngda 1 bankerna i Japan, som ofta nämnts som orsaken till den långvariga recessionen. Valutapolitiken och den utländska efterfrågan är med för att undersöka hur exporten kan tänkas ha påverkat Japan. Valutapolitiken syftar till att ta reda på hur stora interventioner på valutamarknaden som japanska myndigheter har utfört och utländsk efterfrågan, som förstås inte den japanska staten kan påverka, är med framför allt för att undersöka hur mycket den kinesiska expansionen påverkat den japanska ekonomin. Kan den ökade efterfrågan från Kina ha hjälpt till att dra upp Japan ur fällan? 1 Med problemtyngda menar jag att de dragits med en stor andel NPL (Non-performing loans), vilka är lån som troligtvis aldrig kommer betalas tillbaka 4

5 De mer tongivande och ofta citerade studierna kring likviditetsfällan i Japan innefattar Paul R. Krugman (Krugman 1998) och Lars E. O. Svensson (Svensson 2006). Krugman var bland de första att konstatera att Japan befann sig i en likviditetsfälla. Han förespråkar en väg ut ur krisen som främst fokuserar på inflationsförväntningarna. Krugman diskuterar även finanspolitikens roll och utvecklingen på kreditmarknaden. Svensson däremot har fastställt en säker väg ut ur likviditetsfällan genom en fast växelkurs för att öka exporten. Resonemanget kring att ta sig ur likviditetsfällan med hjälp av exporten leder till att även den utländska efterfrågan ingår som ett eget avsnitt. Uppsatsen tar avstamp från idéerna som lyfts fram i de ovan nämnda studierna men ämnar inte göra någon jämförelse mellan författarna. Efter inledningen av uppsatsen kommer en definiering av vad likviditetsfällan egentligen är för något och hur ett land teoretiskt sett hamnar i den. Detta kommer att ske främst med hjälp av IS-LM-modellen. Sedan går uppsatsen vidare med att beskriva hur just Japan råkade in i likviditetsfällan och därefter kommer ett avsnitt som visar att Japan tagit sig ur densamma. Nästföljande kapitel kommer att behandla de olika förklaringarna som står nämnda här ovan, vad exakt Japan gjort inom de olika områdena och vad det syftade till att uträtta. Utvärderingarna av de olika strategierna kommer inte att presenteras direkt under respektive förklaring utan i ett nytt kapitel. Till sist sammanställs resultaten i en slutsats där jag ska försöka visa vad det var som tog Japan upp ur likviditetsfällan. 2. Likviditetsfällan Eftersom likviditetsfällan i denna uppsats kommer att analyseras med hjälp av IS-LM-modellen kommer först en kort presentation av modellen. Sedan följer en beskrivning av hur ett land teoretiskt sett hamnar i likviditetsfällan. Därefter kommer en kort redogörelse av hur just Japan hamnade i likviditetsfällan. 2.1 IS-LM-modellen Likviditetsfällan är ett tillstånd som ett land kan hamna i på kort sikt till följd av fallande efterfrågan. För att beskriva den närmare används den så kallade IS-LM-modellen som skildrar jämviktslägen för varumarknaden samt den finansiella marknaden. Den här modellen anses ibland lite ad hoc i sin utformning men IS-LM-modellen ger en klar bild av likviditetsfällan och är relativt lätt att förstå. Därför kommer den att användas för att beskriva både vad likviditetsfällan är och hur ett land kan komma ur den. IS-kurvan beskriver sambandet att investeringarna (I) ska var lika med sparande (S) i jämvikt. Motsvarande samband för LM-kurvan är att efterfrågan av likvida medel (L) ska vara 5

6 lika med utbudet av pengar (M). Relationen för IS-kurvan kommer från efterfrågan av varor. Ju högre räntan är desto dyrare blir det att göra investeringar, och med lägre investeringar sjunker produktionen vilket leder till lägre efterfrågan (Blanchard 2003). LM-kurvan kommer från sambandet mellan efterfrågan av likvida medel samt den reala monetära basen, vilket är den nominella penningmängden genom prisnivån (M/P). Med likvida medel menas tillgångar som är lätta att använda till utbyte mot varor, dvs. i första hand kontanter och innestående medel på bankkonton utan bindningstid. Om efterfrågan i ekonomin sjunker, faller också efterfrågan på pengar. För en given prisnivå och nominell penningmängd måste räntan falla för att få folk att vilja hålla mer kontanter och mindre i tillgångar som betalar ränta. Skulle den reala penningmängden däremot förändras, antingen genom förändringar i den allmänna prisnivån eller genom den nominella penningmängden, leder detta till ett skift i LM-kurvan. Om vi sätter ihop IS och LM-kurvorna i samma graf får vi följande samband för varu och penningmarknaden där varje punkt längs IS-kurvan är ett jämviktsläge för varumarknaden. På motsvarande sätt är varje punkt längs LMkurvan en jämvikt för penningmarknaden men det är bara jämvikt i både varu och penningmarknaden samtidigt där de båda kurvorna korsar varandra (Blanchard 2003). Figur 2.1 (Blanchard 2003) Ränta, i LM i IS Y BNP, Y 6

7 2.2 Vägen in i likviditetsfällan Vad vi kan börja med att konstatera är att det är realräntan i IS-sambandet som spelar roll för individers spenderingsbeslut (konsumtion och investeringar). När det gäller efterfrågan på pengar, alltså det relevanta priset i LM-sambandet, är det den nominella räntan som är avgörande. Realräntan approximeras som den nominella räntan minus förväntad inflation (r=i-π e ). En hög realränta har en negativ effekt på dessa beslut och den reala räntan ökar när antingen den nominella räntan ökar eller när den förväntade inflationen sjunker. När den förväntade inflationen sjunker under noll övergår den till deflation. Eftersom den nominella räntan inte kan vara negativ erhålls en positiv realränta, vilket har en dämpande effekt på investeringar och produktion. Om vi antar att ett land råkar ut för en ekonomisk chock av något slag, t.ex. fallande efterfrågan, vilket får produktionen att avvika från den naturliga produktionsnivån (Y n ) som annars råder i landet, brukar i normala fall landet återgå till sina naturliga nivåer genom en stabiliseringsmekanism som över tiden sänker inflationen i landet till följd av den minskade produktionen enligt sambandet i Phillipskurvan (Blanchard 2003). Det i sin tur betyder en ökning i den reala penningmängden som leder till ett skift nedåt för LM-kurvan. Produktionen kommer över tiden att stiga tills den återigen når den naturliga produktionsnivån. Likviditetsfällan uppstår när den fallande inflationen leder till att även den förväntade inflationen faller, vilket i sin tur leder till en högre realränta och ett skift nedåt i IS-kurvan, se figur 2.2. Om detta medför ytterligare sjunkande produktion fortsätter inflationen och den förväntade inflationen att sjunka vilket leder till ytterligare ökningar av realräntan o.s.v. Ekonomin är inne i en ond spiral av fallande efterfrågan, fallande inflation och ökande realränta. Figur 2.2 (Blanchard 2003) Ränta, i IS' IS ΔΠ e < 0 LM Om förändringen i inflationsförväntningarna är lägre än noll betyder det att realräntan ökar vilket skiftar IS-kurvan åt vänster. i Y Y n BNP, Y 7

8 Trots att den förväntade inflationen blir mycket låg samtidigt som den nominella räntan också är låg, vilket skulle implicera en låg realränta, är det inte säkert att den ändå är tillräckligt låg för att stimulera ekonomin tillräckligt för att återhämta sig (Blanchard 2003). När den nominella räntan når noll 2 blir individerna indifferenta till att hålla likvida medel och t.ex. obligationer. Dessa tillgångar har samma ränteavkastning, nämligen noll procent, och de blir därmed perfekta substitut. Vid noll procents nominell ränta blir penningpolitiken till synes verkningslös. En ökning av den monetära basen (till följd av centralbankens operationer på den öppna marknaden där de köper obligationer och betalar för dem med likvida medel) får ingen effekt på den nominella räntan på grund av dess restriktion att inte kunna anta negativa värden. Alternativet, att föra en restriktiv penningpolitik, dvs. reducera penningmängden för att öka räntan, är självklart möjligt men inte önskvärt för en ekonomi som redan befinner sig i en recession eftersom det medför en negativ effekt på efterfrågan. Figur 2.3 visar hur efterfrågan på pengar (M d ) förhåller sig till olika nivåer på räntan. När den nominella räntan når noll går det inte längre att öka penningmängden (M s ) för att påverka räntan. Figur 2.3 (Blanchard 2003) Ränta, i M d M s M s ' M s '' Pengar, M 2 Gäller den korta räntan, den långa förblir ofta något högre eftersom investerare inte förväntar sig att den korta räntan kommer att vara noll i framtiden 8

9 Figur 2.4 (Blanchard 2003) Ränta, i IS LM LM LM Så länge räntan är positiv kan man stimulera ekonomin genom att öka penningmängden, LM till LM och då ökar BNP från Y till Y och räntan går från i till i i' Y Y Y n BNP, Y i. Ökar man penningmängden ytterligare så LM skiftar till LM påverkas varken Y eller i. Det här är alltså definitionen på likviditetsfällan. Individerna kan tänka sig att öka sin andel likvida medel utan att det påverkar den nominella räntan (Blanchard 2003) Detta inträffar när den nominella räntan är noll. I figur 2.4 visas vad som händer om centralbanken försöker öka penningmängden. Så länge den nominella räntan är positiv kan man stimulera ekonomin genom en expansiv penningpolitik, men så fort den hamnar på noll blir skärningspunkten för IS och LM-kurvan längs den horisontella linjen vid Y'. Om den sjunkande inflationen övergår i deflation vid en nominell ränta på noll procent får man en positiv realränta som i sin tur dämpar investeringar och produktion ytterligare. Detta gör att IS-kurvan skiftar nedåt och kommer att fortsätta skifta nedåt så länge som ekonomin befinner sig i det här tillståndet eftersom en fortsatt minskande produktion leder till ytterligare deflation osv. (Blanchard 2003). 2.3 Japans väg in i likviditetsfällan Japans höga tillväxt, som de haft sedan andra världskriget, började falla på 1990-talet. En väldigt låg och stundtals till och med negativ tillväxttakt har plågat landet sedan dess med en stadigt ökande arbetslöshet som följd, vilket i sin tur lett till sjunkande inflation som vid mitten av 90-talet övergick i deflation. Tillgångspriser, såsom aktier, fastigheter och mark ökade kraftigt på 1980-talet. Mot slutet av årtiondet hade priserna nått sin topp varefter de föll kraftigt när bubblan sprack (Blanchard 2003). 9

10 Figur 2.5 (Reuters Ecowin) Figur 2.6 (Reuters Ecowin) Procent Japan, Arbetslöshet 1990:01: :08: :03: :10: :05: :12: :07: :02: :09: :04: :11:00 Japan, Unemployment, Rate Arbetslösheten i Japan ökar under hela 90-talet men minskar något efter ,0 10,0 5,0 0,0-5,0-10,0 Markpriser & CPI Japan, Consumer Prices, Nationwide, general, Index, Chg Y/Y Japan, Land Prices, Overall, national, Chg Y/Y Markpriserna i Japan ökade kraftigt på slutet av 80-talet men har sedan bubblan sprack stadigt sjunkit i värde. Den japanska centralbanken (BOJ; Bank of Japan) hade hållit den nominella räntan vid en hög nivå bland annat för att försöka kyla ner aktiemarknaden. Det här innebar också en relativt hög realränta men med kraftigt stigande aktiepriser hade ändå investeringsnivån legat på en hög nivå. I och med de fallande priserna på tillgångar till följd av att bubblan sprack föll även investeringarna kraftigt. Den japanska centralbanken försökte möta nedgången med att sänka räntan men kan ha gjort det i alltför långsam takt (Blanchard 2003). Många japanska företag var högt skuldsatta efter att bubblan spruckit och trots att BOJ pressade räntan ner mot noll hade många ändå stora svårigheter att betala tillbaka lånen. Mycket av tillgångarna som hade införskaffats under 80-talet hade lånefinansierats och med det minskade värdet på tillgångarna som utgjorde de underliggande säkerheterna fick detta förödande konsekvenser för företagens balansräkningar. Företagen utnyttjade den låga räntan till att fortsätta betala tillbaka lånen istället för att ta nya till eventuella investeringar (Business week online ) samtidigt som den japanska befolkningen fortsatte spara sina pengar i relativt hög utsträckning trots en lägre ränta. Tillväxten fortsatte att falla och inflationen likaså, tills den slutligen gick över till deflation vid mitten av 90-talet. Den nominella räntan hade sänkts i princip så mycket som det var möjligt men nådde inte noll-procentstrecket förrän Japan hade trots allt gått in i den så kallade likviditetsfällan redan på mitten av 90-talet (Blanchard 2003). 10

11 2.4 Har Japan tagit sig ut ur likviditetsfällan? För att ens kunna börja utvärdera om några strategier avsedda att ta sig ur likviditetsfällan varit effektiva eller inte måste det först fastställas om Japan verkligen har tagit sig ur den eller i alla fall är på väg ur den. Det finns ingen sedan tidigare iordningställd lista för vilka kriterier som ska vara uppfyllda för detta syfte men följande punkter är centrala för resonemanget kring likviditetsfällan: inflationen, räntan, tillväxten och de finansiella marknaderna. De granskas i ovan nämnda ordning och avsnittet avslutas med en kort summering av vilka kriterier som är uppfyllda Inflationen Den japanska centralbanken diskuterade flitigt vilket mått som skulle användas för att bestämma prisnivån i landet och kom i mars 2001 fram till att det var konsumentprisindex exklusive livsmedel som utgjorde det bästa alternativet. Detta mått skiljer sig åt från det som OECD (OECD Economic Surveys 2006) vanligtvis använder sig av vilket förutom livsmedel också exkluderar energi vilket gör att den japanska inflationsberäkningen blir påverkad av oljeprisförändringar. I figurerna här nedan ser vi de olika måtten för inflation. I den första återfinns det japanska måttet, här representerat med två olika index-basår samt OECD:s definition. Det man kan utläsa från dessa är att priserna började stiga något under år 2006 vilket också stöds av grafen till höger vilken visar årlig förändring (dock inkluderar serien både livsmedel och energi). BNP-deflatorn, som visar kvoten mellan nominell och real BNP och därmed beskriver förändringen i prisnivån är fortfarande negativ men minskade bara med 0,5 % 2006 jämfört med en minskning år till år på ungefär 1,5 % som varit det återkommande tidigare på 2000-talet. Risken för att återigen hamna i ett deflationsläge är fortfarande påtagligt men ekonomin verkar återhämta sig. 11

12 Figur 2.7 (Reuters Ecowin & OECD) Japan, Consumer Prices, Nationwide, general 1990:01: :12: :11: :10: :09: :08: :07: :06: :05:00 CPI 2000=100 CPI 2005=100 CPI OECD 2005=100 Tre olika varianter på konsumentprisindex. De två översta i listan är de japanska måtten som brukar redovisas, den sista är OECD:s definition. Figur 2.9 (OECD) Figur 2.8 (Reuters Ecowin) Procent Japan, Consumer Prices, Nationwide, general, Chg Y/Y :01: :11: :09: :07: :05: :03: :01: :11: :09: :07:00 Japan, Consumer Prices, Nationwide, general, Chg Y/Y Årlig förändring av konsumentprisindex. Figur 2.10 (Bank of Japan & Reuters Ecowin) BNP-Deflatorn Den nominella räntan och den reala räntan, Japan ,5 3 2, ,5 1,5 1 0,5 GDP def lat or 0-0,5-1 -1,5-2 BNP-deflatorn, årlig förändring av kvoten Procent 1 0,5 0-0,5-1 -1, Realränta Nominell räta mellan nominell och real BNP. Uppvisar Reala räntan Nominella räntan - fortfarande negativa värden. Förväntad inflation Räntan Den japanska centralbanken höjde räntan till 0,25 % i juli 2006 och har kunnat behålla den på denna nivån sedan dess, utan fallande priser, med en ökad real BNP samt utan någon drastisk ökning av konkurser och arbetslöshet. Den reala räntan är för närvarande negativ vilket betyder att det finns goda utsikter för att konsumtionen och investeringarna ska kunna öka. 12

13 Att BOJ har kunnat öka räntan innebär att de nu inte är låsta vid en nollränta utan kan styra ekonomin via penningpolitiken, även om utrymmet för att göra det är begränsat Tillväxten Tillväxten fortsätter uppåt för Japan och ökningen i nominell BNP 2007 uppskattas till 2,2 % (OECD Economic Surveys 2006) och real BNP till 2,1 % (IMF). Detta gör att inkomsten i Japan kommer att öka och den inhemska efterfrågan fortsätter att vara positiv, om än att utvecklingen blir i något lägre takt än föregående år. Inflationstrycket kommer utav det här att öka och minska risken för deflation. Japan har dock en potentiell tillväxttakt som just nu ligger under många andra OECD-länders och har en stor statsskuld vilket gör att deras utrymme för att t.ex. utnyttja finanspolitiken vid en negativ ekonomisk chock är begränsad (OECD Economic Surveys 2006). Figur 2.11 (Statistics Bureau of Japan & IMF) Figur 2.12 (OECD economic surveys 2006) Real BNP, årlig förändring Total inhemsk efterfrågan, årlig förändring Procent 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0-3, Gross Domestic Product ( Expenditure approach, percent changes from the previous year in real terms) Reala BNP-tillväxten i Japan med en prognos från IMF för ,5 2 1,5 1 0,5 0-0, Total inhemsk efterf rågan Den inhemska efterfrågan, som är en viktig del i om Japan ska kunna återhämta sig av egen kraft har nu en positiv utveckling De finansiella marknaderna De dåliga lånen (non-performing loans; NPL) har minskat och den finansiella marknaden håller på att återhämta sig och har nu börjat återgå till mer normala nivåer där bankernas reserver och den lagstadgade reserven ligger på någorlunda lika nivå (se figur 4.2). Bankernas utlåning har också börjat öka för första gången sedan 1996 (OECD Economic Surveys 2006). 13

14 2.4.5 Summering Inflationen är inte särskilt hög och risken för deflation fortfarande stor och utgör det kanske svagast uppfyllda kriteriet. Räntan är fortfarande kvar på 0,25 % nästan ett halvår efter att den höjdes och får räknas som ett uppfyllt krav. Tillväxten i Japan är positiv och förväntas vara det även i den närmaste framtiden så där motsvarar de kriteriet. Slutligen till de finansiella marknaderna där andelen NPL har minskat samtidigt som utlåningen i övrigt börjat öka och det visar att de även klarar av att uppfylla det sista kravet. 3. Hur ta sig ur likviditetsfällan? Det finns troligtvis ett antal olika sätt att ta sig ur likviditetsfällan på - olika ekonomer presenterar olika strategier för detta ändamål. Det finns alltså ingen konsensus kring en strategi utan olika ekonomer anger olika varianter och en del skriver att man får lov att pröva olika alternativ samtidigt och se vilken som fungerar (Ito & Mishkin 2004, Krugman 1998). Om en enstaka åtgärd är verkningslös spelar inte det så stor roll så länge landet kommer upp ur likviditetsfällan. De vanligaste strategierna innefattar finanspolitik, penningpolitik och utländsk efterfrågan. 3.1 Penningpolitiken Det finns ett antal olika möjligheter för centralbanken att bedriva penningpolitik på, bland annat genom att justera den monetära basen i landet, besluta om hur stora bankreserverna ska vara samt köpa och sälja utländsk valuta. I denna uppsats blir tre områden aktuella, nämligen hur centralbanken kan generera inflation utifrån att öka penningmängden genom att påverka förväntningarna, hur kreditutvecklingen sett ut och varför den är viktig och till slut hur efterfrågan skulle kunna höjas genom att bedriva en aktiv valutapolitik Förväntningarna Penningpolitiken förefaller ju vara verkningslös enligt IS-LM-modellen när ett land hamnat i likviditetsfällan eftersom en ökning av den monetära basen inte hade någon effekt på räntan som ju inte kan vara lägre än noll. Vad som inte framgick tydligt av IS-LM-modellen var effekten av inflationsförväntningarna (Π e ). Om centralbanken ökar den monetära basen ska det leda till en ökning av prisnivån, vilket skulle hjälpa ekonomin att ta sig ur deflationen, givet att folk förväntar sig att det är en permanent ökning av penningmängden. Skulle individerna däremot vänta sig att det bara är tillfälligt, att centralbanken inför en restriktiv penningpolitik så fort landet lämnar deflationsstadiet får den expansiva penningpolitiken 14

15 ingen effekt (Krugman 1998). Centralbanken får under likviditetsfällan en invers trovärdighetssituation jämfört med den de ställs mot under normala omständigheter, närmare bestämt att de måste hålla en trovärdig linje i att vilja ha inflation och fortsätta driva en expansiv penningpolitik även efter att prisnivåerna har börjat stiga (Krugman1998). I den här situationen är det bra att ha ett uttalat inflationsmål från centralbankens sida, som påverkar individernas uppfattning om hur den framtida prisnivån kommer att se ut samt hur penningpolitiken kommer att bedrivas. I figuren nedan visas hur IS-kurvan skiftar utåt till följd av ökad inflationsförväntan. En ökad inflationsförväntan sänker realräntan vilket ökar investeringarna. Kostnaden av att hålla likvida medel ökar även den av inflationsförväntningarna och leder till att konsumtionen ökar. Med en sjunkande realränta deprecieras även valutan som därmed ökar nettoexporten. Dessa tre effekter skiftar IS-kurvan utåt och leder slutligen till en ökning av den nominella räntan. Figur 3.1 Om förändringen i inflationsförväntningarna är större än noll betyder det att realräntan sjunker vilket skiftar IS-kurvan åt höger genom tre processer, nämligen ökade investeringar, ökad konsumtion samt ökad export. Ränta, i IS' IS LM i ΔΠ e > 0 Y Y' BNP Kreditutvecklingen Under likviditetsfällan är det viktigt att kapital finns tillgängligt för utlåning till företagen och hushållen i ekonomin. En flaskhals i utlåningssektorn som ett resultat av deflation 3 och problemfyllda banker skulle kunna hålla landet kvar i recessionen till följd av att många investeringar ej kommer att kunna genomföras och att konsumtionen och därmed efterfrågan 3 När en ekonomi befinner sig i deflation minskar värdena på de säkerheter som ligger till grund för lånen och gör i och med det att bankerna uppbär en större risk när de lånar ut eftersom de inte kan få tillbaka det ursprungliga värdet om en låntagare skulle få betalningssvårigheter. Omvänt så riskerar alltså låntagaren mindre och får därmed incitament till att ta mer riskfyllda lån. Detta gör att bankerna vill låna ut mindre och speciellt till riskabla investeringar samtidigt som mer riskfyllda projekt gärna lånefinansieras och detta kan förvrida avsättningen av kapital till lönsamma placeringar (Ito & Mishkin 2004). 15

16 hålls nere vid en begränsad möjlighet att låna (Ito & Mishkin 2004). För att undvika sådana flaskhalsar kan centralbanken försöka understödja ekonomin genom att se till att det finns ett överskott av likviditet i omlopp, där utbudet vida överstiger efterfrågan. Detta för att se till att affärsbankernas reserver blir större än i vanliga fall och därigenom försöka få bort en del finansiell osäkerhet genom att visa att man är beredd att föra en tillmötesgående politik för att upprätthålla stabiliteten i systemet. Utvecklingen kan även gå i motsatt riktning. En ekonomisk chock som medför svårigheter för företag att t.ex. betala tillbaka lån till bankerna, kan bankerna dels för att vinna tid och kunna fortsätta bedriva sin verksamhet och dels för att det finns en chans att företagen till slut lyckas komma på fötter igen och betala tillbaka lånen, förnya eller till och med fortsätta låna ut pengar till det företaget. Pågår den här utvecklingen under en längre tid kan bankerna stå med stora summor pengar som de aldrig kommer få igen. Förutom att banker ger ut lån förvaltar de också privatpersoners besparingar och därför finns det en form av statlig insättningsgaranti som ser till att man får tillbaka åtminstone delar av sina insatta pengar om banken skulle gå i konkurs. Detta är självklart en stor trygghet för privatpersoner att veta att deras pengar är säkra när de finns hos banken men det ger också upphov till ett moral hazardbeteende från bankernas sida. Med vetskapen att de insatta pengarna kan betalas tillbaka av staten får bankerna incitament till att ge ut mer riskfyllda lån och ägna sig åt den typen av utlåning som nämndes ovan där ena utfallet ger bankerna sina pengar tillbaka, det andra utfallet får skattebetalarna stå för. Personer som har sina pengar i banken kommer ju inte att reagera på till vad banken lånar ut eftersom denne ändå kommer att få tillbaka sina pengar. Det här betyder att risken för att bankerna ger ut dåliga lån (NPL) ökar betydligt när en ekonomi befinner sig i en djup recession. Moral hazard-beteendet får alltså en effekt som går emot den om flaskhalsen, eftersom den ger upphov till bankerna att fortsätta låna ut istället för tvärtom (Krugman 1998). För att ekonomin ska fungera smidigt på lång sikt krävs att inte andelen NPL blir för högt samt att den finansiella marknaden inte består av insolventa företag och därför behöver staten jobba för att bankerna ska minimera sina NPL Valutapolitiken En annan strategi i syfte att öka efterfrågan på är att föra en valutapolitik som har för avsikt att depreciera valutan för att på så sätt öka exporten. Här kan man säga att det finns två varianter som ett land skulle kunna tillämpa för att försöka ta sig ur likviditetsfällan. Den ena kräver en fast växelkurs, åtminstone på kort sikt och innehåller en rad olika komponenter och 16

17 är även känd som the foolproof way of escaping from a liquidity trap av Lars E. O. Svensson (Svensson 2006). Den här strategin innebär att man ska sätta upp ett prisnivå-mål, depreciera valutan och sedan pegga den vid en låg nivå samt behålla nollräntan tills prisnivå-målet uppnåtts. Det här ska vara en relativt säker väg ut (Krugman & Obstfeld 2003, Coenen & Wieland 2003) men den är inte direkt problemfri och kan kräva att andra större länder ger sitt samtycke för annars kan länder som utgör handelspartners bli förargade över den fasta växelkursen, speciellt om den är kraftigt undervärderad (Ito & Mishkin 2004) och leda till sanktioner mot landet samt ökad protektionism. Den andra varianten går ut på att försöka ändra värdet på valutan under en rörlig växelkurs. Om ett land under likviditetsfällan inte väljer att pegga växelkursen kommer de dock ha stora svårigheter att påverka värdet på valutan genom penningpolitiken. Det handlar återigen om förväntningarna om hur den framtida penningpolitiken kommer att skötas. Om vi ser till ränteparitetsvillkoret i=i * +(E e -E)/E där i är inhemsk nominell ränta (under likviditetsfällan är i=0), i * utländsk nominell ränta och (E e -E)/E är förväntad deprecieringstakt har vi att om inte folk förväntar sig att en valutadepreciering är permanent blir E e oförändrad vilket betyder, vid i=0, att växelkursen förblir E= E e /(1-i * ) (eftersom räntan i inte kan vara lägre än noll) oavsett hur stora interventionerna på valutamarknaden blir (Krugman & Obstfeld 2003). En depreciering av valutan under en rörlig växelkurs kan i normala fall åstadkommas genom flera processer. Genom en expansiv penningpolitik där den nominella räntan sänks, vilket sänker realräntan som i sin tur skapar en real depreciering av valutan (Krugman 1998). Även en ökad inflationsförväntan, som sänker realräntan kan depreciera valutan. Under likviditetsfällan kan inte centralbanken sänka den nominella räntan men de kan ändå föra en expansiv penningpolitik genom att öka den nominella penningmängden i landet och genom att på ett trovärdigt sätt få allmänheten att tro att det är en permanent ökning av penningmängden även påverka den förväntade växelkursen E e. Då leder skiftet i LM-kurvan till ett skift i kurvan för förväntad avkastning (till vänster i grafen) vilket deprecierar valutan. Eftersom E e ingår i IS-sambandet som ökar nettoexporten skiftar även IS-kurvan, och till följd av den expanderande ekonomin kan även räntan stiga (Krugman & Obstfeld 2003). Den expanderande ekonomin kan i sin tur leda till att valutan apprecieras och att importen ökar och få den följden att de här två effekterna tar ut varandra (Krugman 1998). 17

18 Figur 3.2 (Krugman & Obstfeld 2003) Förväntad avkastning i inhemsk valuta på placeringar i utlandet Ränta, i IS IS LM LM Växelkursen, E ( stigande) 1 2 BNP Figuren beskriver i tre steg hur växelkursen kan påverkas. I ursprungsläget befinner sig ekonomin i läge 1. En expansiv penningpolitik som skiftar LM-kurvan till LM får resultat om den trovärdigt uppfattas som permanent vilket skiftar kurvan för förväntad avkastning åt vänster som betyder att växelkursen apprecieras och ekonomin befinner sig i läge 2. Eftersom även den förväntade växelkursen stiger (E e ) kommer IS-kurvan att skifta åt höger och nytt jämviktsläge kommer att vara vid punkten 3 för växelkurs, BNP och ränta. 3.2 Finanspolitiken Enligt IS-LM-modellen är det genom finanspolitiken ett land enklast kan ta sig ur likviditetsfällan och är också det klassiska lärobokssvaret på den frågan (Krugman 1998). En expansiv finanspolitik som antingen går ut på att sänka skatten eller att öka de statliga utgifterna eller både och, leder till ett skift i IS-kurvan som kommer att öka inkomsten i landet, givet räntan. Figur 3.3 (Blanchard 2003) Ränta, i IS' IS i Y Y' LM BNP En temporär expansiv finanspolitik leder till ett skift åt höger för IS-kurvan och kan på så sätt få ekonomin i rörelse igen. Permanent expansiv finanspolitik får ingen effekt för den sänker den förväntade växelkursen (E e ) och apprecierar därmed valutan och reducerar på så sätt skiftet i IS-kurvan. 18

19 Med en ökad inkomst till följd av den expansiva finanspolitiken kommer individerna att öka sin konsumtion och sin efterfrågan på pengar vilket kommer att leda till en högre ränta. En expansiv finanspolitik har bara effekt när den är, eller är förväntad att vara kortsiktig, Den måste också leda till att den privata efterfrågan ökar så pass mycket att ekonomin börjar återhämta sig av egen kraft utan ytterligare hjälp av den offentliga sektorn (Krugman 1999). Längre tid av expansiv finanspolitik förlorar sin effekt på ekonomin eftersom den får valutan att appreciera och exporten att minska (Krugman & Obstfeld 2003). Större underskott i statsbudgeten till följd av en expansiv finanspolitik kan leda till förväntningar om betalningssvårigheter och kommande restriktiv politik från statens sida. Det skulle i det avseendet påverka folk att inte spendera allt överskott just nu utan spara det till framtiden när ett underskott väntar. Det här kallas Ricardiansk ekvivalens (Blanchard 2003) och säger att om en regering finansierar sin ökade konsumtion med hjälp av lån kommer folket att öka sitt sparande med lika mycket som staten lånar och därför blir det inga extra pengar för investeringar. Totalt sparande i ett land, som utgörs av regeringens sparande plus folkets sparande, kommer att bli oförändrat till följd av detta. Om individerna i en ekonomi inte bryr sig lika mycket om framtiden som de gör om nutiden kan dock, på kort sikt, ett ökat budgetunderskott från statens sida leda till högre efterfrågan och produktion. 3.3 Utländsk efterfrågan Som jag skrivit tidigare finns det en uttalad väg för att ta sig ur likviditetsfällan som går ut på att hålla en låg fast växelkurs för att öka efterfrågan på inhemska produkter genom export. Det behöver dock inte alltid föras en aktiv valutapolitik för att få till stånd en ökad export. Under en längre tid av deflation kommer t.ex. en ekvivalent real valutadepreciering att infinna sig (Krugman & Obstfeld 2003) och det leder till en ökad export eller så kan den utländska efterfrågan av inhemskt producerade varor stiga till följd av konjunkturuppgångar hos handelspartnerna. Eftersom problemet med likviditetsfällan främst rör fallande efterfrågan blir exporten en viktig del i att försöka trigga igång ekonomin eftersom det ökar den aggregerade efterfrågan. 19

20 Figur 3.4 (Blanchard 2003) Räntan, i i IS' IS LM Den förhöjda utländska efterfrågan ökar exporten som därmed skiftar IS-kurvan åt höger. Den expanderande ekonomin får till slut räntan att öka vilket medför en något dämpande effekt på tillväxten. Y Y'' Y' BNP Resultatet av en ökad export får ett liknande utseende som den hade under finanspolitiken, nämligen med ett skift i IS-kurvan eftersom nettoexporten ingår i IS-sambandet och den kommer att öka till följd av den ökade utländska efterfrågan. I och med att inkomsten i landet ökar kommer räntan att öka och valutan att apprecieras. Det kommer i sin tur att öka importen till landet och minska exporten vilket gör att det är viktigt att det skapats en väsentlig inhemsk efterfrågan som kan upprätthålla tillväxten och värna landet från att återigen hamna i likviditetsfällan. 4. Utvärdering av de olika förklaringarna I detta avsnitt kommer utvärderingarna av de möjliga förklaringarna till Japans väg ur likviditetsfällan som börjar med penningpolitiken och dess tre underrubriker och följs av finanspolitiken samt slutligen en utvärdering av den utländska efterfrågan. 4.1 Utvärdering penningpolitik Först kommer en utvärdering av inflationsförväntningarna som innehåller en beskrivning av den japanska centralbankens förda politik. Efter detta följer kreditutvecklingen och till sist valutapolitiken Hur har de lyckats med att påverka förväntningarna? Den japanska centralbanken har sedan 1999 fört en expansiv penningpolitik där de kraftigt ökat den monetära basen. Det enda verktyget BOJ från början tyckte var tillförlitligt var en politik om att hålla en nollränta tills deflationsläget försvunnit, ZIRP (Zero Interest Rate Policy) och gick ut med det här offentligt i februari 1999 (Ito & Mishkin 2004). De upphävde ZIRP redan i augusti 2000 och höjde därmed räntan. Det visade sig vara för tidigt att höja 20

21 räntan eftersom Japan fortfarande var kvar i ett tillstånd av deflation och BOJ var tvungen att sänka räntan till noll igen i mars 2001 och fortsätta med vad som kallats Quantitative Easing, (QE) en bibehållning av nollräntan samt en ökning av den monetära basen genom köp av kortsiktiga statliga lån, långsiktiga obligationer och utländsk valuta (Ito & Mishkin 2004). De ökade kraftigt den monetära basen men fick bara en liten effekt på penningutbudet som innebär att pengamultiplikatorn i Japan under den här tiden var avtagande, vilket betyder att stora delar av denna ökning inte tog sig in i ekonomin utan fastnade på affärsbankernas reservkonton. BOJ var sedan väldigt snabba med att avsluta QE efter bara en månad med registrerad inflation på 0,5 % (David Pilling, Financial Times). Innan centralbanken höjde räntan till 0,25 % i juli 2006 började de i alla fall tömma den japanska ekonomin på likviditet, troligtvis i syfte att försöka driva upp efterfrågan på pengar och på så vis höja räntan. Ökningen av den monetära basen och på det expansiva sättet de gjorde det på tyder på att det var ett försök att påverka individernas förväntningar om framtida prisnivåer och politik eftersom de ihärdigt fortsatte göra det under ungefär fem års tid utan att pengarna togs tillvara på i ekonomin. Om folks förväntningar var att ekonomin under en längre tid skulle vara överfylld med likviditet skulle detta kunna pressa upp priserna och inflationen i landet men med den japanska centralbankens rykte finns det en risk i att detta bara hjälpte till att fylla bankernas reserver och gav dem möjligheten att ge ut något mer riskabla lån (mer om detta under kreditutveckling). Ryktet jag refererar till är BOJs uttalade avsky mot inflation och problemen med inflation var något som kontinuerligt togs upp 4, åtminstone av ledningen under perioden (Ito & Mishkin 2004). Det var inte bara BOJ som var negativt inställd till inflation. Kostnaderna till följd av deflation har inte varit någon generell kännedom utanför akademiska kretsar och i Japan tyckte den allmänna opinionen länge istället att den var något positivt. Fallande priser skulle tas emot med öppna armar. Konsumenterna fick ju billigare varor och det kunde hjälpa ett högkostnadsland som Japan i den globala konkurrensen. Ekonomer som ville motverka deflationen blev tråkade i media, som var de främsta ansättarna av den här tonen (Hamada & Noguchi 2005). Det kan vara förståeligt att inte allmänheten riktigt kände till vad som var så negativt med deflation, och för den delen inte heller vad som var så positivt med inflation. 4 Vanligtvis var de rädda att inflationen, när den väl infann sig skulle bli för hög och svår att få bukt på men ett annat argument var t.ex. att de trodde att olönsamma företag skulle kunna fortleva till följd av inflationen och därmed skulle kunna skjuta den japanska ekonomins strukturanpassning på framtiden (Ito & Mishkin 2004). 21

22 Den oväntade räntehöjningen 2000 är ett klart bevis för deras farhågor kring inflation. Den här höjningen måste ses som ett stort misstag från BOJs sida som kan ha hållit Japan kvar i likviditetsfällan längre än nödvändigt, både till följd av den realräntehöjning som det här beslutet ledde till samt hur det påverkade folks förväntningar om bankens framtida politik. Att få centralbanken att ha ett uttalat inflationsmål, såsom vi har i Sverige (2 % +/- 1 %) skulle kunna hjälpa till att öka inflationsförväntningarna men detta är något BOJ länge reserverade sig emot och trodde istället att sådana uttalade inflationsmål skulle leda till att de förlorade ännu mer i trovärdighet (Ito & Mishkin 2004). När de först införde ZIRP sa de bara att de skulle fortsätta hålla räntan vid noll tills deflationsbekymret var skingrat men efter räntehöjningen och återgången till ZIRP och QE (Quantitative Easing) år 2001 ändrade de målsättningen till att inflationen ska ligga stadigt över noll i åtminstone några månader (Ito & Mishkin 2004). Detta var ju något de inte heller lyckades hålla vid räntehöjningen 2006 efter bara ha observerat inflation i en månads tid. Här får vi då ytterligare bevis för hur lite BOJ tycker om inflation och hur de fortsätter att skada deras trovärdighet om framtida politik. Det är förståeligt att de var angelägna att lämna nollräntestadiet och allt vad det innebär men de borde vara försiktiga så de inte faller tillbaka i samma fälla. De satte till slut i mars 2006 upp en målsättning om en prisnivå på mellanlång till lång sikt på 0-2 % (OECD Economic Surveys 2006). Det var dock inte ett bindande mål, utan förslaget ska utvärderas varje år för att se om det behövs en ny målsättning. Figur 4.1(Reuters Ecowin) Procent (1990=100) Monetära basen och Penningutbudet 1990:01: :07: :01: :07: :01: :07: :01: :07: :01: :07: :01: :07:00 Japan, Monetary base, JPY Japan, M2+CDs, average outstanding, JPY I denna figur kan man se hur mycket BOJ ökade den monetära basen på 2000-talet och vilken liten effekt det fick på penningutbudet. Det betyder att pengarna som Centralbanken skjutit till inte letade sig ut i ekonomin utan fastnade oanvända på affärsbankernas reservkonton (se även figur 4.5). 22

23 Figur 4.2 (Reuters Ecowin) Förväntad inflation, Japan ,5 1 0,5 Förväntad inflation 0-0,5 Den förväntade inflationen i Japan. Uppvisar negativa värden under början av 2000-talet men folk verkade förvänta sig att inflationen skulle tillta 2006, vilket den sedermera också började göra. -1-1, Utvärdering kreditutveckling Många röster (Krugman 1998:2) har gjort gällande att det är bankproblemen som varit orsaken till den ekonomiska situationen i Japan och att det är där de statliga insatserna hade behövts sättas in. Krugman skriver istället att de nog snarare bara är symptom av problemet och inte själva problemet i sig (Krugman 1998:2). Eftersom det ändå har ansetts att bankerna varit det stora problemet har situationen börjat åtgärdats av staten. De två huvudbekymren har varit att förmå bankerna att minska sina NPL (Non-performing loans) men samtidigt också att utlåningen i sig har minskat kraftigt. Genom QE har den japanska centralbanken pumpat in likviditet i ekonomin, eller mer precist till bankerna. Anledningen har bland annat varit att fylla affärsbankerna med ett överflöd av likviditet för att förmå dem att fortsätta låna ut pengar då de genom detta överskott minskar risken för att reserverna ska sina (FRBSF Economic Letter ) samtidigt som det också har signalerat om att politiken skulle skötas på ett sätt som var inriktat på att stabilisera den finansiella marknaden samt försöka påverka prisnivån 5. Större japanska företag har även haft möjlighet att låna utomlands men även de lånen avtog på 90-talet och det här visar på en minskad efterfrågan på att ta lån istället för en ovilja från bankernas sida att faktiskt låna ut (Meltzer 2001). En förklaring till detta kan vara att det helt enkelt inte funnits tillräckligt många investeringsalternativ i ekonomin. En annan förklaring är att japanska företag har befunnit sig i en balansräkningsrecession sedan aktiebubblan sprack och även markpriser och andra säkerheter som bankerna godtagit för lån slog i botten och därmed förändrade företagens balansräkningar drastiskt (Richard C. Koo, Business 5 Se avsnittet om förväntningarna 23

24 Week online). De japanska företagen, som i övrigt fungerat väl och sett till att Japan under perioden fortfarande haft ett handelsbalansöverskott, har sedan dess använt sina intäkter till att betala tillbaka lånen istället för att ta nya. Om det inte har funnits någon efterfrågan på lån är det inte konstigt att den kraftiga ökningen av den monetära basen inte fått någon effekt på penningutbudet eftersom pengarna suttit fast i affärsbankernas reservkonton. Bankernas utlåning började 2006 att öka för första gången sedan 1996 (OECD Economic Surveys 2006). Om det var ett bankproblem som gjorde att krediterna minskade under perioden borde t.ex. lånen tagna utomlands ha ökat, men det enda som ökade var NPL, vilket snarare visar att bankerna lånade ut mer än vad de borde gjort. Den japanska staten tog tag i problemet med NPL och har lyckats minska andelen, som vid sin högsta notering utgjorde 8,4 % av den totala krediten 2002 till runt 3 % 2006 (OECD Economic Surveys 2006). Frågan kvarstår dock om bankproblemen verkligen har något med recessionen att göra och om det är den senaste tidens utveckling på kreditmarknaden som hjälpt Japan ur likviditetsfällan? Bankproblemet är snarare ett mikroekonomiskt bekymmer för att på lång sikt få ekonomin att fungera så friktionsfritt som möjligt (Krugman 1998). Och att säga att penningpolitiken i övrigt varit verkningslös och att det är bankproblemen som medfört detta stämmer heller inte, för under likviditetsfällan fungerar som bekant inte konventionell penningpolitik och resultatet skulle ha blivit detsamma hur effektiva bankerna än var (Krugman 1998). Figur 4.3 (OECD Economic Surveys 2006) Procent 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Non performing loans (NPL), alla banker, i procent av totala krediter March-99 September-99 March-00 September-00 March-01 September-01 March-02 September-02 March-03 September-03 March-04 September-04 March-05 September-05 March-06 NPL ratio Figur 4.3 visar hur andelen NPL, som nådde sin topp på 8,4 % 2002 sedan dess stadigt minskat. 24

25 Figur 4.4 (OECD) (100 miljoner yen) Kreditutvecklingen, total kredit, alla banker total credit (100 million yen) Utlåningen minskade fram till 2006 då den ökade något för första gången sedan Det betyder att trots att krediterna minskade på slutet av 90-talet ökade ändå NPL vilket indikerar att utlåningen under perioden bedrevs med högre risk. March-99 March-00 March-01 March-02 March-03 March-04 March-05 March-06 Figur 4.5 (Reuters Ecowin & Bank of Japan) JPY 4E+13 3,5E+13 3E+13 2,5E+13 2E+13 1,5E+13 1E+13 5E+12 0 Den faktiska reservbalansen & De lagstadgade reserverna 2002 :01: :07: :01: :07: :01: :07: :01: :07: :01: :07:00 Required reserves Japan, BOJ, reserve balances, JPY Under tiden BOJ ökade den monetära basen fram till 2006 hamnade stora delar av den ökningen på bankernas reservkonton. Den streckade linjen visar vilka reserver bankerna var tvungna att ha och vi ser att fram till 2006 överstiger den faktiska reserven den lagstadgade väldigt mycket till dess att BOJ avslutade QE och de hamnar mer i linje med varandra Utvärdering av valutapolitiken Japan har inte följt Lars E. O. Svenssons the foolproof way men har genomfört interventioner på valutamarknaden för att försöka påverka värdet på yenen. I Japan är det först och främst Finansdepartementet (MOF; Ministry of Finance) som utför operationer på valutamarknaden, där de i huvudsak säljer yen och köper antingen amerikanska dollar eller euro för att justera växelkursen. BOJ har även varit delaktig i några av dessa interventioner men det har varit en känslig fråga eftersom det är MOF som har ansvaret för växelkursen och ett samarbete av detta slag skulle kunna se ut som ett försök att diktera vilken penningpolitik som BOJ borde driva, vilket skulle vara en kränkning mot deras oberoendeställning (Ito & Mishkin 2004). MOF och BOJ utförde ändå gemensamma operationer på valutamarknaden bland annat under hösten 2003 fram till första kvartalet 2004 för att förhindra yenen från att appreciera alltför mycket. Det verkar också vara just de intentionerna MOF haft med sina operationer, att förhindra en alltför stor appreciering (Ito & Mishkin 2004). Den totala summan av 25

Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag

Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag Dagens föreläsning Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag Efterfrågekurvan (AD-relationen) Phillipskurvan Nominell kontra real

Läs mer

U t+1 = (1 f)u t + s (1 U t ) = (1 f s)u t + s:

U t+1 = (1 f)u t + s (1 U t ) = (1 f s)u t + s: Några tentafrågor, jag har modi erat dem lite för att stämma med årets kurs och min smak. Fråga, December00. Kortsvarsfrågor - maximalt en sida per fråga a) I Mankiw nns en enkel modell för hur jämviktsarbetslösheten

Läs mer

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi, 5 poäng, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar på frågeblanketten

Läs mer

Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.

Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Mats Persson Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.

Läs mer

Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.

Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. Lördagen den 12 mars 2005 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten

Läs mer

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Kursexaminator Sammanfattning Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT

Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN. NR. Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT Syftet

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Dugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009

Dugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009 Dugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009 6 maj 2009 Inga hjälpmedel är tillåtna Svara på samtliga frågor Rätt svar ger 1 poäng och fel svar ger 0 poäng Poängen kan tas med till tentor denna

Läs mer

Intern balans Ett mål med stabiliseringspolitiken är att minska konjunktursvängningarna

Intern balans Ett mål med stabiliseringspolitiken är att minska konjunktursvängningarna Intern balans Ett mål med stabiliseringspolitiken är att minska konjunktursvängningarna Föreläsning 4 Stabiliseringspolitik Denna föreläsning baseras på kapitel 5, 6 och 7 i Stabiliseringspolitik i små

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Dugga 2, grundkurs i nationalekonomi HT 2004

Dugga 2, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Dugga 2, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi med tillämpningar, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar

Läs mer

Aggregerat Utbud. Härledning av AS kurvan

Aggregerat Utbud. Härledning av AS kurvan Blanchard kapitel 8 Medellång sikt S-D modellen IDG: Gifta ihop alla marknader vi diskuterat. Vad bestämmer priser och produktion (samt arbetslöshet, ränta och löner) på kort och medellång sikt. F6: sid.

Läs mer

Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.

Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. Lördagen den 29 januari 2005 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Föreläsning 3 IS-LM-IRP modellen

Föreläsning 3 IS-LM-IRP modellen Föreläsning 3 IS-LM-IRP modellen Intern balans Ett mål med stabiliseringspolitiken är att minska konjunktursvängningarna Figur 4.1 Arbetslöshet i Sverige Denna föreläsningar baseras på kapitel 4 och 5

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

1. BNP, sysselsättning, arbetskraft, arbetslöshet, inflation - centrala begrepp i makroekonomin (kap. 2)

1. BNP, sysselsättning, arbetskraft, arbetslöshet, inflation - centrala begrepp i makroekonomin (kap. 2) Stockholms universitet Nationalekonomiska institutionen VT09 Grundkurs i nationalekonomi Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Gruppövningar Gruppövning 1 1. BNP, sysselsättning, arbetskraft,

Läs mer

Provtentasvar. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 10 x x liter mjölk. 10 x x 40. arbete för 100 liter mjölk

Provtentasvar. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 10 x x liter mjölk. 10 x x 40. arbete för 100 liter mjölk Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtentasvar Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 1. (a) 10 x 60 + 100 liter mjölk - arbete för 100 liter mjölk 10 x 100 (b) (c) BNP är 1000 kronor/dag,

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA juni 2013 Skrivtid 4 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA juni 2013 Skrivtid 4 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 5 juni 2013 Skrivtid 4 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler än

Läs mer

1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H.

1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. 1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. VAD KOMMER DET ATT LEDA TILL? I VILKET LAND KOSTAR DET

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt Viktor Mejman Kristin Ekblad Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består

Läs mer

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström AEplan 45 o 1 0 Idioten i duschen Aggregerad prisnivå

Läs mer

Penningpolitik när räntan är nära noll

Penningpolitik när räntan är nära noll Penningpolitik när räntan är nära noll 48 Sedan början på oktober förra året har Riksbanken sänkt reporäntan kraftigt. Att reporäntan snabbt närmat sig noll har aktualiserat två viktiga frågor: Hur långt

Läs mer

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar

Läs mer

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter 1. Vad räknas inte till privata investeringar? A) Nyproduktion av bostäder B) En ökning av lager C) Nyproducerade fabriker D) Företags inköp av begagnade maskiner 2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde?

Läs mer

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden.

5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden. Följande nationalräkenskapsdata gäller för uppgift 1-4 Privat konsumtion = 1100 Privat bruttoinvestering = 350 Offentlig sektors köp (G) = 450 Export av varor och tjänster = 1000 Import av varor och tjänster

Läs mer

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 16 januari 2010 kl 9-14.

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 16 januari 2010 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Mats Persson Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 16 januari 2010 kl 9-14. Tentamen består

Läs mer

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, onsdagen den 3 juni 2009 kl 9-14.

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, onsdagen den 3 juni 2009 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, onsdagen den 3 juni 2009 kl 9-14. Tentamen består av

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Denna övning syftar till att öka förståelsen

Läs mer

Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT

Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN. NR. Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT Syftet

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik i) Samband mellan inflation och arbetslöshet

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT

Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT Syftet med facit är

Läs mer

Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18.

Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18. Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18. Den Keynesianska modellen för en sluten ekonomi på kort och lång sikt Läs FJ kap. 16. IS-LM-modellen. P är

Läs mer

Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.

Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. Lördagen den 24 mars 2007 Tentamen består av två delar om tillsammans 100 poäng. Om du klarat dugga

Läs mer

n Penningpolitik när styrräntan är noll

n Penningpolitik när styrräntan är noll n Penningpolitik när styrräntan är noll av Ulf Söderström och Andreas Westermark Författarna är verksamma vid forskningsenheten på avdelningen för penningpolitik. Båda författarna är docenter i nationalekonomi

Läs mer

1 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Harry Flam Tentamen i Nationalekonomi I EC1211 Makroteori med tillämpningar 15 hp Lördagen den 15 januari 2011 kl 9-14. -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, lördagen den 14 augusti 2010 kl.

Läs mer

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige John Hassler Prins Bertil Seminariet Göteborg 2016 Världskonjunkturen Lägre tillväxt förutspås för kommande år. EU och USA kommer inte tillbaks till trend

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal)

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) Förra gången Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) I st f LM-kurva (som ändå finns där!) Vad är rätt inflatonsmål? Trögrörliga priser eller inte? Alla priser Bara de trögrörliga Hur ska inflation

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Seminarium 3 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap

Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18. Den Keynesianska modellen för en sluten ekonomi på kort och lång sikt Läs FJ kap. 16. IS-LM-modellen. P är

Läs mer

Phillipskurvan: Repetition

Phillipskurvan: Repetition Dagens föreläsning Phillipskurvan: Repetition Phillipskurvan och den naturliga arbetslösheten NAIRU Phillipskurvan i termer av avvikelser från jämvikt eller i förändringstakt Mera om NAIRU Phillipskurvan:

Läs mer

Aggregerat Utbud. Härledning av AS kurvan

Aggregerat Utbud. Härledning av AS kurvan Blanchard kapitel 7 edellång sikt S- modellen 7-1 ggregerat Utbud F5: sid. 1 IDG: Gifta ihop alla marknader vi diskuterat. Vad bestämmer priser och produktion (samt arbetslöshet, shet, ränta r och löner)

Läs mer

Miljö- och livsmedelsekonomi: Urvalsprovets modellsvar 2019

Miljö- och livsmedelsekonomi: Urvalsprovets modellsvar 2019 1 Miljö- och livsmedelsekonomi: Urvalsprovets modellsvar 2019 DEL 1: Uppgifter i företagsekonomi (0 30 poäng) Uppgift 1.1 (0 6 poäng) Vad avses med halvfasta kostnader? (s.237) Halvfasta kostnader är oförändrade

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Vårprognosen Mot en långsam återhämtning

Vårprognosen Mot en långsam återhämtning EUROPEISKA KOMMISSIONEN - PRESSMEDDELANDE Vårprognosen 2012 2013 Mot en långsam återhämtning Bryssel den 11 maj 2012 - Efter produktionsnedgången i slutet av 2011 anses EUekonomin nu befinna sig i en svag

Läs mer

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Konjunkturläget mars 6 FÖRDJUPNING Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Risken för en sämre utveckling i euroområdet än i Konjunkturinstitutets huvudscenario dominerar. En mer dämpad tillväxt

Läs mer

O vningsuppgifter Makroekonomi Del 1

O vningsuppgifter Makroekonomi Del 1 O vningsuppgifter Makroekonomi Del 1 Uppgift 1 a) Visa hur tillväxten i ett land påverkas av att dödligheten i sjukdomar minskar kraftigt. b) Hur påverkas tillväxten i ett land av att benägenheten att

Läs mer

Kap Aggregerat utbud, inflation och arbetslöshet

Kap Aggregerat utbud, inflation och arbetslöshet Kap 11-13 Aggregerat utbud, inflation och arbetslöshet 1 Pengar och dess funktioner Bytesmedel Pengar fungerar som bytesmedel för varor och tjänster effektiviserar handel Räkenskapsenhet Anger priser och

Läs mer

Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT

Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT Syftet med facit är

Läs mer

Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas.

Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN. NR. Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. TENTAMEN A/INTERNATIONELL

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

OBS!!! Studenter som läste kursen läsåret 2017 och tidigare år svarar på frågorna som finns på de två sista sidorna.

OBS!!! Studenter som läste kursen läsåret 2017 och tidigare år svarar på frågorna som finns på de två sista sidorna. Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: skriftlig tentamen 21SH1A Offentlig förvaltning 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2018-10-22 Tid: 14:00 17:00 Hjälpmedel: Miniräknare,

Läs mer

Tentamen på. Handelsteori och internationell finansteori NAA113, 7,5 hp. Examinationsmoment: Ten 1, 6 hp

Tentamen på. Handelsteori och internationell finansteori NAA113, 7,5 hp. Examinationsmoment: Ten 1, 6 hp MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Nationalekonomi Tentamen på Handelsteori och internationell finansteori NAA113, 7,5 hp Examinationsmoment: Ten 1, 6 hp 2014-11-05

Läs mer

Svarsförslag. Makroekonomi NA0133 29 Maj 2009.

Svarsförslag. Makroekonomi NA0133 29 Maj 2009. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Svarsförslag Makroekonomi NA0133 29 Maj 2009. Dessa svar är tagna rakt av från era egna tentaskrivningar. Dock har jag inte orkat återge figurerna. Svaren

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Inför Riksbanken: Sportlov

Inför Riksbanken: Sportlov 08 February 2019 Inför Riksbanken: Sportlov Torbjörn Isaksson Riksbanken har satt penningpolitiken on hold. Vi räknar med oförändrad politik och inga nya signaler vid det penningpolitiska mötet nästa vecka.

Läs mer

Vart tar världen vägen?

Vart tar världen vägen? Vart tar världen vägen? PPT, 26 november 2012 Klas Eklund Senior Economist, SEB Snabb överblick Världsekonomin: Splittrad men trist bild USA: Ljusglimtar, men ännu ingen riktig fart Kina: På väg att bottna

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Juni 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Juni 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Juni 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler än

Läs mer

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten Y = C + I + G (1) Y är (aggregerad) produktion av varor och tjänster och beror på mängden tillgängliga

Läs mer

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT 21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin

Läs mer

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Sverige behöver sitt inflationsmål

Sverige behöver sitt inflationsmål Sverige behöver sitt inflationsmål Fores 13 oktober Vice riksbankschef Martin Flodén Varför inflationsmål? Riktmärke för förväntningarna i ekonomin Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska

Läs mer

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Pentti Hakkarainen Finlands Bank Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Mariehamn, 15.8.2016 15.8.2016 1 Ekonomiska utsikter för euroområdet 15.8.2016 Pentti Hakkarainen 2 Svagare

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Inför Riksbankens räntebesked 25 april: Segdragen exit

Inför Riksbankens räntebesked 25 april: Segdragen exit 17 April 2019 Inför Riksbankens räntebesked 25 april: Segdragen exit Torbjörn Isaksson Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad på -0,25 procent men sänker räntebanan något i närtid enligt vår bedömning.

Läs mer

YTTRE OCH INRE BALANS

YTTRE OCH INRE BALANS DEN ÖPPNA EKONOMIN YTTRE OCH INRE BALANS Bytesbalansen är ett viktigt mått på utbyte mellan nation och omvärldenà underskott i bytesbalansen leder till utlandsskuld Yttre(extern) balans: saldo i bytesbalansen

Läs mer

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR PÅ FLERVALLSFRÅGORNA

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR PÅ FLERVALLSFRÅGORNA STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR PÅ FLERVALLSFRÅGORNA Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, måndagen

Läs mer

Tentamen, del 1. Makroekonomi NA augusti 2014 Skrivtid 90 minuter.

Tentamen, del 1. Makroekonomi NA augusti 2014 Skrivtid 90 minuter. Jag har svarat på följande två frågor: 1 2 3 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen, del 1 Makroekonomi NA0133 25 augusti 2014 Skrivtid 90 minuter. Regler Svara på 2 frågor. (Vid svar på

Läs mer

Marknadsekonomins grunder

Marknadsekonomins grunder Marknadsekonomins grunder Föreläsning 2 Makroekonomi och konjunkturläge Mattias Önnegren Agenda Vad är makroekonomi? Viktiga variabler BNP (nationalräkneskaper) Inflation Arbetslöshet Internationell ekonomi

Läs mer

Inlämningsuppgift

Inlämningsuppgift Inlämningsuppgift 3 40994 41000 37853 Uppg. 20 Finanskrisen 2008-09 Island - varför klarade Island av finanskrisen? Frågeställning Vi har valt att undersöka varför Island lyckades återhämta sig så pass

Läs mer

Fallande räntor och den offentliga skulden

Fallande räntor och den offentliga skulden Fallande räntor och den offentliga skulden Terminsstart Pension 18/9 2019 John Hassler 3,50 10-årsräntor månadsgenomsnitt 3,00 2,50 USA 2,00 1,50 1,00 0,50 Sverige 0,00-0,50-1,00 Källa: Riksbankens databas

Läs mer

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden BNPs komponenter F2: sid. Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

Penning- och valutapolitik 2009:2 S V E R I G E S R I K S B A N K

Penning- och valutapolitik 2009:2 S V E R I G E S R I K S B A N K Penning- och valutapolitik tidskrift utgiven av sveriges riksbank 2009:2 S V E R I G E S R I K S B A N K Penning- och valutapolitik 2009:2 PENNING- OCH VALUTAPOLITIK utges av Sveriges riksbank och utkommer

Läs mer

Den penningpolitiska idédebatten lärdomar från utvecklingen i Sverige

Den penningpolitiska idédebatten lärdomar från utvecklingen i Sverige Den penningpolitiska idédebatten lärdomar från utvecklingen i Sverige Per Jansson Vice riksbankschef Fores 6 december 2017 Det mitt tal handlar om Fundamental internationell debatt om inflationsmålspolitik

Läs mer

Makrokommentar. Januari 2014

Makrokommentar. Januari 2014 Makrokommentar Januari 2014 Negativ inledning på året Året fick en dålig start för aktiemarknaderna världen över. Framför allt var det börserna på tillväxtmarknaderna som föll men även USA och Europa backade.

Läs mer

Administratörprogrammet

Administratörprogrammet Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: 21SH1A Tentamen ges för: skriftlig tentamen Administratörprogrammet 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-10-31 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Miniräknare,

Läs mer

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden Fördjupning i Konjunkturläget januari 8 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden I denna fördjupning används världsmodellen NiGEM och Konjunkturinstitutets

Läs mer

Det ekonomiska läget November Carl Oreland

Det ekonomiska läget November Carl Oreland Det ekonomiska läget November 2014 Carl Oreland 141104 BNP-tillväxten i USA är god och har överträffat förväntningarna, men i euroområdet. 2 Fortsatt mycket expansiv penningpolitik som dock divergerar

Läs mer

Omtentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, söndagen den 16 augusti 2009 kl 9-14.

Omtentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, söndagen den 16 augusti 2009 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Omtentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, söndagen den 16 augusti 2009 kl 9-14. Tentamen består

Läs mer