PARGAS SIMMARE - PARAISTEN UIMARIT RF:S MEDBORGARINITIATIV OM BYGGANDE AV EN SIMHALL

Transkript

1 Stadsstyrelsen Stadsfullmäktige Stadsstyrelsen Stadsfullmäktige PARGAS SIMMARE - PARAISTEN UIMARIT RF:S MEDBORGARINITIATIV OM BYGGANDE AV EN SIMHALL 680/01/016/2007 SST 302 Initiativet lyder: "Pargas stad / Fullmäktige Byggande av en simhall Pargas Simmare-Paraisten Uimarit rf föreslår att Pargas stad går in för att bygga en modern simhall de närmaste åren. För att den skall kunna bli livligt frekventerad bör den vara sådan att den betjänar gemene man d.v.s. alla Pargasbor oberoende av ålder och kön. En sådan simhall omfattar bl.a. - En stor bassäng med ytan 330 m 2 d.v.s. längd 25 m, bredd minst 13,20 m (6 banor) rekreation, intresse-, motions-, tävlingssimning, vattenlöpning - En barnens plaskdamm, lämplig för småbarn lek (djup cm) - En allaktivitetsbassäng (terapibassäng) lämplig för terapi, simundervisning, vattengymnastik och babysim m.m. - En bubbelpool, lämplig framför allt för äldre personer - En kallvattenbassäng (4-17 C) - Därtill bör det finnas duschrum, omklädningsrum, WC:n för båda könen - Cafékiosk Stor vikt bör läggas vid handikappvänligheten För närvarande är Pargas Simmare-Paraisten Uimarit r.f. hänvisad till den 54-åriga lilla bassängen i Malms skolas källare. Det enda vi kan använda den till är att arrangera simklubbar för skolornas lågstadieelever. Bassängen kan inte anses betjäna vare sig stora allmänheten eller simföreningsverksamheten. Dessutom drabbas den ideligen av tekniska problem. Att idka simning som sport med träning och tävling är fullständigt otänkbart i Pargas i dag. Tävlingssimning fordrar numera inomhusutrymmen med minst 25 m bassäng. Pargassimmarna höll sej bra framme i de nationella simtävlingarna ännu på 60- och 70- talen. Från de tiderna har utvecklingen gått framåt visavi simarenorna, följaktligen också tävlingssimningens standard. 1 Pargas har utvecklingen gått åt det motsatta hållet. På hemorten har vi inte vare sig tränings- eller tävlingsmöjligheter. Till grannstaden S:t Karins simhall är vi inte heller välkomna. Simning ger en sund och nyttig sysselsättning för barn och ungdom, men till det fordras hyggliga omständigheter.

2 Att ordna simverksamhet i havet är otänkbart. inte minst för att eutrofieringen gör simmandet både ohälsosamt och motbjudande. Vattentemperaturen är ju heller inte alltid vad man skulle önska sig. Att ordna simverksamhet såsom simundervisning, simträning och -tävling i grannkommunernas simhallar är också helt omöjligt. Till exempel har simhallen i S:t Karins redan en längre tid nekat ta emot grupper från andra kommuner p.g.a. utrymmesbrist. Deras bassäng har endast fyra banor. Resan dit är också problematisk framför allt för barn och äldre personer samt handikappade. I vatten är det hälsosamt och tryggt att motionera. Det ger kondition, en känsla av välbehag och rekreation (stimulans) samt ger möjlighet att på egen hand utöva motionssimning. En simhall är en källa för både fysisk, psykisk och social hälsa. För simföreningen Pargas Simmare-Paraisten Uimarit är simhallen en ödesfråga. Utan en funktionell verksamhetsplats kan ju ingen förening som arbetar med simning överleva. För Pargas som stad ger simhallen ett enormt image-värde. Att kommunen blir större och att därmed också kundunderlaget för en simhall växer inom den nya kommunen ser vi även som en positiv sak. Därtill ger detta ett mervärde ur moderkommunens synvinkel. Vi vill därtill poängtera att en simhall idag inte enbart är en idrottsanläggning utan i minst lika hög grad en social inrättning. För att kunna förverkliga byggandet av en modern simhall föreslår undertecknad simförening att Pargas stad finansierar projektet delvis med statsstöd, egna medel, låntagning, bidrag från EU, olika fonder och sponsorer. Simföreningen är för sin del beredd att ta sin andel av ansvaret. Pargas den 18 oktober 2007 Pargas Simmare-Paraisten Uimarit rf. Jan Sjöblom Rainer Eriksson Ordförande Sekreterare." Förslag: (Stadsdirektören) Stadsstyrelsen föreslår, att fullmäktige antecknar att den tagit del av initiativet. Förslaget godkändes enhälligt.

3 FGE 88 Bilaga A9 Ledamoten Stig Engman föreslog, understödd av ledamöterna Marica Viitala och Monica Hedström-Järvinen, att fullmäktige godkänner stadsstyrelsens förslag och beslutar dessutom att stadsstyrelsen tillsätter en arbetsgrupp för utredning av vad en simhall skulle kosta och om det finns möjligheter till extern finansiering av simhallen. Ordföranden föreslog att fullmäktige röstar om stadsstyrelsens och ledamot Stig Engmans förslag medels omröstningsapparaten sålunda, att de som understöder stadsstyrelsens förslag röstar Ja och de som understöder ledamot Stig Engmans förslag röstar Nej. Stadsfullmäktige beslöt enhälligt godkänna ordförandens förslag till omröstningsförfarande. Vid omröstningen avgavs Ja röster Nej röster Nedlagda röster 23 st. 8 st. 1 st. Stadsfullmäktige beslöt sålunda godkänna stadsstyrelsens förslag. Omröstningsresultatet har som bilaga A9 fogats protokollet. SST 22 Bilagor B11 Idrottssekreterare Christer Grunér och fastighetschef Seppo Pihl har tillsammans samlat uppgifter om simhallar. Detaljerade beräkningar och skisser finns tillgängliga vid sammanträdet. Pargas simhall Frågan om en simhall till Pargas har varit aktuell i flera repriser. Flera utredningar om behovet av simhall och stadens förutsättningar att bygga en simhall har gjorts. Det är givet att många önskar en simhall till Pargas. Simhallen i S:t Karins används flitigt av Pargasborna och detta bidrar till att simhallen där har höga besökarsiffror. Simhallen är på ett rimligt avstånd från Pargas och kommunikationerna är utmärkta. Att simhallen finns i en annan kommun har ingen betydelse för motionssimmarna, endast avståndet är avgörande. Man kan därför med fog påstå att de som bor i Pargas har synnerligen goda möjligheter att besöka simhall till och med jämfört med personer i större städer, där tidsåtgången vid simhallsbesök ibland är betydligt större. För tävlingssimning och träningar är det ett problem att simhallen ägs av grannkommunen och att den är så flitigt använd. Detta begränsar givetvis exempelvis Pargas simmares möjligheter att bedriva en

4 större verksamhet. Pargas ekonomi har under det senaste året utvecklats gynnsamt men i ett längre perspektiv finns det inga realistiska möjligheter att finansiera en simhall utan att minska på de nuvarande kostnaderna och därmed på servicenivån inom de kostnadskrävande sektorerna barndagvård, utbildning eller social- och hälsovård. Behovet av denna service ser inte ut att minska, däremot kan man förvänta sig en ökad efterfrågan som en följd av bl.a. förändringar i åldersstrukturen. De positiva effekter som en simhall medför uppväger sannolikt inte på långt när den utgiftsökning en simhall skulle medföra. En annan möjlighet skulle vara en förhöjd skatteprocent. Detta kan dock inte försvaras med tanke på att vi redan nu har en betydligt högre skatteprocent än övriga kommuner runt Åbo. Fastighetsverket har utrett vilka kostnader man idag kunde räkna med vid ett simhallsbygge i stil med det Pargas simmare efterlyser. I kalkylerna har man utgått från en s.k. rekreationssimhall med en stor bassäng, terapibassäng, barnbassäng och bubbelpool, dvs. en simhall typ Ekenäs. Simhallen skulle placeras invid PIUG. Kostnaderna för simhallen skulle röra sig kring 6,3 milj. euro. I statsstöd kan erhållas ca Driftskostnaderna har beräknats röra sig kring med en personal på ca 8 pers. Inkomsterna beräknas till ca , varvid nettoutgifterna stiger till Nettodriftskostnaderna i Ekenäs år 2007 beräknas vara ca Att en simhall skulle vara en mycket populär anläggning råder det inget tvivel om. Besökarantalet har beräknats till minst personer/år, dvs. runt 200 personer dagligen. Uppskattningen baserar sig på uppgifter från Pemar (ca inv.) ca besökare, Kankaanpää.(ca inv.) runt besökare och Ekenäs.(ca inv.) ca besökare. I likhet med Pargas har varken Pemar eller Kankaanpää några större befolkningsunderlag i sin närhet som skulle öka på besökarantalet. Ifall en kommande simhall i Pargas skulle dra besökare från text S:t Karins skulle det kräva att Pargas simhall skulle ha något extra som skulle locka besökare även utanför Pargas. S:t Karins har planer att senast år 2013 förstora sin simhall. S:t Karins simhall hade 2006 ca besökare. Även om alla åldersgrupper skulle använda simhallen skulle barn och seniorer ha den största nyttan av simhallen. I Skolparken invid PIUG finns ca 1000 skolelever på ett avstånd av ca 200 m. I förbindelse med Folkhälsanhuset har man diskuterat möjligheten att bygga en terapibassäng i Pargas. Frågan bereds för behandling i fullmäktige senare i vår. Terapibassängen skulle inte ersätta en simhall men den skulle inte heller försvåra tillkomsten av en eventuell simhall i framtiden eftersom denna då inte skulle behöva beakta terapibassängen. Terapibassängen skulle dock innebära ett bra komplement till motionssimningen i S:t Karins simhall genom att bl.a. simundervisning kunde ordnas i terapibassängen i Pargas. Den slås kommunerna Nagu, Korpo, Houtskär, Iniö och Pargas ihop. I samgångsavtalet har man överenskommit att undvika större ekonomiska satsningar som inte nu finns intagna i ekonomiplanen. Därför kan frågan om en simhall till Pargas i praktiken inte behandlas av Pargas fullmäktige i detta skede. En eventuell satsning på en simhall till Pargas kan tidigast initieras inom den nya kommunen och behandlas av det fullmäktige

5 som väljs vid höstens kommunalval. Bilaga: Uppgifter om Ekenäs simhall Uppgifter om S:t Karins simhall Förslag: (Ekonomidirektören) Stadsstyrelsen föreslår för fullmäktige att fullmäktige med hänvisning till ovanstående utredning konstaterar att Pargas stad inte för närvarande har möjligheter att förverkliga en simhall i Pargas. Ledamoten Bert Johansson föreslog, understödd av ledamoten Kaj Mattsson, att stadsstyrelsen godkänner ekonomidirektörens förslag med följande tillägg: Ärendet tas upp i det nya fullmäktige under nästa fullmäktigeperiod. Stadsstyrelsen beslöt enhälligt avvikande från ekonomidirektörens förslag godkänna ledamot Bert Johanssons förslag. FGE 10 Bilaga B15 Bilaga: Uppgifter om Ekenäs simhall Ledamoten Stig Engman föreslog, understödd av ledamöterna Kyösti Kurvinen, Widar Nyberg, Birgitta Bröckl och Hanna Järvinen, att stadsfullmäk ti ge god kän ner stadss ty rel sens förs lag med följande kläm: Stadsstyrelsen tillsätter en arbetsgrupp som har till uppgift att komma med olika lösningar på en simhall samt att ta reda på om det finns statliga medel att få. Därtill bör det undersökas om intresse finns att med externa pengar delta i byggandet av en simhall i Pargas. Mandattiden för arbetsgruppen skulle gälla detta år så att man skulle kunna presentera sitt arbete för det nya fullmäktige som börjar sin mandatperiod år Det är upp till det nya fullmäktige sen att besluta om ett simhallsbygge. Ledamoten Birgitta Bröckl föreslog, understödd av ledamöterna Lena Nordström och Tomas Jansén, att stadsfullmäktige godkänner stadsstyrelsens förslag med följande kläm: Att bygga en simhall är ett beslut som fordrar grundlig planering. Jag föreslår att det tillsätts en arbetsgrupp med sakkunniga medlemmar. Förutom tekniskt kunnande behövs insikt i olika organisationsmodeller där tredje

6 sektorn, företag och kommunen samarbetar. Det behövs kunnande i sponsorskap, det har såväl ishallsprojektet som Piffen nyligen bevisat. M.a.o. personer som med fötterna på jorden ser möjligheterna att finansiera en simhall och samtidigt löser problemet med driftskostnaderna. Inget lyxbygge men en vettig lösning som tar i beaktande en ev. förstoring i framtiden. Staden kan inte ensam bygga en simhall. Men det utesluter inte möjligheten att simhallen ändå förverkligas. Stadsfullmäktige beslöt enhälligt godkänna stadsstyrelsens förslag jämte ledamöterna Stig Engmans och Birgitta Bröckls klämförslag.