Orala antibiotika kan förenkla behandling för många cancerpatienter med neutropen feber
|
|
- Andreas Hedlund
- för 2 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Orala antibiotika kan förenkla behandling för många cancerpatienter med neutropen feber sbu kommenterar kommentar och sammanfattning av utländska medicinska kunskapsöversikter 7 oktober Feber vid brist på vita blodkroppar, neutropen feber, kan vara tecken på ett livshotande infektionstillstånd. Cancerpatienter får ofta brist på vita blodkroppar, speciellt efter behandling med cellhämmande läkemedel. Traditionellt behandlas dessa patienter med bredspektrumantibiotika intravenöst på sjukhus vid feber. Neutropen feber har olika svårighetsgrader och vissa cancerpatienter inom denna grupp svarar bättre på antibiotikabehandlingen. Detta har lett till frågan om peroral behandling (tabletter, kapslar och lösningar) med antibiotika räcker för patienter med lägre risk för allvarliga infektioner. Tanken är att peroral behandling skulle kunna förkorta sjukhustiden jämfört med intravenös behandling och därmed underlätta för cancerpatienterna. Här sammanfattar och kommenterar SBU en systematisk kunskapsöversikt från Cochrane collaboration publicerad år 2013 [1]. I översikten har författarna sammanställt det vetenskapliga underlaget om betydelsen av antibiotikabehandling med tabletter jämfört med intravenös behandling vid neutropen feber hos cancerpatienter. Kommenterad rapport Vidal L, Ben Dor I, Paul M, Eliakim-Raz N, Pokroy E, Soares-Weiser K, Leibovici L. Oral versus intravenous antibiotic treatment for febrile neutropenia in cancer patients. Cochrane Database Syst Rev 2013:10. Art. No.: CD Accession: Publicerad: Senaste sökning: Länk: CD pub3/abstract;jsessionid=67D 7D2BA96008E9C45791CDBD55852AF.f02t04 SBU:s sammanfattning Patienter med neutropen feber som har låg till måttlig risk för komplikationer kan behandlas med perorala antibiotika istället för intravenösa antibiotika. Det är för att inga skillnader har påvisats i dödlighet eller svar på behandling mellan peroral och intravenös behandling med antibiotika i denna grupp. Peroral behandling medförde ingen ökad risk för allvarliga biverkningar men patienter som fick perorala antibiotika hade mer magbesvär. SBU:s kommentarer I Cochrane-översikten kommer man fram till att peroral antibiotikabehandling gav jämförbara resultat med intravenös behandling för lågriskpatienter. En peroral strategi skulle kunna innebära besparingar för sjukvården då antalet dagar i sluten vård kan förväntas bli färre. En förhoppning är också att minska användningen av vissa bredspektrumantibiotika med ökad användning av peroral behandling, vilket är viktigt för att minska risken för resistensutveckling. Det är viktigt att påpeka att man i Cochraneöversikten inkluderat studier på neutropena patienter med låg till måttlig risk för svåra infektionskomplikationer. Detta urval minskar risken för att patienter drabbas av livshotande komplikationer om den första antibiotikabehandlingen inte verkar mot den mikroorganism som orsakar febern. Men eftersom det inte fanns några skillnader i antalet antibiotikabehandlingar utan effekt mellan de både grupperna stödjer detta att behandlingarna är likvärdiga för den behandlade gruppen. Dock finns det en statistisk osäkerhet då antalet dödsfall var lågt i studierna. sbu statens beredning för medicinsk utvärdering 1
2 Kriterier för val av patienter lämpliga för peroral behandling varierade markant mellan olika studier. Därför kunde författarna i översikten inte definiera patienter som skulle kunna få peroral behandling. Ett sätt att identifiera vuxna patienter med låg risk är att använda MASCC-riskindex. Indexet kan inte användas för barn och det finns inget standardiserat system för att identifiera barn som tillhör lågriskgrupperna. Kunskapsläget talar för att peroral antibiotikabehandling inte bör vara den primära strategin för patienter med hög risk för komplikationer dvs: patienter med akut leukemi patienter efter stamcellstransplantation hemodynamiskt instabila patienter patienter med pneumoni eller patienter med organsvikt De flesta inkluderade studierna genomfördes för mer än 15 år sedan, vilket innebär ett problem vid tolkningen av resultaten. Antibiotikaresistensen t ex mot kinoloner 1 hos framför allt gramnegativa bakterier har ökat sedan dess. Det gör att valet av peroral behandling måste baseras på lokala resistensförhållanden. Finns det lokalt hög resistens så kan man förvänta sig att effektiviteten av en peroral strategi som innefattar kinoloner minskar. En peroral strategi är också olämplig hos patienter som erhållit förebyggande antibiotikabehandling med t ex kinoloner. Förebyggande behandling ges dock oftast till högriskpatienter som inte är aktuella för en peroral strategi. Sammanfattning av originalrapporten Om studierna Den systematiska översikten är en uppdatering av en översikt från Översikten inkluderar tjugotvå randomiserade kontrollerade studier (RCT) med totalt 2372 patienter, både män, kvinnor och barn i åldrarna nio månader till 85 år. Studierna utfördes i Schweiz, Tyskland, Brasilien, USA, Grekland, Indien, Spanien, Storbritannien, Pakistan, Japan och Argentina. De inkluderade studierna var gjorda mellan åren 1988 och Syftet med översikten var att ta reda på om publicerade studier gav stöd för hypotesen att peroral antibiotika- behandling är lika effektiv som intravenös antibiotikabehandling hos cancerpatienter med neutropen feber som har en låg till måttlig risk för allvarligt förlopp. Patienterna i översikten är cancerpatienter med feber och som har neutropeni på grund av behandling med cellhämmande läkemedel (cytostatika) eller som genomgått benmärgstransplantation. I alla inkluderade studier har man försökt identifiera patienter som har låg risk för komplikationer eller död. Man mätte i första hand (primära utfallsmått) antalet dödsfall och antalet antibiotikabehandlingar som inte gav önskat utfall (misslyckade behandlingar) med 30 dagars uppföljning efter behandling. Man mätte också biverkningar som var livshotande, gav upphov till bestående funktionsnedsättning eller avbrott av cancerbehandlingen. Olika antibiotika har använts i de inkluderade studierna i översikten. De vanligast använda perorala antibiotika var kinoloner med eller utan tillägg av ett penicillin, vanligen ampicillin-clavulansyra. Studierna indelades enligt följande för analys: Studier med patienter som blivit tilldelade peroral behandling. Studier med patienter som först fick antibiotika intravenöst och därefter peroral behandling (sekventiell behandling). Resultat Resultaten i studierna sammanvägdes i en metaanalys och angavs med riskkvoter mellan peroral behandling och intravenös behandling. Av de 22 inkluderade studierna var det nio studier som hade död som utfallsmått. Resultaten från dessa nio studier kunde sammanvägas i en metaanalys i vilken man inte kunde notera någon skillnad i risk för död mellan peroral behandling och intravenös antibiotikabehandling. Det finns dock en statistisk osäkerhet i utfallet eftersom konfidensintervallet (KI) var brett (Tabell 1). En sammanvägning av resultat från alla inkluderade studier visade att det inte heller var skillnad i antalet misslyckade behandlingar mellan peroral behandling och intravenös behandling (Tabell 1). De flesta studierna hade dock hög risk för bedömningsbias. 1 Grupp antibiotika med bakteriedödande effekt. 2 orala antibiotika kan förenkla behandling för många cancerpatienter med neutropen feber
3 Tabell 1 Peroral jämfört med intravenös antibiotikabehandling dödsfall och misslyckade behandlingar. Primära utfallsmått Antalet studier och patienter Riskkvot, 95 % KI Dödsfall 9 studier med patienter 0,95 (0,54; 1,68) Misslyckade behandlingar 22 studier med patienter 0,96 (0,86; 1,06) Peroral vs Intravenös (antalet händelser) Inga dödsfall eller bestående skador registrerades som biverkning i studier med peroral behandling. Biverkningar som gav upphov till behandlingsavbrott rapporterades i 15 studier (Tabell 2). Metaanalysen av dessa 15 studier visade att antalet biverkningar som ledde till terapiavbrott var högre bland patienter med peroral behandling. Detta resultat hänger samman med det höga antalet magbesvär som rapporterades för patienter med peroral behandling. Originalrapportens slutsatser Peroral antibiotikabehandling kan användas till vuxna och barn med neutropen feber om patienterna har stabilt blodtryck och puls (hemodynamiskt stabil), inte har akut leukemi, organsvikt, lunginflammation, infektioner i centrala vener orsakade av kateter eller svåra mjukdelsinfektioner. Dessa patienter kan behandlas med perorala antibiotika på sjukhus eller under noggrann kontroll i öppenvårdskliniker. Patienter med peroral behandling hade mer biverkningar jämfört med dem som fick intravenös behandling. Majoriteten av biverkningarna var magbesvär som inte nödvändigtvis leder till behandlingsavbrott. Behov av framtida forskning enligt originalrapporten I framtida studier bör man jämföra olika perorala antibiotikabehandlingar. I synnerhet bör man jämföra fjärde generationen av kinoloner, som har effekter mot grampositiva bakterier, med kombinationsbehandling av äldre kinoloner och ampicillin-clavulansyra. SBU:s granskning av originalrapporten Vid SBU:s kvalitetsbedömning av originalrapporten användes en granskningsmall för systematiska översikter (AMSTAR) [2]. Granskningen visade att den systematiska översikten uppfyllde de definierade kvalitetskraven. Rapporten saknade dock redovisning om jävsförhållandena för de inkluderade studierna. Tabell 2 Peroral jämfört med intravenös antibiotikabehandling biverkningar. Primära utfallsmått Antalet studier och patienter Riskkvot, 95 % KI Biverkningar som gav upphov till behandlingsavbrott Magbesvär (peroral behandling) Magbesvär (sekventiell behandling) 15 studier med patienter 1,45 (0,61; 3,46) 11 studier med patienter 4,49 (2,87; 7,04) 4 studier med 784 patienter 2,81 (1,03; 7,66) Peroral vs Intravenös (antalet händelser) sbu kommenterar 2014_10 3
4 Faktaruta 1 Neutropeni. Neutropeni definieras som en minskning av antalet neutrofila granulocyter i blod under normala värden och innebär en ökad risk för infektioner, framför allt med bakterier och svamp. I praktiken ses dock ingen ökad risk för infektioner med neutrofila granulocyter >1,0 x 109/l. I de flesta studier används gränsen <0,5 x 109/l för att beteckna neutropeni eftersom få patienter med fler neutrofila granulocyter drabbas av allvarliga infektioner. Neutropeni kan hos cancerpatienter orsakas av sjukdomen, framför allt hos patienter med hematologiska maligniteter (t ex leukemi), men vanligen av tumörbehandlingen (framförallt cytotoxisk kemoterapi). Orsaken till de flesta episoder av neutropen feber är okänd och endast vid cirka 30 procent av episoderna kan en mikroorganism dokumenteras och då vanligen i blodet (bakteremi). De flesta infektioner orsakas av mikroorganismer från patienternas egen gastrointestinala (munhåla tarm) bakterieflora även om infektioner utifrån också förekommer. Patienter med hematologisk malignitet, framför allt akut leukemi och de som genomgått stamcellstransplantation, har den högsta risken för infektioner som komplikation till neutropeni medan patienter med mer lågmaligna sjukdomar och solida tumörer har en lägre risk. Risken för både antalet infektioner och svårighetsgraden av dessa ökar med graden av neutropeni men även med durationen av neutropenin. Andra faktorer, som närvaro av t ex centrala venösa infarter eller slemhinneskador orsakade av tumörbehandling, ökar risken för infektion hos patienter med neutropeni. Faktaruta 2 Definition av lågriskpatienter med neutropen feber. Definitionen av patienter med låg risk har utvecklats genom åren och en konsensuspanel, the Multinational Association for Supportive Care in Cancer (MASCC) har arbetat fram ett antal kriterier [3,4] som sammantaget identifierar vuxna patienter tillhörande lågriskgruppen (se tabell nedan). Denna nyare definition av lågriskpatienter användes inte i de inkluderade studierna i översikten eftersom de flesta studier genomfördes för mer än 15 år sedan. Tabell Riskbedömning enligt MASCC-riskindex (helst inom 24 timmar från feberdebut). Kriterier för lågriskpatienter Poäng Infektionssymtom (din bedömning av patientens aktuella tillstånd vid feberdebut). Välj bara ett alternativ: inga eller milda symtom 5 moderata symtom 3 svåra symtom 0 Har inte systoliskt blodtryck <90 mm Hg 5 Har inte KOL (kroniskt obstruktiv 4 lungsjukdom) Har inte haft svampinfektion tidigare 4 Befann sig i hemmet vid feberdebut 3 Ingen dehydrering 3 Ålder <60 år 2 Den maximala teoretiska poängen är 26 och gränsen för patienter med måttligt infektionsvärde, det vill säga lågriskpatienter, är 21. MASCC-riskindex kan användas för att välja ut patienter för vilka en intravenös/peroral eller ren peroral strategi kan användas på säkrast möjliga sätt. Detta riskindex har evaluerats under svenska förhållanden [5] och används idag mer eller mindre systematiskt på vissa sjukhus i Sverige. MASCC-riskindex kan inte användas för barn [6] då man har använt andra kriterier i studier där barn ingår [7,8]. I nuläget finns det inget standardiserat system för att identifiera barn som tillhör lågriskgrupperna men det är under utveckling [7,8]. 4 orala antibiotika kan förenkla behandling för många cancerpatienter med neutropen feber
5 Faktaruta 3 Definitioner. Randomiserade kontrollerade studier (RCT) Studier där man slumpmässigt fördelar studiedeltagarna mellan den experimentella behandlingen (försöksgruppen) och kontrollbehandlingen. Skillnaden i effekt mellan försöks- och kontrollgrupperna är då sannolikt bara beroende på behandlingen. Metaanalys Statistisk metod för sammanvägning av resultat från två eller flera studier för att få en uppskattning av effekten. Riskkvot Risk är sannolikheten för en viss händelse av negativ karaktär, t ex död eller sjukdom. I en medicinsk studie är risktalet antalet personer som drabbats av händelsen dividerat med totala antalet personer i gruppen. Kvoten mellan risktalen hos två undersökta grupper (i detta fall tablettbehandling jämfört med intravenös behandling) kallas riskkvot eller relativ risk. En riskkvot på 1 innebär ingen skillnad mellan två grupper. En riskkvot under 1 innebär att interventionen var effektiv för att minska risken för händelsen. Riskkvoter över 1 innebär att risken med interventionen var högre än kontrollalternativet. sbu kommenterar 2014_10 5
6 Lästips Averbuch D, Orasch C, Cordonnier C, Livermore DM, Mikulska M, Viscoli C, Gyssens IC, Kern WV, Klyasova G, Marchetti O, Engelhard D, Akova M; ECIL4, a joint venture of EBMT, EORTC, ICHS, ESGICH/ESCMID and ELN. European guidelines for empirical antibacterial therapy for febrile neutropenic patients in the era of growing resistance: summary of the th European Conference on Infections in Leukemia. Haematologica 2013;98(12): Kern WV, Marchetti O, Drgona L, Akan H, Aoun M, Akova M, de Bock R, Paesmans M,Viscoli C, Calandra T. Oral antibiotics for fever in low-risk neutropenic patients with cancer: a double-blind, randomized, multicenter trial comparing single daily moxifloxacin with twice daily ciprofloxacin plus amoxicillin/clavulanic acid combination therapy-eortc infectious diseases group trial XV. J Clin Oncol 2013;31(9): Cherif H, Johansson E, Björkholm M, Kalin M. The feasibility of early hospital discharge with oral antimicrobial therapy in low risk patients with febrile neutropenia following chemotherapy for hematologic malignancies. Haematologica 2006; (2): Klastersky J, Paesmans M. The Multinational Association for Supportive Care in Cancer (MASCC) risk index score: 10 years of use for identifying low-risk febrile neutropenic cancer patients. Support Care Cancer 2013;21: Referenser 1. Vidal L, Ben Dor I, Paul M, Eliakim-Raz N, Pokroy E, Soares-Weiser K, et al. Oral versus intravenous antibiotic treatment for febrile neutropenia in cancer patients. Cochrane Database Syst Rev 2013;10:Cd Shea BJ, Grimshaw JM, Wells GA, Boers M, Andersson N, Hamel C, et al. Development of AMSTAR: a measurement tool to assess the methodological quality of systematic reviews. BMC Med Res Methodol 2007;7: Klastersky J, Paesmans M, Rubenstein EB, Boyer M, Elting L, Feld R, et al. The Multinational Association for Supportive Care in Cancer risk index: A multinational scoring system for identifying low-risk febrile neutropenic cancer patients. J Clin Oncol 2000;18: Klastersky J, Paesmans M. The Multinational Association for Supportive Care in Cancer (MASCC) risk index score: 10 years of use for identifying low-risk febrile neutropenic cancer patients. Support Care Cancer 2013;21: Cherif H, Johansson E, Bjorkholm M, Kalin M. The feasibility of early hospital discharge with oral antimicrobial therapy in low risk patients with febrile neutropenia following chemotherapy for hematologic malignancies. Haematologica 2006;91: Sung L, Phillips R, Lehrnbecher T. Time for paediatric febrile neutropenia guidelines children are not little adults. Eur J Cancer 2011;47: Phillips B, Wade R, Stewart LA, Sutton AJ. Systematic review and meta-analysis of the discriminatory performance of risk prediction rules in febrile neutropaenic episodes in children and young people. Eur J Cancer 2010;46: Phillips RS, Lehrnbecher T, Alexander S, Sung L. Updated systematic review and meta-analysis of the performance of risk prediction rules in children and young people with febrile neutropenia. PLoS One 2012;7:e orala antibiotika kan förenkla behandling för många cancerpatienter med neutropen feber
7 Projektgrupp Sakkunnig Per Ljungman, professor och överläkare, Hematologiskt centrum, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm SBU Anh Thu Nguyen Hoang, projektledare Bindningar och jäv Sakkunniga och granskare har i enlighet med SBU:s krav inlämnat deklaration rörande bindningar och jäv. Dessa dokument finns tillgängliga på SBU:s kansli. SBU har bedömt att de förhållanden som redovisas där är förenliga med kraven på saklighet och opartiskhet. Mikael Nilsson, projektledare Madelene Lusth Sjöberg, projektadministratör Sara Fundell, projektadministratör Jan Liliemark, programchef Projektsamordnare Mikael Nilsson Granskare Honar Cherif, medicine doktor och överläkare, Sektionen för hematologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Mats Kalin, professor och överläkare, Infektionskliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm SBU utvärderar sjukvårdens metoder SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, är en statlig myndighet som utvärderar hälso- och sjuk vårdens metoder. SBU analyserar metodernas nytta, risker och kostnader och jämför vetenskapliga fakta med svensk vård praxis. Målet är att ge ett bättre besluts underlag för alla som avgör hur vården ska utformas. SBU Kommenterar och sammanfattar utländska medi - cinska kunskapsöversikter. SBU granskar översikten men inte de enskilda studierna. Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare. SBU Kommenterar nr 2014_10 SBU:s rapporter finns i pdf på Kontakta eller för beställning. Ansvarig utgivare: Måns Rosén, Direktör SBU Programchef: Jan Liliemark, SBU Grafisk produktion: Yra SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering sbu kommenterar 2014_10 7
kommentar och sammanfattning
SBU kommenterar och sammanfattar utländska medicinska kunskapsöversikter. SBU granskar översikten men inte de enskilda studierna. Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare. Generella
kommentar och sammanfattning
SBU kommenterar och sammanfattar utländska medicinska kunskapsöversikter. SBU granskar översikten men inte de enskilda studierna. Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare. Pentoxifyllin
Motiverande samtal för personer med missbruksproblem
Motiverande samtal för personer med missbruksproblem sbu kommenterar kommentar och sammanfattning av utländska medicinska kunskapsöversikter 30 september 2014 www.sbu.se/2014_09 Missbruk av alkohol och
kommentar och sammanfattning
SBU kommenterar och sammanfattar utländska medicinska kunskapsöversikter. SBU granskar översikten men inte de enskilda studierna. Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare. Motiverande
kommentar och sammanfattning
SBU kommenterar och sammanfattar utländska medicinska kunskapsöversikter. SBU granskar översikten men inte de enskilda studierna. Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare. Funktionella
kommentar och sammanfattning
SBU kommenterar och sammanfattar utländska medicinska kunskapsöversikter. SBU granskar översikten men inte de enskilda studierna. Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare. Fysisk
kommentar och sammanfattning
SBU kommenterar och sammanfattar utländska medicinska kunskapsöversikter. SBU granskar översikten men inte de enskilda studierna. Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare. Sedering
kommentar och sammanfattning
SBU kommenterar och sammanfattar utländska medicinska kunskapsöversikter. SBU granskar översikten men inte de enskilda studierna. Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare. Behandling
Utbildning för anhöriga till hemmaboende personer med demenssjukdom
Utbildning för anhöriga till hemmaboende personer med demenssjukdom sbu kommenterar kommentar och sammanfattning av utländska kunskapsöversikter 15 december 2015 www.sbu.se/2015_12 Inledning Anhöriga utför
kommentar och sammanfattning
SBU kommenterar och sammanfattar utländska medicinska kunskapsöversikter. SBU granskar översikten men inte de enskilda studierna. Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare. Kortikosteroidinjektioner
Meditationsprogram mot stress vid ohälsa
Meditationsprogram mot stress vid ohälsa sbu kommenterar kommentar och sammanfattning av utländska medicinska kunskapsöversikter 27 november 2014 www.sbu.se/2014_11 Användandet av meditation (t ex mindfulness
Behandling av IBS (irritabel tarm) och funktionell förstoppning med probiotika, prebiotika och synbiotika
Behandling av IBS (irritabel tarm) och funktionell förstoppning med probiotika, prebiotika och synbiotika sbu kommenterar kommentar och sammanfattning av utländska kunskapsöversikter 19 augusti 2015 www.sbu.se/2015_09
Evidensgrader för slutsatser
Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat
kommentar och sammanfattning
SBU kommenterar och sammanfattar utländska medicinska kunskapsöversikter. SBU granskar översikten men inte de enskilda studierna. Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare. Antibiotikabehandling
Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop
Detta är en uppdatering av ett svar från SBU:s. Denna uppdatering färdigställdes 20:e juni 2013. SBU:s svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför
Humant papillomvirus-test eller upprepad cellprovtagning vid låggradiga cellförändringar på livmoderhalsen
Humant papillomvirus-test eller upprepad cellprovtagning vid låggradiga cellförändringar på livmoderhalsen sbu kommenterar kommentar och sammanfattning av utländska medicinska kunskapsöversikter 11 december
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Förekomst av infektioner, kondylom och cellförändringar i befolkningen efter HPV-vaccinationsprogram
Förekomst av infektioner, kondylom och cellförändringar i befolkningen efter HPV-vaccinationsprogram sbu kommenterar kommentar och sammanfattning av utländska kunskapsöversikter 27 maj 2016 www.sbu.se/2016_02
Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis
P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav
kommentar och sammanfattning
SBU kommenterar och sammanfattar utländska medicinska kunskapsöversikter. SBU granskar översikten men inte de enskilda studierna. Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare. Screening
B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.
Evidensbaserad vård Vad är evidensbaserad vård? Birgitta Johansson Universitetslektor i onkologisk omvårdnad Sjuksköterska Enheten för onkologi Uppsala universitet November 2012 EBM evidensbaserad medicin
MEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför.
MEQ 16-11-25 1(6) En lördagsmorgon träffar du en 53-årig kvinna på akutmottagningen som klagar över feber och allmän sjukdomskänsla. Ingen frossa. Smygande debut. Avföringen är något lös. Inga kräkningar.
Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling
Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Om leukemier Kronisk myeloisk leukemi (KML) är en form av leukemi ett samlande begrepp för flera cancersjukdomar som angriper de blodbildande
Överviktskirurgi vem, hur och resultat?
Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp
The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser
The Cochrane Library Vad är The Cochrane Library? Cochrane-bibliotekets syfte är att samla in, kvalitetsvärdera och sammanfatta kliniska studier om effekterna av olika behandlingar. Cochrane-biblioteket
Multimodal rehabilitering vid långvarig ländryggssmärta
Multimodal rehabilitering vid långvarig ländryggssmärta sbu kommenterar kommentar och sammanfattning av utländska kunskapsöversikter 12 augusti 2015 www.sbu.se/2015_07 Smärta i ländryggen är vanligt och
Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)
Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Karin Wadell Specialistsjukgymnast, docent Lung och Allergikliniken, Norrlands universitetssjukhus, Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Fysioterapi,
kommentar och sammanfattning
SBU kommenterar och sammanfattar utländska medicinska kunskapsöversikter. SBU granskar översikten men inte de enskilda studierna. Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare. Silverförband
Sigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet 1 Nytta och risk med läkemedel för äldre: perorala antikoagulantia och trombocythämmare
Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane
Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt
Kapitel 6: Syntes och evidensgradering
Kapitel 6: Syntes och evidensgradering När de inkluderade na tabellerats ska resultaten sammanställas, vägas ihop och värderas. Det är viktigt att denna syntes görs på ett öppet och reproducerbart sätt
När ändrar jag till en ny behandlingsform?
Varför använder vi i Göteborg sällan HDF? SVAR: I Göteborg använder vi nya tekniker och metoder om: Vi deltar/utför egen forskningsstudie för att utvärdera om tekniken är bättre och säkrare än redan etablerad
Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering foto framsida, s 5 & 15 maskot; s 2 victoria shapiro/shutterstock; s 8 scandinav; s 11 purino/shutterstock;
Granocyte Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Granocyte Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Minskning i varaktigheten av ett minskat antal
Vichyvatten för att behandla svampinfektion med candida i munhålan
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst 12 juni. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt utförd av SBU. Därför kan
Ljusterapi vid depression
Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Nutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat?
Nutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat? Carl-Erik Flodmark 1 Docent i Pediatrik vid Lunds universitet Barnmedicin Skånes Universitetssjukhus 2015-01-05 Företräder ej Socialstyrelsen eller
Delområden av en offentlig sammanfattning
Pemetrexed STADA 25 mg/ml koncentrat till infusionsvätska, lösning 7.5.2015, Version V1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information
Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård
Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård Jeanette Winterling och Harriet Ryblom Patientområde Hematologi Innehåll Vår hematologiklinik Varför starta Journal
När behöver vi antibiotika?
När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning
Antibiotikaresistens i Sverige och världen. Stephan Stenmark Ordförande i Programråd Strama Infektionsläkare och Smittskyddsläkare
Antibiotikaresistens i Sverige och världen Stephan Stenmark Ordförande i Programråd Strama Infektionsläkare och Smittskyddsläkare Varför är antibiotikaresistens så viktigt? Vi vill ge bästa behandling
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING ATT UTVÄRDERA STUDIER - OM LIKHET OCH OLIKHET - NON-INFERIORITY Malmö 6 maj 2015 Paracetamol eller ibuprofen för vrickade anklar? Ibuprofen ger bättre smärtlindring
Levnadsregler vid neuropeni; tro eller vetande?
Levnadsregler vid neuropeni; tro eller vetande? NORMALFLORA Virus Bakterier Svamp HUD SLEMHINNOR CILIER Parasiter Kunskapsunderlag för olika infektionsförebyggande åtgärder Isolering Levnadsråd Skötsel
Antibiotika Strama. Stephan Stenmark Smittskyddsläkare Ordförande i Strama Västerbotten
Antibiotika Strama Stephan Stenmark Smittskyddsläkare Ordförande i Strama Västerbotten MRSA hos grisar med smitta till människor i Danmark Ten of the 154 cutting boards taken from the hospital kitchen
ZAVEDOS , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
1 (5) ZAVEDOS 9.6.2016, Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Akut lymfatisk leukemi (ALL)
Komplementär behandling vid ADHD
Komplementär behandling vid ADHD Carl Nytell, leg.psykolog ADHD-center, Habilitering och Hälsa, SLSO Innehåll 1. Kort om forskning och evidens 2. Vad säger den befintliga forskningen om olika komplementära
Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?
Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning
Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie
Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Moa Bjerner, ST-läkare Kalix Vårdcentral Handledare: Med Dr Annika Andén
BESLUT. Datum Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Lonquex Injektionsvätska, lösning, förfylld spruta
BESLUT 1 (5) Datum 2014-05-28 Vår beteckning SÖKANDE Teva Sweden AB Box 1070 251 10 Helsingborg SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående
FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten?
FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten? Socialstyrelsens riktlinjer för vård vid astma och KOL + Läkemedelsverket Livlinan!? FEV 1 /FEV 6 -mätning
Vitamin D och kalcium för att förebygga frakturer
Vitamin D och kalcium för att förebygga frakturer sbu kommenterar kommentar och sammanfattning av utländska medicinska kunskapsöversikter 9 juni 2015 www.sbu.se/2015_05 Osteoporos (benskörhet) är ett vanligt
Kontakta din läkare. sanofi-aventis Box 14142, 167 14 BROMMA. Tel 08-634 50 00, infoavd@sanofi-aventis.com, www.sanofi-aventis.se
Kontakta din läkare Kontakta genast din läkare om du drabbas av något av nedanstående symtom medan du behandlas med JEVTANA. feber, dvs en kroppstemperatur på 38 C eller högre diarré (t.ex. om du har lös
Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier
Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för hälsoekonomiska modellstudier bygger på tidigare checklistor [1 4] men har bearbetats och
Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden
Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden Margareta Brännström sjuksköterska, med.dr., lektor, fo.ass. Samfinansierad Forskning - Vård (SFO-V), Karolinska
Kan MS botas? Svenska och internationella erfarenheter av blodstamcellstransplantation som behandling fo r multipel skleros
Kan MS botas? Svenska och internationella erfarenheter av blodstamcellstransplantation som behandling fo r multipel skleros Joachim Burman, Överläkare Neurologkliniken Akademiska sjukhuset Vad menas
Förändring, evidens och lärande
Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)
BESLUT. Datum 2014-08-28
BESLUT 1 (5) Datum 2014-08-28 Vår beteckning SÖKANDE Théa Nordic AB Storgatan 55 703 63 Örebro SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående
Stillasittande & ohälsa
Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa
interventions- respektive kontrollgrupp Bortfall 116 patienter PICC: 24 CVK: 83 Venport: 72 Bortfall: okänt
Tillägg till bilaga 4. Sammanfattning av 9 studier som graderades som låg kvalitet. Författare År, Land Kim HJ et al 2010 SydKorea Studiedesign Prospektiv kohortstudie med er Onkologi Ej vedertagen DVTdefinition
Rationell antibiotikaanvändning
Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt
RUTIN Neutropena patienter
Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. 1 maj Utfärdad av: Leif Klint, specialistläkare och Torsten Sandberg, överläkare, vo infektion Godkänd av: Marie Lindh, verksamhetschef, Jan Nyman, medicinsk rådgivare
Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel)
Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel) Om JEVTANA JEVTANA är ett läkemedel som används för behandling av prostatacancer som har fortskridit efter att du har behandlats med annan
Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.
Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Linus Sandegren Uppsala Universitet Inst. för Medicinsk Biokemi och Mikrobiologi linus.sandegren@imbim.uu.se Hur påverkas
Bilaga 11 Tabellering av inkluderade studier i undergrupper.
Bilaga till rapport Litteraturunderlag till utvärdering av tandvårdsstöden, rapport 270 (2017) 1 (8) Bilaga 11 Tabellering av studier i undergrupper. Tabell 1 Systematiska översikter (SÖ) för grupperna
kommentar och sammanfattning
SBU kommenterar och sammanfattar utländska medicinska kunskapsöversikter. SBU granskar översikten men inte de enskilda studierna. Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare. Kontinuerligt
Längre liv för patienter med mhrpc som tidigare behandlats med docetaxel 1
Längre liv för patienter med mhrpc som tidigare behandlats med docetaxel 1 (cabazitaxel) ökar cytostatikans betydelse vid prostatacancer Behandla tidigt är, i kombination med prednison eller prednisolon,
2.4 Profylax vid akut hjärtinfarkt
2.4 Profylax vid akut hjärtinfarkt Slutsatser* Äldre studier visar att heparin reducerar dödligheten och risken för lungemboli och asymtomatisk DVT vid akut hjärtinfarkt men att effekten är blygsam vid
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför
SBU:s sammanfattning och slutsats
SBU:s sammanfattning och slutsats SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsats Rapporten sammanställer
Astma- och KOL-behandling
2011-03-22 Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Astma- och KOL-behandling Eva Wikström Jonsson Medlem i Sthlms Läns Läkemedelskommittés expertråd för luftvägs- och allergisjukdomar Biträdande överläkare,
kommentar och sammanfattning
SBU kommenterar och sammanfattar utländska medicinska kunskapsöversikter. SBU granskar översikten men inte de enskilda studierna. Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare. Främjande
Faktorer som påverkar resultatet av operationen
Faktorer som påverkar resultatet av operationen Sjukdomen Interventionen Rätt diagnos Bäst teknik / operationsmetod Organisationen Kliniska riktlinjer, vidareutbildning, kvalitetsäkring Patienten ålder,
Ruxolitinib (Jakavi) för behandling av symtom vid myelofibros
1 Regionala expertgruppen för bedömning av cancerläkemedel 130114 Ruxolitinib (Jakavi) för behandling av symtom vid myelofibros Tillägg 140505 Sedan utlåtandet publicerades har TLV nu beslutat att Jakavi
Sepsis, svår sepsis och septisk chock
Sepsis, svår sepsis och septisk chock Diagnostik och biomarkörer Bengt Gårdlund, Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge 2012 Sepsis continuum Sepsis Svår sepsis Septisk chock Systemreaktion
Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier
Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier APPENDIX IV GRANSKNINGSMALL OCH DATAEXTRAKTION FÖR INTERVENTIONSSTUDIER 367 Kariesprevention SBU Första författare:... Titel:...
Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010
Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010 Anders Ternhag 1(31) Innehåll Vad är procalcitonin? Vilka användningsområden finns dokumenterade? Luftvägsinfektioner Sepsis Slutsatser Kan PCT minska onödig ab användning?
Internetbaserad behandling
Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Vad är internetbaserad behandling?
Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version Förord Socialstyrelsen har i detta dokument
SBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos
Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten
Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring
BILAGA III ÄNDRINGAR I PRODUKTRESUMÉ OCH BIPACKSEDEL
BILAGA III ÄNDRINGAR I PRODUKTRESUMÉ OCH BIPACKSEDEL 1 ÄNDRINGAR SOM KOMMER ATT INFÖRAS I RELEVANTA AVSNITT AV PRODUKTRESUMÉN FÖR LÄKEMEDEL INNEHÅLLANDE MOXIFLOXACIN Följande text ska införas (nya avsnitt
FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT
FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT SÅ FUNGERAR DIN BEHANDLING MED VELCADE VELCADE används för behandling av benmärgscancer (multipelt myelom) hos patienter som fått minst två tidigare behandlingar
Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier
Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för empiriska hälsoekonomiska studier bygger på tidigare checklistor [1 3] men har bearbetats
Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Ristempa (pegfilgrastim)
EMA/183255/2015 Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Ristempa (pegfilgrastim) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen (risk management plan, RMP) för Ristempa som beskriver de
Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?
Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Kvinnor Män Äldre Cystit hos kvinnor Obehagligt Men
Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling
Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Bilaga 3 Inkluderade studier.
Bilaga 3 Inkluderade studier. Författare År Referens Land Studiedesign Studiedeltagare Antal patienter i interventions-, respektive kontrollgrupp Resultat i interventions-, respektive kontrollgrupp Studiekvalitet
Kaliumpermanganat vid svårläkta sår
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen
Palliativ vård vid olika diagnoser
Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen
Patientsäkerhet Strama, Vårdrelaterade infektioner. 2 nya verktyg för att mäta vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning
Patientsäkerhet Strama, Vårdrelaterade infektioner 2 nya verktyg för att mäta vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning Bakterier är experter på att anpassa sig Överstiger antalet människor
Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner
Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Att hjälpa kroppens kamp mot cancern
Att hjälpa kroppens kamp mot cancern hur du skyddar dig mot infektioner Innehåller patientin formation Neulasta Vad är egentligen cancer? Cancer är ett skrämmande ord Cancer kan drabba vem som helst. Lyckligtvis
Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter
Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling
Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet?
EHSS-seminarium 2014-10-07 Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? Göran M Hägg goran@ergomusic.se, tel. 070-262 48 02 Varför? Vad kan vi ha för motiv för att söka vetenskaplig
Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling
Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling GIST en ovanlig magtumör GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) är en ovanlig form av cancer i mag-tarmkanalen. I Sverige
Amikacin - dosering. Dosering av amikacin vid behandling av infektioner orsakade av gramnegativa bakterier
Amikacin - dosering Dosering av amikacin vid behandling av infektioner orsakade av gramnegativa bakterier Innehåll 1. Rekommendationer, sammanfattning 2. Laddningsdos/engångsdos 3. Fortsatt behandling