Kampen om mening. En studie om hur Malmö stad, byggherrar och media skapar bilden av utbyggnadsområde Hyllie, Malmö

Transkript

1 Examensarbete 30 hp Kultur- & Medieproduktion Vårterminen 2013 Institutionen för konst, kultur och kommunikation, Malmö högskola Kampen om mening En studie om hur Malmö stad, byggherrar och media skapar bilden av utbyggnadsområde Hyllie, Malmö Författare: Kenan Ganić Handledare: Magnus Andersson Examinator: Bo Reimer

2 Abstract Title: The battle for opinion - A study of how the city of Malmö, developers and media create the image of the urban development area in Hyllie, Malmö Hyllie, a large scaled urban development project in the Southern of Malmö, hopes to contribute to Malmö Municipality s goal to be the worlds greatest in sustainable development year of The city of Malmö together with 20-something developers are building at the urban development area and by now the area is full of large scaled buildings and the pile of construction permits for a new modern bathhouse and offices, cultural centers, hotels and thousands of homes are constantly increasing. Just because of all the large-scale investments in this area, I examine the cultural aspects of urban planning in Hyllie in this paper. By studying the struggle for meaning and how it is negotiated between the municipality and commercial entities through a cultural analysis tool build mostly with geographer David Harvey s theories about a transformation in urban governance from managerialism to entrepreneurialism, I come to the conclusion that the city of Malmö is leaning towards a planning strategies where the focus is on economic growth. As the post-industrial society is highly digitalized offering constant access to information I also look at how the media reports on the creation of meaning in new Hyllie. A transformation is revealed, showing that media year after year becomes less critical and even starts to contribute to the image of Hyllie as the city of Malmö and developers want. Keywords: Hyllie, urban planning, David Harvey, cultural aspects, sustainable development 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Hållbarhetsbegreppet Syfte Frågeställningar Brygga Kultur Hyllie Kulturanalytiskt ramverk Entreprenörs anda Tidigare forskning Kampen om plats Konkreta exempel Metod och material Metodologiska överväganden Kvalitativ intervjuer Innehållsanalys Reflektion 35 Tillvägagångssätt Policy och PR Malmö stad Byggherrar Delslutsats Mediematerial Sydsvenska Dagbladet Slutsats Referenslista. 67 Appendix

4 Staden upphör aldrig att fascinera. Den är resultatet av hur människor sluter sig tätt samman i oöversiktliga spatiala mönster, i nästintill oändliga mattor av bebyggelse. Staden är en manifestation av människans förmåga att konstruera, samarbeta och leva sida vid sida. Staden är ett förkroppsligande, en materialisering av fred, av människans förmåga att bygga och inte rasera, och därmed en manifestation av hoppet. 1 1 Brusman, M. 2012:127 4

5 1.0 Inledning Det gamla varvsområdet (officiellt Västra Hamnen) har länge varit en plats av förändring. Som bland det första man ser av Malmö från havet och Öresundsbron kan Västra Hamnen ses som Malmös skyline, med Turning Torso som sträcker sig mot skyn bland de moderna betongbyggnaderna började Öresundsbron byggas, 1998 grundades Malmö högskola, bomässan Bo01 arrangerades 2001 i Västra Hamnen och slutligen 2002 monterades Kockumskranen ned i Västra Hamnen, något som också blev symbolen för att det gamla Malmö arbetarstaden försvann. Utvecklingen av nya Malmö kunskapsstaden - har sedan dess skjutit fram. Bostäder, kontor och lokaler för Malmö högskola i Västra hamnen är ett ständigt pågående projekt, Citytunneln invigdes 2005, megaprojektet Malmö Manhattan börjar byggas inom några år och hela stadsdelen kommer stå klar 2030 precis runt hörnet från Malmö Centralstation. Ett hundratal meter därifrån kommer kryssningsfartyg skeppa loss redan under försommaren Malmö Live är redan en hektisk arbetsplats och kommer 2015 stå klart som Malmös nya mötesplats med konserthus, kongressanläggning och hotell endast ett stenkast från Malmö Centralstation och högskolans lokaler. Men förvandlingen som skett i Malmö och som ändrat stadens identitet från industristad till kunskapsstad har inte bara skett på det fysiska planet med satsningar på högskola, bostäder och kontor. Förvandlingen handlar minst lika mycket om symbolik och image. Däremot är inte den förändring som sker i Malmö unik. Många andra städer nationellt och internationellt genomgår ett identitetsskifte från industrisamhälle till kunskapscentrum. När städer mer och mer konkurrerar med varandra ökar det också behovet av att samla staden under en identitet och hitta det unika, många gånger i stadens historia eller kultur. Malmö stads motto är I Malmö finns upplevelser och nöjen för alla 2 men förutom sevärdheter och upplevelser läggs stor vikt på hållbar stadsutveckling, framför allt en 2 5

6 ekologiskt hållbar utveckling. Men att göra en satsning på miljön är inte heller något unikt för Malmö. Det som gör Malmö speciellt är att man satt upp målet att år 2020 vara bäst i världen på hållbar stadsutveckling, en vision som sätter stor press på politiker, tjänstemän, marknaden och invånare i Malmö. Att resa sig ur askan av den tunga industristad man en gång varit för att bli bäst i världen på miljöfrågor är tufft. Kanske finns lösningen i södra Malmö. På utbyggnadsområde Hyllie i södra Malmö skapas det sedan tidigt 2000-tal en ny stadsdel Hyllie centrum. 3 Det är just den här nya stadsdelen som ska bära fanan i kampen om att bli bäst i världen på hållbar stadsutveckling. Med fokus på nya Hyllie vill Malmö bli en (ännu mer) attraktiv ort för både privatpersoner och företag. Internationella företag har redan etablerat sig på platsen vilket också medfört att en internationell skola kommer öppnas mitt bland de tusentals bostäder som inom några år ska stå klara i utbyggnadsområdet. Bostäderna kommer ha Europas modernaste multiarena för musik- och sportevenemang 4 och norra Europas största shoppingcenter som närmaste grannar. Köpenhamns flygplats Kastrup finns bara några minuter bort och öppnar upp för hela världen med över 20 miljoner resenärer varje år 5. Hyllie vill bli händelsernas centrum, Öresunds huvudstad, Malmö stads fanbärare i den ständiga kampen om att bli världsbäst på hållbar stadsutveckling och ekologisk hållbarhet år Det kan bara betyda en orgie av spektakulära och innovativa projekt. Eftersom utbyggnadsområde Hyllie är ett högprioriterat projekt från Malmö stad och andra marknadsdrivna aktörer är det högst troligt att den stadskultur som kommer att växa fram på platsen i hög utsträckning kan komma att påverka resten av Malmö. 3 Har ingen officiell benämning. Namnges som utbyggnadsområde Hyllie, nya Hyllie, Hyllie centrum och Hyllie utbyggnadsområde. Ska inte blandas ihop med stadsdelen Hyllie som under sommaren 2013 kommer att försvinna och bilda stadsområde Väster tillsammans med nuvarande stadsdelen Limhamn-Bunkeflo. 4 Enligt Malmö Arenas eget PR-material am+f%c3%b6r+malm%c3%b6+stad pdf 6

7 1.1 Hållbarhetsbegreppet Innan jag presenterar denna studies syfte och frågeställningar är det viktigt att utförligt beskriva hållbarhetsbegreppet och dess problematik. Världskommissionen för miljö och utveckling skrev på uppdrag av Förenta Nationerna år 1987 rapporten Our common future (sv: Vår gemensamma framtid, informellt Brundtlandtrapporten). Rapporten har fått stå som grund för nyare rapporter och mål som världen har satt upp (bland annat Riodeklarationen 7 ). I en ofta citerad mening från Vår gemensamma framtid återfinns hållbarhetsbegreppets grundtanke: Humanity has the ability to make development sustainable to ensure that it meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs. 8 För att dagens generation ska kunna leva precis som de vill samtidigt som man inte förstör för framtida generationer att leva som de vill måste tre stycken aspekter av den hållbara utvecklingen samspela. De tre kategorierna brukar kallas för hållbarhetsbegreppets tre ben och handlar om ekologisk hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och social hållbarhet. Samtidigt är det inte så enkelt att endast beskriva vad begreppet innebär och hoppas på det bästa. Trots att den ekonomiska tillväxten ökar i många länder i västvärlden beskrev man 1987 att den utbredda fattigdomen inte längre är oundviklig. Poverty is not only an evil in itself, but sustainable development requires meeting the basic needs of all and extending to all the opportunity to fulfil their aspirations for a better life. A world in which Rapporten saknar sidangivelser. Citatet finns under kapitel 1. The Global Challange, underrubriken 3. Sustainable Development. Källa: 7

8 poverty is endemic will always be prone to ecological and other catastrophes. 9 Man menar att världen måste möta de grundläggande behov som krävs för att ekonomisk tillväxt ska ske i länder där en majoritet av människorna är fattiga, samt att dessa människor ska få sin beskärda del av de resurser som krävs för att tillväxten ska vara hållbar. Dessutom måste de välbärgade anta livsstilar som är inom planetens ekologiska gränser, exempelvis genom sin energianvändning eller förorening. Samtidigt sker urbanisering inte bara i västvärlden utan också med ett massivt tryck på städer i Afrika och Asien rapporterar FN att 50 % av världens befolkning bodde i städer och att den siffran kan bli hela 80 % år Brundtlandrapporten säger att hållbar utveckling i och med den snabbt växande befolkningen i världen endast kan uppnås om befolkningens storlek och tillväxt är i harmoni med ekosystemet. För att summera, hållbar stadsutveckling handlar om att aspekter kring ekonomisk tillväxt, harmoni med miljön och med människor tillsammans uppfyller de krav som dagens generationer sätter för sin livsstil samtidigt som dessa krav inte ska försvåra för framtida generationer att leva som de vill. 1.2 Syfte På utbyggnadsområdet finns redan flaggskeppsprojekt som Malmö Arena, Emporia, Malmömässan, Point Hyllie och högen med byggnadstillstånd för ett nytt modernt badhus samt kontor, kulturhus, hotell och tusentals bostäder ökar ständigt. Just på grund av alla storskaliga satsningar på området vill jag i denna uppsats undersöka de kulturella aspekterna av stadsplaneringen i Hyllie genom att studera kampen om mening och hur den förhandlas mellan den kommunala verksamheten och kommersiella aktörer. På så sätt vill jag urskilja vilken mening de inblandade aktörerna vill knyta till platsen och hur man aktivt försöker verkställa denna. Det går inte att frångå att vi levar i en 9 Rapporten saknar sidangivelser. Citatet finns under kapitel 1. The Global Challange, underrubriken 3. Sustainable Development. Källa:

9 digitaliserad värld med ständig informationsåtkomst och därför ser jag det också intressant att se närmare på hur media rapporterar kring skapandet av mening i nya Hyllie. Mitt kulturanalytiska ramverk skapas utifrån tidigare forskning kring gentrifiering och urbanisering samt ett teoretiskt underlag och gör att jag kan se närmare på vilka meningar och symboliska värden som framträder i policymaterial (Malmö stad), PR-material (byggherrar) samt mediematerial. Genom att undersöka dessa tre olika perspektiv hoppas jag kunna urskilja hur Malmö stad och marknadsdrivna aktörer tolkat platsen och hur de producerar bilden av nya Hyllie samt hur denna tolkning av platsen läses och re-produceras av media. 1.3 Frågeställningar Följande frågeställningar vill jag besvara i denna studie. - Hur skapar Malmö stad bilden av nya Hyllie och vilken mening laddar de platsen med? - Hur skapar de marknadsdrivna aktörerna PEAB och JM bilden av nya Hyllie och vilken mening laddar de platsen med? Ovanstående frågeställningar skapar den första delen i denna studie och kommer i analysen att efterföljas av en delslutsats där skillnaden och likheter mellan kommunen och byggherrarna kommer att sammanfattas. Därefter kommer jag att fokusera på nedanstående frågeställning. - Vilka tendenser finns att se i Sydsvenskans rapportering kring nya Hyllie och hur re-producerar Sydsvenskan den mening Malmö stad och byggherrarna skapar? 9

10 2.0 Brygga Innan jag presenterar det kulturanalytiska ramverket med teoretiska perspektiv och tidigare forskning för att sedan gå över till presentation av metod och material är det viktigt att redan nu presentera två ytterst viktiga begrepp och dess betydelse i denna studie. För det första går det inte att tala om kulturella aspekter av stadsplanering innan begreppet kultur förklaras närmare, och dessutom måste platsen Hyllie beskrivas närmare för att man ska kunna sätta hela studien i en kontext. 2.1 Kultur Ordet kultur används dagligen i vårt vardagsspråk utan att vi egentligen reflekterar över dess betydelse (Gren, M. 2000:20). Termen har en bred betydelse som refererar till Shakespeare or Superman comics, opera or football, who does the washing-up at home or how the office of the President of the United States of America is organised. (Longhurst, B. mfl. 2008:2). Kultur kan alltså vara konst, musik, teater, litteratur och liknande. Dessa discipliner hänger samman med det kulturpolitiska fältet och skulle kunna sammanfattas som ett estetiskt kulturbegrepp. Lokalt, regionalt och nationellt finns förvaltningar som jobbar med denna typ av kulturfrågor. Det antropologiska kulturbegreppet beskriver det som genomsyrar hela samhället och alla människors vardag. Det är denna kultur som handlar om livsstil, identitet och sociala strukturer. Som exempel kan nämnas den kultur som finns på läktarna under fotbollsmatcher (läktarkultur), den kultur som finns på en arbetsplats (arbetsplatskultur) eller en eller flera kulturer som finns i en stad eller stadsdel (stadskultur). I denna vetenskapliga text kommer jag använda mig specifikt av det antropologiska kulturbegreppet och kommer nästan uteslutande att tala om stadskultur, även om det estetiska begreppet och dess funktion har stor betydelse för den kulturella utvecklingen på en plats. 10

11 Idén om stadens kultur har både en materiell sida genom byggnader, kommunikationer, caféer och en sida som förstås genom föreställningen om stadens kulturella värden (Brusman, M. 2012:128). Stadskultur är något som människorna som integrerar med varandra skapar på en plats genom normer, värderingar, sociala mönster och tankesätt, men samtidigt är kulturen under ständig omförhandling. Därför kan en plats inte förstås om man inte förstår den mänskliga närvaron på platsen (Gren, M. 2000:12). Martin Gren säger att varje geograf vet att människors sätt att leva sitt liv skiljer sig åt beroende på vart man bor precis som att varje pedagog vet vilken seminariekultur man kan vänta sig beroende på hur deltagarna sitter. Gren menar på detta sätt att kultur och geografi inte är två separata sfärer utan hänger snarare samman (Gren, M. 2000:28). Exempelvis berättar informanter i André Janssons studie Re-encoding the Spectacle att man som boende i Västra Hamnen inte bara bor där, man får en helt ny livsstil också. Denna livsstil behöver dock inte skapas på plats utan kan också vara ett resultat av värderingar och åsikter som människor i andra delar av staden har om området och dess invånare (Jansson 2005). Kultur har också en enorm kraft att kontrollera plats. Sharon Zukin uppmärksammar i sin bok The Cultures of Cities att kultur symboliserar vem som äger en plats. Den eller de grupper som har ett stort kulturellt kapital (för att använda Bourdieus begrepp) kan bestämma förutsättningarna för stadens framväxt. Samtidigt spelar kultur (antropologiskt begrepp) en ledande roll i stadsförnyelsestrategier där man fokuserar på att bevara det historiska eller andra lokala arv (Zukin, S. 1995:1). Kultur har en stor roll i Cultural planning-strategier där man planerar staden utifrån kulturen, men kultur kan också vara något som växer fram på grund av stadsplaneringen. Man kan på så sätt bygga kultur. I tider där lokala verksamheter försvunnit och finansiella kriser periodvis uppstår har kultur, i dess båda betydelser, blivit mer och mer the business of cities (Zukin 2010). Dock är strategin kring det unika och säljande i stadsplanering gällande stadskultur en komplicerad process där städer som konkurrerar snarare riskerar att likgiltigas kulturellt än bli unika (Zukin 2010). Martin Gren uppmärksammar också han att kultur är en stor maktfaktor i rummet och att det rumsliga kan bli en bricka i 11

12 ett socialt spel, där människor kan vinna tillhörighet och känna sig trygga, eller bli exkluderad som den Andre (Gren, M. 2000:30). Lefebvre är inne på samma spår med stora influenser från Marx: De som kontrollerar kapitalet (produktionsmedlen) och (inte bara) styr [ ] hela samhället, de omsätter en del av de producerade rikedomarna inom "kulturen", konsten, kunskapen, ideologin. Vid sidan av, eller snarare öga mot öga med samhällets dominerande grupper [ ] står arbetarklassen: proletariatet, uppdelat i skikt, i grupperingar, i olika tendenser - efter industrigrenar, efter lokala och nationella traditioner. (Lefebvre 1983) 11. Kultur, som ett estetiskt och antropologiskt begrepp, har förmågan att både öka och minska människors avstånd (fysiskt och känslomässigt) men kan också användas som ett verktyg i konflikter över sociala skillnader och urbana rädslor. Exempelvis kan nya invandrare och etniska minoriteter sätta press på myndigheter och organisationer för att dessa ska ta itu med deras krav och genom att man skapar en politik och ideologi av mångkultur (antropologiskt) tvingar man institutioner till förändring. En sådan utveckling kan tvinga allt från höga kulturinstitutioner till konstmuseer och symfoniorkestrar att utöka och diversifiera sitt utbud (estetiskt) för att det ska passa den nya, bredare publiken. 2.2 Hyllie Förutom att skilja mellan det estetiska och antropologiska kulturbegreppet är det också ytterst viktigt att skilja på stadsdelen Hyllie och utbyggnadsområde Hyllie. Stadsdelen Hyllie, som bland annat innefattar miljonprogramsområdena Holma, Kroksbäck och Lindeborg, hade i slutet 11 Hela boken finns som html-text utan sidangivelser på 12

13 av 2012 en befolkning på invånare där 33 % är födda utomlands 12 (10 % av befolkningen är födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar). Befolkningen i Hyllie är cirka 10 % av Malmös totala invånarantal. Platsen söder om miljonprogramsområdena Holma och Kroksbäck samt väster om miljonprogramsområdet Lindeborg är det som kallas för Hyllie utbyggnadsområde. När Kroksbäck och Holma byggdes på talet avslutades området söderut med en ringväg som skär av utbyggnadsområdet från resten av staden och området har sedan länge varit obebodd och har fram till 2004 endast varit hem åt ett vattentorn som också blivit och för många fortfarande är Hyllies kännetecken initierade Malmö stad ett samarbete med ett dussintal byggherrar och andra aktörer och samlade dessa under namnet SamSyn Hyllie. Samarbetsorganisationen jobbar med kommunikation och varumärkesbyggandet av nya Hyllie och som resultat av detta finns nu bland annat den officiella hemsidan hyllie.com, PR-material och ett showroom på bottenvåningen i Malmö Arena som ligger i centrum av nya Hyllie. Sedan SamSyn Hyllie initierades har olika aktörer investerat mycket i utbyggnadsområdet som idag står värd för norra Europas största shoppingcenter Emporia, Europas modernaste multiarena för musik- och sportevenemang Malmö Arena, Malmömässan, flera hundra kontorsplatser och tågstationen Hyllie station som är den första stationen i Sverige från Danmark. Dessutom har flera aktörer i samarbetsorganisationen SamSyn Hyllie börjat bygga bostäder i nya Hyllie, både på Hyllie Boulevard precis intill Emporia och på Hyllie Allé några stenkast från Hyllie station räknar man med att de första invånarna kommer att flytta in i sina lägenheter i nya Hyllie som helt färdigbyggt enligt dagens planer kommer att erbjuda över lägenheter. Stadsbyggnadskontoret i Malmö planerar för fyra stycken olika bärande strukturer i nya Hyllie; två centrumgator, naturaxeln, kulturaxeln och kollektivstråket. (se appendix #1) De två centrumgatorna är tidigare nämnda Hyllie Boulevard och Hyllie Allé och kollektivstråket innebär att man planerar för god kollektivtrafik med goda förbindelser i hela området. Naturaxeln går från väst till öst och samlar vatten i dammar och bäckar i en 12 Hyllie/Statistik.html 13

14 naturlig omgivning. Naturaxelns syfte är förutom ekologi, dagvattensfördröjning och rening också att bistå som plats för rekreation och lärande. Kulturaxeln går från norr, genom Hyllie centrum och söderut till den medeltida bytomten 13, områdets starkaste karaktärsplats. Genom att kulturaxeln kopplar samman det gamla Hyllie (stadsdelen) med det nya hoppas man på att skapa en förankring på platsen och i historian Den medeltida bytomten i Hyllie består av tre stora gårdar från 1700 och 1800-talet, statarlänga, vegetation och grusvägar. 14 Källa: Malmö stads broschyr Södra Hyllie information om pågående planarbete 14

15 3. Kulturanalytiskt ramverk Mats Brusman ser staden som en manifestation av hoppet, en materialisering av fred och människans förmåga att bygga och inte rasera (Brusman 2012). Filosofen och sociologen Georg Simmel säger att staden skapat en ny människotyp, den urbana människan (Simmel 1903/1981) och eftersom staden samlar många olika slags människor i tid och rum uppstår en ny slags kultur. Sedan några decennier tillbaka har därför begreppet stadskultur varit på agendan. Att studera relationen mellan kultur och samhälle är inget nytt, det har stått i fokus hos teoretiker inom British Cultural Studies och Frankfurtskolan i decennier. Mitt kulturanalytiska ramverk kommer jag däremot att bygga upp med hjälp av den politiskt-ekonomiska geografen David Harvey och hans texter om staden, samhället och globala processer. Henri Lefebvre skriver att utgångspunkten är given om man vill studera och redogöra för den urbana problematiken : industrialiseringsprocessen, som obestridligen [är] motorn i samhällets omvandlingar sedan ett och ett halvt århundrade. (Lefebvre 1983:9). Hur man ser på staden förändrades mycket under sent 1900-tal. Lefebvre menar att den marxistiska idétraditionens analys inte längre kan begränsas till industriell produktion, istället måste hela staden och den urbana väven ses som en jättelik produktionsapparat (Lefebvre 1983). Harvey ser förändringen tydligast i myndigheters sätt att tänka och agera och han uppmärksammar en transformation från managerialism (förvaltningsanda) till entrepreneurialism (entreprenörsanda) (Harvey 1989). 3.1 Entreprenörsanda Industrialiseringen började officiellt under 1700-talet i Storbritannien för att under 1800-talet sprida sig världen över. Det var ur denna process som den moderna staden föddes. Industrialiseringsprocessen har påverkat och förändrat många människors liv, men det finns fortfarande många länder i 15

16 världen som inte utvecklats till industrialisering samtidigt som det finns två högre utvecklingsgrader, de länder som genomgår en industrialisering just nu och det länder som verkar i en post-industrialism där andra sektorer, som exempelvis tjänstesektorn, omsätter mer pengar än industrin uppmärksammade teoretikerna och kulturkritikerna Theodor Adorno och Max Horkheimer utvecklingen av det spektakulära och unika som nu återfinns i globaliserade och post-industriella konkurrenssamhället. Industrins dekorativa förvaltnings- och utställningscentra i auktoritära och andra länder går knappast att skilja från varandra. De ljusa monumentalbyggnaderna som skjuter i höjden överallt representerar den sinnrika planmässigheten hos de statsomspännande koncernerna, som den lössläppta företagsamheten hade i sikte redan då den uppförde sina minnesmärken i form av de omgivande dystra bostads- och affärshusen i de tröstlösa städerna. De äldre husen runt om de centrala betongstadsdelarna framstår redan som slumområden [ ]. (Horkheimer, M. & Adorno, W. T. 1944:137). Citatet har egentligen ingenting att göra med denna studie, samtidigt som den förklarar på endast några rader precis allt som sker i världen, inklusive Hyllie och Malmö, just nu. Beskrivningen att betongsstadsdelarna skjuter upp i höjderna och får de äldre husen att framstå som slumområden går att applicera på många av dagens post-industriella städer världen över, om än med viss modifikation

17 En återkommande strategi med många exempel i Västra Hamnen är att återanvända gamla öde fabrikslokaler 16 som blir allt från kulturhus till iscensatta fabriker. Die Gläserne Manufaktur (Den transparenta fabriken) i Dresden, Tyskland är ett exempel på det sistnämnda. En industri präglad av glas, transparens och smakfull belysning, ett konstant marknadsföringsevenemang som Robert Willim, författaren till boken Industrial Cool väljer att formulera det. Willim besöker själv ett antal före detta fabriker och ser närmare på hur dessa lokaler används i sin nya kostym där syftet är att se hur tillverkningsindustrin estetiseras och historiseras (Willim 2010). Iscensatta fabriker betonar en regisserad och upplevelseorienterad industriell produktion, något som design-konsulten Otto Riewoldt och arkitekter Anna Klingmann kallar för brandscapes (Willim, R. 2010:6-7). Detta innebär rent praktiskt att produktionen länkas samman med konsumtionen. I Den transparenta fabriken tillverkas Volkswagens lyxbil Phaeton av arbetare i vita rockar i en tyst och stillsam miljö långt ifrån löpband och arbetarindustrin vi känner till. Samtidigt erbjuder Den transparenta fabriken också museum och andra upplevelsefulla aktiviteter och användas alltså som ett konstant marknadsföringsevenemang av Volkswagen. Geograferna Ash Amin och Nigel Thrift ser en ökning av litteratur kring förändringar av städer och urban renässans. I artikeln Culturaleconomy and Cities skriver de hur man vitaliserar städer med hjälp av kulturella resurser, konsumtion och det spektakulära, och att det är genom dessa handlingar som man skapar bilden av en kunskapsintensiv postindustriell ekonomi (Amin & Thrift 2007). I studien Shaping the Urban Renaissance New-build Luxury Developments in Berlin bekräftar Nadine Marquardt m.fl hur man vitaliserar städer i nutid. Strategin att omlokalisera mellan- och överklasshushåll till innerstadsområden och därmed få en mix 16 I städer med hög befolkningsdensitet och brist på mark för nybyggnationer används ofta gamla industribyggnader. I Malmö finns många exempel i Västra Hamnen där man valt att investera i gamla industribyggnader för nya verksamheter. På finns att hitta information kring termerna brownfield och respektive greenfield. I planering används ofta brownfield redevelopment för att beskriva mark som tidigare varit bebyggd och som måste saneras innan nybyggnation och greenfield development för att beskriva mark som är oexploaterad. I Malmö är Västra Hamnen i vissa fall exempel på brownfield redevelopment medan utbyggnadsområde Hyllie är ett exempel på ett greenfield development då marken man bygger på sedan tidigare är orörd. 17

18 av invånare i innerstäderna ses som en revitalisation (Marquardt m.fl 2012:3) och ses som en ny dimension av gentrifiering 17. Mats Brusman ser två olika sorters utveckling som staden har utsatts för under 1990-talet. Å ena sidan ser han att den renässans som inleddes under 1970-talet och som präglat staden sedan dess skapat värden som ur marknadssynpunkt gjort staden mer tät och konkurrenskraftig. Å andra sidan har den hårda konkurrensen ökat mobiliteten med bilen i fokus menar Brusman, och säger att samtidigt som det finns en strävan efter att förtäta staden är utglesningen ett ständigt hot mot staden (Brusman 2008). Förorter som täcker stora delar av städers omgivning och motorleder som skär av stadsdelar genom naturlandskap är exempel på den sistnämnda utvecklingen. 18 Ett exempel av denna utveckling finns bland annat vid utbyggnadsområde Hyllie. I en klassisk artikel av David Harvey uppmärksammas läsaren på en utveckling som Harvey själv ser som ett postindustriellt paradigmskifte i hur städer styrs. Harvey beskriver hur den förvaltningsanda (managerialism) som längde dominerat stadsförvaltningen (urban governance) nu istället ersätts av en entreprenörsanda (entrepreneurialism) vilken gjort att alla lokala myndigheter tillsammans gör allt för att få sin stad att framstå som man vill (Harvey 1989). Harvey menar att kapitalismens och globaliserings framväxt har gjort att städer mer och mer har blivit beroende av stora investeringar från näringslivet vilket gjort att myndigheter gått från en förvaltningsanda som värnade om välfärd och service för stadens medborgare till ett mer entreprenöriellt tänkande där stadens attraktivitet blivit allt viktigare för att kunna konkurrera om internationella investeringar, något som bidragit till att den centrala uppgiften blivit att skapa goda förutsättningar för ekonomisk tillväxt (Harvey 1989). Image har blivit en global handelsvara och kulturella verksamheter och symboler, det Zukin kallar för symbolisk ekonomi har blivit allt viktigare. När städer konkurrerar med varandra har den symboliska ekonomin fått en stor roll i stadsutveckling. Stora investeringar görs i kulturindustrin vilket gör att städer blir omtalade som kunskapsstäder, universitetsstäder eller 17 gentrifiering, enligt NE: social förändringsprocess som består i att individer med hög socioekonomisk status flyttar till stadsdelar som traditionellt har dominerats av individer ur lägre sociala klasser eller från etniska minoriteter. 18 Utveckling är omtalad som urban sprawl eller sprawling 18

19 kulturstäder (Zukin 1995). Även i artikeln The Invisible Political Economy of Architectural Production fokuserar Harvey på hur städer vill framstå, där han tar upp ett exempel från megaprojektet vid Londons hamn (Docklands) som redan under Margaret Thatchers tid började formas. Med löften om Europas mest prestigefulla, mest eleganta och bäst byggda kontorskomplex ville myndigheterna att internationella företag skulle etablera sig i London. I artikeln presenterar Harvey ett Docklands i nutid där myndigheterna överväger att använda tjänstemän som fyllmedel för de tomma outhyrda utrymmen som finns på området as a hidden bailout for the project (Harvey 1994:420). På platsen utkämpades en ständig kamp om de symboliska meningarna eftersom de globala krafterna och stora kommersiella aktörer tilläts av myndigheter att omdefiniera platsens symboliska värden. Processen mötte stort motstånd då London Docklands (precis som Västra Hamnen i Malmö) har betytt mycket för stadens identitet (Harvey 1994). Utvecklingen i Docklands visar klart och tydligt hur myndigheter gått från att värna om skola, vård och så vidare (välfärd) till ett mer entreprenöriellt tänkande som vill skapa bästa möjliga förutsättningar för näringslivet och den ekonomiska tillväxten (Harvey 1989, 1994). Magnus Andersson och André Jansson menar att den här utvecklingen mot att skapa ett yttre sken kring sig finns att se i allt från överstatliga organisationer som EU, till nationer, regioner, kommuner, tätorter och landsbygdskommuner (Andersson & Jansson 2012). I sin bok uppmärksammar de Richard Ek som identifierat fyra olika utvecklingsstrategier: (1) den fysiska upprustningen av olika miljöer, vilket kan kopplas till upprustningen av gamla industriområden (brownfields), (2) exploatering av lokal historia, (3) arrangerandet av spektakulära begivenheter eller evenemang, som kan ses i bland annat exemplet från London Docklands och arrangerandet av sommar-os 2012 i sämre områden i Londons utkanter eller bomässan Bo01 i Västra Hamnen samt (4) rumslig marknadsföring, vilket innefattar ett varumärkesbygganade (Andersson & Jansson, 2012:3). Alla dessa fyra utvecklingsstrategier kan koppas till exempelvis Västra Hamnen i Malmö. Geografen Guy Baeten vid Lund Universitet kopplar samman flera planläggningsprojekt i Öresundsregionen som genom gentrifiering av 19

20 innerstadsområden skapar ett nytt lager av sammankopplade och rika Oreplaces, eller neo-liberal superplaces som är oberoende av resten av staden (Baeten 2012). Strategier för dessa platser, menar Baeten, bidrar till att andra platser inom staden blir utelämnade åt sitt öde då dessa superplaces misslyckas med att integrera resten av staden i sin framgång. Baeten menar att en utveckling med användning av ovanstående fyra utvecklingsstrategier på en specifik plats (även om Baeten själv inte använder sig av de begreppen) kan komma att gynna staden som helhet kortsiktigt men långsiktigt kommer platsen man investerar i och använder som nyckelargument för hela staden att bli en egen enhet som as it were, hovering just above the skyline of the Lund-Malmö-Copenhagen conurbation (Baeten, G. 2012:14). Harvey ser att städers konkurrens mot varandra inte handlar så mycket om förvandling av markbitar till värde utan snarare om de krafter som formar den nya regionala och internationella arbetsdelningen till det geopolitiska käbbel som hetsar städer mot förorter, regioner mot regioner [ ] (Harvey, D. 2005:66). Rummet kan inte studeras utan att ta hänsyn till pengaflödet vilket gör Harveys texter kring ekonomins betydelse viktiga. Harvey menar att varuhandel och värdering i pengar utmanar platsers specifika karaktär vilken i slutändan kan leda till att pengarna fullt ut raderar platsers unika karaktär, precis som i exemplet från kulturindustrierna från Hollywood där Adorno och Horkheimer uppmärksammar hur industrins dekorativa förvaltnings- och utställningscentra knappt går att skilja från varandra. Exempel på sådan utveckling finns att se i nästan alla stora byggprojekt där nya moderna stadsdelar mer eller mindre ser likadana ut med nya innovativa bostäder och kontor. Den desperata processen att skapa en fin bild av sig själv genom att bygga moderna, innovativa bostäder liknar på så sätt miljonprogrammet där bostäderna i flera förorter runt om i landet ser exakt likadana ut. Harvey ser olika möjliga konsekvenser men menar att pengar har en otrolig kapacitet att koncentrera makt i rummet. Pengar och handel på världsmarknaden, säger Harvey, förvandlar storstaden till en veritabel bordell av frestelser för konsumenter, där pengar (eller bristen på pengar) i sig skapar ett mått på avstånd (Harvey, D. 2005:67). Det är också i det här sammanhanget som kulturen blir extra viktig. När allt fler lokala 20