Kampen om mening. En studie om hur Malmö stad, byggherrar och media skapar bilden av utbyggnadsområde Hyllie, Malmö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kampen om mening. En studie om hur Malmö stad, byggherrar och media skapar bilden av utbyggnadsområde Hyllie, Malmö"

Transkript

1 Examensarbete 30 hp Kultur- & Medieproduktion Vårterminen 2013 Institutionen för konst, kultur och kommunikation, Malmö högskola Kampen om mening En studie om hur Malmö stad, byggherrar och media skapar bilden av utbyggnadsområde Hyllie, Malmö Författare: Kenan Ganić Handledare: Magnus Andersson Examinator: Bo Reimer

2 Abstract Title: The battle for opinion - A study of how the city of Malmö, developers and media create the image of the urban development area in Hyllie, Malmö Hyllie, a large scaled urban development project in the Southern of Malmö, hopes to contribute to Malmö Municipality s goal to be the worlds greatest in sustainable development year of The city of Malmö together with 20-something developers are building at the urban development area and by now the area is full of large scaled buildings and the pile of construction permits for a new modern bathhouse and offices, cultural centers, hotels and thousands of homes are constantly increasing. Just because of all the large-scale investments in this area, I examine the cultural aspects of urban planning in Hyllie in this paper. By studying the struggle for meaning and how it is negotiated between the municipality and commercial entities through a cultural analysis tool build mostly with geographer David Harvey s theories about a transformation in urban governance from managerialism to entrepreneurialism, I come to the conclusion that the city of Malmö is leaning towards a planning strategies where the focus is on economic growth. As the post-industrial society is highly digitalized offering constant access to information I also look at how the media reports on the creation of meaning in new Hyllie. A transformation is revealed, showing that media year after year becomes less critical and even starts to contribute to the image of Hyllie as the city of Malmö and developers want. Keywords: Hyllie, urban planning, David Harvey, cultural aspects, sustainable development 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Hållbarhetsbegreppet Syfte Frågeställningar Brygga Kultur Hyllie Kulturanalytiskt ramverk Entreprenörs anda Tidigare forskning Kampen om plats Konkreta exempel Metod och material Metodologiska överväganden Kvalitativ intervjuer Innehållsanalys Reflektion 35 Tillvägagångssätt Policy och PR Malmö stad Byggherrar Delslutsats Mediematerial Sydsvenska Dagbladet Slutsats Referenslista. 67 Appendix

4 Staden upphör aldrig att fascinera. Den är resultatet av hur människor sluter sig tätt samman i oöversiktliga spatiala mönster, i nästintill oändliga mattor av bebyggelse. Staden är en manifestation av människans förmåga att konstruera, samarbeta och leva sida vid sida. Staden är ett förkroppsligande, en materialisering av fred, av människans förmåga att bygga och inte rasera, och därmed en manifestation av hoppet. 1 1 Brusman, M. 2012:127 4

5 1.0 Inledning Det gamla varvsområdet (officiellt Västra Hamnen) har länge varit en plats av förändring. Som bland det första man ser av Malmö från havet och Öresundsbron kan Västra Hamnen ses som Malmös skyline, med Turning Torso som sträcker sig mot skyn bland de moderna betongbyggnaderna började Öresundsbron byggas, 1998 grundades Malmö högskola, bomässan Bo01 arrangerades 2001 i Västra Hamnen och slutligen 2002 monterades Kockumskranen ned i Västra Hamnen, något som också blev symbolen för att det gamla Malmö arbetarstaden försvann. Utvecklingen av nya Malmö kunskapsstaden - har sedan dess skjutit fram. Bostäder, kontor och lokaler för Malmö högskola i Västra hamnen är ett ständigt pågående projekt, Citytunneln invigdes 2005, megaprojektet Malmö Manhattan börjar byggas inom några år och hela stadsdelen kommer stå klar 2030 precis runt hörnet från Malmö Centralstation. Ett hundratal meter därifrån kommer kryssningsfartyg skeppa loss redan under försommaren Malmö Live är redan en hektisk arbetsplats och kommer 2015 stå klart som Malmös nya mötesplats med konserthus, kongressanläggning och hotell endast ett stenkast från Malmö Centralstation och högskolans lokaler. Men förvandlingen som skett i Malmö och som ändrat stadens identitet från industristad till kunskapsstad har inte bara skett på det fysiska planet med satsningar på högskola, bostäder och kontor. Förvandlingen handlar minst lika mycket om symbolik och image. Däremot är inte den förändring som sker i Malmö unik. Många andra städer nationellt och internationellt genomgår ett identitetsskifte från industrisamhälle till kunskapscentrum. När städer mer och mer konkurrerar med varandra ökar det också behovet av att samla staden under en identitet och hitta det unika, många gånger i stadens historia eller kultur. Malmö stads motto är I Malmö finns upplevelser och nöjen för alla 2 men förutom sevärdheter och upplevelser läggs stor vikt på hållbar stadsutveckling, framför allt en 2 5

6 ekologiskt hållbar utveckling. Men att göra en satsning på miljön är inte heller något unikt för Malmö. Det som gör Malmö speciellt är att man satt upp målet att år 2020 vara bäst i världen på hållbar stadsutveckling, en vision som sätter stor press på politiker, tjänstemän, marknaden och invånare i Malmö. Att resa sig ur askan av den tunga industristad man en gång varit för att bli bäst i världen på miljöfrågor är tufft. Kanske finns lösningen i södra Malmö. På utbyggnadsområde Hyllie i södra Malmö skapas det sedan tidigt 2000-tal en ny stadsdel Hyllie centrum. 3 Det är just den här nya stadsdelen som ska bära fanan i kampen om att bli bäst i världen på hållbar stadsutveckling. Med fokus på nya Hyllie vill Malmö bli en (ännu mer) attraktiv ort för både privatpersoner och företag. Internationella företag har redan etablerat sig på platsen vilket också medfört att en internationell skola kommer öppnas mitt bland de tusentals bostäder som inom några år ska stå klara i utbyggnadsområdet. Bostäderna kommer ha Europas modernaste multiarena för musik- och sportevenemang 4 och norra Europas största shoppingcenter som närmaste grannar. Köpenhamns flygplats Kastrup finns bara några minuter bort och öppnar upp för hela världen med över 20 miljoner resenärer varje år 5. Hyllie vill bli händelsernas centrum, Öresunds huvudstad, Malmö stads fanbärare i den ständiga kampen om att bli världsbäst på hållbar stadsutveckling och ekologisk hållbarhet år Det kan bara betyda en orgie av spektakulära och innovativa projekt. Eftersom utbyggnadsområde Hyllie är ett högprioriterat projekt från Malmö stad och andra marknadsdrivna aktörer är det högst troligt att den stadskultur som kommer att växa fram på platsen i hög utsträckning kan komma att påverka resten av Malmö. 3 Har ingen officiell benämning. Namnges som utbyggnadsområde Hyllie, nya Hyllie, Hyllie centrum och Hyllie utbyggnadsområde. Ska inte blandas ihop med stadsdelen Hyllie som under sommaren 2013 kommer att försvinna och bilda stadsområde Väster tillsammans med nuvarande stadsdelen Limhamn-Bunkeflo. 4 Enligt Malmö Arenas eget PR-material am+f%c3%b6r+malm%c3%b6+stad pdf 6

7 1.1 Hållbarhetsbegreppet Innan jag presenterar denna studies syfte och frågeställningar är det viktigt att utförligt beskriva hållbarhetsbegreppet och dess problematik. Världskommissionen för miljö och utveckling skrev på uppdrag av Förenta Nationerna år 1987 rapporten Our common future (sv: Vår gemensamma framtid, informellt Brundtlandtrapporten). Rapporten har fått stå som grund för nyare rapporter och mål som världen har satt upp (bland annat Riodeklarationen 7 ). I en ofta citerad mening från Vår gemensamma framtid återfinns hållbarhetsbegreppets grundtanke: Humanity has the ability to make development sustainable to ensure that it meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs. 8 För att dagens generation ska kunna leva precis som de vill samtidigt som man inte förstör för framtida generationer att leva som de vill måste tre stycken aspekter av den hållbara utvecklingen samspela. De tre kategorierna brukar kallas för hållbarhetsbegreppets tre ben och handlar om ekologisk hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och social hållbarhet. Samtidigt är det inte så enkelt att endast beskriva vad begreppet innebär och hoppas på det bästa. Trots att den ekonomiska tillväxten ökar i många länder i västvärlden beskrev man 1987 att den utbredda fattigdomen inte längre är oundviklig. Poverty is not only an evil in itself, but sustainable development requires meeting the basic needs of all and extending to all the opportunity to fulfil their aspirations for a better life. A world in which 7 8 Rapporten saknar sidangivelser. Citatet finns under kapitel 1. The Global Challange, underrubriken 3. Sustainable Development. Källa: 7

8 poverty is endemic will always be prone to ecological and other catastrophes. 9 Man menar att världen måste möta de grundläggande behov som krävs för att ekonomisk tillväxt ska ske i länder där en majoritet av människorna är fattiga, samt att dessa människor ska få sin beskärda del av de resurser som krävs för att tillväxten ska vara hållbar. Dessutom måste de välbärgade anta livsstilar som är inom planetens ekologiska gränser, exempelvis genom sin energianvändning eller förorening. Samtidigt sker urbanisering inte bara i västvärlden utan också med ett massivt tryck på städer i Afrika och Asien rapporterar FN att 50 % av världens befolkning bodde i städer och att den siffran kan bli hela 80 % år Brundtlandrapporten säger att hållbar utveckling i och med den snabbt växande befolkningen i världen endast kan uppnås om befolkningens storlek och tillväxt är i harmoni med ekosystemet. För att summera, hållbar stadsutveckling handlar om att aspekter kring ekonomisk tillväxt, harmoni med miljön och med människor tillsammans uppfyller de krav som dagens generationer sätter för sin livsstil samtidigt som dessa krav inte ska försvåra för framtida generationer att leva som de vill. 1.2 Syfte På utbyggnadsområdet finns redan flaggskeppsprojekt som Malmö Arena, Emporia, Malmömässan, Point Hyllie och högen med byggnadstillstånd för ett nytt modernt badhus samt kontor, kulturhus, hotell och tusentals bostäder ökar ständigt. Just på grund av alla storskaliga satsningar på området vill jag i denna uppsats undersöka de kulturella aspekterna av stadsplaneringen i Hyllie genom att studera kampen om mening och hur den förhandlas mellan den kommunala verksamheten och kommersiella aktörer. På så sätt vill jag urskilja vilken mening de inblandade aktörerna vill knyta till platsen och hur man aktivt försöker verkställa denna. Det går inte att frångå att vi levar i en 9 Rapporten saknar sidangivelser. Citatet finns under kapitel 1. The Global Challange, underrubriken 3. Sustainable Development. Källa:

9 digitaliserad värld med ständig informationsåtkomst och därför ser jag det också intressant att se närmare på hur media rapporterar kring skapandet av mening i nya Hyllie. Mitt kulturanalytiska ramverk skapas utifrån tidigare forskning kring gentrifiering och urbanisering samt ett teoretiskt underlag och gör att jag kan se närmare på vilka meningar och symboliska värden som framträder i policymaterial (Malmö stad), PR-material (byggherrar) samt mediematerial. Genom att undersöka dessa tre olika perspektiv hoppas jag kunna urskilja hur Malmö stad och marknadsdrivna aktörer tolkat platsen och hur de producerar bilden av nya Hyllie samt hur denna tolkning av platsen läses och re-produceras av media. 1.3 Frågeställningar Följande frågeställningar vill jag besvara i denna studie. - Hur skapar Malmö stad bilden av nya Hyllie och vilken mening laddar de platsen med? - Hur skapar de marknadsdrivna aktörerna PEAB och JM bilden av nya Hyllie och vilken mening laddar de platsen med? Ovanstående frågeställningar skapar den första delen i denna studie och kommer i analysen att efterföljas av en delslutsats där skillnaden och likheter mellan kommunen och byggherrarna kommer att sammanfattas. Därefter kommer jag att fokusera på nedanstående frågeställning. - Vilka tendenser finns att se i Sydsvenskans rapportering kring nya Hyllie och hur re-producerar Sydsvenskan den mening Malmö stad och byggherrarna skapar? 9

10 2.0 Brygga Innan jag presenterar det kulturanalytiska ramverket med teoretiska perspektiv och tidigare forskning för att sedan gå över till presentation av metod och material är det viktigt att redan nu presentera två ytterst viktiga begrepp och dess betydelse i denna studie. För det första går det inte att tala om kulturella aspekter av stadsplanering innan begreppet kultur förklaras närmare, och dessutom måste platsen Hyllie beskrivas närmare för att man ska kunna sätta hela studien i en kontext. 2.1 Kultur Ordet kultur används dagligen i vårt vardagsspråk utan att vi egentligen reflekterar över dess betydelse (Gren, M. 2000:20). Termen har en bred betydelse som refererar till Shakespeare or Superman comics, opera or football, who does the washing-up at home or how the office of the President of the United States of America is organised. (Longhurst, B. mfl. 2008:2). Kultur kan alltså vara konst, musik, teater, litteratur och liknande. Dessa discipliner hänger samman med det kulturpolitiska fältet och skulle kunna sammanfattas som ett estetiskt kulturbegrepp. Lokalt, regionalt och nationellt finns förvaltningar som jobbar med denna typ av kulturfrågor. Det antropologiska kulturbegreppet beskriver det som genomsyrar hela samhället och alla människors vardag. Det är denna kultur som handlar om livsstil, identitet och sociala strukturer. Som exempel kan nämnas den kultur som finns på läktarna under fotbollsmatcher (läktarkultur), den kultur som finns på en arbetsplats (arbetsplatskultur) eller en eller flera kulturer som finns i en stad eller stadsdel (stadskultur). I denna vetenskapliga text kommer jag använda mig specifikt av det antropologiska kulturbegreppet och kommer nästan uteslutande att tala om stadskultur, även om det estetiska begreppet och dess funktion har stor betydelse för den kulturella utvecklingen på en plats. 10

11 Idén om stadens kultur har både en materiell sida genom byggnader, kommunikationer, caféer och en sida som förstås genom föreställningen om stadens kulturella värden (Brusman, M. 2012:128). Stadskultur är något som människorna som integrerar med varandra skapar på en plats genom normer, värderingar, sociala mönster och tankesätt, men samtidigt är kulturen under ständig omförhandling. Därför kan en plats inte förstås om man inte förstår den mänskliga närvaron på platsen (Gren, M. 2000:12). Martin Gren säger att varje geograf vet att människors sätt att leva sitt liv skiljer sig åt beroende på vart man bor precis som att varje pedagog vet vilken seminariekultur man kan vänta sig beroende på hur deltagarna sitter. Gren menar på detta sätt att kultur och geografi inte är två separata sfärer utan hänger snarare samman (Gren, M. 2000:28). Exempelvis berättar informanter i André Janssons studie Re-encoding the Spectacle att man som boende i Västra Hamnen inte bara bor där, man får en helt ny livsstil också. Denna livsstil behöver dock inte skapas på plats utan kan också vara ett resultat av värderingar och åsikter som människor i andra delar av staden har om området och dess invånare (Jansson 2005). Kultur har också en enorm kraft att kontrollera plats. Sharon Zukin uppmärksammar i sin bok The Cultures of Cities att kultur symboliserar vem som äger en plats. Den eller de grupper som har ett stort kulturellt kapital (för att använda Bourdieus begrepp) kan bestämma förutsättningarna för stadens framväxt. Samtidigt spelar kultur (antropologiskt begrepp) en ledande roll i stadsförnyelsestrategier där man fokuserar på att bevara det historiska eller andra lokala arv (Zukin, S. 1995:1). Kultur har en stor roll i Cultural planning-strategier där man planerar staden utifrån kulturen, men kultur kan också vara något som växer fram på grund av stadsplaneringen. Man kan på så sätt bygga kultur. I tider där lokala verksamheter försvunnit och finansiella kriser periodvis uppstår har kultur, i dess båda betydelser, blivit mer och mer the business of cities (Zukin 2010). Dock är strategin kring det unika och säljande i stadsplanering gällande stadskultur en komplicerad process där städer som konkurrerar snarare riskerar att likgiltigas kulturellt än bli unika (Zukin 2010). Martin Gren uppmärksammar också han att kultur är en stor maktfaktor i rummet och att det rumsliga kan bli en bricka i 11

12 ett socialt spel, där människor kan vinna tillhörighet och känna sig trygga, eller bli exkluderad som den Andre (Gren, M. 2000:30). Lefebvre är inne på samma spår med stora influenser från Marx: De som kontrollerar kapitalet (produktionsmedlen) och (inte bara) styr [ ] hela samhället, de omsätter en del av de producerade rikedomarna inom "kulturen", konsten, kunskapen, ideologin. Vid sidan av, eller snarare öga mot öga med samhällets dominerande grupper [ ] står arbetarklassen: proletariatet, uppdelat i skikt, i grupperingar, i olika tendenser - efter industrigrenar, efter lokala och nationella traditioner. (Lefebvre 1983) 11. Kultur, som ett estetiskt och antropologiskt begrepp, har förmågan att både öka och minska människors avstånd (fysiskt och känslomässigt) men kan också användas som ett verktyg i konflikter över sociala skillnader och urbana rädslor. Exempelvis kan nya invandrare och etniska minoriteter sätta press på myndigheter och organisationer för att dessa ska ta itu med deras krav och genom att man skapar en politik och ideologi av mångkultur (antropologiskt) tvingar man institutioner till förändring. En sådan utveckling kan tvinga allt från höga kulturinstitutioner till konstmuseer och symfoniorkestrar att utöka och diversifiera sitt utbud (estetiskt) för att det ska passa den nya, bredare publiken. 2.2 Hyllie Förutom att skilja mellan det estetiska och antropologiska kulturbegreppet är det också ytterst viktigt att skilja på stadsdelen Hyllie och utbyggnadsområde Hyllie. Stadsdelen Hyllie, som bland annat innefattar miljonprogramsområdena Holma, Kroksbäck och Lindeborg, hade i slutet 11 Hela boken finns som html-text utan sidangivelser på 12

13 av 2012 en befolkning på invånare där 33 % är födda utomlands 12 (10 % av befolkningen är födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar). Befolkningen i Hyllie är cirka 10 % av Malmös totala invånarantal. Platsen söder om miljonprogramsområdena Holma och Kroksbäck samt väster om miljonprogramsområdet Lindeborg är det som kallas för Hyllie utbyggnadsområde. När Kroksbäck och Holma byggdes på talet avslutades området söderut med en ringväg som skär av utbyggnadsområdet från resten av staden och området har sedan länge varit obebodd och har fram till 2004 endast varit hem åt ett vattentorn som också blivit och för många fortfarande är Hyllies kännetecken initierade Malmö stad ett samarbete med ett dussintal byggherrar och andra aktörer och samlade dessa under namnet SamSyn Hyllie. Samarbetsorganisationen jobbar med kommunikation och varumärkesbyggandet av nya Hyllie och som resultat av detta finns nu bland annat den officiella hemsidan hyllie.com, PR-material och ett showroom på bottenvåningen i Malmö Arena som ligger i centrum av nya Hyllie. Sedan SamSyn Hyllie initierades har olika aktörer investerat mycket i utbyggnadsområdet som idag står värd för norra Europas största shoppingcenter Emporia, Europas modernaste multiarena för musik- och sportevenemang Malmö Arena, Malmömässan, flera hundra kontorsplatser och tågstationen Hyllie station som är den första stationen i Sverige från Danmark. Dessutom har flera aktörer i samarbetsorganisationen SamSyn Hyllie börjat bygga bostäder i nya Hyllie, både på Hyllie Boulevard precis intill Emporia och på Hyllie Allé några stenkast från Hyllie station räknar man med att de första invånarna kommer att flytta in i sina lägenheter i nya Hyllie som helt färdigbyggt enligt dagens planer kommer att erbjuda över lägenheter. Stadsbyggnadskontoret i Malmö planerar för fyra stycken olika bärande strukturer i nya Hyllie; två centrumgator, naturaxeln, kulturaxeln och kollektivstråket. (se appendix #1) De två centrumgatorna är tidigare nämnda Hyllie Boulevard och Hyllie Allé och kollektivstråket innebär att man planerar för god kollektivtrafik med goda förbindelser i hela området. Naturaxeln går från väst till öst och samlar vatten i dammar och bäckar i en 12 Hyllie/Statistik.html 13

14 naturlig omgivning. Naturaxelns syfte är förutom ekologi, dagvattensfördröjning och rening också att bistå som plats för rekreation och lärande. Kulturaxeln går från norr, genom Hyllie centrum och söderut till den medeltida bytomten 13, områdets starkaste karaktärsplats. Genom att kulturaxeln kopplar samman det gamla Hyllie (stadsdelen) med det nya hoppas man på att skapa en förankring på platsen och i historian Den medeltida bytomten i Hyllie består av tre stora gårdar från 1700 och 1800-talet, statarlänga, vegetation och grusvägar. 14 Källa: Malmö stads broschyr Södra Hyllie information om pågående planarbete 14

15 3. Kulturanalytiskt ramverk Mats Brusman ser staden som en manifestation av hoppet, en materialisering av fred och människans förmåga att bygga och inte rasera (Brusman 2012). Filosofen och sociologen Georg Simmel säger att staden skapat en ny människotyp, den urbana människan (Simmel 1903/1981) och eftersom staden samlar många olika slags människor i tid och rum uppstår en ny slags kultur. Sedan några decennier tillbaka har därför begreppet stadskultur varit på agendan. Att studera relationen mellan kultur och samhälle är inget nytt, det har stått i fokus hos teoretiker inom British Cultural Studies och Frankfurtskolan i decennier. Mitt kulturanalytiska ramverk kommer jag däremot att bygga upp med hjälp av den politiskt-ekonomiska geografen David Harvey och hans texter om staden, samhället och globala processer. Henri Lefebvre skriver att utgångspunkten är given om man vill studera och redogöra för den urbana problematiken : industrialiseringsprocessen, som obestridligen [är] motorn i samhällets omvandlingar sedan ett och ett halvt århundrade. (Lefebvre 1983:9). Hur man ser på staden förändrades mycket under sent 1900-tal. Lefebvre menar att den marxistiska idétraditionens analys inte längre kan begränsas till industriell produktion, istället måste hela staden och den urbana väven ses som en jättelik produktionsapparat (Lefebvre 1983). Harvey ser förändringen tydligast i myndigheters sätt att tänka och agera och han uppmärksammar en transformation från managerialism (förvaltningsanda) till entrepreneurialism (entreprenörsanda) (Harvey 1989). 3.1 Entreprenörsanda Industrialiseringen började officiellt under 1700-talet i Storbritannien för att under 1800-talet sprida sig världen över. Det var ur denna process som den moderna staden föddes. Industrialiseringsprocessen har påverkat och förändrat många människors liv, men det finns fortfarande många länder i 15

16 världen som inte utvecklats till industrialisering samtidigt som det finns två högre utvecklingsgrader, de länder som genomgår en industrialisering just nu och det länder som verkar i en post-industrialism där andra sektorer, som exempelvis tjänstesektorn, omsätter mer pengar än industrin uppmärksammade teoretikerna och kulturkritikerna Theodor Adorno och Max Horkheimer utvecklingen av det spektakulära och unika som nu återfinns i globaliserade och post-industriella konkurrenssamhället. Industrins dekorativa förvaltnings- och utställningscentra i auktoritära och andra länder går knappast att skilja från varandra. De ljusa monumentalbyggnaderna som skjuter i höjden överallt representerar den sinnrika planmässigheten hos de statsomspännande koncernerna, som den lössläppta företagsamheten hade i sikte redan då den uppförde sina minnesmärken i form av de omgivande dystra bostads- och affärshusen i de tröstlösa städerna. De äldre husen runt om de centrala betongstadsdelarna framstår redan som slumområden [ ]. (Horkheimer, M. & Adorno, W. T. 1944:137). Citatet har egentligen ingenting att göra med denna studie, samtidigt som den förklarar på endast några rader precis allt som sker i världen, inklusive Hyllie och Malmö, just nu. Beskrivningen att betongsstadsdelarna skjuter upp i höjderna och får de äldre husen att framstå som slumområden går att applicera på många av dagens post-industriella städer världen över, om än med viss modifikation

17 En återkommande strategi med många exempel i Västra Hamnen är att återanvända gamla öde fabrikslokaler 16 som blir allt från kulturhus till iscensatta fabriker. Die Gläserne Manufaktur (Den transparenta fabriken) i Dresden, Tyskland är ett exempel på det sistnämnda. En industri präglad av glas, transparens och smakfull belysning, ett konstant marknadsföringsevenemang som Robert Willim, författaren till boken Industrial Cool väljer att formulera det. Willim besöker själv ett antal före detta fabriker och ser närmare på hur dessa lokaler används i sin nya kostym där syftet är att se hur tillverkningsindustrin estetiseras och historiseras (Willim 2010). Iscensatta fabriker betonar en regisserad och upplevelseorienterad industriell produktion, något som design-konsulten Otto Riewoldt och arkitekter Anna Klingmann kallar för brandscapes (Willim, R. 2010:6-7). Detta innebär rent praktiskt att produktionen länkas samman med konsumtionen. I Den transparenta fabriken tillverkas Volkswagens lyxbil Phaeton av arbetare i vita rockar i en tyst och stillsam miljö långt ifrån löpband och arbetarindustrin vi känner till. Samtidigt erbjuder Den transparenta fabriken också museum och andra upplevelsefulla aktiviteter och användas alltså som ett konstant marknadsföringsevenemang av Volkswagen. Geograferna Ash Amin och Nigel Thrift ser en ökning av litteratur kring förändringar av städer och urban renässans. I artikeln Culturaleconomy and Cities skriver de hur man vitaliserar städer med hjälp av kulturella resurser, konsumtion och det spektakulära, och att det är genom dessa handlingar som man skapar bilden av en kunskapsintensiv postindustriell ekonomi (Amin & Thrift 2007). I studien Shaping the Urban Renaissance New-build Luxury Developments in Berlin bekräftar Nadine Marquardt m.fl hur man vitaliserar städer i nutid. Strategin att omlokalisera mellan- och överklasshushåll till innerstadsområden och därmed få en mix 16 I städer med hög befolkningsdensitet och brist på mark för nybyggnationer används ofta gamla industribyggnader. I Malmö finns många exempel i Västra Hamnen där man valt att investera i gamla industribyggnader för nya verksamheter. På finns att hitta information kring termerna brownfield och respektive greenfield. I planering används ofta brownfield redevelopment för att beskriva mark som tidigare varit bebyggd och som måste saneras innan nybyggnation och greenfield development för att beskriva mark som är oexploaterad. I Malmö är Västra Hamnen i vissa fall exempel på brownfield redevelopment medan utbyggnadsområde Hyllie är ett exempel på ett greenfield development då marken man bygger på sedan tidigare är orörd. 17

18 av invånare i innerstäderna ses som en revitalisation (Marquardt m.fl 2012:3) och ses som en ny dimension av gentrifiering 17. Mats Brusman ser två olika sorters utveckling som staden har utsatts för under 1990-talet. Å ena sidan ser han att den renässans som inleddes under 1970-talet och som präglat staden sedan dess skapat värden som ur marknadssynpunkt gjort staden mer tät och konkurrenskraftig. Å andra sidan har den hårda konkurrensen ökat mobiliteten med bilen i fokus menar Brusman, och säger att samtidigt som det finns en strävan efter att förtäta staden är utglesningen ett ständigt hot mot staden (Brusman 2008). Förorter som täcker stora delar av städers omgivning och motorleder som skär av stadsdelar genom naturlandskap är exempel på den sistnämnda utvecklingen. 18 Ett exempel av denna utveckling finns bland annat vid utbyggnadsområde Hyllie. I en klassisk artikel av David Harvey uppmärksammas läsaren på en utveckling som Harvey själv ser som ett postindustriellt paradigmskifte i hur städer styrs. Harvey beskriver hur den förvaltningsanda (managerialism) som längde dominerat stadsförvaltningen (urban governance) nu istället ersätts av en entreprenörsanda (entrepreneurialism) vilken gjort att alla lokala myndigheter tillsammans gör allt för att få sin stad att framstå som man vill (Harvey 1989). Harvey menar att kapitalismens och globaliserings framväxt har gjort att städer mer och mer har blivit beroende av stora investeringar från näringslivet vilket gjort att myndigheter gått från en förvaltningsanda som värnade om välfärd och service för stadens medborgare till ett mer entreprenöriellt tänkande där stadens attraktivitet blivit allt viktigare för att kunna konkurrera om internationella investeringar, något som bidragit till att den centrala uppgiften blivit att skapa goda förutsättningar för ekonomisk tillväxt (Harvey 1989). Image har blivit en global handelsvara och kulturella verksamheter och symboler, det Zukin kallar för symbolisk ekonomi har blivit allt viktigare. När städer konkurrerar med varandra har den symboliska ekonomin fått en stor roll i stadsutveckling. Stora investeringar görs i kulturindustrin vilket gör att städer blir omtalade som kunskapsstäder, universitetsstäder eller 17 gentrifiering, enligt NE: social förändringsprocess som består i att individer med hög socioekonomisk status flyttar till stadsdelar som traditionellt har dominerats av individer ur lägre sociala klasser eller från etniska minoriteter. 18 Utveckling är omtalad som urban sprawl eller sprawling 18

19 kulturstäder (Zukin 1995). Även i artikeln The Invisible Political Economy of Architectural Production fokuserar Harvey på hur städer vill framstå, där han tar upp ett exempel från megaprojektet vid Londons hamn (Docklands) som redan under Margaret Thatchers tid började formas. Med löften om Europas mest prestigefulla, mest eleganta och bäst byggda kontorskomplex ville myndigheterna att internationella företag skulle etablera sig i London. I artikeln presenterar Harvey ett Docklands i nutid där myndigheterna överväger att använda tjänstemän som fyllmedel för de tomma outhyrda utrymmen som finns på området as a hidden bailout for the project (Harvey 1994:420). På platsen utkämpades en ständig kamp om de symboliska meningarna eftersom de globala krafterna och stora kommersiella aktörer tilläts av myndigheter att omdefiniera platsens symboliska värden. Processen mötte stort motstånd då London Docklands (precis som Västra Hamnen i Malmö) har betytt mycket för stadens identitet (Harvey 1994). Utvecklingen i Docklands visar klart och tydligt hur myndigheter gått från att värna om skola, vård och så vidare (välfärd) till ett mer entreprenöriellt tänkande som vill skapa bästa möjliga förutsättningar för näringslivet och den ekonomiska tillväxten (Harvey 1989, 1994). Magnus Andersson och André Jansson menar att den här utvecklingen mot att skapa ett yttre sken kring sig finns att se i allt från överstatliga organisationer som EU, till nationer, regioner, kommuner, tätorter och landsbygdskommuner (Andersson & Jansson 2012). I sin bok uppmärksammar de Richard Ek som identifierat fyra olika utvecklingsstrategier: (1) den fysiska upprustningen av olika miljöer, vilket kan kopplas till upprustningen av gamla industriområden (brownfields), (2) exploatering av lokal historia, (3) arrangerandet av spektakulära begivenheter eller evenemang, som kan ses i bland annat exemplet från London Docklands och arrangerandet av sommar-os 2012 i sämre områden i Londons utkanter eller bomässan Bo01 i Västra Hamnen samt (4) rumslig marknadsföring, vilket innefattar ett varumärkesbygganade (Andersson & Jansson, 2012:3). Alla dessa fyra utvecklingsstrategier kan koppas till exempelvis Västra Hamnen i Malmö. Geografen Guy Baeten vid Lund Universitet kopplar samman flera planläggningsprojekt i Öresundsregionen som genom gentrifiering av 19

20 innerstadsområden skapar ett nytt lager av sammankopplade och rika Oreplaces, eller neo-liberal superplaces som är oberoende av resten av staden (Baeten 2012). Strategier för dessa platser, menar Baeten, bidrar till att andra platser inom staden blir utelämnade åt sitt öde då dessa superplaces misslyckas med att integrera resten av staden i sin framgång. Baeten menar att en utveckling med användning av ovanstående fyra utvecklingsstrategier på en specifik plats (även om Baeten själv inte använder sig av de begreppen) kan komma att gynna staden som helhet kortsiktigt men långsiktigt kommer platsen man investerar i och använder som nyckelargument för hela staden att bli en egen enhet som as it were, hovering just above the skyline of the Lund-Malmö-Copenhagen conurbation (Baeten, G. 2012:14). Harvey ser att städers konkurrens mot varandra inte handlar så mycket om förvandling av markbitar till värde utan snarare om de krafter som formar den nya regionala och internationella arbetsdelningen till det geopolitiska käbbel som hetsar städer mot förorter, regioner mot regioner [ ] (Harvey, D. 2005:66). Rummet kan inte studeras utan att ta hänsyn till pengaflödet vilket gör Harveys texter kring ekonomins betydelse viktiga. Harvey menar att varuhandel och värdering i pengar utmanar platsers specifika karaktär vilken i slutändan kan leda till att pengarna fullt ut raderar platsers unika karaktär, precis som i exemplet från kulturindustrierna från Hollywood där Adorno och Horkheimer uppmärksammar hur industrins dekorativa förvaltnings- och utställningscentra knappt går att skilja från varandra. Exempel på sådan utveckling finns att se i nästan alla stora byggprojekt där nya moderna stadsdelar mer eller mindre ser likadana ut med nya innovativa bostäder och kontor. Den desperata processen att skapa en fin bild av sig själv genom att bygga moderna, innovativa bostäder liknar på så sätt miljonprogrammet där bostäderna i flera förorter runt om i landet ser exakt likadana ut. Harvey ser olika möjliga konsekvenser men menar att pengar har en otrolig kapacitet att koncentrera makt i rummet. Pengar och handel på världsmarknaden, säger Harvey, förvandlar storstaden till en veritabel bordell av frestelser för konsumenter, där pengar (eller bristen på pengar) i sig skapar ett mått på avstånd (Harvey, D. 2005:67). Det är också i det här sammanhanget som kulturen blir extra viktig. När allt fler lokala 20

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full 2 MALMÖS UTVECKLING 2.1 Malmö från industristad till kunskapsstad Malmö var länge starkt förknippat som industristad med arbetarrörelsen och varvet. I Malmö var industrin främst koncentrerad till textil,

Läs mer

Attraktiv stadsmiljö. Antoni Research. @RudolfAntoni

Attraktiv stadsmiljö. Antoni Research. @RudolfAntoni Attraktiv stadsmiljö Antoni Research @RudolfAntoni STADEN FÖRÄNDRAS Människor mer rörliga och flyttbenägna Koncentration till allt större städer Staden är inte bara en handelsplats mötesplats, arena

Läs mer

Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27

Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 En socialt hållbar stadsutveckling bör kännetecknas av sådant som att hänsyn tas till olika gruppers behov, att förutsättningar för människors möten förbättras

Läs mer

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson Det sociala landskapet Magnus Nilsson Det sociala landskapet vad är det? Består av interagerande delar Helheten framträder bara på avstånd De olika delarna har olika påverkan på varandra Hur lanskapet

Läs mer

Utveckling genom kultur vad är det? SERVICE MANAGEMENT

Utveckling genom kultur vad är det? SERVICE MANAGEMENT Utveckling genom kultur vad är det? EN NY KULTURELL TILLVÄXTPOLITIK KATJA LINDQVIST SERVICE MANAGEMENT För vem innebär kultur och kreativitet utveckling? individen medborgaren kommunen regionen besökare

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg 2 1 3 4 Härligt Att platser upplevs fantastiska och härliga är viktigt rent mänskligt men även för att kunna konkurrera i vårt mobila samhälle där folk är villiga att pendla för att bosätta sig där det

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. Vad vet du om New York? Säkert en hel del, för New York är en stad som många

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Barnfattigdomen är högst i Malmö Rädda Barnen har följt

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Hur bygger vi en ny stad?

Hur bygger vi en ny stad? Hur bygger vi en ny stad? Eva Dalman, projektchef Lund NE/Brunnshög, Lunds kommun Hållbara Brunnshög Lund NE/Brunnshög ny stad på högsta nivå ESS 2015 MAX IV 2010 asdfasdf asdasdf asdfasdf adadfasdf 26

Läs mer

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin (Det talade ordet gäller) Inledningsanförande Sten Nordin Stockholmsmötet 2010, 100531 utveckling, och ett utmärkt tillfälle för nätverkande och utbyte av idéer mellan regionens näringsliv och politiska

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Presentation vid Ekoseminariet Nr. 5 i Tequisquiapan, Querétaro, Mexiko den 11 april 2014. Av Ann-Marie Svensson Utan en lokal tolkning

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)

Tjänsteskrivelse. Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag) Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (6) Datum 2014-05-28 Vår referens Katarina Carlsson Utvecklingschef Tjänsteskrivelse Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)

Läs mer

Tog og vei ga regionvekst i en fei!

Tog og vei ga regionvekst i en fei! Tog og vei ga regionvekst i en fei! Historien om to byer I to land - Öresundsbron 3 september 2015 av Johan Wessman, vd Øresundsinstituttet Skapar broar och tunnlar nya regioner? NEJ ofta är förhoppningarna

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

SE DISKRIPANSEN MELLAN POLICY OCH BESLUT

SE DISKRIPANSEN MELLAN POLICY OCH BESLUT Möllevången, 110214 Hej igen kära politiker! Vad bra att ni tittar lite närmare på det som finns att fundera extra kring vad gäller kvarteret Oket. Det är också roligt att så många i stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Hyllie Connect. 50 m. Miljöcertifierat

Hyllie Connect. 50 m. Miljöcertifierat Hyllie Connect Tågstation 50 m Garage Miljöcertifierat Vad händer i Hyllie? Tolv minuter från Kastrup och sex minuter från Malmö central växer Hyllie fram. En ny och klimatsmart stadsdel med kontor, handel

Läs mer

Introduktion UHU/ESD. Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson.

Introduktion UHU/ESD. Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson. Introduktion UHU/ESD Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson. Dagens föreläsning Vad är UHU/ESD? MU vs UHU/EE vs ESD UHU/ESD i styrdokumenten UHU/ESD som en av flera undervisningstraditioner

Läs mer

Tillit och tolerans om det sociala kapitalets betydelse för platsens utveckling

Tillit och tolerans om det sociala kapitalets betydelse för platsens utveckling Katrien Vanhaverbeke, Arena för Tillväxt E-post: katrien@arenafortillvaxt.se Tel: 08-4527515 Tillit och tolerans om det sociala kapitalets betydelse för platsens utveckling Arena för Tillväxt En oberoende

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Resultat av temperaturmätare om blandstad

Resultat av temperaturmätare om blandstad Resultat av temperaturmätare om blandstad Genomförande Enkäten är genomförd under februari och mars 2011 Enkäten är ställd till CMBs huvudmän 59 adressater 37 svar 63 procents svarsfrekvens 2 Sammanfattning

Läs mer

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad? HÅLLBAR STADSBYGGNAD Hur gör man - och var gör man vad?!1 HÅLLBARHETSTRENDER 2014 Aktuellt inom hållbarhetsområdet!2 Vår mission att aktivt bidra till en hållbar utveckling av samhället Detta vet vi Plan

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

EU integration Internationell Politik

EU integration Internationell Politik EU integration Internationell Politik Tisdag 12 maj 2009 Idag Definitioner vad menar vi egentligen? Kontext EU:s utvecklingspolitik EU ekonomisk supermakt Handel som bistånd Malin Stegmann McCallion 1

Läs mer

Attraktiva. städer. Antoni Research. @RudolfAntoni

Attraktiva. städer. Antoni Research. @RudolfAntoni Attraktiva städer Antoni Research @RudolfAntoni Nya förutsättningar för staden Ökad bilism och rörlighet Människor mer rörliga och flyttbenägna Koncentration till allt större städer Konsumtionen växer

Läs mer

Malmø i Øresundsregionen

Malmø i Øresundsregionen Malmø i Øresundsregionen Attraktiv och hållbar stad miljömässigt ekonomiskt socialt Tyke Tykesson, Malmö Stadsbyggnadskontor Norsk planmøte Bergen 22 oktober 2012 Malmö 1974 Malmö 2004 FROM SHIPYARDTOUNIVERSITYTOREGION

Läs mer

STADSTRENDER. Framtidens städer INTRO TRENDS THE CITY OF DESIRE DIVERSITY COLLABORATION THE CITY SOUL SUMMARY SHORT STORIES FROM BIG CITIES

STADSTRENDER. Framtidens städer INTRO TRENDS THE CITY OF DESIRE DIVERSITY COLLABORATION THE CITY SOUL SUMMARY SHORT STORIES FROM BIG CITIES STADSTRENDER INTRO TRENDS THE CITY OF DESIRE DIVERSITY Framtidens städer SUSTAINABLE DEVELOPMENT COLLABORATION THE CITY SOUL SUMMARY SHORT STORIES FROM BIG CITIES EN INTERNATIONELL STUDIE OM FRAMTIDENS

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Hela staden avstånden ska krympa Nya göteborgare föds och många flyttar in, från närområden och andra länder. Fler företag vill etablera sig här, fler

Läs mer

Identitet. SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city. Rörelse Helhet

Identitet. SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city. Rörelse Helhet vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Masthuggskajen i Göteborg Rörelse Helhet SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city A N A L Y S Analyserna i detta kapitel är utarbetad utifrån

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Är det verkligen smartare att förtäta storstäder nära kollektivtrafiken? Ja! Vi på Jernhusen

Läs mer

Malmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering

Malmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering Malmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering Jenny Theander Malmö stad Marie Torstensson Levander & Anna-Karin Ivert, Institutionen för kriminologi Malmö högskola Malmö områdesundersökning

Läs mer

Atelier Botkyrka avser utveckla 1960-talets förort till 2010-talets stad. Detta genom att utgå från ett internationellt uppmärksammat kulturkluster

Atelier Botkyrka avser utveckla 1960-talets förort till 2010-talets stad. Detta genom att utgå från ett internationellt uppmärksammat kulturkluster Atelier Botkyrka Atelier Botkyrka avser utveckla 1960-talets förort till 2010-talets stad. Detta genom att utgå från ett internationellt uppmärksammat kulturkluster som formats runt Subtopia och Cirkus

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

Sustainababble? Från ord till handling i stadspolitik

Sustainababble? Från ord till handling i stadspolitik Sustainababble? Från ord till handling i stadspolitik We live today in an age of sustainababble, a cacophonous profusion [överflöd] of uses of the word sustainable to mean anything from environmentally

Läs mer

Vad betyder en ny stadsdel?

Vad betyder en ny stadsdel? Vad betyder en ny stadsdel? - Perspektiv från forskningen Martin Andersson Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona Lunds universitet, Lund Koncentration till stora regioner 140 130 120 110 100 90

Läs mer

som utgör motorn i en stads ekonomiska tillväxt. 1 De tre T:na står för Tolerans, Teknologi och Talang, vilka om man får tro Florida är de faktorer

som utgör motorn i en stads ekonomiska tillväxt. 1 De tre T:na står för Tolerans, Teknologi och Talang, vilka om man får tro Florida är de faktorer Stockholm, maj 2006. På Folkets Hus har en rad olika politiker och tjänstemän samlats för att diskutera den lokala politikens möjligheter och problem under parollen Urban Futures 2.0. Stockholm stad står,

Läs mer

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

En hållbar förvaltning av kulturarvet. Nils Ahlberg. Fil.dr landskapsplanering/konstvetenskap Och ordförande i Svenska ICOMOS

En hållbar förvaltning av kulturarvet. Nils Ahlberg. Fil.dr landskapsplanering/konstvetenskap Och ordförande i Svenska ICOMOS En hållbar förvaltning av kulturarvet en nödvändig förutsä7ning för utveckling Nils Ahlberg Fil.dr landskapsplanering/konstvetenskap Och ordförande i Svenska ICOMOS HÖSTMÖTE 2013 KULTURARVET I SAMHÄLLSUTVECKLING

Läs mer

Reflektion från seminarium 5

Reflektion från seminarium 5 Reflektion från seminarium 5 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från forskningsprojekten Klimatsmarta och attraktiva transportnoder och Urbana stationssamhällen - Ulf Ranhagen,

Läs mer

GIS Som Verktyg. Anton Westholm, Region Skåne

GIS Som Verktyg. Anton Westholm, Region Skåne GIS Som Verktyg Anton Westholm, Region Skåne Geografi som utgångspunkt All information som kan kopplas till en plats är geografisk information Merparten av alla organisationers verksamhet sker i relation

Läs mer

KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? CHRISTER LARSSON STADSBYGGNADSDIREKTÖR

KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? CHRISTER LARSSON STADSBYGGNADSDIREKTÖR KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? CHRISTER LARSSON STADSBYGGNADSDIREKTÖR SÅKLART! SÅ HÄR LÅNGT 1.0 EKONOMI 2.0 MILJÖ 3.0 SOCIAL THE CRISIS CLIMATESMART DISTRICT WESTERN

Läs mer

Befolkning, ekonomisk omvandling och regioner

Befolkning, ekonomisk omvandling och regioner Befolkning, ekonomisk omvandling och regioner Effekter på trafikarbete och CO2 Lars-Olof Olander Hållbar stadsutveckling i framkant Regional stadsutveckling drivkrafter, trender och utmaningar Malmö den

Läs mer

Bygg bort hemlösheten i Malmö!

Bygg bort hemlösheten i Malmö! Bygg bort hemlösheten i Malmö! En rapport från Nya Moderaterna Malmö Torbjörn Tegnhammar April 2014 Om rapportförfattaren Torbjörn Tegnhammar är moderat politiker i Malmö. Han är 32 år gammal och jobbar

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum

Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum Drygt 70 personer kom för att lyssna när professorerna Tora Friberg och Roger Andersson resonerade kring stadsutveckling från olika utgångspunkter. Ämnet

Läs mer

Tillväxtkommuner visar vägen. Gunnar Johnson

Tillväxtkommuner visar vägen. Gunnar Johnson Tillväxtkommuner visar vägen Gunnar Johnson Kommunens roll för tillväxt allt viktigare Globalisering, digitalisering, urbanisering Tjänste- och servicenäringarna växer Mer specialiserad arbetsmarknad Mer

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

I det visionära planerandet finns ofta ett glapp mellan hur människor är och hur de borde vara. Den moderna visionen hoppas på en framtida människa

I det visionära planerandet finns ofta ett glapp mellan hur människor är och hur de borde vara. Den moderna visionen hoppas på en framtida människa I det visionära planerandet finns ofta ett glapp mellan hur människor är och hur de borde vara. Den moderna visionen hoppas på en framtida människa (Arnstberg och Bergström 2001) Planering för framsteg

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Göteborg: mellan segregation och kreativitet

Göteborg: mellan segregation och kreativitet Göteborg: mellan segregation och kreativitet 19 januari 2016 Jan Jörnmark Cities as value Networks Projekt inspirerat av Jane Jacobs Hur skapas urbana värden? Vår tanke var att se på olika stadsdelar,

Läs mer

2013-04-26. China and the Asia Pacific Economy 2011 1. Många är förlorare Ojämlikheten föder det finansiella systemet

2013-04-26. China and the Asia Pacific Economy 2011 1. Många är förlorare Ojämlikheten föder det finansiella systemet Christer Gunnarsson } Ekonomisk tillväxt } Industrialisering } Demokratisering } Global integration enorm ökning av globala arbetsstyrkan } Levnadsstandarden ökar i världen Fattigdomsminskning Livslängd

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

EN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad

EN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad EN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad På en åker står en mölla utan vingar och tittar ut över ett historisk åkerlandskap som inom snar framtid kommer förvandlas

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Socialt hållbar stadsutveckling: kan den delade staden göras hel (igen)? Roger Andersson

Socialt hållbar stadsutveckling: kan den delade staden göras hel (igen)? Roger Andersson Socialt hållbar stadsutveckling: kan den delade staden göras hel (igen)? Roger Andersson Prof. i kulturgeografi, ssk bosättning och bebyggelse Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet

Läs mer

Tylösandsseminariet 20110829 Samhällsutvecklingen 2020 planerar vi städer och infrastruktur på ett annat sätt?

Tylösandsseminariet 20110829 Samhällsutvecklingen 2020 planerar vi städer och infrastruktur på ett annat sätt? Tylösandsseminariet 20110829 Samhällsutvecklingen 2020 planerar vi städer och infrastruktur på ett annat sätt? Vilka trender kan spåras vad gäller planering av städer och infrastruktur. Vilka blir konsekvenserna

Läs mer

TURISMPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG

TURISMPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-672/2006 Sida 1 (7) TURISMPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG Programme for Tourism Development, 180 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat och utbildningsplanen

Läs mer

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Vad är varumärket Trelleborg? Enkelt uttryckt så är varumärket inget annat än de föreställningar, känslor, tankar, associationer, erfarenheter

Läs mer

Globalisering. Ur olika olika perspektiv

Globalisering. Ur olika olika perspektiv Globalisering Ur olika olika perspektiv Historia Miljö, energi och teknik Geografi Ta ställning! Vad tycker du? Ekonomi Framtid Mål (ur Lpo 94), Eleven skall. Kunna se samband i skeenden i samhället samt

Läs mer

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer

Idro%sevenemang och turism

Idro%sevenemang och turism Idro%sevenemang och turism Hållbara idro%sevenemang ekonomiskt, socialt och miljömässigt Tommy D Andersson Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Totala effekter Ekonomiska effekter Sociala effekter

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet Strategi för arbetet med Sverigebilden i utlandet Arbetet med Sverigebilden i utlandet Sverige är ett land med gott rykte, men världen förändras i snabb

Läs mer

Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016

Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016 Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016 Vad är kultur? Vad är politik? Vad är politik? Politik handlar om att styra samhället om auktoritativ värdefördelning genom

Läs mer

Estradföreläsning, 15 januari 2007. Vad vet vi om Venture Capital?

Estradföreläsning, 15 januari 2007. Vad vet vi om Venture Capital? Estradföreläsning, 15 januari 2007 Vad vet vi om Venture Capital? Hans Landström Institutet för Ekonomisk Forskning/CIRCLE Lunds Universitet email: Hans.Landstrom@fek.lu.se Vad är venture capital? (se

Läs mer

Exkursion Norrköping 2012

Exkursion Norrköping 2012 Exkursion Norrköping 2012 Under kursen Kulturgeografisk teoribildning med fältarbete som ingår i Kulturgeografi/Geografi C 61-90 hp ingår en exkursion i två dagar till Norrköping. Vi åkte till Norrköping

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Innehåll 1. Bakgrund 2. Amiralsstaden Vad är Amiralsstaden? Varför Amiralsstaden? Framgångsfaktorer Strategier Hot 3. Förslag till Förstudie 2013-08-19 Amiralsstaden

Läs mer

Rumslig strategisk planering på regional nivå

Rumslig strategisk planering på regional nivå Rumslig strategisk planering på regional nivå Fredagsakademi Region Örebro Dagens presentation: Hur ser dagens regionalisering ut? Rumslig organisering och planering Några exempel från Åttamiljonerstaden

Läs mer

Hur få Stockholm växa vackert? Hur bygga stadskvalitet för fler?

Hur få Stockholm växa vackert? Hur bygga stadskvalitet för fler? Hur få Stockholm växa vackert? Hur bygga stadskvalitet för fler? Vägar till stimulerande trivsam stad och mycket kundvärde för pengarna ulf.johannisson@telia.com 1 Stockholm skärgårdsstaden ulf.johannisson@telia.com

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Rapport- & rekommendationsstrukturer Rapportstruktur Rekommendationsstruktur Delar (3) Kapitel Delkapitel 2 En social investeringspolitik som kan göra samhällssystemen

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Den externa dimensionen av Lissabonstrategin: Vilka intressen vill EU främja och hur? Anna Michalski Sieps

Den externa dimensionen av Lissabonstrategin: Vilka intressen vill EU främja och hur? Anna Michalski Sieps Den externa dimensionen av Lissabonstrategin: Vilka intressen vill EU främja och hur? Anna Michalski Sieps Vad är Lissabonstrategin?..within a decade: to become the most competitive and dynamic knowledgebased

Läs mer

Nyckeln till framgång

Nyckeln till framgång Nyckeln till framgång 1 2 En liten bok om Industrilås värderingar att bära nära hjärtat. 3 När vi på Industrilås ville formulera vilka vi är och vad vi står för skapade vi begreppet En filosofi, många

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

INVEST IN NORDIC CLEANTECH

INVEST IN NORDIC CLEANTECH INVEST IN NORDIC CLEANTECH Sedan 2009 En unik och oslagbar kanal i världen för att sälja och marknadsföra svensk miljöteknik utomlands och nationellt. F R O M S W E D E N A N D T H E N O R D I C S Bakgrund

Läs mer

MÅNGFALDSBAROMETERN Presentation vid Mälardalens högskolan 14 oktober 2015 Professor Fereshteh Ahmadi, Fil. Dr. Merhrdad Darvishpour

MÅNGFALDSBAROMETERN Presentation vid Mälardalens högskolan 14 oktober 2015 Professor Fereshteh Ahmadi, Fil. Dr. Merhrdad Darvishpour MÅNGFALDSBAROMETERN Presentation vid Mälardalens högskolan 14 oktober 2015 Professor Fereshteh Ahmadi, Fil. Dr. Merhrdad Darvishpour ANSVARIGA FÖR STUDIER Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi, Högskolan

Läs mer

! Bilda en styrgrupp och skapa nätverk

! Bilda en styrgrupp och skapa nätverk Processverktyg Att skapa förändring för att höja kvaliteten Den planeringsprocess och organisation som finns inom många kommuner har sin bas i modernistiskt struktureringsideal, vilket innebär att de har

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

UTVECKLING AV STADSKÄRNOR. Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor

UTVECKLING AV STADSKÄRNOR. Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor UTVECKLING AV STADSKÄRNOR Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor 1 for its connectivity, cultural centres and abundance of green space. Tät stad Grön stad Stockholm ska bli världsledande i parkplanering.

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014

Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014 Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014 Reviderad 24 april 2014 Andersson Arfwedson arkitekter ab www.andersson-arfwedson.se Sibyllegatan 52b, 114 43 Stockholm 08-54 52 60

Läs mer