Lärdomar från det amerikanska krishanteringssystemet regionalt fokus på ageranden i samband med orkanen Sandy

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lärdomar från det amerikanska krishanteringssystemet regionalt fokus på ageranden i samband med orkanen Sandy"

Transkript

1 Lärdomar från det amerikanska krishanteringssystemet regionalt fokus på ageranden i samband med orkanen Sandy En aktivitet inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Reserapport, version: slutlig

2 Inledning och sammanfattning Den april 2013 genomfördes en studierresa till staden New York och delstaten New Jersey i USA. Styrgruppen för Program för samverkan - Stockholmsregionen representerades under resan av den arbetsgrupp som satts samman för projektet Regionalt ramverk för samordnad planering och koordinerade beslut. Representanter från följande aktörer deltog: Programledare för Program för samverkan, Stockholms stad, Södertörns brandförsvarsförbund, Stockholms läns landsting, Polismyndigheten i Stockholms län samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Som stöd under resan fanns även representanter från Försvarshögskolan/Crismart och från 4C Strategies AB. Syftet med studieresan var att, med fokus på samverkan, inhämta lärdomar och intryck från det amerikanska krishanteringssystemet i allmänhet och från den regionala nivån i delstaten New Jersey och den kommunala nivån i staden New York i synnerhet. Liknande studier av krishanteringssystemen i Storbritannien och Nederländerna har genomförts och samtal kommer även föras med representanter från nationell nivå i Australien. Syftet med detta är att inhämta best practice som stöd till utvecklingen av ett regionalt ramverk för effektiv regional samverkan både i vardag och vid större händelser och kriser. Att staden New York och delstaten New Jersey valdes som studieobjekt hade två skäl. Det första skälet var att det i USA finns en väl etablerade struktur för samverkan och att denna struktur ställs på sin spets i New York med omnejd där löpande samverkan krävs mellan lokal, regional och nationell nivå. Intressant, om än inte fullt ut jämförbart, är att staden New York likt Stockholms stad, trots sin lokala hemvist i systemet är en tung aktör också på regional, nationell och internationell nivå. Det andra skälet var att denna region i oktober 2012 tvingades hantera den förödande orkanen Sandy. Hanteringen av Sandy väntades ge ett intressant typfall att dels exemplifiera det amerikanska systemet med och dels provtrycka det ramverk som håller på att etableras i Stockholmsregionen. En intressant frågeställning i sammanhanget är hur Stockholmsregionen systemmässigt behöver vara rustat för att på en acceptabel nivå kunna hantera en storm av Sandys karaktär. Övergripande gav mötena och diskussionerna i staden New York och delstaten New Jersey stöd för det ramverk som förnärvarande håller på att ta form i Stockholmsregionen. De lärdomar som drogs inom det amerikanska krishanteringssystemet med anledning av 11 september attackerna och som sedermera ledde fram till det nationella och lokala system för krishantering som idag änvänds är i hög grad relevanta för utformandet av ett regionalt ramverk i Stockholm, även om de inte kan kopieras rakt av. Tydligt är att samtliga aktörer som delegationen mött beskrivit värdet av koordinering av sina åtgärder och att de talar på ett likartat sätt om det system och ramverk de använder. Intressant är även den vikt de lägger vid koordinering av exempelvis återhämtningsarbetet efter en händelse. Vidare framgår vikten tydligt av att deltagande aktörer på olika nivåer har rätt mandat samt att de lägger stor vikt vid att försöka skapa en gemensam lägesbild. Slående är dessutom förmågan att inkludera privata aktörer och att mobilisera stora mängder frivilliga resurser. Nedan ges ingående beskrivningar av de möten som genomförts strukturerat på följande vis: kort beskrivning av aktören, sammanfattning av relevanta lärdomar för ramverket samt av övriga iakttagelser av intresse. Fokus ligger således på att identifiera och beskriva relevanta lärdomar för ramverket snarare än konsekvenserna av stormen Sandy. Dessa berörs i vissa fall kort under övriga iakttagelser av intresse. 2

3 Innehåll 1 Bakgrund Program för samverkan - Stockholmsregionen Regionalt ramverk för samordnad planering och koordinerade beslut Orkanen Sandy Deltagande aktörer Program Frågeställningar Det amerikanska krishanteringssystemet Regionala lärdomar från det amerikanska krishanteringssystemet med anledning av orkanen Sandy New York City Office of Emergency Management Relevanta lärdomar för ramverket Övriga intressanta iakttagelser The Metropolitan Transportation Authority (MTA) Relevanta lärdomar för ramverket Övriga intressanta iakttagelser New Jersey State Police och New Jersey State Office of Emergency Management Relevanta lärdomar för ramverket Övriga intressanta iakttagelser New York City Fire Department Relevanta lärdomar för ramverket Övriga intressanta iakttagelser New York University Hospital Medical Center Relevanta lärdomar för ramverket Övriga intressanta iakttagelser The Federal Emergency Management Agency (FEMA) Joint Field Office in New York City Relevanta lärdomar för ramverket Övriga intressanta iakttagelser American Red Cross in Greater New York Relevanta lärdomar för ramverket Övriga intressanta iakttagelser Sammanfattande slutsatser Bilagor Deltagande aktörer i delegationen Program Frågeställningar Övergripande frågeställningar Aktörsvisa frågeställningar Det amerikanska krishanteringssystemet och beskrivning av aktörerna CIMS: Primary Agency Matrix Unified Command Incidents CBRN/Haz-Mat Incident Single Command Incidents CIMS ICS Organization Chart

4 1 Bakgrund 1.1 Program för samverkan - Stockholmsregionen Program för samverkan - Stockholmsregionen är en satsning på säkerhet, trygghet och framkomlighet. Regionen växer snabbt och det ställer ökade krav på att resurserna används mer effektivt för att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner i både vardag och kris. Därför utvecklar flera samhällsaktörer genom flertalet projekt tillsammans förmågan att samverka. 1.2 Regionalt ramverk för samordnad planering och koordinerade beslut Inom projektet Regionalt ramverk för samordnad planering och koordinerade beslut utvecklas ett övergripande samverkansramverk för länets krishanterande aktörer. Syftet med projektet är att skapa gemensamma strukturer och beslutsarenor för en samordnad planering och koordinerade beslut. Målet är en mer effektiv regional samverkan både i vardag och vid större händelser och kriser. Ramverket föreslås bestå av tre samarbetsarenor (benämnda alfa, beta, gamma) som sträcker sig över tidsdimensionerna före/efter samt händelsefas. Dessa arenor motsvarar samverkansnivåer som definieras utifrån mandat, tidsaxel och uppdrag. Varje arena kan innehålla en eller flera samverkansforum. Det två övre arenorna utgör regionalt kvalitetssäkrade arenor, medan den undre mer speglar vardagssamverkan. Nedan (Bild 1) åskådliggörs detta genom två olika bilder. Den vänstra visar de huvudsakliga egenskaperna hos arenorna, den högra visar även ramverket nedbrutet på föreslagna samverkansforum. För mer ingående förklaringar av ramverket hänvisas till kommande projektrapporter. Bild 1. Två varianter av visualisering av tankarna kring Regionalt ramverk Som ett led i arbetet med att utveckla ett regionalt ramverk genomfördes den april 2013 en studieresa till staden New York och delstaten New Jersey i USA. Styrgruppen för Program för samverkan Stockholmsregionen representerades under resan av den arbetsgrupp som satts samman för projektet Regionalt ramverk för samordnad planering och koordinerade beslut. Syftet med studieresan var att, med fokus på samverkan, inhämta lärdomar och intryck från det amerikanska krishanteringssystemet i allmänhet och från den regionala nivån i delstaten New Jersey och den kommunala nivån i staden New York i synnerhet. Liknande studier av krishanteringssystemen i Storbritannien och Nederländerna har tidigare genomförts och samtal kommer även att föras med representanter från nationell nivå i Australien. Syftet med dessa åtgärder är att inhämta best practice som stöd till utvecklingen av ett regionalt ramverk för effektiv regional samverkan både i vardag och vid större händelser och kriser. 4

5 Att staden New York och delstaten New Jersey valdes som studieobjekt beror framförallt på två anledningar. Den första är att det i USA finns en väl etablerade struktur för samverkan och att denna struktur ställs på sin spets i New York med omnejd där löpande samverkan krävs mellan lokal, regional och nationell nivå. Intressant, om än inte fullt ut jämförbart, är att staden New York likt Stockholms stad, trots sin lokala hemvist i systemet är en tung aktör också på regional, nationell och internationell nivå. Den andra anledningen till val av studieobjekt är att regionen i oktober 2012 tvingades hantera den förödande orkanen Sandy, vilket utgör ett intressant typfall både för att exemplifiera det amerikanska krishanteringssystemet och som ett sätt att provtrycka det ramverk för samverkan som håller på att etableras i Stockholmsregionen. En intressant frågeställning i sammanhanget är hur Stockholmsregionen systemmässigt behöver vara rustat för att på en acceptabel nivå kunna hantera en storm av Sandys karaktär. 1.3 Orkanen Sandy Orkanen Sandy var en tropisk cyklon som drabbade delar av Karibien och nordöstra USA i slutet av oktober Sett till dess maximala diameter var orkanen den största som någonsin uppmätts över Atlanten. Sandy uppstod som en tropisk storm i västra Karibiska havet den 22 oktober och uppgraderades till orkan två dygn senare samtidigt som den rörde sig mot Atlanten. Orkanen drabbade Jamaica senare under dagen den 24:e oktober och stärktes sedan ytterligare till en kategori 2-orkan (SSO) innan den drog in över Kuba den 25:e oktober. Något försvagad fortsatte Sandy norrut över Bahamas den 26:e oktober och nådde slutligen nordöstra USA den 29:e oktober, då som en extratropisk cyklon och med vindar på uppemot 40 m/s. Orkanen fick stor uppmärksamhet sedan den dragit in över ett område med stor befolkning; bland annat påverkades storstäderna Washington D.C., Baltimore, Philadelphia och New York. Inför orkanen och översvämningarna gjorde president Barack Obama uttalanden om vikten av att ta situationen på allvar och uppmanade allmänheten att lyssna på de lokala myndigheterna. Minst 186 personer omkom som en följd av orkanen Sandy, varav 113 i USA och 2 i Kanada. Resterande 71 dödsfall inträffade i de karibiska staterna Haiti, Kuba, Jamaica, Dominikanska republiken samt Bahamas. Orkanen orsakade även svåra materiella skador, till stor del orsakade av översvämningar i kustnära områden havsnivån steg med runt fyra meter. De direkta skadorna stormen orsakade i USA sägs ha motsvarat ett värde på bortåt 20 miljarder dollar (2012 USD). Ytterligare stora summor beräknas ha förlorats i bortfall av inkomst. Andra konsekvenser av orkanens framfart var att elnätet på östkusten i USA till stora delar slogs ut och att kärnkraftverk tvingades stänga. Inför ovädret beslutade MTA att stänga av tunnelbanan i New York, och delar av tunnelbanenätet blev senare också översvämmat när vattennivån steg, bland annat på grund av strömavbrotten som orsakade problem med grundvattenpumparna. 1.4 Deltagande aktörer Delegationen från Stockholmsregionen innefattade tio personer från följande aktörer: Programledare Program för samverkan, Stockholms stad, Södertörns brandförsvarsförbund, Stockholms läns landsting, Polismyndigheten i Stockholms län samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Med under resan fanns även representanter från Försvarshögskolan/Crismart, vilka satt samman inläsningsmaterial samt tillsammans med Programledaren för Program för samverkan utformat resans program, och från 4C Strategies AB, vilka bistått i ramverksarbetet samt ansvarat för aktuell dokumentation. Se bilaga 4.1 för mer information om deltagande aktörer. 5

6 1.5 Program Programmet innefattade flertalet besök och möten med representanter från det amerikanska krishanteringssystemet på såväl lokal som regional och nationell nivå. De aktörer som delegationen mötte var följande: New York City Office of Emergency Management, MTA New York City Transit, New Jersey State Police/Office of Emergency Management, Fire Department of NYC (FDNY), NYU Medical Center, FEMA Joint Field Office in NYC, American Red Cross in Greater New York Sveriges ständiga representation vid Förenta Nationerna i New York. Den sistnämnda organisationen ingick formellt inte i programmet utan inkluderades då Svenska FNrepresentationen är den enda formella svenska instansen i New York. Programmet återfinns i detalj i bilaga Frågeställningar Syftet med resan var att inhämta best practice som stöd till utvecklingen av ett regionalt ramverk för effektiv regional samverkan både i vardag och vid större händelser och kriser. De frågor som främst lyftes berörde således framförallt samverkan, mandat och strukturer för effektiv krishantering. En extensiv lista med ett urval av de frågeställningar som användes vid resan återfinns i bilaga Det amerikanska krishanteringssystemet Som förberedelse för resan togs ett inläsningsmaterial fram, vilket beskriver såväl det amerikanska krishanteringssystemet som de aktörer som ingick i programmet. Inläsningsmaterialet återfinns i bilaga 4.4 och läses med fördel då detta beskriver aktuellt system och berörda aktörer i större utsträckning än avsnitt 2 nedan, som framförallt fokuserar på relevanta lärdomar för ramverket. 6

7 2 Lärdomar från det amerikanska krishanteringssystemet regionalt fokus på ageranden i samband med orkanen Sandy 2.1 New York City Office of Emergency Management Datum och plats: 22 april 2013, Cadman Plaza East, Brooklyn Akör: Commissioner Joseph Bruno The New York City Office of Emergency Management (OEM) har sedan 2006 ansvarat för att förbereda hanteringen av större händelser samt för att koordinera hanteringen av kriser inom staden New York, inklusive samordningen av stadens ansällda. OEM ansvarar även för viss information till allmänheten. En viktig del av OEM:s verksamhet är att samla information från andra aktörer och använda denna för att ta fram planer för hantering av olika situationer what we need to do and how we are going to do it samt för att säkerställa att dessa aktörer arbetar i enlighet med CIMS Citywide Incident Management System. OEM, som har ca 200 anställda, leds av Commissioner Joseph Bruno, som är direkt utsedd av stadens borgmästare Michael Bloomberg. Se bilaga 4.4 för mer information om OEM Relevanta lärdomar för ramverket OEM:s ansvarsområden är av generellt intresse för ramverket. Detta ansvar finns framförallt inom fyra områden: 1. Koordinering på händelseplats a. Säkerställer att CIMS befälsstrukturer används (CIMS beskrivs utförligt nedan) b. Säkerställer att deltagande aktörer kan kommunicera med varandra c. Koordinerar distribuering av resurser d. Vidarebefordrar information direkt från händelsen till OEM:s Emergency Operations Center samt till borgmästaren e. Ger vid behov logistik- och kommunikationsstöd f. Faciliterar samverkan och löser eventuella konflikter mellan deltagande aktörer g. Identifierar lämplig ansvarig aktör för att hantera en händelse vid tillfällen då oklarhet råder 2. Krishanteringscenter (Emergency Operations Center) a. OEM aktiverar stadens krishanteringscenter som svar på stadsövergripande kriser eller stora incidenter för att centralisera beslutsfattande, informationsdelning samt resursfördelning. Det är inte ovanligt att borgmästaren använder EOC för att på plats informera sig om en större händelse. 3. Utvärdering och lärande (AAR) a. Organiserar och leder arbetet med utvärdering och lärande om detta är begärt av berörd aktör. 4. Implementering av CIMS a. OEM ansvarar för att uppdatera och underhålla befintligt CIMS-ramverk så att detta ligger i linje med den nationella motsvarigheten (NIMS). Om en händelse kräver en insats av flera delstater samtidigt aktiveras The Emergency Management Assistance Compact (EMAC) (se bilaga 4.4). Där kan flera städers OEM ingå. Staden New York arbetar sedan 2004 med det övergripande ramverket Citywide Incident Management System (CIMS). CIMS innefattar planering av kända händelser samt hela spannet före, under och efter en kris. För att facilitera införandet av ramverket har OEM bland annat arbetat i nära samverkan med stadens övriga förvaltningar för att utbilda relevanta aktörer i CIMS och dess innebörd. Enligt chefen för OEM, Commissioner Joseph Bruno, tog ramverket flera år att få fullt ut implementerat. CIMS utgör staden New Yorks anpassning av det nationella ramverket för krishantering (National Incident Management System NIMS, se bilaga 4.4) och lägger fast ansvar och roller samt klargör 7

8 vilket mandat såväl staden som delstaten och andra myndigheter, frivilligorganisationer samt privat sektor har vid en kris. Även om CIMS är skapat för att ta hänsyn till staden New Yorks särskilda förutsättningar ska ramverket passa fullt ut med det nationella system för krishantering som finns etablerat. CIMS är också byggt för att kunna vara skalbart och vid behov inkludera ytterligare aktörer (en kapacitet för att kunna bli very big, very fast var av stor vikt). Förutom ovanstående lägger CIMS även fast hur stadsövergripande eller multipla större incidenter ska hanteras, hur staden ska jobba med operativ samverkan (ICS, Incident Command System) samt hur aktörer på andra nivåer ska passa in i ramverket. Vidare innefattar CIMS även en process för utvärdering och lärande. Av särskilt intresse för ramverket är att det i CIMS finns identifierade typhändelser där ansvarig eller ansvariga aktörer pekas ut tillsammans andra berörda aktörer som väntas besitta exempelvis sakkunskap. Dessa typhändelser och ansvariga aktörer beskrivs i bilaga 4.5 CIMS: Primary Agency Matrix. Den aktör som pekas ut i denna matris som ansvarig för en särskild händelse ansvarar för att, vid en dylik händelse, säkerställa att operativ samverkan implementeras i enlighet med CIMS. Värt att notera är att det inom CIMS dock finns två system för att hantera en händelse: Single Command och Unified Command. Vid en struktur för Single Command ansvarar en aktör för att ta fram målsättning och strategi för aktuell hantering samt att säkerställa att alla aktiviteter som genomförs är i linje med denna strategi. OEM betonar dock fördelarna med Unified Command där flera aktörer gemensamt lägger fast mål, strategier, planer samt prioriteringar och tillsammans arbetar med taktisk hantering samt resursallokering. Samverkan sker således framförallt på strategisk och taktisk nivå (jmf. alfa och beta). OEM ansvarar för att aktuell struktur finns på plats och att aktörerna arbetar i sina boxar. Om det inte finns en typhändelse ansvarar OEM för att peka ut ansvarig aktör. Strukturen för operativ samverkan (ICS) används i CIMS på samma sätt som på nationell nivå. ICS är ett management system för att koordinera användandet av lokaler, resurser, personal, kommunikation etc. för att skapa en så effektiv operativ incidenthantering som möjligt. En förutsättning för ICS är att strukturen används i stort av samtliga aktörer för såväl små kriser som större incidenter. CIMS ICS Organization Chart beskrivs i detalj i bilaga 4.6 tillsammans med de nyckelkompetenser som används för att avgöra vilken aktör som operativt har ansvar för att leda en insats. Intressant är att även privata aktörer pekas ut som operativt ansvariga inom vissa områden Övriga intressanta iakttagelser Staden New York har genom åren drabbats av många katastrofer, men orkanen Sandy drabbade fler personer och i en större utsträckning än tidigare händelser, inklusive terroristdåded den 11 september. Totalt evakuerades 3 miljoner människor och över sökte tillfälligt boende. Utmanande var också att all ström nedanför den 34:e gatan slogs ut, vilket lämnade kunder utan el 1. Totalt förstördes hem och 43 personer dog. Kritisk infrastruktur såsom elektroniska kommunikationer slogs ut och samtliga stora biltunnlar vattenfylldes till taket. Över personer i timmen använde sig av larmnumret 911. En av de största utmaningarna var bränsleförsörjningen och OEM konstaterade efter Sandy ett behov av att se över möjligheten att kräva att bensinstationerna har reservgeneratorer. OEM har en generell tidsplan för evakuering till följd av orkanhot. 96 timmar innan orkanen drabbar staden träffas en styrgrupp som slår fast de övergripande riktlinjerna. 72 timmar innan evakueras personer med särskilda behov (vilket i sin tur utgör en stor risk eftersom det kan vara mycket farligt att flytta svårt sjuka patienter) och 48 timmar före evakueras almänheten. Senast åtta timmar innan 1 Koordinering med det elnätsföretag som sköter elleveransen till staden och dess medborgare ansågs generellt vara av stor vikt, och detta bolag behandlas i stort som del av stadens egna verksamheter. 8

9 orkanen drabbar staden ska evakueringen vara genomförd. Det faktum att också tunnelbanan stängs ned innan dess brukar av stadens invånare ses som ett tydligt tecken på att evakueringsorden bör tas på allvar. Orkanen Irene som drabbade staden New York i augusti 2011 sågs som ett lackmustest på de planer OEM hade förberett för bland annat evakuering. Av denna anledning hade OEM en hög tilltro till sina befintliga planer inför Sandy. Ett stort arbete genomfördes av OEM för att informera almänheten förutom att arbeta med portalen Ready NYC 2 skickades en broschyr om Sandy ut till två miljoner invånare i de områden som förutsågs bli mest drabbade. 2.2 The Metropolitan Transportation Authority (MTA) Datum och plats: 22 april 2013, Broadway 2, Manhattan Akör: Julies Flinn, Robert Merino, Andy Ingels, Carolyn Jackson, Joseph P. Leader mfl. The Metropolitan Transportation Authority (MTA) är en myndighet under delstaten New York som ansvarar för kollektivtrafiken i regionen. MTA är den största kollektivtrafiksaktören i Nordamerika och en av de största i världen. För mer information om MTA, se bilaga Relevanta lärdomar för ramverket Vid en känd eller plötsligt uppkommen händelse av större magnitud aktiverar MTA sitt Situation Room som ansvarar för den strategiska ledningen i en kris och för kontakten med MTA HQ samt externa parter. Inför och under orkanen Sandy hade denna grupp bland annat kontakt med delstaten New Yorks guvernör Andrew Cuomo samt med staden New Yorks OEM. MTA:s krishanteringscentral, ICC (Incident Command Central), ansvarar för den taktiska ledningen samt övervakning/omvärldsbevakning i en kris. Även ICC kommunicerar löpande med OEM Watch Control för att få och ge information. Mer operativa beslut fattas av MTA:s Rail Control Center och Bus Command Center. Under orkanen Sandy hade MTA en person på plats hos OEM dygnet runt. Beslutet att inför Sandy stänga ner tunnelbanan gavs som förslag från MTA till guvernör Cuomo. Staden New York involverades även i detta då de var beroende av tunnelbanan för stadens evakuering. MTA träffar årligen stadens elnätsbolag samt OEM för så kallade robusthetsmöten. De genomför även övningar fyra gånger per år där representanter från stadens aktörer så som OEM, NYPD och FDNY inkluderas Övriga intressanta iakttagelser Storleken och effekterna av orkanen Sandy var större än vad MTA hade räknat med och stora delar av tunnelbanenätet vattenfylldes, med konsekvensen att elledningar, signalsystem och kommunikationsledningar skadades. Tåg och bussar kunde dock räddas då de flyttats till säkra platser under jord alternativt högt belägna platser. Efter att orkanen ebbat ut tog det sju timmar innan bussarna åter trafikerade vägarna och ca en vecka innan merparten av tunnelbanan var i drift. Det kommer dock enligt MTA att ta år innan hela tunnelbanan är återställd 3. MTA beräknar återhämtningskostnaden till totalt 4,7 miljarder dollar, och kommer dessutom att investera ytterligare 4,3 miljarder dollar för att bättre kunna hantera framtida stormar och orkaner. Av tradition stängs tunnelbanan i New York aldrig ner och medborgarna är vana vid att den ständigt fungerar. Den första gången tunnelbanan stängdes ner var under orkanen Irene och andra gången var under Sandy. MTA kan dock konstatera att medborgarna börjar vänja sig mer och mer vid detta och ser det som mycket troligt att man kommer att fortsätta använda denna åtgärd även framöver Delegationen fick möjlighet att besöka den stängda stationen South Ferry som fortfarande bar tydliga spår av Sandy 9

10 2.3 New Jersey State Police och New Jersey State Office of Emergency Management Datum och plats: 23 april 2013, Trenton, New Jersey Aktörer: Lt. Col Jerome Hatfield, Captain David Brady, Lieutenant Jeffrey Mottley mfl., NJ State Police/OEM. POC: Barbara Kupiec New Jersey State Police har ett dubbelt ansvar dels som delstaten New Jerseys poliskår och dels som överordnad krishanterande aktör då de antar rollen som New Jersey State Office of Emergency Management. Dessa båda ben bygger på olika legala grunder, vilket kräver anpassning av verksamheten utefter om händelsen är polisiär- eller av krishanterande natur. Denna konstruktion är relativt ovanlig i USA och återfinns enbart annars i delstaten Michigan. Ytterligare information om New Jersey State Police och New Jersey State Office of Emergency Management finns I bilaga 4.4. Förutom möten på Regional Operations Intelligence Center samt Joint Field Office, vilket beskrivs nedan, gjordes även ett besök vid en av de drabbade kustregionerna där förödelsen efter Sandy fortfarande var påtaglig Relevanta lärdomar för ramverket Delstaten New Jersey utgörs av 566 kommuner och 21 län (county) som övergripande leds av delstatsregeringen. Inom varje kommun finns det ett lokalt krishanteringscenter som identifierar för dem relevanta risker. Dessa konsolideras på länsnivå och i förlängningen på delstatsnivå. Grundtanken är att kommunerna ska kunna hantera incidenter och händelser på egen hand. Vid behov har de dock möjliget att be om stöd från sitt län som i sin tur kan söka stöd från delstaten. Delstaten kan i linje med detta även begära stöd från andra delstater genom samverkansramverket EMAC samt från nationell nivå t.ex. från FEMA. Större händelser i New Jersey hanteras från det så kallade Regional Operations Intelligence Center (ROIC). Denna instans har dels ett omvärldsbevakande uppdrag (Watch Room) och dels ett ansvar för att koordinera hanteringen av större händelser. ROIC rapporterar i vanliga fall om aktuella händelser till delstatens Attorney General och i vissa extrema fall, exempelvis under orkanen Sandy, direkt till guvernören. ROIC:s Watch Room bemannas dygnet runt av representanter från delstatspolisens olika avdelningar, Department for Homland Security, NJ Port Athority samt NJ Tranist mfl. Stategiska och taktiska beslut om hur en händelse ska hanteras fattas i ett särskilt rum i anslutning till Watch Room. I vissa särskilda fall deltar delstatens guvernör på plats i beslutsfattandet. Likt OEM i New York föredrar man att arbeta med Unified Command, men kan vid behov gå över till Single Command. Olika Operations Officers arbetar med att implementera de strategiska och taktiska besluts som tagits. För att underlätta deras arbete finns en stor mängd aktörer samlade i ett så kallat Support room. Dessa utgörs av representanter från kommunerna, länen, privata företag, myndigheter på delstatsnivå och på nationell nivå, civilsamhället etc. Vilka som bjuds in av New Jersey State Office of Emergency Management att sitta i Support Room beror på typ av händelse och dess geografiska placering. I merparten av fallen har de som sitter i Support Room mandat att fatta beslut för den aktör de representerar. ROIC ansvarar som tidigare nämnt för hanteringen av skedet före/under händelsen, men fokuserar inte på samma sätt på efterarbetet. I fallet Sandy togs detta om hand av ett så kallat Joint Field Office. Vid detta kontor arbetar New Jersey State Office of Emergency Management tillsammans med framförallt den nationella myndigheten FEMA för att koordinera återhämtningsarbetet. 10

11 Ett annat viktigt verktyg för ROIC är det stora nätverk de har med såväl media som den privata sektorn. För den faktiska krishanteringen stödjer man sig också till stor del på så kallade Citizen Corps vilka skapats av DHS/FEMA för att engagera medborgarna. På delstatsnivå finns exempelvis Community Emergency Response Team, Medical Reserve Corps, Neighborhood watches, Volunteers in Police Service, Fire corps etc Övriga intressanta iakttagelser New Jersey State Office of Emergency Management hade ungefär en vecka på sig att förbereda sig för orkanen Sandy. Även om Sandy var en av de värsta naturkatastroferna att drabba New Jersey ansåg man att den i större utsträckning var hanterbar än exempelvis en terroristattack riktat mot delstatens kritiska infrastruktur. En anledning till att man ansåg att hanteringen gått bra var det faktum att befintliga kontakter och övningar hade skapat en generellt god förmåga. Upparbetade kontaktvägar med såväl myndigheter på delstatsnivå som nationell nivå samt med delstaten och staden New York var mycket värdefullt. Övergripande ansåg man att effektiv planering gjorde att det strategiskt och taktiskt inte fanns mycket att göra under den faktiska händelsen. Ur ett medborgarperspektiv belyste New Jersey State Office of Emergency Management att orkanen Irene hade varit viktig för befolkningens förståelse för vikten av individuella förberedelser. Den största utmaningen under hanteringen av Sandy ansågs, likt i staden New York, vara bristen på bränsle. Ett system för att avgöra vem som skulle få bränsle först infördes med fokus på liv och hälsa och samhällets funktionalitet. Viktigt i denna hantering var den resursdatabas som satts samman på delstatsnivå samt samverkansramverket EMAC där resurser kunde nyttjas från andra delstater. Ett antal av delstatens sjukhus var tvungna att evakueras. Detta ansågs fungerat väl då man tidigt begärt externt stöd avseendes extra sjukvårdstransporter samt att man övat såväl sjukhusevakuering som det beslutsfattande som leder fram till detta. Sociala medier användes under Sandy i stor utsträckning och såväl Facebook som Twitter blev ett form av 911-system för många drabbade. Av denna anledning ställdes höga krav på bevakning även av denna typ av medier. 2.4 New York City Fire Department Datum och plats: , 9 Metro Tech Center, Brooklyn Aktör: Chief Manahan, Assistant Chief of Operations, POC: Lisa DeFazio New York City Fire Department är världens näst största räddningstjänst med ungefär anställda. - Merparten av ambulanserna i New York körs dessutom av FDNY. FDNY beskrivs i detalj i bilaga Relevanta lärdomar för ramverket FDNY har sedan 11 september anpassat sitt arbete till NIMS/CIMS och ICS. FDNY såg tydliga fördelar med att arbeta utifrån detta ramverk, inklusive de typfall som finns identifierade (se bilaga 4.5) samt med Unified Command. Genom NIMS fanns det nu också bland annat ett gemensamt språkbruk, vilket exempelvis möjliggjorde att lättare ta emot stöd från och samverka med räddningstjänster utanför staden. Det faktum att gemensamma strategiska mål, i enlighet med CIMS, sätts för varje större händelse ansågs betydligt ha ökat förmågan till koordinerade insatser. Vidare såg FDNY fördelar i det sätt att hantera resurser och resursförfrågningar som byggts upp idag var det lättare att få exakt det man beställde/lånade från andra aktörer, det fanns system på plats för att placera beställningen samt en tydlig överblick av befintliga resurser. 11

12 Under Sandy var OEM den koordinerande myndigheten. FDNY hade en lesion officer på plats vid OEM under hanteringen (och skulle ha de hos andra aktörer med ansvar att leda hanteringen av en händelse). FDNY menade dock att OEM:s relativt få anställda skapade utmaningar i efterarbetet från Sandy då dessa få skulle koordinera tusentals personer från FDNY, NYPD, FEMA, National Guard etc. Övergripande ansåg man dock att samverkan med OEM fungerade väl. Vid exempelvis en större brand kommer en person från OEM till platsen och frågar insatsledaren om de behöver någon hjälp/stöd. Bland annat kan de stödja FDNY med att kontakta andra myndigheter/aktörer. På samma vis sätter FDNY representanter på plats vid OEM vid en större händelse. Kontakten med OEM sker dagligen på taktisk nivå, men även löpande på strategisk nivå. FDNY arrangerar bland annat skrivbordsövningar dit OEM inbjuds. FDNY samverkar även med andra aktörer och det sitter exempelvis en brandkapten på NYPD och en polisman på FDNY dygnet runt Övriga intressanta iakttagelser En utmaning som identifierades var att många sjukhus använde sig av samma underleverantörer för evakuering. 2.5 New York University Hospital Medical Center Plats och datum: , 550 First Avenue which is between 30th-34th Streets in Manhattan Aktör: Chief of Hospital Operations, Kristin Stevens, Director of Emergency Preparedness, Rose Jones, Emergency Management Specialist, David Bernsteen, project assistant. Dr Berni Bernheim, sjukhuschef New York University Hospital Medical Center är ett av New Yorks största sjukhus och om FNskrapan längs med East River. NYU är ett privat icke-vinstdrivande sjukhus och var ett av de som tvingades evakuera under orkanen Sandy. Se bilaga 4.4 för mer information om New York University Hospital Medical Center Relevanta lärdomar för ramverket NYU koordineras under Helth Care Function inom OEM. NYU hade dock inte någon stationerad på OEM utan representerades där av The Greater New York Hospital Association. Denna representant fungerade som en värdefull ingång till OEM och den grupp som där fanns på plats. NYU behövde således bara ringa ett samtal för att nå en bredare skara. NYU har valt att ta fram en egen version av ICS som mer kan liknas vid de svenska principerna kring ansvar, likhet och närhet. Inom sjukhuset ansåg man det nämligen som omöjligt att instruera inom någon annans kompetensområde. Målsättningen var istället att keep people in charge for what they usually are in charge for. Grundtanken för NYU var således att anpassa sig till CIMS och ICS i den utsträckning de fan det lämpligt. Det faktiska beslutet att evakuera sjukhuset togs av sjukhuschefen, även om OEM informerades Övriga intressanta iakttagelser För krishanteringssystemet i USA var 11 september en väckarklocka, vilket bland annat ledde fram till utvecklandet av NIMS. För de amerikanska sjukhusen hade orkanen Katrina samma roll. Katrina gjorde det uppenbart att sjukhusen inte enbart behövde vara rustade för att hantera en tillströmning av patienter under en kris utan även på att själva vara utsatta för påfrestningar. Av denna anledning hade NYU väl förberedda evakueringsplaner och genomförde under perioden stycken olika evakueringsövningar (skribordsövningar för ledningen och simuleringsövningar för de anställda). NYU hade beordrats att evakuera under orkanen Irene Det fanns således en befintlig organisation och tydliga lärdomar från denna händelse att använda under Sandy. Viktigt var bland annat att ställa in planerade operationer och att stänga akuten för att ha så få patienter som möjligt på sjukhuset. Vidare så flyttades patienter från våningar och fönster som ansågs osäkra. 12

13 Till skillnad från orkanen Irene hade NYU under Sandy fått tillstånd att shelter in place. Anledningen till att sjukhuset trots detta tvingades evakuera var att såväl el som reservgeneratorer slogs ut. Reservgeneratorerna hade placerats på sjukhusets tak för att skyddas just mot översvämningar. Problemet var att dessa diselförsörjdes från sjukhusets källare. När diselpumparna slogs ut av det inträngande vattnet slutade således såväl el som värme, vatten, telekommunikationer, hissar, medicinska gaser etc. att fungera. Det konstaterades snabbt att en evakuering var nödvändig: We are going to lose the building. Which one? All of them Det tog totalt tretton timmar att evakuera 320 svårt sjuka patienter till andra sjukhus. Det kostaterades att det hade gått betydligt snabbare om det hade funnits en central överblick över tillgängliga sjukhussängar. Allokeringen av patienter sköttes i stort genom personliga kontakter med andra sjukhus. Vissa sjukhus vägrade ta emot evakuerade patienter på grund av eventuella ekonomiska implikationer. Vid evakueringen arbetade NYU tillsammans med framförallt FDNY genom Unified Command. Detta blev dock utmanande då FDNY ansåg att de hade mer brådskande ärenden än att evakuera sjukhus. I detta fall hade OEM varit en värdefull aktör för att reda ut situationen. Samtidigt var NYU kritiska mot OEM för att de inte delade information. Bland annat hade ambulanser rekryterats från andra delstater utan att sjukhuset informerats om detta. 2.6 The Federal Emergency Management Agency (FEMA) Joint Field Office in New York City Tid och plats: , Queens Blvd, Forest Hills NY Aktör: Michael Byrne, Federal Coordinating Officer, Jessica Steinbeck, International Affairs, Park Owens, Operations section chief, Ken Curtin, Federal Disaster Recovery Coordinator, Robert Tranter, Hazard Mitigation Branch Director, Kendrick Faison, GIS Lead-IMAT Blue Team POC: Susie Webb, NY JFO International Visitor Liason The Federal Emergency Management Agency (FEMA) ingår sedan 2003 i den nationella myndigheten Department for Homeland Security (DHS). De har idag ca 5000 anställda och ytterligare att tillgå vid behov. Chefen för FEMA (FEMA Administrator) är utsedd av presidenten, bekräftad av kongressen och rapporterar direkt till DHS. FEMA:s uppdrag rör såväl risk som krishantering som övning och träning. FEMA:s främsta styrka är att de har mandat att anmoda andra nationella myndigheter att hjälpa till. I bilaga 4.4. finns ytterligare information om FEMA Relevanta lärdomar för ramverket För att FEMA ska kunna bidra med stöd är det nödvändigt att en delstatsguvernör deklarerar en state of emergency. FEMA:s perspektiv är således att framförallt stödja efter att en händelse inträffat, men de är i vissa fall även engagerade innan och under. Vid en händelse arbetar FEMA tillsammans med delstatsregeringar och lokala myndigheter genom att bland annat bemanna Joint Field Offices (JFOs), koordinerar stödjande insatser med andra nationella aktörer samt håller allmänheten informerad. Den FEMA-representant som leder JFO kallas för Federal Coordinating Officer. Efter orkanen Sandy var denna persons uppdrag att snabbt få ut stöd åt de drabbade (totalt 13 miljoner i delstaten New York), att distribuera pengar 4 samt att säkerställa att befintligt system inte skapade hinder för att uppnå målet med insatsen. FCO ansvarade även för samverkan med OEM i såväl delstat som stad. FEMA konstaterade att Sandy var den näst största katastrofen i USA:s historia sätt till kostnad något mindre kostsam än hanteringen av orkanen Katrina, men dyrare än 11 september. I vanliga fall 4 The most effective way to support the survivors of a catastrophic disaster in the US is via a cash donation to an NGO 13

14 är det FEMA:s ansvar att distribuera resurser. Efter Katrina har de dock fått ett tydligare mandat att också bistå operativt, vilket de även gjorde efter orkanen Sandy. Hur FEMA bistår delstaterna beror till stor del på deras styrning (centraliserade eller decentraliserade) samt hur stora städer som är berörda. Städer som New York, Los Angeles, San Francisco, Boston, Chicago och Miami har alla resurser som kan mäta sig med eller som överträffar såväl de regionala som nationella. I dessa fall kan FEMA inte ta en lika framskjuten roll. FEMA har tidigare vid större händelser dragit på resurser som i vanliga fall har jobb utanför myndigheten. Detta har dock inte visat sig varit särdeles effektivt och FEMA har av denna anledning satt samman två nationella samt ett antal regionala grupper som ständigt står redo att med full organisation kunna stabilisera en händelse inom 72 timmar. Dessa grupper är dock inte tillräckligt stora för att kunna hantera en händelse av Sandys magnitud Övriga intressanta iakttagelser FEMA konstaterade att en händelse som Sandy hade varit mycket enklare att hantera om inte elen hade slagit ut. Utmanande var generellt att hitta tak över huvudet för de som blivit hemlösa. I vanliga fall brukade FEMA hyra lägenheter. Då detta var New York fanns det mycket få lägenheter att tillgå och merparter av stadens hotellrum var uppbokade. Det var inte heller möjligt att ställa ut mobila hem då det inte fanns någon fysisk plats att ställa dem på. Den enklaste lösningen var därför att snabbt försöka återställa de skadade hemmen till bobart skick. FEMA konstaterar att väderrelaterade katastrofer ökat kraftigt de senaste åren och att det finns ett stort behov av att arbeta för att minska effekterna av kommande stormar. De ser generellt en besparing på fyra dollar för varje dollar som investeras i mitigerande insatser. FEMA använde sig efter Sandy av publika kartstöd där allmänheten bland annat kunde gå in för att se om deras hem hade skadats av stormen. Som hjälp hade de frivilligorganisationer som analyserade kartorna och gjorde skadebedömningar på respektive fastighet. Dessa och andra kartor finns på https://msc.fema.gov. 2.7 American Red Cross in Greater New York Datum och plats: , 520 West 49th Street New York, New York Aktör: Josh Lockwood, CEO, Kim Brown, Executive Assistant to CEO, Luis F. Avila, Chief Response Officer Emergency Services Amerikanska Röda Korset i New York regionen består av 50 anställda och stöds av ungefär volontärer. De genomför i snitt 350 insatser per månad alltifrån 11 september till flygplanslandningen på Hudson floden och orkanen Sandy. De insatser de gör i New York är framförallt sociala tjänster dvs. inte livräddande som Röda Korset arbetar med i andra delar av världen. Mer information om American Red Cross in Greater New York finns i bilaga Relevanta lärdomar för ramverket Röda Korset i New York har en direkt koppling till såväl FDNY som NYPD:s system för att kunna vara på plats vid exempelvis en större brand snabbt (inom en timme är målsättningen). De arbetar även dagligen med NYC OEM. Vid orkaner har de personer på plats vid NYC OEM som liaison officers. En lärdom är att den person de sätter där måste ha mandat för att fatta beslut det har exempelvis inte fungerat väl när de placerat en volontär vid OEM. Många andra frivilligorganisationer har en plats vid OEM:s bord, vilket också bidrar till en ökad koordinering dessa organisationer emellan. 14

15 Röda Korset i New York arbetar inte formellt med NIMS, men har försökt att anpassa sig till ICS. De ser pragmatiska skäl för att koppla in sig mot ICS, men vill inte formellt låsa sig vid detta. Deras bild av hanteringen av Sandy var att olika power centers skapade som löste upp många av de strukturer som tidigare lagts på plats Övriga intressanta iakttagelser Röda Korset hade i USA insatser i 11 delstater samt Washington DC och Puerto Rico. De involverade volontärer och distribuerade över 17 miljoner mål mat, vilket fortfarande pågår. Vidare stöttade man med över nätter i tillfälliga boenden. Samtidigt som det var viktigt för Röda Korset att kunna skala upp snabbt var det utmanande att ta emot och processera de tusentals volontärer som ställde upp under Sandy. Som ett led i detta var det nödvändigt att genomföra bakgrundskoller samt att beskriva vad som förväntades av dem. Man konstaterade att det också var viktigt att kunna säga nej såväl till folk som till saker de har med sig. En annan utmaning var att hantera lidande på sin egen hemmaplan samt att hantera alla de andra vardagliga incidenterna som inträffade samtidigt som Sandy. Det faktum att hissarna slutat fungera satta tuffa fysiska krav på många av Röda Korsets medarbetare. Slutligen konstaterades att handsprit var en av de viktigaste resurserna de hade att tillgå och att mögel på sikt skulle bli utmanande att hantera. Enligt Röda Korset kommer det ta år innan New York återhämtar sig från orkanen Sandy. 3 Sammanfattande slutsatser Övergripande gav mötena och diskussionerna i staden New York och delstaten New Jersey stöd för det ramverk som förnärvarande håller på att ta form i Stockholmsregionen. De lärdomar som drogs inom det amerikanska krishanteringssystemet med anledning av 11 september attackerna och som sedermera ledde fram till NIMS och ICS samt CIMS i New York är i hög grad relevanta för utformandet av ett regionalt ramverk i Stockholm, även om de inte kan kopieras rakt av. Tydligt är att samtliga aktörer beskrivit värdet av koordinering av sina åtgärder och att de talar på ett likartat sätt om det system och ramverk de använder. Intressant är även den vikt de lägger vid koordinering av exempelvis återhämtningsarbetet efter en händelse. Vidare framgår tydligt betydelsen av att deltagande aktörer på olika nivåer har rätt mandat samt att de lägger stor vikt vid att försöka skapa en gemensam lägesbild. Slående är dessutom förmågan att inkludera privata aktörer och att mobilisera stora mängder frivilliga resurser. Följande aspekter bedöms som särskilt angelägna och relevanta att på sikt inkludera i ett kommande regionalt ramverk för Stockholmsregionen: Frågeställningarna som OEM hanterar är relevanta och en dylik funktion behövs. Ett sätt att hantera detta är att på sikt skapa ett OEM-liknande sekretariat i Stockholmsregionen. OEM:s funktion ligger nära en kombination av de Länsstyrelsen i Stockholms län har idag samt arbetet inom program för samverkan. Det bedöms som relevant att likt OEM arbeta med ansvariga aktörer för specifika typhändelser. Typhändelser kan oavsett vara av värde för att provtrycka ramverket dvs. vem gör vad och hur och vilken målbild har vi för hanterandet av exempelvis en orkan av Sandys magnitud? Skillnaderna mot det svenska systemet är inte nödvändigtvis så stora, även om de i USA har en tydligare hierarki. Merparten av aktörerna har nämligen sitt eget ansvar och uppdrag. 15

16 Tonvikten ligger på koordinering och Unified Command 5, vilket även ligger helt i linje med ansatsen för regionalt ramverk för Stockholmsregionen. Det var tydligt att kontinuerlig omvärldsbevakning prioriterades av de organisationer som besöktes. Dessa betonade även vikten av en gemensam lägesbild. Vår bild av att det finns ett behov av en löpande omväldsbevakning samt en struktur för gemensam lägesbild regionen stärktes ytterligare av dessa konstateranden. Samtidigt kan vi konstatera att vi inte behöver dela all information bara sådan information parterna i ramverket anser sig vara i behov av. OEM koordinerade hanteringen av händelsen också på sikt. Aspekten av att koordinerat hantera också efterspelet av en händelse finns inkluderat i ramverket och bedöms som nödvändigt att utveckla i regionen. Bedömningen är att ansvaret för hanteringen av en händelse kommer behöva ändras över tid. Det är tydligt att CIMS är väl integrerat och accepterat av de krishanterande aktörerna. Ett regionalt ramverk i Stockholmsregionen måste i enlighet med detta vara pedagogiskt och lätt att implementera i alla nivåer av våra organisationer. Samtidigt måste det finnas en flexibilitet, vilket tydliggjordes av att ett antal aktörer fullt ut inte kände sig helt bekväma med NIMS/CIMS. Likt vid implementeringen av CIMS måste vi satsa på utbildningar och övning för alla nivåer i hur vårt ramverk fungerar. Det är nödvändigt att alfanivån tydligt inkluderas i detta. Vidare aspekter: Hur inkluderar vi, likt t.ex. OEM i NY och NJ, privata aktörer och civilsamhället tydligare i vårt system? Det finns ett behov av att ytterligare analysera hur och i vilken utstreckning resurser från såväl civilsamhället som från den privata sektorn kan nyttjas på ett regionalt plan. Mycket av det vi ska göra gemensamt görs redan av oss enskilt idag. Det behöver därför inte kräva så mycket merarbete om vi är trogna ramverket. Vid nästa stora händelse bör övervägas att på alfanivå ta fram ett koordinerat inriktningsbeslut. Detta för att vi tydligare ska veta vad vi har att förhålla oss till. En viktig fråga att tydliggöra i sammanhanget är hur ett dylikt beslut skulle kommuniceras. Ett scenario är att beslutet skulle kommuniceras koordinerat av representanter från berörda aktörer på politisk eller politisk tjänstemannanivå (jmf. ett framtida regionalt råd). Samlad bedömning Den samlade bedömningen är att ovanstående aspekter på ett konkret vis stärker befintligt förslag kring ett regionalt ramverk för Stockholmsregionen och dessa dessutom ger ytterligare värdefulla ingångsvärden till den pågående utformningen samt även tankar kring den framtida driftformen av arbetet inom ramverket. 5 Se sidan 7 för utförlig beskrivning av Unified Command 16

17 4 Bilagor 4.1 Deltagande aktörer i delegationen Namn Titel Organisation E-post Ola Slettenmark Programledare PFS/Stockholms stad Patrik Åhnberg Säkerhetschef Stockholms stad Lars-Göran Brandchef Södertörns Uddholm brandförsvarsförbund Håkan Lindberg Chef REK Stockholms läns landsting Torbjörn Nilsson Biträdande Polismyndigheten i avdelningschef Stockholms län Björn Cewenhielm Chef LKC Polismyndigheten i Stockholms län Johan Gert Expert Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Eric Stern Professor Försvarshögskolan/Crismart Sara Bondesson Doktorand Försvarshögskolan/Crismart Jonatan Jürisoo Seniorkonsult och affärsområdeschef 4C Strategies Delegationen utanför OEM, foto Jonatan Jürisoo, 4C Strategies AB 17

18 4.2 Program Söndag 21 april Klädsel: informell : Uppstartsmöte Plats: Lobbyn på Roger Smith Hotel Måndag 22 april Klädsel: formell : Morgonmöte o Plats: Lobbyn på Roger Smith Hotel 09.30: Transport till Brooklyn : Möte med New York City Office of Emergency Management Plats: 165 Cadman Plaza East, Brooklyn, NY : Möte med MTA New York City Transit Plats: 2 Broadway Office building, NJ 17.30: Avfärd till Trenton :00: Avstämningsmöte Plats: Lobbyn Marriott Trenton Downtown Tisdag 23 april Klädsel: formell : Morgonmöte Plats: Lobbyn Marriott Trenton Downtown 07:45 Transport, upphämtning av NJ State Police : Möte med New Jersey State Police/Office of Emergency Management Plats: Regional Operations Center samt FEMA Joint Field Office, NJ : Avstämningsmöte Plats: Lobbyn Marriott Trenton Downtown Onsdag 24 april Klädsel: Semiformell : Morgonmöte Plats: Lobbyn Marriott Trenton Downtown Besök vid drabbade kustområden i New Jersey under ledning av NJ State Police/OEM Plats: New Jersey shore, NJ Transport tillbaka till New York 18

19 : Möte med Fire Department of NYC (FDNY) Plats: 9 Metro Tech Center, Brooklyn, NY : Avstämningsmöte Plats: Lobbyn på Roger Smith Hotel Torsdag 25 april Klädsel: formell : Morgonmöte o Plats: Lobbyn på Roger Smith Hotel 08.15: Transport till NYU Medical Center : Möte med NYU Medical Center Plats: 550 First Avenue, NY 11.30: Transport till Kew Gardens, Queens : Besök vid FEMA Joint Field Office in NYC Plats: Queens Blvd, Forest Hills, NY : Avstämningsmöte Plats: Lobbyn på Roger Smith Hotel Fredag 25 april Klädsel: formell : Morgonmöte Plats: Lobbyn på Roger Smith Hotel : Transport till Röda korset : Besök vid American Red Cross in Greater New York, Plats: 520 West 49th Street New York, NY : Uppsamlande diskussioner om lärdomar från resan Plats: 520 West 49th Street New York, NY (Röda korset) 13.00: Transport till Sveriges ständiga representation vid Förenta Nationerna i New York : Besök på Sveriges ständiga representation vid Förenta Nationerna i New York Plats: One Dag Hammarskjöld Plaza, 885 Second Avenue, 46th floor, New York, NY 19

20 4.3 Frågeställningar Övergripande frågeställningar General What strategies/plans are in place for Disaster Risk Reduction, Response & Recovery and Contingency Planning? In times of a State of Emergency, how is the financial responsibility between actors/agencies structured? Do issues of managing costs and financial responsibility create any complications before, during or after disasters? What kind of readiness does your state/city have for this kind of large disasters? o Plans o Personnel o Equipment o Cooperation o Other resources What is your opinion on responsibilities when handling disasters and other large events o Does everyone know when to do what, in cooperation with whom? Between agencies/actors In your organization o Does it work smoothly? o Are there areas of improvement? How is the regional/city public-private cooperation handled? o Are there any designated public-private forums or is co-operation dealt with ad hoc? Does your organization work with risk- and vulnerability assessments? o If yes, how? Do you use inter-communication forums in order to handle emergencies and other large events? o What kind of questions does the forum handle/focus on? o Which agency/actor is responsible for initiating/summoning the forum? o Which organizations participate? What infrastructure for information sharing is in place? o Inter-agency o Public information How are decisions and information communicated to the public? Hurricane Sandy How did your organization prepare for hurricane Sandy? How was your organization affected by the hurricane? With which other agencies/actors did your organization cooperate: o Before the hurricane o During the hurricane o After the hurricane? How well did the cooperation between different crisis management organizations (local/state/federal level) function? o Success stories? o Areas of improvements? What was the main area/issue regarding cooperation between local/state/federal levels? Was there an emergency strategy/plan in place, and did it come to use for your organization? What were, in general, the main challenges in handling the hurricane? o In the evacuation process? o In communicating with public o In communicating with other agencies/actors? What information did the public receive from your organization? 20

21 o Social media? o Radio? o Other? Was the public response coordinated or did each agency/actor publish its own information? What cooperation did you have with nonprofit organizations, such as Red Cross? Had your organization exercised events such as large scale evacuation, flooding etc.? Was the allocation of resources successful? o If yes, in what ways? o If no, in what ways? Was sharing of equipment/personnel necessary? o If yes, how did the sharing function? Were responsibilities and competencies for different agencies clear to all? o Was the Incident Management System plan followed by all actors? Have there been any changes drawn on experiences from handling hurricane Sandy? o In your organization? o In other organizations that you know of? o In general/society What were the most unexpected events connected to hurricane Sandy? What functioned best in the emergency response? Based on your experiences, what areas needs to be further improved? o Any recommendations for the Swedish delegation? Aktörsvisa frågeställningar New York City Office of Emergency Management What is OEM s role vis-à-vis other organizations in the event of a crisis? o Mandate o Communication o Cooperation Are there any legal/financial complications for the agencies in the Emergency Operations Center (EOC)? What is the role of the Joint Information Center? o Does it produce/communicate common/general information or specific for each organization? o Who decides what information goes out? NY MTA How were you affected by the hurricane Sandy? How did you handle the situation? With which agencies did you cooperate/communicate during the events? NJ State Office of Emergency Management (NJOEM) What mandate has the NJOEM in normal conditions (when no State of Emergency has been declared)? How often has a State of Emergency been declared during the past decades? When handling emergencies, how are NJOEM decisions communicated to the affected agencies/actors? How are activities and departments coordinated during normal conditions? New Jersey State Police (NJSP) What is the relation between NJOEM and NJSP in everyday operations? In what ways does a State of Emergency declaration affect the NJSP? Which was the biggest challenge for your organization in handling hurricane Sandy? 21

22 NJSP Regional Operations Center In what ways have the ROIC increased the NJ emergency management capability? What was its role during the handling of hurricane Sandy? For other actors building a similar operations center, what advice can you give? Fire Dept. of NYC (FDNY) What was your main concern during the events? Were you forced to prioritize, and if so, how was prioritizations decided and communicated? Was the Incident Management System plan followed, and did it help? How did cooperation with other agencies/actors function? NYU Medical Center What went wrong with your back-up generators during the hurricane Sandy? How did you handle the situation? Did you cooperate with other hospitals/agencies? o Is such cooperation planned for or was it carried through ad hoc? FEMA Joint Field Office in NYC What was FEMA: s role during the events before, during and after hurricane Sandy? After a state of emergency has been declared, which are FEMA: s first actions? What were the agency s main challenges? o In communication? Public information Communication to other agencies o In cooperation with other agencies? How did cooperation with local/state levels function? NY Red Cross How did cooperation with local/regional/federal agencies work? Was Red Cross role clear from the start, or did local authorities etc. request your help? How does Red Cross decide where to direct relief? o On request? o In-house analyses? How did you work with volunteers during the Sandy events? o Do you have a system for assembling/making use of volunteers in the event of a disaster? o Is such a system formalized and communicated to other actors, or is it more ad hoc in nature? The Swedish UN delegation Hur påverkades ni av händelserna? Sett ur ett svenskt perspektiv, vad fungerade bäst/sämst i hanteringen av orkanen och dess konsekvenser? o Utifrån det ni upplevt/sett i samband med Sandy, vilka lärdomar kan dras som är applicerbara på svensk regional krisberedskap? 22

23 4.4 Det amerikanska krishanteringssystemet och beskrivning av aktörerna Övergripande beskrivning Enligt närhetsprincipen ska kriser, på liknande sätt som i Sverige, hanteras på lägsta möjliga ledningsnivå i USA. Om en händelse bedöms vara ohanterlig utifrån de resurser som står till den lokala räddningsledarens förfogande utvidgas krishanteringen genom begäran om stöd underifrån. Beroende på krisens karaktär och omfattning kan insatsen i slutändan innefatta rättskipningsområden på lokal, delstatlig och även federal nivå. Erfarenheterna från elfte september-attackerna 2001 och orkanen Katrina 2005 belyste vikten av ett ramverk för operativ ledning, samverkan, resurskoordinering med mera, då insatserna involverade myndigheter på flera ledningsnivåer. Principerna för detta regleras i National Response Framework (NRF) som har tagits fram av det federala Department of Homeland Security (DHS) som ansvarar för att samordna federala insatser vid kriser på delstatlig och lokal nivå. 6 Medan NRF beskriver strukturer och mekanismer för krishantering som engagerar flera nivåer och olika aktörer, beskriver National Incident Management System (NIMS) hur engagerade aktörer ska samverka operativt i hanteringen av specifika händelser. 7 Systemet för operativ samverkan kallas Incident Command System (ICS) och är en modell för att koordinera organisationers arbete vid en insats genom att skapa en tillfällig hierarkisk struktur. Modellen har blivit standard inom amerikansk krishantering och används vid alla typer av händelser. Systemet används på lokal, regional och federal nivå samt av många icke-statliga organisationer. I ISC integreras exempelvis utrustning, personal, rutiner och kommunikation i ett gemensamt regelverk vilket underlättar vid en insats då aktörer på olika nivåer är inblandade. Systemet började först användas i Kalifornien på 70-talet då skogsbränder krävde samverkan mellan myndigheter på olika nivåer och privata aktörer. Genom en ny organisationsmodell vid händelser skapades ett standardiserat verktyg och problemen med ansvarsförhållanden och överlappande jurisdiktion minskade. ISC är normalt utformad för att underlätta verksamheten i fem stora funktionella områden: kommando, drift, planering, logistik och ekonomi och administration. 8 I såväl NRF som i NIMS delas ett antal specifika krishanteringsfunktioner in i 15 så kallade Emergency Support Functions (ESF) som enligt NRF genom standardisering bland responsnivåer ska: administrera utsändning, spriding och återtagande av resurser i samband med en händelse. 9 Denna nationellt fastslagna indelning avser att underlätta samverkan för stödfunktionerna mellan myndighetsnivåer samtidigt som varje ESF erbjuder utrymme för anpassning till regionala och lokala förhållanden. Ansvaret för specifika ESF på den federala, delstatliga och ibland även kommunala nivån tilldelas en specifik ytterst ansvarig myndighet eller i vissa fall även frivilligorganisationer som Röda Korset, och i många fall en eller flera sekundärt ansvariga myndigheter/organisationer. Det bör dock noteras att antalet ESFfunktioner och deras inriktningar kan variera vid delstatlig och lokal nivå. Normalt sett är flera myndigheter och flera juridiska ramverk inblandade in den samverkansstruktur kring specifika ESFfunktioner som har beskrivits ovan. 10 Inför orkanen Gustav i 2008 aktiverades till exempel samtliga planerade ESF-funktioner i Louisiana och vid den federala nivån. 11 En lista över de ESF-funktionerna som finns identifierade i NRF återfinns i slutet av beskrivningen. Exempel av samverkansfunktioner på regional nivå Ny lagstiftning efter orkanen Katrina poängterade vikten av att DHS arbetar för att förbättra samverkan mellan myndigheter, dels genom utbildning och dels genom att revidera viktiga planeringsdokument inklusive NRF och NIMS, som följaktligen utvecklades för att på ett mer utförligt sätt utgöra ett system för hur samordning bör ske myndigheter emellan. Detta Multiagency Coordination System (MACS) är avsett att tillämpas på samtliga nivåer förutom på skadeplatsnivån och 6 FEMA. National Response Framework january 2008, (tillgänglig ). 7 FEMA. National Incident Management System, (tillgänglig 2009) 8 Moynihan P, Donald. The Network Governance of Crisis Response: Case Studies of Incident Command Systems. Journal of Public Administration Research and Theory,19: , 2009; FEMA. Incident Command System, (tillgänglig ) 9 FEMA. National Response Framework january 2008, (tillgänglig ). 10 FEMA. National Response Framework january 2008, (tillgänglig ). 11 Intervju med William Peterson, Region 6 Regional Administrator, FEMA,

24 behandlar ett antal kritiska faktorer inklusive lokaler, utrustning, personal, procedurer och kommunikation. Systemet ska hjälpa myndigheter att prioritera bland de krav som händelsen ställer på kritiska och konkurrerande resurser, och därmed främja samordning av insatser på fältet. 12 Systemet kan också ses som ett medvetandegörande verktyg vad gäller behovet av att samordna hanteringen av händelser som går över flera juridiska ramverk och berör flera olika aktörer och därmed har en viktig symbolisk betydelse. Lämpliga exempel på funktioner som tillämpar MACS är Regional Response Coordination Centers (RRCC), och Emergency Operations Centers (EOC) på både delstatlig och lokal nivå. Sådana centraler kallas också i USA för fusion centers eftersom de kombinerar många myndighetsförmågor i hanteringen av en och samma incident och bygger på principer beskrivna i MACS. Federala koordineringscentraler inklusive Regional Response Coordination Center (RRCC) Ett antal olika federala samverkansorgan är operativa dygnet runt och året om från olika huvudkontorsbyggnader i och runt Washington, D.C. Till dessa organ räknas bland annat National Operations Center (NOC) vid DHS och National Response Coordination Center (NRCC) vid Federal Emergency Management Agency (FEMA). Vid NOC finns representanter från berörda federala myndigheter samt Röda Korset och vissa särskilt utvalda privata aktörer. Personalen vid NOC ansvarar bland annat för att upprätthålla en god samlad lägesuppfattning bland berörda myndigheter och organisationer och för att underlätta för informationsdelning och samverkan mellan inblandade parter. 13 Personalen vid NRCC ansvarar för att stödja regionala och lokala krishanteringsaktiviteter genom samordning av resurser i och på väg till det berörda området, genomföra myndighetsgemensam operativ planering på nationell nivå, och gruppera nationella räddningsenheter. Liksom NOC spelar NRCC en betydande roll för att säkerställa upprätthållandet av en samlad lägesuppfattning bland de inblandade aktörerna genom bland annat dagliga myndighetsgemensamma videokonferenssamtal med representanter för Vita huset, berörda federala departement och myndigheter, de berörda delstaterna, och ett begränsat antal frivilligorganisationer. 14 Stora delar av NRCC:s arbete sker i nära samarbete med tio Regional Response Coordination Centers (RRCC) landet runt som är uppbyggda med ungefär samma struktur som NRCC. Dessa regioner och de delstater som är inkluderade däri är utsedda av FEMA och varje region kan bestå av så många som nio delstater. Representationen är främst federal med viss representation från Nationalgardets koordineringsmyndighet (National Guard Bureau), vissa nationella frivilligorganisationer, och den privata sektorn. I varje region finns ett RRCC som är bemannat dygnet runt och som vid en kris blir den federala nivåns främsta i regionen fram tills dess att ett Joint Field Office (JFO), nedan beskrivet, är upprättat i varje berörd delstat. Beroende på krisens karaktär och omfattning kan tjänstemannen i beredskap vid RRCC bestämma om någon eller några ESF-funktioner ska aktiveras på regional nivå. Utöver detta ansvar har personalen vid RRCC till uppgift att bidra till en samlad lägesuppfattning genom att upprätthålla kontakter med sina delstatliga partners och de ovan nämnda fusion centers på federal nivå. Informationsutbyte sker både uppåt mot i första hand NRCC och nedåt till delstatliga samverkanscentraler, vilka beskrivs nedan. 15 Som nämns ovan ansvarar RRCC-personalen för att upprätthålla kontakter med delstatliga och ibland även lokala beredskapskontor och responsorganisationer både under kriser men även under förberedelsefasen. RRCC kan lämna stöd till delstaten med riskanalysarbete och planutveckling. 16 Delstatliga homeland security-kontor har även möjlighet att med stöd från RRCC söka federal finansiering för att bedriva övningar. Oftast har personalen vid regionens RRCC kompetens att leda 12 FEMA. National Response Framework january 2008, (tillgänglig ). 13 Ibid 14 FEMA. National Response Framework january 2008, (tillgänglig ). 15 FEMA. National Response Framework january 2008, (tillgänglig ). 16 Ibid 24

25 delstaten genom ansökningsprocessen inklusive precisering av behov. Kontakterna som etableras under denna process och vid regionala övningar upplevs vara av stor betydelse även under insatser. 17 Joint Field Office (JFO) I fall där även delstatliga förmågor riskerar att överbelastas ansvarar den berörda delstatens guvernör för att begära hjälp från federala myndigheter. I situationer där katastrofen är relativt förutsägbar (som exempelvis orkaner) kan FEMA etablera ett Joint Field Office (JFO) i närhet till delstatens EOC redan innan krisen inträffar. Annars etableras det omgående vid en händelse. Enligt NRF är JFO den primära federala strukturen för krissamordning gentemot den berörda delstaten. Strukturen är anpassningsbar i den mån att bemanningen, i termer av storlek och representation, avgörs av incidentens karaktär och omfattning. Med få undantag samordnas stöd till delstaten från federala myndigheter och andra delstater vid JFO. I situationer då federalt stöd begärs eller förväntas behövas utser guvernören i den berörda delstaten en State Coordinating Officer (SCO) som ansvarar för bland annat samordning av resurser från andra samverkanspartners via avtal om ömsesidigt stöd. Denna person är guvernörens främsta representant och kontaktyta gentemot FEMA via JFO och det ovan nämnda RRCC. Den utsedda SCO:ns federala motpart är en Federal Coordination Officer (FCO). Tillsammans ska de formulera och prioritera delstatens begäran om federalt stöd. Enligt NRF ska det inom JFO finnas en Unified Coordination Group (UCG) bestående av seniora delstatliga och federala representanter för att övervaka samordningsarbetet mellan delstaten och den federala nivån. 18 Emergency Operations Centers (EOC) Samordning av insatser på lokal nivå i amerikanska kommuner sker i många fall vid ett Emergency Operations Center (EOC). Genom EOC avlastas den yttre ledningen på en eller flera skadeplatser. På EOC sker samverkan mellan de inblandade myndigheterna i syfte att skapa en samlad lägesuppfattning som berörda aktörer kan ta del av. EOC ansvarar för samverkan med andra lokala och/eller delstatliga myndigheter och för att nödvändiga externa resurser begärs in. 19 På motsvarande sätt som i kommunerna samordnar delstatliga myndigheter och andra organisationer sina aktiviteter via sådana strukturer. Här finns representanter för delstatens politiska ledning och samtliga ansvariga delstatliga myndigheter, samt vissa privata aktörer och frivilligorganisationer. Ledningscentralens primära uppgift är att garantera att personal i kommuner i den drabbade regionen får de resurser (personal, utrustning och så vidare) som krävs för att genomföra en effektiv insats. I fall där även delstatens förmågor är överbelastade krävs ett nära samarbete mellan delstatens EOC, JFO i delstaten och RRCC i regionen. Eftersom myndigheter på den lokala nivån tenderar att sakna kapacitet för masskommunikation under storskaliga katastrofer kan delstaten även ta ansvar för kommunikation riktad till allmänheten och massmedia via så kallade Joint Information Centers (JIC). 20 I många amerikanska delstater kan det finnas hundratals kommuner med var sin EOC och med unika ledningsstrukturer. Därför krävs det nära kontakter under en kris för att insatserna ska vara samordnade över jurisdiktionsgränser och för att upprätthålla en samlad lägesuppfattning. 21 Precis som FEMA, delar många delstatliga krisberedskapsmyndigheter upp kommunerna i ett antal distrikt med en regional koordinator som är delstatligt anställd men som väljs av beredskapssamordnarna i de berörda kommunerna. Denna koordinator spelar en betydande roll i kontakterna mellan berörda kommuner i distrikten och delstatens EOC under den akuta krishanteringsfasen men också i det mer långsiktiga planeringsarbetet Cooper, Christopher, och Robert Block (2006) Disaster: Hurricane Katrina and the Failure of Homeland Security, New York: Times Books. 18 FEMA. National Response Framework january 2008, (tillgänglig ). 19 FEMA. National Response Framework january 2008, (tillgänglig ). 20 Ibid 21 Ibid 22 Governor s Office of Homeland Security and Emergency Preparedness (2009). Louisiana's Emergency Management & Homeland Security State Regions, (tillgänglig 2009) 25

26 Framgångsfaktorer för samverkan och informationsdelning i USA Efter orkanen Katrina 2005 upplever myndigheter på samtliga ledningsnivåer i delstaten Louisiana att graden av samverkan och kvaliteten på samverkan myndigheter emellan har blivit betydligt. Kontakter med federala aktörer har stärkts genom strukturer (JFO) som uppmanar till gemensam planering och samordnade insatser. Medan uppfattningen om framgångarna för samverkan med FEMA och andra federala myndigheter varierar hos representanter på delstats- och kommunalnivå är det klart att de ovan beskrivna strukturerna anses ha en klar samverkanspotential om inte real effekt. Utifrån intervjuer med amerikanska beredskapssamordnare och representanter för andra involverade myndigheter på delstatlig och lokal nivå har man kunnat identifiera ett antal framgångsfaktorer för samverkan vid dessa och andra samverkansfunktioner. Precis som i Sverige uppmanas amerikanska myndigheter till proaktivitet i sin krishantering. Denna försiktighetsprincip gäller även i identifieringen av aktörer som ska ingå i de olika samverkansstrukturerna. Trots att amerikanska försvarets resurser till exempel sällan behöver sättas in under pågående insats finns det oftast representerat vid NRCC, RRCC och den berörda delstatens EOC för att kunna samverka med partners i att formulera begäran om militärt stöd. I andra historiska exempel har vissa myndigheter bestämt sig för att inte ingå i koordinationsgrupper, medan exempelvis privata aktörer med ansvar för kritiska responsfunktioner nekats tillgång till koordineringsgruppernas diskussioner. Sådana beslut upplevdes i efterhand som felaktiga då vissa myndigheter upplevdes som frånvarande eller passiva medan privata aktörer fick bristande information om situationen och sin förväntade roll i hanteringen. På grund av utrymmesmässiga och infrastrukturella begränsningar på de flesta samverkanscentraler krävs ett urval av vilka aktörer som ska få en stol runt bordet. Men detta urval måste vägas mot effekten av att berörda aktörer är frånvarande under kriser som berör just deras ansvarsområde. Flexibilitet upplevs också som viktigt i situationer då ytterligare aktörer blir berörda och på ett snabbt och effektivt sätt bör tas med i koordineringsarbetet. Utan adekvat mandat kan denna uppgift vara svår. Tidigare svenska observatörsrapporter som rör just det amerikanska krishanteringssystemet har starkt pekat på vikten av att de som genomför krishantering består av väl sammansatta grupper, där individer som ingår i dessa har högt förtroende både hos allmänheten och hos de myndigheter som de ska samverka med vid kriser. 23 Amerikanska DHS har arbetat aktivt under de senaste fem åren för att etablera en anda av team spirit som syftar till att skapa så kallade engaged partnerships och unity of effort på samtliga ledningsnivåer. 24 Som Katrina-exemplet illustrerade är det viktigt att deltagare i sådant samarbete inte upplever det som hotfullt utan att samtalen och diskussionerna bygger på förtroende och att den information som samlas in genom samverkan inte används i den smutskastning eller blame game som karaktäriserar många kriser i efterfasen. FEMA uppmanar till att se samverkan ur ett cykliskt perspektiv. Cyklistiska planeringsmodeller kan användas för att hålla krisplaneringen och kontakter aktuella inför förutsägbara typer av hot. Lika viktig som samverkan är under krisen, är den samverkan som sker myndigheter emellan för att upprätthålla beredskapen inför kommande incidenter Andersson, Bo, Per-Anders Berthlin, och Hans O Spets (2008). California wildfires en megainsats med effektiv samverkan, Krisberedskapsmyndigheten och Statens räddningsverk; Brown, Christer, och Johansson, Anders (2008) Massevakueringen inför orkanen Gustav: Erfarenheter och lärdomar för det svenska krishanteringssystemet, Krisberedskapsmyndigheten. 24 FEMA. National Response Framework january 2008, (tillgänglig ). 25 Intervju med Lynne Gustafsson, Chief Planner, Warm Cell, FEMA,

27 ESF-funktioner Samtliga federala och många delstatliga, privata och frivilliga resurser som kan användas i kris organiseras genom så kallade Emergency Support Functions (ESF). Enligt NRF ska ESF: Align categories of resources and provide strategic objectives for their use. ESFs utilize standardized resource management concepts such as typing, inventorying, and tracking to facilitate the dispatch, deployment, and recovery of resources before, during, and after an incident. 26 I NRF beskrivs 15 ESF som uppges nedan: ESF 1: Transportation ESF 2: Communications ESF 3: Public Works and Engineering ESF 4: Firefighting ESF 5: Emergency Management ESF 6: Mass Care, Emergency Assistance, Housing, and Human Services ESF 7: Logistics Management and Resource Support ESF 8: Public Health and Medical Services ESF 9: Search and Rescue ESF 10: Oil and Hazardous Materials Response ESF 11: Agriculture and National Resources ESF 12: Energy ESF 13: Public Safety and Security ESF 14: Long-term Community Recovery ESF 15: External Affairs Ansvaret för specifika ESF på den federala, delstatliga och ibland även den kommunala nivån tilldelas en specifik ytterst ansvarig myndighet eller organisation (som till exempel Röda Korset), och i många fall en eller flera sekundärt ansvariga myndigheter/organisationer. Det bör dock noteras att antalet ESF-funktioner och deras inriktningar kan variera vid delstatlig och lokal nivå. Till exempel har Louisiana sedan 2007 planerat för ESF 16 (Military Support to Civil Affairs). Normalt sett är flera myndigheter och flera juridiska ramverk inblandade in den samverkansstruktur kring specifika ESFfunktioner som har beskrivits ovan. 26 FEMA. National Response Framework january 2008, (tillgänglig ). 27

28 New York City Office of Emergency Management Established in 1996, the New York City Office of Emergency Management (OEM) plans and prepares for emergencies, educates the public about preparedness, coordinates emergency response and recovery, and collects and disseminates emergency information. To accomplish this mission, OEM maintains a disciplined unit of emergency management personnel, including responders, planners, watch commanders, and administrative and support staff, to identify and respond to various hazards. OEM operates the City's Emergency Operations Center (EOC) where city, state and federal agencies join representatives from the private and nonprofit sectors to coordinate complex responses to emergencies and disasters.the agency also developed and runs the Notify NYC emergency alert program, by which citizens can sign up to receive phone and alerts about emergencies and events happening in their neighborhoods. The new OEM building has four floors with 6,000 m 2 of space. It contains general offices for OEM staff, several conference rooms, the Joint Information Center (a press corps composed of press officers from several city agencies who disseminate information to the public ), a state-of-the-art media briefing room, Watch Command, and the City s Emergency Operations Center (EOC). There is also space for senior officials to meet and the building is staffed 24-hours a day, seven days a week. The nerve center of OEM is its Watch Command. It is staffed 24/7 with representatives from the City s public safety agencies. They monitor police and fire broadcasts and dispatch OEM Field Responders if an incident warrants. Watch Commanders also have access to New York City s 911 systems and are responsible for alerting local, state, and federal officials of emergencies. They maintain direct contact with the New York State Emergency Management Office and surrounding jurisdictions to lend support or aid if needed. OEM s new headquarters is home to the Emergency Operations Center. The EOC serves as a central clearinghouse where local, state, and federal agencies can gather to asses and respond to a number of emergencies. Activated for numerous events, the new EOC contains workstations for some 130 city, state, federal, and non-profit agencies. There is secure communications equipment, large video displays, and space for Geographic Information Systems. The agency s former offices were located on the 23rd floor of 7 World Trade Center, the 47-story building that was the last to collapse in the September 11, 2001 attacks. The current Commissioner of OEM is Joseph F. Bruno. The agency is organized under the Deputy Mayor for Administration. Sources: https://en.wikipedia.org/wiki/new_york_city_office_of_emergency_management 28

29 The Metropolitan Transportation Authority (MTA) The Metropolitan Transportation Authority (MTA) is a public benefit corporation responsible for public transportation in the U.S. state of New York, serving 12 counties in southeastern New York, along with two counties in southwestern Connecticut under contract to the Connecticut Department of Transportation, carrying over 11 million passengers on an average weekday system wide, and over 800,000 vehicles on its seven toll bridges and two tunnels per weekday. The MTA has the responsibility for developing and implementing a unified mass transportation policy for the New York metropolitan area, including all five boroughs of New York City and the suburban counties of Dutchess, Nassau, Orange, Putnam, Rockland, Suffolk and Westchester, all of which together are the "Metropolitan Commuter Transportation District (MCTD)". Joseph Lhota is currently Chairman & CEO of the MTA, having been nominated by Governor Andrew Cuomo. Nuria Fernandez has also been named as Chief Operating Officer.[4] The MTA is the largest public transportation provider in the Western Hemisphere. Its agencies serve a region of approximately 14.6 million people spread over 5,000 square miles (13,000 km²) in 12 New York Counties and two in Connecticut. MTA agencies now move more than 8.5 million customers per day (2.6 billion rail and bus customers a year) and employ approximately 65,000 workers. Sources: 29

30 New Jersey State Police The New Jersey State Police (NJSP) is the state police force for the U.S. state of New Jersey. It is a general-powers police agency with state wide jurisdiction, designated by Troop Sectors The New Jersey State Police is responsible for general police services, general highway and traffic enforcement, statewide investigation and intelligence services, emergency management, support for state and local law enforcement efforts, maintenance of criminal records and identification systems and regulation of certain commerce such as firearms ownership. As with other state police organizations, the primary reason for the creation of the New Jersey State Police was for the protection of rural areas that had never had law enforcement, beyond a local sheriff, who was often not able to provide suitable police services. Many municipalities in southern and north-western New Jersey lack local police departments, therefore the state police have the primary responsibility for providing police services to these towns for a yearly assessed nominal fee paid to the state government. The State Police are also charged with the responsibility of protecting the Governor of New Jersey and Lieutenant Governor of New Jersey. One of the core functions of NJSP is Emergency Management which is the statewide responsibility to prepare for, respond to and recover from emergent and disastrous incidents which occur beyond the capacity of municipalities and counties to effectively respond. In this capacity, the agency is also responsible for the coordination and support of emergency services at all levels, as well as the mitigation of the immediate damages from such incidents. Sources: 30

31 New Jersey State Office of Emergency Management The NJ Office of Emergency Management (NJOEM) office has evolved from a small agency with limited planning, training, and response capabilities to its present status as an integral part of state government. The Governor of New Jersey has the overall responsibility for Emergency Management activities in the State. On behalf of the Governor all activities and departments are coordinated, directed and controlled from the State Office of Emergency Management, Emergency Operations Center. Within the State there are 21 County Office of Emergency management Coordinators. The Governor of New Jersey, Chris Christie, declared a State of Emergency on 27th of October due to Hurricane Sandy. A State of Emergency is declared when The Governor believes a disaster has occurred or may be imminent that is severe enough to require State aid to supplement local resources in preventing or alleviating damages, loss, hardship or suffering. This declaration authorizes the Governor to speed State agency assistance to communities in need. It enables him to make resources immediately available to rescue, evacuate, shelter, provide essential commodities (i.e., heating fuel, food, etc.) and quell disturbances in affected localities. It may also position the State to seek federal assistance when the scope of the event exceeds the State's resources. The declaration empowers the New Jersey Office of Emergency Management (NJOEM) to act on behalf of the Governor to employ the resources and assets of State, local and private agencies to provide immediate assistance to localities. Typically, the New Jersey State Police, National Guard, and departments of Environmental Protection, Transportation and Health are called upon rather quickly to respond to the event, and other departments are added as needed. After the Governor issues the declaration, NJOEM puts the State Emergency Operations Plan into effect. It may also activate the State Emergency Operations Center to full 24-hour staffing to coordinate and direct State response and recovery operations. In addition, NJOEM may call on a number of private agencies such as the American Red Cross, The Salvation Army, and the Voluntary Organizations Active in Disaster (VOAD) network to fulfill critical missions. The Radio Amateur Civil Emergency Service (RACES) often provides backup emergency communications and the Civil Air Patrol may assist in search and rescue missions. Sources:

32 New York City Fire Department The New York City Fire Department, formally the Fire Department of the City of New York (FDNY) has the responsibility of protecting the citizens and property of New York City's five boroughs from fires and fire hazards, providing emergency medical services, technical rescue as well as providing first response to biological, chemical and radioactive hazards. The department has its headquarters in 9 MetroTech Center, Downtown Brooklyn, and its training academy (The FDNY Fire Academy) on Randall's Island. The FDNY is the largest municipal fire department in the United States, and the second largest in the world. There are about Uniformed Firefighters and Fire Officers and EMTs and Paramedics. The Fire Commissioner, and charge of the department, is Salvatore Cassano. Each year, the FDNY receives about calls about structural fires and calls about medical emergencies. A citywide Incident Management System plan released by the Office of the Mayor in 2004 set forth several "core competencies" which determine which agency has the authority to direct operations. FDNY core competencies include: Fire suppression, Pre-hospital emergency medical care, Search and rescue, Structural evacuation, CBRNE/HAZMAT life safety and mass decontamination, Cause and origin including arson investigations and Fire prevention inspections. In the past 10 years, FDNY has significantly enhanced its planning and operational capabilities to better respond to terrorism and/or major disasters. The FDNY Center for Terrorism and Disaster Preparedness (CTDP), created in 2005, enables the Department to refine and clarify its position in homeland security. The FDNY must constantly re-evaluate its goals from the past decade and build on the formal terrorism and disaster Preparedness strategy, developed in The 2011 FDNY counterterrorism and risk management strategy acknowledges years of preparedness improvements, as well as the Department s efforts to recalibrate its focus to better align itself with today s and tomorrow s challenges in the ever-changing world of counterterrorism and risk management. Sources: 32

Säkert, tryggt och framkomligt i vardag och kris. En satsning på säkerhet, trygghet och framkomlighet

Säkert, tryggt och framkomligt i vardag och kris. En satsning på säkerhet, trygghet och framkomlighet En satsning på säkerhet, trygghet och framkomlighet Stockholmsregionen växer Befolkningen ökar snabbt, fler personer rör sig i trafiken och transporterna ökar på vägar, järnvägar och med sjöfart. Små störningar

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

Studieresa till New York med fokus på trygghet och säkerhet

Studieresa till New York med fokus på trygghet och säkerhet Studieresa till New York med fokus på trygghet och säkerhet I början av 1990-talet var brottsligheten hög och otryggheten påtaglig i New York. Dagligen rapporterade media om grova våldsbrott, det ena värre

Läs mer

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att

Läs mer

Nyhetsbrev nr 2 Den 28 maj 2013

Nyhetsbrev nr 2 Den 28 maj 2013 Nyhetsbrev nr 2 Den 28 maj 2013 I nyhetsbrevet om Program för samverkan Stockholmsregionen får du löpande information om satsningen som flera samhällsaktörer står bakom för att stärka förmågan att samverka

Läs mer

En trygg, säker och störningsfri region

En trygg, säker och störningsfri region Bilaga till avsiktsförklaring En trygg, säker och störningsfri region - modell för regional samverkan Samverkan i en växande region En snabb expansion under senare år har gjort Stockholm till en av Europas

Läs mer

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014 Nyhetsbrev nr 4 Den 28 oktober 2014 I det här nyhetsbrevet kan du läsa om satsningen i Program för samverkan Stockholmsregionen där flera samhällsaktörer tillsammans stärker förmågan att samverka vid olika

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Dokumentation. Utrymningsövning UTÖ 14 april 2015. Första diskussionspunkterna:

Dokumentation. Utrymningsövning UTÖ 14 april 2015. Första diskussionspunkterna: Dokumentation Utrymningsövning UTÖ 14 april 2015 Första diskussionspunkterna: 1. Vart vänder man sig för att hitta bästa mottagningsort? 2. Vem har mandat att fatta beslut om mottagning? 3. Vet kommunerna

Läs mer

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar

Läs mer

PROGRAM FÖR SAMVERKAN STOCKHOLMSREGIONEN

PROGRAM FÖR SAMVERKAN STOCKHOLMSREGIONEN U T V E C K L I N G A V S A M V E R K A N I S Y F T E A T T Ö K A S A M O R D N I N G E N A V S A M H Ä L L E T S R E S U R S E R F Ö R A T T F Ö R H I N D R A O C H L I N D R A S T Ö R N I N G A R I S

Läs mer

Studieresa till New York med fokus på trygghet och säkerhet

Studieresa till New York med fokus på trygghet och säkerhet Studieresa till New York med fokus på trygghet och säkerhet I början av 1990-talet var brottsligheten hög och otryggheten påtaglig i New York. Dagligen rapporterade media om grova våldsbrott, det ena värre

Läs mer

Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering

Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering Krisorganisationen vid Uppsala universitet Fastställda av Rektor 2015-09-29 1 Inledning Uppsala universitets verksamhet är omfattande och bedrivs både i Sverige

Läs mer

Krissamverkan Gotland

Krissamverkan Gotland Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...

Läs mer

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande.

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande. PM 2014: RI (Dnr 307-877/2014) Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Remiss från Myndigheten för samhällsskydd

Läs mer

Bilaga Från standard till komponent

Bilaga Från standard till komponent Bilaga Från standard till komponent TYP REFERENS ÅR Riskhantering ISO 31000 Riskhantering Principer och riktlinjer innehåller principer och generella riktlinjer för riskhantering och kan användas av offentliga,

Läs mer

Höga flöden i Uppsala! - erfarenheter och lärdomar. 16 oktober 2013

Höga flöden i Uppsala! - erfarenheter och lärdomar. 16 oktober 2013 Höga flöden i Uppsala! - erfarenheter och lärdomar 16 oktober 2013 Agenda Händelseutveckling: före, under och efter Länsstyrelsen samverkansroll i denna händelse Erfarenheter som vi dragit Frågor Före

Läs mer

Baspresentation

Baspresentation Baspresentation 151028 37 Aktörer i samverkan Länsstyrelsen Stockholm Kommuner i Stockholms län (26 st.) Stockholms läns landsting Polisen Region Stockholm Försvarsmakten Militärregion Mitt Kustbevakningen,

Läs mer

Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys

Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Regionala enheten för Kris- och katastrofberedskap 2008-12-11 LS 0801-0055 Bilaga 2 Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys

Läs mer

Focus on English 9. Teacher s Guide with Projects

Focus on English 9. Teacher s Guide with Projects Focus on English 9 Teacher s Guide with Projects Focus on English är ett nyskrivet läromedel för åk 7 9. Goda engelskkunskaper är ett av elevernas viktigaste redskap för det livslånga lärandet. I boken

Läs mer

Studieresa till New York med fokus på trygghet och säkerhet

Studieresa till New York med fokus på trygghet och säkerhet Studieresa till New York med fokus på trygghet och säkerhet I början av 1990-talet var brottsligheten hög och otryggheten påtaglig i New York. Dagligen rapporterade media om grova våldsbrott, det ena värre

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Studieresa till New York med fokus på stadsutveckling & säkerhet

Studieresa till New York med fokus på stadsutveckling & säkerhet Studieresa till New York med fokus på stadsutveckling & säkerhet I början av 1990-talet var brottsligheten hög och otryggheten påtaglig i New York. Dagligen rapporterade media om grova våldsbrott, det

Läs mer

Transatlantiskt samarbete inom samhällssäkerhet

Transatlantiskt samarbete inom samhällssäkerhet Transatlantiskt samarbete inom samhällssäkerhet Teresa Åhman & Åsa Kyrk Gere, 22 november 2016 Syfte Informera om: Möjligheter inom transatlantiskt samarbete, pågående och planerade projekt Inspirera och

Läs mer

Styrgruppens studieresa till Safety Region Rotterdam-Rijnmond, 2013-08-29

Styrgruppens studieresa till Safety Region Rotterdam-Rijnmond, 2013-08-29 Styrgruppens studieresa till Safety Region Rotterdam-Rijnmond, 2013-08-29 En aktivitet inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Reserapport 2013:02 Stuideresa, Safety Region Rotterdam-Rijnmond

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalyser Utmaningar och möjligheter

Risk- och sårbarhetsanalyser Utmaningar och möjligheter Risk- och sårbarhetsanalyser Utmaningar och möjligheter Henrik Tehler Avdelningen för Riskhantering och Samhällssäkerhet Utgångspunkt Presentationen tar utgångspunkt i den riskforskning som har bedrivits

Läs mer

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av

Läs mer

Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering

Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering Dnr UFV 2015/1058 Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering Krisorganisationen vid Uppsala universitet Fastställd av: Rektor 2015-09-29 Rev. 2015-10-27 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Krishantering

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet P 1 Det här vill Civilförsvarsförbundet: Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet I Inledning Inför uppbyggnaden av ett nytt

Läs mer

1 Presentation av stöd- och utvecklingsenheten (SUE) - muntlig information

1 Presentation av stöd- och utvecklingsenheten (SUE) - muntlig information KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA Socialnämnden 2016-02-02 Socialnämnden Tid 2016-02-02, Kl 19:00 Plats Kommunalhuset i Tumba plan 2, rum 3 Ärenden Justering 1 Presentation av stöd- och utvecklingsenheten (SUE)

Läs mer

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna

Läs mer

Möta och minska översvämningsriskerna i Karlstad

Möta och minska översvämningsriskerna i Karlstad Möta och minska översvämningsriskerna i Karlstad 600 m Klimat och sårbarhetsutredningen Mål för arbete med översvämningsprogram Karlstads kommun ska på kort och lång sikt ha beredskap för att möta översvämningar

Läs mer

Rätt säkerhet 2009-05-25. Kris

Rätt säkerhet 2009-05-25. Kris Rätt säkerhet 2009-05-25 Kris Ingen katastrof med en etablerad incidenthantering Krister Gillén Combitech AB Kjell Wilhelmsson fd CISO, Saab AB 1 Det här skall vi prata om Vad vi upptäckte att vi behövde

Läs mer

Studieresa till New York april, 2012

Studieresa till New York april, 2012 Studieresa till New York 22-26 april, 2012 I början av 1990-talet var brottsligheten hög och otryggheten påtaglig i New York. Dagligen rapporterade media om grova våldsbrott, det ena värre än det andra,

Läs mer

Bara skog som brinner?

Bara skog som brinner? Bara skog som brinner? Utvärdering av krishanteringen under skogsbranden i Västmanland 2014 Fredrik Bynander & Viktoria Asp Vad hände? 31 juli 2014 Branden startar 4 augusti Stor brandspridning 5 augusti

Läs mer

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Projektorganisation Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Tillsammans blir vi starka. När samhället skakas av kriser sluter

Läs mer

Kontinuitetshantering ur ett samhällsperspektiv SIS Clas Herbring: MSB Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Kontinuitetshantering ur ett samhällsperspektiv SIS Clas Herbring: MSB Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Kontinuitetshantering ur ett samhällsperspektiv SIS 2013-02-07 Clas Herbring: MSB Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet clas.herbring@msb.se MSB:s Uppdrag MSB har ansvar för frågor om skydd mot

Läs mer

Varför öva tillsammans?

Varför öva tillsammans? Varför öva tillsammans? - övningsverksamhet i Sverige Niclas Karlsson niclas.karlsson@msb.se Uppdrag Samordna, genomföra och stödja regionala, nationella och internationella övningar inom området samhällsskydd

Läs mer

Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad 2012-03-20

Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad 2012-03-20 Mall Katastrofmedicinsk plan för primärvården Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning November 2011 Reviderad 2012-03-20 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 3 1. INLEDNING 4 1.1. Lagar, föreskrifter och

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Aktörsgemensam inriktning och samordning från teori till praktik. Malin Lintzén Ola Slettenmark 20 april 2016

Aktörsgemensam inriktning och samordning från teori till praktik. Malin Lintzén Ola Slettenmark 20 april 2016 Aktörsgemensam inriktning och samordning från teori till praktik Malin Lintzén Ola Slettenmark 20 april 2016 Aktörsgemensam inriktning och samordning från teori till praktik Viktiga termer Orientering

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar (MSB777)

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar (MSB777) Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar (MSB777) ett första steg mot en nationell modell för att åstadkomma inriktning och samordning Olof Ekman Malin Lintzén Ola Slettenmark

Läs mer

Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse

Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Kylesten Anders Hagström Ingela Asp Hanna Datum 2015-04-16 Diarienummer KSN-2015-0305 Kommunstyrelsen Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering

Läs mer

Vardagssamverkan Blåljus

Vardagssamverkan Blåljus U T V E C K L I N G A V S A M V E R K A N I S Y F T E A T T Ö K A S A M O R D N I N G E N A V S A M H Ä L L E T S R E S U R S E R F Ö R A T T F Ö R H I N D R A O C H L I N D R A S T Ö R N I N G A R I S

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

www.pwc.se/eforvaltning Öppna data Nytta och utmaningar för verksamheten

www.pwc.se/eforvaltning Öppna data Nytta och utmaningar för verksamheten www.pwc.se/eforvaltning Öppna data Nytta och utmaningar för verksamheten Utmaningar Organisatoriska Processer Arkiv System Styrdokument Personer Regulatoriska Offentlighetsprincipen Sekretess Persondata

Läs mer

Samverkansfunktion Stockholmsregionen

Samverkansfunktion Stockholmsregionen Samverkansfunktion Stockholmsregionen Uppdrag och bakgrund Hösten 2009 togs initiativet att samla ett tiotal aktörer för att diskutera möjligheterna att skapa ett mer formaliserat samverkansforum. Projektet

Läs mer

Trygghetens Hus - från vardag till kris

Trygghetens Hus - från vardag till kris Trygghetens Hus - från vardag till kris 1 Jämtlands län - en stor del av Sverige 2 Cirka 8-11 miljoner gästnätter i länet varje år. 3 4 Polisstationer i Jämtlands län Bräcke Funäsdalen Hammarstrand Hoting

Läs mer

Krisledningsplan. Inför och vid särskilda och extraordinära händelser. Socialförvaltningen. Diarienummer: Krisledningsplan

Krisledningsplan. Inför och vid särskilda och extraordinära händelser. Socialförvaltningen. Diarienummer: Krisledningsplan Krisledningsplan Inför och vid särskilda och extraordinära händelser Socialförvaltningen Dokumenttyp: Beslutad av: Socialnämnden Gäller för: Socialförvaltningen Dokumentnamn: Krisledningsplan Beslutsdatum:

Läs mer

SAMÖ 2008-2010. Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar

SAMÖ 2008-2010. Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar SAMÖ 2008-2010 Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar Ann-Charlotte Engström 2006-04-25 Dnr. 0300/2006 1 Förord Att öva är en av de viktigaste åtgärderna för att utveckla samhällets förmåga

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys Erfarenheter från tio års forskning (2004 2014)

Risk- och sårbarhetsanalys Erfarenheter från tio års forskning (2004 2014) Risk- och sårbarhetsanalys Erfarenheter från tio års forskning (2004 2014) Henrik Tehler Lunds universitet Avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet LUCRAM (Lund University Centre for Risk Assessment

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

National Prevention Strategy

National Prevention Strategy National Prevention Strategy Patrik Johansson, MD, MPH University of Nebraska Medical Center, College of Public Health, Member The Advisory Group on Prevention, Health Promotion, Integrative and Public

Läs mer

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH)

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Rättsenheten Avdelningen för verksamhetsstöd Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) Bakgrund

Läs mer

Smartare städer i Skåne

Smartare städer i Skåne Katarina Lindholm Client Executive Energy&Utilities IBM Sweden Smartare städer i Skåne En smartare planet INSTRUMENTED INTERCONNECTED INTELLIGENT + + = En möjlighet för hela världen att tänka och agera

Läs mer

Kommunens geografiska områdesansvar. krishanteringsrådets samordnande roll. kbm rekommenderar 2007:1

Kommunens geografiska områdesansvar. krishanteringsrådets samordnande roll. kbm rekommenderar 2007:1 Kommunens geografiska områdesansvar krishanteringsrådets samordnande roll kbm rekommenderar 2007:1 kbm rekommenderar 2007:1 Kommunens geografiska områdesansvar krishanteringsrådets samordnande roll Titel:

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Utan fast punkt en granskning av Göteborgs Stads arbete med bostadslösa

Utan fast punkt en granskning av Göteborgs Stads arbete med bostadslösa Rapportsammandrag Stadsrevisionen 15 november 2016 Utan fast punkt en granskning av Göteborgs Stads arbete med bostadslösa barnfamiljer Inledning I dag råder stark efterfrågan på lediga bostäder i Göteborg.

Läs mer

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

Socialstyrelsens chefsstödsmanual Socialstyrelsens chefsstödsmanual Webbaserat stöd vid implementering av Nationella Riktlinjer Hjälp i att prioritera Tillgänglig på socialstyrelsen.se från och med (sen)hösten 2015 (prognos) Chefsstödsmanualen

Läs mer

Störningar i elförsörjningen

Störningar i elförsörjningen Störningar i elförsörjningen Scenario Under de senaste månaderna har diskussioner om elmarknaden varit framträdande i samhällsdebatten. Det är kallt och det kommer att fortsätta vara det den närmaste tiden.

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17 (Dnr 2010/KS 0358 003 10) Tyresö kommun / 2010-12-01 3 (8) Innehållsförteckning 1 Grunder... 4 1.1 Samhällets

Läs mer

Stormen Gudrun informationen till allmänheten

Stormen Gudrun informationen till allmänheten Stormen Gudrun informationen till allmänheten Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Förord KBM sammanfattade erfarenheter efter stormen Gudrun som härjade i Sydsverige under januari 2005. Dessa

Läs mer

Sammanfattning Programmet i New York

Sammanfattning Programmet i New York Sammanfattning Arbetsmarknadsutskottet beslutade den 3 december 2015 att en delegation skulle göra en studieresa till USA i februari 2016 för att studera arbetsmarknads-, integrations- och jämställdhetspolitik.

Läs mer

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (9) Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem samhällsskydd och beredskap PM 2 (9) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:

Läs mer

H:3 Nyckelaktörer. Nyttan med verktyget. Förberedelser

H:3 Nyckelaktörer. Nyttan med verktyget. Förberedelser H:3 Nyckelaktörer Syftar till att synliggöra aktörers olika roller och ansvarsområden, deras inflytande över anpassningsprocessen samt belysa organisatoriska förhållanden. Nyttan med verktyget Verktyget

Läs mer

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar Dnr MSB 2016-129 Version 7 2016-02-04 Verksamhetsplan SOGO Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt Beredd av AU 151007 Reviderad efter SOGO 151021 Reviderad av AU 151203/160122 Beslutad

Läs mer

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun 1 Krisledning vid extraordinära händelser Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och

Läs mer

Sammanfattning Serviceförvaltningen har tagit fram en reviderad krisledningsplan med anledning av förändringar inom förvaltningen.

Sammanfattning Serviceförvaltningen har tagit fram en reviderad krisledningsplan med anledning av förändringar inom förvaltningen. Malmö stad Serviceförvaltningen 1 (1) Datum 2015-02-10 Vår referens Lars-Göran Lindh Planeringssekreterare LarsGoran.Lindh@malmo.se Tjänsteskrivelse Krisledningsplan för serviceförvaltningen SN-2015-29

Läs mer

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET 1 SU FU-2.11.1-3666-14 KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET Fastställd av rektor 2014-12-18 2 INNEHÅLL 1 Syfte och mål 3 2 Händelser som omfattas av krisplan 3 3 Krisledningsstruktur 4 3.1 Krisledningsgruppen

Läs mer

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter Maaret Castrén Professor in Emergency Medicine Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet

Läs mer

Traumadagen. Stockholm. 14 september Regional psykologisk och social krisberedskap i Stockholms län ett samverkansprojekt

Traumadagen. Stockholm. 14 september Regional psykologisk och social krisberedskap i Stockholms län ett samverkansprojekt Traumadagen Stockholm 14 september 2016 Regional psykologisk och social krisberedskap i Stockholms län ett samverkansprojekt Monika Scott Näslund, psykolog www.katastrofpsykologi.se Regionalt kunskapscentrum

Läs mer

Krisledningsplan för Hässleholms kommun

Krisledningsplan för Hässleholms kommun www.hassleholm.se S Krisledningsplan för Hässleholms kommun Program och handlingsplaner Diarienummer: 2015/376 170 Fastställt den: 2004-12-31 185 Fastställt av: Kommunfullmäktige För revidering ansvarar:

Läs mer

Plan för samhällsstörning - när det som inte ska hända ändå inträffar

Plan för samhällsstörning - när det som inte ska hända ändå inträffar Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-18 124 Plan för samhällsstörning - när det som inte ska hända ändå inträffar Version 1.0 Upprättad: 2013-05-23 I händelse av besvärliga situationer som kan komma att

Läs mer

Posom-plan. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer

Posom-plan. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer Posom-plan Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer 1 Innehåll Krishanteringssystemet... 3 Psykiskt och socialt omhändertagande - POSOM... 4 När och hur skall planen användas...

Läs mer

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Jämtland och Härjedalen en stor del av Sverige 126 000 personer Glest befolkat Många små orter utspridda i länet Befolkningen

Läs mer

Stormen Per. Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm

Stormen Per. Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm Stormen Per Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm STORMEN PER 14 JANUARI 2007 En ny storm drar in över Sverige Gudruns lillebror Maximal vindstyrka över fastlandet

Läs mer

Införandet av Enterprise Risk Management (ERM) i Vattenfall

Införandet av Enterprise Risk Management (ERM) i Vattenfall Införandet av Enterprise Risk Management (ERM) i Vattenfall SAS Forum 5 oktober 2010 Dan Mansfeld Risk manager Vattenfall AB En dag på arbetet. Riskhanteringsprocessen i verkligheten Risk identification

Läs mer

Analysrapport: Studieresa Nederländerna ur ett utrymningsperspektiv

Analysrapport: Studieresa Nederländerna ur ett utrymningsperspektiv Analysrapport 1 (13) ID Informationsklass Utgåva Öppen Version 1.0 Analysrapport: Studieresa Nederländerna ur ett utrymningsperspektiv Analysrapport 2 (13) Innehållsförteckning 1 Allmänt... 2 2 Om denna

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 Allmänna råd Utkom från trycket den 22 november 2012

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN LEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, HÖJD BEREDSKAP OCH ANDRA ALLVARLIGA HÄNDELSER Antagen av kommunfullmäktige den 15 december 2011 Dnr KS/2011:691 Innehåll 1 Inledning...5

Läs mer

Förtroende ANNA BRATTSTRÖM

Förtroende ANNA BRATTSTRÖM Förtroende ANNA BRATTSTRÖM The importance of this treaty transcends numbers. We have been listening to an old Russian maxim dovaray ne proveray Trust, but Verify Vad innebär förtroende? Förtroende är ett

Läs mer

Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse. Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans

Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse. Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans Vilka är vi? Esri Sverige AB - 100 anställda, +200 miljoner, kontor i Gävle, Falun,

Läs mer

Klimatanpassning bland stora företag

Klimatanpassning bland stora företag Klimatanpassning bland stora företag Introduktion till CDP CDP Cities programme Anpassningsstudien Key findings Kostnader Anpassningsstrategier Emma Henningsson, Project manager, CDP Nordic Office Inget

Läs mer

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Ambulanssjukvården och akutklinikerna i Dalarna har fått uppdraget att ta fram en framtidsplan för akutsjukvården

Läs mer

PROGRAM 2010-01-04. Onsdagen den 6 januari, 2010. Ankomst Teterboro, New Jersey

PROGRAM 2010-01-04. Onsdagen den 6 januari, 2010. Ankomst Teterboro, New Jersey Washington New York PROGRAM 2010-01-04 Press-, informations- och kultursektionen Anna Björkander Niklas Arnegren Helén Daun Rosengren Program för utbildningsminister Jan Björklunds besök i New York,6-10

Läs mer

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument

Läs mer

www.pwc.se/eforvaltning E-förvaltning under lupp Offentlig sektors högsta chefers syn på e-förvaltning

www.pwc.se/eforvaltning E-förvaltning under lupp Offentlig sektors högsta chefers syn på e-förvaltning www.pwc.se/eforvaltning Offentlig sektors högsta chefers syn på e-förvaltning Den tredje generationens e- förvaltning Genom att till stor del betrakta offentlig information och e-tjänster som gemensamma

Läs mer

Kommunikation är samarbete

Kommunikation är samarbete Kommunikation är samarbete Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Kommunikation är samarbete Innehåll Samverkan Innehåll i kommunikation Organisation Informationsansvarig Kanalansvariga Drabbade/anhörigcenter

Läs mer

Utveckling av FRG-konceptet

Utveckling av FRG-konceptet samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Utveckling av räddningstjänst och krishantering Jassin Nasr 010-240 5321 jassin.nasr@msb.se Utveckling av FRG-konceptet Inledning Konceptet frivilliga resursgrupper

Läs mer

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap Steget före Landstingets krisberedskap Säkerhet & beredskap Text: Ing-Mari Johansson och Agneta Carlsson, Säkerhet/beredskap Produktion: GA Information Foto: Hans Runesson, Tomas Asp, Holmatro, IStockphoto,

Läs mer

POLITISKT PROGRAM INLEDNING OCH VÄRDEGRUND. Antaget på kongressen 20150315

POLITISKT PROGRAM INLEDNING OCH VÄRDEGRUND. Antaget på kongressen 20150315 POLITISKT PROGRAM Antaget på kongressen 20150315 INLEDNING OCH VÄRDEGRUND s syfte är att stärka och stötta de anslutna ungdomsråden i deras strävan att skapa en bättre tillvaro för ungdomar där de verkar

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap 1 (7) Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap Med extraordinär händelse avses sådan händelse, som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk

Läs mer

KRIS- OCH KATASTROFPLAN

KRIS- OCH KATASTROFPLAN KRIS- OCH KATASTROFPLAN Upprättad 2009-11-26 Reviderad 2010-08-07 1. SYFTE OCH MÅL Syftet med kris- och katastrofplanering vid Föreningen Ekonomerna vid Stockholms universitet är att skapa handlingsberedskap

Läs mer

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Fastlagd 4/11 2014 av inriktande nivån genom Regionala chefsgruppen Vad har

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Janssen Nyhetsbrev Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Förord Under årets Almedalsvecka var Janssen självklart på plats. Vi anordnade två populära seminarier

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer