LUND SCIENCE VILLAGE en stadsbyggnadsvision

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LUND SCIENCE VILLAGE en stadsbyggnadsvision"

Transkript

1 LUND SCIENCE VILLAGE en stadsbyggnadsvision Stadsbyggnadskontoret i Lund

2 2 Lund Science Village

3 Innehåll Kap 1 Lund på tröskeln till en ny tid...5 Inledning...5 Vari ligger i så fall det nya...5 Kap 2 Brunnshög - förändrade planeringsförutsättningar...6 Brunnshög - kort historik...6 Förändrade planeringsförutsättningar...7 Lund NE...9 Byggnadsnämndens planuppdrag och stadsbyggnadskontorets hantering av uppdraget...9 Kap 3 Lund Science Village - en stadsbyggnadsvision...11 Bärande idéer och begrepp...11 Konceptualisering...12 A Konsolidering av dagens Lund...13 Slutsats - fortsatt inriktning del A...14 B Morgondagens Lund - Brunnshög/Odarslöv (ramprogrammets fokus)...14 Slutsats - fortsatt inriktning del B...16 C Kopplingen mellan Dagens Lund och Morgondagens Lund Brunnshög/Odarslöv...17 Slutsats - fortsatt inriktning del C...18 Sammanfattning...18 STADSBYGGNADSKONTORET I LUND Text: Stadsbyggnadsdirektör Anders Tingvar Layout och produktion: Annika André Omslagsbild: Toyama Observatory Tower, Kosugi,Toyama, Japan , Arkitekt Shoei Yoh 3

4 Lund Science Village

5 LUND SCIENCE VILLAGE Kap I Lund på tröskeln till en ny tid? Inledning För den som blickar tillbaka och studerar Lunds historia är det relativt enkelt att ange de mest betydelsefulla stegen i stadens utveckling och att också ge en förklaring till det som har hänt genom århundradena. Ju närmare man kommer vår nutid desto svårare är det emellertid att med samma säkerhet påstå att staden är på väg in i ett nytt skede. Det är först med facit i hand som man i efterhand kan vara mera säker på vad som skett. Kommunens översiktsplan Öpl-98 bygger till stor del på planen från 1991 och anlägger i termer av kommande utbyggnadsområden, ett 40-årsperspektiv. Den gäller alltså fram till ungefär Vad planen däremot inte anger med samma tydlighet är det sätt på vilket kommande utbyggnadsområden ska bebyggas och användas mera precist. Detta avgörs från fall till fall, beroende på vilka värderingar och krav som utvecklas över tiden. Om man tillåter sig att påstå att vi ganska väl kan förutse de närmaste årens planering, så betyder det att nästan halva sträckan fram till 2030 har avverkats. Det är alltså inte så egendomligt om nya tider och nya idéer gör sig gällande och att tidigare stälningstaganden kanske måste omprövas. Under arbetet med den fortsatta planeringen av Brunnshög har stadsbyggnadskontoret noterat påtagliga förväntningar om att området tydligt ska återspegla vår tids föreställningar om en framsynt och långsiktigt hållbar stadsutveckling, ekologiskt och socialt men också som arena för ekonomisk tillväxt. Om detta är en riktig iakttagelse och om kommunen och andra intressenter menar allvar med en sådan ambition ja då kan man nog våga påstå att Lund står på tröskeln till en ny tid. Vari ligger i så fall det nya? Det nya ligger primärt i det faktum att Brunnshög enligt Öpl-98 utgör den avslutande pusselbiten i talets koncentriska och funktionalistiska stadsutveckling i Lund. Översiktsplanen anvisar inga ytterligare utbyggnadsområden utöver de som redan planlagts eller nu är föremål för programarbete, exempelvis det just framlagda förslaget om Linero-Norränga-Råbylund. Utöver möjligheterna att förtäta staden och att avleda expansionstrycket till byarna och till andra kommuner i omgivningen, återstår egentligen endast en möjlig utbyggnadsriktning, nämligen Brunnshög och vidare åt nordost ut mot Odarslöv. Här finns få andra motstående intressen än de som gäller den goda jordbruksmarken. Denna utbyggnadsriktning sammanfaller med den historiska utvecklingen av Lund som lärdomsstad och som innovationsmiljö för kunskapsorienterade företag i nära samverkan med Lunds Universitet, alltså den utveckling som startade med och vid Domkyrkan och Lundagård och som sedan fortsatt med Universitetet, LTH och IDEON för att sedan peka vidare åt nordost. Det nya ligger också däri att Det Nya Lund ska uppfylla kravet att föra samhällsutvecklingen i riktning mot långsiktig hållbarhet, alltså den föreställning vi har om alla de goda lösningar som bidrar till att den pågående förslitningen av vår miljö kan upphöra att sådana lösningar bokstavligen ska byggas in i den nya stadsdelen Brunnshög. Ett inslag bland många andra i denna föreställning är att Brunnshög ska ges ett blandat innehåll som kännetecknas av mångfald, öppenhet och tolerans. Om en stadsbyggnadsvision med dessa förtecken kan ges god förankring och om den kan samla tillräckligt starka drivkrafter för ett genomförande, ligger det nära till hands att tala om en ny tid för Lund. Det Nya Lund växer fram på höjden med utblickar över det omgivande skånska landskapet det Gamla Lund befäster sin position i kraft av sin historia och sin unika stadsmiljö. Våra efterkommande må ha överseende med detta övermod, men det är svårt att inte låta tankarna fara i denna riktning just nu. Brunnshög är i så fall inte en avslutning på Lund utan en början på något nytt.

6 Kap 2 Brunnshög förändrade planeringsförutsättningar Brunnshög- kort historik godkände fullmäktige ett förslag till fördjupning av översiktsplanen för Brunnshög - ett nytt utbyggnadsområde om drygt 100 ha beläget i anslutning till Nya Vattentornet och stadens högsta punkt. Beslutet var en bekräftelse på översiktsplanens idé redan från 1991 om att Brunnshögsområdet i nordöstra delen av Lund skulle utvecklas och användas som ett renodlat verksamhetsområde, i första hand för kunskapsorienterade företag som kunde dra nytta av närheten till LTH och IDEON. Beslutet kan också ses som ett uttryck för kommunens strävan att säkra en framtida expansion för IDEON, den första och vid den tiden mest framgångsrika forskarbyn i Sverige. Angränsande markområden inom Pålsjö-området hade till största delen förvärvats av andra företag. Enda möjligheten till expansion för forskarbyn fanns därför öster och nordost om motorvägen, där kommunen redan ägde och kunde förvärva ytterligare mark för exploatering. Den första etableringen ägde rum 1999 då Ericsson enligt en ny detaljplan i kv Nya Vattentornet lät uppföra kontorslokaler, som senare överfördes till andra ägare för uthyrning till Sony Ericsson respektive Ericsson Mobile Platform Systems. Etableringen låg helt i linje med översiktsplanens intentioner och sågs som en bekräftelse på att planeringsstrategin var riktig. Perspektivbild från fördjupningen av översiktsplanen för Brunnshög 1999, G Dahlström 6

7 Nästa steg blev att planlägga området öster om Ericsson för att lägga fast vägsystemet och sträckningen för Lundalänken med en hållplats vid ett kommande centrumkvarter som även omfattar Högsta Punkten (den högst belägna delen av området och i hela Lund om man bortser från deponiområdet på Ladugårdsmarken). Ett viktigt inslag i detta planarbete blev också att medge bostadsbebyggelse i form av åtta punkthus med sammanlagt ca 200 bostäder öster om centrumkvarteret samt ett förplanterat parkområde. Bostäderna är nu under uppförande. Kommunen inledde genom en politisk styrgrupp (Brunnshögsgruppen) samarbete med fem olika fastighetsbolag 2001 i syfte att få igång marknadsföring och exploatering av Brunnshögsområdet. Betydande markområden fördelades mellan bolagen (Intressentgruppen) med stöd av optionsavtal som gäller till och med utgången av år Ett kvalitetsprogram utarbetades men av olika anledningar har utbyggnaden inte kommit igång. För ett av bolagen har antagits detaljplan (kv Höjdpunkten), dock utan att någon byggnation har påbörjats. Sony Ericsson på Brunnshög (Vasakronan) Förändrade planeringsförutsättnigar Under de senaste åren från omkring 2000 och framåt har förutsättningarna för en utbyggnad inom Brunnshögsområdet förändrats i flera avseenden. Öresundsbron och omfattande offentliga satsningar i Köpenhamn (Örestaden) respektive Malmö (Bo01 och Västra Hamnen) har påtagligt förändrat Lunds konkurrensläge Fastighetsbolagen inom IDEON har valt att förtäta inom befintligt markinnehav så långt möjligt och därmed uppskjuta expansionen på annat håll Universitetet förtätar och koncentrerar inom befintligt campusområde Efterfrågan på tomtmark för kontor har visat sig bli mindre än väntat Förhoppningarna om att få använda namnet IDEON i någon form har övergetts Olika försök att enas kring en gemensam marknadsföring har inte givit några övertygande resultat Projekt Mitsubishi Vasakronan bygger ytterligare m 2 åt Sony Ericsson Nya bostäder 2005 (Brinova)

8 Sölvegatan med framtida spårtrafik under Autostradan (Förstudie White 2005) Under hösten 2004 utvecklades i intressentgruppen och senare även i den politiska styrgruppen delvis nya tankar om att ge Brunnshögsområdet ett nytt innehåll och en annan profil än den som lagts fast i översiktsplanen White arkitekter AB utarbetade en förstudie som blev klar i mars 2005 och som pekade på vikten av att betrakta Brunnshög som en stadsdel med ett blandat innehåll, att hålla dörren öppen för en fortsatt utveckling mot Odarslöv samt att arbeta med en mera stadsmässig koppling in mot Ideon/Pålsjöområdet och därmed försöka överbrygga den barriär som Lund kandidat till europeisk kulturhuvudstad 2014 Autostradan E22 utgör. Förstudien överlämnades till byggnadsnämnden som i september lämnade planuppdrag till stadsbyggnadskontoret Arbetet kom också att påverkas av några andra, mycket viktiga händelser under 2005: Uppgifter i regeringens forskningsproposition om att en ny synkrotronljusanläggning (MAX IV) bör uppföras inom Lunds Universitet med placering i norra delen av Brunnshögsområdet (planprövning påbörjad) Allan Larssons regeringsuppdrag att utreda förutsättningar för en ESS-anläggning, likaledes med preliminär placering i Lund, strax utanför Brunnshög (lokaliseringsprövning begärd och beslutad av fullmäktige) En diskussion om vad som kännetecknar framtidens, tredje generationens forskarbyar uttalade krav på en mera varierad och dynamisk, urban miljö Kommunens beslut att kandidera som europeisk kulturhuvudstad Den femte friheten Fortsatt diskussion och nya tankar om hållbar stadsutveckling i samarbete med bl. a. Lunds Universitet en slags symbios mellan kulturstaden och vetenskapsstaden Beslut i Brunnshögsgruppen att upprätta ett förslag till program för en internationell arkitekttävling för Högsta punkten på temat Den femte friheten Brunnshög förs fram som tänkbar placering för samlokalisering av vissa kommunala förvaltningar (ca arbetsplatser) Ett framgångsrikt bostadsprojekt (Brinova) på Brunnshög banar väg för flera bostäder i området Stark återhämtning av Ericsson och förväntningar om fortsatt satsning i Lund Ett tydligare intresse från fastighetsbolagens sida att investera i området främst bostäder Beslut om samordnad marknadsföring av Brunnshög i början av 2006 (Lund North East -Lund NE).

9 Lund NE Uppdraget att genomföra en samordnad marknadsföring av Brunnshög har utvecklats till att samtidigt bli en marknadsföring av Lund med alla dess starka sidor inom såväl näringslivet och universitetet som kommunen i övrigt. Diskussionen har visat att föreställningen om ett starkt Brunnshög som en stadsdel med blandat innehåll är intimt förenad med bilden av Lund, att många av stadens starka sidor måste överföras till och utvecklas ytterligare på Brunnshög. Samtidigt söker staden Lund en exponent för förnyelse och ökad konkurrenskraft något som i varje fall delvis kan materialiseras i ett framsynt stadsbygggnadsprojekt på Brunnshög och med en möjlig fortsättning åt nordost. Denna riktning kommer i så fall att utgöra en naturlig fortsättning på den historiska och kanske unika stadsutveckling som ägt rum under århundradena från Domkyrkan och Lundagård via Universitetet, LTH, IDEON och Pålsjö till Brunnshög. För en internationell målgrupp har detta omsatts i begreppet Lund North East Lund NE med den geografiska koordinaten för Högsta Punkten som särskild accent. Marknadsföringsmaterialet är naturligtvis inte avsett att användas som programhandling i en planprocess enligt Plan- och Bygglagen (PBL). Byggnadsnämndens planuppdrag (se nedan) gäller primärt Brunnshög, men som följer av det inledande kapitlet erbjuder området så speciella förutsättningar att det måste inordnas i ett bredare sammanhang en problematiserad kontext och en stadsbyggnadsvision, som inte bara ska marknadsföras utan även hanteras i en regelstyrd planprocess, vilket ställer särskilda krav både på form och innehåll. Byggnadsnämndens planuppdrag och stadsbyggnadskontorets hantering av uppdraget Att styrgruppen för Brunnshög överlämnat förstudien (White mars 2005) till byggnadsnämnden för vidare beaktande i fortsatt planering, innebär att nämnden ska göra de bedömningar och vidtaga de åtgärder som krävs för att kommunens samlade intresse av en framsynt planering och utbyggnad ska komma till stånd i området. Med denna tolkning av planuppdraget (sept 2005) har stadsbyggnadskontoret initierat ett arbete med ett ramprogram som bygger vidare på 1999 års fördjupning men som tar upp nya tankar om ett blandat innehåll av både verksamheter, bostäder och service och som dessutom ger öppningar för en eventuell fortsättning åt nordost samtidigt som kopplingen mot staden förstärks. Vid en samlad bedömning av de nya planeringsförutsättningarna har stadsbyggnadskontoret under hösten 2005 kommit fram till att den fortsatta planprocessen om Brunnshög bör hanteras inom ramen för en ny stadsbyggnadsvision. Denna tar höjd för det Lund NE kommunens informationsmaterial februari 2006

10 A C B Visionens geografisk omfattning och konceptualisering (A, B och C), se kap 3. Underlag Förstudie White 2005 faktum att staden står inför utmaningen och möjligheten att forma en ny epok i stadens utveckling. Detta förklaras sammanfattningsvis av den starka drivkraften i Lunds näringsliv, forskning och utbildning att staden varken kan eller vill sluta växa MAX IV och eventuellt ESS är starka exponenter fortsatt stadsutveckling åt nordost Lund kandiderar till europeisk kulturhuvudsats 2014 Lund bör bidra till goda lösningar för hållbar utveckling nya idéer för en ny tid. Stadbyggnadskontorets benämning på denna stadsbyggnadsvision är LUND SCIENCE VILLAGE. Namnet knyter an dels till The Global Village, ett yttryck som myntades av Marshall McLuhan i boken The Gutenberg Galaxy 1962, och dels till Science City, som används på olika håll i större städer för att markera en koncentration av forskningsbaserade företagsområden. LUND SCIENCE VILLAGE är således inget nytt geografiskt begrepp utan ska tjäna som referens för den vision och den process i vilken man politiskt bör pröva, inte bara Brunnshög utan också de utvecklingsperspektiv som påverkar och ger Brunnshög dess innehåll. Lite tillspetsat kan frågan formuleras på följande sätt: är Brunnshög en avslutning på det Gamla Lund eller är det en startpunkt för det Nya Lund och hur påverkas i så fall Dagens Lund av en sådan vision? 10

11 Kap 3 Lund Science Village en stadsbyggnadsvision Bärande idéer och begrepp Visionen vill fånga Lunds särdrag som lärdomsstad och samtidigt framhålla vikten av den sociala dimensionen i en livsmiljö med mänsklig skala. Bärande idéer i övrigt föreslås vara Lund Crossover Ett internationellt och kosmopolitiskt förhållningssätt som bejakar mångfald, variation och överraskningar Lund Green Front En parafras på begreppet Sea Front i syfte att lyfta fram landskapet, det gröna havet, som en grundkvalitet i visionen och en viktig tillgång för nya utbyggnadsområden, samtidigt uttryck för hållbar (stads)utveckling ekologiskt, ekonomiskt och socialt Living Lund Fokus på de människor som väljer att leva och verka i Lund En levande stad fylld av tillit, trygghet och tolerans Begreppen torde stå i god överensstämmelse med kommunens vision för Lund 2013 och ger samtidigt en antydan om hur en övergång till hur ett stadsbyggnadsarbete kan formuleras. Stadsbyggnadskontorets positionspapper om hållbar stadsutveckling (Sindrevision 2006) Greenwich Village, författar- och konstnärskvarter på Manhattan i New York, USA. Greenwich Village eller The Village är också känt för sina restauranger, jazzklubbar och antikbodar. 11

12 Konceptualisering En konceptualisering av visionen görs här genom en uppdelning av densamma i tre geografiskt olika delar enligt följande. A. Konsolidering av Dagens Lund. Avser fortsatt arbete för att komplettera och förnya dagens Lund utifrån en mera modern föreställning om vad detta måste innebära för att förhindra en konservering och stagnation av staden B. Planering av Morgondagens Lund Brunnshög/ Odarslöv. Avser ramprogram för struktur och innehåll till grund för detaljplanering i Brunnshög samt idéer om en möjlig fortsättning mot Odarslöv C. Kopplingen mellan Dagens (A) och Morgondagens (B) Lund. Avser sådana stadsbyggnadsåtgärder som leder till en förbättrad och mera stadsmässig övergång utmed Sölvegatan från Pålsjöområdet till Brunnshög. E22 som barriär studeras särskilt. Genom att kombinera idéer och begrepp med de olika delarna A, B och C ovan i en matris erhålles en schematisk arbetsmodell som kan underlätta förståelsen för visionens olika delar. Matrisen vill illustrera hur visionens fokus ligger i kombinationen Brunnshög/Lund Green Front och hur andra, mera perifera men ända viktiga delar måste hanteras parallellt. Lund Science Village en sammanställning av visionens olika delar och idémässiga innehåll 12

13 A Konsolidering av dagens Lund Visionsarbetet utvecklas i öppen dialog Förslag till Innovationernas hus. Uulas Arkitekter AB. (Första Fastighets AB Ideon) Dagens Lund och det nya Lund måste följas åt. Den nyorientering av stadens utveckling som Brunnshög ska bära fram blir inte trovärdig om man försummar den ständigt pågående stadsutveckling som sker i den redan byggda staden. Starkt förenklat är denna utveckling självgående: olika intressenter initierar kompletteringar vad gäller bostäder, verksamheter, trafiksystem etc. I blandad stadsbebyggelse ses sådana åtgärder ofta som både naturliga och önskvärda, staden förnyas och förbättras. Men mer av samma leder samtidigt till att den funktionsuppdelade staden cementeras - en utveckling som inte är odelat positiv. Alltfler efterlyser den urbana variation som förknippas med begreppet stadsmässighet och som utmärks av en långt driven variation och dynamik. Inom de delar av staden där den funktionalistiska stadsplaneringen lett till en i huvudsak ensartad markanvändning, väcks nu allt oftare frågor om de brister som sådana stadsdelar uppvisar. Det kan gälla såväl rena bostadsstadsdelar som sådana stadsdelar som domineras av kontor och andra verksamheter. Debatten pekar i riktning mot ett ökat intresse för sådana kvaliteter som följer med nya inslag. Lund uppvisar i många delar samma karaktärsdrag som andra svenska städer som genomgått en omfattande utbyggnad i modern tid. En ingående analys av dessa frågeställningar har gjorts av arkitekt Bo Larsson 2002 (Relationen mellan natur och kultur i Lunds stadsplanering ). Ett framträdande särdrag i Lund är all den bebyggelse utmed den s k kunskapsaxeln som kyrka, stat/universitet, landsting och näringsliv låtit uppföra under årens lopp. Samtliga dessa har av naturliga skäl enbart sett till sina egna behov, alltså byggnader för institutioner och verksamheter. Hittills har ingen sett anledning att ifrågasätta denna ordning, fördelarna för staden har varit uppenbara, men stad i ordets egentliga mening har man inte byggt. Frågan inställer sig nu om tiden är mogen att börja diskutera en komplettering av dessa stadsdelar med andra former av bebyggelse för att uppnå ett mera blandat stadsinnehåll. Stadsbyggnadskontoret har i detta sammanhang uppmärksammat de resonemang som utvecklats av den amerikanske professorn Richard Florida och som handlar om vilka krav på sin livsmiljö som de kreativa människorna ställer (de människor som många städer konkurrerar om). Lund har måhända ingen officiellt uttalad målsättning om detta, men i begrepp som lärdomsstad eller idéernas stad ligger en ambition att attrahera kreativa människor till staden, dess forsknings- och utbildningsmiljöer och till kunskapsorienterade företag. En tanke är i så fall att man kritiskt bör studera de miljöer där dessa människor är verksamma för att pröva om berörda stadsdelar kan kompletteras på något sätt i syfte att införa avvikande och mera dynamiska element. Det som ligger närmast tillhands är ofta bostäder så att idag renodlade verksamhetsområden med institutioner och företag får liv dygnet runt, bättre underlag för service och ökad social dynamik. Områden utmed kunskapsaxeln som bör tas upp till diskussion är förslagsvis universitetets institutionsområden och LTH/IDEON. Såväl friställda lokaler som obebyggd mark bör diskuteras, givetvis under hänsyn till de bevarandeintressen som kan finnas. 13

14 En annan tanke har tagits upp i stadsbyggnadskontorets rapport Lund Hot Spots, där en inventering har gjorts för att identifiera och kanske förbättra stadens kreativa miljöer - främst mötesplatser för oväntade möten. 18 olika platser har beskrivits. Ett försök har inletts i samarbete med berörda intressenter (bl. a. universitetet och Akademiska Hus) för att förstärka den offentliga miljön utmed den nedre delen av Sölvegatan. Slutsats - fortsatt inriktning del A Under arbetet med konsolidering av dagens Lund (del A) kan man särskilja i huvudsak följande insatsområden, vilka är centrala för att underbygga och stärka visionen om Lund Science Village på bred front 1. Den fortgående, allmänna förtätning och komplettering i övrigt som sker i staden planprocesser och genomförande sker i reguljär verksamhet. 2. Komplettering av ensartade verksamhetsområden med bostäder och service särskilda initiativ krävs av berörda markägare/ förvaltare och gärna i samverkan med de människor som verkar i området. 3. Inventering och vidareutveckling av intressanta mötesplatser (Lund Hot Spots) genomförande enligt pkt 2. Värna och Vinna staden utgör en solid plattform för detta arbete liksom LundaMaTs och andra kommunala handlingsprogram för hållbar stadsutveckling. B Morgondagens Lund - Brunnshög/ Odarslöv (Ramprogrammets fokus) Det framtida Brunnshög ska utgöra en levande stadsdel med ett blandat och varierat innehåll av verksamheter, bostäder, service och erforderlig infrastruktur. Området motsvarar i princip den avgränsning som gjorts i översiktsplanen efter fördjupningen 1999, men får delvis ett annat innehåll. För Brunnshögsområdet upprättas ett ramprogram i särskild handling. Ramprogrammet ger en ramdisposition och en fysisk struktur för markanvändning och fortsatt detaljplanering i samråd med förekommande intressenter i öppna planprocesser. Programmet redovisar kopplingar mot befintlig bebyggelse väster om E22 men också mot det öppna landskapet och Kungsmarken i öster samt mot en möjlig, fortsatt utbyggnad mot Odarslöv. En sådan utveckling kan aktualiseras av att regeringen erbjuder ett svenskt värdskap för ESS eller av att sta- Den femte friheten på Högsta Punkten? (Toyama Observatory Tower, Kosugi,Toyama, Japan , Arkitekt Shoei Yoh) Skissförslag handel och kontor, White. (NCC Property Development, mars 2006) 14

15 MAX IV Lunds universitet 2007 Kontor och butiker, etapp 1 White 2007 (Skanska) den av annan anledning kan behöva ytterligare mark för expansion - något som ännu inte prövats i gällande översiktsplan. Till ramprogrammet fogas ett dokument om hållbar stadsutveckling som avses att tillämpas på Brunnshög. Av särskild betydelse är tanken om att föra Lundalänken på spår vidare norrut för att möjliggöra bekväm transport från Lund C och det överordnade järnvägsnätet respektive från söder och öster. Frågan om hur Högsta Punkten ska användas kommer att prövas i en kommande internationell arkitekttävling. I områdets norra del mellan E22 och Odarslövsvägen kommer MAX IV att placeras i enlighet med upprättat planprogram. Sammanlagt kan Brunnshögsområdet inrymma närmare 3000 bostäder och ca arbetsplatser. I följande avsnitt återges några tidiga idéer som ramprogrammet kommer att hantera och som är avsedda att utvecklas vidare i det fortsatta arbetet. 1. Hållbar stadsutveckling. Brunnshög bör utformas för att ge en bild av hur man i Sverige idag kan skissera och främja en fortsatt process mot långsiktig hållbarhet. Till stöd för ett sådant arbete finns dels ett antal kommunala dokument och politiskt antagna program och dels en särskild PM upprättad på stadsbyggnadskontorets uppdrag av Sindrevision AB Denna ska ses som ett försök till positionsbestämning med tankar om fortsatt utveckling om hållbar stadsutveckling kring sex olika fokusområden, till vilka också knyts idéer om samverkan och genomförande på olika sätt. Genom samarbete med Universitetet förses planprocessen med aktuell kunskap inom strategiska kompetensområden som t ex energi, materialanvändning/byggteknik och transporter Varje fokusområde bildar programlinje utefter vilken såväl projektarbete som forskning och utbildning kan kopplas. Lundalänken utgör en ryggrad i det framtida transportsystemet och planeras för spårburen trafikering centralt genom området. Länken kan ses som en fortsättning på den linje som idag utgår från Lund C och som i framtiden kommer att betjäna mycket viktiga regionala arbetsplatser kring MAX IV och ett eventuellt ESS. Lundalänken ger samtidigt en regionalt viktig koppling österut till Dalby och Simrishamnsbanan, samt eventuellt söderut mot Staffanstorp och Malmö, som i sin översiktsplan har pekat på vikten av en nära koppling till nordöstra Lund. Bostadsbyggandet kan utgöra ca 30 % av planerad bebyggelse och ska ses både som ett viktigt tillskott ur bostadsförsörjningssynpunkt, men kanske framför allt som en spelöppnare med stark marknadspotential för att öka intresset för området. Detta såväl som ambitionen om ett crossover -tänkande vad gäller arkitektur och stadsbyggnad blir ett viktigt uttryck för den attraktivitet som området ska utstråla. Den planerade synkrotronljusanläggningen MAX IV placeras i norra delen av området enligt särskilt planprogram till detaljplan februari 2006 Högsta Punkten är arbetsnamn på ett större byggnadsverk som ska bära upp områdets starka symbolvärden. Ett program för en internationell arkitekttävling ska upprättas. Ett bärande tema för denna tävling ska vara Den femte friheten det tema som är vägledande för det pågående arbetet med Lund som Kulturhuvudstad Till byggnaden kan knytas andra publika funktioner, t ex för att exponera vetenskap och kultur så- 15

16 väl regionalt som internationellt samt hotell och konferensanläggning. Inslaget av verksamheter ska vara det dominerande närmare % av byggrätterna ska reserveras för kunskaps- eller serviceorienterade företag som med fördel kan blandas med boende i området. Tyngre sådana enheter förläggs mellan Autostradan E22 och Odarslövsvägen. Parker och grönytor diskuteras utefter hela skalan av mindre, väldisponerade ytor i tät stadsmiljö till större stråk och riktningar ut mot det omgivande landskapet mot Kungsmarken. Bebyggelsestrukturen i de centrala delarna ska kännetecknas av en långt driven variation som kan erbjuda både småskalig service och intim stadsmässighet. Arkitekturen ska vara offensiv och nyorienterande av hög internationell klass. Servicestrukturen måste styras så att den så långt möjligt orienteras mot den offentliga miljön och så att den bidrar till det liv i stadsrummet som alla efterfrågar. Lokaler i bottenvåningarna ut mot sådana stråk ska göras småskaliga för att möjliggöra för fåmansföretag och företag med varierande etnisk bakgrund att etablera sig i området. Både livsmedel och annan detaljhandel ska förekomma. Parkeringsfrågan inrymmer många aspekter och är ytterst väsentlig att diskutera i tidigt skede. Källargarage och ett fåtal större P-anläggningar är huvudkonceptet samtidigt som bilanvändningen generellt ska begränsas genom att kollektivtrafik och GC-nät prioriteras. Andra styrmedel måste också tillgripas. För att skapa god tillgänglighet tillämpas principen om silning av biltrafiken genom området. Korttidsparkering anordnas på lokalgatorna. Förstudiens förslag om ett centralt stråk Ramblan tas på fullt allvar efter sin förebild i Barcelona och med en större publik byggnad som avslutning i norr. Barnperspektivet tillämpas främst i delar med bostadsbebyggelse, skolor, service och kollektivtrafik i urban miljö. Särskilda uppslag - Takterasser på minst 50 % av ovanvåningarna/ takytan gärna med inslag av gröna tak i övrigt Vatten och utblickar är viktiga inslag i stadsmiljön Platser för avskildhet (meditativa studios) också i centrala stråk Handelsträdgård med orangeri i centralt läge Skolor och institutioner inplaneras från början Äldreboende ges central placering på flera ställen Lundalänken inplaneras för spårburen trafik från början som ett bärande stadsbyggnadselement. Hög arkitektonisk standard är ett genomgående krav med accentbyggnader i strategiska lägen. Slutsats fortsatt inriktning del B Visionens centrala del Brunnshög, hanteras i ett ramprogram som ger en fysisk och innehållsmässig struktur för området (se särskild programhandling baserad på förstudie av White Arkitekter mars 2005 och utarbetad av stadsbyggnadskontoret i samarbete med bl a arkitekt Sören Stenqvist och landskapsarkitekt Håkan Sundell mars 2006). Ramprogrammet utgör planprogram enligt 5 kap 18 PBL. 16

17 C Kopplingen mellan Dagens Lund och Morgondagens Lund Brunnshög/ Odarslöv Sölvegatan Förstudien (White Arkitekter mars 2005) framhåller mycket förtjänstfullt vikten av att omgestalta den övre delen av Sölvegatan i syfte att göra kopplingen mellan Dagens och Morgondagens Lund mera stadsmässig och attraktiv. Vi talar om en ganska ordinär stadsgata, men som i framtiden ska bilda ett huvudstråk ut mot Morgondagens Lund. Gatan utgör en del av Lundalänken och kommer att omgestaltas i samband med konvertering till spårtrafik. Då krävs även en breddning och fördjupning av passagen under Autostradan E22. En analys av Sölvegatan bör samtidigt åtföljas av en diskussion om vad som kan göra inom andra angränsande områden för att tillföra helt nya stadsbyggnadselement, gärna i form av bostäder. Ett aktuellt initiativ av stor betydelse är planerna på ett Innovationernas Hus i kvarteret Syret, där planändring pågår. Diskussioner har också inletts om ny bebyggelse utmed Sölvegatan och mellan Schelevägen och E22 samt om en förtätning inom LTH-området med studentbostäder. Sistnämnda initiativ kan ses som ett uttryck för ett nytt intresse att pröva helt nya uppslag som ligger väl i linje med förstudiens tankegångar. Det är främst berörda markägare som tillsammans med kommunen kan gå vidare med den här typen av uppslag. En komplikation är att intilliggande tomtmark i visa fall är reserverad för industriändamål Förtätning utmed Sälvegatans övre del (skissförslag ark Gunilla Svensson 2006) Lund Hot Spots, Rapport stadsbyggnadskontoret november 2005 (ibland för forsknings- och utvecklingsändamål) i gällande detaljplan, vilket kan vara svårt att förena med ny bostadsbebyggelse på grund av bestämmelser i Miljöbalken. En planprövning måste i sådana fall även innefatta sådan mark för industriändamål. Hot Spots Ett annat uppslag är det just påbörjade arbetet med Lund Hot Spots, som nämnts tidigare. Inledningsvis koncentreras arbetet på den nedre delen av Sölvegatan för att där se om det finns mötesplatser som kan utvecklas ytterligare. Akademiska Hus och Lunds Universitet deltar med stort intresse. I takt med att arbetsmodellen tar form och praktiska åtgärder kanske genomförs, kan fokus efter hand även riktas mot andra delar av institutionsområdet för att ge stråket upp mot Brunnshög ett mera varierat och levande innehåll. Överdäckning av Autostradan E22 Ett än mera visionärt uppslag är tanken om en överdäckning av E22:an från Dalbyvägen upp till Tornavägen ungefär. Tanken är inte primärt ett led i att vitalisera kopplingen ut mot Brunnshög utan syftet är att minska de barriäreffekter som Autostradan ger i staden. Uppslaget bör likväl föras in i detta sammanhang som ett led i att arbeta för långsiktig hållbarhet i detta fall för att kompensera för de skador och 17

18 eliminera den bullerbelastning som vägtrafiken vållar omgivningen. Projektet är inte studerat i detalj, men överslagsbedömningar pekar mot en förtätningspotential på bostäder med inslag av kontor och service. Kontoret har inget formellt uppdrag att arbeta med frågan men har underhand fört fram förslaget till Vägverket som uttryckt visst intresse. LTH-området Tankar om förtätning inom LTH-området är inte nya på något sätt. Redan de ursprungliga planerna från 1960-talet har upprättats med tanke på sådana framtida behov, primärt för undervisningsändamål. Förtätningar har skett exempelvis för Ekologihuset, Kårhuset och Ingvar Kamprads Designcenter. Den alltför långt drivna idén om ett Campus helt utan bostäder och service, känns nu förlegad. Man kan peka på att de engelska förebilderna (College) ursprungligen innehöll såväl undervisningslokaler som bostäder för lärare och elever, något som inte överfördes till Sverige annat är för rena internatskolor. LTH-området har förvisso många kvaliteter som undervisnings- och forskningsmiljö men området erbjuder inte mycket av stadsmässiga kvaliteter. Något bör göras med den yttre miljön för att denna del av universitetet ska kunna stärka sin attraktivitet. Slutsats fortsatt inriktning del C Berörda markägare och verksamma i potentiella förtätningsområden bör i samarbete med kommunen och Universitetet gå igenom de möjligheter som finns att komplettera de alltför ensartade institutionsområdena med bostäder och service. Detta kan ske med stöd av de bärande idéer och förslag som förs fram i denna rapport om Lund Science Village som ett uttryck för en allmän strävan att göra ett bra Lund ännu bättre, men det finns säkert många andra referenser som också kan inspirera till goda uppslag. Sammanfattning Den stadsbyggnadsvision Lund Science Village som beskrivs i denna rapport ska ses som stadsbyggnadskontorets försök att fånga en just nu mycket aktuell och avgörande utvecklingsfas i stadens historia. Kontoret menar att Lund står inför utmaningen och möjligheten att skapa en ny epok i stadens utveckling genom att börja bygga Morgondagens Lund (Det Nya Lund) på Brunnshög. I detta ligger inte något avståndstagande från Dagens Lund tvärtom. Visionen framhåller med stor tydlighet vikten av att konsolidera Dagens Lund och att göra kopplingen ut mot Brunnshög mera levande och stadsmässig. Den centrala delen i det fortsatta arbetet utgörs av ett ramprogram för Brunnshög. Detta ska ge struktur och innehåll i en ny stadsdel med blandat innehåll. Förhoppningen är att detta arbete ska kunna samordnas med flera stora projekt, t ex MAXIV och kanske ett framtida ESS längre ut mot Odarslöv. Andra projekt som är aktuella och kräver detaljplan gäller såväl bostäder som kontor och service i stadsdelen. Bärande idéer i visionen och för arbetet är hållbar stadsutveckling (Lund Green Front) ett öppet förhållningssätt till nya idéer (Lund Crossover) fokus på de människor som ska bo och verka på Brunnshög (Living Lund). Planarbetet sker parallellt med att kommunen intensifierar sin marknadsföring bl. a. med ett material om Lund North East (Lund NE) som innefattar Brunnshög och de värden som karaktäriserar Lund. I särskild ordning driver kommunen även arbetet med att lansera Lund som europeisk kulturhuvudstad Det är viktigt att diskussionen om dessa parallella processer baseras på en god förståelse för deras betydelse var för sig och för hur de på bästa sätt kan samordnas och samverka. Och sist men inte minst samarbetet mellan kommunen, universitetet och näringslivet måste fördjupas och ges en fastare form. 18

19 19

20 Stadsbyggnadskontoret, Box 41, Lund, , 20

Hur bygger vi en ny stad?

Hur bygger vi en ny stad? Hur bygger vi en ny stad? Eva Dalman, projektchef Lund NE/Brunnshög, Lunds kommun Hållbara Brunnshög Lund NE/Brunnshög ny stad på högsta nivå ESS 2015 MAX IV 2010 asdfasdf asdasdf asdfasdf adadfasdf 26

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (8) 2013-01-21 Handläggare: Julia Nedersjö Tfn 08-508 27 585 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 105 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Handläggare Datum Diarienummer Brita Christiansen 2012-01-30 2012/20181-1 fd diarienummer: PLA 11/20039-1 Tjänsteskrivelse Planbesked Plan- och byggnadsnämnden Detaljplan

Läs mer

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked 1 (5) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 2015-02-13 Dnr Sbn 2014-560 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret oger Stigsson Samhällsbyggnadsnämnden Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Läs mer

BURLÖVS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Planutskott Sammanträdesdatum 2012-05-24 Sida 1 (6)

BURLÖVS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Planutskott Sammanträdesdatum 2012-05-24 Sida 1 (6) Planutskott Sammanträdesdatum 2012-05-24 Sida 1 (6) Plats och tid Beslutande Lilla sessionssalen, Medborgarhuset, Arlöv kl. 9.00 10.20 Katja Larsson (S), ordförande Lars-Erik Wollmér (S) Lars Johnson (M)

Läs mer

3. STADSBYGGNADSIDÉ - en levande stadsdel

3. STADSBYGGNADSIDÉ - en levande stadsdel 3. STADSBYGGNADSIDÉ - en levande stadsdel Identitet, intensitet, intresse Utgångspunkter är att minnet av en intressant stadsdel tar sin utgångspunkt i grundbegreppen identitet och intensitet genom: Historiska

Läs mer

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete 6 november 2013 Dnr KS 190/2013 Strategisk planering Mirja Thårlin Kommunstyrelsen Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete Det reviderade utvecklingsprogrammet för Västerhaninge

Läs mer

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal YIMBY Yes In My BackYard. 2009-08-24 Diarienummer: 2007-36164 2009:15 Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal - Inledning YIMBY välkomnar att utbyggnaden av Hammarby Sjöstad fortsätter.

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län Programmet har upprättats 2006-11-14 Handlingar 1(4) Planprogram, 2006-11-14 Fastighetsförteckning, 2006-11-14,

Läs mer

ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet.

ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet. ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk Hela staden inkluderande, grön och dynamisk Möta vattnet Stärka kärnan Mål och visioner i Göteborg Stärk kärnan GR Hållbar tillväxt 2013 45000

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

Befolkningstäthet runt ESS

Befolkningstäthet runt ESS Revision 1 (2) State Released Befolkningstäthet runt ESS European Spallation Source ESS AB Visiting address: ESS, Tunavägen 24 P.O. Box 176 SE-221 00 Lund SWEDEN www.esss.se DOCUMENT REVISION HISTORY Revision

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 109 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet

Läs mer

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011.

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Koncept/innehåll: Jerker Söderlind Plan/arkitektur: Gio Olla, Joakim Sturesson

Läs mer

Bygg i Norrköping. Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015

Bygg i Norrköping. Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015 Bygg i Norrköping Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015 Var med och skapa Norrköping! Byggkranarna syns över stadens hustak. När den här broschyren går i tryck pågår byggnation av drygt

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Innehåll 1. Bakgrund 2. Amiralsstaden Vad är Amiralsstaden? Varför Amiralsstaden? Framgångsfaktorer Strategier Hot 3. Förslag till Förstudie 2013-08-19 Amiralsstaden

Läs mer

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré!

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! driving range bv 1500 bv 10000 3500 lastzoner 10000 2000 gröna skärmar 8000 5000 2000 parkeringar lastzoner 4500 3000 3000 Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! Den spännande

Läs mer

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun PÄ 42/2006a Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun Upprättad 2007-09-24 Innehåll: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Detaljplanekarta med planbestämmelser PLANBESKRIVNING 1 (8) Detaljplan

Läs mer

Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan

Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan samt ett steg i processen och visionen om en hållbar stadsutveckling där

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

3. Exploateringsnämnden begär att stadsbyggnadsnämnden startar detaljplanearbete för del av fastigheten Riksby 1:3.

3. Exploateringsnämnden begär att stadsbyggnadsnämnden startar detaljplanearbete för del av fastigheten Riksby 1:3. Anna Haraldsson Avdelningen för projektutveckling Telefon: 08-508 271 27 anna.haraldsson@stockholm.se Till Exploateringsnämnden 2011-10-20 Markanvisning för byggvarhus inom del av fastigheten Riksby 1:3

Läs mer

Kalmar Nyckel PLATSEN

Kalmar Nyckel PLATSEN Sida 1 (6) Placering av Linnéuniversitet i Kalmar 2009-11-20 BEDÖMNINGSARBETE ARKITEKTUPPDRAG Kalmar Nyckel PLATSEN 1 Allmänt Vad innebär huvudkriterierna för förslaget: sjönära, stadsnära, kommunikationsnära.

Läs mer

Yttrande över programförslag för Södra Gårda

Yttrande över programförslag för Södra Gårda Yttrande över programförslag för Södra Gårda YimbyGBG YimbyGBG är ett ekonomiskt och politiskt obundet nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad. Vi vill genom positiv, konstruktiv feedback

Läs mer

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden 2013-06-04 Dnr 2011/111-BN-213 Lovisa Gustavsson Tel 021-39 00 00 Byggnadsnämnden Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås PLANUPPDRAG Ansökan Fastighetskontoret har från Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Utvecklingsstrategi för Hagalund - remissförslag

Utvecklingsstrategi för Hagalund - remissförslag SOLNA STAD Stadsledningsförvaltningen 2014-08-15 SID 1 (5) KS/2013:357 TJÄNSTESKRIVELSE Utvecklingsstrategi för Hagalund - remissförslag Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade, efter en förfrågan från

Läs mer

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog Sammanställning av medborgardialog 2012-10-31 Jörgen Ölund Innehåll 1 Inledning 5 2 Frågorna 7 2.1.1 Bygg på höjden...7 2.1.2 Utpendlingen....7 2.1.3 Utveckling främst i tätorterna....8 2.1.4 Fler arbetsplatsområden....8

Läs mer

Markanvisningens ABC i Stockholms stad

Markanvisningens ABC i Stockholms stad Markanvisningspolicy Markanvisningens ABC i Stockholms stad STocKHOLM Växer Stockholms stad har en långsiktig vision för utvecklingen fram till år 2030, den nya översiktsplanen är en vägledning för hur

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad PLANBESKRIVNING Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad, juni 2009 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta i skala 1:1000 med bestämmelser. Till förslaget hör planbeskrivning,

Läs mer

Startpromemoria för planläggning inom fastigheten Gubbängen 1:1 i stadsdelen Farsta (cirka 40 st studentlägenheter).

Startpromemoria för planläggning inom fastigheten Gubbängen 1:1 i stadsdelen Farsta (cirka 40 st studentlägenheter). Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (8) 2014-02-24 Handläggare Mattias Olsson Telefon 08-508 27 261 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning inom fastigheten

Läs mer

Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande

Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande 8.00. Mingel och frukostbuffé 8.15 Välkommen Kort

Läs mer

Yttrande om Tobaksmonopolet 4, Södermalm

Yttrande om Tobaksmonopolet 4, Södermalm YIMBY Yes in my Backyard. 2009-11-04 Diarienummer: 2007-36100 2009:22 Yttrande om Tobaksmonopolet 4, Södermalm - Inledning Nätverket YIMBY ser mycket positivt på en förtätning i kvarteret Tobaksmonopolet.

Läs mer

datum 2013-12-12 Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö

datum 2013-12-12 Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö datum 2013-12-12 diarienummer 2013-00307 Dp 5318 PLANBESKRIVNING Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö INLEDNING DETALJPLANENS SYFTE Syftet med detaljplanen är att göra det möjligt

Läs mer

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun 12-03-06 1 Markpolicy och markanvisningspolicy.... 3 1.1 Övergripande syfte... 3 1.1.1 Allmänt om kommunal markreserv... 3 2 Politiska inriktningsmål...

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Östergötlands län 2015-05-27 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till planförslaget har följande handlingar upprättats: Planbeskrivning Plankarta

Läs mer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt KS Ärende 19 Karlskoga Engineering Cluster Projekt Tjänsteskrivelse 2014-11-08 KS 2014.0000 Handläggare: Kommunstyrelsen Projekt KEC Karlskoga Engineering Cluster g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks 2014-11-24\tjänsteskrivelse

Läs mer

del av stadsldelen Ljungdala i Hässleholm, Hässleholms kommun

del av stadsldelen Ljungdala i Hässleholm, Hässleholms kommun Planbeskrivning Dnr: BN 2014-478 Samrådshandling Ändring genom tillägg inom detaljplaner för del av stadsldelen Ljungdala i Hässleholm, Hässleholms kommun Handlingar Till detaljplanen hör planbeskrivning

Läs mer

Reservation mot kommunstyrelsens yttrande till förvaltningsrätten gällande Mörby Centrum Genomförandeavtal med Diligentia

Reservation mot kommunstyrelsens yttrande till förvaltningsrätten gällande Mörby Centrum Genomförandeavtal med Diligentia Reservation mot kommunstyrelsens yttrande till förvaltningsrätten gällande Mörby Centrum Genomförandeavtal med Diligentia Det är inte kommunen som tagit initiativ till att utveckla centrumområdet. Tvärtom

Läs mer

Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum

Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum LULEÅ KOMMUN PROJEKTDIREKTIV Version 1 (5) Projektdirektiv för Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum Bakgrund Resecentrums betydelse som en attraktiv punkt i staden Resecentrum i modern

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING VY TORGET VY KANALEN VY TORGET VY GATAN VY PARKERINGEN VY FRÅN SYDÖST VY FRÅN SYDVÄST VY FRÅN NORDOST VY FRÅN NORDVÄST INFART TOMTEN PARKERING 120 st P 24 st DJURGÅRDEN CENTRUM, parallella uppdrag. BESKRIVNING

Läs mer

www.goteborg.se/centralaalvstaden centralaalvstaden@goteborg.se

www.goteborg.se/centralaalvstaden centralaalvstaden@goteborg.se www.goteborg.se/centralaalvstaden centralaalvstaden@goteborg.se Vårt uppdrag Att utarbeta en vision och en strategi utifrån hela stadens perspektiv...med utgångspunkt i den sociala, ekologiska och ekonomiska

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 HANDELSPOLICY FALKENBERGS KOMMUN 1 1. ÖVERGRIPANDE MÅL & UTGÅNGSPUNKTER Handelns lokalisering har betydelse för såväl markåtgång

Läs mer

VATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd

VATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd Vy 1 från Stockholmsvägen NY IDENTITET Konturs förslag till ny bebyggelse vid glädjens trafikplats bygger på att tillföra en mix och mångfald i såväl programinnehåll som arkitektoniskt gestaltning och

Läs mer

Försäljning av mark för radhus/grupphus/flerbostadshus i Brittsbo

Försäljning av mark för radhus/grupphus/flerbostadshus i Brittsbo 2015-01-28 Försäljning av mark för radhus/grupphus/flerbostadshus i Brittsbo Sida 1 av 6 Attraktiva Brittsbo Brittsbo har alla de kvaliteter som behövs för att tillskapa ett attraktivt bostadsområde! Östersunds

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Dnr: LKS 11-94-214 Upprättad: 2013-01-07 Justerad: 2013-02-28, 2013-05-22 ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för GULLMARSSTRAND Skaftö-Fiskebäck 1:480 m.fl. Fiskebäckskil, kommun ANTAGANDE Planen är antagen

Läs mer

Detaljplan för LÖBERÖD 1:119 m.fl. Eslövs kommun, Skåne län

Detaljplan för LÖBERÖD 1:119 m.fl. Eslövs kommun, Skåne län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 1 (5) Detaljplan för LÖBERÖD 1:119 m.fl. Eslövs kommun, Skåne län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 2 (5) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna

Läs mer

Vad är Mölndal? www.molndala.com

Vad är Mölndal? www.molndala.com Vad är Mölndal? 61 610 invånare 6000 företag, nettoökning 100/år de senaste 10 åren 35 300 arbetsplatser, ca 50% i Åbro centrala Mölndal Nettopendling + 4 800 personer 22% tillverkning, 20% handel, 17%

Läs mer

Dialogmöte Bjärreds centrum 30 september 2013

Dialogmöte Bjärreds centrum 30 september 2013 Dialogmöte Bjärreds centrum 30 september 2013 Klockan 18.30-20.30 i Alfredshällskolans matsal. Cirka 140 deltagare. Anders Nyquist, planeringschef i Lomma kommun, hälsade alla välkomna och inledde kvällens

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande 2013-01-24 Dnr PLAN.2011.33 Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun Planbeskrivning Samrådshandling Enkelt planförfarande Planbeskrivning 1 INLEDNING Detaljplanens

Läs mer

MARKANVISNINGSPOLICY

MARKANVISNINGSPOLICY MARKANVISNINGSPOLICY UDDEVALLA VÄXER! Uddevalla är en expansiv kommun. Precis som i övriga delar av landet är trenden att människor söker sig mot det urbana samhället. Goda kommunikationer, tillgång till

Läs mer

Mark för Näringslivet

Mark för Näringslivet Mark för Näringslivet Beskrivning av uppdraget och nuläge Arbetsgruppen föreslår pilotstudie Metodik, datainsamling, förväntade resultat Fortsatt arbete Utgångspunkter Bakgrundsmaterial Vi vill tillsammans

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

Sida 1 1 Sida2 2 Sida 3 Som vi såg illustrerat i videon så är det ofta en huggsexa om vem som ska norpa en ledig parkering. Det beror på att dagens parkeringssystem bygger på den planekonomiska modellen,

Läs mer

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

OMRÅDE FÖR PLANÄNDRING

OMRÅDE FÖR PLANÄNDRING OMRÅDE FÖR PLANÄNDRING PLANBESKRIVNING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR DEL AV FAGERSTA 3:2 I RÖNNINGEN Fagersta kommun Västmanlands län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning 2012-11-07.

Läs mer

Uppföljning av projektplan för samhällsbyggnadsprojekt 2014-2016 och remiss inför projektplan 2015-2017

Uppföljning av projektplan för samhällsbyggnadsprojekt 2014-2016 och remiss inför projektplan 2015-2017 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-07-25 SN-2014/2852.319 1 (2) HANDLÄGGARE Johan Andersson 08-535 37805 johan.andersson@huddinge.se Socialnämnden Uppföljning

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014

Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014 Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014 Reviderad 24 april 2014 Andersson Arfwedson arkitekter ab www.andersson-arfwedson.se Sibyllegatan 52b, 114 43 Stockholm 08-54 52 60

Läs mer

Ändring av detaljplan för utvidgning av detaljplan för område inom Övre Tjärna

Ändring av detaljplan för utvidgning av detaljplan för område inom Övre Tjärna Diarienr Plan nr KS 2015/240 572 SAMRÅDSHANDLING Ändring av detaljplan för utvidgning av detaljplan för område inom Övre Tjärna i Borlänge kommun, Dalarnas län Upprättad i mars 2015 Tillägg till planbeskrivning

Läs mer

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektledare UngBo

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektledare UngBo UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektledare UngBo VAD FÅR BOSTADSBRISTEN FÖR KONSEKVENSER? Individuella Demokratiska Finansiella Samhälleliga Malmö ska husera Sveriges

Läs mer

Vad ska bli på den tomt (Thulehemsvägen/Fagottgränden) där Munspelets skola nu rivs? Tanken är att här skall bli en ny skola.

Vad ska bli på den tomt (Thulehemsvägen/Fagottgränden) där Munspelets skola nu rivs? Tanken är att här skall bli en ny skola. Utbyggnadsplaner Enligt uppgift skall det ske bebyggelse öster om nuvarande Linero, från Nya Linero ända ner till Dalbyvägen. I dag är detta åkermark. Och dessutom en åkermark, som tillhör de i särklass

Läs mer

Stadsutveckling efter. kulturhuvudstadsåret

Stadsutveckling efter. kulturhuvudstadsåret Stadsutveckling efter kulturhuvudstadsåret Förtätning av städer - SKL 2015-06-09 All time high för Umeås besöksnäring All time high för Umeås besöksnäring Under kulturhuvudstadsåret 2014 omsatte besöksnäringen

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

Korsningen E20-rv 44

Korsningen E20-rv 44 Korsningen E20-rv 44 HANDLINGAR Planbeskrivning dat juni 2008 Planen antagen 2008-08-26 Plankarta med planbestämmelser dat juni 2008 Laga kraft 2008-09-25 Samrådsyttrande dat 2008-06-24 Genomförandetiden

Läs mer

INNEHÅLL PLANBESKRIVNING GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Sid. INLEDNING 2 Handlingar Bakgrund Planens syfte och huvuddrag Planområdet

INNEHÅLL PLANBESKRIVNING GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Sid. INLEDNING 2 Handlingar Bakgrund Planens syfte och huvuddrag Planområdet INNEHÅLL Sid PLANBESKRIVNING INLEDNING 2 Handlingar Bakgrund Planens syfte och huvuddrag Planområdet TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 3 Översiktsplan Detaljplaner AVVÄGNINGAR ENLIGT MILJÖBALKEN 3 Riksintressen

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Arholma 2 i stadsdelen Hammarbyhöjden cirka 280 lgh

Startpromemoria för planläggning av Arholma 2 i stadsdelen Hammarbyhöjden cirka 280 lgh STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (8) 2013-10-02 Handläggare: Mattias Olsson Tfn 08-508 27 261 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Arholma 2 i stadsdelen

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun 1(6) Dnr.PLAN.2010.5 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2013-09-26 2(6) HANDLINGAR

Läs mer

konsulterande inom samhällsplanering och arkitektur tfn 0532-510 18 mob 070-320 4565 e-post: mans@spacestudio.se

konsulterande inom samhällsplanering och arkitektur tfn 0532-510 18 mob 070-320 4565 e-post: mans@spacestudio.se space studio arkitekt Måns Hallén konsulterande inom samhällsplanering och arkitektur tfn 0532-510 18 mob 070-320 4565 e-post: mans@spacestudio.se Företagspresentation Space studio är ett litet dynamiskt

Läs mer

Genomförandetid Genomförandetiden är tio år räknat från det datum då planen vunnit laga kraft.

Genomförandetid Genomförandetiden är tio år räknat från det datum då planen vunnit laga kraft. Datum Diarienummer Sida 2013-05-15 1/5 Samrådshandling Detaljplan för Ulvesunds Marina Ulvesund 1:206 m fl i Ljungskile Uddevalla kommun, Västra Götalands län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING INLEDNING En genomförandebeskrivning

Läs mer

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö Bilden av Malmö Malmö stads varumärkesarbete bilden av malmö Innehåll Bilden av Malmö 3 En resa i tiden 4 Det medvetna bildskapandet 5 Den goda spiralen 6 Ett målinriktat arbete 7 Kommunikation & Utveckling

Läs mer

KS14.924. Gult = kommunens markinnehav. Markpolicy. för Lerums kommun. 2015-01-09 Mark- och projektenheten

KS14.924. Gult = kommunens markinnehav. Markpolicy. för Lerums kommun. 2015-01-09 Mark- och projektenheten KS14.924 Gult = kommunens markinnehav Markpolicy för Lerums kommun 2015-01-09 Mark- och projektenheten Innehåll 1 Bakgrund 4 2 Markreserv 4 3 Strategiska markförvärv 5 4 Exploatering 5 5 Markanvisning

Läs mer

Bostäder vid Kvarnfallsvägen/Kvarnstensvägen

Bostäder vid Kvarnfallsvägen/Kvarnstensvägen 2007-10-22 Handläggare Kristina Bodin Tel: 031-792 12 62 UTSTÄLLNINGSHANDLING Diarienummer KS/2007:09 Detaljplan för Bostäder vid Kvarnfallsvägen/Kvarnstensvägen Partille kommun Västra Götalands län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Läs mer

Plandata Planområdets läge och areal Planområdet är beläget norr och väster om Segelvägen i stadsdelen Dalgången och omfattar c:a 6000 kvadratmeter.

Plandata Planområdets läge och areal Planområdet är beläget norr och väster om Segelvägen i stadsdelen Dalgången och omfattar c:a 6000 kvadratmeter. DNR C 2/2003 ANTAGANDEHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE DETALJPLAN FÖR OMRÅDE VID SEGELVÄGEN omfattande del av fastigheten Oxelö 8:20 Oxelösunds kommun, Södermanlands län PLANBESKRIVNING Planens syfte och

Läs mer

Examens-/kandidatarbete 2011

Examens-/kandidatarbete 2011 Fa s t i g h e t s u t v e c k l i n g Examens-/kandidatarbete 2011 Gullbergsvass 5:10 - en centralt placerad fastighet i ett område som är under utveckling Gårda 3:12 - en fastighet med en hyresgäst Högsbo

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER.

MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER. 2015-01- 29 Ida Hult om: A3 vara människa Medborgarvärldar nu och framåt MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER. Vad är arbete utan anställning? Vad är

Läs mer

Stadsutveckling fysiska och sociala frågor. Arbete o utbildning

Stadsutveckling fysiska och sociala frågor. Arbete o utbildning Stadsutveckling fysiska och sociala frågor Arbete o utbildning Young Urban Innovation Bakgrund? Initiativet kommer från Urban Innovation Lab Vår roll i projektet var att driva på och hålla ihop processen

Läs mer

Projektdirektiv för detaljplan och markanvisningstävling

Projektdirektiv för detaljplan och markanvisningstävling TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Mattias Andersson 2014-08-15 KS 2013/0725 50260 Kommunstyrelsens planutskott Projektdirektiv för detaljplan och markanvisningstävling för fastigheten

Läs mer