LUND SCIENCE VILLAGE en stadsbyggnadsvision

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LUND SCIENCE VILLAGE en stadsbyggnadsvision"

Transkript

1 LUND SCIENCE VILLAGE en stadsbyggnadsvision Stadsbyggnadskontoret i Lund

2 2 Lund Science Village

3 Innehåll Kap 1 Lund på tröskeln till en ny tid...5 Inledning...5 Vari ligger i så fall det nya...5 Kap 2 Brunnshög - förändrade planeringsförutsättningar...6 Brunnshög - kort historik...6 Förändrade planeringsförutsättningar...7 Lund NE...9 Byggnadsnämndens planuppdrag och stadsbyggnadskontorets hantering av uppdraget...9 Kap 3 Lund Science Village - en stadsbyggnadsvision...11 Bärande idéer och begrepp...11 Konceptualisering...12 A Konsolidering av dagens Lund...13 Slutsats - fortsatt inriktning del A...14 B Morgondagens Lund - Brunnshög/Odarslöv (ramprogrammets fokus)...14 Slutsats - fortsatt inriktning del B...16 C Kopplingen mellan Dagens Lund och Morgondagens Lund Brunnshög/Odarslöv...17 Slutsats - fortsatt inriktning del C...18 Sammanfattning...18 STADSBYGGNADSKONTORET I LUND Text: Stadsbyggnadsdirektör Anders Tingvar Layout och produktion: Annika André Omslagsbild: Toyama Observatory Tower, Kosugi,Toyama, Japan , Arkitekt Shoei Yoh 3

4 Lund Science Village

5 LUND SCIENCE VILLAGE Kap I Lund på tröskeln till en ny tid? Inledning För den som blickar tillbaka och studerar Lunds historia är det relativt enkelt att ange de mest betydelsefulla stegen i stadens utveckling och att också ge en förklaring till det som har hänt genom århundradena. Ju närmare man kommer vår nutid desto svårare är det emellertid att med samma säkerhet påstå att staden är på väg in i ett nytt skede. Det är först med facit i hand som man i efterhand kan vara mera säker på vad som skett. Kommunens översiktsplan Öpl-98 bygger till stor del på planen från 1991 och anlägger i termer av kommande utbyggnadsområden, ett 40-årsperspektiv. Den gäller alltså fram till ungefär Vad planen däremot inte anger med samma tydlighet är det sätt på vilket kommande utbyggnadsområden ska bebyggas och användas mera precist. Detta avgörs från fall till fall, beroende på vilka värderingar och krav som utvecklas över tiden. Om man tillåter sig att påstå att vi ganska väl kan förutse de närmaste årens planering, så betyder det att nästan halva sträckan fram till 2030 har avverkats. Det är alltså inte så egendomligt om nya tider och nya idéer gör sig gällande och att tidigare stälningstaganden kanske måste omprövas. Under arbetet med den fortsatta planeringen av Brunnshög har stadsbyggnadskontoret noterat påtagliga förväntningar om att området tydligt ska återspegla vår tids föreställningar om en framsynt och långsiktigt hållbar stadsutveckling, ekologiskt och socialt men också som arena för ekonomisk tillväxt. Om detta är en riktig iakttagelse och om kommunen och andra intressenter menar allvar med en sådan ambition ja då kan man nog våga påstå att Lund står på tröskeln till en ny tid. Vari ligger i så fall det nya? Det nya ligger primärt i det faktum att Brunnshög enligt Öpl-98 utgör den avslutande pusselbiten i talets koncentriska och funktionalistiska stadsutveckling i Lund. Översiktsplanen anvisar inga ytterligare utbyggnadsområden utöver de som redan planlagts eller nu är föremål för programarbete, exempelvis det just framlagda förslaget om Linero-Norränga-Råbylund. Utöver möjligheterna att förtäta staden och att avleda expansionstrycket till byarna och till andra kommuner i omgivningen, återstår egentligen endast en möjlig utbyggnadsriktning, nämligen Brunnshög och vidare åt nordost ut mot Odarslöv. Här finns få andra motstående intressen än de som gäller den goda jordbruksmarken. Denna utbyggnadsriktning sammanfaller med den historiska utvecklingen av Lund som lärdomsstad och som innovationsmiljö för kunskapsorienterade företag i nära samverkan med Lunds Universitet, alltså den utveckling som startade med och vid Domkyrkan och Lundagård och som sedan fortsatt med Universitetet, LTH och IDEON för att sedan peka vidare åt nordost. Det nya ligger också däri att Det Nya Lund ska uppfylla kravet att föra samhällsutvecklingen i riktning mot långsiktig hållbarhet, alltså den föreställning vi har om alla de goda lösningar som bidrar till att den pågående förslitningen av vår miljö kan upphöra att sådana lösningar bokstavligen ska byggas in i den nya stadsdelen Brunnshög. Ett inslag bland många andra i denna föreställning är att Brunnshög ska ges ett blandat innehåll som kännetecknas av mångfald, öppenhet och tolerans. Om en stadsbyggnadsvision med dessa förtecken kan ges god förankring och om den kan samla tillräckligt starka drivkrafter för ett genomförande, ligger det nära till hands att tala om en ny tid för Lund. Det Nya Lund växer fram på höjden med utblickar över det omgivande skånska landskapet det Gamla Lund befäster sin position i kraft av sin historia och sin unika stadsmiljö. Våra efterkommande må ha överseende med detta övermod, men det är svårt att inte låta tankarna fara i denna riktning just nu. Brunnshög är i så fall inte en avslutning på Lund utan en början på något nytt.

6 Kap 2 Brunnshög förändrade planeringsförutsättningar Brunnshög- kort historik godkände fullmäktige ett förslag till fördjupning av översiktsplanen för Brunnshög - ett nytt utbyggnadsområde om drygt 100 ha beläget i anslutning till Nya Vattentornet och stadens högsta punkt. Beslutet var en bekräftelse på översiktsplanens idé redan från 1991 om att Brunnshögsområdet i nordöstra delen av Lund skulle utvecklas och användas som ett renodlat verksamhetsområde, i första hand för kunskapsorienterade företag som kunde dra nytta av närheten till LTH och IDEON. Beslutet kan också ses som ett uttryck för kommunens strävan att säkra en framtida expansion för IDEON, den första och vid den tiden mest framgångsrika forskarbyn i Sverige. Angränsande markområden inom Pålsjö-området hade till största delen förvärvats av andra företag. Enda möjligheten till expansion för forskarbyn fanns därför öster och nordost om motorvägen, där kommunen redan ägde och kunde förvärva ytterligare mark för exploatering. Den första etableringen ägde rum 1999 då Ericsson enligt en ny detaljplan i kv Nya Vattentornet lät uppföra kontorslokaler, som senare överfördes till andra ägare för uthyrning till Sony Ericsson respektive Ericsson Mobile Platform Systems. Etableringen låg helt i linje med översiktsplanens intentioner och sågs som en bekräftelse på att planeringsstrategin var riktig. Perspektivbild från fördjupningen av översiktsplanen för Brunnshög 1999, G Dahlström 6

7 Nästa steg blev att planlägga området öster om Ericsson för att lägga fast vägsystemet och sträckningen för Lundalänken med en hållplats vid ett kommande centrumkvarter som även omfattar Högsta Punkten (den högst belägna delen av området och i hela Lund om man bortser från deponiområdet på Ladugårdsmarken). Ett viktigt inslag i detta planarbete blev också att medge bostadsbebyggelse i form av åtta punkthus med sammanlagt ca 200 bostäder öster om centrumkvarteret samt ett förplanterat parkområde. Bostäderna är nu under uppförande. Kommunen inledde genom en politisk styrgrupp (Brunnshögsgruppen) samarbete med fem olika fastighetsbolag 2001 i syfte att få igång marknadsföring och exploatering av Brunnshögsområdet. Betydande markområden fördelades mellan bolagen (Intressentgruppen) med stöd av optionsavtal som gäller till och med utgången av år Ett kvalitetsprogram utarbetades men av olika anledningar har utbyggnaden inte kommit igång. För ett av bolagen har antagits detaljplan (kv Höjdpunkten), dock utan att någon byggnation har påbörjats. Sony Ericsson på Brunnshög (Vasakronan) Förändrade planeringsförutsättnigar Under de senaste åren från omkring 2000 och framåt har förutsättningarna för en utbyggnad inom Brunnshögsområdet förändrats i flera avseenden. Öresundsbron och omfattande offentliga satsningar i Köpenhamn (Örestaden) respektive Malmö (Bo01 och Västra Hamnen) har påtagligt förändrat Lunds konkurrensläge Fastighetsbolagen inom IDEON har valt att förtäta inom befintligt markinnehav så långt möjligt och därmed uppskjuta expansionen på annat håll Universitetet förtätar och koncentrerar inom befintligt campusområde Efterfrågan på tomtmark för kontor har visat sig bli mindre än väntat Förhoppningarna om att få använda namnet IDEON i någon form har övergetts Olika försök att enas kring en gemensam marknadsföring har inte givit några övertygande resultat Projekt Mitsubishi Vasakronan bygger ytterligare m 2 åt Sony Ericsson Nya bostäder 2005 (Brinova)

8 Sölvegatan med framtida spårtrafik under Autostradan (Förstudie White 2005) Under hösten 2004 utvecklades i intressentgruppen och senare även i den politiska styrgruppen delvis nya tankar om att ge Brunnshögsområdet ett nytt innehåll och en annan profil än den som lagts fast i översiktsplanen White arkitekter AB utarbetade en förstudie som blev klar i mars 2005 och som pekade på vikten av att betrakta Brunnshög som en stadsdel med ett blandat innehåll, att hålla dörren öppen för en fortsatt utveckling mot Odarslöv samt att arbeta med en mera stadsmässig koppling in mot Ideon/Pålsjöområdet och därmed försöka överbrygga den barriär som Lund kandidat till europeisk kulturhuvudstad 2014 Autostradan E22 utgör. Förstudien överlämnades till byggnadsnämnden som i september lämnade planuppdrag till stadsbyggnadskontoret Arbetet kom också att påverkas av några andra, mycket viktiga händelser under 2005: Uppgifter i regeringens forskningsproposition om att en ny synkrotronljusanläggning (MAX IV) bör uppföras inom Lunds Universitet med placering i norra delen av Brunnshögsområdet (planprövning påbörjad) Allan Larssons regeringsuppdrag att utreda förutsättningar för en ESS-anläggning, likaledes med preliminär placering i Lund, strax utanför Brunnshög (lokaliseringsprövning begärd och beslutad av fullmäktige) En diskussion om vad som kännetecknar framtidens, tredje generationens forskarbyar uttalade krav på en mera varierad och dynamisk, urban miljö Kommunens beslut att kandidera som europeisk kulturhuvudstad Den femte friheten Fortsatt diskussion och nya tankar om hållbar stadsutveckling i samarbete med bl. a. Lunds Universitet en slags symbios mellan kulturstaden och vetenskapsstaden Beslut i Brunnshögsgruppen att upprätta ett förslag till program för en internationell arkitekttävling för Högsta punkten på temat Den femte friheten Brunnshög förs fram som tänkbar placering för samlokalisering av vissa kommunala förvaltningar (ca arbetsplatser) Ett framgångsrikt bostadsprojekt (Brinova) på Brunnshög banar väg för flera bostäder i området Stark återhämtning av Ericsson och förväntningar om fortsatt satsning i Lund Ett tydligare intresse från fastighetsbolagens sida att investera i området främst bostäder Beslut om samordnad marknadsföring av Brunnshög i början av 2006 (Lund North East -Lund NE).

9 Lund NE Uppdraget att genomföra en samordnad marknadsföring av Brunnshög har utvecklats till att samtidigt bli en marknadsföring av Lund med alla dess starka sidor inom såväl näringslivet och universitetet som kommunen i övrigt. Diskussionen har visat att föreställningen om ett starkt Brunnshög som en stadsdel med blandat innehåll är intimt förenad med bilden av Lund, att många av stadens starka sidor måste överföras till och utvecklas ytterligare på Brunnshög. Samtidigt söker staden Lund en exponent för förnyelse och ökad konkurrenskraft något som i varje fall delvis kan materialiseras i ett framsynt stadsbygggnadsprojekt på Brunnshög och med en möjlig fortsättning åt nordost. Denna riktning kommer i så fall att utgöra en naturlig fortsättning på den historiska och kanske unika stadsutveckling som ägt rum under århundradena från Domkyrkan och Lundagård via Universitetet, LTH, IDEON och Pålsjö till Brunnshög. För en internationell målgrupp har detta omsatts i begreppet Lund North East Lund NE med den geografiska koordinaten för Högsta Punkten som särskild accent. Marknadsföringsmaterialet är naturligtvis inte avsett att användas som programhandling i en planprocess enligt Plan- och Bygglagen (PBL). Byggnadsnämndens planuppdrag (se nedan) gäller primärt Brunnshög, men som följer av det inledande kapitlet erbjuder området så speciella förutsättningar att det måste inordnas i ett bredare sammanhang en problematiserad kontext och en stadsbyggnadsvision, som inte bara ska marknadsföras utan även hanteras i en regelstyrd planprocess, vilket ställer särskilda krav både på form och innehåll. Byggnadsnämndens planuppdrag och stadsbyggnadskontorets hantering av uppdraget Att styrgruppen för Brunnshög överlämnat förstudien (White mars 2005) till byggnadsnämnden för vidare beaktande i fortsatt planering, innebär att nämnden ska göra de bedömningar och vidtaga de åtgärder som krävs för att kommunens samlade intresse av en framsynt planering och utbyggnad ska komma till stånd i området. Med denna tolkning av planuppdraget (sept 2005) har stadsbyggnadskontoret initierat ett arbete med ett ramprogram som bygger vidare på 1999 års fördjupning men som tar upp nya tankar om ett blandat innehåll av både verksamheter, bostäder och service och som dessutom ger öppningar för en eventuell fortsättning åt nordost samtidigt som kopplingen mot staden förstärks. Vid en samlad bedömning av de nya planeringsförutsättningarna har stadsbyggnadskontoret under hösten 2005 kommit fram till att den fortsatta planprocessen om Brunnshög bör hanteras inom ramen för en ny stadsbyggnadsvision. Denna tar höjd för det Lund NE kommunens informationsmaterial februari 2006

10 A C B Visionens geografisk omfattning och konceptualisering (A, B och C), se kap 3. Underlag Förstudie White 2005 faktum att staden står inför utmaningen och möjligheten att forma en ny epok i stadens utveckling. Detta förklaras sammanfattningsvis av den starka drivkraften i Lunds näringsliv, forskning och utbildning att staden varken kan eller vill sluta växa MAX IV och eventuellt ESS är starka exponenter fortsatt stadsutveckling åt nordost Lund kandiderar till europeisk kulturhuvudsats 2014 Lund bör bidra till goda lösningar för hållbar utveckling nya idéer för en ny tid. Stadbyggnadskontorets benämning på denna stadsbyggnadsvision är LUND SCIENCE VILLAGE. Namnet knyter an dels till The Global Village, ett yttryck som myntades av Marshall McLuhan i boken The Gutenberg Galaxy 1962, och dels till Science City, som används på olika håll i större städer för att markera en koncentration av forskningsbaserade företagsområden. LUND SCIENCE VILLAGE är således inget nytt geografiskt begrepp utan ska tjäna som referens för den vision och den process i vilken man politiskt bör pröva, inte bara Brunnshög utan också de utvecklingsperspektiv som påverkar och ger Brunnshög dess innehåll. Lite tillspetsat kan frågan formuleras på följande sätt: är Brunnshög en avslutning på det Gamla Lund eller är det en startpunkt för det Nya Lund och hur påverkas i så fall Dagens Lund av en sådan vision? 10

11 Kap 3 Lund Science Village en stadsbyggnadsvision Bärande idéer och begrepp Visionen vill fånga Lunds särdrag som lärdomsstad och samtidigt framhålla vikten av den sociala dimensionen i en livsmiljö med mänsklig skala. Bärande idéer i övrigt föreslås vara Lund Crossover Ett internationellt och kosmopolitiskt förhållningssätt som bejakar mångfald, variation och överraskningar Lund Green Front En parafras på begreppet Sea Front i syfte att lyfta fram landskapet, det gröna havet, som en grundkvalitet i visionen och en viktig tillgång för nya utbyggnadsområden, samtidigt uttryck för hållbar (stads)utveckling ekologiskt, ekonomiskt och socialt Living Lund Fokus på de människor som väljer att leva och verka i Lund En levande stad fylld av tillit, trygghet och tolerans Begreppen torde stå i god överensstämmelse med kommunens vision för Lund 2013 och ger samtidigt en antydan om hur en övergång till hur ett stadsbyggnadsarbete kan formuleras. Stadsbyggnadskontorets positionspapper om hållbar stadsutveckling (Sindrevision 2006) Greenwich Village, författar- och konstnärskvarter på Manhattan i New York, USA. Greenwich Village eller The Village är också känt för sina restauranger, jazzklubbar och antikbodar. 11

12 Konceptualisering En konceptualisering av visionen görs här genom en uppdelning av densamma i tre geografiskt olika delar enligt följande. A. Konsolidering av Dagens Lund. Avser fortsatt arbete för att komplettera och förnya dagens Lund utifrån en mera modern föreställning om vad detta måste innebära för att förhindra en konservering och stagnation av staden B. Planering av Morgondagens Lund Brunnshög/ Odarslöv. Avser ramprogram för struktur och innehåll till grund för detaljplanering i Brunnshög samt idéer om en möjlig fortsättning mot Odarslöv C. Kopplingen mellan Dagens (A) och Morgondagens (B) Lund. Avser sådana stadsbyggnadsåtgärder som leder till en förbättrad och mera stadsmässig övergång utmed Sölvegatan från Pålsjöområdet till Brunnshög. E22 som barriär studeras särskilt. Genom att kombinera idéer och begrepp med de olika delarna A, B och C ovan i en matris erhålles en schematisk arbetsmodell som kan underlätta förståelsen för visionens olika delar. Matrisen vill illustrera hur visionens fokus ligger i kombinationen Brunnshög/Lund Green Front och hur andra, mera perifera men ända viktiga delar måste hanteras parallellt. Lund Science Village en sammanställning av visionens olika delar och idémässiga innehåll 12

13 A Konsolidering av dagens Lund Visionsarbetet utvecklas i öppen dialog Förslag till Innovationernas hus. Uulas Arkitekter AB. (Första Fastighets AB Ideon) Dagens Lund och det nya Lund måste följas åt. Den nyorientering av stadens utveckling som Brunnshög ska bära fram blir inte trovärdig om man försummar den ständigt pågående stadsutveckling som sker i den redan byggda staden. Starkt förenklat är denna utveckling självgående: olika intressenter initierar kompletteringar vad gäller bostäder, verksamheter, trafiksystem etc. I blandad stadsbebyggelse ses sådana åtgärder ofta som både naturliga och önskvärda, staden förnyas och förbättras. Men mer av samma leder samtidigt till att den funktionsuppdelade staden cementeras - en utveckling som inte är odelat positiv. Alltfler efterlyser den urbana variation som förknippas med begreppet stadsmässighet och som utmärks av en långt driven variation och dynamik. Inom de delar av staden där den funktionalistiska stadsplaneringen lett till en i huvudsak ensartad markanvändning, väcks nu allt oftare frågor om de brister som sådana stadsdelar uppvisar. Det kan gälla såväl rena bostadsstadsdelar som sådana stadsdelar som domineras av kontor och andra verksamheter. Debatten pekar i riktning mot ett ökat intresse för sådana kvaliteter som följer med nya inslag. Lund uppvisar i många delar samma karaktärsdrag som andra svenska städer som genomgått en omfattande utbyggnad i modern tid. En ingående analys av dessa frågeställningar har gjorts av arkitekt Bo Larsson 2002 (Relationen mellan natur och kultur i Lunds stadsplanering ). Ett framträdande särdrag i Lund är all den bebyggelse utmed den s k kunskapsaxeln som kyrka, stat/universitet, landsting och näringsliv låtit uppföra under årens lopp. Samtliga dessa har av naturliga skäl enbart sett till sina egna behov, alltså byggnader för institutioner och verksamheter. Hittills har ingen sett anledning att ifrågasätta denna ordning, fördelarna för staden har varit uppenbara, men stad i ordets egentliga mening har man inte byggt. Frågan inställer sig nu om tiden är mogen att börja diskutera en komplettering av dessa stadsdelar med andra former av bebyggelse för att uppnå ett mera blandat stadsinnehåll. Stadsbyggnadskontoret har i detta sammanhang uppmärksammat de resonemang som utvecklats av den amerikanske professorn Richard Florida och som handlar om vilka krav på sin livsmiljö som de kreativa människorna ställer (de människor som många städer konkurrerar om). Lund har måhända ingen officiellt uttalad målsättning om detta, men i begrepp som lärdomsstad eller idéernas stad ligger en ambition att attrahera kreativa människor till staden, dess forsknings- och utbildningsmiljöer och till kunskapsorienterade företag. En tanke är i så fall att man kritiskt bör studera de miljöer där dessa människor är verksamma för att pröva om berörda stadsdelar kan kompletteras på något sätt i syfte att införa avvikande och mera dynamiska element. Det som ligger närmast tillhands är ofta bostäder så att idag renodlade verksamhetsområden med institutioner och företag får liv dygnet runt, bättre underlag för service och ökad social dynamik. Områden utmed kunskapsaxeln som bör tas upp till diskussion är förslagsvis universitetets institutionsområden och LTH/IDEON. Såväl friställda lokaler som obebyggd mark bör diskuteras, givetvis under hänsyn till de bevarandeintressen som kan finnas. 13

14 En annan tanke har tagits upp i stadsbyggnadskontorets rapport Lund Hot Spots, där en inventering har gjorts för att identifiera och kanske förbättra stadens kreativa miljöer - främst mötesplatser för oväntade möten. 18 olika platser har beskrivits. Ett försök har inletts i samarbete med berörda intressenter (bl. a. universitetet och Akademiska Hus) för att förstärka den offentliga miljön utmed den nedre delen av Sölvegatan. Slutsats - fortsatt inriktning del A Under arbetet med konsolidering av dagens Lund (del A) kan man särskilja i huvudsak följande insatsområden, vilka är centrala för att underbygga och stärka visionen om Lund Science Village på bred front 1. Den fortgående, allmänna förtätning och komplettering i övrigt som sker i staden planprocesser och genomförande sker i reguljär verksamhet. 2. Komplettering av ensartade verksamhetsområden med bostäder och service särskilda initiativ krävs av berörda markägare/ förvaltare och gärna i samverkan med de människor som verkar i området. 3. Inventering och vidareutveckling av intressanta mötesplatser (Lund Hot Spots) genomförande enligt pkt 2. Värna och Vinna staden utgör en solid plattform för detta arbete liksom LundaMaTs och andra kommunala handlingsprogram för hållbar stadsutveckling. B Morgondagens Lund - Brunnshög/ Odarslöv (Ramprogrammets fokus) Det framtida Brunnshög ska utgöra en levande stadsdel med ett blandat och varierat innehåll av verksamheter, bostäder, service och erforderlig infrastruktur. Området motsvarar i princip den avgränsning som gjorts i översiktsplanen efter fördjupningen 1999, men får delvis ett annat innehåll. För Brunnshögsområdet upprättas ett ramprogram i särskild handling. Ramprogrammet ger en ramdisposition och en fysisk struktur för markanvändning och fortsatt detaljplanering i samråd med förekommande intressenter i öppna planprocesser. Programmet redovisar kopplingar mot befintlig bebyggelse väster om E22 men också mot det öppna landskapet och Kungsmarken i öster samt mot en möjlig, fortsatt utbyggnad mot Odarslöv. En sådan utveckling kan aktualiseras av att regeringen erbjuder ett svenskt värdskap för ESS eller av att sta- Den femte friheten på Högsta Punkten? (Toyama Observatory Tower, Kosugi,Toyama, Japan , Arkitekt Shoei Yoh) Skissförslag handel och kontor, White. (NCC Property Development, mars 2006) 14

15 MAX IV Lunds universitet 2007 Kontor och butiker, etapp 1 White 2007 (Skanska) den av annan anledning kan behöva ytterligare mark för expansion - något som ännu inte prövats i gällande översiktsplan. Till ramprogrammet fogas ett dokument om hållbar stadsutveckling som avses att tillämpas på Brunnshög. Av särskild betydelse är tanken om att föra Lundalänken på spår vidare norrut för att möjliggöra bekväm transport från Lund C och det överordnade järnvägsnätet respektive från söder och öster. Frågan om hur Högsta Punkten ska användas kommer att prövas i en kommande internationell arkitekttävling. I områdets norra del mellan E22 och Odarslövsvägen kommer MAX IV att placeras i enlighet med upprättat planprogram. Sammanlagt kan Brunnshögsområdet inrymma närmare 3000 bostäder och ca arbetsplatser. I följande avsnitt återges några tidiga idéer som ramprogrammet kommer att hantera och som är avsedda att utvecklas vidare i det fortsatta arbetet. 1. Hållbar stadsutveckling. Brunnshög bör utformas för att ge en bild av hur man i Sverige idag kan skissera och främja en fortsatt process mot långsiktig hållbarhet. Till stöd för ett sådant arbete finns dels ett antal kommunala dokument och politiskt antagna program och dels en särskild PM upprättad på stadsbyggnadskontorets uppdrag av Sindrevision AB Denna ska ses som ett försök till positionsbestämning med tankar om fortsatt utveckling om hållbar stadsutveckling kring sex olika fokusområden, till vilka också knyts idéer om samverkan och genomförande på olika sätt. Genom samarbete med Universitetet förses planprocessen med aktuell kunskap inom strategiska kompetensområden som t ex energi, materialanvändning/byggteknik och transporter Varje fokusområde bildar programlinje utefter vilken såväl projektarbete som forskning och utbildning kan kopplas. Lundalänken utgör en ryggrad i det framtida transportsystemet och planeras för spårburen trafikering centralt genom området. Länken kan ses som en fortsättning på den linje som idag utgår från Lund C och som i framtiden kommer att betjäna mycket viktiga regionala arbetsplatser kring MAX IV och ett eventuellt ESS. Lundalänken ger samtidigt en regionalt viktig koppling österut till Dalby och Simrishamnsbanan, samt eventuellt söderut mot Staffanstorp och Malmö, som i sin översiktsplan har pekat på vikten av en nära koppling till nordöstra Lund. Bostadsbyggandet kan utgöra ca 30 % av planerad bebyggelse och ska ses både som ett viktigt tillskott ur bostadsförsörjningssynpunkt, men kanske framför allt som en spelöppnare med stark marknadspotential för att öka intresset för området. Detta såväl som ambitionen om ett crossover -tänkande vad gäller arkitektur och stadsbyggnad blir ett viktigt uttryck för den attraktivitet som området ska utstråla. Den planerade synkrotronljusanläggningen MAX IV placeras i norra delen av området enligt särskilt planprogram till detaljplan februari 2006 Högsta Punkten är arbetsnamn på ett större byggnadsverk som ska bära upp områdets starka symbolvärden. Ett program för en internationell arkitekttävling ska upprättas. Ett bärande tema för denna tävling ska vara Den femte friheten det tema som är vägledande för det pågående arbetet med Lund som Kulturhuvudstad Till byggnaden kan knytas andra publika funktioner, t ex för att exponera vetenskap och kultur så- 15

16 väl regionalt som internationellt samt hotell och konferensanläggning. Inslaget av verksamheter ska vara det dominerande närmare % av byggrätterna ska reserveras för kunskaps- eller serviceorienterade företag som med fördel kan blandas med boende i området. Tyngre sådana enheter förläggs mellan Autostradan E22 och Odarslövsvägen. Parker och grönytor diskuteras utefter hela skalan av mindre, väldisponerade ytor i tät stadsmiljö till större stråk och riktningar ut mot det omgivande landskapet mot Kungsmarken. Bebyggelsestrukturen i de centrala delarna ska kännetecknas av en långt driven variation som kan erbjuda både småskalig service och intim stadsmässighet. Arkitekturen ska vara offensiv och nyorienterande av hög internationell klass. Servicestrukturen måste styras så att den så långt möjligt orienteras mot den offentliga miljön och så att den bidrar till det liv i stadsrummet som alla efterfrågar. Lokaler i bottenvåningarna ut mot sådana stråk ska göras småskaliga för att möjliggöra för fåmansföretag och företag med varierande etnisk bakgrund att etablera sig i området. Både livsmedel och annan detaljhandel ska förekomma. Parkeringsfrågan inrymmer många aspekter och är ytterst väsentlig att diskutera i tidigt skede. Källargarage och ett fåtal större P-anläggningar är huvudkonceptet samtidigt som bilanvändningen generellt ska begränsas genom att kollektivtrafik och GC-nät prioriteras. Andra styrmedel måste också tillgripas. För att skapa god tillgänglighet tillämpas principen om silning av biltrafiken genom området. Korttidsparkering anordnas på lokalgatorna. Förstudiens förslag om ett centralt stråk Ramblan tas på fullt allvar efter sin förebild i Barcelona och med en större publik byggnad som avslutning i norr. Barnperspektivet tillämpas främst i delar med bostadsbebyggelse, skolor, service och kollektivtrafik i urban miljö. Särskilda uppslag - Takterasser på minst 50 % av ovanvåningarna/ takytan gärna med inslag av gröna tak i övrigt Vatten och utblickar är viktiga inslag i stadsmiljön Platser för avskildhet (meditativa studios) också i centrala stråk Handelsträdgård med orangeri i centralt läge Skolor och institutioner inplaneras från början Äldreboende ges central placering på flera ställen Lundalänken inplaneras för spårburen trafik från början som ett bärande stadsbyggnadselement. Hög arkitektonisk standard är ett genomgående krav med accentbyggnader i strategiska lägen. Slutsats fortsatt inriktning del B Visionens centrala del Brunnshög, hanteras i ett ramprogram som ger en fysisk och innehållsmässig struktur för området (se särskild programhandling baserad på förstudie av White Arkitekter mars 2005 och utarbetad av stadsbyggnadskontoret i samarbete med bl a arkitekt Sören Stenqvist och landskapsarkitekt Håkan Sundell mars 2006). Ramprogrammet utgör planprogram enligt 5 kap 18 PBL. 16

17 C Kopplingen mellan Dagens Lund och Morgondagens Lund Brunnshög/ Odarslöv Sölvegatan Förstudien (White Arkitekter mars 2005) framhåller mycket förtjänstfullt vikten av att omgestalta den övre delen av Sölvegatan i syfte att göra kopplingen mellan Dagens och Morgondagens Lund mera stadsmässig och attraktiv. Vi talar om en ganska ordinär stadsgata, men som i framtiden ska bilda ett huvudstråk ut mot Morgondagens Lund. Gatan utgör en del av Lundalänken och kommer att omgestaltas i samband med konvertering till spårtrafik. Då krävs även en breddning och fördjupning av passagen under Autostradan E22. En analys av Sölvegatan bör samtidigt åtföljas av en diskussion om vad som kan göra inom andra angränsande områden för att tillföra helt nya stadsbyggnadselement, gärna i form av bostäder. Ett aktuellt initiativ av stor betydelse är planerna på ett Innovationernas Hus i kvarteret Syret, där planändring pågår. Diskussioner har också inletts om ny bebyggelse utmed Sölvegatan och mellan Schelevägen och E22 samt om en förtätning inom LTH-området med studentbostäder. Sistnämnda initiativ kan ses som ett uttryck för ett nytt intresse att pröva helt nya uppslag som ligger väl i linje med förstudiens tankegångar. Det är främst berörda markägare som tillsammans med kommunen kan gå vidare med den här typen av uppslag. En komplikation är att intilliggande tomtmark i visa fall är reserverad för industriändamål Förtätning utmed Sälvegatans övre del (skissförslag ark Gunilla Svensson 2006) Lund Hot Spots, Rapport stadsbyggnadskontoret november 2005 (ibland för forsknings- och utvecklingsändamål) i gällande detaljplan, vilket kan vara svårt att förena med ny bostadsbebyggelse på grund av bestämmelser i Miljöbalken. En planprövning måste i sådana fall även innefatta sådan mark för industriändamål. Hot Spots Ett annat uppslag är det just påbörjade arbetet med Lund Hot Spots, som nämnts tidigare. Inledningsvis koncentreras arbetet på den nedre delen av Sölvegatan för att där se om det finns mötesplatser som kan utvecklas ytterligare. Akademiska Hus och Lunds Universitet deltar med stort intresse. I takt med att arbetsmodellen tar form och praktiska åtgärder kanske genomförs, kan fokus efter hand även riktas mot andra delar av institutionsområdet för att ge stråket upp mot Brunnshög ett mera varierat och levande innehåll. Överdäckning av Autostradan E22 Ett än mera visionärt uppslag är tanken om en överdäckning av E22:an från Dalbyvägen upp till Tornavägen ungefär. Tanken är inte primärt ett led i att vitalisera kopplingen ut mot Brunnshög utan syftet är att minska de barriäreffekter som Autostradan ger i staden. Uppslaget bör likväl föras in i detta sammanhang som ett led i att arbeta för långsiktig hållbarhet i detta fall för att kompensera för de skador och 17

18 eliminera den bullerbelastning som vägtrafiken vållar omgivningen. Projektet är inte studerat i detalj, men överslagsbedömningar pekar mot en förtätningspotential på bostäder med inslag av kontor och service. Kontoret har inget formellt uppdrag att arbeta med frågan men har underhand fört fram förslaget till Vägverket som uttryckt visst intresse. LTH-området Tankar om förtätning inom LTH-området är inte nya på något sätt. Redan de ursprungliga planerna från 1960-talet har upprättats med tanke på sådana framtida behov, primärt för undervisningsändamål. Förtätningar har skett exempelvis för Ekologihuset, Kårhuset och Ingvar Kamprads Designcenter. Den alltför långt drivna idén om ett Campus helt utan bostäder och service, känns nu förlegad. Man kan peka på att de engelska förebilderna (College) ursprungligen innehöll såväl undervisningslokaler som bostäder för lärare och elever, något som inte överfördes till Sverige annat är för rena internatskolor. LTH-området har förvisso många kvaliteter som undervisnings- och forskningsmiljö men området erbjuder inte mycket av stadsmässiga kvaliteter. Något bör göras med den yttre miljön för att denna del av universitetet ska kunna stärka sin attraktivitet. Slutsats fortsatt inriktning del C Berörda markägare och verksamma i potentiella förtätningsområden bör i samarbete med kommunen och Universitetet gå igenom de möjligheter som finns att komplettera de alltför ensartade institutionsområdena med bostäder och service. Detta kan ske med stöd av de bärande idéer och förslag som förs fram i denna rapport om Lund Science Village som ett uttryck för en allmän strävan att göra ett bra Lund ännu bättre, men det finns säkert många andra referenser som också kan inspirera till goda uppslag. Sammanfattning Den stadsbyggnadsvision Lund Science Village som beskrivs i denna rapport ska ses som stadsbyggnadskontorets försök att fånga en just nu mycket aktuell och avgörande utvecklingsfas i stadens historia. Kontoret menar att Lund står inför utmaningen och möjligheten att skapa en ny epok i stadens utveckling genom att börja bygga Morgondagens Lund (Det Nya Lund) på Brunnshög. I detta ligger inte något avståndstagande från Dagens Lund tvärtom. Visionen framhåller med stor tydlighet vikten av att konsolidera Dagens Lund och att göra kopplingen ut mot Brunnshög mera levande och stadsmässig. Den centrala delen i det fortsatta arbetet utgörs av ett ramprogram för Brunnshög. Detta ska ge struktur och innehåll i en ny stadsdel med blandat innehåll. Förhoppningen är att detta arbete ska kunna samordnas med flera stora projekt, t ex MAXIV och kanske ett framtida ESS längre ut mot Odarslöv. Andra projekt som är aktuella och kräver detaljplan gäller såväl bostäder som kontor och service i stadsdelen. Bärande idéer i visionen och för arbetet är hållbar stadsutveckling (Lund Green Front) ett öppet förhållningssätt till nya idéer (Lund Crossover) fokus på de människor som ska bo och verka på Brunnshög (Living Lund). Planarbetet sker parallellt med att kommunen intensifierar sin marknadsföring bl. a. med ett material om Lund North East (Lund NE) som innefattar Brunnshög och de värden som karaktäriserar Lund. I särskild ordning driver kommunen även arbetet med att lansera Lund som europeisk kulturhuvudstad Det är viktigt att diskussionen om dessa parallella processer baseras på en god förståelse för deras betydelse var för sig och för hur de på bästa sätt kan samordnas och samverka. Och sist men inte minst samarbetet mellan kommunen, universitetet och näringslivet måste fördjupas och ges en fastare form. 18

19 19

20 Stadsbyggnadskontoret, Box 41, Lund, , 20

Kunskapsstråket. En unik position

Kunskapsstråket. En unik position Visionsbild för Kunskapsstråket, SBK Lund och visualisering Arrow Kunskapsstråket En unik position Global trend, lokal vision Omvandlingen från industri- till kunskapssamhälle har skapat en efterfrågan

Läs mer

Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling

Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling Spårväg Lund C ESS Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling Pernilla von Strokirch, Projektchef Spårvägen som drivkraft för stadsutveckling Att få en spårväg i Lund är inte ett mål i sig. Spårvägen

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Projektbeskrivning Program Björnkulla

Projektbeskrivning Program Björnkulla Projektbeskrivning Program Björnkulla Syfte med planläggning är att utreda möjligheterna till utveckling och förtätning inom Björnkulla. Tidiga volymstudier indikera att området skulle kunna rymma ca 2

Läs mer

Hur bygger vi en ny stad?

Hur bygger vi en ny stad? Hur bygger vi en ny stad? Eva Dalman, projektchef Lund NE/Brunnshög, Lunds kommun Hållbara Brunnshög Lund NE/Brunnshög ny stad på högsta nivå ESS 2015 MAX IV 2010 asdfasdf asdasdf asdfasdf adadfasdf 26

Läs mer

Pernilla von Strokirch Projektchef. Spårväg Lund C ESS

Pernilla von Strokirch Projektchef. Spårväg Lund C ESS Pernilla von Strokirch Projektchef Spårväg Lund C ESS Dagordning 1. Spårvägen som drivkraft för stadsutveckling 2. Organisation och Tidplan 3. Var börjar vi bygga 4. Utformning och gestaltning 5. Miljöfrågor

Läs mer

Startpromemoria för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen

Startpromemoria för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (5) 2012-11-26 Handläggare: Katarina Borg Tfn 08-508 275 39 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen

Läs mer

European Spallation Source (ESS) i Lund

European Spallation Source (ESS) i Lund European Spallation Source (ESS) i Lund En mötesplats för vetenskapsmän inom materialforskning 1 ESS-& MAX IV:s anläggningar i Lund Malmö Köpenhamn Lund Brunnshög Knutpunkt för transporten : Till Lund

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av del av Akalla 4:1, Kista Gårdsväg 3, i stadsdelen Kista (170 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av del av Akalla 4:1, Kista Gårdsväg 3, i stadsdelen Kista (170 lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (7) 2011-10-05 Handläggare: Renoir Danyar Tfn 08-50826659 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av del av Akalla 4:1, Kista

Läs mer

Överenskommelse om exploatering med NCC Property Development avseende uppförande av kommersiell fastighet på Norra Stationsområdet, Stockholm kommun.

Överenskommelse om exploatering med NCC Property Development avseende uppförande av kommersiell fastighet på Norra Stationsområdet, Stockholm kommun. Jörgen Palm Stora Projekt Telefon: 08-508 263 04 jorgen.palm@expl.stockholm.se Till Exploateringsnämnden 2010-08-26 Överenskommelse om exploatering med NCC Property Development avseende uppförande av kommersiell

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (8) 2013-01-21 Handläggare: Julia Nedersjö Tfn 08-508 27 585 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt

Läs mer

Remissyttrande över samrådsförslaget till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050

Remissyttrande över samrådsförslaget till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050 2016-09-29 TRN 2016-0047 Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplaneförvaltningen registrator.trf@sll.se Remissyttrande över samrådsförslaget till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen,

Läs mer

2009-06-12 1. För ytterligare information, kontakta nämndordförande Muharrem Demirok (c) telefon 073-77 88 102

2009-06-12 1. För ytterligare information, kontakta nämndordförande Muharrem Demirok (c) telefon 073-77 88 102 1 Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden 2008-11-26 Pressinformation inför teknik- och samhällsbyggnadsnämndens sammanträde För ytterligare information, kontakta nämndordförande Muharrem Demirok (c) telefon

Läs mer

Kvarteret Asien med mera, Gåsebäck

Kvarteret Asien med mera, Gåsebäck Ändring av detaljplan (1283K-15079) för del av Kvarteret Asien med mera, Gåsebäck Helsingborgs stad Planområdets läge Planbeskrivning BEGRÄNSAT STANDARDFÖRFARANDE Program godkänt av stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete 6 november 2013 Dnr KS 190/2013 Strategisk planering Mirja Thårlin Kommunstyrelsen Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete Det reviderade utvecklingsprogrammet för Västerhaninge

Läs mer

MalmöLund-samarbetet. - Den regionala identiteten - Det regionala ledarskapet - Den regionala strukturen. Cecilia Hansson och Johan Emanuelson

MalmöLund-samarbetet. - Den regionala identiteten - Det regionala ledarskapet - Den regionala strukturen. Cecilia Hansson och Johan Emanuelson MalmöLund-samarbetet - Den regionala identiteten - Det regionala ledarskapet - Den regionala strukturen Cecilia Hansson och Johan Emanuelson Avståndet mellan Malmö och Lund är jordens omkrets minus 20

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Bolidentriangeln (Renseriet 25 mf l) i stadsdelen Årsta (ca 500 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Bolidentriangeln (Renseriet 25 mf l) i stadsdelen Årsta (ca 500 lägenheter) Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (6) 2015-05-22 Handläggare Niklas Zetterberg Telefon 08-508 27 335 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Bolidentriangeln

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

Strukturöversyn av området kring kv. Broccolin, Årsta 85:1

Strukturöversyn av området kring kv. Broccolin, Årsta 85:1 Flygbild över kv. Broccolin, Årsta Centrum och Årsta skolan Strukturöversyn av området kring kv. Broccolin, Årsta 85:1 Inledning Fastighetsbolaget Årsta 85:1 har av plan- och byggnadsnämnden fått positivt

Läs mer

Beslut om utökat planuppdrag och beslut om samråd, detaljplan för bostäder vid Södergården

Beslut om utökat planuppdrag och beslut om samråd, detaljplan för bostäder vid Södergården TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2015-04-23 1 (8) Christian Nützel planarkitekt Diarienummer 2012 KSM 0101 Miljö- och samhällsbyggnadsutskottet Beslut om utökat planuppdrag och beslut om samråd, detaljplan

Läs mer

Inledning och vision. ÖVERSIKTSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUN 2012 Samrådsförslag

Inledning och vision. ÖVERSIKTSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUN 2012 Samrådsförslag 4 1 Inledning Vad är en översiktsplan? Översiktsplanen är ett av kommunens viktigaste strategiska dokument och visar kommunens syn på bland annat den framtida bebyggelseutvecklingen, infrastruktursatsningar

Läs mer

Tjänsteskrivelse , ansökan och idéförslag, med bilder (bilaga till ansökan) har varit utsända.

Tjänsteskrivelse , ansökan och idéförslag, med bilder (bilaga till ansökan) har varit utsända. Kommunstyrelsens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2015-05-20 87 Planbesked Vrå 3:1, TB Exploatering 2015/190 Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge positivt planbesked. Ärende

Läs mer

Detaljplan för Kontor Uddvägen, fastigheten Sicklaön 346:1 m.fl. på Västra Sicklaön

Detaljplan för Kontor Uddvägen, fastigheten Sicklaön 346:1 m.fl. på Västra Sicklaön 2014-01-09 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KFKS 2012/148-214 Projekt nr 9218 Kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott Detaljplan för Kontor Uddvägen, fastigheten Sicklaön 346:1 m.fl. på Västra Sicklaön Yttrande

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 105 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun

Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad Frukostmöte 23/9-2014 Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun Upplägg Uppdraget och processen Sammanfattning av planförslaget Större ställningstaganden

Läs mer

WWW.LUND.SE VISION 2025

WWW.LUND.SE VISION 2025 WWW.LUND.SE 02 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 VISION 2 0 2 5 04 Vision 2025 07 Bilden av framtiden 11 Från ord till handling 17 2025 år 2009 Lund idéernas

Läs mer

Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm

Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm 1 Dnr 08-0220 2008-11-27 Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm Yttrande över samrådsförslag till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010)

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(6) Dnr 1357/2012 FASTIGHETEN BORSTNEJLIKAN 1 M FL PÅARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Mark- och exploateringsenheten inkom den 6 september 2012 med en förfrågan avseende upprättande

Läs mer

Pålsjö 1:1 m.fl., Pålsjöbaden. Underlag för planuppdrag

Pålsjö 1:1 m.fl., Pålsjöbaden. Underlag för planuppdrag Ändring av detaljplan (1283K-15840) för del av fastigheten Pålsjö 1:1 m.fl., Pålsjöbaden Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med ändringen av detaljplanen

Läs mer

SOLNA STAD 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen P07/0425 Ludvig Lundgren SBN/2006:186. Detaljplan för del av kv Farao m m

SOLNA STAD 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen P07/0425 Ludvig Lundgren SBN/2006:186. Detaljplan för del av kv Farao m m SOLNA STAD 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen P07/025 Ludvig Lundgren 2007-0-18 SBN/2006:186 Laga kraft 2007-05-2 Planbeskrivning Detaljplan för del av kv Farao m m inom stadsdelen Råsunda, upprättad i april

Läs mer

PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen

PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Datum Diarienummer Sida 2012-06-29 2012-08-16 0635/11 1/6 Trafikverket Stora projekt Bo Lindgren 405 33 Göteborg PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Bakgrund

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet

Läs mer

Godstransportstrategi för Västra Götaland

Godstransportstrategi för Västra Götaland Dnr: Godstransportstrategi för Västra Götaland Christian Bergman, VGR, berättar vid sammanträdet om arbetet med att ta fram en regional godstransportstrategi. Den handlar om hur Västra Götaland ska utvecklas

Läs mer

Yttrande. Boverket Box Karlskrona. Remiss. Riksantikvarieämbetets ställningstagande. Riksantikvarieämbetet handläggning

Yttrande. Boverket Box Karlskrona. Remiss. Riksantikvarieämbetets ställningstagande. Riksantikvarieämbetet handläggning Yttrande Datum 2012-04-02 Dnr 331-674-2012 Ert datum 2012-02-15 Er beteckning 10113-630/2012 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remiss från Boverket överklagande av beslut om upphävande av detaljplan för

Läs mer

Detaljplan LIS-område Madkroken, del av Nottebäck

Detaljplan LIS-område Madkroken, del av Nottebäck Alida Ottosson 0474-470 68 alida.ottosson@uppvidinge.se 9 2016-01-20 Dnr: Se nedan 1(1) Till Miljö- och byggnadsnämnden Återkallande av planuppdrag Ärenden: 3 planuppdrag Miljö- och byggnadsnämnden har

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Handläggare Datum Diarienummer Brita Christiansen 2012-01-30 2012/20181-1 fd diarienummer: PLA 11/20039-1 Tjänsteskrivelse Planbesked Plan- och byggnadsnämnden Detaljplan

Läs mer

datum PLANBESKRIVNING Ändring genom tillägg till del av DP 4136 för södra delen av Toftanäs industriområde i Husie i Malmö

datum PLANBESKRIVNING Ändring genom tillägg till del av DP 4136 för södra delen av Toftanäs industriområde i Husie i Malmö datum 2016-04-08 diarienummer 2013-00346 ÄDp 5375 SAMRÅDSHANDLING PLANBESKRIVNING Ändring genom tillägg till del av DP 4136 för södra delen av Toftanäs industriområde i Husie i Malmö INLEDNING Då planförslaget

Läs mer

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20 Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering

Läs mer

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 109 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Ytterstadsavdelningen Normalt planförfarande Dnr Inger Elonsson Tfn

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Ytterstadsavdelningen Normalt planförfarande Dnr Inger Elonsson Tfn TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Ytterstadsavdelningen Normalt planförfarande Inger Elonsson 2003-04-19 Tfn 508 275 72 Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för del av fastigheten Burmanstorp 1 i stadsdelen Farsta

Läs mer

PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING. Ändring av detaljplan för del av Lomma 28:1 LILLEVÅNG Lomma, Lomma kommun, Skåne län TILLÄGG TILL

PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING. Ändring av detaljplan för del av Lomma 28:1 LILLEVÅNG Lomma, Lomma kommun, Skåne län TILLÄGG TILL 1 (5) ANTAGANDEHANDLING Ändring av detaljplan för del av Lomma 28:1 LILLEVÅNG Lomma, Lomma kommun, Skåne län TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen omfattas av följande handlingar: - Fastighetsförteckning

Läs mer

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur Strukturbild för Skåne Strukturbild för Skåne överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen

Läs mer

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Förslag Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Målet är en hållbar stads- och transportutveckling. Struktur

Läs mer

VISION FÖR CITY. Utvecklingen av Stockholms City till år 2030

VISION FÖR CITY. Utvecklingen av Stockholms City till år 2030 VISION FÖR CITY Utvecklingen av Stockholms City till år 2030 BAKGRUND Kommunstyrelsen beslutade den 22 juni 2011 att ge stadsledningskontoret i uppdrag att i samråd med berörda förvaltningar och bolag

Läs mer

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked 1 (5) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 2015-02-13 Dnr Sbn 2014-560 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret oger Stigsson Samhällsbyggnadsnämnden Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Läs mer

Yttrande över Handlingsplan för förskole- och skolplatser , UBN 2011/86-610

Yttrande över Handlingsplan för förskole- och skolplatser , UBN 2011/86-610 2013-09-03 1 (5) FÖRSLAG TILL YTTRANDE MSN 2013/88-219 Utbildningsnämnden Yttrande över Handlingsplan för förskole- och skolplatser 2014-2022, UBN 2011/86-610 Sammanfattning Miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Upphävande av avstyckningsplan 307 samt del av detaljplan 1368 inom fastigheten Båtbyggartorp S:1

Upphävande av avstyckningsplan 307 samt del av detaljplan 1368 inom fastigheten Båtbyggartorp S:1 Granskningshandling november 2013 normalt planförfarande PBL 2010:900 tillämpas Upphävande av avstyckningsplan 307 samt del av detaljplan 1368 inom fastigheten Båtbyggartorp S:1 PLANBESKRIVNING Handlingar

Läs mer

ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet.

ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet. ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk Hela staden inkluderande, grön och dynamisk Möta vattnet Stärka kärnan Mål och visioner i Göteborg Stärk kärnan GR Hållbar tillväxt 2013 45000

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Ändring av Översiktsplan för staden Linköping

Ändring av Översiktsplan för staden Linköping Ändring av Översiktsplan för staden Linköping Del av Västra Valla Antagandehandling april 2013 Syfte Syftet med ändringen av Översiktsplan för staden Linköping är att möjliggöra bostäder och service inom

Läs mer

Hagastaden. på väg mot ett Stockholm i världsklass.

Hagastaden. på väg mot ett Stockholm i världsklass. Hagastaden på väg mot ett Stockholm i världsklass www.stockholm.se/hagastaden Hagastaden ska bli en levande innerstadsdel med 5 000 nya bostäder och 50 000 arbetsplatser, inräknat befintliga arbetsplatser

Läs mer

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal YIMBY Yes In My BackYard. 2009-08-24 Diarienummer: 2007-36164 2009:15 Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal - Inledning YIMBY välkomnar att utbyggnaden av Hammarby Sjöstad fortsätter.

Läs mer

Riktlinjer och åtgärder. Lunds kommun

Riktlinjer och åtgärder. Lunds kommun Riktlinjer och åtgärder för att öka bostadsbyggandet i Lunds kommun Kommunfullmäktige 2013-11-28 Innehåll Inledning...1 Effektiva processer...1 Enkla och flexibla regler...4 Ökad konkurrens...4 Ökad samverkan

Läs mer

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Innehåll 1. Bakgrund 2. Amiralsstaden Vad är Amiralsstaden? Varför Amiralsstaden? Framgångsfaktorer Strategier Hot 3. Förslag till Förstudie 2013-08-19 Amiralsstaden

Läs mer

Brunnshög i Lund - Ett ledande exempel på hållbar utveckling. Anders Almgren, Kommunstyrelsens ordförande

Brunnshög i Lund - Ett ledande exempel på hållbar utveckling. Anders Almgren, Kommunstyrelsens ordförande Brunnshög i Lund - Ett ledande exempel på hållbar utveckling Anders Almgren, Kommunstyrelsens ordförande HISTORIA Lund C ESS ESS SCIENCE VILLAGE Regionens största arbetsplats Idag 40 000 arbetsplatser,

Läs mer

Vårsta centrum, jämförelse av alternativa skisser

Vårsta centrum, jämförelse av alternativa skisser Tengbomgruppen ab Box 1230, Katarinavägen 15 SE 111 82 Stockholm tel 08-412 52 00 fax 08-412 53 03 www.tengbom.se 2013-05-02 Vårsta centrum, jämförelse av alternativa skisser Bakgrund Kommunstyrelsen har

Läs mer

Detaljplan för Del av LÖBERÖD 1:123 Eslövs kommun, Skåne län

Detaljplan för Del av LÖBERÖD 1:123 Eslövs kommun, Skåne län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 1 (6) Detaljplan för Del av LÖBERÖD 1:123 Eslövs kommun, Skåne län ANTAGANDEHANDLING PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 2 (6) PLANBESKRIVNING

Läs mer

Granskning av ändamålsenlighet

Granskning av ändamålsenlighet Granskning av ändamålsenlighet Östersjöterminalen AB December 2010 Carl-Gustaf Folkeson Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning... 3 1.2 Revisionsfrågor och

Läs mer

Begäran om planbesked för fastigheten Sicklaön 88:1, Alphyddevägen 1-7 på Sicklaön, Nacka kommun

Begäran om planbesked för fastigheten Sicklaön 88:1, Alphyddevägen 1-7 på Sicklaön, Nacka kommun 2013-03-04 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE MSN 2012/161-214 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Begäran om planbesked för fastigheten Sicklaön 88:1, Alphyddevägen 1-7 på Sicklaön, Nacka kommun Förslag till beslut Miljö-

Läs mer

Stora Höga med Spekeröd

Stora Höga med Spekeröd Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,

Läs mer

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade. Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

3. STADSBYGGNADSIDÉ - en levande stadsdel

3. STADSBYGGNADSIDÉ - en levande stadsdel 3. STADSBYGGNADSIDÉ - en levande stadsdel Identitet, intensitet, intresse Utgångspunkter är att minnet av en intressant stadsdel tar sin utgångspunkt i grundbegreppen identitet och intensitet genom: Historiska

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Detaljplan för KÖPMANNEN 11 Eslövs kommun, Skåne län

Detaljplan för KÖPMANNEN 11 Eslövs kommun, Skåne län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 1 (5) Detaljplan för KÖPMANNEN 11 Eslövs kommun, Skåne län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 2 (5) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Plankarta

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(6) Dnr 198/2014 FASTIGHETEN DANMARK 29 SÖDER, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Ansökan om planändring inkom från fastighetsägaren Fastighets AB Danmarkshuset den 6 februari 2014. SYFTE

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Befolkningstäthet runt ESS

Befolkningstäthet runt ESS Revision 1 (2) State Released Befolkningstäthet runt ESS European Spallation Source ESS AB Visiting address: ESS, Tunavägen 24 P.O. Box 176 SE-221 00 Lund SWEDEN www.esss.se DOCUMENT REVISION HISTORY Revision

Läs mer

Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan

Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan samt ett steg i processen och visionen om en hållbar stadsutveckling där

Läs mer

STARTPROMEMORIA FÖR PLANLÄGGNING AV LUSTGÅRDEN 14 I STADSDELEN STADSHAGEN (KONTOR OCH BOSTÄDER)

STARTPROMEMORIA FÖR PLANLÄGGNING AV LUSTGÅRDEN 14 I STADSDELEN STADSHAGEN (KONTOR OCH BOSTÄDER) Planavdelningen Peter Jacobsson Tfn 08-508 269 06 Till Stadsbyggnadsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (8) 2009-02-16 STARTPROMEMORIA FÖR PLANLÄGGNING AV LUSTGÅRDEN 14 I STADSDELEN STADSHAGEN (KONTOR OCH BOSTÄDER)

Läs mer

2. Gatu- och fastighetskontoret ges i uppdrag att träffa markanvisningsavtal med Svenska Bostäder i enlighet med detta tjänsteutlåtande.

2. Gatu- och fastighetskontoret ges i uppdrag att träffa markanvisningsavtal med Svenska Bostäder i enlighet med detta tjänsteutlåtande. GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE GFN 2001-12-11 Handläggare: Yussuf Hassen Region Innerstad Projekt Hammarby Sjöstad Tel: 508 262 87 yussuf.hassen@hammarbysjostad.stockholm.se 2001-11-21 Handläggare:

Läs mer

1(8) Dnr: Venus, Sirius och. Mars. Datum: Datum och beslut: Text

1(8) Dnr: Venus, Sirius och. Mars. Datum: Datum och beslut: Text 1(8) Dnr: Mars. Venus, Sirius och Datum: 2015-02-17 Datum och beslut: Text Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Verksamhetens övergripande mål och strategier... 4 2 Beställare... 5 3 Mål... 5 3.1 Effektmål...

Läs mer

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet är benämningen på en översyn av kollektivtrafiken, som genomförs i samverkan mellan Trafikkontoret,

Läs mer

Näringslivspolicy för Lidingö stad

Näringslivspolicy för Lidingö stad 1 (8) DATUM DNR 2017-03-29 KS/2017:122 Näringslivspolicy för Lidingö stad 2 (8) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte med näringslivspolicyn... 4 Näringslivspolicyn bygger på övergripande vision och

Läs mer

LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL

LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL ARALLELLT UDRAG 2009-09-30 ARALLELLT UDRAG 2009-09-30 1/4 UNIVERSITETSGATAN Området vid Kalmar Nyckel har en mycket intressant potential. De positiva effekterna

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Norra Djurgården 1:49 i stadsdelen Norra Djurgården (Kontor, utbildning)

Startpromemoria för planläggning av Norra Djurgården 1:49 i stadsdelen Norra Djurgården (Kontor, utbildning) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (7) 2012-05-07 Handläggare: Martin Edfelt Tfn +46 08-50827219 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Norra Djurgården

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Utdrag ur områdesprogram för Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg Godkänt SBN

Utdrag ur områdesprogram för Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg Godkänt SBN Utdrag ur områdesprogram för Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg Godkänt SBN 2007-09-06 5 1 Programprocessen Programområdet omfattar de fyra stadsdelarna Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg. Bakgrund

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS Föredragande landstingsråd: Christer G Wennerholm ÄRENDET Regionplanenämnden förslag till Regional

Läs mer

BURLÖVS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Planutskott Sammanträdesdatum 2012-05-24 Sida 1 (6)

BURLÖVS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Planutskott Sammanträdesdatum 2012-05-24 Sida 1 (6) Planutskott Sammanträdesdatum 2012-05-24 Sida 1 (6) Plats och tid Beslutande Lilla sessionssalen, Medborgarhuset, Arlöv kl. 9.00 10.20 Katja Larsson (S), ordförande Lars-Erik Wollmér (S) Lars Johnson (M)

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Från pappersprodukt till verkstad erfarenheter av sociala konsekvensanalyser

Från pappersprodukt till verkstad erfarenheter av sociala konsekvensanalyser Från pappersprodukt till verkstad erfarenheter av sociala konsekvensanalyser Lagstöd i PBL för sociala konsekvensanalyser Maria Rundqvist Plan- och bygglagen 1 kap 1 I denna lag finns bestämmelser om planläggning

Läs mer

Vision centrumutveckling

Vision centrumutveckling Vision centrumutveckling Habo kommun Antagandehandling 2013-11-28 1. Bakgrund Bostadsförsörjningsplan blir en centrumutvecklingsplan År 2010 beslutade kommunstyrelsen i Habo att kommunen skulle ta fram

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund

Läs mer

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011.

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Koncept/innehåll: Jerker Söderlind Plan/arkitektur: Gio Olla, Joakim Sturesson

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län Programmet har upprättats 2006-11-14 Handlingar 1(4) Planprogram, 2006-11-14 Fastighetsförteckning, 2006-11-14,

Läs mer

Husensjö 8:5 med flera, Husensjö. Underlag för planuppdrag

Husensjö 8:5 med flera, Husensjö. Underlag för planuppdrag Detaljplan för del av fastigheten Husensjö 8:5 med flera, Husensjö Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att möjliggöra uppförandet

Läs mer

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 Introduktion 5 Bakgrund 6 Vision 7 Förflyttning 8 Löften 9 Positionering 10 Målgrupper 11 Känsla 12 Kärnvärden 14 INNEHÅLL INTRODUKTION Göteborgs hamn grundades år 1620 och är

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré!

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! driving range bv 1500 bv 10000 3500 lastzoner 10000 2000 gröna skärmar 8000 5000 2000 parkeringar lastzoner 4500 3000 3000 Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! Den spännande

Läs mer

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030 Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer