Sjuksköterskors reaktioner vid patienters dödsfall och föregående patientrelations betydelse för reaktionerna
|
|
- Gunilla Mattsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sjuksköterskors reaktioner vid patienters dödsfall och föregående patientrelations betydelse för reaktionerna - en litteraturstudie Nurses' reactions when patients die and significance of previous patient relationship for these reactions - a literature study Henrik Jansson Johanna Jonsson Fakultet för hälsa, natur- och teknikvetenskaper Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet Grundnivå/15 hp Handledare: Berit Berggren och Ulla Wrangstål Examinerande lärare: Maria Larsson HT -14,
2 Sammanfattning Titel: Sjuksköterskors reaktioner vid patienters dödsfall och föregående patientrelations betydelse för reaktionerna Nurses reactions when patients die and the previous patient relationship s significance for these reactions Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institution: Institutionen för hälsovetenskaper Ämne: Omvårdnad Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 högskolepoäng, grundnivå Författare: Henrik Jansson och Johanna Jonsson Handledare: Berit Berggren och Ulla Wrangstål Sidor: 21 Nyckelord: Omvårdnad vid döden, patientrelationen vid döden, reaktioner på döden, döden och patient-sjuksköterskerelation Introduktion: Många människor dör på sjukhus omgivna av sjuksköterskor. De flesta sjuksköterskor kommer att vara med om att patienter de vårdat dör och att de kan reagera på det är känt. Patienter kan dö oväntat och mer väntat, utan att ha vårdats palliativt. Vården kan trots väntat dödsfall vara av kurativt syfte. En god patientrelation är viktig då sjuksköterskor vårdar patienter i livets slut. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans reaktioner vid patienters dödsfall på sjukhus, samt den eventuella betydelsen föregående patientrelation haft för reaktionerna. Metod: Studien gjordes som en litteraturstudie och följde Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Databaserna CINAHL och PsycINFO användes i litteratursökningen. Dessutom söktes några artiklar manuellt. Totalt resulterade sökningarna i tio artiklar som sedan granskades. Resultat: Resultatet redovisades genom fem olika teman, vilka var: Reaktioner av sorg och ledsenhet, Reaktioner av skuld och rädsla, Reaktioner av stress och ilska, Reaktioner som visar sig i handling och i sjuksköterskans sårbarhet och Föregående patientrelations betydelse för reaktionerna. Slutsats: Sjuksköterskor reagerar genom olika känslor, handlingar och genom reaktioner som påverkar sårbarheten. Den föregående patientrelationens långvarighet och hur nära den varit, kunde ha betydelse för reaktionerna.
3 Innehållsförteckning Introduktion... 4 Omvårdnad vid döden... 4 Patientrelationen vid dödsfall... 5 Problemformulering... 5 Syfte... 5 Metod... 6 Litteratursökning... 6 Inklusions- och exklusionskriterier... 7 Tabell 1. Databassökningarna sammanfattade med sökord, antal träffar och urval Urval Urval Urval Databearbetning... 9 Etiska ställningstaganden... 9 Resultat Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Klinisk betydelse Förslag till fortsatt forskning Slutsats Referenslista Bilaga 1
4 Introduktion Många människor dör på sjukhus, omgivna av bland annat sjuksköterskor (Costello 2006) och sjuksköterskan är oftast den sista som finns vid en persons sida innan hen dör (Blum 2006). Alla sjuksköterskor kommer någon gång under sin karriär att vara med om att en patient dör. Vissa sjuksköterskor kommer att vara med om detta mer än andra, då de arbetar på avdelningar där patienter med sämre prognoser befinner sig (Brunelli 2005). En god patientrelation är en viktig komponent i vården av en döende patient (Wilson & Kirshbaum 2011). Patienten är en person som sjuksköterskan haft en relation till, och därför är det naturligt att sjuksköterskor kan reagera på olika sätt då patienter dör (Grove 2008). Omvårdnad vid döden Henderson och Nite (1978) definierar omvårdnad som bland annat sådana insatser som ska hjälpa döende patienter att få en värdig död. De menar också att för att kunna utföra detta med ett tillfredställande resultat så krävs en god relation mellan vårdare (i detta fall sjuksköterskan) och patient. Det krävs lyhördhet och god observationsförmåga. Socialstyrelsen (2005) skriver i sin kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska att sjuksköterskan ska kunna möta det lidande som patienten upplever och i bästa möjliga mån lindra det, vilket även Eriksson (1994) menar är viktigt. Det sjuksköterskan gör vad gäller omvårdnaden av en patient som dött är enligt Blum (2006) att sköta vårdandet av den kropp som efterlämnas och att visa hänsyn till den döda och dennes anhörigas kultur och tro. Ett exempel på hur sjuksköterskor kan visa hänsyn är att de tvättar patienten och klär denne i rena kläder. Det är även viktigt som sjuksköterska att jobba systematiskt och evidensbaserat när det gäller omvårdnaden kring en avliden patient. Bland annat är det viktigt att arbeta utefter arbetsplatsens rutiner och följa de riktlinjer som finns (Blum 2006). Omvårdnad vid livets slutskede benämns som palliativ vård (Socialstyrelsen 2011). Socialstyrelsens (2011) definition av palliativ vård: hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada och som innebär beaktande av fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov samt organiserat stöd till närstående. I den palliativa vården ingår bland annat att lindra smärta och andra symtom som är till besvär för patienten, främja livskvaliteten och att varken förskjuta eller förhasta dödsfallet (World Health Organization [WHO] 2002). Palliativa patienter vårdas ibland på hospice. Vården på hospice riktar sig enbart mot patienter som är palliativa och där går omvårdnaden ut på att lindra symptom och främja livskvaliteten (Prost 2014). Många patienter dör dock oväntat och utan att ha vårdats palliativt. Exempelvis dör många på sjukhusavdelningar där patienter har korta vårdtider och vårdas för akuta åkommor. Vården av dessa patienter har då syftet att bota, och inte att endast lindra, så som palliativ vård är uppbyggd (Wilson 2014). Även väntade dödsfall där vården innan dödsfallet ges i ett kurativt syfte, och inte med syfte att endast lindra sker på sjukhus. Detta kan exempelvis vara patienter med långa vårdtider, där döden är väntad men behandlingen ändå varit kurativ (Hall et al. 2002). Mycket forskning handlar om den palliativa vården, och desto mindre om de mer oväntade och plötsliga dödsfallen (Rejnö et al. 2013). 4
5 Patientrelationen vid dödsfall Samspelet mellan patient och sjuksköterska resulterar i att en patientrelation byggs upp, där det är den enskilda människan som är i fokus (Travelbee 1971). Patientrelationen inför döden handlar från sjuksköterskans sida om att bevara patientens värdighet, lindra lidande och smärta och sträva mot att ge patienten en värdig död (Rejnö et al. 2013). Det viktigaste för sjuksköterskor som vårdar patienter som snart ska dö, är att upprätthålla en god relation till patienten. Det är svårt, nästan omöjligt, att ge en god och rättvis vård om det inte finns en bra patientrelation. Det måste därmed ligga i sjuksköterskans intresse att arbeta för att skapa en bra relation till sina patienter (Iranmanesh et al. 2008). Relationen mellan patient och sjuksköterska är skör och intim. Det finns en vördnad och respekt i bandet mellan patient och sjuksköterska. Sårbarhet är alltid involverat i relationen mellan sjuksköterska och patient. Fokus ligger oftast på att skydda patienten och ofta finns en stor medvetenhet om patientens sårbarhet i relationen mellan denne och sjuksköterskan. Den sårbarhet och rädsla för att patienten ska dö som finns hos sjuksköterskor ses sällan av någon och att det är viktigt att förstå de reaktioner som följer då en sjuksköterska förlorar en patient (Gerow et al. 2009). Problemformulering Döden är någonting som alla kommer att komma i kontakt med både privat och i rollen som sjuksköterska. Varje dag dör såväl unga som gamla med sjuksköterskor närvarande. Lika oundviklig som döden är, är den påverkan som sjuksköterskor utsätts för då patienter de vårdat dör. Det känns därför viktigt att belysa hur sjuksköterskor reagerar när patienter dör samt att se vilken eventuell betydelse relationen mellan sjuksköterskan och patienten kan ha på hur sjuksköterskor reagerar. Forskning är gjord på hur sjuksköterskor upplever omvårdnaden av palliativa patienter. Patienter kan dö oväntat och mer väntat, utan att ha vårdats palliativt. Vården kan trots väntat dödsfall vara av kurativt syfte och därför kändes det viktigt att belysa området i kontexten sjukhus utan speciell inriktning mot palliativ vård. Genom att öka kunskapen och förståelsen kring detta ämne skulle sjuksköterskan kunna ge en bättre vård i samband med döden både till patienten och dennes anhöriga. Författarna till denna litteraturstudie upplever kunskapsbrist inom detta ämne och även därför är det viktigt att belysa. Syfte Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans reaktioner vid patienters dödsfall på sjukhus, samt den eventuella betydelsen föregående patientrelation haft för reaktionerna. 5
6 Metod Studien gjordes som en litteraturstudie. Att göra en litteraturstudie innebär att tidigare studier inom området som ska undersökas används för att bearbetas och analyseras. Resultat från de valda studierna som svarar på litteraturstudiens syfte sammanställs och sammanfattas i litteraturstudiens resultat (Polit & Beck 2012). En litteraturstudie ska alltid baseras på aktuell litteratur (Forsberg & Wengström 2013). I denna litteraturstudie har Polit och Becks (2012) niostegsmodell (se figur 1) använts, där steg ett var att formulera syftet med studien. Dock har det bytts plats på steg sex och sju i Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Figur 1. Polit och Becks (2012) niostegsmodell, tolkad och fritt översatt. Litteratursökning Artiklarna som ska användas till en litteraturstudie söks systematiskt i valda databaser. Dock kan även manuella sökningar göras (Forsberg & Wengström 2013). Databaser och sökord som stämmer överens med litteraturstudiens syfte väljs ut, enligt steg två i Polit och Becks (2012) niostegsmodell. I steg två ingår även att bestämma vilka begrepp som är centrala för studien, utifrån syftet. Sökord som valdes var: nurse-patient relations, death, nurs* experience* och reaction. Att sätta en * efter ett sökord hjälper till att få fram olika former och böjningar av det aktuella ordet, och kallas för trunkering (Forsberg & Wengström 2013). Dessa sökord användes sedan i databaserna CINAHL och PsycINFO. De söktes var för sig och kombinerades med booleska operatorer. Booleska operatorer används för att utöka eller begränsa en sökning. Vanliga sådana är NOT, OR och AND (Polit & Beck 2012). Operatorn AND användes, vilket betyder att ett sökord och ett annat kombineras. Träffarna som kommer upp innehåller då båda 6
7 sökorden (Forsberg & Wengström 2013). Sedan bestäms och läggs inklusions- och exklusionskriterierna till i sökningen, vilket smalnar av sökningen ytterligare (Forsberg & Wengström 2013). I steg tre påbörjades sökningen i databaserna CINAHL och PsycINFO (se tabell 1). I databasen CINAHL användes ämnesord som hittades genom CINAHL Headings. Att söka i fritext går dock också bra (Polit & Beck 2012). De headings som användes i CINAHL var: nurse-patient relations och death. I fritext söktes nurs* experience* i CINAHL. I databasen PsycINFO användes sökorden nurs* experience*, reaction och death i fritext. En manuell sökning gjordes, vilket enligt Forsberg och Wengström (2013) innebär att den systematiska sökningen frångås och artiklar hittas på andra sätt. Inklusions- och exklusionskriterier Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle vara publicerade inom de tio senaste åren i vetenskapliga tidskrifter. Artiklarna skulle vara peer reviewed (granskade av andra forskare avseende vetenskaplig standard) och ur ett sjuksköterskeperspektiv. Forskningen var byggd på kvalitativ och/eller kvantitativ metod. Artiklarna skulle vara skrivna på svenska, engelska, danska eller norska. Exklusionskriterierna var att artiklar byggda på litteraturstudier inte användes. Artiklar som riktar sig mot annat än sjukhusvård har uteslutits, samt artiklar som riktade sig mot personer under 18 år. Studier som riktade sig mot palliativ vård exkluderades. 7
8 Tabell 1. Databassökningarna sammanfattade med sökord, antal träffar och urval. CINAHL, sökning 1 Sökord S1: (MH Nurse-patient relations ) Antal träffar 2130 Urval 1 Urval 2 Urval 3 S2: (MH Death ) 1241 S1 AND S2: CINAHL, sökning 2 Sökord Antal träffar S1: (MH Death ) 1241 S2: ( Nurs* experience* ) 8915 Urval 1 Urval 2 Urval 3 PsycINFO, sökning 3 S1 AND S2: (5*) 2 2 Sökord Antal Urval 1 Urval 2 Urval 3 träffar S1: Death S2: Nurs* experience* S3: Reaction S1 AND S2 AND S3: Manuell sökning: 3 3 Totalsumma: I tabellen har dubbletter redovisats med stjärnor. De interna dubbletterna har påträffats i samma databas. Inga externa dubbletter identifierades. Urval 1 I urval 1 lästes titel och abstrakt på de 200 artiklar som sökts fram med hjälp av sökorden. Artiklar som ansågs kunna vara användbara till studien togs ut. Detta enligt steg fyra i Polit och Becks (2012) modell. Det var artiklar som verkade svara mot studiens syfte och som passade in i ramen för inklusions- och exklusionskriterierna. Urval 2 När ett första urval hade gjorts återstod 29 artiklar som ansågs svara mot studiens syfte. De 29 artiklarna lästes i sin helhet först var för sig och sedan tillsammans, detta enligt steg fem i Polit och Becks (2012) niostegsmodell där det står att allt material ska läsas igenom noggrant. I detta steg föll 22 artiklar bort, som bedömdes inte svara mot studiens syfte. Den största anledningen till att de föll bort var att de handlade om hur sjuksköterskor påverkas av att vårda patienter i livets slutskede, och inte av själva dödsfallen, och för att de riktade sig mot annat än sjukhusmiljö. En diskussion fördes författarna emellan och det återstod sju artiklar som svarade mot studiens syfte. En 8
9 manuell sökning gjordes sedan, där referenslistor lästes för de sju framsökta artiklarna. Det resulterade i ytterligare tre artiklar. Detta också enligt Polit och Becks (2012) niostegsmodell, där det står att det är bra vid detta steg att identifiera nya källor. Det återstod sedan tio artiklar. Urval 3 I steg sex granskades artiklarna kritiskt med hjälp av Polit och Becks (2012) guide till kritisk granskning av kvantitativa och kvalitativa studier. Av de tio artiklar som valts ut från litteratursökningen och gått vidare till urval 3, så höll alla tio artiklar måttet enligt granskningsmallen. I bilaga 1 finns artiklarna sammanfattade i en artikelmatris med författare, titel, år, syfte, metod och huvudresultat. Databearbetning I steg sju togs all den information ut som svarade mot syftet. Resultatdelen i artiklarna lästes igenom flertalet gånger, vilket enligt Polit och Beck (2012) görs för att säkerställa att väsentlig text inte missas. All resultatgivande text som svarar mot litteraturstudiens syfte bör kategoriseras och brytas ner till mindre enheter. Då framträder en bild av de teman som kommer att vara bärande i litteraturstudiens resultat (Polit & Beck 2012). I denna litteraturstudie användes överstrykningspennor för att markera det som ansågs svara mot litteraturstudiens syfte. Sedan diskuterades det som hade markerats och det som gemensamt ansågs svara mot syftet togs ut och skrevs ner på post it-lappar. Det resulterade i 84 post it-lappar med meningar som ansågs svara mot syftet. Dessa lappar sorterades först in i tio högar, utefter innehåll som liknade varandra. De tio högarna strukturerades om och halverades tillslut till fem högar. Dessa fem högar blev sedan teman och det följde steg åtta i Polit och Becks (2012) modell, där det ingår att analysera och sammanställa det resultat som kommit fram utifrån artiklarna. I steg nio gjordes en summering av resultaten, vilket sedan redovisades i löpande text och i figur 2 i resultatdelen av litteraturstudien. Etiska ställningstaganden I litteraturstudien användes endast vetenskapliga artiklar granskade av en etisk nämnd, vilket Forsberg och Wengström (2013) betonar är viktigt. Därmed antogs det att artiklarna som användes var byggda på studier som är etiskt korrekt gjorda. Inga resultat uteslöts eller förvanskades, vilket Polit och Beck (2012) betonar är viktigt. Det säkerställdes genom att båda författarna läste resultaten i artiklarna var för sig flera gånger, och utan påverkan av varandra tog ut de delar som ansågs svara mot syftet. All information som hittades refererades till dess ursprungliga författare. En objektiv syn har eftersträvats genom att genomgång av artiklarnas resultat hela tiden utgått från litteraturstudiens syfte, och allt har tagits med som kunde tänka sig svara mot syftet. Detta menar även Polit och Beck (2012) är en bra metod för att undvika en partisk syn. Litteraturstudiens metod ska redovisas så noggrant att någon annan sedan kan upprepa studien och få samma resultat. Detta gör också att litteraturstudien blir mer vetenskapligt stärkt (Vetenskapsrådet 2014). Författarna ska vara uppmärksamma på att observera eventuellt fusk eller andra oärligheter i de artiklar som används i studien. Bland annat genom att titta efter plagering av data eller förvrängning av forskningsprocessen. Det är författarna själva som har det allra tyngsta ansvaret då det gäller att se till att litteraturen de väljer att använda är etisk försvarbar (Codex 2013). 9
10 Resultat Resultatet har hämtats från de tio artiklar som presenteras i artikelmatrisen (bilaga 1). Åtta av dem var kvalitativa och två var både kvalitativa och kvantitativa. I resultatet framkom fem olika teman (se figur 2), vilka var Reaktioner av sorg och ledsenhet, Reaktioner av skuld och rädsla, Reaktioner av stress och ilska, Reaktioner som visar sig i handling och i sjuksköterskans sårbarhet och Föregående patientrelations betydelse för reaktionerna. Reaktioner av sorg och ledsenhet Föregående patientrelations betydelse för reaktionerna Reaktioner av skuld och rädsla Reaktioner som visar sig i handling och i sjuksköterskans sårbarhet Reaktioner av stress och ilska Figur 2. De fem teman som framträdde i databearbetningen. Reaktioner av sorg och ledsenhet Under detta tema kommer reaktioner av sorg och ledsenhet som sjuksköterskor upplevt då patienter de vårdat på sjukhus dött att presenteras. Sorg var en reaktion som många upplevde, och ibland kunde sorgen kännas oberättigad för sjuksköterskor att känna. Ledsenhet var en reaktion som bland annat sjuksköterskor på akutmottagningen upplevde, då de tyckte att akutsjukvården ska gå ut på att primärt rädda liv. Reaktionen av sorg var en vanlig upplevelse för sjuksköterskor då patienter dött (Wilson 2014; Grove 2008; Ferreira 2012; Gerow et al. 2010; Elis Both et al. 2013). En del sjuksköterskor upplevde reaktion av sorg som de tyckte att de inte var berättigade att känna. De menade att omgivningen inte förväntar sig av dem att de ska sörja patienter som dött. Sjuksköterskorna trodde att det berodde på att de inte är de som står patienten närmast, så som patientens anhöriga gör (Wilson 2014; Grove 2008). Några sjuksköterskor har upplevt sorg över patienters dödsfall, men inte förrän kollegorna påpekat en beteendeförändring, så har de förstått att de faktiskt känt sorg. Sorgen blev då som en slags omedveten sorg (Wilson 2014). 10
11 En del sjuksköterskor har upplevt sorg och sedan byggt upp en mur omkring sig för att mildra reaktionerna av sorgen. Det har de gjort för att kunna fortsätta arbeta och för att kunna ge god vård till sina andra patienter (Gerow et al. 2010). Det fanns de sjuksköterskor som menade att de upplevt sorg men undvikit att sörja på grund av att det vore jobbigt att sörja varje patient som dör (Elis Both et al. 2013). Det har framkommit att sjuksköterskor reagerat genom att känna ledsenhet när patienter de vårdat dött (Ferreira 2012; Wilson 2014; Elis Both et al. 2013). Sjuksköterskor på akutmottagningen upplevde reaktioner av ledsenhet då patienter dog, på grund av att de ansåg att det mest primära i akutvården är att rädda liv. De tyckte att gränsen mellan liv och död är så tydlig på akuten, och det kändes särskilt svårt att förlora en patient som de försökt att konkret rädda (Ferreira 2012). Vissa sjuksköterskor uppgav att bland många upplevelser så var ledsenhet centralt då patienter avlider. De svarade att de tyckte att det kändes svårt när någon dog under deras tjänstgöring. En sjuksköterska i Elis Both et al. (2013) studie svarade: It is hard. We re used to seeing death. We feel, it s a loss, we tried and failed, we get upset when it happens, especially when it s on our schedule, a feeling of not having done the necessary, but actually we do, but we have that sensation. (s. 560) En annan sjuksköterska svarade i Wilsons (2014) studie när hen fick frågan om hen kunde berätta om en specifik händelse då en patient dött: It upset me, I went home and cried. (s. 40) Efter patientens dödsfall kände sig vissa sjuksköterskor så ledsna att de grät ohämmat när de träffade patientens anhöriga (Gerow et al. 2010). Reaktioner av skuld och rädsla Under detta tema kommer reaktioner av skuld och rädsla som sjuksköterskor upplevt då patienter de vårdat på sjukhus dött att presenteras. Skuld var en reaktion som många upplevde främst på grund av att sjuksköterskorna kände att de kanske inte gjort tillräckligt för att förhindra eller skjuta upp dödsfallet. Rädsla var en reaktion som vissa upplevde vid oväntade dödsfall och ibland vid ögonblicket då de fick se den döda patienten. Reaktionen av skuld var en vanlig upplevelse för sjuksköterskor i samband med patienters död. Det berodde ofta på att de kände att de kanske inte har gjort tillräckligt eller att har misslyckats (Ferreira et al. 2012; Elis Both et al. 2013; Palese et al. 2014; Fontoura & Rosa 2013; Rejnö et al. 2013; Gerow et al. 2010; Costello 2006; Kent et al. 2012). Några av sjuksköterskorna menade att de kanske genom vissa åtgärder och observationer hade kunnat förhindra eller förskjuta dödsfallet och upplevde skuld över det. Exempelvis svarade sjuksköterskor att det kunde kännas som att patientens död kunde ha orsakats av deras egen oförmåga eller okänslighet. Detta gav upphov till starka reaktioner av skuld (Ferreira et al. 2012; Palese, et al. 2014; Fontoura & Rosa 2013; Elis Both et al. 2013; Gerow et al. 2010). 11
12 Vissa sjuksköterskor påverkades av reaktionerna av skuld så pass mycket att de bar med sig skulden under en lång tid efteråt (Gerow et al. 2010). Några sjuksköterskor tyckte att det inte fanns tillräckligt med tid till att engagera sig fullt ut i samband med en patients död. På grund av det så tvingades sjuksköterskorna göra prioriteringar som gav upphov till dåligt samvete och känsla av skuld (Rejnö et al. 2013). Några sjuksköterskor tyckte att en dålig och bristfällig kommunikation med patientens anhöriga kunde ge upphov till mycket skuld. De tyckte att det kändes hemskt att de anhöriga inte fått tillräckligt med information, och upplevde då skuldkänslor (Costello 2006). Vissa sjuksköterskor upplevde skuld över att patientens anhöriga kanske skulle anklaga dem för att de inte gjort tillräckligt, eller över att inte ha gett tillräckligt god omvårdnad (Palese et al. (2014). Många sjuksköterskor upplevde reaktioner av rädsla då patienter de vårdat dött (Ferreira et al. 2012; Palese et al. 2014; Fontoura & Rosa 2013). Rädslan kom fram framför allt då det handlade om oväntade dödsfall som skedde mer eller mindre akut. Dödsfallet kom då som en överraskning för sjuksköterskorna och genererade många frågor. De blev rädda och osäkra (Ferreira et al. 2012). En del sjuksköterskor kände sig rädda i ögonblicket då de hittade patienten död, och detta kunde leda till att de upplevde desperation (Palese et al. 2014). Många upplevde rädsla över att inte ha gjort tillräckligt, vilket sammanfaller med skulden många upplevde över att de trodde att de gjort någonting som hade kunnat orsaka dödsfallet. De menade att de kände sig rädda för att de missat något i omvårdnaden av patienten som kan ha lett till dödsfallet (Fontoura & Rosa 2013). Några sjuksköterskor uttryckte att de efter att ha upplevt en patients död blev rädda för själva döden och kände sig illa till mods att hantera fler dödsfall. De upplevde sådan rädsla att de fortsättningsvis valde att i största möjliga mån ta avstånd från patienter som befann sig i livets slutskede (Fontoura & Rosa 2013). Reaktioner av stress och ilska Under detta tema kommer reaktioner av stress och ilska som sjuksköterskor upplevt då patienter de vårdat på sjukhus dött att presenteras. Stress var en reaktion som en del sjuksköterskor upplevde då det var så hög press på avdelningen, att de var tvungna att köra iväg den döda patienten fort. Ilska var en reaktion som några upplevde över att det kändes orättvist att speciellt yngre patienter dött. Stress var en vanlig reaktion på patienters dödsfall (Wilson 2014; Rejnö et al. 2013; Fontoura & Rosa 2013). En del sjuksköterskor svarade att de upplevde stress för att de efter att patienten dött måste skynda sig bort med patienten för att det är ett så hårt tryck på platserna in till avdelningen. De upplevde även stress över att de inte fått tid till att reflektera över en patients död, arbetet var tvungen att fortgå direkt (Wilson 2014). Några sjuksköterskor svarade att de upplevde stress över att hitta tid till anhöriga efter att en patient dött. De tyckte att det är viktigt att stämma av med anhöriga efteråt för att veta att de känner sig 12
13 nöjda med den vård som patienten fått, och då det inte riktigt finns tid till detta så upplevde de stress över det (Rejnö et al. 2013). Fontoura och Rosa (2013) har haft sjuksköterskor i sin studie som sagt att de känt stress över det faktum att de misslyckats med att rädda patientens liv. Ilska var en reaktion som på olika sätt framkom från sjuksköterskor i studierna av Grove (2008), Elis Both et al. (2013), Fontoura och Rosa (2013) och Ferreira et al. (2012). Sjuksköterskor upplevde ilska när yngre patienter med hela livet framför sig dog. De tyckte att det var orättvist och orättvisan gav sedan upphov till ilska (Grove 2008; Ferreira et al. 2012). En del sjuksköterskor kände ilska över själva döden och att det ens finns någonting så ont som döden (Elis Both et al. 2013; Fontoura och Rosa 2013). Reaktioner som visar sig i handling och i sjuksköterskans sårbarhet Under detta tema kommer reaktioner som visade sig genom handlingar och i sjuksköterskornas sårbarhet att presenteras. En del sjuksköterskor bytte arbetsplats som en reaktion på dödsfall, och en del blev forcerade i sitt beteende. Några fick sämre självförtroende och vissa fick svårt att slappna av. En del sjuksköterskor svarade att de reagerat genom att stanna till i sitt arbete. De fick svårt att fortsätta arbeta och blev mer eller mindre handlingsförlamade (Wilson 2014). Det fanns också sjuksköterskor som nästan blev forcerade i sitt beteende efter ett oväntat dödsfall hos en patient. De kunde gå in till de andra patienterna i sin patientgrupp flera gånger i timmen och bara se om de andades (Palese et al. 2014). Vissa svarade att deras första reaktion på dödsfallet var att de började skämta och slänga ur sig lustigheter, för att skjuta undan allvaret (Wilson 2014). Några sjuksköterskor valde efter dödsfallet att byta avdelning eller inriktning för att det kändes för arbetsamt att utsätta sig för patienters död (Grove 2008). Sjuksköterskor har även reagerat genom att få sämre självförtroende och självkänsla i sitt yrke, vilket fick dem att känna sig sårbara (Palese et al. 2014; Ferreira et al 2012) En del kunde inte ens slappna av när de kom hem från jobbet och fick sömnproblem, vilket också gjorde dem sårbara (Palese et al. 2014). Föregående patientrelations betydelse för reaktionerna Under detta tema kommer den betydelse föregående patientrelation haft för reaktionerna vid patienters dödsfall att presenteras. Då föregående patientrelation varit långvarig och nära, så blev vissa reaktioner starkare än vanligt. En del sjuksköterskors reaktioner blev mer lätthanterliga då patientrelationen varit nära. Det fanns en koppling mellan patientrelationen och upplevelsen av sorg (Gerow et al. 2010; Fontoura & Rosa 2013; Wilson 2014). När en patient dog som sjuksköterskan haft en långvarig relation till, så upplevde sjuksköterskan mer sorg, än då en patient som exempelvis kommit till avdelningen samma dag dog (Gerow et al. 2010; Fontoura & Rosa 2013; Wilson 2014). 13
14 Det var dock inte bara längden på relationen som spelade roll för hur sjuksköterskor reagerade på patienters dödsfall. Sjuksköterskor upplevde inte lika mycket sorg då de inte hunnit skapa en särskilt djup eller nära relation med patienten, i och med den korta vårdtiden (Gerow et al. 2010; Wilson 2014). En sjuksköterska i Wilsons (2014) studie svarade: If you haven t really got to know them, it does matter when they die but it doesn t affect you as much (s. 41) (Wilson 2014). Några sjuksköterskor tyckte att reaktionerna på dödsfallet blev mer lätthanterliga då patientrelationen innan döden varit nära. De menade att de lättare kunde kontrollera bland annat sina känslor, då de stått patienten nära (Costello 2006). Gerow et al. (2010) menar att hur sjuksköterskan reagerar då en patient dör är direkt kopplat till den relation hen byggt till patienten innan. Reaktionerna på patienters död blir extra starka då relationen till patienten varit nära. 14
15 Diskussion Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans reaktioner vid patienters dödsfall på sjukhus, samt den eventuella betydelsen föregående patientrelation haft för reaktionerna. I de bearbetade artiklarna trädde fem teman fram, vilka var: Reaktioner av sorg och ledsenhet, Reaktioner av skuld och rädsla, Reaktioner av stress och ilska, Reaktioner som visar sig i handling och i sjuksköterskans sårbarhet och Föregående patientrelations betydelse för reaktionerna. Reaktioner av sorg och skuld var bland de absolut vanligaste reaktionerna som sjuksköterskor upplevde. Många upplevde att sorgen kändes förbjuden att känna, då de som sjuksköterskor inte stod patienten närmast. Att uppleva skuld över att det kändes som att ha misslyckats eller att de hade kunnat göra någonting annorlunda för att förhindra eller förskjuta dödsfallet var vanligt. Den föregående patientrelationen hade betydelse för reaktionerna, bland annat på det sättet att reaktionen av sorg blev starkare vid en långvarig och nära patientrelation. Resultatdiskussion En av de mest framträdande reaktionerna som sjuksköterskor upplevde efter patienters dödsfall var reaktionen av sorg. Det skiljdes på sorg och ledsenhet, då det finns en tydlig skillnad mellan de två. Sorg följs av en sorgeprocess som följer olika steg och som tar tid att ta sig igenom, vilket ledsenhet inte gör (Brunelli 2005; Gerow et al. 2009; Lee et al. 2005). I Brunellis (2005) litteraturstudie som handlar om reaktionen av sorg hos sjuksköterskor som varit med om patienters dödsfall, kom det fram att sjuksköterskor ofta undviker sin sorg och försöker gömma undan den. Det gör de bland annat för att de känner att de inte förväntas att sörja sina patienter och för att de är rädda för hur det ska uppfattas av andra (Brunelli 2005), vilket även framkommer i litteraturstudiens resultat. Om den föregående patientrelationen varit långvarig och nära, upplevde sjuksköterskorna starkare reaktioner av sorg (Wilson & Kirshbaum 2011). Ett av de vanligaste resultaten som framkom i resultatet var att många sjuksköterskor trodde att de hade gjort någonting fel, eller misslyckats på något sätt, vilket lett fram till att patienten dött. Det var en väldigt vanlig anledning till att sjuksköterskor upplevde reaktioner av skuld i samband med patienters dödsfall. Brosche (2003) och Spencer (1994) hade sjuksköterskor i sina studier som svarade att de upplevt skuld över att det inte känts som att de gjort allt för att förhindra dödsfallet. Många undrade över om de hade kunnat göra någonting annorlunda för att undvika dödsfallet och många kände sig misslyckade, vilket har ledde till att de upplevde reaktioner av skuld (Brosche 2003; Spencer 1994). I kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska skriver Socialstyrelsen (2005) att en sjuksköterska bland annat ska kunna observera och åtgärda förändringar i patientens tillstånd. Det borde då vara korrekt av sjuksköterskorna i artiklarna att fundera över om de hade kunnat göra någonting annorlunda, för att ifrågasätta om de handlat korrekt utifrån kompetensbeskrivningen. Stress framkom i denna litteraturstudie som en vanlig reaktion sjuksköterskor upplever då patienter dött. Många upplevde stress över att de ska hinna prata med patientens anhöriga efter dödsfallet. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder inom hälso- och sjukvården vid dödsfall (SOSFS 1996:29) står det att den i 15
16 verksamheten som har bäst kontakt med patientens anhöriga helst ska prata med de anhöriga efter dödsfallet. Detta kan exempelvis vara en sjuksköterska (SOSFS 1996:29). Brunelli (2005) menar att sjuksköterskor oftast är de som tillbringar mest tid med patienten och anhöriga. Det visar enligt (SOSFS 1996:29) att det ofta kan vara sjuksköterskor som talar med de anhöriga efter ett dödsfall och att stressen som sjuksköterskor ofta upplever över att de måste tala med patientens anhöriga är rimlig. Synen på döden har visat sig vara olika, mellan bland annat olika vårdavdelningar eller olika sjukhus. En artikel som är publicerad i Brasilien skriven av Ferreira et al. (2012) tog upp att kulturen på akutvårdsavdelningen var sådan att sjuksköterskorna hela tiden jobbade för att rädda liv. Sjuksköterskorna reagerade med starka känslor då patienter dog, eftersom synsättet på avdelningen speglade att det primära var att rädda liv. I Fontoura och Rosas (2013) artikel som också var publicerad i Brasilien, så var synsättet på avdelningarna annorlunda jämfört med det Ferreira et al. (2012) presenterade. Sjuksköterskorna uttryckte att de ibland reagerade genom att bli lättade för patientens skull att denne fått dö, eftersom hen lidit och haft en besvärlig sista tid i livet. Synsättet på avdelningarna i Fontoura och Rosas (2013) artikel speglade att det var okej att låta patienten dö och att ibland måste omvårdnaden gå ifrån det primära, att rädda liv och istället fokusera på exempelvis symtomlindring. I Ferreira et al. (2012) och Fontoura och Rosas (2013) studier gjorda i Brasilien framkom i resultaten att sjuksköterskorna i de studierna haft en tro på att det finns någonting som väntar efter döden. En del sjuksköterskor uppgav att de såg döden som någonting naturligt och menade att de hade en väldigt öppen relation till döden, vilket Kübler-Ross (1992) menar är vanligt i kulturer utanför västvärlden. Det fanns inga större kulturella skillnader då det gäller synen på döden rent generellt i de båda artiklarna. Men resultaten påvisar att det kan finnas kulturella skillnader i mindre skala, exempelvis på de olika sjukhusen och vårdavdelningarna. Ferreira et al. (2012) ansåg att det på akutvårdsavdelningen fanns en typ av synsätt, medan Fontoura och Rosa (2013) visade att det fanns ett annat synsätt på andra typer av vårdavdelningar. Det påvisar att kulturella skillnader kan finnas i samma land och i samma population, men kanske snarare på avdelningsnivå. Metoddiskussion Polit och Becks (2012) niostegsmodell för litteraturstudier har använts i studien. Den översattes fritt och dessutom byttes plats på steg sex och steg sju i modellen. I Polit och Becks (2012) modell så innebär steg sex att ta ut all den text ur artiklarna som ska användas i resultatet. Och steg sju innebär att kritiskt granska artiklarna i en granskningsmall (Polit & Beck 2012). Det kändes mer naturligt att efter att ha läst igenom alla artiklar och valt ut vilka som ska användas till resultatet, granska artiklarna i granskningsmallen, och därefter plocka ut all text i artiklarna som ska vara med i resultatet. Att granska så sent som i sjunde steget blev omvänd ordning, då det kanske skulle falla bort någon artikel som mycket arbete redan lagts ner på. Efter att ha bytt plats på stegen så blev modellen mer lättarbetad. För att få fram relevant litteratur till studien så gjordes databassökningar i databaserna CINAHL, PsycINFO och Pubmed. CINAHL är en databas som innehåller de allra flesta vetenskapliga artiklar som är skrivna på engelska och publicerade i tidsskrifter som handlar om omvårdnad och hälso- och sjukvård. Pubmed är en bra databas att använda 16
17 sig av då litteraturstudien ska handla om ämnen inom områdena omvårdnad, hälsa och medicin (Polit & Beck 2012). Författare som gör en litteraturstudie med psykologisk inriktning kan med fördel söka i databasen PsycINFO, då den inriktar sig på psykologiska aspekter (Forsberg & Wengström 2013). PsycINFO valdes då en psykologisk inriktning på artiklarna önskades. Sökningen i Pubmed resulterade inte i några artiklar till resultatet, därför redovisades inte heller sökningen i tabellen. Fyra olika sökord användes och kombinerades på olika sätt. Relationen mellan sjuksköterskor och patienter belystes och därför togs sökordet nurse-patient relations med. Death var centralt då studien handlar om att ta reda på hur sjuksköterskor påverkas av patienters död. Nurs* experience* söktes ihop med Reaction och death för att få med artiklar som handlade om sjuksköterskans erfarenheter av döden och reaktionerna på det. Alla tre sökningar genererade i användbara artiklar, vilket visar att sökorden var relevanta. Dock hittades endast sju artiklar i sökningarna som höll genom hela granskningen, vilket tyder på att sökorden kan ha varit otillräckliga och inte har täckt hela syftet. En manuell sökning gjordes därför. Ytterligare databassökningar med fler sökord hade kunnat göras för att få fram de tre artiklar som hittades manuellt, men eftersom det enligt Polit och Becks (2012) niostegsmodell är uppmuntrat att identifiera nya referenser så bestämdes att ingen ytterligare sökning skulle göras. I PsycINFO söktes alla sökord i fritext, då det inte fanns några ämnesord i PsycINFO som matchade de sökord som använts i CINAHL. Det som kom fram i resultatet var framför allt olika reaktioner av känslor som sjuksköterskor upplever då patienter dött och att söka på sökordet emotions hade kanske gett en del användbara artiklar. Men författarna gick förutsättningslöst in i litteraturstudiens process och syftet var att ta reda på hur sjuksköterskor reagerar. Att reaktioner av känslor sedan visade sig vara den största delen av resultatet var ett fynd som förutsättningslöst framkom. Många av de artiklar som hittades i sökningen handlade om vård i livets slutskede och hur sjuksköterskan reagerade på att vårda döende patienter, något som tydliggjordes i introduktionen att studien inte skulle rikta sig mot. Dessa sållades bort i första urvalet, när titlar och abstrakt lästes igenom. Det var den största anledningen till att det i detta steg av 200 artiklar var 29 som togs vidare. Ett av inklusionskriterierna var att artiklarna skulle vara publicerade de senaste 10 åren. Polit och Beck (2012) skriver att litteraturstudier bör vara baserade på aktuell forskning och att endast ta med nyare artiklar ger ett mer aktuellt resultat, med aktuell forskning. Därför exkluderades äldre artiklar. Endast artiklar skrivna på svenska, engelska, danska eller norska inkluderades. Det kan hända att användbara artiklar därmed inte kom med i sökningen, men att använda översättningsprogram ger ett så stort utrymme för feltolkningar, så det uteslöts. Svagheter i studien kan tänkas vara att artiklar som var skrivna av en ensam författare togs med i resultatet. Enligt Polit och Beck (2012) borde det insamlade materialet tolkas och analyseras av minst två personer för att öka trovärdigheten i studien. Klinisk betydelse Det resultat som kommit fram i litteraturstudien kan vara av betydelse för omvårdnaden. Blir kunskapen om hur sjuksköterskor reagerar då patienter dör större, så kan både sjuksköterskor och andra i verksamheten vara mer förberedda. Sjuksköterskor kan förbereda sig på hur de ska gå till väga för att ta hand om sina egna reaktioner, och 17
18 verksamheterna kan skapa rutiner för hur de ska kunna ge stöd till sjuksköterskor som vårdat patienter som dött. Särskilt då sjuksköterskorna haft nära och långa patientrelationer till sina patienter. Det skulle därmed främja god omvårdnad. Förslag till fortsatt forskning En intressant fortsättning vore att forska på hur sjuksköterskor hanterar de reaktioner som uppkommer då patienter de vårdat dör och hur verksamheten ska kunna arbeta med att ge stöd till dessa sjuksköterskor. Slutsats Litteraturstudiens resultat visar att sjuksköterskor på olika sätt reagerar då patienter de vårdat dör. De reagerar genom olika typer av känslor, handlingar och genom reaktioner som påverkar sårbarheten. En faktor som gör att vissa sjuksköterskor reagerar starkare och mer än andra är hur den föregående patientrelationen varit innan dödsfallet. En långvarig och nära patientrelation gör att vissa sjuksköterskor visar starkare reaktioner av exempelvis sorg, än då patientrelationen varit mer kortvarig och inte så nära. 18
19 Referenslista Referenser markerade med * är artiklar som användes i resultatet. Bailey, C., Murphy, R. & Porock, D. (2011). Professional tears: developing emotional intelligence around death and dying in emergency work. Journal of Clinical Nursing, 20 (23/24), Blum, CA. (2006). 'Til death do us part?' The nurse's role in the care of the dead a historical perspective: Geriatric Nursing, 27 (1), Brosche, TA. (2003). Death, dying and the ICU nurse. Dimensions of Critical Care Nursing, 22 (4), Brunelli, T. (2005). A concept analysis: The grieving process for nurses. Nursing forum, 40 (4), Codex. (2013). Forskarens etik. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ]. *Costello, J. (2006). Dying well: nurses experiences of good and bad deaths in hospital. Journal of Advanced Nursing, 54 (5), *Elis Both, J., Tambara Leite, M., Hildebrandt, L-M., Spies, J., Anacleto da Silva, L-A. & Beuter, M. (2013). The dying and death of elderly hospitalized in perspective of nursing professionals. Ciencia, Cuidado e Saude, 12 (3), Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber utbildning. *Ferreira, A., Sabatke, C., Montezeli, J. & Venturi, K. (2012). Experience the death of victims of trauma in ready-salvage descriptive study. Online Brazilian Journal of Nursing, 11 (1), *Fontoura, EG. & Rosa, DOS. (2013). Experience of the tragic triad in nursing care for the person in life s finiteness. Ciencia, Cuidado e Saude, 12 (3), Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013) Att göra systematiska litteraturstudier värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur. Gerow, L., Conejo, P., Alonzo, A., Davis, N., Rodgers, S. & Domian, EW. (2009). A phenomenological study of nurses' experience of grief following patient death. Western Journal of Nursing Research, 31 (8), *Gerow, L., Conejo, P., Alonzo, A., Davis, N., Rodgers, S. & Domian, EW. (2010). Creating a curtain of protection: nurses' experiences of grief following patient death. Journal of Nursing Scholarship, 42 (2), *Grove, WJC. (2008). Remembering patients who die: exploring the meaning conveyed in notes to the researcher. Illness, crisis & loss, 16 (4),
20 Hall, P., Schroder, C. & Weaver, L. (2002). The last 48 hours of life in long-term care: A focused chart audit. Journal of the American Geriatrics Society, 50 (3), Henderson, V. & Nite, G. (1978). Principles and practice of nursing. New York: Macmillan. Iranmanesh, S., Dargahi, H. & Abbaszadeh, A. (2008). Attitudes of Iranian nurses toward caring for dying patients. Palliativ & Supportive care, 6 (4), *Kent, B., Anderson, N.E. & Owens, R.G. (2012). Nurses early experiences with patient death: The results of an on-line survey of Registered Nurses in New Zealand. International Journal of Nursing Studies, 49 (10), Kübler-Ross, E. (1992). Samtal inför döden: om ängslan, fruktan och förtröstan. Stockholm: Bonnier Alba Lee, W., Lee, M., Kim, S. & Kang, KA. (2005). Characteristics of the grieving process: a pilot study of 10 Korean spouses of patients who passed away from cancer. International Journal of Nursing Studies, 42 (4), *Palese, A., Petean, M. & Cerne, D. (2014). Unexpected deaths in medical wards during night shifts: a narrative analysis of nursing experiences. Journal of Clinical Nursing, 23 (17/18), Polit, D.F. & Beck, C.T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins. Prost, SG. (2014). Hospice and self-assessed quality of life in the dying: a review. Journal of Human Behavior in the Social Environment, 24 (3), *Rejnö, Å., Danielson, E. & Von Post, I. (2013). The unexpected force of acute stroke leading to patients' sudden death as described by nurses. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 27 (1), Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2011). Palliativ vård. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ]. SOSFS 1996:29. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder inom hälso- och sjukvården vid dödsfall. Stockholm: Socialstyrelsen. Spencer, L. (1994). How do nurses deal with their own grief when a patient dies on an intensive care unit, and what help can be given to enable them to overcome their grief effectively? Journal of Advanced Nursing, 19 (6), Travelbee, J. (1971). Interpersonal aspects of nursing. Philadelphia: Davis. 20
21 Vetenskapsrådet (2014). Oredlighet i forskningen. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ]. World Health Organization. (2002). WHO Definition of Palliative Care. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ]. *Wilson, J. (2014). Ward staff experiences of patient death in an acute medical setting. Nursing Standard, 28 (37), Wilson, J. & Kirshbaum, M. (2011). Effects of patient death on nursing staff: a literature review. British Journal of Nursing, 20 (9),
22 Bilaga 1. Artikelmatris.
23
24
25
26
27
28
Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd
Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11
Läs merBilaga 1. Artikelmatris
1/5 Bilaga 1. Artikelmatris Ben Natan, M. & Garfinkel, D. End of life needs as perceived by terminally ill older adult patients, family and staff 2010 Att jämföra den betydelse som olika behov i slutet
Läs merLitteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund
Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet
Läs merFörfattare Titel Syfte Metod Urval. Publikationsår. kvalitet. Land Databas 2007 Storbrita nnien Cinahl
Tabell 3. Artikelöversikt Bilaga III:1 2007 Storbrita nnien Ablett, J R. & Jones, R S P. Resilience and well-being in palliative care staff: A qualitative study of hospice nurses experience of work Att
Läs merAtt vara tonåring när mamma eller pappa dör
Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Anette Alvariza Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta
Läs merStudiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12
Enheten för onkologi Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap Studiehandledning Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt Omvårdnad och onkologi vid onkologiska sjukdomar
Läs merAnhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning
Åsa Axelsson Göteborg universitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning Ingen intressekonflikt Hjärtstopp Behandling Förlust Förutsättningar Alltid plötsligt
Läs merArtikelöversikt Bilaga 1
Publik.år Land 1998 Författare Titel Syfte Metod Urval Bailey K Wilkinson S Patients view on nuses communication skills: a pilot study. Att undersöka patienters uppfattningar om sjuksköterskors kommunikativa
Läs merINFORMATIONSSÖKNING: SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET T1. Medicinska biblioteket
INFORMATIONSSÖKNING: SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET T1 Medicinska biblioteket www.ub.umu.se IDAG SKA VI TITTA PÅ: Förberedelser för att söka vetenskaplig artikel: o Formulera en sökfråga o Välja ut bra sökord
Läs merHur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor
Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor Ulrika.kreicbergs@esh.se Barn som närstående Hälso- och sjukvårdslag: 2 g Hälso- och sjukvården
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i
Läs merTema 2 Implementering
Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden
Läs merPatientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie
Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:
Läs merEfterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland
Efterlevandesamtal Närståendestöd efter vårdtidenv Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe Många berörs rs av sorg & dödd 80% (=72 000) dör d r den långsamma l dödend den (SOU 2001:6) > 90 000 individer
Läs merSjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede på vårdavdelningar - en litteraturstudie
Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper (Omvårdnad/Avdelningen för omvårdnad) Linnéa Pettersson Amanda Öberg Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede på vårdavdelningar
Läs merNärståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola
Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola maja.holm@shh.se Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Vad betyder egentligen
Läs merSnabbguide till Cinahl
Christel Olsson, BLR 2008-09-26 Snabbguide till Cinahl Vad är Cinahl? Cinahl Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature är en databas som innehåller omvårdnad, biomedicin, alternativ medicin
Läs merVetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar
Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser
Läs merArtikelmatris Bilaga 2
Artikelmatris Bilaga 2 Författare, årtal, artikelns titel, tidskrift & land Ablett, JR. & Jones, RSP. (2006). Resilience and Well-being Palliative Care Staff: A Qualitative Study of Hospice Nurses Experience
Läs merVinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt
Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt Bertil Axelsson Lungcancervård Shin J, Temel J. Integrating palliative care: When and how? Curr Opin Pulm Med 2013, 19:344 349 Upprepad genomgång av Smärtor
Läs merSök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap
Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen
Läs merFaktorer som påverkar vårdrelationen i livets slutskede ur ett sjuksköterskeperspektiv
Faktorer som påverkar vårdrelationen i livets slutskede ur ett sjuksköterskeperspektiv - en litteraturstudie Factors affecting the nurse-patient relationship in end-of-life care from a nurse perspective
Läs merInstitutionen för hälsovetenskap Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7.5 högskolepoäng
KURSPLAN Kursens mål Efter genomgången kurs skall studenten: Kunskap och förståelse kunna analysera olika vetenskapliga metoders användning och värdera deras relevans i forskning och utveckling av kunskap
Läs merNär mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Läs merUmeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013
Campus Örnsköldsvik Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013 Under Söka och skriva på http://ovik.u b.umu.se/ finns länkar till lexikon, Sökhjälp och guider, Medicin och Skriva uppsats,
Läs merSamtal med den döende människan
Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627
Läs merSara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus
Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du
Läs merSupportive care av den geriatriska onkologiska patienten
Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund
Läs merOmvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017
Omvårdnad vid förestående och inträffad död Annette Holst-Hansson 2017 DÖENDET OCH DÖDEN EN NATURLIG DEL AV LIVET Livshotande tillstånd - sjukdom - trauma - suicid OMVÅRDNAD I SAMBAND MED Döende och död
Läs merAtt leva med en person med kronisk hjärtsvikt
Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Tiden före och efter dödsfallet Maria Liljeroos Leg sjuksköterska, medicine doktor Hjärtsvikt innebär Hög mortalitet, 50% avlider inom 5 år Hög symtombörda
Läs merBarn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då
Läs merFactors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.
Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln
Läs merBilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög
Bilaga 2 Författare: Häggblom, A. & Dreyer Fredriksen, S-T. Der bliver ofte stille - sygeplejerskers möde med kvinder, som har vaeret udsat for vold Tidsskrift: Klinisk Sygeplejer Årtal: 2011 Författare:
Läs merArbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård
Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt
Läs merVårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad
Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Positive care experiences are dependent on individual staff action Dawn Brooker Vad döljer sig bakom tidningsrubrikerna?
Läs merUtformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser
Utformning av PM Bilaga 1 Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att
Läs merAtt söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin -
Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin - en kort genomgång Var och hur ska man söka? Informationsbehovet bestämmer. Hur hittar man vetenskapliga artiklar inom omvårdnad/ medicin? Man kan
Läs merEvidensbaserad informationssökning
Vetenskapligt förhållningssätt Evidensbaserad informationssökning Anna Wilner, NU-biblioteket www.nusjukvarden.se/nubiblioteket Mail: biblioteket.nu@vgregion.se Tel: 010-435 69 40 Jessica Thorn, Biblioteket
Läs merRandiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en
Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst
Läs merTänk kreativt! Informationssökning. Ha ett kritiskt förhållningssätt! regiongavleborg.se
Tänk kreativt! Informationssökning Ha ett kritiskt förhållningssätt! Informationssökning steg för steg Innan du börjar behöver du formulera en fråga. Vad vill du hitta information om? Att utgå från: -
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll?
AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag
Läs merSatsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården
Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se
Läs merMedicinsk vetenskap AV, Akutmedicin, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Medicinsk vetenskap AV, Akutmedicin, 7,5 hp Medical Science Ma, Emergency medicine, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn) Högskolepoäng
Läs merStudiehandledning. Omvårdnadsforskningens teori och metod II (21-40) 5 p
INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER Studiehandledning Omvårdnadsforskningens teori och metod II (21-40) 5 p Theory and methods in nursing science II (SSK HK-03) HDL, GRM, WIL INNEHÅLL Inledning 1 Kursens
Läs merChecklista för systematiska litteraturstudier 3
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Läs merMedicinsk vetenskap AV, Intensivvård och trauma, 15 hp
1 (6) Kursplan för: Medicinsk vetenskap AV, Intensivvård och trauma, 15 hp Medical Science MA, Education in Critical Care Nursing and Trauma, 15 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde
Läs merInstitutionen för omvårdnad, hälsa och kultur Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7.
KURSPLAN Kursens mål Efter genomgången kurs skall studenten: Kunskap och förståelse kunna analysera olika vetenskapliga metoders användning och värdera deras relevans i forskning och utveckling av kunskap
Läs merAllmänsjuksköterskors upplevelser av att vårda palliativa patienter på sjukhus. - en litteraturstudie
Allmänsjuksköterskors upplevelser av att vårda palliativa patienter på sjukhus. - en litteraturstudie Erika Nyberg och Maria Westin 2011 Examensarbete, Grundnivå, 15 hp Omvårdnadsvetenskap Examensarbete
Läs merAtt som sjuksköterska möta existentiella frågor i den palliativa vårdens sena fas -en systematisk litteraturstudie
Självständigt arbete 15 hp Att som sjuksköterska möta existentiella frågor i den palliativa vårdens sena fas -en systematisk litteraturstudie Författare: Emelie Manfred & Sara Almqvist Handledare: Lise-Lotte
Läs merPubMed (Medline) Fritextsökning
PubMed (Medline) PubMed är den största medicinska databasen och innehåller idag omkring 19 miljoner referenser till tidskriftsartiklar i ca 5 000 internationella tidskrifter. I vissa fall får man fram
Läs merSJSD13, III Profession, etik och handledning 10 hp Studieguide fo r termin 3 (1 hp), ht 2018
SJSD13, III Profession, etik och handledning 10 hp Studieguide fo r termin 3 (1 hp), ht 2018 Ansvariga för kursen: Kajsa Landgren och Angelika Fex Vid frågor om Ladok-rapportering kontaktas i första hand
Läs merVårdpersonalens sorg vid patienters bortgång
Vårdpersonalens sorg vid patienters bortgång FÖRFATTARE PROGRAM/KURS Caroline Furbacken Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng Examensarbete på grundnivå OM5250 HT 2012 OMFATTNING 15 högskolepoäng HANDLEDARE
Läs merSjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter i livets slutskede på sjukhusavdelningar
Sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter i livets slutskede på sjukhusavdelningar En litteraturstudie Viktoria Hjern & Jenny Juhlin 2014 Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Omvårdnadsvetenskap
Läs merKURSPLAN. Delkurs 1. Hälsa och omvårdnad av barn och ungdom, 7,5 högskolepoäng Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:
Sida1(5) KURSPLAN VÅ3050 Hälsa och omvårdnad av barn och ungdom, 15 högskolepoäng, avancerad nivå, Child Health Care, 15 Higher Education Credits *, Advanced Level Mål Kursens övergripande mål är att den
Läs merOM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits
SAHLGRENSKA AKADEMIN OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen
Läs merAtt möta den som inte orkar leva
Att möta den som inte orkar leva Ullakarin Nyberg Konsultpsykiater, suicidforskare, författare Ordförande Svenska psykiatriska föreningen Norra Stockholms psykiatri Centrum för PsykiatriForskning, KI Ullakarin.nyberg@sll.se
Läs merBrytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm
Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm Ämnen: Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal Definition Utmaningar
Läs merSjuksköterskors erfarenheter av arbetet i den palliativa vården
Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar 391 82 Kalmar Kurs: Omvårdnad (OM 3480) uppsats 15 hp Sjuksköterskors erfarenheter av arbetet i den palliativa vården Eva Jernhag & Madeleine Sjöholm
Läs merSjuksköterskans omhändertagande och bemötande av familjer som mist ett barn
Sjuksköterskans omhändertagande och bemötande av familjer som mist ett barn En kvalitativ intervjustudie Författare: Josefin Källqvist och Åsa Tiljander Handledare: Sylvia Larsson Projektplan Januari 2006
Läs merDet finns flera böcker om Lea. Du kan läsa dem i vilken ordning som helst! De böcker som kommit ut hittills heter Lea, Lea på läger och Lea, vilse!
Läsnyckel Lea och Maja Författare: Helena Karlsson Lea och Maja är en lättläst ungdomsbok som är skriven på Hegas nivå två. Boken passar för läsare som vill ha en gripande berättelse, med ett språk som
Läs merSJSD13, V Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 5 (1 hp), ht 2016
SJSD13, V Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 5 (1 hp), ht 2016 Ansvariga för kursen: Kajsa Landgren och Angelika Fex Introduktion Kursintroduktion sker måndagen den 29/8 kl. 14.45,
Läs merUmeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I
HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:
Läs merFatigue trötthet vid cancer och dess behandling
Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess
Läs merSJSD13, V Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 5 (1 hp), ht 2017
SJSD13, V Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 5 (1 hp), ht 2017 Ansvariga för kursen: Kajsa Landgren och Angelika Fex Introduktion Kursintroduktion se tid och lokal i schemat Välkommen
Läs mer& report. Disclaimer. Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee
ATT SÖKA SANNINGEN & 3 & report Leading Health Care nr 7 2012 Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee Vad kan vi lära av att studera
Läs merPedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon
Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon ELISABETH CARLSON DOCENT INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP Den tomma vagnen Kliniskt ledarskap kan beskrivas som sjuksköterskans kliniska
Läs merVägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj
Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Svenska Opratat.se förebygger ohälsa Opratat.se är ett verktyg
Läs merKursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod
Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24 Engelsk benämning Ämne Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Caring
Läs merSJSD13, V Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 5 (1 hp), vt 2016
SJSD13, V Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 5 (1 hp), vt 2016 Ansvariga för kursen: Kajsa Landgren och Angelika Fex Introduktion Kursintroduktion sker måndagen den 18/1 kl. 14.45
Läs merSTUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se
STUDIEHANDLEDNING Integrativ vård 7,5 högskolepoäng Kurskod OM3310 Kursen ges som valbar kurs inom institutionens sjuksköterskeprogram Vårterminen 2011 Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail:
Läs merSjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.
Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November
Läs merFaktorer som påverkar sjuksköterskors attityder mot patienter med självskadebeteende
Faktorer som påverkar sjuksköterskors attityder mot patienter med självskadebeteende En litteraturstudie Factors that Affect Nurses Attitudes Towards Patients with Self-injury Behavior A Literature Review
Läs merAndlig vård Andliga behov bland buddhistiska cancerpatienter. Buddhism. Buddhism i Thailand
Andlig vård Andliga behov bland buddhistiska cancerpatienter Pranee Lundberg Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala Universitet Buddhism Enligt karma bestäms detta liv av det förra livet.
Läs merSession Sorg. Efterlevandestöd Ny forskning i sorg Barn och familj i sorg och saknad en gruppintervention
Session Sorg Efterlevandestöd Ny forskning i sorg Barn och familj i sorg och saknad en gruppintervention Inger Benkel, socionom, Med Dr Palliativt Centrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Christina
Läs meren översikt av stegen i en systematisk utvärdering
2 reviderad 2017 En översikt av stegen i en systematisk utvärdering Inledning Den metod för utvärdering som SBU tillämpar grundas på en systematisk granskning av den vetenskapliga litteraturen. Detta innebär
Läs merFolkhälsovetenskap AV, Kvalitativ metod i hälsovetenskap, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Folkhälsovetenskap AV, Kvalitativ metod i hälsovetenskap, 7,5 hp Public Health Science MA, Qualitative Methods in Health Sciences, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde
Läs merALLMÄN SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT VÅRDA PATIENTER I LIVETS SLUTSKEDE,
Hälsa och samhälle ALLMÄN SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT VÅRDA PATIENTER I LIVETS SLUTSKEDE, EN LITTERATURSTUDIE. ANDERSSON JOHAN BENGTSSON NAUMOVSKI MAGDALENA Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90
Läs merÅterhämtningsinriktade reflektionsgrupper i psykiatrisk vård - struktur och innehåll
Återhämtningsinriktade reflektionsgrupper i psykiatrisk vård - struktur och innehåll Git-Marie Ejneborn Looi Sebastian Gabrielsson 12 april 2019 Umeå Mannen med de röda byxorna Återhämtning Klinisk Social
Läs merSjuksköterskemottagningar för cancerpatienter
Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling
Läs merInledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad
Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].
Läs merVård av barn i livets slutskede -En utmaning för sjuksköterskan -En litteraturstudie
Vård av barn i livets slutskede -En utmaning för sjuksköterskan -En litteraturstudie Caring for children in the end of life - A challenge for the nurse - A literature study Ulrica Gustafsson Elin Persson
Läs merEtiska dilemman i arbetsterapeuters yrkesutövning -en litteraturstudie
Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi C, Vetenskaplig metod Vårterminen 2015 Etiska dilemman i arbetsterapeuters yrkesutövning -en litteraturstudie Ethical dilemmas
Läs merVAD ÄR EN GOD DÖD? Patienter och sjuksköterskors uppfattningar
VAD ÄR EN GOD DÖD? Patienter och sjuksköterskors uppfattningar FÖRFATTARE PROGRAM/KURS Petra Bonnier Sara Wikner Sjuksköterskeprogrammet, 180 poäng/ Omvårdnad Eget arbete HT 2007 OMFATTNING HANDLEDARE
Läs merKOMMUNIKATION I LIVETS SLUT
Hälsa och samhälle KOMMUNIKATION I LIVETS SLUT EN LITTERATURSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKANS KOMMUNIKATION MED DÖENDE PATIENTER SARA JOHANSSON MALIN SKARLAND Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90 p Sjuksköterskeprogrammet
Läs merSpecialistsjuksköterska med inriktning mot avancerad vård i hemmet
Specialistsjuksköterska med inriktning mot avancerad vård i hemmet Margareta Karlsson 1 Ann-Charlott Wikström 2 1 RN, MSc, Omvårdnad, hälsa och kultur, Avdelningen för vårdvetenskap på avancerad nivå,
Läs merBrytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?
Brytpunktssamtal i cancervården rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Retrospektiv journalstudie med frågest geställning information kring döendetd Jakobsson 2006: Genomgång av 229 journaler i VGRslutenvård.
Läs merARBETSMATERIAL Kurs: VETENSKAPSMETODIK 1,5 hp Termin 1
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap, Sjukgymnastik 2012 ARBETSMATERIAL Kurs: VETENSKAPSMETODIK 1,5 hp Termin 1 Sammanställt av: Bring/Anens/Urell/Vahlberg 2008/2009/2012 Vetenskapsmetodik
Läs merExistentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården
Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård
Läs merOmvårdnad GR (B), Hälsa och ohälsa III, 7,5 hp
1 (6) Kursplan för: Omvårdnad GR (B), Hälsa och ohälsa III, 7,5 hp Nursing Science Ba (B), Health and Ill-health III Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn)
Läs merUtformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser
Bilaga 1 Utformning av PM Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att
Läs merPERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson
PERSONCENTRERAD VÅRD Åsa Andersson Leg. sjuksköterska, doktorand Strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening asa.andersson@swenurse.se 24.10.2014 Centrum för personcentrerad vård, Tvärvetenskapligt
Läs merSjuksköterskans attityd till att involvera patientens närstående i vården
Sjuksköterskans attityd till att involvera patientens närstående i vården - En litteraturstudie The Nurse s Attitude Towards Involving the Patient s Relatives in Health Care - A Litterature Study Emma
Läs merNärstående i palliativ vård
Närstående i palliativ vård Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård Leg Specialistsjuksköterska i Cancervård, Diplomerad i Palliativ vård, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum,
Läs merKandidatuppsats. Sjuksköterskors upplevelser av att ge palliativ vård till patienter i särskilt boende och hospice.
Kandidatuppsats Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Sjuksköterskors upplevelser av att ge palliativ vård till patienter i särskilt boende och hospice En litteraturstudie Omvårdnad 15 hp 2019-01-31 Hanna Blom
Läs merSmärtbedömning!vid! demenssjukdom4!ingen!gissningslek!
Smärtbedömningvid demenssjukdom4ingengissningslek Enlitteraturöversiktomdenkomplexavårdsituationenutifrånsjuksköterskansperspektiv Examensarbete på grundnivå Huvudområde: Omvårdnad; GR (C Examensarbete
Läs merChecklista för systematiska litteraturstudier*
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Läs merKvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt
Läs merSjuksköterskors stöd till närstående till patienter i livets slut
Sjuksköterskors stöd till närstående till patienter i livets slut Litteraturstudie Författare: Jessica Håkansson & Lotten Valfridsson Handledare: Helena Rosén Kandidatuppsats Våren 2015 Lunds universitet
Läs merSjuksköterskans upplevelser av att vårda vuxna patienter i palliativ fas - En litteraturstudie
Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Omvårdnadsvetenskap Självständigt arbete, C nivå, 15 högskolepoäng Höstterminen 2012 Sjuksköterskans upplevelser av att vårda vuxna patienter
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs mer