Rapport av uppdrag till Tillväxtverket med anledning av regeringens handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag.

Transkript

1 Näringsdepartementet Stockholm Rapport av uppdrag till Tillväxtverket med anledning av regeringens handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. N2010/4265/ENT 1 Uppdraget Den 22 april 2010 fattade regeringen beslut om Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag, N2010/1894/ENT. Med anledning av handlingsplanen beslutade regeringen den 28 juni 2010 att ge Tillväxtverket i uppdrag att genomföra fyra av de insatser som beslutats ingå i handlingsplanen. Det fyra insatserna är: 1. Utreda den nuvarande formen av anordnarstöd genom att kartlägga det nuvarande systemet för att ge regeringen en bättre och samlad bild. 2. Se över formerna för samverkan i syfte att öka kunskapen mellan myndigheter och relevanta aktörer 3. Producera en skrift innehållande Arbetsförmedlingens, Försäkringskassans och Socialstyrelsens gemensamma tolkningar av regelverken som berör de arbetsintegrerande sociala företagen, främst inom arbetsmarknads- och socialförsäkringssystemet. 4. Lämna en översikt av vilka bidrags- och ersättningsformer medarbetare i arbetsintegrerande sociala företag kan ha. Uppdraget ska rapporteras till regeringen senast den 31 mars Genomförande Planering och genomförande av uppdraget har gjorts i samarbete med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Socialstyrelsen. I arbetet har även representanter för Sveriges Kommuner och Landsting och arbetsintegrerande sociala företag medverkat. De arbetsintegrerande sociala företagen har representerats av de Sociala arbetskooperativens intresseorganisation, Skoopi och Plattformen för sociala företag. Under arbetet har uppdraget presenterats och diskuterats vid en rad olika tillfällen med representanter för arbetsintegrerande sociala företag och myndigheterna. Skoopi genomförde en heldagskonferens om handlingsplanen och tillsatte arbetsgrupper som i februari 2011 inkommit med synpunkter till Tillväxtverket mfl. De texter och förslag som lämnas i denna rapport är utarbetade i samverkan, framför allt mellan Tillväxtverket, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Samtliga tre myndigheter har godkänt rapporten och de förslag som lämnas. Denna rapport avser framför allt punkterna 1, 2 och 4 ovan. När det gäller uppdragets punkt 3 har vi kommit fram till att det inte går att genomföra så som det är uttryckt i uppdraget. Myndigheterna gör inga gemensamma tolkningar av varandras regelverk. Regelverken som de ser ut finns idag beskrivna på den webbaserade handbok som producerades under uppdraget att öka kunskapen om arbetsintegrerande sociala företag som genomfördes Vårt förslag är att i stället utveckla informationen på sofisam.se och anpassa materialet till fler målgrupper i syfte att belysa hur regelverken kan användas och samverkar i praktiken. För närvarande pågår många olika processer i projekt och verksamheter ute i landet, till exempel utbildning i att starta och driva arbetsintegrerande sociala företag upphandlat av Arbetsförmedlingen och olika projekt finansierade av Europeiska Socialfonden, vilket innebär att många av regelverken just nu testas i praktiken. Erfarenheter och befintligt material behöver därför ytterligare bearbetning för att kunna bli det verktyg som kan underlätta arbetet för handläggare på myndigheter och i sociala företag. Vår övertygelse är att utvecklingen går så fort och regler förändras ständigt så en tryckt skrift skulle snabbt vara förlegad och sprida inaktuella uppgifter. 1 (18)

2 3 Utredning av stöd till anordnare 3.1 Inledning Arbetsintegrerande sociala företag driver näringsverksamhet med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle. I företagen används produktionen av varor och/eller tjänster som avsätts på en marknad som ett verktyg för att åstadkomma arbetstillfällen men också för att ge möjlighet till arbetsträning, praktik, rehabilitering och sysselsättning genom deltagande i företagets produktion. I de arbetsintegrerande sociala företagen deltar alla i produktionen av varor och/eller tjänster och arbetet/insatsen anpassas till var och ens förmåga, förutsättningar och framtidsplaner. I flertalet av företagen kombineras målen att skapa permanenta arbetstillfällen för dem som vill och/eller har långsiktiga behov av en anpassad arbetsplats med målet att ta emot personer för kortare eller längre tid i olika program och åtgärder där målet kan vara utbildning eller anställning någon annanstans. Flertalet av dem som får anställning får det med stöd från Arbetsförmedling genom beslut om lönebidrag eller trygghetsanställning. Det sociala företaget kan då få anordnarbidrag från Arbetsförmedlingen, se nedan. För dem som deltar i verksamheten för att få rehabilitering, arbetsträning, praktik eller sysselsättning har företaget någon form av överenskommelse med Arbetsförmedlingen eller kommunen som reglerar innehållet för individen och ersättningen till företaget. För detta används olika modeller som innebär olika krav på företaget, olika ersättningsformer och olika ersättning för utförda tjänster. Tjänsterna kan vara upphandlade med fast pris (ex. RESA-projektet), upphandlade med konkurrensutsatt pris (ex. sysselsättning enligt SoL och LSS i kommuner), avtalade med fast pris (ex. Fas 3 i Jobb & Utvecklingsgarantin), upphandlade enlig LOV (sysselsättning i kommuner t ex Stockholm) eller regleras genom kommunala verksamhetsbidrag. Det är också relativt vanligt att kommuner anställer handledare/arbetsledare och/eller tillhandahåller lokaler för de arbetsintegrerande sociala företagens räkning. Särskilt om verksamheten tidigare varit kommunal men nu drivs av ett arbetsintegrerande socialt företag. Det förekommer även att personer med offentlig skyddad anställning, OSA, i kommuner får sin arbetsplats i ett arbetsintegrerande socialt företag. Kommunen och företaget bör då ha en överenskommelse om ersättning för handledning mm då anordnarbidraget betalas ut till kommunen. Detta är en lösning som är förenad med problem inte minst kring försäkringar och ansvarsfrågor varför Arbetsförmedlingen helst ser att OSA-placering sker direkt hos den arbetsgivare som tillhandahåller arbetsplats och handledning. Många arbetsintegrerande sociala företag har startat med stöd av projektmedel från t ex Allmänna Arvsfonden eller (vanligast) Europeiska Socialfonden i Sverige. Dessa medel kan användas för förstudier, projektering och uppbyggnad men inte för drift av verksamhet. Projektmedel från Europeiska socialfonden kan också sökas för utvecklingsprojekt och för kompetensutveckling av anställda i arbetsintegrerande sociala företag. Socialstyrelsen har för närvarande möjlighet att besluta om medel till bland annat sociala företag för att förstärka och komplettera kommunernas och landstingens insatser när det gäller meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning. Sammantaget innebär detta att ett och samma företag ofta tillhandahåller tjänster till flera uppdragsgivare och inom ramen för ett flertal olika program och regelverk som genererar ersättning i olika former, olika storlek och med olika krav på rapportering mm. I det arbetsintegrerande sociala företaget är vanligen 1 alla delaktiga i att skapa ekonomiskt utrymme för anställningar, handledning/arbetsledning och utveckling av verksamheten genom 1 Gäller ej personer inom Fas 3 i Jobb & Utvecklingsgarantin. 2 (18)

3 att man deltar i produktionen. Hur stort detta utrymme kan bli beror på vilken verksamhet man driver men också i stor utsträckning på omfattningen av arbetshinder och behovet av stödresurser hos dem som deltar i produktionen som anställda eller i åtgärd. 3.2 De arbetsintegrerande sociala företagens behov av anordnarbidrag eller annan motsvarande ersättning Arbetsintegrerande sociala företag är företag som driver näringsverksamhet, det vill säga att de producerar och säljer varor och/eller tjänster på en marknad. Ur den aspekten liknar de och har samma behov som vilket företag som helst. Företagen behöver personal i produktionen, arbetsledare, lokaler, material, resurser för marknadsföring, kompetensutveckling mm, lite olika beroende på vilken bransch man verkar inom. Men de arbetsintegrerande sociala företagen skiljer sig från andra företag på väsentliga punkter. Eftersom ändamålet med företagen är att skapa arbetstillfällen för eller på annat sätt integrera människor, som har stora svårigheter att få eller behålla ett arbete, i arbetslivet så uppstår kostnader som är förenade med detta uppdrag. Det handlar då om kostnader för anställda relaterat till: - Kostnader för större behov av handledning/arbetsledning - Anpassning av arbetsplats och arbetsuppgifter som inte täcks av Arbetsförmedlingens stöd för anpassning av arbetsplats - Utvecklingsinsatser och kompetensutveckling relaterat till arbetshinder/särskilda behov - Samverkan med flera olika myndigheter om medarbetare och deltagare - Kostnader relaterat till att i stort sett samtliga anställda har ovanstående problematik Dessa ökade kostnader och behov har identifierats och förts fram av de sociala företagen, inte minst genom Skoopi, sedan lång tid och inom ramen för projekt inom socialfonden som syftar till att utveckla sociala företag. I till exempel Hudiksvall har kommunen och Arbetsförmedlingen valt att avtala med Coompanion om ersättning för att tillhandahålla detta stöd. Motsvarande behov har också uppmärksammats av t ex Ernst & Young i utredningen av den ekonomiska ersättningen till Samhall. Dessa kostnader uppstår i större eller mindre omfattning hos alla arbetsgivare som anställer en eller fler personer med arbetshinder. Hur betungande/omfattande kostnaderna blir beror på antalet anställda med arbetshinder, andelen anställda med arbetshinder och graden av nedsatt arbetsförmåga hos var och en. Anordnarbidraget är till för att underlätta för arbetsgivare att anställa personer med arbetshinder men är i första hand utformat för att integrera en eller några få personer i en i övrigt vanlig arbetsplats. När det gäller ändamålet med företagen och personalens sammansättning liknar de arbetsintegrerande sociala företagen i högre grad Samhall än en vanlig arbetsgivare. Det finns många likheter mellan Samhall och de arbetsintegrerande sociala företagen som motiverar att ersättningen/anordnarbidraget skulle kunna utformas efter samma principer. Det finns dock skillnader i uppdragen som innebär att det inte är möjligt eller lämpligt att direkt tillämpa samma ersättningsmodell, merkostnadsersättning, som används för Samhall idag. Se faktaruta. 3 (18)

4 Faktaruta: Ersättningen till Samhall Avtalet mellan Samhall och staten innebär att Samhall ska (siffror från 2010): - ge arbete åt personer med funktionsnedsättning under minst 24,4 miljoner arbetstimmar- motsvarande ca årsarbetskrafter - erbjuda sina anställda med funktionsnedsättning att återanställas inom 12 månader efter övergång till annat arbete - i möjligaste mån undvika att säga upp personer med funktionsnedsättning på grund av arbetsbrist - om möjligt ta regionalpolitiska hänsyn i samband med omstruktureringar och undvika att lägga ner verksamheter på orter med svag arbetsmarknad - minst 40 % av rekryteringarna ska göras från de prioriterade grupperna - andelen övergångar till arbete på reguljära marknaden ska vara minst 5 % För detta erhöll Samhall en merkostnadsersättning på drygt 4,4 miljarder kronor. Merkostnadsersättningen får användas till: drift, fastigheter och investeringar i verksamheter som ger arbete åt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Merkostnadsersättningen motsvarade 2009 ca 90 % av lönekostnaderna eller 65 % av företagets totala intäkter. Finansieringen av Samhalls verksamhet har utretts av Ernst & Young, Översyn av statens ersättning till Samhall. Översynen genomfördes på uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet och lämnades den 9 april 2010 och föreslår förändringar som innebär en uppdelning av merkostnadsersättningen i tre delar: lönebidrag, anordnar- och utvecklingsbidrag och ett strukturbidrag. Man föreslår också att lönebidragsnivån höjs samt att anordnarbidraget per dag höjs till 200 kr. Inga beslut har fattats med anledning av utredningen. Arbetsintegrerande sociala företag är också ofta anordnare inom olika arbetsmarknadspolitiska program så som jobb & utvecklingsgarantins fas 3, arbetsträning, praktik mm och också utförare av upphandlade uppdrag som inom t ex RESA-projektet. I några fall utgår anordnarbidrag medan i t ex RESA-projektet betalas ersättning ut i ett fast belopp. Se sammanställning nedan. Det faktum att ersättningen till största delen är avhängig individuella beslut knutna till personer som har stora behov men också stora svårigheter som kan innebära att förutsättningarna förändras snabbt då personer insjuknar, återfaller i missbruk eller av annat skäl lämnar verksamheten, innebär svårigheter för företagen. Svårigheter att göra budget, planera och utveckla verksamhet, anställa och behålla handledare/arbetsledare mm. 4 (18)

5 Faktaruta: Anordnarbidrag Anordnarbidrag är en ersättning som en arbetsgivare kan få vid anställning av personer med bedömd nedsatt arbetsförmåga och som ska kompensera särskilda kostnader relaterade till den anställdes nedsatta arbetsförmåga. Arbetsförmedlingen kan besluta om anordnarbidrag för anställda med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga och som har beviljats en anställning med lönebidrag, utvecklingsanställning eller trygghetsanställning. Den högsta nivån på anordnarbidrag vid lönebidrag är 70 kr/dag och vid utvecklings- eller trygghetsanställning 130 kr/dag. Det är dock inte helt tydligt vilka kostnader som omfattas eller hur bidraget ska beräknas. Särskilda kostnader kan till exempel vara kostnader för anpassning av arbetsplatsen, insatser för att utveckla den anställde och för större behov av handledning/arbetsledning. Enligt statistik från Arbetsförmedlingen betalades 2009 anordnarbidrag ut med i genomsnitt 48kr/dag vid trygghetsanställning och 91 kr/dag vid utvecklingsanställning. Utöver möjligheten att få ersättning för särskilda kostnader vid anställningar har Arbetsförmedlingen flera program som innebär att en arbetsgivare som tar emot arbetssökande med behov av särskilda insatser får ersättning i form av anordnarbidrag för detta. Det handlar om programmen: jobb- och utvecklingsgarantins fas 2 och 3, förstärkt arbetsträning och personligt biträde. Nedan redogör vi kortfattat för de av Arbetsförmedlingens program som innehåller ersättning till arbetsgivare/anordnare som anställer eller tar emot arbetssökande med behov av särskilda insatser. Anordnarbidrag regleras i Förordning 1997:1275 om anställningsstöd. De många olika programmen, uppdragen och ersättningsformerna innebär ytterligare svårigheter att planera ekonomin särskilt som avtalen ofta omfattar korta tidsintervall och politiska beslut om förändringar i de arbetsmarknadspolitiska programmen kan förändra förutsättningarna utan att företagen själva kan påverka situationen. De arbetsintegrerande sociala företagen har genom intresseorganisationen Skoopi och i andra sammanhang framfört önskemål om enklare regelverk och enhetligare ersättningar oberoende av anställdas och deltagares bakgrund. Förslag som har förts fram är t ex: en särskild anställningsform liknande trygghetsanställning, högre och enhetligare anordnarbidrag och ett automatiskt grundbidrag. 3.3 Lista över befintliga stöd till anordnare från Arbetsförmedlingen 2011 Utvecklingsanställning - ett anordnarbidrag på högst 130 kronor per dag kan betalas till arbetsgivaren, förutom lönebidraget. Anställningen kan inte kombineras med personligt biträde eller särskilt introduktions- och uppföljningsstöd. - Utvecklingsanställningen ska genom arbete i kombination med andra insatser, så som utbildning, vägledning, praktik på andra arbetsplatser, anpassning av arbetsplatsen och hjälpmedel, ge ökade möjligheter till arbete och utökad arbetsförmåga. Insatsen riktar sig till personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Trygghetsanställning - anordnarbidrag på 130 kronor per dag till arbetsgivaren. Det kan kombineras med särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS) men inte med personligt biträde. - trygghetsanställning ska vara ett alternativ till skyddat arbete och Samhall för personer med stort behov av stöd i arbetet. 5 (18)

6 Jobb- och utvecklingsgarantin Ett program för den som varit frånvarande från arbetsmarknaden under en längre period (minst 300 dagar) och som har fokus på arbete och ställer höga krav på aktivitet. Jobb- och utvecklingsgarantin, Fas 2 - ett anordnarbidrag på 150 kronor per dag - vid förstärkt arbetsträning betalas anordnarbidrag på kronor per närvarodag - Fas 2 innehåller möjlighet till arbetspraktik, arbetsträning, förstärkt arbetsträning och kortare utbildningsinsatser. Jobb- och utvecklingsgarantin, Fas 3 - anordnarbidrag 225 kr per dag - Fas 3 innehåller möjlighet till sysselsättning i form av arbetsuppgifter som annars inte skulle bli utförda eller som höjer kvaliteten i verksamheten och som inte är kommersiella. Särskilt anställningsstöd - anordnarbidrag 50 kr per dag i max 3 månader - en person som har deltagit i jobb- och utvecklingsgarantin i minst sex månader har möjlighet att anvisas särskilt anställningsstöd. Arbetsgivaren kan då få ersättning för 85 procent av lönekostnaden, dock högst 890 kronor per dag. Arbetsgivaren kan få stödet som längst i 12 månader. Lönebidrag - 70 kr per dag om lönebidraget är högre än 80 % - lönebidrag ska underlätta för personer med funktionsnedsättning som innebär arbetshinder att få eller behålla en anställning där den enskildes kompetens och färdigheter tas tillvara och där den nedsatta arbetsförmågan beaktas. Personligt biträde - företaget kan ansöka om personligt biträde vilket innebär högst kronor per år - personligt biträde ska underlätta för personer med funktionsnedsättning som innebär arbetshinder att få eller behålla ett arbete samt kunna delta i arbetsmarknadspolitiska program. Stödet kan inte kombineras med utvecklingsanställning och trygghetsanställning, utan endast med anställning med lönebidrag. Personligt biträde kan även vara aktuellt för personer utan någon form av anställningsstöd eller lönesubventionering från Arbetsförmedlingen. 3.4 Sammanställning "Anställningsform etc" Ersättning per dag Kommentar Utvecklingsanställning 130 kr/dag Maxbelopp Trygghetsanställning 130 kr/dag Maxbelopp Job:en fas kr/dag Maxbelopp Förstärkt arb.träning (fas 2) kr/dag 500 kr under högst 3 månader Särskilt anställningsstöd 50 kr/dag Högst 3 månader Job:en fas kr/dag Fast belopp Lönebidrag 70 kr/dag Endast om lönebidrag över 80% Personligt biträde Ca 270 kr/dag Vid högsta ersättning, /år * RESA Ca 270 kr/dag Vid högsta ersättning, /år * RESA är inget anordnarstöd utan en upphandlad tjänst. 6 (18)

7 Vad räcker anordnarstödet till Om lönekostnaden för en handledare/arbetsledare är kr/mån = ca kr i kostnad/mån = 1875 kr/arbetsdag så krävs det så här många deltagare/anställda för att täcka kostnaden för en handledare: Fas 3 = 8,3 deltagare Fas 2 = 12,5 arbetstränande Utvecklingsanställning = 14,4 anställda Förstärkt arbetsträning = 6,25 3,75 arbetstränande Trygghetsanställning = 14,4 anställda Personligt biträde = 6,9 anställda Detta förutsatt att alla övriga kostnader för verksamheten så som lokaler, drift, deltagares och anställdas kompetensutveckling mm täcks av affärsverksamheten. Hur stor andel av företagets verksamhet som täcks av den övriga produktionen varierar bland annat beroende på vilka personer som deltar i verksamheten och på vilket sätt de kan delta i produktionen. För att kunna leverera tjänster med kvalitet för individen krävs att det finns tillräckligt med stöd och en stabilitet i verksamheten för att kunna tillgodose individuella behov och Arbetsförmedlingens krav på insatserna. Beräkningen ovan visar att det inte alltid är en överensstämmelse mellan ersättningen och de förväntade insatserna i placeringen. 3.5 Förslag att utreda program för arbetsintegrerande sociala företag Vi föreslår regeringen beslutar om att utreda behovet av och utformningen av ett särskilt arbetsmarknads-, social- och näringspolitiskt program för insatser i och start av arbetsintegrerande sociala företag. Syftet med programmet ska vara att underlätta för såväl handläggare, företag som medarbetare/deltagare att sätta sig in i regelverken och överblicka vad de innebär för företaget och för individen på kortare och längre sikt. Ett enklare regelverk med anpassade ersättningsnivåer till företaget och anpassade programtider kommer att stimulera utvecklingen av fler och växande arbetsintegrerande sociala företag som kan erbjuda fler platser för arbete, sysselsättning och rehabilitering. Tillgänglig och anpassad information och service till dem som vill starta eller utveckla arbetsintegrerande sociala företag i syfte att underlätta startprocessen och stärka affärsutvecklingen i företagen. En utredning av ett särskilt program bör omfatta nedanstående: Hur programmet kan vara öppet för personer med olika bakgrund, problematik och förutsättningar där Arbetsförmedlingen, eventuellt i samråd med samverkande myndigheter bedömer att arbetsintegrerande socialt företagande är rätt insats för personen. Placeringen ska alltid beslutas i samråd med individen och företaget. Hur Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommun, landsting, Kriminalvården eller personen själv ska kunna initiera en placering inom programmet. Villkor för deltagande i programmet bör inte vara kopplat till att personen är inskriven hos Arbetsförmedlingen vid den tidpunkt initiativet tas. Alla som vill kan skrivas in utan att det medför några krav. Förslag till förutsättningar att utreda och ta ställning till: - Att verksamheten som ingår i programmet uppfyller kriterierna för arbetsintegrerande sociala företag så som de uttrycks i regeringens handlingsplan. - Att anställning ska ha minst samma villkor som trygghetsanställning avseende ersättningsnivå och tid den kan pågå utan omförhandling. - Att programmet även omfattar: arbetsträning, praktik, förberedande insatser etc. - Att anordnarersättning utgår i tre olika nivåer beroende på individuella behov av stöd och planerade utvecklingsinsatser oavsett om det gäller sysselsättning, rehabilitering eller arbete (t ex 150 kr, 200 kr, 250 kr/dag) - Att stöd till start innehåller en längre utbildningsinsats och rådgivning/handledning inför start och under första årens drift av det nya företaget. 7 (18)

8 - Att anpassad information och service till blivande och etablerade företag finns tillgänglig. - Att företagens behov av finansiering och kapitalförsörjning vid start och i utvecklingsskeden kan tillgodoses. "Arbetsförmedlingens särskilda stöd vid start av näringsverksamhet är i dag ett stöd som ges till personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som startar egen näringsverksamhet. Detta stöd kan inte kombineras med att personen sedan får stöd i företaget i form av lönebidrag, trygghetsanställning etc. Om detta vore möjligt skulle en del av igångsättningskostnaderna för de sociala företagen kunna lösas." Genom att inrätta ett program för arbetsintegrerande sociala företag skulle detta och fler problem kunna undanröjas. 4 Översikt av bidrag/försörjningsformer som medarbetare i sociala företag kan ha 4.1 Inledning I de arbetsintegrerande sociala företagen är de som deltar i produktionen, medarbetarna, ibland anställda av företaget men ofta är de deltagare i ett arbetsmarknadspolitiskt program eller projekt (t ex arbetsträning, praktik mm), i rehabilitering eller har biståndsbedömd sysselsättning enligt Socialtjänstlagen, SoL eller Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade, LSS. Det betyder att medarbetarna får lön från företaget eller ersättning/bidrag från någon del av socialförsäkringssystemet. För de som är anställda får ibland företaget ersättning från Arbetsförmedlingen för att kompensera för lägre arbetsförmåga, för att man anställer personer som har lång tids arbetslöshet bakom sig eller är nya i landet och på den svenska arbetsmarknaden. Både Arbetsförmedlingen och kommuner kan upphandla eller avtala om platser som företaget får ersättning för. Se utredning av stöd till anordnare. Nedan redogör vi för de förutsättningar som råder i februari 2011 avseende vilka regelverk som är tillämpliga, vilka anställningsstöd som arbetsgivaren kan ta del av samt vilken typ av ersättning/bidrag som medarbetare kan ha. Avsnittet avslutas med en sammanställning i tabellform över ersättningsformer och ersättningsnivåer till individen. 4.2 Vad betyder de olika ersättningarna för medarbetare och företag? Grundtanken i de arbetsintegrerande sociala företagen är att arbete och delaktighet i verksamheten och produktionen är grunden för rehabilitering, arbetsträning och sysselsättning. Idén är att kunna erbjuda alla arbete till 100 procent av vars och ens förmåga och målet att så många som möjligt ska kunna erbjudas anställning i företaget eller gå till anställning på annan arbetsplats. I många och alltfler, arbetsintegrerande sociala företag har medarbetarna/deltagarna olika bakgrund och grund för sin anställning eller deltagande i verksamheten. Olika insatser innebär olika ersättning till individen från samhället. Det innebär att de som arbetar sida vid sida i företaget, som en del av sin rehabilitering eller i anställning med stöd, får väsentligt olika ekonomisk ersättning för det arbete man faktiskt utför. De arbetsintegrerande sociala företagen och deras företrädare har länge förespråkat en enhetligare ersättning. Särskilt viktigt är det för dem som kommer att ha sin arbets- eller sysselsättningsplats i det arbetsintegrerande sociala företaget under längre perioder. Förslag om en särskild anställningsform har förts fram av både företagen och av den statliga utredningen Från socialbidrag till arbete, SOU 2007:2. 8 (18)

9 4.3 Ersättningar från Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen kan besluta om stöd till arbetsgivare som anställer personer med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga men också att anvisa arbetssökande till olika arbetsmarknadspolitiska program. Den som är arbetssökande och deltar i ett sådant program får sin ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Ersättningsformen beror på vilket program den arbetssökande deltar i. Nivån på ersättningen beror på om den arbetssökande är berättigad till A-kassa eller ej, ålder och i vissa fall om det finns betyg från gymnasieskolan. För den som har en funktionsnedsättning eller är i behov av arbetslivsinriktad rehabilitering pga sjukdom kan Arbetsförmedlingen besluta om anvisning till vissa program i samverkan med Försäkringskassan. I dessa fall utgår ersättning från Försäkringskassan, se nedan Aktivitetsstöd Stöd till person som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. När det gäller sociala företag är det framför allt följande program som är aktuella: jobb- och utvecklingsgarantin, jobbgaranti för ungdomar, arbetspraktik, stöd till start av näringsverksamhet, arbetslivsintroduktion och arbetslivsinriktad rehabilitering. I fasen före start av det sociala företaget kan även förberedande insatser, förberedande utbildning och projekt vara aktuellt. Försäkringskassan beräknar och betalar ut stödet till individen. För den som är ansluten till arbetslöshetskassa beräknas stödet på tidigare dagsförtjänst, antalet dagar med aktivitetsstöd och antalet dagar med arbetslöshetsersättning. Den som är utförsäkrad från arbetslöshetsersättningen kan få högst 65 % av dagsförtjänsten. För övriga gäller följande: högst 80 % under de första 200 dagarna högst 70 % från dag 201 till och med dag 300 högst 65 % från dag 301 eller dag 451 om det finns barn under 18 år För den som endast uppfyller villkor för grundbelopp från arbetslöshetsförsäkringen gäller 320 kr/dag vid heltid. För unga, år, gäller samma nivåer men med kortare tidsintervall. Lägsta ersättning för unga är 223 kr/dag Utvecklingsersättning och aktivitetsstöd för unga Deltagare i jobbgaranti för ungdomar får ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Aktivitetsstöd får den som är berättigad till arbetslöshetsersättning eller har fyllt 25 år. Utvecklingsersättning får den som har fyllt 18 men inte 25 år och inte är berättigad till arbetslöshetsersättning. Aktivitetsstöd beräknas utifrån den dagsförtjänst som arbetslöshetskassan räknar fram och det finns tre nivåer: 80 procent under de första 100 ersättningsdagarna 70 procent under dag procent dag 201 och framåt För föräldrar till barn under 18 år gäller följande nivåer: 80 procent under de första 200 ersättningsdagarna 70 procent dag procent dag 301 och framåt Det finns två olika ersättningsnivåer för utvecklingsersättning. Den högre nivån motsvarar det belopp som utbetalas i studiebidrag inom studiemedlet, delat med fem, och utbetalas till den som har: slutbetyg från nationellt program i gymnasieskolan från specialutformat program i gymnasieskolan gått tre års studier på individuellt program Slutbetyg utfärdas efter slutförd gymnasieutbildning. Ett slutbetyg kan innehålla betyget icke godkänd, men inte streck i något ämne. 9 (18)

10 2. Det lägre beloppet lämnas till övriga, till och med det första kalenderhalvåret det år som personen fyller 20 år. Ersättningsnivån motsvarar studiebidrag inom studiehjälpen, delat med 22. Därefter lämnas utvecklingsersättning med det belopp som anges under punkt Ersättningar från Försäkringskassan Rehabiliteringsersättning Den som är sjukskriven och deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan ha rätt till rehabiliteringsersättning. Rehabiliteringen måste i sådana fall ingå i en rehabiliteringsplan som den sjukskrivna har gjort tillsammans med Försäkringskassan. Den som är sjukskriven kan få rehabiliteringsersättning till exempel om han eller hon arbetstränar under en period, deltar i ett arbetslivsinriktat rehabiliteringsprogram eller deltar i en utbildning under maximalt ett år. Rehabiliteringsersättningen består av rehabiliteringspenning och särskilt bidrag. Rehabiliteringspenning Rehabiliteringspenningen kompenserar inkomst förlusten som uppstår när man deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering. Ersättningen är lika stor som sjukpenningen och är därför individuell. Ersättningen kan betalas ut med hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels omfattning. Om en person som har beviljats rehabiliteringspenning får någon form av ekonomiskt stöd, t. ex. under en utbildning, minskar det rehabiliteringspenningen med samma belopp. Särskilt bidrag Det särskilda bidraget ska täcka vissa kostnader som uppstår i samband med rehabiliteringen. Man kan till exempel få ersättning för resor och traktamente om man måste bo på annan ort för att kunna delta i rehabiliteringen. Man kan även få ersättning för läromedel och kursavgifter. Det särskilda bidraget betalas bara ut om kostnaderna inte kan ersättas på något annat sätt, till exempel genom arbetsgivaren eller någon annan försäkring Aktivitetsersättning Aktivitetsersättning är en ersättning för unga som troligen inte kommer att kunna arbeta heltid på minst ett år på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. En person vars arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel i alla arbeten på hela arbetsmarknaden kan ha rätt till aktivitetsersättning. I begreppet alla arbeten på arbetsmarknaden ingår arbeten som anordnas för personer med funktionsnedsättning, till exempel anställningar med lönebidrag. En person kan få aktivitetsersättning från och med juli det år som han eller hon fyller 19 till och med månaden innan han eller hon fyller 30. Som längst beviljas aktivitetsersättning tre år i taget. En person kan själv ansöka om aktivitetsersättning. Om en person har sjukpenning kan Försäkringskassan besluta om att byta ut sjukpenningen mot aktivitetsersättning Sjukersättning Sjukersättning är en ersättning för personer mellan 30 och 64 år och som troligen aldrig kommer att kunna arbeta heltid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. En person har rätt till sjukersättning om han eller hon är mellan 30 och 64 år han eller hon troligen aldrig kommer att kunna arbeta heltid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning hans eller hennes arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel i alla arbeten på arbetsmarknaden. I begreppet alla arbeten på arbetsmarknaden ingår arbeten som anordnas för personer med funktionsnedsättning, till exempel anställningar med lönebidrag. 10 (18)

11 Beroende på hur mycket arbetsförmågan är nedsatt kan hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukersättning betalas ut. En person kan själv skriftligen ansöka om sjukersättning hos Försäkringskassan. Om en person har sjukpenning kan Försäkringskassan besluta om att byta ut sjukpenningen mot sjukersättning. Tidsbegränsad sjukersättning Den 1 juli 2008 upphörde tidsbegränsad sjukersättning som ersättningsform. Den som då hade tidsbegränsad sjukersättning behåller sin ersättning för den period som han eller hon är beviljad. Om arbetsförmågan fortfarande är nedsatt när perioden med tidsbegränsad sjukersättning tar slut finns det övergångsregler. Som längst kan man få tidsbegränsad sjukersättning till och med december Sjuk- och aktivitetsersättningens storlek Sjuk- och aktivitetsersättning betalas antingen ut som en inkomstrelaterad ersättning eller som en garantiersättning. För år 2011 är maximalt belopp för den inkomstrelaterade sjuk- och aktivitetsersättningen kr/månad. Maxbeloppet för garantiersättning för sjukersättning är 8560 kr/månad och för aktivitetsersättning minst 7490 kronor och max 8382 kr/månad beroende på bl.a. ålder. Både inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning och garantiersättning räknas om i januari varje år när prisbasbeloppet ändras. 4.5 Ersättning från kommunerna Försörjningsstöd Det förekommer att människor som arbetar i ett arbetsintegrerande socialt företag har försörjningsstöd som sin individuella försörjning. Ofta handlar det då om en process där det gäller att den enskilde kommer igång med sitt arbete. Senare kan arbetet kanske utvecklas till en anställning där företaget får stöd via något av Arbetsförmedlingens program. Försörjningsstödets storlek beräknas på antalet vuxna och hemmavarande barn i hushållet. Regeringen fastställer riksnorm för försörjningsstödet årligen är riksnormen för en vuxen ensamstående 2830 kr kr. Utöver det utgår vanligen ersättning för skäliga faktiska kostnader för boende, el, arbetsresor, försäkringar mm. 4.6 Sammanställning Ersättning till individen Ersättningsnivå i mars 2011 Aktivitetsstöd i Job:en fas 3 Max 680 kr/dag. Lägst 223 kr/dag för utförsäkrade Aktivitetsstöd (A-kasseberättigad) Motsvarande A-kassa eller lägst 320 kr/dag Aktivitetsstöd (ej A-kasseberättigad) 223 kr/dag Utvecklingsersättning Lägst 48 eller 135 kr/dag (under eller över 20 år) Arbetslöshetsersättning Max 680 kr/dag Sjukersättning Inkomstrelaterad max kr/mån Garantiersättning kr/mån Aktivitetsersättning Inkomstrelaterad max kr/mån Garantiersättning minst 7 490kr/mån och max kr/mån, bland annat beroende på ålder Försörjningsstöd Behovsbedömt + SoS riksnorm Rehabiliteringspenning 80/75 % av årsinkomst upptill kr Högst 682 kr/dag för anställda och 486 kr/dag för arbetslösa Särskilt bidrag Kostnadsersättning vid rehabilitering Lön med stöd till arbetsgivaren Enligt anställningsavtal, ofta max kr/mån Lön utan stöd till arbetsgivaren Enligt anställningsavtal 11 (18)

12 4.7 Förslag Vi föreslår att en utredning om ett program för arbetsintegrerande sociala företag också bör innebära en utredning av en enhetlig ersättning för alla deltagare som idag har utvecklingsersättning, aktivitetsstöd som inte baseras på ersättning från arbetslöshetsförsäkringen eller försörjningsstöd. Ersättningen bör vara satt till en sådan nivå att det i normalfallet inte ska behöva utgå kompletterande försörjningsstöd från kommunen. Se Former för samverkan 5.1 Inledning Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Tillväxtverket, Socialstyrelsen och kommunerna har ansvar för olika delar av den gemensamma välfärdspolitiken. För Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunerna innebär det att de har skäl att samarbeta med varandra och med arbetsintegrerande sociala företag i genomförande av sina respektive samhällsuppdrag; att verka för att människor, i så hög grad som möjligt, ska kunna arbeta och vara självförsörjande utifrån sina egna förutsättningar. För Tillväxtverket är samverkan nödvändig i arbetet med att skapa förutsättningar för fler och växande sociala företag som kan bidra till en hållbar samhällsutveckling. Socialstyrelsens roll är framför allt kontrollerande men man har också uppdrag som ska stimulera utvecklingen av fler verktyg och företag som kan bidra till att fler kan arbeta och försörja sig själva i högre grad. Samverkan behövs av flera orsaker men framför allt ur ett individperspektiv då människor som berörs av myndigheternas insatser ofta upplever det förvirrande vem som gör vad och vart de skall vända sig för att få det stöd de behöver. Samverkan innebär också att kunskapen om och förståelsen för varandras förutsättningar och verksamhet ökar. Något som är särskilt viktigt när nya aktörer som till exempel de arbetsintegrerande sociala företagen växer fram och får en roll i arbetsmarknads- och socialpolitikens genomförande. Myndigheter och kommuner styrs av lagar och regelverk som var för sig kan fungera bra och för det ändamål de skapades. I samspel med varandra eller när förutsättningarna förändras uppstår det däremot ibland svårigheter och nya frågeställningar. Till exempel då övergångarna mellan olika ersättningsformer för en person inte hakar i varandra på ett effektivt sätt eller när arbetsgivare med andra förutsättningar än de traditionella dyker upp som anordnare av till exempel sysselsättning, rehabilitering eller arbete. I samarbetet med de sociala företagen har det visat sig att samverkan på strukturell nivå leder till att en del av dessa svårigheter kan hanteras bättre, vilket innebär att arbetet blir mer effektivt. 5.2 Befintliga former för samverkan Idag finns en rad områden där samverkan sker som gagnar de arbetsintegrerande sociala företagens utveckling, både på organisations- och individnivå. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunerna samverkar på flera sätt för att underlätta för människor att ta tillvara och utveckla sin arbetsförmåga. I samordningsförbunden skapas en arena för samordnade rehabiliteringsinsatser. Försäkringskassan samarbetar med Arbetsförmedlingen för att underlätta övergången från ersättning via sjukförsäkringen till att söka sig ut på arbetsmarknaden. Samarbetet beskrivs i en gemensam handlingsplan som upprättas varje år. Personer får stöd genom olika insatser där arbetsträning på en arbetsplats, till exempel ett arbetsintegrerandesocialt företag kan vara en insats. De arbetsintegrerande sociala företagen är också en resurs för Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och kommunerna i deras arbete med att hitta arbetstillfällen för personer som har avtjänat straff. Organisatorisk samverkan Mellan myndigheterna och kommunerna finns former för en strukturell samverkan som tillkommit utifrån behovet att samordna insatser för individer, skapa en samsyn och ett helhetsperspektiv på arbetet, samt smidigare kontakter mellan de olika aktörerna. Dessa former för samverkan spänner över många arbetsområden där arbetsintegrerande sociala företag är en liten del i helheten. 12 (18)

13 Samordningsförbund Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget och kommunen kan samordna rehabiliteringsinsatser för personer som har flera myndighetskontakter, genom gemensam finansiering i ett samordningsförbund. I februari 2011 var 207 av landets kommuner anslutna till ett samordningsförbund som har blivit en alltmer en etablerad struktur för samverkan. Insatserna inom Finsam ska avse individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och syfta till att dessa uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete. Ett arbetsintegrerande socialt företag kan vara utförare av sådana rehabiliteringsinsatser. Det går dock inte att söka medel direkt från samordningsförbundet. Avtal måste slutas med en myndighet som har ansvar för att upphandla eller finansiera eventuella tjänster från ett socialt företag. Myndigheterna som ingår i Finsamarbetet har bildat Nationella rådet för finansiell samordning, som har till syfte att ge samverkan den förankring och legitimitet som är nödvändig. I Nationella rådet ingår representanter för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting. Nationella rådet utgör ett forum för gemensamma ställningstaganden i strategiska frågor vad gäller finansiell samordning. Samordningsförbunden har på eget initiativ bildat ett nätverk där tjänstemän och politiker från respektive samordningsförbund ingår. Nätverkets uppgift är att vara ett språkrör för samordningsförbunden i Sverige, samt stödja och utveckla dem. Alla samordningsförbund är däremot inte representerade i detta nätverk. Samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Kriminalvården I en samverkan mellan Kriminalvården och Arbetsförmedlingen, arbetar man med arbetslivsinriktad rehabilitering. Målgruppen är människor som på grund av sin kriminella och sociala bakgrund har svårt att få ett arbete eller en utbildning. De arbetsintegrerande sociala företagen har här stor möjlighet att erbjuda sina tjänster i samarbete med Arbetsförmedlingen eller kommunen. Socialfondsprojekt Myndigheterna samverkar ofta med varandra och med arbetsintegrerande sociala företag och andra organisationer inom den sociala ekonomin för att söka medel från Europeiska Socialfonden (ESF) via Svenska ESF-rådet som är förvaltande myndighet. Projekten ska syfta till att människor kommer närmare arbetsmarknaden utifrån sina egna förutsättningar. Sedan Sverige gick med i Europeiska Unionen 1995 har många sociala företag startat i samverkan med olika myndigheter och med finansiering från socialfonden. Att driva ESF-projekt är inte oproblematiskt, till exempel kan det vara svårt att få en bra övergång från projekt till ett etablerat företag. Goda projektidéer blir inte alltid förverkligade på grund av att kraven på projektägare är så höga att det inte finns någon som vill eller kan ta på sig det ansvaret. En ny programperiod för strukturfonderna startar Med EU 2020 som grund för direktiven för kommande programperiod kommer Socialfonden förmodligen att ha ännu tydligare fokus på social välfärd och integration på arbetsmarknaden. 5.3 Insatser i samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har utvecklat konkreta insatser där de samverkar runt olika målgrupper. Dessa insatser utgår från individernas situation för att få till stånd individanpassade insatser och övergångar mellan myndigheterna. Arbetsintegrerande sociala företag är ett av flera verktyg för myndigheterna. Handlingsplanssamverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen tar ett gemensamt ansvar när det gäller en persons övergång från sjukförsäkringen till aktivt arbetssökande och nytt arbete. Samarbetet beskrivs i en gemensam handlingsplan. Försäkringskassan samarbetar med Arbetsförmedlingen som ordnar rehabiliteringsplatser, praktik och arbetsträning. De arbetsintegrerande sociala företagen i landet skapar många möjligheter till anställningar, rehabilitering, arbetsprövning och arbetsträning. 13 (18)

14 RESA-projektet RESA-projektet är ett regeringsuppdrag där Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samarbetar kring målsättningen att ge fler personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning rehabilitering, sysselsättning och arbete. Arbetsförmedlingen fick i januari 2009 i uppdrag av regeringen att i samverkan med Försäkringskassan upphandla sysselsättningsverksamheter med rehabiliterande inslag. Vid upphandlingen använde sig Arbetsförmedlingen av sociala hänsyn, vilket innebar att upphandlingsförfrågan enbart riktade sig till arbetsintegrerande sociala företag. Bakgrunden är, enligt Arbetsförmedlingen, att dessa företag i Sverige och andra europeiska länder har visat sig kunna bidra till att skapa arbete för människor som står långt från arbetsmarknaden. RESA-projektet förväntas även bidra till att fler arbetsintegrerade sociala företag utvecklas. Projektet kommer att avslutas De resultat som framkommit hittills är mycket positiva då många av deltagarna har utvecklat sin arbetsförmåga. Av de 615 personer som deltagit sedan september 2009, har 325 personer avslutat insatsen, av dessa har 68 personer, ca 21 procent gått vidare till arbete eller studier. RESA-projektet är ett bra exempel på en samverkande insats i samarbete med arbetsintegrerande sociala företag och skulle kunna genomföras för fler målgrupper. Arbetslivsintroduktion Programmet arbetslivsintroduktion är en förberedande insats inom arbetslivsinriktad rehabilitering för personer vars dagar med sjukpenning eller månader med tidsbegränsad sjukersättning upphört. De arbetsintegrerande sociala företagen kan göra korta insatser under perioden, speciellt de som har en inriktning mot arbetslivsinriktad rehabilitering. Under tre veckor kan företagen få viss ersättning för att ta emot en person på arbetsprövning. 5.4 Förutsättningar för bra samverkan kring socialt företagande Här följer en sammanställning av utgångspunkter för samverkan som framkommit i intervjuer och i dokumentationer från olika exempel på samverkan. Intervjuerna har gjorts med representanter för samverkande aktörer, chefer, handläggare samt medarbetare i sociala företag. Beskrivningar av modeller för samverkan och intervjuer finns i sin helhet i bilaga 1, Exempel på former för samverkan. Synpunkterna bygger på erfarenhet och praktik och behöver beaktas i organiseringen av samverkan för stöd och utveckling av arbetsintegrerande sociala företag. Mötet mellan det ideella och det offentliga Samverkan mellan offentliga myndigheter och ideella organisationer, som representerar olika brukargrupper har ökat de senaste åren. Det är positivt men kan även vara problematiskt då organisationerna har ett ojämlikt förhållande. De offentliga organisationerna har avsevärt mer resurser till sitt förfogande än de ideella organisationerna. Det handlar om ekonomiska och personella resurser men också myndighetsrollen. Detsamma gäller för de sociala företagen som på olika sätt är beroende av stat och kommun som samarbetspart och som köpare av deras tjänster. De sociala företagen behöver ha kunskaper om hur det offentliga fungerar för att kunna förstå och hantera de normer och regler som staten och kommunen sätter upp. På samma sätt behöver myndigheterna förstå de arbetsintegrerande sociala företagens förutsättningar och ha förtroende för att de sociala företagarna kan, vill och har kapacitet att ta ansvar för stöd till individer och utvecklingen av sina företag. De sociala företagen skall inte vara myndighetsstyrda utan myndighetsstödda med ett ömsesidigt respektfullt bemötande. Behov av förankring En bra samverkan mellan offentliga verksamheter och arbetsintegrerande sociala företag måste vara förankrad i riktlinjer eller beslut inom organisationerna som stödjer samverkan med de arbetsintegrerande sociala företagen. De goda exempel på bra samverkan som redovisas i bilagan visar att det har funnits ett stöd på politisk och strukturell nivå som har underlättat samverkan och samarbete. En förankring av samarbetet i den egna organisationen är nödvändig för att få gehör hos chefer och hos politiker och beslutsfattare. Långvariga samarbetsrelationer 14 (18)

15 En välutvecklad samverkan bygger på långvariga samarbetsrelationer som ger resultat. Samverkansgrupper som tillsätts för en projektperiod når inte alls de resultat som en långsiktig samverkan får med gemensam kunskap, trygga relationer och konstruktiva arbetsformer. Samverkan innebär att man skapar en helhetsbild av problemen och får del av resurser som saknas i den egna organisationen. Kapaciteten att lösa komplicerade problem ökar avsevärt i tvärsektoriella grupper där det finns en bred kunskap, fler kontaktytor och olika perspektiv på problem och lösningar. Värderingar, synsätt och förhållningssätt I de samverkansexempel som har tagits fram finns även subjektiva delar som handlar om värderingar, synsätt och förhållningssätt. Många nämner att det är eldsjälar både från myndigheterna och från de sociala företagen som engagerat sig för att få till en bra samverkan. Det är bra med eldsjälar, men att organisera en bra samverkan för att genomföra ett bra stöd och ett effektivt arbete för att integrera människor på arbetsmarknaden måste vara en självklarhet för alla medarbetare i såväl myndigheter som arbetsintegrerande sociala företag. En god samverkan mellan myndigheter och de arbetsintegrerade sociala företagen behöver präglas av gemensamma förhållningssätt och gemensamma målsättningar för att stödja varandra i att bli framgångsrika i sina respektive uppdrag. Empowerment Makt och maktlöshet är viktiga begrepp för att förstå den situation som människor med långvarig arbetslöshet, sjukdom, funktionsnedsättning, missbruk befinner sig i. De är ofta maktlösa i flera bemärkelser. Det finns en maktlöshet i förhållande till offentliga tjänstemän, arbetsgivare och andra människor som är etablerade i samhället, men även i förhållande till sig själv. Då handlar det om en maktlöshet som tar sig uttryck i dåligt självförtroende och mindervärdeskomplex. För att bryta denna maktlöshet arbetar sociala företag med empowerment från engelskans ord för egenmakt. Det handlar helt enkelt om att stärka sig själv i förhållande till men inte på bekostnad av andra människor och institutioner. En av styrkorna och framgångarna med sociala företag ligger i att allt arbete präglas av empowerment. Den grundläggande tanken är att alla som deltar i arbetet ska växa som människor och därmed få ett bättre självförtroende. Även en god samverkan mellan myndigheter och de arbetsintegrerande sociala företagen genomsyras av empowerment. Det handlar om bemötande och tilltro. Samarbete som präglas av ömsesidig respekt. 5.5 Förslag Vi föreslår att: Tillväxtverket och Arbetsförmedlingen får i uppdrag, via respektive regleringsbrev eller på annat sätt, att fortsätta arbetet att främja och utveckla samverkan på nationell nivå i enlighet med förslaget nedan. Tillväxtverket får i uppdrag att samordna den nationella samverkansgruppen. Arbetsförmedlingen får i uppdrag genom regleringsbrev att ansvara för att den regionala och lokala samverkan kommer till stånd. Formen bör vara inom ramen för redan etablerad samverkan, förslagsvis genom Arbetsmarknadsråden. Målsättningen är att säkra en effektiv och långsiktig samverkan mellan myndigheter och arbetsintegrerande sociala företag för att utveckla fler och växande hållbara arbetsintegrerande sociala företag som kan skapa arbete för fler. Samverkansgruppen ska utveckla och stötta samverkan på flera plan, strukturellt på nationell, regional och lokal nivå samt utifrån enskilda individer och arbetsintegrerande sociala företag på lokal nivå Nationell samverkan Den nationella samverkansgruppen bildades för att genomföra regeringens uppdrag att lämna ett förslag till handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag Gruppen har sedan fortsatt sitt arbete med informationsuppdraget och nu med de uppdrag som finns i handlingsplanen. Den nationella samverkansgruppen har blivit en etablerad instans för samverkan kring frågor som rör arbetsintegrerande sociala företag. Gruppen har en samlad kompetens och kunskap om förutsättningar och regelverk som berör arbetsintegrerande sociala 15 (18)

16 företag. Detta är något som har efterfrågats både från myndigheter och från företag för att fånga upp problem och missförstånd och initiera förändringar. Den nationella samverkansgruppen har gett en legitimitet till de arbetsintegrerande sociala företagen som stärker deras självbild och omgivningens bild av dem. Under de år som den nationella samverkansgruppen funnits har det blivit tydligt att behovet av en nationell samordning kring frågor om socialt företagande har varit nödvändig för den utveckling som har skett. Aktörer i nationella samverkansgruppen Tillväxtverket Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Sveriges Kommuner och Landsting, SKL SKOOPI Representanter från sociala företag Syftet Syftet med en nationell samverkansgrupp är att bidra till att det skapas fler arbetstillfällen för människor som står långt från arbetsmarknaden genom att stimulera utvecklingen av fler och växande arbetsintegrerande sociala företag, samt att underlätta processen för myndigheter, kommuner, individer och de sociala företagen, genom att lyfta problem som uppkommer och hitta lösningar på dessa. Uppdrag Fånga upp problemställningar från regional och lokal nivå som behöver förändras på nationell nivå, till exempel regelverk och ta fram förslag till förändringar som lämnas vidare till myndigheter/departement/regering. Öka kunskapen och medvetenheten om arbetsintegrerande sociala företag och befintliga samverkansorgan i de egna organisationerna. Initiera projekt och aktiviteter nationellt, regionalt och lokalt som främjar utvecklingen av arbetsintegrerande sociala företag. Information och samverkan kring planerade aktiviteter om socialt företagande inom respektive organisation. Information om förändringar i regelverk, arbetssätt med mera inom respektive organisation som påverkar socialt företagande. Hålla sig ajour med aktuella utredningar, förslag till förändringar i regelverk, lagar med mera som påverkar socialt företagande och lämna synpunkter. Följa projekt och goda exempel av arbetsintegrerande sociala företag, ta vara på kunskaper och sprida dem. Ansvara för innehållet i verktyget Sofisam. Vara remissinstans för utredningar om frågor som berör arbetsintegrerande sociala företag. Föreslå hur man kan arbeta med frågorna på lokal nivå Se över hur man kan väva in frågan om sociala företag i befintliga kanaler/strukturer Organisation, ansvar och mandat Arbetsförmedlingens och Tillväxtverkets medverkan i samverkan för arbetsintegrerande sociala företag bör tydliggöras i respektive regleringsbrev. Tillväxtverket bör ha ansvaret för samordningen av den nationella samverkansgruppen. Minst en representant och en ersättare utses från respektive organisation med möjlighet att ta in expertkunskap från respektive myndighet. Samverkansgruppen ska ha regelbundna möten som dokumenteras. En referensgrupp bör knytas till samverkansgruppen och kallas till möten vid behov, i referensgruppen kan ingå representanter för Socialstyrelsen, ESF-rådet, Coompanion, Almi företagspartner, Ekobanken, folkbildningen, Forum för frivilligt socialt arbete Nationella rådet för finansiell samordning, representanter för näringslivet med flera. En kontakt behöver även etableras med det Nationella rådet för finansiell samordning för att utveckla möjligheter till samverkan. 16 (18)

17 5.5.2 Regional samverkan I de delar av landet där det sociala företagandet haft störst framgångar och utvecklats snabbast är det tydligt att det även funnits en bra samverkan mellan inblandade myndigheter, kommun och sociala företag. En samverkan bör organiseras på olika sätt utifrån de förutsättningar som finns i respektive område då det finns skillnader i storstäders och landsortskommuners sätt att organisera samverkan. Därför omfattar denna rapport en beskrivning av ett antal exempel på hur en bra samverkan byggts upp på några platser i landet och förslag som kan utgöra ett stöd till att en samverkan kommer igång. Aktörer Arbetsförmedlingen Kommun (Socialtjänst, arbetsmarknadsenhet, näringslivsenhet) Försäkringskassan Samordningsförbund/Finsam Representanter från sociala företag Representanter från idéburna organisationer inom det sociala området Coompanion, kooperativ utveckling Almi Företagspartner AB Folkbildningen Företagens organisationer Fackliga organisationer Beroende på hur den regionala och lokala samverkan och det sociala företagande är organiserat byggs en funktionell samverkansgrupp upp utifrån identifierade behov. Den regionala samverkan kan lämpligen utgå från Arbetsmarknadsrådens organisation med komplettering av Försäkringskassan mfl. Arbetsförmedlingen bör därför få i uppdrag genom regleringsbrev, att ansvara för att samverkan kommer till stånd i organiserad form utifrån regionala och lokala förutsättningar där behov finns. Syfte Stödja start och utveckling av arbetsintegrerande sociala företag regionalt och lokalt samt samverka och underlätta processer för personer att ta steg på arbetsmarknaden genom insatser i sociala företag. Uppdrag Gemensamma projekt för start och utveckling av arbetsintegrerandesociala företag. Praktiska lösningar för individer i behov av arbete. Kompetensutveckling om socialt företagande gemensamt för de olika organisationerna och andra aktörer. Bevaka att upphandlingsfrågor, till exempel sociala hänsyn och Lagen om valfrihet, LOV, tillämpas så att de arbetsintegrerande sociala företagen får möjlighet att vara leverantör till offentliga tjänster. Stimulera nätverk mellan de arbetsintegrerandesociala företagen i regionen och med andra aktörer. Organisation, ansvar och mandat Arbetsförmedlingen är den aktör som bör ha ansvaret för att en samverkan sker på lokal och regional nivå om arbetsintegrerandesocialt företagande. En naturlig utgångspunkt för ansvaret är de 61 arbetsmarknadsområdena i Sverige. Detta bör tydliggöras i regleringsbrevet till Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen bör ha ansvar för att en samverkansgrupp kommer till stånd hur denna samverkan organiseras beror på regionala och lokala förutsättningar och befintliga samarbetsformer. I en samverkansgrupp för arbetsintegrerande socialt företagande är det nödvändigt att representanter för de företagen finns med som likvärdiga medlemmar. I kommuner där Samordningsförbund finns har de en central roll eftersom de redan är en organiserad samverkan mellan flertalet av de aktörer som bör ingå i en samverkansgrupp för socialt företagande. Många av de personer som kommer till arbetsintegrerande sociala företag har flera myndighetskontakter och samordningsförbundens arbete underlättar deras väg till arbetsmarknaden. Den regionala och lokala samverkansgruppen bör vara sammansatt så att representanterna har mandat att fatta beslut för sina organisationer samt vara väl förankrad i respektive organisation. 17 (18)

18 Den nationella samverkansgruppen kan bistå med råd och exempel på hur samverkan organiseras både regionalt och lokalt. De lokala samverkansgrupperna kan lyfta frågor till den Nationella samverkansgruppen när de ser att det behövs mer övergripande förändringar för att lösa problem och skicka vidare goda exempel på lösningar så att de sprids över landet. Stockholm den 30 mars 2010 Christina Lugnet, generaldirektör Tillväxtverket 18 (18)