Kartläggning av behovsgrupper inom Centrumregionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kartläggning av behovsgrupper inom Centrumregionen"

Transkript

1 Kartläggning av behovsgrupper inom Centrumregionen Samordningsförbundet Göteborg Centrum Eva Magnusson Fredrik Johansson Sandra Thörnqvist

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Behov, arbetsförmåga eller diagnos?... 4 Samordning... 4 Behov... 5 Rehabilitering... 5 Arbetsförmåga... 6 Funktionshinder inom kommunen... 6 Funktionshinder inom Arbetsförmedlingen... 7 Funktionshinder inom Försäkringskassan... 7 Funktionshinder inom Västra Götalandsregionen... 7 Prioritering inom vården... 7 Förebyggande arbete... 8 Förslag till struktur för samverkansarbete... 8 Prioriterade målgrupper inom Samordningsförbundet Göteborg Centrum... 9 Psykisk ohälsa... 9 Långvarigt bidragsberoende... 9 Uppdraget Syfte Metod och urval Geografisk indelning Erfarenheter från våra egna samverkansaktiviteter Basfakta om befolkningen i Centrumregionen Folkmängden i Centrumregionen Åldersfördelning på befolkningen i Centrumregionen den 3 september Utbildningsnivå Centrumregionen Arbetslösa i Göteborg och Centrumregionen Arbetsförmedlingen Sammanfattning Arbetsförmedlingen Funktionshinder sammanfattning Deltidsanställda och timanställda Arbetsmarknadsåtgärder... 2 Genomförande metod och teknik Sökandekategorier inom arbetsförmedlingen Åldersgrupper inom arbetsförmedlingen Antalet inskrivna kvinnor och män på Af Järntorget och Af City Antalet inskrivna kvinnor och män med a-kassa Funktionshinder hos arbetslösa Försäkringskassan Sammanfattning Försäkringskassan Sjukfallskartläggning Försäkringskassan Västra Götalands län Diagnosgrupper Fördelning av diagnoser Könsfördelning Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa efter kön Långa sjukfall och arbetslösa Långa sjukfall och arbetslösa efter kön och ålder Psykisk ohälsa och arbetslösa efter kön och ålder

3 Långa sjukfall och arbetslösa efter ålder Sjukpenningskostnader efter diagnosgrupp Västra Götalandsregionen Enkätundersökningen Hälsa på lika villkor? Allmänna hälsotillståndet i Centrumregionen Oro, ängslan och ångest Trötthet Stress Samlat mått på välbefinnande... 5 Alkohol riskkonsumtion... 5 Bemötande Dela det innersta Stadsdelarna Ekonomiskt bistånd - Försörjningsstöd Kartläggning av långtidsberoende försörjningsstödsmottagare i Göteborg Sammanfattning Försörjningsstöd Gemensam plattform för arbete med försörjningsstöd Förekomst av barn i hushåll som är långtidsberoende av försörjningsstöd Aktuell biståndstid för försörjningsmottaggarna Boendeförhållanden Huvudsaklig försörjning Förekomst av lönearbete Utbildning eller praktik Sjukskriven och nollplacerad Högsta utbildningsbakgrund... 6 Samverkan med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller primärvården... 6 Arbetsförmåga Hälsa Drogberoende som arbetshinder Socialbidragskostnader Centrumregionen Socialbidragskostnader Göteborgs Stad Slutord

4 Behov, arbetsförmåga eller diagnos? Insatserna inom den finansiella samordningen skall avse individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och ska syfta till att dessa uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete 1. Ledorden inom FINSAM är samordning, behov, rehabilitering och arbetsförmåga. Samordning Att organisera verksamheter sida vid sida eller att få olika yrkesutövare att arbeta tillsammans kallas i vardagligt tal för att samarbeta eller samverka. Enligt Westrin 2 kan samverkan/samarbete indelas i fyra kategorier beroende på hur verksamheten byggs upp. De fyra typerna är kollaboration eller samverkan, där myndigheternas samverkan sker i vissa former och kring specifika frågor. Koordination eller samordning, är där olika myndigheters insatser adderas till varandra för att uppnå bästa resultat. Konsultation är där en yrkesgrupp från en organisation gör tillfälliga insatser i en annan verksamhet och slutligen integration eller sammansmältning, där två eller flera verksamheter slås samman. Samverkan på tvären eller Horisontell integrering 3 kan vara ett medel för att åstadkomma bättre service eller tjänster till välfärdsklienterna. För att utveckla en sådan horisontell integrering är tre faktorer viktiga: ömsesidig medvetenhet om de givna problemen, samsyn mellan aktörerna beträffande mål och att det finns ett ömsesidigt beroende mellan aktörerna. Socialstyrelsen 4 har i sin idéskrift Ta ansvar för samverkan pekat på de problem som förekommer i dagens samhälle med en stark uppdelning av verksamheter och ansvar. Det blir svårt att ta ansvar för en större helhet än den egna verksamheten på organisationsnivå, eller i det egna arbetet på individnivå. För att underlätta för samverkan behövs det på samhällsnivå att: o Lagar och regler samspelar o Enhetliga och tydliga uttryck och definitioner o Förvaltningslagen som uttrycker att myndigheterna skall hjälpa den enskilde som har vänt sig till fel instans och ge andra myndigheter hjälp. Några viktiga faktorer på organisationsnivå: o Gemensam finansiering från de olika huvudmännen o Konsekvensanalyser o Lokalt utformade gemensamma riktlinjer o Gemensamma fortbildningar och informationsmöten för personal från olika verksamheter Ytterligare några viktiga punkter på individnivå: o Att undvika stuprörstänkande där personal enbart ser den egna funktionen och inte söker kunskap eller samarbete med andra. o Att var och en av de professionella bör känna som sitt ansvar att visa vägen för den enskilde individen till de insatser eller verksamheter som den kan behöva. o Att gemensam eller sammanhållen individuell planering behöver utvecklas. Det behövs utvecklingsarbete för att finna metoder för hur de olika individuella planerna kan samordnas i praktiken. 1 Lagen (23:121) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser 2 Westrin 1986: Samverkan mellan primärvård och socialtjänst 3 Hvinden 1994: Divided Against Itself. A study of Integration in Welfare Bureaucracy. 4 Socialstyrelsen 25: Ta ansvar för samverkan 4

5 Behov Inom våra myndigheter klassificerar vi ofta människor utifrån deras diagnoser och det saknas ofta mått på arbetsförmågan eller individens behov. Ett utvecklingsarbete pågår inom Socialstyrelsen och nedanstående text är hämtad från Socialstyrelsens rapport 5 från InfoVU-projektet kunskapsnätverk för behov. Enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen skall vården och omsorgen vara behovsbaserad. Med detta menas att resursernas skall styras till de områden där behoven är störst och inom ett givet område skall den som har störst behov ha företräde. Bedömningen av behov kan göras på olika nivåer: befolkningsnivå, gruppnivå och individnivå. Oberoende av nivå omfattar behovsbedömningen av tre steg, nämligen: Identifiering av behov Bedömning av nödvändiga åtgärder för att tillgodose behovet. Bedömning av nödvändiga resurser för att genomföra de nödvändiga åtgärderna. För att identifiera ett vård- eller omsorgsbehov behövs kunskap om det aktuella tillståndet och det avsedda tillståndet och behovet blir då skillnaden mellan dessa tillstånd. För att eliminera behovet krävs nödvändiga vård- och eller omsorgsinsatser. Kravet på dessa är att de är verksamma man kan aldrig ha behov av en åtgärd som inte är verksam! Genom uppföljning kan graden av måluppfyllelse mätas (i vilken utsträckning som behovet elimineras). Målet kan beskrivas i tre dimensioner: o Kvalitativa vad som skall uppnås o Kvantitativa hur mycket som skall uppnås o Temporala när målet skall uppnås Det finala eller slutliga målet för insatserna kan långt ifrån alltid definieras vid den primära kontakten med vården eller omsorgen. I praktiken sätts därför ett antal delmål upp i t.ex. en individuell handlingsplan. Rehabilitering Rehabilitering är ett samlingsnamn för de olika insatser som kan behövas för personer som råkat utför sjukdomar, skador eller liknande. Genom rehabilitering sker träning för att kunna komma tillbaka och återfå de förmågor som personen hade före skadan eller sjukdomen. Rehabilitering kan ske på sjukhus, inom primärvården, på rehabilteringsanläggningar, inom företagshälsovården och specialhälsovården samt öppenvårdsmottagningar eller i hemmet. Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla medicinska, psykologiska, sociala och arbetslivsinriktade åtgärder som ska hjälpa den som är sjuk eller skadad att få tillbaka sin arbetsförmåga och kunna försörja sig själv. Med arbetslivsinriktad rehabilitering menas det stöd och de åtgärder som behövs för att återfå eller behålla arbetsförmågan, t.ex. arbetsträning eller utbildning för att kunna återgå till sitt gamla arbete eller för att få ett annat lämpligt arbete. Insatserna riktas till sjukskrivna med arbetsgivare och till sjukskrivna som är arbetslösa. Dessa 5 Metod för behovsbedömning. Rapport från InfoVU-projektet. 5

6 åtgärder ansvarar arbetsgivare, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen gemensamt för 6. Det som skiljer habilitering från rehabilitering är att habiliteringen riktar sig till personer med medfödda och oftast livslånga funktionshinder, eller funktionshinder som uppstått i tidig ålder. Funktionshindret kan ge en nedsättning i förmågan att röra sig, se, höra, förstå, uppfatta omvärlden eller relatera till andra människor. Habiliteringsinsatserna syftar till att förebygga och minska de svårigheter som funktionshindret kan medföra i det dagliga livet. Arbetsförmåga Arbetsförmåga innehåller tre grunddimensioner, fysisk, psykisk och social. Arbetsförmåga är individens kapacitet i förhållande till arbetets krav 7. Vid bedömning av arbetsförmåga är det svårt att dra gränsen mellan vad som är arbetsförmåga och arbetsvilja. Den som har en stark arbetsvilja kan prestera bättre än den som har en svag arbetsvilja trots att kapaciteten objektivt är densamma. Mänskliga resurser består av hälsa, funktionella kapaciteter, utbildning, kompetens, attityder, värderingar och motivation. Arbetet består i sin tur av fysiska och mentala krav, arbetsmiljö mm. När de mänskliga resurserna ställs mot arbetets krav visar sig arbetsförmågan. Enligt den lagstiftning som finns i sjukförsäkringen skall arbetsförmågan bedömas i förhållande till steg för stegmodellen och med bortseende från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden. Det är arbetsoförmågan på grund av sjukdom som ligger till grund för rätt till ersättning. Vid prövning av arbetsförmågan är läkarens uppgift att uttala sig om individens medicinska status och i vilken omfattning och på vilket sätt denna påverkar funktionen och möjligheten att utföra aktiviteter. Läkaren skall bedöma om individen på grund av sjukdom behöver avstå från arbete. Försäkringskassan beslutar om ersättning från försäkringen. Funktionshinder inom kommunen Göteborgs stad har gemensamt tagit fram en gemensam vägledning för insatser enligt LSS (Lag 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade) och bistånd enligt SoL (Socialtjänstlagen 21:453) för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder. Vägledningen är ett bra grunddokument för att få en gemensam grund för biståndsbedömning i staden. Göteborgs stads Handikapplan Synvändan är fastställd av Kommunfullmäktige Med en nedsatt arbetsförmåga eller något funktionshinder så skall myndigheterna verka för att dessa personer får möjlighet till förvärvsarbete både i kommunen och i näringslivet. Det underlättas av ett bra samarbete mellan staden, försäkringskassan, arbetsförmedlingen och näringslivet 8. 6 Försäkringskassan 7 Beslutsunderlag med fokus på arbetsförmåga samt rätten att utfärda underlag. 8 Handikapplan för Göteborgs stad Synvändan 6

7 Funktionshinder inom Arbetsförmedlingen Registrering av funktionshinder görs efter bedömning av inlämnande läkarutlåtande samt eventuell övrig dokumentation och efter eventuell kompletterande utredning. Funktionshindret måste vara av arbetshindrande karaktär annars görs inte någon registrering eller dokumentation av hindret. Innan registrering måste den sökande skriftligt ge tillstånd till dokumentation av funktionshindret. Registrering görs då den sökande behöver komma i åtnjutande av resurser och insatser för att få en lösning på sin situation. Funktionshinder inom Försäkringskassan Sjuka eller funktionshindrade som behöver extra hjälp eller har merkostnader på grund av varaktig sjukdom eller funktionshinder kan under vissa förutsättningar få handikappersättning från och med det år den försäkrade fyller 19 år. Det krävs att den försäkrade behöver mer tidskrävande hjälp av en person för att klara sina vardagliga behov, sitt arbete, sina studier eller att hon har betydande merkostnader. Den försäkrade skall ha ett stödbehov på grund av funktionshindret under minst ett år. För att avgöra frågan om rätt till handikappersättning så väger Försäkringskassan samman olika hjälpbehov och merkostnader 9. Funktionshinder inom Västra Götalandsregionen Regionens handikappolitik utgår från ett helhetsperspektiv. Målsättningen är full delaktighet och jämlikhet, vilket innebär att kvinnor och män med funktionshinder i likhet med andra har lika möjligheter till arbete/-sysselsättning, att delta i kulturliv, åka med kollektivtrafiken, ha möjlighet till rekreation och utöva idrott, ha ekonomisk och social trygghet, ha socialt umgänge och personlig integritet samt kunna utöva sina medborgerliga rättigheter och skyldigheter 1. Prioritering inom vården I Västra Götalandsregionen pågår ett målmedvetet arbeta för att använda hälso- och sjukvårdens resurser så effektivt som möjligt. Viktiga delar i detta arbete är att förbättra vårdprocesserna och vårdstrukturer samt att utveckla både de medicinska och politiska prioriteringarna 11. Prioriteringsgrupp I Prioriteringsgrupp II o Vård av livshotande akuta sjukdomar o Prevention o Vård av sjukdomar som utan behandling o Habilitering/rehabilitering leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död o Vård av svåra kroniska sjukdomar o Palliativ vård och vård i livets slutskede o Vård av människor med nedsatt autonomi Prioriteringsgrupp III Prioriteringsgrupp IV o Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar o Vård av andra skäl än sjukdom eller skada Enligt ovanstående prioriteringsordning kommer rehabilitering tillsammans med habilitering i den andra prioriteringsgruppen Prioriteringar i hälso- och sjukvården om Västra Götalandsregionens prioriteringsarbete 7

8 Förebyggande arbete Riksdagens beslut om den nya lagen om finansiell samordning som togs i december 23 innebar, på förslag från Socialförsäkringsutskottet, att även förebyggande arbete skall kunna ingå i samordningsförbundets ansvar 12. Enligt tidigare studier och utvärderingar kan det förebyggande arbetet indelas i: 1. Förebyggande insatser för individen t.ex. samtalsstöd, sjukgymnastik, motion, individuell handledning mm. Syftet är att tidigt identifiera och stödja individerna. 2. Förebyggande insatser för olika definierade riskgrupper t.ex. olika riktade insatser för grupper som identifierats via kartläggningar såsom personer med smärtproblematik, personer med psykosocial problematik, ensamstående föräldrar, arbetslösa med sociala behov mm. 3. Allmänt förebyggande arbete kan t.ex. vara generella insatser till befolkning, generella insatser i vissa bostadsområden, generella insatser i skolan, förebyggande på arbetsplatser, folkhälsoarbete mm. Förslag till struktur för samverkansarbete Nedanstående modell är ett förslag till gemensam samverkansstruktur mellan det hälsofrämjande arbetet, det förebyggande arbetet och rehabiliteringsarbetet. Samordningsförbunden har tillsammans med de ingående myndigheterna ett stort ansvarsområde i det förebyggande arbetet och rehabiliteringsarbetet. Inom det hälsofrämjande arbetet ansvarar i högsta grad arbetsgivare, företagshälsovård och friskvården. Utvecklingen inom det hälsofrämjande arbetet och förebyggande arbetet påverkar i hög grad behovet av rehabiliteringsåtgärder i samhället. Hälsofrämjande arbetsplats Förebyggande arbete Rehabiliteringsarbete Samhälle Organisation Arbetsgivare Ledarutveckling mm Folkhälsa + Samordningsförbund Samordningsförbund - arena för samverkan Grupp Arbetslagsutveckling Handledning Folkhälsa + Samordningsförbund Samordningsförbund kompetens Individ Friskvård Utvecklingssamtal mm Folkhälsa + Samordningsförbund Samordningsförbund aktiviteter 12 Rekommendationer och stöd, reviderad upplaga januari

9 Prioriterade målgrupper inom Samordningsförbundet Göteborg Centrum Den avgående styrelsen från 26 för Samordningsförbundet Göteborg Centrum har gett samordningskansliet i uppdrag att sammanställa de befintliga kartläggningar som görs i de ingående myndigheterna under år 26. Detta kartläggningsmaterial skall presenteras för den nya styrelsen och beredningsgruppen i januari år 27. Styrelsen för Samordningsförbundet Göteborg Centrum har under sina första två verksamhetsår prioriterat följande målgrupper: o Unga vuxna, särskilt de med psykisk ohälsa o Personer med psykisk ohälsa o Långtidsberoende av försörjningsstöd Psykisk ohälsa Nedanstående definition av begreppet psykisk ohälsa har tagits fram inom ramen för sektorsrådens arbete i utvecklingsarbetet för psykiatrisk vård inom VGR. Ansvariga för framtagandet är sektorsråden i allmänmedicin och psykiatri 13. Definition av begreppet Psykisk ohälsa innefattar gruppen psykiskt långtidssjuka inklusive gruppen personer med svåra personlighetsstörningar, gruppen personer med tillfällig psykisk sjukdom och människor som upplever ett psykiskt illabefinnande men inte går att diagnostisera med dagens diagnoskriterier. För gruppen psykiskt långtidssjuka har den specialiserade psykiatrin ett förstahandsansvar för den psykiska ohälsan. Kommunerna har för dessa ett ansvar kopplat till hemsjukvård, boende, sysselsättning/arbete mm. För gruppen personer med tillfällig psykisk sjukdom har primärvården ett förstahandsansvar och psykiatrin ett specialistansvar. Människor som upplever ett psykiskt illabefinnande utan klar diagnos är föremål för forskning och utveckling likaså gruppen med diagnosen utmattningssyndrom. Mycket av folkhälsoarbetet inriktar sig på dessa grupper. Det finns svårigheter i gränsdragningar mellan dessa grupper men instrumentet GAF (Global Assessment of Functioning) används för att bedöma symptom och funktionsnivå inom det psykiatriska diagnossystemet. Enligt ovanstående dokument används GAF-nivåer där gränssnittet är GAF 5. Generellt för prioritering till specialistpsykiatrin skall GAF-värdet vara 5 eller lägre. Vid GAF-värden högre än 5 gäller generellt att primärvården har det primära basansvaret. Långvarigt bidragsberoende Långvarigt bidragsberoende är ett samlingsbegrepp för de personer som är beroende av stöd enligt nedanstående: I Göteborgs Stad definieras begreppet långtidsberoende när personer under den senaste 12-månads perioden uppburit försörjningsstöd under minst 1 månader. 13 Förtydligande av vertikala prioriteringar inom vuxenpsykiatrins ansvarsområde (inkl unga vuxna) VGR 9

10 Som långtidsarbetslös på Arbetsförmedlingen räknas personer över 25 år som varit arbetslösa i minst sex månader samt personer under 25 år som varit arbetslösa i minst 1 dagar. (Risk för långtidsarbetslöshet omfattar arbetssökande som har en månad kvar innan långtidsarbetslöshet infaller). EU går efter ILO-definitionen (International Labour Organisation) för långtidsarbetslös som är 12 månader. Skillnader kan förekomma mellan olika länder. Som långtidsinskriven på Arbetsförmedlingen räknas personer som varit inskrivna mer än två år och under de senaste två åren inte haft något arbete. (Risk för långtidsinskrivning omfattar arbetssökande som har två månader kvar innan långtidsinskrivning infaller). EU använder inte termen långtidsinskriven personer som är sjukskrivna i mer än 6 dagar. Kvalificering för a-kassa Sedan årsskiftet 26/27 har förändringar inom arbetslöshetsförsäkringen successivt införts eller är på gång att införas. Dagpenningen är för närvarande mellan kr per dag beroende på hur hög inkomsten varit under kvalificeringsperioden. Man kräver nu 8 timmars arbete per månad i sex månader under den senaste 12-månaders-perioden för att arbetet ska räknas in i kvalificeringsperioden (huvudregeln). Den som under en ramtid av tolv månader arbetat sex sammanhängande månader med sammanlagt minst 48 timmar och minst 5 timmar under var och en av de sex månaderna uppfyller också arbetsvillkoret (alternativregeln). Regeringen har som förslag att deltagande i arbetsmarknadspolitiska åtgärder inte kommer att vara överhoppningsbar tid from mars 27. Med det menas att man i nuläget om man uppbär a-kassa vid deltagande i utbildning, praktik mm istället får aktivitetsersättning av Arbetsförmedlingen och därmed inte använder sina a- kassedagar som därmed är vilande under perioden man har aktivitetsersättning. A-kasseersättningen kommer troligtvis att begränsas till en period och därefter blir man anvisad till aktivitetsgarantin till dess att man fått en lösning på sin situation. För att förstå förändringarna kan en tillbakablick synliggöra skillnaderna. Tidigare har följande gällt för att kvalificering för a-kassa: Medlemskap i a-kassa i 12 månader samt arbete minst 7 timmar/månad i minst 5 månader under denna period, dock inte nödvändigtvis i följd. Detta benämns arbetsvillkoret, eller Att man avslutat en sammanhållen utbildning som t ex gymnasieutbildning eller eftergymnasial utbildning. Efter 9 dagars inskrivning på Arbetsförmedlingen kunde man ansöka om a-kassa. Detta benämns studievillkoret. Man har haft möjlighet att efter att ha förbrukat 3 a-kassedagar få ytterligare 3- dagar om Arbetsförmedlingen rekommenderar detta. Senast därefter skrivs man in i aktivitetsgarantin för att inte bli utförsäkrad. I nuläget gäller att Arbetsförmedlingen fortfarande kan göra en rekommendation till a-kassan om att bevilja 3 nya kassadagar fram till Däremot vet man i dagsläget inte om beviljade 3 dagar kan användas efter eller om man kommer att ingå i aktivitetsgarantin eller liknande. 1

11 Uppdraget Styrelsen för Samordningsförbundet Göteborg Centrum beslutade i Verksamhetsplanen för att redan tidigt på nyåret 27 genomföra en gemensam kartläggning, för att klarlägga vilka målgrupper som skall prioriteras framöver inom förbundet. Kartläggningen av behovsgrupper inom Centrumregionen skall presenteras för styrelsen i slutet av januari 27, och där skall mångfalds- och genusperspektivet särskilt beaktas. Styrelsen för Samordningsförbundet Göteborg Centrum har gett samordningskansliet i uppdrag att sammanställa de befintliga kartläggningar som görs i de ingående myndigheterna under år 26, samt att redovisa statistik över antalet personer i yrkesverksam ålder som försörjs genom sociala ersättningar och bidrag, såsom sjukpenning, förtidspension, ersättning vid arbetslöshet och socialbidrag inom centrumregionen. Syfte Syftet med kartläggningen är att få en gemensam bild av hur behovet ser ut inom Centrumregionen för enskilda personer och hushåll, vilka hinder och möjligheter som finns och hur personerna själva ser på sin situation och sina möjligheter. Kartläggningen kan förhoppningsvis ge en bild över de orsaker som ligger till grund för bidragsbehovet. Kartläggningen skall ge ett underlag för framtida beslut och prioriteringar inom den finansiella samordningen i centrumregionen. Målgruppen för kartläggningsrapporten är politiker och berörda tjänstemän inom Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad. Metod och urval Samordningsförbundets kartläggning är en bearbetad sammanslagning av de ingående myndigheternas genomförda kartläggningar eller statistikbearbetningar som hämtats från myndigheterna enligt nedanstående: o Försäkringskassan Sjukfallskartläggning Västra Götaland ögonblicksbild från den 1 oktober 26. o AMS statistikenhet en ögonblicksbild från vecka 4 år 26. o Västra Götalandsregionen - Hälsa på lika villkor, en enkätundersökning om hälsa och livsvillkor i Sverige 25. o Göteborgs Stad Stadskansliets kartläggning av mottaggare av försörjningsstöd en ögonbildsblick från vecka 4 år 26. Urvalet består till allra största delen av personer i yrkesverksam ålder med undantag från enkätundersökningen Hälsa på lika villkor, som har vänt sig till en målgrupp mellan år. Urvalet beskrivs närmare under respektive myndighet. 11

12 Geografisk indelning Med Centrumregionen avses det geografiska område som omfattas av stadsdelarna Örgryte, Härlanda, Centrum, Linnéstaden och Majorna och som sammanfaller med Samordningsförbundet Centrums verksamhetsområde. Inom Centrumregionen ser de övriga myndigheternas områdesindelning ut enligt följande: o Arbetsförmedlingen har två områdeskontor AF Järntorget (stadsdelarna Linnéstaden och Majorna) och AF City (stadsdelarna Örgryte, Härlanda och Centrum). o Försäkringskassan har ett Centrumkontor. o Hälso- och sjukvården (primärvården och psykiatri) omfattas av två olika primärvårdsområden Göteborg Centrum-Väster (stadsdelarna Centrum, Linnéstaden och Majorna) och Göteborg Nordost (stadsdelarna Örgryte och Härlanda). Erfarenheter från våra egna samverkansaktiviteter Våra samverkansprojekt och aktiviteter inom Samordningsförbundet Göteborg Centrum har påbörjats under år 26 och vissa erfarenheter kan vi reda dra: Från projekt Columbus som vänder sig till unga vuxna med psykisk ohälsa ser man tre framtida behov: o Korta och smidiga vägar in till missbruksvården för de unga vuxna. o Längre behandlingsinsatser på 1-2 år behövs för vissa unga vuxna o Unga vuxna med neuropsykiatrisk problematik här behövs fungerande terapi, metodutveckling för att matcha behoven och mötesplaster för individerna. Handläggarteamen projekt VerkSAMt o Psykiatrisk och primärvårdskompetens för att hitta rätt vägar in till vården Behov av kompetensutveckling o Motivationsutbildning för handläggare o Gemensam rehabiliteringsvetenskap o Evidensbaserad metodutveckling o Orienteringskurs i kognitiv beteendeterapi OpenSpace dialogkonferens o Praktikplatser för långvarigt bidragsberoende behövs o Stabila samverkansstrukturer o Aktiva insatser för de som står utanför arbetsmarknaden o Arbetsmarknadstorg möjlighet till gemensamt arbete i team o Erfarenheter från andra länder hur arbetar man i andra länder? 12

13 Basfakta om befolkningen i Centrumregionen Folkmängden i Centrumregionen I Göteborgs stad bodde totalt personer och av dem var bosatta i Centrumregionen vilket innebär 34 % av befolkningen i Göteborgs Stad 14. Fördelningen av antalet boende per stadsdel framgår att nedanstående tabell som även visar på en prognos för helåret 26. Stadsdelsnämnd Folkmängd Folkmängd Prognos SDN 5 Härlanda SDN 6 Örgryte SDN 7 Centrum SDN 8 Linnéstaden SDN 9 Majorna TOTALT Den minsta stadsdelen i Centrumregionen är Härlanda med ca 2 invånare och den största är Centrum med ca 54 invånare, Örgryte, Linnéstaden och Majorna är ungefärligen lika stora med runt 3 invånare. Stadsdelarnas procentuella befolkningsandel av Centrumregionen 17% 12% 19% 2% Härlanda Örgryte Centrum Linnestaden Majorna 32% 14 Statistik från kommunens hemsida 13

14 Åldersfördelning på befolkningen i Centrumregionen den 3 september 26 SDN Totalt -5 år 6-15 år år 2-64 år år år 85- år Härlanda Örgryte Centrum Linnéstaden Majorna Totalt Tabellen ovan visar fördelningen av Centrumregionens befolkning i åldersgrupper. För Samordningsförbundet del så är åldersgruppen 2 64 år av störst intresse eftersom det är den yrkesverksamma åldern. Procentuella åldersfördelningen Centrumregionen och Göteborg Centrumregionen Göteborg år 6-15 år år 2-64 år år år 85- år Vid jämförelse med Göteborgs befolkning så har Centrumregionen en högre andel personer i åldern 2 64 år dvs. yrkesverksam ålder och lägre andel i åldrarna 6-15 år och år. 14

15 Utbildningsnivå Centrumregionen Uppgifterna om högsta utbildning kommer ifrån SCB:s utbildningsregister. De senaste uppgifterna avser läget Utbildningsnivån är hög inom stadsdelarna Härlanda, Örgryte, Centrum, Majorna och Linnéstaden, bland de högsta utbildningsnivåer finns i stadsdelarna Centrum och Linnéstaden. 15

16 Arbetslösa i Göteborg och Centrumregionen Den 31 oktober 26 fanns det öppet arbetslösa (arbetslösa enligt AMS definition) i Göteborg i åldrarna år. Det motsvarar ungefär 4.1 % av befolkningen. Det innebär en klar minskning jämfört med 25 då samma siffra var vilket motsvarar 4.9 % av befolkningen. AMS, Arbetsmarknadsstyrelsen har lite olika förklaringar, dels att efterfrågan på arbetskraft har ökat och dels att antalet varsel om uppsägning har minskat. Även antalet långtidsarbetslösa har minskat markant under det senaste året. En stark uppgång av antalet plusjobb (många har fått arbete) är en av anledningarna, samt att antalet nytillkomna långtidsarbetslösa blivit färre. AMS spår att arbetsmarknaden kommer att fortsätta att förstärkas eftersom antalet lediga platser fortsätter att öka snabbt. Allra mest ökar platserna inom transport, verkstad och handel. 15 I diagrammet här nedan ser man hur andelen arbetslösa sjunker ju längre utbildning man har. Här har vi valt att visa åldergruppen år som normalt är den "arbetande befolkningen". För Centrumregionens stadsdelar fördelade sig den öppna arbetslösheten enligt nedanstående tabeller som visar dels antal personer som var öppet arbetslösa och dels andelen av befolkningen som var öppet arbetslösa. SDN Härlanda Örgryte Centrum Linnéstaden Majorna TOTALT SDN Härlanda 4,2 3,1 6 Örgryte 4,2 3,5 7 Centrum 4,1 3,1 8 Linnéstaden 4,4 3,8 9 Majorna 5,4 4,6 15 Göteborgs hemsida 16

17 Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen finns representerad i så gott som alla Sveriges kommuner. Arbetsförmedlingen som institution går tillbaka till 19-talets början och grunden till nuvarande organisation kom under 195-talet. Arbetsförmedlingen skall vara smörjmedlet i samhällsmaskineriet beträffande arbetskraft och arbetsmarknad genom att bidra till att tillsätta de lediga platserna, hjälpa arbetsgivarna att hitta arbetskraft och att rusta de sökande för att kunna fylla platserna. Arbetsförmedlingen är en myndighet som parallellt bedriver myndighetsutövning som service gentemot såväl arbetssökande som arbetsgivare. Arbetssökande och arbetsgivare benämns vanligtvis som kunder inom Af. Arbetsförmedlingens verksamhet omfattas av samma sekretess som socialtjänsten. Information får växlas mellan myndigheterna om den sökande har medgivit detta genom skriftligt samtycke. Myndighetsutövningen inom Arbetsförmedlingen omfattar bl.a. stöd till sökande vad det gäller utbildning och praktik samt anställningsstöd eller lönebidrag till arbetsgivare för den sökande vid anställning. Arbetsförmedlingen har även uppdraget att vara arbetslöshetskassornas, a-kassornas, kontrollorgan gentemot de arbetssökande, vilket innebär att Arbetsförmedlingen skall kontrollera och bedöma att den sökande gör allt vad som krävs för att bli självförsörjande. Detta innebär bl.a. ett aktivt arbetssökande, accepterande av anvisningar av olika slag från Arbetsförmedlingen (arbete, utbildning mm) samt att hålla de kontakter som förväntas och informeras om från förmedlingens sida. Om man som sökande inte lever upp till detta skall Arbetsförmedlingen skriftligt ifrågasätta den sökandes rätt till ersättning till a-kassan. Därefter kan a-kassan fatta beslut om nedsättning helt eller delvis, under begränsad period eller till dess att en ny kvalifikationsperiod intjänats. Inskrivning på Arbetsförmedlingen är obligatorisk för sökande som söker ersättning genom sin a-kassa. Likaså är det vanligt att inskrivning på Arbetsförmedlingen är villkorat för sökande som uppbär försörjningsstöd från socialtjänsten. Inskrivning på Arbetsförmedlingen kan också vara viktigt för att sökandes sjukpenninggrundande inkomst inte skall skrivas ner eller nollklassas på Försäkringskassan. Sökande som har behov av Arbetsförmedlingens tjänster anmäler sig helt frivilligt till Arbetsförmedlingen. Sökande som har behov av Arbetsförmedlingen för att kunna få ut sin försörjning har kanske som enda förhoppning att få försörjningen löst, men upplever ibland inte behov av övriga tjänster som kan tillhandahållas, vilket kan vara problem i varierande grad för att nå en lösning för individen. 17

18 Sammanfattning Arbetsförmedlingen På uppdrag av Samordningsförbundet Centrum i Göteborg har en statistisk ögonblicksbild av vecka 4 år 26 tagits fram, för att bilda ett underlag till en gemensam kartläggning tillsammans med Försäkringskassans sjukfallsredovisning, Västra Götalandsregionen hälsoenkät samt stadsdelarnas kartläggning av försörjningsmottagare som alla ingår i Samordningsförbundet Centrum. De statistiska data vi utgår från har tillhandahållits av AMS statistikenhet. Nedan följer en kort sammanfattning i punktform utifrån kartläggningen av de långtidsinskrivna och långtidsarbetslösa från Arbetsförmedlingen: o Andelen utlandsfödda långtidsinskrivna och långtidsarbetslösa i Centrumregionen är avsevärt lägre än i övriga delar av Göteborg. o Antalet inskrivna män är något lägre än antalet kvinnor. o Andelen inskrivna i åldergruppen 3 år och uppåt dominerar. o Andelen långtidsinskrivna som kvalificerat sig till a-kassa är lägre för de yngre åldersgrupperna, detta gäller även för utlandsfödda som födda i Sverige. o Fler män har registrerat funktionshinder än kvinnorna. o Registrerat psykiskt funktionshinder ligger lägre för Arbetsförmedlingen Järntorget än för Arbetsförmedlingen City. Tabellen nedan visar en jämförelse av antalet sökande, antal inskrivna kvinnor/män, fördelat på olika ålderskategorier inom Centrumregionen i jämförelse med de övriga Göteborgskontor och Västra Götaland. Totalt Kvinnor/män år år 3- år Af City + AF Järntorget / / / /3863 Af Järntorget / /327 53/ /166 Af City / / / /2 23 Övriga Af i Göteborg Västra Götaland / / / / / / / /36 98 Det statistiska materialet visar bilden av hur det såg ut vecka 4 år 26. I samband med det politiska regimskiftet efter valet hösten 26 kommer stora förändringar att genomfördas beträffande vilka uppdrag Arbetsförmedlingen har och kommer att ha i framtiden. Dessa förändringar kan på sikt komma att påverka hur det statistiska utfallet blir vid nästa kartläggning. Förändringarna kring kvalificering för a-kassa samt Arbetsförmedlingens möjligheter att ge t ex arbetsmarknadsutbildning eller praktik har begränsat möjligheterna för individer att få ta del av dessa. De nya möjligheter som finns till etablering på arbetsmarknaden, t ex genom nystartsjobb, har ännu inte kommit igång och det går därför inte i dagsläget att bedöma eller förutsäga utfallet av dessa nya möjligheter. 18

19 Funktionshinder sammanfattning Av de inskrivna på Arbetsförmedlingarna i länet har totalt personer något registrerat funktionshinder, vilket motsvarar 2 %. Av de inskrivna är kvinnor och män dvs. en markant manlig dominans. Av de inskrivna på Af City och Af Järntorget har personer något registrerat funktionshinder vilket motsvarar 15 % av de totalt inskrivna. Andelen personer med funktionshinder är därmed lägre än jämfört med länet. Tabellen nedan visar en jämförelse av antalet inskrivna med funktionshinder fördelat på kvinnor/män, inom Centrumregionen i jämförelse med Västra Götaland. Funktionshinder Totalt Män Kvinnor Psykiska funktionshinder Socialmedicinskt funktionshinder Totalt Af City + Af Järntorget Totalt inskrivna Af City + Af Järntorget Totalt Västra Götaland För psykiska funktionshinder (depression mm) finns kvinnor och män registrerade, dvs. en svag kvinnlig dominans. För socialmedicinskt funktionshinder är den manliga dominansen i det närmaste total med 2 64 män och 389 kvinnor, vilket kan väcka frågan om det finns mörkertal hos den kvinnliga delen av de inskrivna. Deltidsanställda och timanställda I kartläggningen ingår inte sökandegrupperna deltidsarbetslösa och timanställda, men det kan ändå vara av intresse att följa utvecklingen framöver kring antalet personer som är deltidsarbetslösa och timanställda. För vecka 4 år 26 (samt inom parentes vecka 6 år 27) var det i Västra Götaland 1 52 (9 61) inskrivna deltidsarbetslösa och (14 965) inskrivna timanställda. För Arbetsförmedlingen Järntorget var 46 (383) deltidsanställda och 712 (782) timanställda. För Arbetsförmedlingen City var 553 (436) deltidsanställda och 13 (124) timanställda. Samma mönster finns för övriga Göteborgskontor, dvs. att antalet timanställda är högre än antalet deltidsanställda. 19

20 Arbetsmarknadsåtgärder Kartläggningen är helt inriktad på sökande som är helt arbetssökande. Efter vecka 4 år 26 har det gjorts ett förändringsarbete vad det gäller Arbetsförmedlingens framtida uppdrag samt förändringar i Arbetsförmedlingens ekonomiska resurser. Uppdraget på riksnivå är att på två år gå från 15 deltagare per år i åtgärder (dvs. deltagande i praktik, ungdomsgarantin, arbetsmarknadsutbildning, förberedande arbetsmarknadsutbildning, aktiviteter inom vägledning och platsförmedling samt deltagande i aktivitetsgarantin) till att år 27 ha 9 platser per år. För år 28 är målet 65 deltagare per år. För att se om det har några omedelbara effekter för de sökande har vi studerat antalet sökande i dessa åtgärdsgrupper. Nedan kan man se hur det ser ut för Västra Götaland samt för Arbetsförmedlingarna Järntorget och City under vecka 4 år 26 och för vecka 6 år 27, samt för övriga Arbetsförmedlingar inom Göteborg. Uppgifterna är hämtade ur Arbetsförmedlingens uppföljningssystem LEDA. Det är en markant nedgång i flera åtgärder förutom i aktivitetsgarantin där sökande garanteras en plats om man löper risk att utförsäkras, dvs. att a-kassedagarna håller på att ta slut. Mycket tydligt syns också hur ungdomsgarantin på länsnivå vecka 4 hade 65 deltagare medan vecka 6 var det endast var 49 deltagare, samma sak gäller arbetspraktik. Vad det gäller arbetsmarknadsutbildningar syns ännu inte så stora skillnader vilket delvis beror på att sökande deltar i längre insatser. Vad det gäller förberedande utbildningar är dessa i det närmaste halverade på länsnivå. Västra Götaland Af Järntorget Af City Af övriga Göteborg År Vecka UG Praktik för ungdomar 2-24 år Arbetspraktik Arbetsinriktad Rehabilitering Aktiviteter inom vägledning plastförmedling Arbetsmarknads - utbildning Förberedande utbildning Aktivitetsgarantin

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 203 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Arbetssökande i stadsdelsområden November 212 FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Eurofutures AB på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en statistisk sammanställning

Läs mer

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Arbetssökande i stadsdelsområden Oktober 212 FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Eurofutures AB på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en statistisk sammanställning

Läs mer

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Arbetssökande i stadsdelsområden Januari 213 FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Eurofutures AB på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en statistisk sammanställning

Läs mer

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Arbetssökande i stadsdelsområden Juni 213 FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Eurofutures AB på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en statistisk sammanställning

Läs mer

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Arbetssökande i stadsdelsområden September 213 FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Eurofutures AB på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en statistisk sammanställning

Läs mer

STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: STADSDELSOMRåDEN Oktober 2011. SA 2011: 2011-1 - Patrik Waaranperä 08-613 08 81

STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: STADSDELSOMRåDEN Oktober 2011. SA 2011: 2011-1 - Patrik Waaranperä 08-613 08 81 STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ArbetssöKANDE i STADSDELSOMRåDEN Oktober 211 SA 211: 211-1 - Patrik Waaranperä 8-613 8 81 FÖRORD Denna rapport görs på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

Arbetssökande i stadsdelsområden Maj 2011. SA 2011:05 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027

Arbetssökande i stadsdelsområden Maj 2011. SA 2011:05 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 STATISTIK OM STHLM Arbetsmarknad: Arbetssökande i stadsdelsområden Maj 211 SA 211:5 211-6-17 Patrik Waaranperä 8-58 35 27 FÖRORD Denna rapport görs på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en

Läs mer

Statistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport januari 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport januari 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport januari 214 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Strategy AB på uppdrag av Stadsledningskontoret.

Läs mer

Statistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport april 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport april 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport april 214 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Strategy AB på uppdrag av Stadsledningskontoret.

Läs mer

Statistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport december 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport december 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport december 214 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Strategy AB på uppdrag av Stadsledningskontoret.

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: September SA 2011: Patrik Waaranperä

STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: September SA 2011: Patrik Waaranperä STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Arbetssökande i stadsdelsområden September 211 SA 211:9 211-1-17 Patrik Waaranperä 8-613 8 81 FÖRORD Denna rapport görs på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten

Läs mer

ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden

ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden Statistik om Stockholm ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden Januari 212 FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Eurofutures AB på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en statistisk sammanställning

Läs mer

Arbetssökande i stadsdelsområden Augusti SA 2011: Patrik Waaranperä

Arbetssökande i stadsdelsområden Augusti SA 2011: Patrik Waaranperä STATISTIK OM STHLM Arbetsmarknad: Arbetssökande i stadsdelsområden Augusti 211 SA 211:8 211-9-15 Patrik Waaranperä 8-58 35 27 FÖRORD Denna rapport görs på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är

Läs mer

Statistik. om Stockholm. Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport december The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm. Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport december The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport december 215 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna rapport görs av Sweco Strategy AB på uppdrag av Stadsledningskontoret.

Läs mer

STHLM STATISTIK OM. Arbetssökande i stadsdelsområden Juni 2010 ARBETSMARKNAD: SA 2010: Patrik Waaranperä

STHLM STATISTIK OM. Arbetssökande i stadsdelsområden Juni 2010 ARBETSMARKNAD: SA 2010: Patrik Waaranperä STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Arbetssökande i stadsdelsområden Juni 21 SA 21:6 21-7-26 Patrik Waaranperä 8-58 35 27 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport görs på

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem

Läs mer

STHLM STATISTIK OM. Arbetssökande i stadsdelsområden Mars 2010 ARBETSMARKNAD: SA 2010: Patrik Waaranperä

STHLM STATISTIK OM. Arbetssökande i stadsdelsområden Mars 2010 ARBETSMARKNAD: SA 2010: Patrik Waaranperä STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Arbetssökande i stadsdelsområden Mars 21 SA 21:3 21-4-19 Patrik Waaranperä 8-58 35 27 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport görs på

Läs mer

STHLM STATISTIK OM. Arbetssökande i stadsdelsområden Mars 2011 ARBETSMARKNAD: SA 2011: Patrik Waaranperä

STHLM STATISTIK OM. Arbetssökande i stadsdelsområden Mars 2011 ARBETSMARKNAD: SA 2011: Patrik Waaranperä STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Arbetssökande i stadsdelsområden Mars 211 SA 211:3 211-4-13 Patrik Waaranperä 8-58 35 27 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport görs

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Uppdragsavtal. - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås. Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund

Uppdragsavtal. - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås. Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund BILAGA 2 Uppdragsavtal - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund 2013-09-13 I Pilotmodell Samordningsteam Västerås

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Skaraborg

Samordningsförbundet Norra Skaraborg 2014 Samordningsförbundet Verksamhetsplan Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 2 Mål- och ramdokument Mål, syfte, principer och centrala begrepp för samordningsförbundet Övergripande mål Det

Läs mer

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson Information ST-läkare 21 April 2016 Anette Svenningsson Arbetslösheten i Sverige i Feb 2016 Arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska jämfört med förra året. 372 000 personer är arbetslösa eller inskrivna

Läs mer

Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud

Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud 1 BIL 2 Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud Förslag till beslut Beredningsgruppen beslutar ställa sig bakom denna promemoria

Läs mer

Statistik januari-december 2012 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2012 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 212 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 10 september 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län augusti 2015: 56 965 (7,1%) 25

Läs mer

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten SAMS Umeå Projektförslag Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten 1. BAKGRUND Gruppen som saknar sjukpenninggrundad inkomst (SG1) har historiskt

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 mars 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad

Läs mer

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

Verksamhetsplan Budget 2007

Verksamhetsplan Budget 2007 Lycksele Verksamhetsplan Budget 2007 Samordningsförbundet Lycksele Lycksele kommun, Landstinget i Västerbotten, LAN Västerbotten, Försäkringskassan Västerbotten 1 1. Samordningsförbundet...3 Inledning...3

Läs mer

Lag 2003:1210 om finansiell samordning

Lag 2003:1210 om finansiell samordning Lag 2003:1210 om finansiell samordning 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3.

Läs mer

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2013:12 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

Statistik januari-december 2013

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Väster Dnr 1/14 Bilaga 1 Verksamhetsberättelse januari-december 213 Statistik januari-december 213 Bilaga till årsrapport avseende verksamheter som finansieras av Samordningsförbundet

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal www.finsam.eu Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal Dnr. 2012.0009 Handläggare: Raéd Shaqdih Datum: 2012-02-14 1 (20) Under år 2011 har 174 individer fått arbetslivsinriktad rehabilitering via

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2014:11 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av februari månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av februari månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jönköping, 14 mars 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköping län februari 2012 12 148 (7,2%) 5 730 kvinnor

Läs mer

Personer med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga

Personer med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga Ura 26:3 ISSN 141-844 Personer med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga AMS Ann-Christin Johnreden Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Personer med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga Innehållsförteckning

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 april 2016 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län mars 2016: 9 677 (6,3%) 4 337 kvinnor (5,8%)

Läs mer

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Presentationstitel Månad 200X Sida 1 Gemensam kartläggning Gemensam kartläggning är

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Skaraborg

Samordningsförbundet Norra Skaraborg Verksamhets- och budgetplan 2007 Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet Samordningsförbundet Inledning s samordningsförbund bildades 1 januari 2007 och är bildat av Mariestads kommun, Töreboda

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län december månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län december månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län december månad 2015 1 100 personer fick arbete i december Under december månad erhöll 1 092 personer

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 15 juni 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län maj 2015: 54 955 (6,9%) 24 396 kvinnor

Läs mer

Kartläggning Dua Södertälje kommun

Kartläggning Dua Södertälje kommun Kartläggning Dua kommun KARTLÄGGNING AV MÅLGRUPPENS STORLEK OCH SAMMANSÄTTNING SWECO STRATEGY Innehåll 1. Översikt befolkningen 16-24 år... 3 2. Unga som inte fullföljer gymnasiet... 4 2.1 Elever som saknar

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 13 oktober 2011 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren Behovsinventering Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering 2013 01 18 Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning BAKGRUND 3 METOD

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade aktiviteter som förbundet budgeterar under. Dokumentet utgör

Läs mer

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning 2015-06-18 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2015

Läs mer

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun 101 av 106 Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun Bakgrund Inom Nacka kommun har Arbets- och företagsnämnden via arbets- och företagsenheten ansvar för kundval

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad 2010

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad 2010 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 17 januari 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad

Läs mer

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Jens Sandahl, Analysavdelningen jens.sandahl@arbetsformedlingen.se Sammanfattning av budskap Ungdomar är ingen homogen grupp Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

DIS Deltagare i samverkan

DIS Deltagare i samverkan Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN DIS Deltagare i samverkan Uppföljning 2005-2007 Helena Johansson Hisingen

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län mars (7,7%)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län mars (7,7%) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län mars 2013 13 250 (7,7%) 5 960 kvinnor (7,4%) 7 280 män (7,9%) 3 720 unga 18-24 år (16,1%)

Läs mer

Våga se framåt, där har du framtiden!

Våga se framåt, där har du framtiden! Våga se framåt, där har du framtiden! Det finansiella Samordningsförbundet Västerås Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Västmanland samt Västerås stad har den 1 maj 2010 gemensamt bildat

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Innehåll Sammanfattning 7 Stor variation av antalet anställda inom välfärdstjänster under 1990-2009 8 Många av välfärdsarbetarna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 11 maj 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2012 9 493 (6,3%) 4 718 kvinnor (6,4%)

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2015. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2015. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget 2015 SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade insatser som förbundet budgeterar under 2015. Dokumentet

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 2013-03-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 1 380 av de inskrivna fick jobb Under februari påbörjade 1 380 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

Arbetslöshetsstatistik i Tibro Källa: Arbetsförmedlingen

Arbetslöshetsstatistik i Tibro Källa: Arbetsförmedlingen 2011-05-03 Arbetslöshetsstatistik i Tibro Källa: Arbetsförmedlingen Månadsstatistik februari 2011 Veckostatistik vecka 10, 2011 Viktiga begrepp för att kunna tolka statistiken som följer: Aktivitetsstöd:

Läs mer

Vägledning för registrering av försörjningshinder och ändamål med utbetalat ekonomiskt bistånd

Vägledning för registrering av försörjningshinder och ändamål med utbetalat ekonomiskt bistånd Vägledning för registrering av försörjningshinder och ändamål med utbetalat ekonomiskt bistånd Syftet med utökningen av statistiken är att fortlöpande och systematiskt kunna följa hur problem och behov

Läs mer

Jobbcoacher i egen regi en uppföljning i september 2009

Jobbcoacher i egen regi en uppföljning i september 2009 1 (7) Jan Eriksson Analysavdelningen Jobbcoacher i egen regi en uppföljning i september 2009 Inledning Denna pm är en uppdatering av den uppföljning som gjordes i början på juni och som handlade om hur

Läs mer

Yttrande över förslag till föreskrifter om uppgifter om koder för funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga

Yttrande över förslag till föreskrifter om uppgifter om koder för funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga 1 Sundbyberg 28 jan 2015 Dnr: af- 2015/006156 Vår referens: Mikael Klein Mottagare: Arbetsförmedlingen Yttrande över förslag till föreskrifter om uppgifter om koder för funktionsnedsättning som medför

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 maj 2016 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län april 2016: 10 798 (6,3%) 5 899 män (6,6%) 4

Läs mer

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Verksamhetsplan och budget för Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Detaljplan för verksamhetsåret 2012 och en översikt för perioden 2013-2014 Fastställd av Samordningsförbundets styrelse den

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering

Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering Grundläggande uppdrag Att bedriva arbetslivsinriktad rehabilitering i form av vägledande, utredande, rehabiliterande eller arbetsförberedande

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

Remiss från kommunstyrelsen, dnr /2016

Remiss från kommunstyrelsen, dnr /2016 Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-12-08 Handläggare Kristina Eklund Telefon: 08 50835534 Till Arbetsmarknadsnämnden den 20 december 2016 Ärende

Läs mer

Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet. 1 Parter Älvkarleby kommun 21200-0258 Arbetsförmedling Norra Uppland 202100-2114 Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Läs mer

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning SVAR PÅ REGERINGSUPP 1 (26) Avdelningen för analys och prognos Karin Mattsson 69161/2011 Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid

Läs mer

Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser

Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser i Nordanstigs kommun Dokumentnamn Riktlinjer för arbetsmarknadsenhetens insatser Reviderad datum Dokumentansvarig Verksamhetschef Social omsorg Fastställd

Läs mer

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen.

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen. Fördjupad analys inom försörjningsstöd/arbetsmarknadsinsatser ASN Dnr 2013-288 Dpl 10 Ansvarsområdet arbetsmarknadspolitik Sveriges regering och staten, genom bland annat arbetsförmedlingen (af), ansvarar

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av april månad 2014 april

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av april månad 2014 april MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Kalmar 9 maj 2014 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län april 2014 8 646 (7,7 %) 3 867 kvinnor (7,2 %) 4 779 män (8,1 %) 2 230 unga

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN. Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Linköpings kommun.

PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN. Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Linköpings kommun. Huvudsammanställare Ann-Sofi Ringkvist Datum:2009-02-19 PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN Projektbenämning: STEGET till arbete Projektledare och projektägare Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen,

Läs mer

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Ulrica Sandzen 531526929 Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet Samordningsförbundet

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti 2010 faktaunderlag

Arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti 2010 faktaunderlag Sida: 1 av 5 Dnr: Datum: 2010-09-13 Arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti 2010 faktaunderlag 1 863 fick jobb Under augusti påbörjade 1 863 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2014. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2014. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade aktiviteter som förbundet budgeterar under. Dokumentet utgör

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Östergötlands län juli 2016: 17 860 (8,4%) 9 907 män (8,9%) 7 953 kvinnor (7,9%)

Läs mer

Utanförskapets kostnader

Utanförskapets kostnader Utanförskapets kostnader Försörjningsstöd, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, a-kassa mm Långvarig ohälsa sjukvård och mediciner Missbruk behandling, kriminalitet mm Familjeproblem, skolproblem,

Läs mer

Verksamhetsplan Budget 2010

Verksamhetsplan Budget 2010 Förbund för finansiell samordning (FINSAM) inomrehabiliteringsområdet Verksamhetsplan 2010 Budget 2010 Planerad budget 2011-2012 Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län januari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län januari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län januari månad 2016 1 300 personer fick arbete i januari Under januari månad erhöll 1 284 personer

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling, trygghet Lättläst Lättläst version av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:31 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp; SFS 2005:1203 Utkom från trycket den 23 december 2005 utfärdad den 15

Läs mer

Arbetslöshetsstatistik i Tibro Källa: Arbetsförmedlingen

Arbetslöshetsstatistik i Tibro Källa: Arbetsförmedlingen 2013-04-24 Arbetslöshetsstatistik i Tibro Källa: Arbetsförmedlingen Månadsstatistik januari 2013 Veckostatistik vecka 6, 2013 Viktiga begrepp för att kunna tolka statistiken som följer: Aktivitetsstöd:

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

Yttrande över Promemorian Från socialbidrag till arbete (SOU 2007:2). Slutbetänkande av utredningen från socialbidrag till arbete (S 2005:01)

Yttrande över Promemorian Från socialbidrag till arbete (SOU 2007:2). Slutbetänkande av utredningen från socialbidrag till arbete (S 2005:01) Landstingsstyrelsens förvaltning Forum för kunskap och gemensam utveckling 1 (6) Handläggare: Britt Arrelöv Landstingsstyrelsen Yttrande över Promemorian Från socialbidrag till arbete (SOU 2007:2). Slutbetänkande

Läs mer