Kartläggning av behovsgrupper inom Centrumregionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kartläggning av behovsgrupper inom Centrumregionen"

Transkript

1 Kartläggning av behovsgrupper inom Centrumregionen Samordningsförbundet Göteborg Centrum Eva Magnusson Fredrik Johansson Sandra Thörnqvist

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Behov, arbetsförmåga eller diagnos?... 4 Samordning... 4 Behov... 5 Rehabilitering... 5 Arbetsförmåga... 6 Funktionshinder inom kommunen... 6 Funktionshinder inom Arbetsförmedlingen... 7 Funktionshinder inom Försäkringskassan... 7 Funktionshinder inom Västra Götalandsregionen... 7 Prioritering inom vården... 7 Förebyggande arbete... 8 Förslag till struktur för samverkansarbete... 8 Prioriterade målgrupper inom Samordningsförbundet Göteborg Centrum... 9 Psykisk ohälsa... 9 Långvarigt bidragsberoende... 9 Uppdraget Syfte Metod och urval Geografisk indelning Erfarenheter från våra egna samverkansaktiviteter Basfakta om befolkningen i Centrumregionen Folkmängden i Centrumregionen Åldersfördelning på befolkningen i Centrumregionen den 3 september Utbildningsnivå Centrumregionen Arbetslösa i Göteborg och Centrumregionen Arbetsförmedlingen Sammanfattning Arbetsförmedlingen Funktionshinder sammanfattning Deltidsanställda och timanställda Arbetsmarknadsåtgärder... 2 Genomförande metod och teknik Sökandekategorier inom arbetsförmedlingen Åldersgrupper inom arbetsförmedlingen Antalet inskrivna kvinnor och män på Af Järntorget och Af City Antalet inskrivna kvinnor och män med a-kassa Funktionshinder hos arbetslösa Försäkringskassan Sammanfattning Försäkringskassan Sjukfallskartläggning Försäkringskassan Västra Götalands län Diagnosgrupper Fördelning av diagnoser Könsfördelning Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa efter kön Långa sjukfall och arbetslösa Långa sjukfall och arbetslösa efter kön och ålder Psykisk ohälsa och arbetslösa efter kön och ålder

3 Långa sjukfall och arbetslösa efter ålder Sjukpenningskostnader efter diagnosgrupp Västra Götalandsregionen Enkätundersökningen Hälsa på lika villkor? Allmänna hälsotillståndet i Centrumregionen Oro, ängslan och ångest Trötthet Stress Samlat mått på välbefinnande... 5 Alkohol riskkonsumtion... 5 Bemötande Dela det innersta Stadsdelarna Ekonomiskt bistånd - Försörjningsstöd Kartläggning av långtidsberoende försörjningsstödsmottagare i Göteborg Sammanfattning Försörjningsstöd Gemensam plattform för arbete med försörjningsstöd Förekomst av barn i hushåll som är långtidsberoende av försörjningsstöd Aktuell biståndstid för försörjningsmottaggarna Boendeförhållanden Huvudsaklig försörjning Förekomst av lönearbete Utbildning eller praktik Sjukskriven och nollplacerad Högsta utbildningsbakgrund... 6 Samverkan med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller primärvården... 6 Arbetsförmåga Hälsa Drogberoende som arbetshinder Socialbidragskostnader Centrumregionen Socialbidragskostnader Göteborgs Stad Slutord

4 Behov, arbetsförmåga eller diagnos? Insatserna inom den finansiella samordningen skall avse individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och ska syfta till att dessa uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete 1. Ledorden inom FINSAM är samordning, behov, rehabilitering och arbetsförmåga. Samordning Att organisera verksamheter sida vid sida eller att få olika yrkesutövare att arbeta tillsammans kallas i vardagligt tal för att samarbeta eller samverka. Enligt Westrin 2 kan samverkan/samarbete indelas i fyra kategorier beroende på hur verksamheten byggs upp. De fyra typerna är kollaboration eller samverkan, där myndigheternas samverkan sker i vissa former och kring specifika frågor. Koordination eller samordning, är där olika myndigheters insatser adderas till varandra för att uppnå bästa resultat. Konsultation är där en yrkesgrupp från en organisation gör tillfälliga insatser i en annan verksamhet och slutligen integration eller sammansmältning, där två eller flera verksamheter slås samman. Samverkan på tvären eller Horisontell integrering 3 kan vara ett medel för att åstadkomma bättre service eller tjänster till välfärdsklienterna. För att utveckla en sådan horisontell integrering är tre faktorer viktiga: ömsesidig medvetenhet om de givna problemen, samsyn mellan aktörerna beträffande mål och att det finns ett ömsesidigt beroende mellan aktörerna. Socialstyrelsen 4 har i sin idéskrift Ta ansvar för samverkan pekat på de problem som förekommer i dagens samhälle med en stark uppdelning av verksamheter och ansvar. Det blir svårt att ta ansvar för en större helhet än den egna verksamheten på organisationsnivå, eller i det egna arbetet på individnivå. För att underlätta för samverkan behövs det på samhällsnivå att: o Lagar och regler samspelar o Enhetliga och tydliga uttryck och definitioner o Förvaltningslagen som uttrycker att myndigheterna skall hjälpa den enskilde som har vänt sig till fel instans och ge andra myndigheter hjälp. Några viktiga faktorer på organisationsnivå: o Gemensam finansiering från de olika huvudmännen o Konsekvensanalyser o Lokalt utformade gemensamma riktlinjer o Gemensamma fortbildningar och informationsmöten för personal från olika verksamheter Ytterligare några viktiga punkter på individnivå: o Att undvika stuprörstänkande där personal enbart ser den egna funktionen och inte söker kunskap eller samarbete med andra. o Att var och en av de professionella bör känna som sitt ansvar att visa vägen för den enskilde individen till de insatser eller verksamheter som den kan behöva. o Att gemensam eller sammanhållen individuell planering behöver utvecklas. Det behövs utvecklingsarbete för att finna metoder för hur de olika individuella planerna kan samordnas i praktiken. 1 Lagen (23:121) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser 2 Westrin 1986: Samverkan mellan primärvård och socialtjänst 3 Hvinden 1994: Divided Against Itself. A study of Integration in Welfare Bureaucracy. 4 Socialstyrelsen 25: Ta ansvar för samverkan 4

5 Behov Inom våra myndigheter klassificerar vi ofta människor utifrån deras diagnoser och det saknas ofta mått på arbetsförmågan eller individens behov. Ett utvecklingsarbete pågår inom Socialstyrelsen och nedanstående text är hämtad från Socialstyrelsens rapport 5 från InfoVU-projektet kunskapsnätverk för behov. Enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen skall vården och omsorgen vara behovsbaserad. Med detta menas att resursernas skall styras till de områden där behoven är störst och inom ett givet område skall den som har störst behov ha företräde. Bedömningen av behov kan göras på olika nivåer: befolkningsnivå, gruppnivå och individnivå. Oberoende av nivå omfattar behovsbedömningen av tre steg, nämligen: Identifiering av behov Bedömning av nödvändiga åtgärder för att tillgodose behovet. Bedömning av nödvändiga resurser för att genomföra de nödvändiga åtgärderna. För att identifiera ett vård- eller omsorgsbehov behövs kunskap om det aktuella tillståndet och det avsedda tillståndet och behovet blir då skillnaden mellan dessa tillstånd. För att eliminera behovet krävs nödvändiga vård- och eller omsorgsinsatser. Kravet på dessa är att de är verksamma man kan aldrig ha behov av en åtgärd som inte är verksam! Genom uppföljning kan graden av måluppfyllelse mätas (i vilken utsträckning som behovet elimineras). Målet kan beskrivas i tre dimensioner: o Kvalitativa vad som skall uppnås o Kvantitativa hur mycket som skall uppnås o Temporala när målet skall uppnås Det finala eller slutliga målet för insatserna kan långt ifrån alltid definieras vid den primära kontakten med vården eller omsorgen. I praktiken sätts därför ett antal delmål upp i t.ex. en individuell handlingsplan. Rehabilitering Rehabilitering är ett samlingsnamn för de olika insatser som kan behövas för personer som råkat utför sjukdomar, skador eller liknande. Genom rehabilitering sker träning för att kunna komma tillbaka och återfå de förmågor som personen hade före skadan eller sjukdomen. Rehabilitering kan ske på sjukhus, inom primärvården, på rehabilteringsanläggningar, inom företagshälsovården och specialhälsovården samt öppenvårdsmottagningar eller i hemmet. Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla medicinska, psykologiska, sociala och arbetslivsinriktade åtgärder som ska hjälpa den som är sjuk eller skadad att få tillbaka sin arbetsförmåga och kunna försörja sig själv. Med arbetslivsinriktad rehabilitering menas det stöd och de åtgärder som behövs för att återfå eller behålla arbetsförmågan, t.ex. arbetsträning eller utbildning för att kunna återgå till sitt gamla arbete eller för att få ett annat lämpligt arbete. Insatserna riktas till sjukskrivna med arbetsgivare och till sjukskrivna som är arbetslösa. Dessa 5 Metod för behovsbedömning. Rapport från InfoVU-projektet. 5

6 åtgärder ansvarar arbetsgivare, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen gemensamt för 6. Det som skiljer habilitering från rehabilitering är att habiliteringen riktar sig till personer med medfödda och oftast livslånga funktionshinder, eller funktionshinder som uppstått i tidig ålder. Funktionshindret kan ge en nedsättning i förmågan att röra sig, se, höra, förstå, uppfatta omvärlden eller relatera till andra människor. Habiliteringsinsatserna syftar till att förebygga och minska de svårigheter som funktionshindret kan medföra i det dagliga livet. Arbetsförmåga Arbetsförmåga innehåller tre grunddimensioner, fysisk, psykisk och social. Arbetsförmåga är individens kapacitet i förhållande till arbetets krav 7. Vid bedömning av arbetsförmåga är det svårt att dra gränsen mellan vad som är arbetsförmåga och arbetsvilja. Den som har en stark arbetsvilja kan prestera bättre än den som har en svag arbetsvilja trots att kapaciteten objektivt är densamma. Mänskliga resurser består av hälsa, funktionella kapaciteter, utbildning, kompetens, attityder, värderingar och motivation. Arbetet består i sin tur av fysiska och mentala krav, arbetsmiljö mm. När de mänskliga resurserna ställs mot arbetets krav visar sig arbetsförmågan. Enligt den lagstiftning som finns i sjukförsäkringen skall arbetsförmågan bedömas i förhållande till steg för stegmodellen och med bortseende från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden. Det är arbetsoförmågan på grund av sjukdom som ligger till grund för rätt till ersättning. Vid prövning av arbetsförmågan är läkarens uppgift att uttala sig om individens medicinska status och i vilken omfattning och på vilket sätt denna påverkar funktionen och möjligheten att utföra aktiviteter. Läkaren skall bedöma om individen på grund av sjukdom behöver avstå från arbete. Försäkringskassan beslutar om ersättning från försäkringen. Funktionshinder inom kommunen Göteborgs stad har gemensamt tagit fram en gemensam vägledning för insatser enligt LSS (Lag 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade) och bistånd enligt SoL (Socialtjänstlagen 21:453) för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder. Vägledningen är ett bra grunddokument för att få en gemensam grund för biståndsbedömning i staden. Göteborgs stads Handikapplan Synvändan är fastställd av Kommunfullmäktige Med en nedsatt arbetsförmåga eller något funktionshinder så skall myndigheterna verka för att dessa personer får möjlighet till förvärvsarbete både i kommunen och i näringslivet. Det underlättas av ett bra samarbete mellan staden, försäkringskassan, arbetsförmedlingen och näringslivet 8. 6 Försäkringskassan 7 Beslutsunderlag med fokus på arbetsförmåga samt rätten att utfärda underlag. 8 Handikapplan för Göteborgs stad Synvändan 6

7 Funktionshinder inom Arbetsförmedlingen Registrering av funktionshinder görs efter bedömning av inlämnande läkarutlåtande samt eventuell övrig dokumentation och efter eventuell kompletterande utredning. Funktionshindret måste vara av arbetshindrande karaktär annars görs inte någon registrering eller dokumentation av hindret. Innan registrering måste den sökande skriftligt ge tillstånd till dokumentation av funktionshindret. Registrering görs då den sökande behöver komma i åtnjutande av resurser och insatser för att få en lösning på sin situation. Funktionshinder inom Försäkringskassan Sjuka eller funktionshindrade som behöver extra hjälp eller har merkostnader på grund av varaktig sjukdom eller funktionshinder kan under vissa förutsättningar få handikappersättning från och med det år den försäkrade fyller 19 år. Det krävs att den försäkrade behöver mer tidskrävande hjälp av en person för att klara sina vardagliga behov, sitt arbete, sina studier eller att hon har betydande merkostnader. Den försäkrade skall ha ett stödbehov på grund av funktionshindret under minst ett år. För att avgöra frågan om rätt till handikappersättning så väger Försäkringskassan samman olika hjälpbehov och merkostnader 9. Funktionshinder inom Västra Götalandsregionen Regionens handikappolitik utgår från ett helhetsperspektiv. Målsättningen är full delaktighet och jämlikhet, vilket innebär att kvinnor och män med funktionshinder i likhet med andra har lika möjligheter till arbete/-sysselsättning, att delta i kulturliv, åka med kollektivtrafiken, ha möjlighet till rekreation och utöva idrott, ha ekonomisk och social trygghet, ha socialt umgänge och personlig integritet samt kunna utöva sina medborgerliga rättigheter och skyldigheter 1. Prioritering inom vården I Västra Götalandsregionen pågår ett målmedvetet arbeta för att använda hälso- och sjukvårdens resurser så effektivt som möjligt. Viktiga delar i detta arbete är att förbättra vårdprocesserna och vårdstrukturer samt att utveckla både de medicinska och politiska prioriteringarna 11. Prioriteringsgrupp I Prioriteringsgrupp II o Vård av livshotande akuta sjukdomar o Prevention o Vård av sjukdomar som utan behandling o Habilitering/rehabilitering leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död o Vård av svåra kroniska sjukdomar o Palliativ vård och vård i livets slutskede o Vård av människor med nedsatt autonomi Prioriteringsgrupp III Prioriteringsgrupp IV o Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar o Vård av andra skäl än sjukdom eller skada Enligt ovanstående prioriteringsordning kommer rehabilitering tillsammans med habilitering i den andra prioriteringsgruppen Prioriteringar i hälso- och sjukvården om Västra Götalandsregionens prioriteringsarbete 7

8 Förebyggande arbete Riksdagens beslut om den nya lagen om finansiell samordning som togs i december 23 innebar, på förslag från Socialförsäkringsutskottet, att även förebyggande arbete skall kunna ingå i samordningsförbundets ansvar 12. Enligt tidigare studier och utvärderingar kan det förebyggande arbetet indelas i: 1. Förebyggande insatser för individen t.ex. samtalsstöd, sjukgymnastik, motion, individuell handledning mm. Syftet är att tidigt identifiera och stödja individerna. 2. Förebyggande insatser för olika definierade riskgrupper t.ex. olika riktade insatser för grupper som identifierats via kartläggningar såsom personer med smärtproblematik, personer med psykosocial problematik, ensamstående föräldrar, arbetslösa med sociala behov mm. 3. Allmänt förebyggande arbete kan t.ex. vara generella insatser till befolkning, generella insatser i vissa bostadsområden, generella insatser i skolan, förebyggande på arbetsplatser, folkhälsoarbete mm. Förslag till struktur för samverkansarbete Nedanstående modell är ett förslag till gemensam samverkansstruktur mellan det hälsofrämjande arbetet, det förebyggande arbetet och rehabiliteringsarbetet. Samordningsförbunden har tillsammans med de ingående myndigheterna ett stort ansvarsområde i det förebyggande arbetet och rehabiliteringsarbetet. Inom det hälsofrämjande arbetet ansvarar i högsta grad arbetsgivare, företagshälsovård och friskvården. Utvecklingen inom det hälsofrämjande arbetet och förebyggande arbetet påverkar i hög grad behovet av rehabiliteringsåtgärder i samhället. Hälsofrämjande arbetsplats Förebyggande arbete Rehabiliteringsarbete Samhälle Organisation Arbetsgivare Ledarutveckling mm Folkhälsa + Samordningsförbund Samordningsförbund - arena för samverkan Grupp Arbetslagsutveckling Handledning Folkhälsa + Samordningsförbund Samordningsförbund kompetens Individ Friskvård Utvecklingssamtal mm Folkhälsa + Samordningsförbund Samordningsförbund aktiviteter 12 Rekommendationer och stöd, reviderad upplaga januari

9 Prioriterade målgrupper inom Samordningsförbundet Göteborg Centrum Den avgående styrelsen från 26 för Samordningsförbundet Göteborg Centrum har gett samordningskansliet i uppdrag att sammanställa de befintliga kartläggningar som görs i de ingående myndigheterna under år 26. Detta kartläggningsmaterial skall presenteras för den nya styrelsen och beredningsgruppen i januari år 27. Styrelsen för Samordningsförbundet Göteborg Centrum har under sina första två verksamhetsår prioriterat följande målgrupper: o Unga vuxna, särskilt de med psykisk ohälsa o Personer med psykisk ohälsa o Långtidsberoende av försörjningsstöd Psykisk ohälsa Nedanstående definition av begreppet psykisk ohälsa har tagits fram inom ramen för sektorsrådens arbete i utvecklingsarbetet för psykiatrisk vård inom VGR. Ansvariga för framtagandet är sektorsråden i allmänmedicin och psykiatri 13. Definition av begreppet Psykisk ohälsa innefattar gruppen psykiskt långtidssjuka inklusive gruppen personer med svåra personlighetsstörningar, gruppen personer med tillfällig psykisk sjukdom och människor som upplever ett psykiskt illabefinnande men inte går att diagnostisera med dagens diagnoskriterier. För gruppen psykiskt långtidssjuka har den specialiserade psykiatrin ett förstahandsansvar för den psykiska ohälsan. Kommunerna har för dessa ett ansvar kopplat till hemsjukvård, boende, sysselsättning/arbete mm. För gruppen personer med tillfällig psykisk sjukdom har primärvården ett förstahandsansvar och psykiatrin ett specialistansvar. Människor som upplever ett psykiskt illabefinnande utan klar diagnos är föremål för forskning och utveckling likaså gruppen med diagnosen utmattningssyndrom. Mycket av folkhälsoarbetet inriktar sig på dessa grupper. Det finns svårigheter i gränsdragningar mellan dessa grupper men instrumentet GAF (Global Assessment of Functioning) används för att bedöma symptom och funktionsnivå inom det psykiatriska diagnossystemet. Enligt ovanstående dokument används GAF-nivåer där gränssnittet är GAF 5. Generellt för prioritering till specialistpsykiatrin skall GAF-värdet vara 5 eller lägre. Vid GAF-värden högre än 5 gäller generellt att primärvården har det primära basansvaret. Långvarigt bidragsberoende Långvarigt bidragsberoende är ett samlingsbegrepp för de personer som är beroende av stöd enligt nedanstående: I Göteborgs Stad definieras begreppet långtidsberoende när personer under den senaste 12-månads perioden uppburit försörjningsstöd under minst 1 månader. 13 Förtydligande av vertikala prioriteringar inom vuxenpsykiatrins ansvarsområde (inkl unga vuxna) VGR 9

10 Som långtidsarbetslös på Arbetsförmedlingen räknas personer över 25 år som varit arbetslösa i minst sex månader samt personer under 25 år som varit arbetslösa i minst 1 dagar. (Risk för långtidsarbetslöshet omfattar arbetssökande som har en månad kvar innan långtidsarbetslöshet infaller). EU går efter ILO-definitionen (International Labour Organisation) för långtidsarbetslös som är 12 månader. Skillnader kan förekomma mellan olika länder. Som långtidsinskriven på Arbetsförmedlingen räknas personer som varit inskrivna mer än två år och under de senaste två åren inte haft något arbete. (Risk för långtidsinskrivning omfattar arbetssökande som har två månader kvar innan långtidsinskrivning infaller). EU använder inte termen långtidsinskriven personer som är sjukskrivna i mer än 6 dagar. Kvalificering för a-kassa Sedan årsskiftet 26/27 har förändringar inom arbetslöshetsförsäkringen successivt införts eller är på gång att införas. Dagpenningen är för närvarande mellan kr per dag beroende på hur hög inkomsten varit under kvalificeringsperioden. Man kräver nu 8 timmars arbete per månad i sex månader under den senaste 12-månaders-perioden för att arbetet ska räknas in i kvalificeringsperioden (huvudregeln). Den som under en ramtid av tolv månader arbetat sex sammanhängande månader med sammanlagt minst 48 timmar och minst 5 timmar under var och en av de sex månaderna uppfyller också arbetsvillkoret (alternativregeln). Regeringen har som förslag att deltagande i arbetsmarknadspolitiska åtgärder inte kommer att vara överhoppningsbar tid from mars 27. Med det menas att man i nuläget om man uppbär a-kassa vid deltagande i utbildning, praktik mm istället får aktivitetsersättning av Arbetsförmedlingen och därmed inte använder sina a- kassedagar som därmed är vilande under perioden man har aktivitetsersättning. A-kasseersättningen kommer troligtvis att begränsas till en period och därefter blir man anvisad till aktivitetsgarantin till dess att man fått en lösning på sin situation. För att förstå förändringarna kan en tillbakablick synliggöra skillnaderna. Tidigare har följande gällt för att kvalificering för a-kassa: Medlemskap i a-kassa i 12 månader samt arbete minst 7 timmar/månad i minst 5 månader under denna period, dock inte nödvändigtvis i följd. Detta benämns arbetsvillkoret, eller Att man avslutat en sammanhållen utbildning som t ex gymnasieutbildning eller eftergymnasial utbildning. Efter 9 dagars inskrivning på Arbetsförmedlingen kunde man ansöka om a-kassa. Detta benämns studievillkoret. Man har haft möjlighet att efter att ha förbrukat 3 a-kassedagar få ytterligare 3- dagar om Arbetsförmedlingen rekommenderar detta. Senast därefter skrivs man in i aktivitetsgarantin för att inte bli utförsäkrad. I nuläget gäller att Arbetsförmedlingen fortfarande kan göra en rekommendation till a-kassan om att bevilja 3 nya kassadagar fram till Däremot vet man i dagsläget inte om beviljade 3 dagar kan användas efter eller om man kommer att ingå i aktivitetsgarantin eller liknande. 1

11 Uppdraget Styrelsen för Samordningsförbundet Göteborg Centrum beslutade i Verksamhetsplanen för att redan tidigt på nyåret 27 genomföra en gemensam kartläggning, för att klarlägga vilka målgrupper som skall prioriteras framöver inom förbundet. Kartläggningen av behovsgrupper inom Centrumregionen skall presenteras för styrelsen i slutet av januari 27, och där skall mångfalds- och genusperspektivet särskilt beaktas. Styrelsen för Samordningsförbundet Göteborg Centrum har gett samordningskansliet i uppdrag att sammanställa de befintliga kartläggningar som görs i de ingående myndigheterna under år 26, samt att redovisa statistik över antalet personer i yrkesverksam ålder som försörjs genom sociala ersättningar och bidrag, såsom sjukpenning, förtidspension, ersättning vid arbetslöshet och socialbidrag inom centrumregionen. Syfte Syftet med kartläggningen är att få en gemensam bild av hur behovet ser ut inom Centrumregionen för enskilda personer och hushåll, vilka hinder och möjligheter som finns och hur personerna själva ser på sin situation och sina möjligheter. Kartläggningen kan förhoppningsvis ge en bild över de orsaker som ligger till grund för bidragsbehovet. Kartläggningen skall ge ett underlag för framtida beslut och prioriteringar inom den finansiella samordningen i centrumregionen. Målgruppen för kartläggningsrapporten är politiker och berörda tjänstemän inom Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad. Metod och urval Samordningsförbundets kartläggning är en bearbetad sammanslagning av de ingående myndigheternas genomförda kartläggningar eller statistikbearbetningar som hämtats från myndigheterna enligt nedanstående: o Försäkringskassan Sjukfallskartläggning Västra Götaland ögonblicksbild från den 1 oktober 26. o AMS statistikenhet en ögonblicksbild från vecka 4 år 26. o Västra Götalandsregionen - Hälsa på lika villkor, en enkätundersökning om hälsa och livsvillkor i Sverige 25. o Göteborgs Stad Stadskansliets kartläggning av mottaggare av försörjningsstöd en ögonbildsblick från vecka 4 år 26. Urvalet består till allra största delen av personer i yrkesverksam ålder med undantag från enkätundersökningen Hälsa på lika villkor, som har vänt sig till en målgrupp mellan år. Urvalet beskrivs närmare under respektive myndighet. 11

12 Geografisk indelning Med Centrumregionen avses det geografiska område som omfattas av stadsdelarna Örgryte, Härlanda, Centrum, Linnéstaden och Majorna och som sammanfaller med Samordningsförbundet Centrums verksamhetsområde. Inom Centrumregionen ser de övriga myndigheternas områdesindelning ut enligt följande: o Arbetsförmedlingen har två områdeskontor AF Järntorget (stadsdelarna Linnéstaden och Majorna) och AF City (stadsdelarna Örgryte, Härlanda och Centrum). o Försäkringskassan har ett Centrumkontor. o Hälso- och sjukvården (primärvården och psykiatri) omfattas av två olika primärvårdsområden Göteborg Centrum-Väster (stadsdelarna Centrum, Linnéstaden och Majorna) och Göteborg Nordost (stadsdelarna Örgryte och Härlanda). Erfarenheter från våra egna samverkansaktiviteter Våra samverkansprojekt och aktiviteter inom Samordningsförbundet Göteborg Centrum har påbörjats under år 26 och vissa erfarenheter kan vi reda dra: Från projekt Columbus som vänder sig till unga vuxna med psykisk ohälsa ser man tre framtida behov: o Korta och smidiga vägar in till missbruksvården för de unga vuxna. o Längre behandlingsinsatser på 1-2 år behövs för vissa unga vuxna o Unga vuxna med neuropsykiatrisk problematik här behövs fungerande terapi, metodutveckling för att matcha behoven och mötesplaster för individerna. Handläggarteamen projekt VerkSAMt o Psykiatrisk och primärvårdskompetens för att hitta rätt vägar in till vården Behov av kompetensutveckling o Motivationsutbildning för handläggare o Gemensam rehabiliteringsvetenskap o Evidensbaserad metodutveckling o Orienteringskurs i kognitiv beteendeterapi OpenSpace dialogkonferens o Praktikplatser för långvarigt bidragsberoende behövs o Stabila samverkansstrukturer o Aktiva insatser för de som står utanför arbetsmarknaden o Arbetsmarknadstorg möjlighet till gemensamt arbete i team o Erfarenheter från andra länder hur arbetar man i andra länder? 12

13 Basfakta om befolkningen i Centrumregionen Folkmängden i Centrumregionen I Göteborgs stad bodde totalt personer och av dem var bosatta i Centrumregionen vilket innebär 34 % av befolkningen i Göteborgs Stad 14. Fördelningen av antalet boende per stadsdel framgår att nedanstående tabell som även visar på en prognos för helåret 26. Stadsdelsnämnd Folkmängd Folkmängd Prognos SDN 5 Härlanda SDN 6 Örgryte SDN 7 Centrum SDN 8 Linnéstaden SDN 9 Majorna TOTALT Den minsta stadsdelen i Centrumregionen är Härlanda med ca 2 invånare och den största är Centrum med ca 54 invånare, Örgryte, Linnéstaden och Majorna är ungefärligen lika stora med runt 3 invånare. Stadsdelarnas procentuella befolkningsandel av Centrumregionen 17% 12% 19% 2% Härlanda Örgryte Centrum Linnestaden Majorna 32% 14 Statistik från kommunens hemsida 13

14 Åldersfördelning på befolkningen i Centrumregionen den 3 september 26 SDN Totalt -5 år 6-15 år år 2-64 år år år 85- år Härlanda Örgryte Centrum Linnéstaden Majorna Totalt Tabellen ovan visar fördelningen av Centrumregionens befolkning i åldersgrupper. För Samordningsförbundet del så är åldersgruppen 2 64 år av störst intresse eftersom det är den yrkesverksamma åldern. Procentuella åldersfördelningen Centrumregionen och Göteborg Centrumregionen Göteborg år 6-15 år år 2-64 år år år 85- år Vid jämförelse med Göteborgs befolkning så har Centrumregionen en högre andel personer i åldern 2 64 år dvs. yrkesverksam ålder och lägre andel i åldrarna 6-15 år och år. 14

15 Utbildningsnivå Centrumregionen Uppgifterna om högsta utbildning kommer ifrån SCB:s utbildningsregister. De senaste uppgifterna avser läget Utbildningsnivån är hög inom stadsdelarna Härlanda, Örgryte, Centrum, Majorna och Linnéstaden, bland de högsta utbildningsnivåer finns i stadsdelarna Centrum och Linnéstaden. 15

16 Arbetslösa i Göteborg och Centrumregionen Den 31 oktober 26 fanns det öppet arbetslösa (arbetslösa enligt AMS definition) i Göteborg i åldrarna år. Det motsvarar ungefär 4.1 % av befolkningen. Det innebär en klar minskning jämfört med 25 då samma siffra var vilket motsvarar 4.9 % av befolkningen. AMS, Arbetsmarknadsstyrelsen har lite olika förklaringar, dels att efterfrågan på arbetskraft har ökat och dels att antalet varsel om uppsägning har minskat. Även antalet långtidsarbetslösa har minskat markant under det senaste året. En stark uppgång av antalet plusjobb (många har fått arbete) är en av anledningarna, samt att antalet nytillkomna långtidsarbetslösa blivit färre. AMS spår att arbetsmarknaden kommer att fortsätta att förstärkas eftersom antalet lediga platser fortsätter att öka snabbt. Allra mest ökar platserna inom transport, verkstad och handel. 15 I diagrammet här nedan ser man hur andelen arbetslösa sjunker ju längre utbildning man har. Här har vi valt att visa åldergruppen år som normalt är den "arbetande befolkningen". För Centrumregionens stadsdelar fördelade sig den öppna arbetslösheten enligt nedanstående tabeller som visar dels antal personer som var öppet arbetslösa och dels andelen av befolkningen som var öppet arbetslösa. SDN Härlanda Örgryte Centrum Linnéstaden Majorna TOTALT SDN Härlanda 4,2 3,1 6 Örgryte 4,2 3,5 7 Centrum 4,1 3,1 8 Linnéstaden 4,4 3,8 9 Majorna 5,4 4,6 15 Göteborgs hemsida 16

17 Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen finns representerad i så gott som alla Sveriges kommuner. Arbetsförmedlingen som institution går tillbaka till 19-talets början och grunden till nuvarande organisation kom under 195-talet. Arbetsförmedlingen skall vara smörjmedlet i samhällsmaskineriet beträffande arbetskraft och arbetsmarknad genom att bidra till att tillsätta de lediga platserna, hjälpa arbetsgivarna att hitta arbetskraft och att rusta de sökande för att kunna fylla platserna. Arbetsförmedlingen är en myndighet som parallellt bedriver myndighetsutövning som service gentemot såväl arbetssökande som arbetsgivare. Arbetssökande och arbetsgivare benämns vanligtvis som kunder inom Af. Arbetsförmedlingens verksamhet omfattas av samma sekretess som socialtjänsten. Information får växlas mellan myndigheterna om den sökande har medgivit detta genom skriftligt samtycke. Myndighetsutövningen inom Arbetsförmedlingen omfattar bl.a. stöd till sökande vad det gäller utbildning och praktik samt anställningsstöd eller lönebidrag till arbetsgivare för den sökande vid anställning. Arbetsförmedlingen har även uppdraget att vara arbetslöshetskassornas, a-kassornas, kontrollorgan gentemot de arbetssökande, vilket innebär att Arbetsförmedlingen skall kontrollera och bedöma att den sökande gör allt vad som krävs för att bli självförsörjande. Detta innebär bl.a. ett aktivt arbetssökande, accepterande av anvisningar av olika slag från Arbetsförmedlingen (arbete, utbildning mm) samt att hålla de kontakter som förväntas och informeras om från förmedlingens sida. Om man som sökande inte lever upp till detta skall Arbetsförmedlingen skriftligt ifrågasätta den sökandes rätt till ersättning till a-kassan. Därefter kan a-kassan fatta beslut om nedsättning helt eller delvis, under begränsad period eller till dess att en ny kvalifikationsperiod intjänats. Inskrivning på Arbetsförmedlingen är obligatorisk för sökande som söker ersättning genom sin a-kassa. Likaså är det vanligt att inskrivning på Arbetsförmedlingen är villkorat för sökande som uppbär försörjningsstöd från socialtjänsten. Inskrivning på Arbetsförmedlingen kan också vara viktigt för att sökandes sjukpenninggrundande inkomst inte skall skrivas ner eller nollklassas på Försäkringskassan. Sökande som har behov av Arbetsförmedlingens tjänster anmäler sig helt frivilligt till Arbetsförmedlingen. Sökande som har behov av Arbetsförmedlingen för att kunna få ut sin försörjning har kanske som enda förhoppning att få försörjningen löst, men upplever ibland inte behov av övriga tjänster som kan tillhandahållas, vilket kan vara problem i varierande grad för att nå en lösning för individen. 17

18 Sammanfattning Arbetsförmedlingen På uppdrag av Samordningsförbundet Centrum i Göteborg har en statistisk ögonblicksbild av vecka 4 år 26 tagits fram, för att bilda ett underlag till en gemensam kartläggning tillsammans med Försäkringskassans sjukfallsredovisning, Västra Götalandsregionen hälsoenkät samt stadsdelarnas kartläggning av försörjningsmottagare som alla ingår i Samordningsförbundet Centrum. De statistiska data vi utgår från har tillhandahållits av AMS statistikenhet. Nedan följer en kort sammanfattning i punktform utifrån kartläggningen av de långtidsinskrivna och långtidsarbetslösa från Arbetsförmedlingen: o Andelen utlandsfödda långtidsinskrivna och långtidsarbetslösa i Centrumregionen är avsevärt lägre än i övriga delar av Göteborg. o Antalet inskrivna män är något lägre än antalet kvinnor. o Andelen inskrivna i åldergruppen 3 år och uppåt dominerar. o Andelen långtidsinskrivna som kvalificerat sig till a-kassa är lägre för de yngre åldersgrupperna, detta gäller även för utlandsfödda som födda i Sverige. o Fler män har registrerat funktionshinder än kvinnorna. o Registrerat psykiskt funktionshinder ligger lägre för Arbetsförmedlingen Järntorget än för Arbetsförmedlingen City. Tabellen nedan visar en jämförelse av antalet sökande, antal inskrivna kvinnor/män, fördelat på olika ålderskategorier inom Centrumregionen i jämförelse med de övriga Göteborgskontor och Västra Götaland. Totalt Kvinnor/män år år 3- år Af City + AF Järntorget / / / /3863 Af Järntorget / /327 53/ /166 Af City / / / /2 23 Övriga Af i Göteborg Västra Götaland / / / / / / / /36 98 Det statistiska materialet visar bilden av hur det såg ut vecka 4 år 26. I samband med det politiska regimskiftet efter valet hösten 26 kommer stora förändringar att genomfördas beträffande vilka uppdrag Arbetsförmedlingen har och kommer att ha i framtiden. Dessa förändringar kan på sikt komma att påverka hur det statistiska utfallet blir vid nästa kartläggning. Förändringarna kring kvalificering för a-kassa samt Arbetsförmedlingens möjligheter att ge t ex arbetsmarknadsutbildning eller praktik har begränsat möjligheterna för individer att få ta del av dessa. De nya möjligheter som finns till etablering på arbetsmarknaden, t ex genom nystartsjobb, har ännu inte kommit igång och det går därför inte i dagsläget att bedöma eller förutsäga utfallet av dessa nya möjligheter. 18

19 Funktionshinder sammanfattning Av de inskrivna på Arbetsförmedlingarna i länet har totalt personer något registrerat funktionshinder, vilket motsvarar 2 %. Av de inskrivna är kvinnor och män dvs. en markant manlig dominans. Av de inskrivna på Af City och Af Järntorget har personer något registrerat funktionshinder vilket motsvarar 15 % av de totalt inskrivna. Andelen personer med funktionshinder är därmed lägre än jämfört med länet. Tabellen nedan visar en jämförelse av antalet inskrivna med funktionshinder fördelat på kvinnor/män, inom Centrumregionen i jämförelse med Västra Götaland. Funktionshinder Totalt Män Kvinnor Psykiska funktionshinder Socialmedicinskt funktionshinder Totalt Af City + Af Järntorget Totalt inskrivna Af City + Af Järntorget Totalt Västra Götaland För psykiska funktionshinder (depression mm) finns kvinnor och män registrerade, dvs. en svag kvinnlig dominans. För socialmedicinskt funktionshinder är den manliga dominansen i det närmaste total med 2 64 män och 389 kvinnor, vilket kan väcka frågan om det finns mörkertal hos den kvinnliga delen av de inskrivna. Deltidsanställda och timanställda I kartläggningen ingår inte sökandegrupperna deltidsarbetslösa och timanställda, men det kan ändå vara av intresse att följa utvecklingen framöver kring antalet personer som är deltidsarbetslösa och timanställda. För vecka 4 år 26 (samt inom parentes vecka 6 år 27) var det i Västra Götaland 1 52 (9 61) inskrivna deltidsarbetslösa och (14 965) inskrivna timanställda. För Arbetsförmedlingen Järntorget var 46 (383) deltidsanställda och 712 (782) timanställda. För Arbetsförmedlingen City var 553 (436) deltidsanställda och 13 (124) timanställda. Samma mönster finns för övriga Göteborgskontor, dvs. att antalet timanställda är högre än antalet deltidsanställda. 19

20 Arbetsmarknadsåtgärder Kartläggningen är helt inriktad på sökande som är helt arbetssökande. Efter vecka 4 år 26 har det gjorts ett förändringsarbete vad det gäller Arbetsförmedlingens framtida uppdrag samt förändringar i Arbetsförmedlingens ekonomiska resurser. Uppdraget på riksnivå är att på två år gå från 15 deltagare per år i åtgärder (dvs. deltagande i praktik, ungdomsgarantin, arbetsmarknadsutbildning, förberedande arbetsmarknadsutbildning, aktiviteter inom vägledning och platsförmedling samt deltagande i aktivitetsgarantin) till att år 27 ha 9 platser per år. För år 28 är målet 65 deltagare per år. För att se om det har några omedelbara effekter för de sökande har vi studerat antalet sökande i dessa åtgärdsgrupper. Nedan kan man se hur det ser ut för Västra Götaland samt för Arbetsförmedlingarna Järntorget och City under vecka 4 år 26 och för vecka 6 år 27, samt för övriga Arbetsförmedlingar inom Göteborg. Uppgifterna är hämtade ur Arbetsförmedlingens uppföljningssystem LEDA. Det är en markant nedgång i flera åtgärder förutom i aktivitetsgarantin där sökande garanteras en plats om man löper risk att utförsäkras, dvs. att a-kassedagarna håller på att ta slut. Mycket tydligt syns också hur ungdomsgarantin på länsnivå vecka 4 hade 65 deltagare medan vecka 6 var det endast var 49 deltagare, samma sak gäller arbetspraktik. Vad det gäller arbetsmarknadsutbildningar syns ännu inte så stora skillnader vilket delvis beror på att sökande deltar i längre insatser. Vad det gäller förberedande utbildningar är dessa i det närmaste halverade på länsnivå. Västra Götaland Af Järntorget Af City Af övriga Göteborg År Vecka UG Praktik för ungdomar 2-24 år Arbetspraktik Arbetsinriktad Rehabilitering Aktiviteter inom vägledning plastförmedling Arbetsmarknads - utbildning Förberedande utbildning Aktivitetsgarantin

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 203 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Arbetssökande i stadsdelsområden Juni 213 FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Eurofutures AB på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en statistisk sammanställning

Läs mer

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Arbetssökande i stadsdelsområden September 213 FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Eurofutures AB på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en statistisk sammanställning

Läs mer

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Skaraborg

Samordningsförbundet Norra Skaraborg 2014 Samordningsförbundet Verksamhetsplan Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 2 Mål- och ramdokument Mål, syfte, principer och centrala begrepp för samordningsförbundet Övergripande mål Det

Läs mer

Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud

Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud 1 BIL 2 Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud Förslag till beslut Beredningsgruppen beslutar ställa sig bakom denna promemoria

Läs mer

Statistik januari-december 2012 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2012 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 212 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren Behovsinventering Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering 2013 01 18 Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning BAKGRUND 3 METOD

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

Lag 2003:1210 om finansiell samordning

Lag 2003:1210 om finansiell samordning Lag 2003:1210 om finansiell samordning 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3.

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2015. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2015. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget 2015 SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade insatser som förbundet budgeterar under 2015. Dokumentet

Läs mer

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning 2015-06-18 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2015

Läs mer

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt Samarbete och ökat förtroende SAMARBETE OCH ÖKAT FÖRTROENDE MARIE FRIDOLF Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt proble matik så att de återfår arbetsförmågan (Andersson

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Innehåll Sammanfattning 7 Stor variation av antalet anställda inom välfärdstjänster under 1990-2009 8 Många av välfärdsarbetarna

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade aktiviteter som förbundet budgeterar under. Dokumentet utgör

Läs mer

En verksamhet i samverkan mellan Försäkringskassan, Örebro kommun, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting REHABSTEGET

En verksamhet i samverkan mellan Försäkringskassan, Örebro kommun, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting REHABSTEGET En verksamhet i samverkan mellan Försäkringskassan, Örebro kommun, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting REHABSTEGET Plan från och med 2012 och tillsvidare Rehabsteget är en verksamhet i samverkan

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Jens Sandahl, Analysavdelningen jens.sandahl@arbetsformedlingen.se Sammanfattning av budskap Ungdomar är ingen homogen grupp Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Ulrica Sandzen 531526929 Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet Samordningsförbundet

Läs mer

Vuxna utanför välfärdssystemet i Nyköping år 2008

Vuxna utanför välfärdssystemet i Nyköping år 2008 Rapport 2009-02-03 Vuxna utanför välfärdssystemet i Nyköping år 2008 Kartläggning hösten 2008 Anna Ulf Yngve 2 Innehåll Sammanfattning.3 Bakgrund 4 Syfte....5 Metod......5 Avgränsning...5 Resultat...5

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen.

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen. Fördjupad analys inom försörjningsstöd/arbetsmarknadsinsatser ASN Dnr 2013-288 Dpl 10 Ansvarsområdet arbetsmarknadspolitik Sveriges regering och staten, genom bland annat arbetsförmedlingen (af), ansvarar

Läs mer

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Delrapport juni 2012 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande förstegsprojekt som vilar på naturunderstödd rehabilitering. Projektet

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Specialisterna inom Arbetsförmedlingen. Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent

Specialisterna inom Arbetsförmedlingen. Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent Specialisterna inom Arbetsförmedlingen Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent Specialistrollen vid Arbetsförmedlingen Gemensamt för specialistinsatserna är att

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Verksamhetsplan och budget för Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Detaljplan för verksamhetsåret 2012 och en översikt för perioden 2013-2014 Fastställd av Samordningsförbundets styrelse den

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sollentuna, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sollentuna, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sollentuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-05-09 Dnr 72/2008-71 Ann Kristin Hasselsten Socialnämnden 2008-05-21 Åtgärder för arbetslösa bidragstagare Sammanfattning Socialnämnden ska utveckla verksamheten för arbetslösa bidragstagare

Läs mer

Supported employment. Ett annat sätt att tänka rehabilitering

Supported employment. Ett annat sätt att tänka rehabilitering Supported employment Ett annat sätt att tänka rehabilitering AF s koder 11 Hjärt-, kärl-, lungsjukdom 21 Barndomsdövhet 22 Hörselskada 31 Grav synskada 32 Synsvaghet 41 Rörelsehinder som kräver förflyttningshjälpm.

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans handlingsplan 2008 för stöd till återgång i arbete

Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans handlingsplan 2008 för stöd till återgång i arbete 1(14) Dnr 1.1 2008/12465 Dnr 10504-2009 Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans handlingsplan 2008 för stöd till återgång i arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2008 Försäkringskassan

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Aktivitet JobbTorg. Bakgrund

Aktivitet JobbTorg. Bakgrund Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2009-11-24 1(7) Meta Fredriksson - Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-29 60 18, 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Aktivitet JobbTorg Bakgrund Styrelsen

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län augusti 2012 12 010 (7,1%) 5 780 kvinnor (7,2%) 6 230 män (6,8%) 3

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

36 beslut som har gjort Sverige kallare

36 beslut som har gjort Sverige kallare 36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering Bedömning av arbetsförmåga

Arbetslivsinriktad rehabilitering Bedömning av arbetsförmåga Arbetslivsinriktad rehabilitering Bedömning av arbetsförmåga Innehåll Arbetsförmedlingens uppdrag Bedömning av arbetsförmåga Arbetsförmedlingen Samverkan Specialistinsatser: arbetsterapeut, psykolog Arbetsförmedlingens

Läs mer

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar Syftet med rapporten är att undersöka om avtalsförsäkringarna och andra kompletterande försäkringar påverkar arbetsutbudet. Ersättning från social- eller arbetslöshetsförsäkring är oftast inte den enda

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

Sjukskrivna, arbetslösa, samverkan och arbetsmarknadens krav

Sjukskrivna, arbetslösa, samverkan och arbetsmarknadens krav Sjukskrivna, arbetslösa, samverkan och arbetsmarknadens krav Daniel Melén, Analytiker, Fil. Dr. Försäkringskassan, huvudkontoret Analys och Prognos, VO Ohälsa Kort bakgrund (att återkomma till) Sjuk-Sverige

Läs mer

Verksamhets och budgetplan 2013 Samordningsförbundet Östra Östergötland

Verksamhets och budgetplan 2013 Samordningsförbundet Östra Östergötland Samordningsförbundet Östra Östergötland Verksamhets och budgetplan 2013 Samordningsförbundet Östra Östergötland 1. Inledning Samordningsförbundet Östra Östergötland är en fristående juridisk person som

Läs mer

STHLM STATISTIK OM. Arbetssökande i stadsdelsområden Februari 2010 ARBETSMARKNAD: SA 2010:02 2010-03-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027

STHLM STATISTIK OM. Arbetssökande i stadsdelsområden Februari 2010 ARBETSMARKNAD: SA 2010:02 2010-03-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Arbetssökande i stadsdelsområden Februari 21 SA 21:2 21-3-17 Patrik Waaranperä 8-58 35 27 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport görs

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Bakgrund Ovanstående Samordningsförbund bildades den 1 januari 2011, bildandet gjordes genom en ombildning av Samordningsförbundet i Kristianstads

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp; SFS 2000:630 Utkom från trycket den 11 juli 2000 utfärdad den 29 juni 2000. Regeringen föreskriver 1 följande.

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Jobbcoacher i egen regi en uppföljning i september 2009

Jobbcoacher i egen regi en uppföljning i september 2009 1 (7) Jan Eriksson Analysavdelningen Jobbcoacher i egen regi en uppföljning i september 2009 Inledning Denna pm är en uppdatering av den uppföljning som gjordes i början på juni och som handlade om hur

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering Bakgrund/problemformulering Ung resurs I Lycksele finns det idag ett stort antal arbetslösa ungdomar under 25 år som är helt arbetslösa, arbetar deltid eller har tillfälliga anställningar. Ett stort antal

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Gotlands län i slutet av augusti månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Gotlands län i slutet av augusti månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Visby augusti 2014 Jim Enström Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Gotlands län månad 2014 2 020 (7,1 %) 954 kvinnor (6,9 %) 1 066 män (7,4 %) 529 18-24

Läs mer

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen.

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen. IFO/Omvårdnadsförvaltningen Arbetsförmedlingen Filipstad/Storfors/Kristinehamn Samordningsförbundet Samspelet Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen

Läs mer

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 1 2 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 Funktionshinder Funktionsnedsättning Funktionshinder(disability)

Läs mer

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31)

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Stockholm 15 oktober 2012 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta

Läs mer

Stöd och service Insatser för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - (Inriktning ADHD/ADD)

Stöd och service Insatser för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - (Inriktning ADHD/ADD) Stöd och service Insatser för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - (Inriktning ADHD/ADD) Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudsman i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Lagar

Läs mer

UTVÄRDERING ARBETSMARKNADSENHETEN 2012

UTVÄRDERING ARBETSMARKNADSENHETEN 2012 UTVÄRDERING ARBETSMARKNADSENHETEN 2012 BUMERANGEN TEAM FIX JOBBVÄGEN STADSHUSFIKET INTEGRATIONSVÄGLEDNINGEN Monica Isaksson Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Besöksadress: Stadshuset, Hjalmar Lundbohmsvägen

Läs mer

2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA. Kort och gott om Arbetsförmedlingen

2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA. Kort och gott om Arbetsförmedlingen 2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA Kort och gott om Arbetsförlingen Hitta varandra nu Med den här broschyren vill vi ge dig en översikt av Arbetsförlingens arbete. Vårt jobb är att så effektivt som möjligt

Läs mer

Datum 2010-08-09 Dnr 1001694. Ökad rekrytering i Region Skåne av personer med. psykisk funktionsnedsättning som står långt från arbetsmarknaden

Datum 2010-08-09 Dnr 1001694. Ökad rekrytering i Region Skåne av personer med. psykisk funktionsnedsättning som står långt från arbetsmarknaden 044-309 30 90 margot.nilsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2010-08-09 Dnr 1001694 1 (6) Ökad rekrytering i av personer med psykisk funktionsnedsättning som står långt från arbetsmarknaden Ordförandens

Läs mer

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Sida RAPPORT 1(1) Datum 21-4-16 Referens IFO/Omvårdnadsförvaltningen Helen Holmgren Kommunstyrelsen Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Mars 21 E-post

Läs mer

Projektplan för Futuro i Kristinehamn och Grums.

Projektplan för Futuro i Kristinehamn och Grums. Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2009-08-23 1(8) Projektplan Meta Fredriksson-Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-29 72 47, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Projektplan för Futuro

Läs mer

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen TRANSPORTS A-KASSA Det här är arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen är en försäkring som gäller för alla personer som arbetar eller har arbetat

Läs mer

Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Vårdbidrag Assistansersättning Bilstöd TFP för allvarligt sjukt barn Förlängd TFP Kontaktdagar TFP förhandsbesked Presentationstitel Månad 200X Sida

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel Resultat 2006 Helena

Läs mer

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt 15 september 2015 Den 15 september 2015 samlades medarbetare från Trelleborgs- och Svedala kommuner, Region Skåne, Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

Tema: Trygghetssystemen i staten

Tema: Trygghetssystemen i staten Tema: Trygghetssystemen i staten Andelen individer i så kallat utanförskap har minskat det senaste tre åren även om andelen fortfarande är hög, motsvarande drygt 25 procent av befolkningen mellan 2 och

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad Mellan Arbetsförmedlingen och Malmö stad genom JobbMalmö

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Arbetsgrupp behovet av insatser till personer med neuropsykiatriska funktionshinder

Arbetsgrupp behovet av insatser till personer med neuropsykiatriska funktionshinder Rapport Arbetsgrupp behovet av insatser till personer med neuropsykiatriska funktionshinder Utfärdare Grace Hagberg, processtödjare Norrköpings Samordningsförbund Bakgrund Norrköpings Samordningsförbund

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer