Davvisámegiela giellaoahppa hárjehusat

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Davvisámegiela giellaoahppa hárjehusat"

Transkript

1 Davvisámegiela giellaoahppa hárjehusat Hanna Outakoski 2011 Sida 1

2 1. Innehåll 2. Lunddolaš gielat olbmo gielat Makkár gielat máilmmis gávdnojit? Syntehtalaš ja analyhtalaš gielat Giellavuovddit Giellaoahppa Jietnadeapmi ja jietnadagat VOKÁLAFONEMAT - vokálajietnadagat KONSONÁNTAFONEMAT - konsonántajietnadagat DÁSSEMOLSAŠUPMI(ruoŧagillii) Nomenat (substantiivvat), kásusat ja sojaheapmi Dássemolsašupmi Nomenjoavkkut sátnegirjjis Hárjehus - dássemolsašupmi Dássemolsašupmi skovit ja ovdamearkkat Stadieväxling (förklaring på svenska) Nomensojahus skovit K ásusgehčosat ja sojaheapmi Vearbajoavkkut Vearbbaid dássemolsašupmi Sojahangehčosat sierra áigehámiin ja sierra vearbajoavkkuin Preseansa ja preterihtta, biehttaleapmi Hárjehus Vuosttaš vearbajoavku (bárrastávvalvearbbat) -a- vearbbat Hárjehus - mii áigehámiid lea jearaldagas? Hárjehus oza buot i- vearbbaid ja deavdde hámiid skoviide Hárjehus u vearbbat vuosttaš vearbajoavkkus Hárjehus loga teavstta ja guorahala hámiid numo ovdamearkkas Sierra vearbajoavkkut Hárjehus man jovkui dát vearbbat gullet? Hárjehus vearbbat nubbi vearbajoavkkus Hárjehus bija vearbbaid muitalussii Hárjehus goalmmát vearbajoavku kontraktá vearbbat Hárjehus mii áigehámiid? Biehttaleaddji preseansa ja preterihtta Hárjehus daga biehttaleaddji cealkagiid Hárjehus čále sámegillii Hárjehus man jovkui dát vearbbat gullet? Imperatiiva gohččun ja ávžžuhusat Hárjehus - imperatiivvat Biehttaleaddji IMPERATIIVA Hárjehus biehttaleaddji imperatiivvat Hárjehus guldal ja čále sámegillii Hárjehus čále sámegillii Perfeakta ja pluskvamperfeakta Perfeavtta partisihppa Hárjehus čále sámegillii Hárjehus guorahala vearbahámiid Progressiiva hámit - aspeakta Hárjehus čále progressiiva hámi sámegillii Biehttaleaddji progressiiva Hanna Outakoski 2011 Sida 2

3 8. Modaliteahtta Kondišunála ja vuosttaš vearbajoavkku a- vearbbat Hárjehus mii áiggiid dahje modus? Vearbajoavku 1, i- vearbbat kondišunálas Hárjehus: u- vearbbat ja kondišunála Čoahkkáigeassu vuosttaš vearbajoavku (bárrastávvalvearbbat) Nubbi vearbajoavku kondišunálas Goalmmát vearbajoavku kondišunálas Hárjehus kondišunálas indikatiivii Biehttaleaddji kondišunála Hárjehus čále sámegillii SKULLE HA GJORT SKULLE INTE HA GJORT Potentialis - potensiála Passiiva ruoŧagillii čilgejuvvon Adjektiv och komparation - ruoŧagillii Adjektivattribut Adjektiv som predikatsfyllnad predikativ Komparation Refleksiva pronomen paradigm Muhttin dábáleamos čállinmeattáhusat Vástádusat oassái hárjehusain Hanna Outakoski 2011 Sida 3

4 2. Lunddolas gielat olbmo gielat 1. MAKKÁR GIELAT MÁILMMIS GÁVDNOJIT? Olus gielladutkit leat iskkan gávdnat buorre vuogi čilget ja govvidit earuid ja seammasullasašvuođaid máilmmi gielaid gaskkas. Okta stuorra váttisvuohta lea goittotge leamašan dat ahte gielalaš struktuvrrat ja syntáksa sierranit stuora muddui omd. giela fonologalaš njuolggadusain, nu ahte ii leat leamašan vejolaš čilget buot seammá láhkái. Giela sierra dásiid earut leatge leamaš sivvan dasa ahte dutkit leat sirren čilgehusaid giellatypologalaš vuogádaga vuollái. Giellatypologiija meidege juste ahte gielat leat ordnejuvvon joavkkuide daid tiippa dahje iešvuođaid mielde. Dutki sáhttá válljet máŋgga sierra vuogi ja suorggi mainna son dutká giela ja maid njuolggadusat ja govvádusat dalle veahkehit min gávdnat seammasullasaš gielaid dahje vaikkoba olles giellasogaid. (1) Don sáhtát veardidit gielaid juogu sierra joavkkuide dainna mo mii juohkit guobbariid dahje divrriid sierra šlájaide. Klassifiseren lea maiddái nubbi namma dán vuogis bargat gielain dahje guobbariin. Ovtta klássas, joavkkus dahje luohkkás leat dihto dovdomearkkat ja iešvuođat mat leat oktasaččat buot dien joavkku lahtuide. Muhto fuomáš ahte dutkit galget válljet dehálaš iešvuođaid, nugo dalle juos leat ságasteamen guobbariid birra omd. seallatiippa dahje vuogi lassánit, iige omd. ivnni dahje sturrodaga (mat sáhttet rievdat báikkis báikái dahje leat subjektiivvalaš dovdomearkkat). Go mii oahppat dovdat dehálaš dovdomearkkaid ja iešvuođaid mii sáhttit álkibut dovdat ođđa guobbariid (dahje gielaid) ja diehtit gos daid gávdná ja mo daid sáhttá buoremusat geavahit biebmun (dahje makkár áššiid gánneha vuos muitit go lea oahpahallamin ođđa giela). Dán gurssas mii vuodjut čiekŋalabbot morfologalaš typologiijai. Morfologalaš typologiija guorahallá sániid siskkáldas hámi ja struktuvrra, dasa lassin dat guorahallá maiddái morfosyntávssa, mii máksá daid syntávssalaš njuolggadusaid mat stivrejit oktonas morfemaid geavahusa ja ortnega. Morfemat leat unnimus ovttadagat main lea iešalddis mearkkašupmi dahje dihto funkšuvdna gielas ja main mii dasto hukset giela stuorat ovttadagaid dego sániid ja cealkagiid. Fuomáš juo dál ahte sámegiela okta dehálaš iešvuohta lea dat ahte dušše moattis min sániin (maid mii gohččut sátnin) leat oktonas morfemat ja stuorimus oassi min dábáleamos sániin maid mii gullat dahje lohkat leat ráhkaduvvon unna oasážiin, morfemain. Čuovvovaš oasis don beasat lohkat lasi dán erenoamáš (muhto ii moge láhkái áidnalunddot = unik) iešvuođa birra. 2. SYNTEHTALAŠ JA ANALYHTALAŠ GIELAT Gielladutkit leat dutkán ja veardidan sierra gielaid vai sii oidnet mo giellaoahpalaš oasážat dahje ovttadagat doibmet ovttas sátnemáddagiiguin. Dan maŋŋá sii leat juohkán gielaid analyhtalaš ja syntehtalaš gielaide. Fuomáš ahte dás galgá máhttit govahallat báddi (2) man nubbi geažis lea obanassii analyhtalaš giella ja nubbi geažis lea fas hui syntehtalaš giella ja ahte daid guovtti geaži gaskkas leat gielat mat leat unnit dahje eanet soames guvlui dien ceahkkálasas dahje skálas. Dát vuohki analyseret gielaid gohččojuvvo morfologalaš typologiijan. (2) Analyhtalaš gielat Syntehtalaš gielat Hanna Outakoski 2011 Sida 4

5 Sátni analyhtalaš boahtá greikkagiela sánis análysis, 'hádjáneapmi, upplösning'. Okta vuohki ipmirdit dán sáni lea ahte giella lea bieđganan dahje hádjánan unna oasážiidda ja dat oasit doibmet iehčaneaset eaige dárbbaš láktasit giela eará osiide. Nubbin namman lea geavahuvvon isolerande språk isolerejeaddji dahje sirrejeaddji gielat, dasgo giela osiid sáhttá dutkát ja gieđahallat sierra dego dat livčče oktonas ovttadagat (isolerade enheter). Dábálaš dákkár gielaide lea dat ahte dain leat olus sánit main lea okta stávval ja ahte gielas ollásit váilot gehčosat. Fuomášahtti lea ahte dáin gielain lea unnán dahje ii ollánge sojahanmorfologiija. Analyhtalaš gielaid mii gávdnat erenoamážit nuortalulliguovlluin (sydost: fuom. R oarjelulli) Ásias ja Oarje- Afrihkás. Kiinná-giella lea okta dovddus ovdamearka dáin gielain (3) (Gáldu: : (3) 明天我的朋友會爲我做一個生日蛋糕 明天我的朋友会为我做一个生日蛋糕 míngtīan wǒ de péngyou huì wèi wǒ zuò yí ge shēngri dàn'gāo tomorrow me (subordinating particle) friend "Tomorrow my friends will make a birthday cake for me." will1 for me make one (classifier) birthday cake Juos gielas lea unnán dahje ii ollánge sojahanmorfologiija (sojahangehčosat) de šaddá hui dehálažžan ahte giela syntáksa, sániid dahje morfemaid ortnet, sáhttá ovdanbuktit giellaoahpalaš oktavuođaid (relationer). Syntáksa-sátni máksá dan gielladutkansuorggi mii guorahallá ja dutká man ortnegii giela unnit oasážat, sánit ja leksemat, galget bordojuvvot vai dat sáhttet ráhkadit stuorat ovttadagaid dego sátnegihpuid ja cealkagiid. Analyhtalaš gielain leage sátneortnet hui dehálaš vuohki čájehit buotlágán giellaoahpalaš oktavuođaid ja doaimmaid. Mii sáhttit maiddái dadjat ahte hui analyhtalaš gielain okta sátni vástida ovtta morfema. Syntehtalaš gielain sáhttá oktonas sániid hápmi rievdat daid giellaoahpalaš funkšuvnna dahje doaimma dihte, dat meidne ahte sánit sojahuvvot, numo ovdamearkkas (4): (4) Mun oainnán GIRJJI. Mus lea GIRJI. Mun čálán divttaid GIRJÁI. Dáin gielain sáhttet sánit rievdat hámis ektui go fas analyhtalaš gielain funkšuvnnat čájehuvvot sierra sániin maid hápmi ii rievdda, muhto cealkaga, gihpu dahje dajaldaga sátneortnet rievdá. Syntehtalaš gielaid sáhttá dasto juohkit vel golbma vuolit jovkui: flekterande mat sodjet, agglutinerande mat liibmejit oktii unnit osiid ja polysyntetiska main morfemat, sánit ja cealkkalahtutge sáhtte láktasit oktii stuorra ovttadahkan. Muhto numo álggus muitaluvvui, gielain sáhttá leahkit eanet dahje unnit sojahus ja oktiisuddan, dahje muhtin giela osiin sáhttá gávdnot sihke oktiisuddan ahte sojahus. Syntehtalaš gielainge gávdnojit buot syntesa sierra dásit: muhtin gielain sánit ja morfemat vástidit stuora muddui nubbi nuppi go fas earáin eai measta oba gávdnoge friddja morfemat. Eaŋgalsgiella lea dihto osiin unnit syntehtalaš go ruoŧagiella, duiskkagiella lea eanet syntehtalaš go ruoŧagiella ja suomagiella fas vuoitá buot daid gielaid badjel go veardidit sojahusa ja oktiisuddama Hanna Outakoski 2011 Sida 5

6 gráđa. Muhto suomagiella ii vuoitte polysyntehtalaš gielaid badjel main olles morfemat/leksemat sáhttet suddat oktii ja okta sátni sáhttá dalle vástidit olles cealkaga ruoŧagielas. Syntehtalaš gielain leat dábálaččat sojahangehčosat mat láktasit sátnemáddagiidda. Syntehtalaš boahtá greikkagiela sánis sýnthesis, goallosteapmi. Giela osiid sáhttá dalle goallostit golbma vuogi mielde: liibmemin sierra osiid oktii, dahje nu ahte diktá sierra osiid suddat oktii go dat láktasit nubbi nubbái dahje nie ahte buot oasit láktasit oktii ovttadahkan mii vástida omd. ruoŧagielas olles cealkaga. Okta stuorra giellajoavku syntehtalaš gielaid siste leat nu gohččoduvvon oktiiliibmejeaddji gielat, agglutinerande språk. Sánis agglutinerejeaddji gullo sátni gluten, mii oaivvilda 'liimma'. Dákkár gielain leat olus gehčosat, mat leat dego liibmejuvvon njuolgga sátnemáddagii. Turkiijagiella (turkkagiella), suomagiella ja uŋgárgiella lávejit gohččoduvvot agglutinerejeaddji giellan. Ruoŧagielat sátnegihppu i mitt hus lea suomagillii talossani. Gihppu, masa ruoŧagielas dárbbašuvvo golbma sierra sáni/oasi, lea suomagielas okta sátni (mátta talo lea 'dállu/viessu', kásusgeažus -ssa meidne 'siste' ja possessiivageažus -ni mearkkaša 'mu' = siste mu viesus). Buhtes agglutinerejeaddji gielain láktasit buot gehčosat (dahje ovdačuvvosat) sátnemáddagii, ja juohke oktonas gehčosis dahje čuvvosis lea iehčanas giellaoahpalaš doaibma. Lea goittotge eahpečielggas juosgo diekkár buhtes gielat oba gávdnojitge vai leago nu ahte eanaš gielain leat sihke agglutinerejeaddji ja oktiisuddi iešvuođat. Nubbi stuorra joavku syntehtalaš gielaid siste leage joavku man oasit suddet oktii dalle go leat láktaseame sátnemáddagii. Ruoŧagillii geavahuvvo tearpma flekterande språk. Diet namahus boahtá láhtengiela sánis flecto, 'sojahit'. Muhtumin gielladutkit leat gohččon dáid gielaid maiddái namman fusionerande språk. Fusio meidne seammá go oktiisuddan, ja danin sáhttáge jurddašit ahte giellaoahpalaš ovttadagat leat máŋgii suddan oktii ja de láktasan sátnemáddagii dahje suddan oktii dainna. Oktiisuddan ovttadagaid ii sáhte šat sirret ja biđget unnit osiide. Dáin gielain lea vejolaš gávdnat sátnehámiid mat ráhkadit olles paradigmaid. Juohke sojahuvvon hápmi sisttisdoallá olles gihpu giellaoahpalaš iešvuođaid/osiid. Mii gullat dávjá ahte dáid gielaid sániin lea maiddái siskkáldas sojahus. Arabia-giella lea okta buorre ovdamearka. Sátni girji čállojuvvo láhtengiela bustávaiguin kitab. Máŋggaidlogu hápmi, kutub, boahtá oidnosii vokálarievdadusa vehkiin. Buot indo-eurohpálaš gielat gullet dán jovkui, muhto soames gielain lea eanet sojahus go earáin. Eaŋgalsgielas lea unnán sojahus go fas islánddagielas lea ollu sojahus. Davvisámegielas leat iehčanas gehčosat mat láktasit sátnemáddagiidda dahje ovdalgihtii sojahuvvon sániide, muhto dihto morfemat sáhttet maiddái rievdadit sáni siskkáldas struktuvrra eaige oidno ollánge geažusin. Muhtun gehčosat sisttisdollet maiddái olles gihpu sierra giellaoahpalaš doaimmaid dahje iešvuođaid mat leat suddan oktii oktan geažusin. Danin sáhttáge dadjat ahte davvisámegielas sáni oasit sáhtte sihke liibmejuvvot oktii muhto maiddái suddat oktii. Suorggidangehčosat leat dábálaččat iehčanas morfemat go fas sojahangehčosat dávjá sisttisdolle oktiisuddan mearkkašumiid/iešvuođaid, (5). (5) OMD. cuoppu cubbo cubbot cubbuin (kom ol) jmf cubbuin(lok ml) JEARALDAT: bajit ovdamearkkas don oainnát ahte sojahuvvon sánis sáhttet leahkit gehčosat mat olggosoaidnit sulastahttet nubbi nuppi, muhto main lea sierra mearkkašupmi. Árbevirolaš Hanna Outakoski 2011 Sida 6

7 oahpahusas lávejedje oahppit dávjá beassat oahppat gehčosiid minstariin ja paradigmain. Olusat ohppe dalle ahte in geažus sáhtii oaivvildit kom ol dahje lok ml hámi. Manin dát lea boastut? Polysyntehtalaš gielat eai leat nu dábálaččat ja dain lea vejolaš diktit máŋggaid sátnemáddagiid ja gehčosiid láktasit oktii. Sátni poly- oaivvilda 'máŋga-', 'máŋgageardán', ja boahtá greikkagiela sánis polýs, 'máŋggat'. Dáin gielain mii eat bija oktii dušše sátnemáddagiid ja gehčosiid, muhto maiddái sátnemáddagat sáhttet láktasit nubbi nubbái. Ja dás mii eat huma beare goallossániid birra, muhto sátnegihpuid ja olles cealkagiid birra gos buot oasit leat láktasan oktii. Ruonáeatnamis ja inuihttaguovlluin leat olus dákkár gielat. Ruonáeatnangillii sáhttá dadjat sikursuarsiurpugut ja dát lea ruoŧagillii "vi seglar genom den stora isen" (siku 'is', rsuar 'stor', siur 'dra genom'; pu anger aktionsart, här ungefär 'håller på att'). Dán vuolit ovdamearkkas, mii boahtá oarjeruonáeatnangielas (Western Greenlandic), gávdnojit 12 oktiisuddan dahje oktii láktasan morfema mat leat okta sátni dien gielas muhto fertejit jorgaluvvot máŋggain sániin eaŋgalsgielas ja eaŋgalsgillii, (6): (6) Aliikusersuillammassuaanerartassagaluarpaalli. aliiku-sersu-i-llammas-sua-a-nerar-ta-ssa-galuar-paal-li entertainment-provide-semitrans-one.good.at-cop-say.that-rep-fut-sure.but- 3.PL.SUBJ/3SG.OBJ-but 'However, they will say that he is a great entertainer, but...' (Fortescue 1983:97; siterad i Evans and Sasse ) Go don čálát davvisámegielat sániid, dahje guorahalat ja ozat sátneosiid gárvves teavsttas de galggat muitit čuovvovaš earuid ruoŧagiela ja sámegiela gaskkas (erenoamážit juos sámegiella ii leat du vuosttaš giella). DEHÁLAŠ EROHUSAT: Davvisámegiella sirre cealkaga subjeavtta ja objeavtta hámi ektui (girji - girjji, mun - mu). Ruoŧagielas mii oaidnit dán earu dušše persovdnapronomeniid oktavuođas (jag - mig). Davvisámegiela subjeavttat lea dávjjimusat nominatiivvas go fas dábáleamos kásus objeavttas lea akkusatiiva. Dihto vearbbat sáhttet goittotge stivret eará kásusa objeavtta sajis numo LIIKOT mii váldá illatiivahápmásaš objeavtta. Muhtumin áidna earru nominatiivahápmásaš ja akkusatiivahápmásaš cealkkalahtuid gaskkas lea oidnomis sáni siste, dássemolsašupmin. Muhtun kásusat almmuhit lihkadusa juoga nu guvlui (illatiiva)/guovllus (lokatiiva) dahje leahkima dihto sajis (lokatiiva) ja daid sajis geavahuvvot dávjá preposišuvnnat ruoŧagielas (till, i, från, på, ur, av). Komitatiiva fas jorgaluvvo dávjá MED sániid (gemenskap/sällskap eller verktyg). Davvisámegiela finihta vearbbat kongruerejit subjeavttain. Dat meidne ahte subjeavtta persovdna ja lohku bohtet oidnosii maiddái vearbba sojahusas. Juos lean MUN gii barggan juoga de vuosttaš persovdna ja ovttaidlohku galget maiddái oidnot finihta 1 Evans, Nicholas; & Sasse, Hans-Jürgen. (2002). Problems of polysynthesis. Berlin: Akademie Verlag. ISBN Fortescue, Michael. (1983). A comparative manual of affixes for the Inuit dialects of Greenland, Canada, and Alaska. Meddelelser om Grømland, Man & society (No. 4). Copenhagen: Nyt Nordisk Forlag. Hanna Outakoski 2011 Sida 7

8 vearbba hámis. Juos fas DOAI bargabeahtti juoga de vearba sojahuvvo nubbi persovnna guvttiidlogu hámis. Davvisámegiella lea stuora muddui nu gohččoduvvon PRO-DROP giella. Dat meidne ahte mii sáhttit guođđit eret persovdnapronomeniid. Go mii čállit mii eat nu dávjá guođe eret earágo 1. ja 2. persovnna ovttaidlogu pronomeniid, muhto go mii hupmat det maiddái goalmmát persovnna pronomenat sáhttet gahččat eret (dávjá lea goittotge čielggas gean dahje man birra mii leat hupmamin dasgo ságastallamis lea dihto konteaksta - muitalanbiras). Go mii biehttalit cealkaga de negašuvdna guoddá persovnna ja logu. Dan dihte vearbbas lea álás hápmi mii dušše guoddá áiggi. 3. GIELLAVUOVDDIT Dán gurssa álggus don beasat guldalit logaldallama giellavuvddiid birra. Logaldallama namma lea válljejuvvon dan dihte go giella ovtta láhkái sulastahttá vuovddi. Vuovdi dahje meahcci lea doaba mii dábálaččat jurddašuvvo ovttadahkan (enhet). Seammás mii diehtit ahte okta muorra ii vel daga vuovddi, muhto mii sáhttit oaidnit oktonas muoraid main vuovdi ráhkaduvvo. Seammá lea maiddái olbmo gielas. Olles giella lea stuorra vuogádat mii lea ráhkaduvvon unnit oasážiin. Sánit leat ráhkaduvvon morfemain, dajaldagat ja cealkagat sániin, cealkagat fas ráhkadit olles konteavsttaid ja buot dát ovttas ráhkadit giela. Eará vuohki oaidnit oktavuođa vuovddi ja giela gaskkas lea jurddašit daid iešvuođaid ja eavttuid mat gávdnojit vai mii oaidnit vuovddi dahje lohkat ahte juoga mii gullo boahtimin olbmo njálmmis lea duođaige giella. (7) Makkár eavttuid ferte vuovdi deavdit ovdalgo dat lea vuovdi? (8) Makkár njuolggadusat stivrejit giela? omd. fysilogalaš/giellaoahpalaš njuolggadusat Juos mii veardidit nuorra vuovddi šaddama ja máná giela gárggiideami, mii oaidnit ahte dasge leat metaforalaš oktavuođat. Buotlágán olgguldas dáhpáhusat, dávddat, vásihusat ja eará áššit sáhttet váikkuhit giela gárggiideapmái. Juos mii eat fuolat gielas dalle go mánná lea unni, de giellamáhttu ii ovdan numo galggašii. Juos mii eat loga ollu dahje guldal omd. radio gos ođđa sánit geavahuvvot dávjá de ii leat sihkkar ahte mii ieža oahppat daid sániid. Ja juos vánhen vállje ahte ii áiggo hupmat iežas eatnigiela mánnái, de mánná massá vejolašvuođa oahppat giela vuosttašgiellan. Ovtta dásis ovttasvástádus leage olggobealde, das gii fuolaha meahcis dahje mánás. Ja dieđušge máŋgasat lávejit fuobmát oktavuođa balddihahtti ja sevdnjes meahci ja giellaoahpa gaskkas... Juos mii eat leat oahppasat vuvddiin dahje dihto osiin vuovddis de mii sáhttit láhppot dohko. Buorre kárta lea seammá go buorre giellaoahppamáhttu. Giella lea olbmuid deháleamos vuohki gulahallat. Mii eat sáhte omd. gulahallat erenoamáš telepáhtalaš jurddagovaid vehkiin maid mii sáddet njuolgga min oaivvis nubbi olbmo oaivái. Hanna Outakoski 2011 Sida 8

9 Fysihka lágat ja áigi váikkuhit maiddái dasa mii lea vejolaš gulahallan dahje kommunikašuvdna olbmuid gaskkas. Mii fertet dahkat áššiid dihto ortnegis. (9) Olmmoš gii áigu lohkat girjji/girjjiid ii sáhte dušše eambbo geahččat girjji ja dan sisdoalu ja dainna lágiin oahppat olles girjji olggul. Son ferte lohkat juohke kápihttala ja cealkaga dihto ortnegis vai son diehtá mii girjjis čuožžu. Eatge mii ainge vel sáhte deavdit mikročieggama(mikrochip) dieđuin maid sáhttá njuolgga bordit oaivái. (10) Alde váldá girjji beavddi Máhtte beavddi váldá girjji Alde váldá Máhtte Mii eat maiddái sáhte jietnadit cealkaga man beare ortnegis dahje nu ahte buot sánit gullojit ovtta áigge, (10). Ii leat vejolaš oba ovtta sánige jietnadit nu ahte buot dan sáni jietnadagat gullojit seammá áigge. Mii fertet ordnet sihke jietnadagaid ahte sániid dihto ortnegii vai eará olbmot ipmirdit maid mii meidnet. Buot gielain gávdnojitge danin erenoamáš njuolggadusat das mo galgá ordnet giela sierra osiid, jietnadagain gitta sániid ja gihpuid rádjái. Juos dát njuolggadusat eai gávdnoše de livččii veadjemeahttun oahppat giela dahje hupmat giela nu ahte earát ipmirdit. Juos mii dál veardidit buot máilmmi gielaid giellaoahpalaš struktuvrra de mii fuobmát ahte eanaš gielat sulastahttet nubbi nuppi hui stuora muddui, muhto njuolggadusat juohke oktonas gielas dagahit earuid gielaid gaskkas. Okta vuohki jurddašit dán lea smiehttat ahte mis leat dihto mihttomearit/prinsihpat mat stivrejit buot máilmmi gielaid, muhto juohke giella sáhttá válljet juosgo diet prinsihppa doaibmá (1) vai ii doaimma (0) juste dien gielas. (11) GIELLA 1 GIELLA 2 GIELLA 3 Prinsihpa 1 (1) (0) (1) Prinsihpa 2 (1) (1) (0) Prinsihpa 3 (0) (0) (1) Prinsihpa 4 (1) (1) (0) j.n.a.... Dás ovddit ovdamearkkas (11) oaidná ahte gielat 1 ja 2 leat hui seammalágánat, dušše okta prinsihppa oažžu sierra árvvu dien gielas. Dát sáhtášii leahkit earru guovtti hui lagaš fuolkegiela gaskkas. Lea goittotge boastut dadjat ahte buot seammá giellabearraša lahttut galget válljet seammá árvvuid/loguid juohke báikkis. Lullisámegiela ja davvisámegiela gaskkas leat hui olus giellaoahpalaš earut, muhto olbmot gulahallet oalle bures (ainge juos sii leat beassan gullat nubbi nuppi giela ovdal) daningo dáin gielain gávdnojit olus seammalágán sánit. Dál mii diehtit ahte giellaoahppa lea vuogádat mii ovttastahttá máilmmi gielaid. Mii sáhttit dadjat ahte gávdno erenoamáš universála giellaoahppa ja juohke giella dalle vállje mat dien universála giellaoahpa vejolašvuođain doibmet juste dien gielas. Giellaoahppa leage giela čiekŋalis struktuvra. Dat mii fas sirre gielaid ja man mii eat sáhte ovdalgihtii einnostit leat struktuvrrat mat leat oidnosis dahje maid mii gullat, jietnadagat ja sánit, giela coages struktuvrrat. (12) dog, hund, beana, koira Smiehta ovddit ovdamearkka sániid. Dát sánit mearkkašit beatnaga eaŋgalsgillii, ruoŧagillii, davvisámegillii ja suomagillii. Sánit leat ráhkaduvvon bustávain mat fas vástidit sierra jietnadagaid dáin gielain. Muhto ii gávdno mihkkige mii lohká mii dáin sániin buoremusat galggašii govvet Hanna Outakoski 2011 Sida 9

10 juste beatnaga šládjan dahje refereret dihto beatnagii min máilmmis. Goittotge juste dát sánit geavahuvvot dáin njealji gielas vai dieid gielaid hállit sáhttet gulahallat ja refereret juste beatnagiidda. (13) HÁRJEHUS: maid dát čuovvovaš sánit mearkkašit? kanto, kaukalo, ohjus Diet sánit geavahuvvot suomagielas mearkkašit jalgŋá, gári ja rakeahta. Go don gulat ođđa sáni ođđa gielas don it sáhte eambbo árvidit sáni mearkkašumi (juos dat ii leat oahpes loatnasátni). Sánit leat konvenšuvnnat, olbmot leat šiehtadan ahte juste dán sánis lea dákkár sisdoallu ja mearkkašupmi. Ii oktage sáhte duođas dadjat ahte sátni BEANA sulastahttá olggosoaidnit rivttes beatnaga, dat lea dušše giela symbola dahje mearka mii referere betnagii. Go mii oahppat eatnigiela mii eat jeara gos sánit leat boahtán, muhto mánnán mii dušše oahppat sániid dan mielde go mii gullat daid. Ollesolbmot fertejit geavahit olu eanet áiggi vai ohppet ođđa sániid, maiddái iežaset eatnigielas. Muhtumin sánit eai dárbbaš leahkit ođđa sánitge, muhto dat sáhttet gullat dakkár kategoriijai, ahte dat eai báljo geavahuvvo dábálaš ságastallamis (omd. lottit ja divrrit, dahje rásit ja mášiinnat). (14) HÁRJEHUS, dovddatgo dáid sániid: játnat, searra, cuozza, fárda, láfol, rinči, snuittet Játnat lea seammá go duohpašuvvat (krympa), searra lea čeahpes olmmoš, cuozza lea ovttalágán govččas mii suodjala omd. deahki (hinna) dahje dán sáni sáhttá maiddái geavahit go čájeha gova govvaprojektoriin (oh-blad), fárda lea dat mo biktasat heivejit olbmo badjelii (passform), láfol lea loddi (fjällpipare), rinči lea olmmoš geas eai leat biktasat badjelis (nakenfis) ja snuittet oaivvilda seammá go guossat dahje guossalit (snubbla). Hui hárvvis sámiin máhttet buot dáid sániid, olusat máhttet dušše sániid maid leat gullan ruovttus, nuppit fas máhttet dihto sátneráju hui bures omd. ámmáhis dihte ja de gávdnojit dieđušge olbmot geat máhttet hui olus sániid ja ohppet buot ođđa sániid go dat bohtet gillii (omd. mediabargit ja dulkkat). Okta ášši lea goittotge sihkar, olmmoš vajáldahttá sániid maid ii geavat juohkebeaivválaš eallimis. Dat geat lohket ollu sámegillii ja čállet sámegillii sáhttet lohkat ahte sis lea buoret giellamáhttu go earáin, muhto dávjá dat meidne ahte sii dovdet eanet sániid ja máhttet geavahit daid. Sánit hutkojuvvot dárbbu mielde. Go ođđa doahpagat, diŋggat, dábit, vuogit dahje áššit ihtet kultuvrii de mii fertet maiddái gávdnat vuogi ságastallat daid birra. Giellaoahpalaš struktuvra fas stivre mo mii geavahit daid ođđa sániid. Olmmoš sáhttá dieđušge váldit sátnegirjji gihtii ja máŋgii gulahallat juoga ládje olbmuiguin vaikko ii máhte giellaoahpa, muhto juos áigu oahppat giela dakkár vuogi mielde de galgá diehtit ahte dat váldá olu eanet áiggi go juos oahpahallá sániid ovttas giellaoahpain. Lingvistihka oahpu siste leat olus sierralágán suorggit ja skuvllat. Dutkit eai álo leat seammá mielas das mo olbmot omd. ohppet gielaset dahje makkár ovdamáhtut dárbbašuvvot dahje gávdnot dahje eai gávdno. Dán gurssas ja buot sámegielgurssain lea vuođđun generatiiva lingvistihkka. Generatiiva giellaoahpa vuođđojurdda lea dat ahte mis olbmuin gávdno juo álggu rájis vuogádat dahje mášiidna mii galgá gieđahallat giela. Muhto vai dát mášiidna vuolgá johtui dárbbašuvvo gielalaš gáldu (input), mii addá midjiide eanet ain eanet dieđu dan birra makkár juste min vuosttaš giella lea. Guovtti jahkásaš mánás lea juo gárvves giellaoahpalaš vuogádat ja dát vuosttaš jagit leatge hui dehálaččat go hupmat gielaoččodeami 2 1 ovan (språkinlärning) ja giellamáhtu ektui. Mánáin dát mašiidna doaibmá iešalddis, iige gáibit nu olu fámuid. Mánáide ii 2 Ijäs, Johanna (2007). Nyt lonuhettaan kodaid ovttastuvvan guovttegielat máná suomagielas. I Sámit, sánit, sátnehámit. Riepmočála Pekka Sammallahtii miessemánu 21. beaivve Suomalais-Ugrilaisen Seuran Toimituksia = Mémoires de la Société Finno-Ougrienne 253. Helsinki Hanna Outakoski 2011 Sida 10

11 giellaoahppa leatge danin váttis oahppat, muhto maiddái mánát galget hárjehallat ođđa sániid ja beassat gullat daid dávjá vai dat darvánit muitui. Ollesolbmot fas fertejit ráhčat oalle olu go leat oahppamin ođđa giela. Ii leat nu álki guođđit vuosttaš giela vuogádaga eret jurdagiin. Okta buot váddáseamos oahppanvugiin lea mun háliidan oahppat hupmat vehá - vuohki, mas oahppi áigu oahppat olggul moadde sátnegihpu dahje cealkaga. Dát lea maiddái buot dábáleamos sivva manin olles olbmot álget lohkat. Dákkár oahppi dadjá ahte son háliida hupmat sámegiela muhto sus ii leat miella álgit lohkat giellaoahpa. Ja dávjá dákkár oahppi háliida oahppat praktihkalaš giellamáhtu iige giellaoahpa. Muhto dákkár oahppi ii álo dieđe ahte giellaoahppa lea buot buoremus vuolggasadji go lea oahpahallamin ođđa giela dahje lohkamin lasi iežas giela birra. Go veardida guovtti giela giellaoahpaid de sáhttá johtilit oaidnit earuid ja ipmirdit mo galgá dahkat vai oahppá jođánabbot. Ja go mii deaivvadit olbmuin de stuorimus oassi olbmuin háliida sihkkarit hupmat buotlágán áššiid birra, iige dušše máhttit dábáleamos frásaid. 4. GIELLAOAHPPA Giellaoahppa lea eanet go dušše okta girji man mii fertet lohkat vai mii čađahit A gurssa. Giellaoahpain meidnejuvvot giela siskkáldas njuolggadusat, dat diehtu mii mis lea min eatnigiela birra ja diehtu ja máhttu das mo mii galgat ordnet sániid min gielas vai sáhttit gulahallat earáiguin. Buohkat geat hupmet/hállet giela máhttet dien giela giellaoahpa! Muhto eai buohkat dieđušge dieđe makkár tearpmaiguin sii galget hupmat sin iežaset giela birra. Váttisvuohtan orru leamen ahte olbmot sehkkejit dávjá giellaoahpa ja giellaoahpalaš tearpmaid dahje metagiela (dat giella man gielladutkit geavahit gaskkaneaset go sii hállet máilmmi gielaid birra). Muhto ovdalgo mii namuhit tearpmaid, de lea dehálaš muitit manin giellaoahppa, giela siskkáldas ja čiekŋalis vuogádat, lea nu erenoamáš ja fuomášahtti. Hui oktageardánis struktuvrrat sáhttet genereret loahppameahttun meari giellaoahpalaš cealkagiid gielas. Genereret oaivvilda ráhkadit, hábmet dahje sivdnidit (skapa). Jurddaš ovdamearkka dihte dan ahte davvisámegielas buot dábáleamos sátneortnet lea S(ubjeakta) V(earba) O(bjeakta). Mii diehtit maiddái ahte subjeavttat lea dávjjimusat nominatiivvas ja vearba mearrida juosgo objeakta lea akkusatiivvas vai mannu eará hámis. Vearba maiddái kongruere subjeavttain. (Ale fuola, don oahppat buot dáid tearpmaid dán gurssa áigge.) (15) NOMEN(nominativ) VERB(kongr) NOMEN(obj. kásus) Bárdni oaidná nieidda Beana borrá bierggu Loddi girdá murrii Mun logan girjji Mii juhkat mielkki Ovdamearka (15) čájeha ahte giellaoahpalaš njuolggadusat diktet min čállit nohkameahttun meari cealkagiid ja juos orru ahte mii leat geavahan buot giela sániid, de mii sáhttit joatkit buohtastahttimiin dahje eará struktuvrrain numo ovdamearkkas (16). (16) Bárdni oaidná nieidda go beana borrá bierggu man mun osten ikte gávppis gos mii juhkat mielkki man gávpeolmmái oastá báikkálaš boanddas gean mun deiven ikte go arvvii... jna. Iigo dát vuohki oahppat giela leatge olu buoret go dušše oahppat olggul moadde frása ja sáni? Okta buorre ovdamearka das manin ii leat nu buorre oahppat (dahje jáhkkit ahte soames eará lea Hanna Outakoski 2011 Sida 11

12 oahppan) giela lea dat mo olbmot dávjá háliidit tatueret iežaset go leat mátkkis nuortaeatnamiin. Olmmoš sáhttá de boahtit ruoktot ja čájehit fiinna gova/mearkka oalggis ja muitalit ahte dat oaivvilda rájehis roahkkatvuođa (gränslös modighet) muhto duohtavuođas son lea tatueren mearkka náveha eallit (djuren i ladugården) iežas oalgái. Muhto duohtavuođas lea dávjá nu ahte giellaoahppa baldá ohppiid danin go soaitá leahkit hui váttis oahppat ja muitit buot tearpmaid maid mii dárbbašit go mii suokkardallat ja guorahallat giela cealkagiid ja eará osiid. Ja mii eat nu dávjá dárbbaš dáid tearpmaid min juohkebeaivválaš eallimis mii leage sivvan dasa ahte dáid tearpmaid lea hui álki vajáldahttit. Mannu sivas olbmot ballet eanet giellaoahpa hárjehusain go dan mearehis stuorra muitinproseassas mii gáibiduvvo go hárjehallat ja oahppat ođđa sániid. Dat lea oalle ártet go smiehttá ahte giela sátnerájus rievdá álo muhto giellaoahpalaš vuogádat ii rievdda measta ollánge áiggi mielde. Dán gurssas lea oaivilin ovttastahttit giellaoahpa terminologiija, min iežamet giellamáhtu (giellaoahpa) ja sátnedáiddu. Lea dehálaš ahte don oahpat geavahit tearpmaid maiguin gielladutkit birra máilmmi ságastallet gielaid birra, muhto velá dehálut lea ahte don gávnnat reaidduid ja veahkkeneavvuid, maid vehkiin du giellamáhttu buorrána ja ovdána. Mii lohkat giela máŋgga sivas ja danin maiddái dát A gursa fállá buotlágán hárjehusaid. Dán vuosttáš momeantta áigge mii lohkat giellaoahpa, hárjánit geavahit giellaoahpa tearpmaid ja oahppat guorahallat min iežamet giela/sámegiela giellaoahpalaš reaidduid vehkiin. 3. Jietnadeapmi ja jietnadagat Fonema lea jietnadat, giela jietna. Jietnadagat sáhttet earuhit sániid nubbi nuppis. Ovdamearka: [mo:n](mon) [ton](don), [peasːi] (beassi) [keasːi] /m/, /t/, /p/, /k/ Juohke gielas lea fonemačoakkálmas, abstrákta čoakkálmas, man lassin mii dárbbašit maiddái vuogi govvidit duohtavuođa jietnadeami. Árbevirolaččat leat abstrákta jietnadagat govviduvvon / vehkiin, dego jietnadat /a/ ja dán gihppagis geavahuvvot roahkkeruođut [a] go lea dárbu čájehit duohtajietnadeami omd. dihto suopmanis. Jietnadagain mii dasto ráhkadit stuorat ovttadagaid dego morfemaid ja sániid. Vai gávdná daid jietnadagaid sáhttá ohcat minimala báraid, unnimus sániid dahje morfemaid maid okta jietnadat earuha. Dás mii fertet goittotge muitit ahte fonemat leat muhtin dásis abstrákta ovttadagat ja ahte mii sáhttit daid jietnadagaid lassin gullat eanet jietnadagaid go mii guldalit hállangiela. Davvisámegiela árbevirolaš giellaoahpat lohket omd. ahte /æ/ dahje /ə/ eaba leat jietnadagat davvisámegielas, muhto go mii guldalit sámiid geat bohtet Kárášjogas ja Ohcejogas de ferte lohkat ahte sii jietnadit maiddái dieid jietnadagaid. (17) ortográfalaš hápmi: mánná mánát Kárášjohka: [mænːə]d. [mænnə] [mæːnə h ] (maid mii gullat) Guovdageaidnu: [maːnːə] d. [maːnnə] [maːnə h ] Fuomáš goittotge, ahte hállit sierra guovlluin Sámis ipmirdit/áddejit guhtet guimmiideaset ja dat oaivvilda, ahte diet jietnadagat eai sirre mearkkašumiid, kontrastere sániid, muhto leat eanetge dego suopmanerohusat. Jietnadagat [a:] ja [æ] leat dán ovdamearkkas allofonat ja vástidit guktot fonema /a/ ja juste dán ovdamearkkas vástidit čállingiela bustáva á. Don fuomášat juo dál ahte čállingiella ja jietnadeapmi eai álo vástit nubbi nuppi ja min suopmanerohusat sehkkejit dán suorggi ain eanet. Don dieđát maiddái juo dál, ahte davvisámegielas leat iežas bustávat mat Hanna Outakoski 2011 Sida 12

13 geavahuvvot čállingielas, muhto sáhtte realiserejuvvot máŋgga láhkái. Nuppi stávvala šva-vokála lea fas hui dábálaš jietna buot máilmmi gielain ja sáhttá čállingielas oažžut máŋggalágán mearkaid. Dás fertege muitit ahte fonemat leat dávjá abstrákta ovttadagat, go fas fonat leat oktonas jienat. Davvisámegiela fonologiija, jietnadatoahppu, ii leat suorgi masa dutkit leat gidden olu fuomášumi. Árbevirolaš sátnegirjjiin gávdnojit jietnadan skovit maid vuođđun lea suoma-ugralaš etymologalaš vuogádat mii dagaha ahte abstrákta jietnadeapmi ii ollánge vástit duohtavuođa jietnadeami. Nubbi vejolašvuohta lea dat ahte dutki/čálli lea čilgen sámegiela jietnadeami ovdamearkkain mat iešalddis livčče gáibidan čilgehusa. Dán sivas sáhttet oahppit dávjá dovdat ahte sii eai oba máhtege jietnadit sámegiela, go geardde sin jietnadeapmi ii leat seammá go skoviin. Maiddái giellaoahpas mii geavahuvvo dán gurssas gávdnojit hámit mat eai leat vejolaččat eará go juste abstrákta hápmin mii boahtá giellahistorjjálaš dutkansuorggi mearrádusain. Dán gihppagis muitaluvvo vehá eanet duohtavuođa jietnadeami birra, muhto dán gihppaga ii sáhte moge oaidnit dievaslaš fonologalaš govvádussan davvisámegiela jietnadeami ektui. Dát gihpa váldá maiddái ovdan suopmanerohusaid maid omd. Nielsen sátnegirji 3 lea fuomášan. Nielsen lea čállán bajás sierra jietnadanvugiid Davvi-Norggas, Finnmárkkus. Dat lohkkit ja oahppit geat bohtet Ruoŧa bealde eai sihkkarit jietnat numo dát ovdamearkkat. Dán gurssas leage oaivilin movttiidahttit juohke oahppi guorahallat iežas suopmana ja jietnadeami. Sávvamis lea ahte mii beassat dán gurssa áigge gullat sierra suopmaniid ja oahpásmuvvat earálágán jietnadanmálliin. Sávvamis lea, ahte dán gihppaga lohkkit dasto maŋŋá fuomášit ahte čállingiela njuolggadusat ja jietnadeapmi gullet muhtun muddui oktii, muhto min suopmanerohusat dahket ahte lea leamašan bággu válljet ovtta oktasaš čállinvuogi ja ovttaid čállinnjuolggadusaid, visot mii ovttas gohččoduvvo davvisámegiela ortografiijan mii fas doaibmá ovttas giela giellaoahpain. Bahá bahábut dát ortografiija sáhttá muhtimin orrut hui mohkkái ja eahpelogalaš dasgo dan duohken ii álo leat dárkilis fonologalaš dutkanbargu muhto eanetge historjjálaš dutkanmálle mii sávvá ahte ovttain skoviin lea vejolaš čilget buot suoma-ugralaš gielaid jietnadeami. Dás vuolde muhtin áššit maid ferte muitit go lea jietnadeame sámegiela árbevirolaš fonologalaš vuogádaga mielde. (18) Sánis mas leat guokte stávvala ja go deaddu lea vuosttaš stávvalis ii nuppi stávvala vokála sáhte leahkit guhkki: Sátni/grafema giellaoahppa 4 jietnadeapmi biergu /pier:ku:/ [pier ə ku] (d. [per ə ku]) stállu (nom) /stállu:/ [stallu] d. [stal:u] stálu (akk) /stálu:/ [sta:lu] gahpir /kahpi:r/ [kahpɪr] gávvil /kávvi:l/ [ka:vvɪl] d. [kævvɪl] (19) Go mii jietnadit dihto sániid mii gullat lohtevokála: Sátni/grafema giellaoahppa jietnadeapmi biergu /pier:ku:/ [pier ə ku] (d. [per ə ku]) juolgi /juol:ki:/ [juol ə kɪ] vuolgit - [vuol ə kɪ h t] 3 Nielsen, Konrad (1932). Lappisk ordbok grunnet på dialektene i Polmak, Karasjok og Kautokeino. Oslo. Instituttet for sammenlignende kulturforskning. 4 Dát hámit geavahuvvot Svonni giellaoahpas. Dát leat abstrákta hámit, eai mo sátni jietnaduvvo. Hanna Outakoski 2011 Sida 13

14 (20) Mii eat sáhte hutkat ođđa fonehtalaš mearkkaid dušše dan dihte ahte dat heivejit buorebut sámegillii dahje ahte daid leat álkit oahppat go lohká sámegiela: Sátni/grafema giellaoahppa jietnadeapmi ája /á:ja/ [a:ja] dávvir /távvir/ [ta:vvɪr] d. [tævvɪr] skurču /skurəhču/ 5 [skur ə tʃu] (d. [skur h tʃu]) (21) Máŋgii oaidná maiddái gehčosiid mat oidnojit go mii čállit, muhto eai gullo go sátni jietnaduvvo (okto dahje dihto jietnadanbirrasis): Sátni/grafema giellaoahppa jietnadeapmi vieljat /vielljaht/ 6 [vieʎa h ] 7 d. [vieʎa h t] mánát - (/mánát/) [ma:nə h ] d. [mæ:nə h ] 8 Go mii lohkat teavstta, mii eat loga maid mii gullat. Bustávat leat čállinmearkkat, grafemat, eai jietnadagat. Lea hui dábálaš ahte gielas eai leat seammá olu grafemat go jietnadagat (fonemat). Davvisámegielas geavahuvvot bustávat mat eai gávdno omd. ruoŧagiela alfabehtas nugo omd. č, đ, ŋ, š, ž, ŧ. Muhtin ruoŧagiela bustávat váilot fas davvisámegiela alfabehtas numo q, x, y, å, ä, ö 9. Davvisámegiela oktasaš ortografiija váldojuvvui atnui jagi Girjjit, teavsttat ja sátnegirjji mat álmmostuvve ovdal -79 leat dieđušge čállon boares čállinvuogi mielde numo (22) 10 čájeha. (22) 5 Nickel, Klaus Peter (1990). Samisk grammatik. Sámi oahpahusráđđi. Berlings. s.19 Fuomáš goittotge ahte amerihkálaš fonehtalaš čállinvuogis lea /č/ mielde, muhto ii IPA mearkkain. 6 Ibid. s /ʎ/ lea palataliserejuvvon laterála, dego jietnadivččii l ja j ovttas. 8 Lea vejolaš gullat /t/ gehčosa juos olmmoš jietnada sáni hui dárkilit iige dat lea cealkagis: [ma:nə h t] 9 Loatnasániin, báikenamain ja olbmo namain mii gal sáhttit oaidnit maiddái dáid bustávaid. 10 Nielsen, Konrad (1932). Lappisk ordbok grunnet på dialektene i Polmak, Karasjok og Kautokeino. Oslo. Instituttet for sammenlignende kulturforskning. Bind I A-F, s. 353 Hanna Outakoski 2011 Sida 14

15 5. VOKÁLAFONEMAT - vokálajietnadagat Vokálafonemat gohččoduvvot maiddái namain iešjienat, självljud, dasgo vokála leat stávvala váibmosis ja sáhttá muhtimin ieš ráhkadit olles stávvala dego omd. sánis ája. Árbevirolaččat dadjat ahte davvisámegielas leat 6 vokálaonema: / i e u o ɑ a/. Dasa lassin gullo dihto suopmaniin [æ] muhto das ii leat kontrasterejeaddji doaibmá davvisámegielas ja dat gullo dávjá sajiin gos eará suopmaniin lea guhkes /a/. Ja ovdalis lea juo muitaluvvon ahte maiddái davvisámegiela jietnadeapmi sisttisdoallá šva-jietnadaga [ə] dat ii goittoge leat iehčanas fonema mas lea kontresterejeaddji doaibma davvisámegielas. /i/ jietnadat rievdá maiddái /ɪ/ jietnadaga guvlui omd. deattuhis rabas stávvaliin (juolgi = [juol ə kɪ]). Árbevirolaš giellaoahpain čuožžu maiddái dávjá ahte bustávva á lea álo guhkes /a/, muhto dat ii leat duohta buot suopmanguovlluin iige dat leat njuolggadus mii guoská buot sániid dakkárge suopmanguovlluin gos á ja /a/ dávjá vástidit nubbi nuppi. Davvisámegielas gullojit maiddái jietnadagat /y/ ja /ø/ dasgo omd. báikenamat Suomas, Norggas ja Ruoŧas sisttisdollet dáid jietnadagaid ja loatnasániin sáhttet dat jietnadagat leat čuvvon mielde. Fuomáš ahte buot vokálat mat gullojit duohkin dahje maŋábealde njálmmis leat jorbboduvvon. Ii leat čielggas juosgo jietnadat /ɑ/ mii lea viiddis muhto duohkevokála oba gávdnoge davvisámegielas vai juosgo olbmot muhtin suopmanguovlluin geavahit /a/ dien jietnadaga sajis. Dán gihppagis árvaluvvo ahte jietnadat /ɑ/ ii gávdno dahje lea sehkkejuvvon jietnadagain /ɒ/ mii lea rabas duohkevokála ja jorbboduvvon vokálajietna numo ovdamearkkas (23). (23) arvi/harvi [ɒr ə vɪ] árvidit [ær ə vidi h t] d. [a:rvidi h t] álás alás [a:las] d. [æ:læs] [ala:s] d. [ɒlæs] Ovdamearkkas (23) don oainnát ahte jietnadagat /a/ ja /ɒ/ sáhttet leahkit sajiin mat sirrejit sániid. Muhto mii eat sáhte áibbas sihkkarit dadjat ahte /ɒ/ ferte leahkit davvisámegiela fonema, dasgo mii oaidnit ahte sierra suopmanguovlluin duohkevokála gullo seammá sajiin go nubbi suopmanis lea ovdavokála mii lea dušše vehá eanet jorbboduvvon. Dás mii goittotge navdit ahte jietnadagat /a/ ja /ɒ/ leat iehčanas jietnadagat sámegielas. Dán vuolit skovis don oainnát gos siearra vokálajietnadagat jietnaduvvot ja mat jietnadagat leat jorbboduvvon. Vokálajietnadagat gitta ovddabealde /i/ (/y)/ (ɪ) /e/ (/ø/) (/æ/) /a/ rabas (/ə/) maŋábealde /u/ /o/ (/ɑ/ ) / ɒ / Hanna Outakoski 2011 Sida 15

16 Árbevirolaš vokálat: /ɒ(ɑ) a e i o u/ Lassejietnadagat mat gullojit go mii hupmat: [ə ɪ y æ ø] ja beallevokálat [j w] Diftoŋŋat : /ea ie oa uo/ Hárjehus 1 maid vokálaid don gulat/jietnadat, leatgo dat guhkit vai oanehaččat? Gullogo du jietnadeamis šva-vokála? Hutkka lasi sániid ja bargga ovttas du skuvlaoappáin/-vieljain. Sátni jietnadeapmi 1. ahki 2. eŋgel 3. illu 4. uvlu 5. ovcci 6. eske 7. ija 8. osku 9. idja 10. áhkku 11. ala 12. unni 13. árbi 14. eret 15. oppas 16. ákšu 17. urbi 18. essiiva 19. arvi 20. ávvu 21. ikte 22. olju 23. uksa 24. hávga (dás don dárbbašat beallevokála) 25. isit Hanna Outakoski 2011 Sida 16

17 Hárjehus 2 Man sáni don gulat? Merke dan sáni man don gulat. Du bárra jietnada sániid. 1. áddet(förstå) addit (ge) 21. illu (glädje) ollu (mycket) 2. ahki (ålder) uhki (hot) 22. ollu (mycket) eallu (renhjord) 3. arvi (regn) árvu (värde) 23. amas (okänd) imaš(under, fenomen) 4. amas (okänd) ámmát (yrke) 24. ilbmi (väder) albmi (himmel) 5. álggos (först) olggos (ut) 25. oaivi (huvud) oaivil (åsikt) 6. árbi (arv) urbi (bladknopp) 26. oalgi (skuldra) oalga (strå) 7. áššu (glöd) ávžu (snårskog) 27. oaksi (gren) oakti (regnskur) 8. árru (hinder) árvu (värde) 28. olggoš (skal) olgeš (höger) 9. eallu (renhjord) ealli (djur) 29. ikte (igår) okto (ensam) 10. eaktu (villkor) eatnu (älv) 30. okta (ett) okto (ensam) 11. eanu (morbror) eatnu (älv) 31. olgul (längre ut) olgun (ute) 12. eallu (renhjord) eallju(arbetsiver) 32. olggul (utantill) olgul (längre ut) 13. iske (vi 2 försöker) eske (nyss) 33. astu (fritid ostu (videstam) 14. eahpádus (tvivel oahpahus 34. uksa (dörr) ákšu (yxa) (undervisning) 15. easka (först, inte eske (nyss) 35. unni (liten attr.) unna (liten) innan) 16. ieža (själva) iežá (annan) 36. ullu (ull) ulli (flod, mots. ebb) 17. idja (natt) iđit (morgon) 37. uvja (dun) ávju (egg) 18. ipmi (farbrors el. ipmil (gud) 38. uvdna (ugn) ivdni (ärg) morbrors hustru) 19. árgi (skygg) irgi (fästman) 39. ulda (huldra) alde (på) 20. árgi (skygg) árbi (arv) 40. uhcci (liten) unni (liten) Hárjehus 3 Hutkka sátnebáraid ja hárjehála du skuvlaoappáin/-vieljain Hanna Outakoski 2011 Sida 17

18 6. KONSONÁNTAFONEMAT - konsonántajietnadagat Dása álgui ferte juo dadjat ahte davvisámegiela konsonántavuogádaga govvádusas ii gávdno konsensus, oktasaš oaidnu. Árbevirolaš giellaoahpain oidnojit buotlágán vuogit čállit jietnadeami ja dan mielde maiddái iskat čilget čállinvuogi. Mii galgat iskat oahppat sihke jietnadagaid, jietnadeami ja dasa lassin velá čállima. Máŋgii dát áššit eai gula oktii ja mii fertet obba áigge muitit ahte jietnadeapmi ii leat seammá go čállinvuohki!!! Árbevirolaš giellaoahpaid mielde davvisámegielas leat 27 konsonántafonema. Mii eat álgge dán gurssas muhttit dien čoakkálmasa nu ollu, muhto sávvamis lea ahte mii sáhttit gávdnat buoret vuogi ipmirdit jietnadeami ja seammás oahppat čállit sámegiela. Oktasaš buot máilmmi gielaid konsonánttaide lea ahte áibmu mii golgá min jietnadanapparáhta čađa bissehuvvo dahje hehttejuvvo golgamis juogaládje. Vokálat leat fas jietnadagat main áibmu beassá johttit olles apparáhta čađa oalle álkit (dušše min njuovčča ferte sirdásit bajás dahje vulos dahje ovddos ja maŋos). Konsonánttat eai sáhte ieža ráhkadit stávvala dahje doaibmat stávvala váibmosin (dušše beallevokála dego /w/ sáhttet muhtin gielain leahkit stávvala váibmosis). Danin daid nubbi namma lea mieldejietna, medljud. Mii juohkit konsonánttaid sierra joavkkuide dan mielde gos ja mo jietnadagat ráhkaduvvot. b = /b/ c = /ts/ č = /tʃ/ d = /d/ đ = / ð/ f = /f/ g = /g/ j = /j/ k = /k/ l = /l/ m = /m/ n = /n/ ŋ = /ŋ/ p = /p/ r = /r/ s = /s/ š = /ʃ/ t = /t/ ŧ = /θ/ v = /v/ z = /dz/ ž = /dʒ/ h = /h/ nj = / ɲ/ lj = / λ/ ddj = /Ɉ/ dj = /c/ Hanna Outakoski 2011 Sida 18

19 Hárjehus 1. Deavdde skovi davvisámegiela konsonántajietnadagain ja geavat IPA-mearkkaid. Artikulationsställning/ artikulationssätt Bilabial (båda läpparna) Labiodental (läppar och tänder) Dental och alveolar (tunga mot tänder och tandvallen) Palatal (tungryggen mot olika delar av den hårda gommen) Velar (bakre delen av tungryggen mot mjuka gommen) Laryngal (uttal med hjälp av stämläpparna) t=tonande tl=tonlöst tl t tl t tl t tl t tl t tl t klusiler (luften blockeras helt en kort stund och släpps sedan genom förträngningen) affrikator (kombination där man går från en klusil till en frikativ) frikativor (väsande friktionsljud när luften passerar trång passage) sibilanter (frikativor som bildas när luften pressas mot tänderna) lateraler (bildas då luftströmmen hindras i mittlinjen av munhålan och luften passerar längs tungans sidor) nasaler (bildas när gomseglet är sänkt och luften passerar genom näsan) tremulant (bildas när någon del av talorganen vibrerar) Hárjehus 2 Man konsonánttafonema don gulat sánis? 1. b p 11. n ɲ 21. v f 2. b p 12. dz ts 22. ð Ɵ 3. d t 13. dz ts 23. ð Ɵ 4. d t 14. dz ts 24. s ʃ 5. d t 15. dʒ tʃ 25. s ʃ 6. m n 16. dʒ tʃ 26. s ʃ 7. m n 17. dʒ tʃ 27. l λ 8. n ŋ 18. v f 28. l λ 9. n ŋ 19. v f 29 g k 10. n ɲ 20. v f 30. g k 7. DÁSSEMOLSAŠUPMI(ruoŧagillii) I nordsamiskan finns det ett fenomen som kallas för stadieväxling. Det är en inre ändring i kvantitet (längd) och/eller kvalitet (typ) av ordstammens konsonanter som finns mellan en Hanna Outakoski 2011 Sida 19

20 tryckstark och trycksvag stavelse. Ibland kan denna ändring vara den enda skillnaden mellan två ordformer (ex. guolli nom. sg. - guoli ack el. gen. sg ). Många ord i samiskans (såväl nomen som verb) har stadieväxling, men det finns också ord som inte har stadieväxling (ex. cegget = resa upp t.ex. ett tält). Nybörjare känner ofta att detta system är mycket svår att följa. Lyckas man samla ihop flera olika delar av det här fenomenet blir det ofta en aha-upplevelse för studenten. Tyvärr baseras detta system inte alltid på det verkliga uttalet utan hör till ortografin och skrivregler som man under en lång tid utvecklat för nordsamiskan. Så återigen, det ni hör hjälper er inte alltid att stava rätt och vissa skrivregler måste vi lära in utan att få mycket hjälp av intuitionen! Exempelmeningar med ord som har stadieväxling: 1. Mun boran GUOLI. Jag äter fisk. (fisk, ack sg, objektet) 2. GUOLLI vuojada čázis. Fisken simmar i vattnet. (fisk, nom sg, subjektet) 3. Mun MANAN ruoktot. Jag går hem. (mannat, att gå) 4. Mun oainnán BOHCCO. Jag ser en ren. (ren, ack sg, objektet) 5. BOAZU ruohttá meahcái. Renen springer till skogen. (ren, nom sg, subjektet) Exempelmeningar med ett ord som inte har stadieväxling: 1. USTIT boahtá deike. En vän kommer hit. (vän, nom sg, subjektet) 2. Mun oainnán USTIBA. Jag ser en vän. (vän, ack sg, objektet) I slutet på det här övningshäftet finns de olika stadieväxlingstyperna samlade ihop med några exempel och alla konsonantkluster som deltar i växlingar. Det är inte tanken att du ska kunna dessa växlingar utantill, men du ska kunna förklara vad som är svagt stadium, starkt stadium och extra starkt stadium. Den kunskapen är värdefull när du avgör till vilken ordstamstyp ett ord tillhör. Läs följande minnesregler och lös problemen som följer. På kurssidan kommer det att läggas ut tester där du själv kan försöka klura ut vilken stadieväxlingsgrad som frågas efter. 4. Nomenat (substantiivvat), ka susat ja sojaheapmi 8. Dássemolsašupmi ruoksat = gievrras dássi ruoná = geahnohis dássi ránis= dássemolsašupmi váilu Joavku 1 Joavku 2 Joavku 3 (bárrastávvasánit) (bárahisstávvalsánit) (kontráktasánit) ol ml ol ml ol ml ol ml ol ml nom nom nom akk akk akk gen gen gen ill ill ill lok lok lok kom kom kom ess ess ess guolli l ohcci beana beatnag- ustit ustib- boazu bohccobiergu rgg girku bierggas biergas- siepman siepman- cuoppu cubbo- Fuomáš ahte vuosttaš ja nubbi joavkkus leat nomenat main ii leat ollánge dássemolsašupmi. Hanna Outakoski 2011 Sida 20

21 9. Nomenjoavkkut sátnegirjjis Joavku 1 bárrastávvalnomenat heavdni vnn spindel moarsi brud, fästmö sápmelaš žž čč same gonagas ss s kung vuoddji chaufför áddjá dj farfar,morfar, gubbe Dáid sániid don gávnnat sátnegirjjis go oainnát ahte sáni maŋis čuvvot guovddáškonsonánttat, dahje go oainnát ahte sátni nohká vokálain muhto dan maŋis ii boađe sojahanmátta. Dáin nomeniin lea vuođđohápmi gievrras dásis dallš go sánis lea dássemolsašupmi. Joavku 2 bárahisstávvalnomenat gievkkan kök juoiggus juigos- jojk beana beatnag- hund hivsset hivsseg- toalett, badrum Dáid sániid maŋis oidno sojanmátta. Dát mátta nohká konsonánttain. Muhtumin sojahanmátta lea seammalágán go vuođđohápmi dahje nominatiivva ovttaidlogu hápmi ja dalle don dovddat dán joavkku das, ahte sátni nohká konsonánttain. Joavku 3 - kontráktanomenat boazu bohcco- ren olmmái olbmá- man, vän cuoppu cubbo- groda sarvvis sarvá- hanren olmmoš olbmo- människa Dáid sániid don dovddat go geahčat sáni sojahanmáddaga. Sojahanmátta nohká vokálain. Dáin nomeniin lea vuođđohápmi geahnohis dásis. 10. Hárjehus - dássemolsašupmi Dás vuolde don oainnát nomenbáraid sierra hámiin. Don galggat mearridit man nomenjovkui dát sánit gullet ja gos leat gievrras dásit. guollin (ess) guliide (ill ml) nieiddaide (ill ml) oarri (nom ol) sarvvis (nom ol) váriin (lok ml dahje kom ol) beatnaga (akk dahje gen ol) bohccuide (ill ml) gonagassii (ill ol) goahtái (ill ol) cuoppu (nom ol) álddagasa (akk dahje gen ol) niidii (ill ol) oarris (lok ol) sarvá (akk dahje gen ol) várrái (ill ol) beana (nom ol) boazun (ess) gonagasa (akk dahje gen ol) gođiin (lok ml dahje kom ol) cubbo (akk dahje gen ol) álddagassii (ill ol) Hanna Outakoski 2011 Sida 21

22 suolu (nom ol) sullos (lok ol) láhttis (lok ol) láhttin (ess) ája (nom ol) ádjaga (akk dahje gen ol) eatnis (lok ol) eadni ( nom ol) fierpmi (akk dahje gen ol) fierbmái (ill ol) čázis (lok ol) čáhci (nom ol) Oza dál buot nomeniid ja mearrit daid joavkku. Hanna Outakoski 2011 Sida 22

23 11. Dássemolsašupmi skovit ja ovdamearkkat Fuomáš ahte dáin minstariin lea álo gievrras dássi addojuvvon vuosttamužžan. Muitte goittotge ahte fertet vuos diehtit man jovkui dihto nomen gullá, ovdalgo dieđát makkár dássemolsašupmi das lea. Skovvi 1 x = { /v f ð θ s ʃ l l =ɭ m n ɲ ŋ r/} 1 a) x:x ~ xx ss ~ss llj ~ lj guossi ~ guossi beallji ~ bealji 1 b) xx ~ x nn ~ n ss ~ s monni ~ moni guossa ~ guosa 1 c) x:x ~ x ll ~ l sullo ~ suolu đđ đđ đ ff ff f ll ll l mm mm m nn nn n nnj nnj nj ŋŋ ŋŋ ŋ rr rr r ss ss s šš šš š ŧŧ ŧŧ ŧ vv vv v llj -lj (hll hll hl hrr hrr hr) Skovvi 2 x = { /g b d k p t ts tʃ dz dʒ/} 2 a) x:z ~ xz lg ~lgg lk ~ lkk x:bz ~ xz lbm~ lmm idn ~ inn x:zw~ rbm~ rpm xzw nst ~ nstt bealgi ~ bealggi bálká ~ bálkká čalbmi~ čálmmi seaidni ~ seainni fierbmi ~ fierpmi goansta ~ goanstta đb đbb đg đgg đj đjj đv đvv ib ibb ic icc id idd if iff ig igg ik ikk il ill ihl ihll ihm ihmm ihn ihnn ip ipp ir irr is iss it itt iv ivv iz izz lb lbb lc lcc lč lčč ld ldd lf lff lg lgg lj ljj lk lkk lp lpp ls lss lš lšš lt ltt lv lvv lž lžž mb mbb mp mpp ms mss mš mšš nc ncc nč nčč nd ndd ns nss nt ntt nz nzz nž nžž ŋg ŋgg ŋk ŋkk rb rbb rc rcc rč rčč rd rdd rf rff rg rgg rj rjj rk rkk rp rpp rs rss rš ršš rt rtt rv rvv rz rzz rž ržž sk skk sm smm sp spp st stt šk škk šm- šmm št štt šv švv tk tkk tm tmm vd vdd vg vgg vj vjj vk vkk vl vll vhl vhll vp vpp vr vrr vt vtt vz vzz vž vžž đbm đmm đgŋ đŋŋ ibm imm idn inn igŋ iŋŋ lbm lmm ldn lnn lgŋ lŋŋ vdn vnn vdnj vnnj rbm rpm rdn rtn rdnj rtnj rgŋ rkŋ isk iskk ist istt mšk mškk nsk nskk nst nstt rsk rskk rst rstt vsk vskk Hanna Outakoski 2011 Sida 23

24 x = { /k p t ts tʃ/} 2 b) h:x ~ hx htt ~ ht hcc ~ hc bihttá ~ bihtá meahcci ~ meahci hcc hc hčč hč hkk hk hpp hp htt ht Skovvi 3 x = { /b d d =ɖ g k p t t =ʈ ts tʃ dz dʒ /} 3 a) xx ~ xx dd ~ tt zz ~ cc ddj ~ dj loddi ~ lotti gazza ~ gacca áddjá ~ ádjá 3 xz ~ xz bm~ pm biebmu~ biepmu b) bb pp dd tt ddj dj gg kk zz cc žž čč bm pm dn tn dnj tnj gŋ kŋ Skovvi 4 4 a) hx ~ x hp ~ b lohpi ~ lobi 4 b) h:x ~ x hcc ~ z bohcco ~ boazu 4 c) xz ~ z pm ~ m sápmi ~ sámi 4 d) xx ~ z dj ~ j vuodja ~ vuoja 4 e) k:z ~ vz kt ~ vtt luokta ~ luovtta hc(c) z hč(č) ž hk(k) g hp(p) b ht(t) đ dj j pm m tn n tnj nj kŋ ŋ kc vcc kč včč ks vss kst vsst kš všš kt vtt Hanna Outakoski 2011 Sida 24

25 12. Stadieväxling (förklaring på svenska) 1. har man en växling där två likadana konsonanter (xx) växlar med en likadan konsonant (x) är det alltid dubbelkonsonanten som är det starka stadiet, ex. guossa - guosa gran (starkt svagt), borus - borrosa mat (svagt starkt).. Hittar ni en växling som ser ut som xx-xx i skrift så finns skillnaden endast i uttalet. Ex: bussá - bussá katt (extra starkt starkt), 2. finns det en växling mellan tonande (t.ex. bb, bm) mot tonlösa (pp, pm) konsonanter så är det klustret med de tonande konsonanterna som är det starka stadiet. Ex. loddi - lotti fågel (starkt svagt) biebmu - biepmu mat (starkt svagt), duottar - duoddara fjäll (svagt starkt). Så är fallet även med kluster där något tonande konsonant saknas i svagt stadium, lavdnji lavnnji torv, vdnj (starkt) vnnj (svagt). 3. finns det en konsonantkluster (grupp) som växlar mellan två olika konsonanter (xz) och tre konsonanter (xzz) så är det den kortare gruppen som är starkare (så länge vi inte har ett H i början på konsonantgruppen!) T.ex. lávka vkk väska (starkt svagt), sarvvis sarvá- hanren, älg (svagt starkt). Märk att det är här som många känner att logiken faller sönder, det i sig själv kan vara en bra minnesregel. Hittar ni en konsonant grupp på tre konsonanter som växlar med en grupp som har fler än tre konsonanter så är det den kortare konsonantgruppen som är starkare (de här är ytterst sällsynta och jag har inga exempel att ge er). 4. för konsonantgrupper med H i början gäller följande, (hxx) är starkast, (hx) är näst starkast och dessa kan växla med enkelkonsonanter som inte alls har något med h att göra, i så fall vinner alltid det stadiet i styrka som har ett h i början. Ett exempel på sådana växlingar: láhtti ht golv, htt starkt ht svagt jmf. goahti - goađi (kåta, ht starkt đ svagt) Har ni en växling där vad som helst som har fler konsonanter växlar med en ensamkonsonant så är det större konsonant klustret det starka stadiet och ensam konsonanten det svaga stadiet. T.ex. beana - beatnaga hund (tn starkt och n svagt), biedju - bieju boet ( dj starkt j svagt), suotna - suona brosk (också blodåder) (tn starkt n svagt). 5. KOM IHÅG att vad som är starkt och svagt är inte samma sak som hur orden ska böjas. Olika stammar får olika mönster av stadier i sin böjning och det syns även i exemplen här ovan! Hanna Outakoski 2011 Sida 25

26 13. Nomensojahus skovit NOMENAT Joavku/Grupp 1 Joavku/Grupp 2 Joavku/Grupp 3 (jämnstaviga nomen) (uddastaviga nomen) (sammandragna nomen) (bárrastávval nomenat) (bárahisstávval nomenat) (kontrákta nomenat) Stadieväxling Ingen stadieväxling Stadieväxling Ingen stadieväxling Stadieväxling Stark: Svag: Svag: nom sg nom sg nom sg ill sg ess ess ess Svag: Stark: Stark el. x-stark: alla andra former i andra former andra former (Utjämnad) konsonant träder fram (-idda ändelse i ill pl) FORMER I ORDBOKEN giella l lohkki gáma gápmag- ustit ustib- boazu bohccomiessi s vázzi beana beatnag- eallin eallim- suolu sullobiergu rgg bargi fanas fatnas- buđet buđeh- sarvvis sarvámánná n oahppi dieđa diehtag- mádjit mádjih- cuoppu cubbogumpe mpp ohcci nagir nahkár- orbbeš orbbež- lakkis laggábáŋko ŋkk ruhta đ eadni tn gonagas ss s (gonagas nom sg - gonagasa gen/ack sg - gonagassii ill sg- gonagassan ess) mánnu n sápmelaš žž čč (sápmelaš - sápmelačča - sápmelažžii - sápmelažžan) oabbá pp balddonas ss s (balddonas - balddonasa - balddonassii - balddonassan) baste stt opmodat hk g (opmodat - opmodaga - opmodahkii - opmodahkan) -a- -á- -i- -e- -u- (-o-) nom sg giella mánná miessi gumpe biergu (báŋko ) ack sg giela máná miesi gumppe bierggu (báŋkko) gen sg giela máná miesi gumppe bierggu (báŋkko) ill sg gillii mánnái miessái gumpii birgui (báŋkui) lok sg gielas mánás miesis gumppes bierggus (báŋkkos) kom sg gielain mánáin misiin gumppiin biergguin (báŋkkuin) nom pl gielat mánát miesit gumppet bierggut (báŋkkot ) ack pl gielaid mánáid misiid gumppiid biergguid (báŋkkuid) gen pl gielaid mánáid misiid gumppiid biergguid (báŋkkuid) ill pl gielaide mánáide misiide gumppiide biergguide (báŋkkuide) lok pl gielain mánáin misiin gumppiin biergguin (báŋkkuin) kom pl gielaiguin mánáiguin misiiguin gumppiiguin biergguiguin (báŋkkuiguin) ess giellan mánnán miessin gumpen biergun (báŋkon) Hanna Outakoski 2011 Sida 26

27 Ett annat exempel nom sg ruhta oabbá eadni baste mánnu ack sg ruđa oappá eatni bastte mánu gen sg ruđa oappá eatni bastte mánu ill sg ruhtii oabbái eadnái bastii mánnui lok sg ruđas oappás eatnis basttes mánus kom sg ruđain oappáin etniin basttiin mánuin ess ruhtan oabbán eadnin basten mánnun nom pl ruđat oappát basttet eatnit mánut ack pl ruđaid oappáid etniid basttiid mánuid gen pl ruđaid oappáid etniid basttiid mánuid ill pl ruđaide oappáide etniide basttiide mánuide lok pl ruđain oappáin etniin basttiin mánuin kom pl ruđaiguin oappáiguin etniiguin basttiiguin mánuiguin (njeallje/njealjet njealje/njeljiid njealje/njeljiid njelljii/njeljiide njealjes/njeljiin njeljiin/njeljiiguin njealljen) Hanna Outakoski 2011 Sida 27

28 14. K ásusgehčosat ja sojaheapmi Joavku 1 - bárrastávvalnomenat guolli guoli+ t = guolit guoli guoli +id= guliid guolli+i = guolláí guoli + ide=guliide vokaländring guoli+s = guolis guoli +in = guliin guoli +in = guliin guoli +iguin = guliiguin guolli+n = guollin giella giela giela gielaid giella+i >giellii = gielaide gillii vokaländring OCH diftongförenkling gielas gielain gielain gielaiguin giellan mánná máná mánnái mánás mánáin mánát mánáid mánáide mánáin mánáiguin mánnán Muitte ahte dán nomenjoavkkus leat sihke dakkár sánit main lea dássemolsašupmi (omd. guolli l ja miessi s) ja sánit main dássemolsašupmi váilu (omd. moarsi ja vuoddji)! eallu ealut ealu ealuid eallu +i> eallui = ealuide ellui!!! diftongförenkling ealus ealuin ealuin ealuiguin eallun gumpe gumppet gumppe gumppe+id= gumppiid gumpe+i = gumpii gumppe+ide = vokaländring gumppiide gumppes gumppe+in = gumppiin gumppe+in = gumppe+iguin = gumppiin gumppiiguin gumpen gonagas gonagasa gonagassii gonagasas gonagasain gonagasat gonagasaid gonagasaide gonagasain gonagasaiguin gonagassan nom ol/- nom ml/ -t gen dahje akk ol /- gen dahje akk ml /-id ill ol /-i ill ml/ -ide lok ol/ -s lok ml/ -in kom ol /-in kom ml/ -iguin essiv/-n Hanna Outakoski 2011 Sida 28

29 Joavku 2 bárahisstávval nomenat (K= konsonánta mii boahtá oidnosii go sátni sojahuvvo) nom ol/ - nom ml/ -Kat gen dahje akk ol/ -Ka gen dahje akk ml/ -KIid ill ol/ -KIi ill ml/ -KIidda lok ol/ -KIs lok ml/ -KIin kom ol / -KIin kom ml/ -KIiguin essiv/ -n/ -KIn nom ol/ - gen dahje akk ol/ -Ka ill ol/ -KIi lok ol/ -KIs kom ol / -KIin nom ml/ -Kat gen dahje akk ml/ -KIid ill ml/ -KIidda lok ml/ -KIin kom ml/ -KIiguin essiv/ -n/ -KIn Ovdamearkkat beana beatnagat beatnaga beatnagiid beatnagii beatnagiidda beatnagis beatnagiin beatnagiin beatnagiiguin beanan ája ádjaga ádjagii ádjagis ádjagiin eaiggát eaiggáda eaiggádii eaiggádis eaiggádiin ádjagat ádjagiid ádjagiidda ádjagiin ádjagiiguin ájan eaiggádat eaiggádiid eaiggádiidda eaiggádiin eaiggádiiguin eaiggádin Muitte ahte dán nomenjoavkkus leat sihke dakkár sánit main lea dássemolsašupmi (omd. beana ja ája) ja sánit main dássemolsašupmi váilu (omd. eaiggát ja ustit). Sátnegirjjis don sáhtát johtilit dárkkilasttit leago sánis dássemolsasupmi vai ii. beana beatnagustit ustib- ustit ustiba ustibii ustibis ustibin ustibat ustibiid ustibiidda ustibiin ustibiiguin ustibin Hanna Outakoski 2011 Sida 29

30 Joavku 3 kontrákta nomenat (K = máddaga maŋimuš konsonánta) nom ol/ - nom ml/ -t gen dahje ackk ol/ - gen dahje akk ml/ -id ill ol/ -i ill ml/ -ide lok ol/ -s lok ml/ -in kom ol / -in kom ml/ -iguin essiv/ -n/ -KIn cuoppu cubbo cubbo+i = cubbui cubbos cubbo+in = cubbuin cubbot cubbo+id = cubbuid cubbo+ide = cubbuide cubbo+in = cubbuin cubbo+iguin= cubbuiguin cuoppun sarvvis sarvá sarvái sarvás sarváin sarvát sarváid sarváide sarváin sarváiguin sarvvisin olmmoš olbmo olbmo+i = olbmui olbmos olbmo+in = olbmuin olbmot olbmo+id = olbmuid olbmo+ide = olbmuide olbmo+in = olbmuin olbmo+iguin = olbmuiguin olmmožin suolu sullo sullo+i = sullui sullos sullo+in = sulluin sullot sullo+id = sulluid sullo+ide = sulluide sullo+in = sulluin sullo+iguin = sulluiguin suolun Hanna Outakoski 2011 Sida 30

31 5. Vearbajoavkkut 15. Vearbbaid dássemolsašupmi 1. Preseansa JOAVKU 1 JOAVKU 2 JOAVKU 3 sg du pl sg du pl sg du pl mannat n, boahtit đ, oaggut kk muitalit, boradit, himihit, njuikkestit arvát, cegget, oidnot 2. Preterihtta sg du pl sg du pl sg du pl Sojahangehčosat sierra áigehámiin ja sierra vearbajoavkkuin Bárrastávvalvearbbat Joavku 1 Preseansa 1 s/ -n 1 d/ - 1 p/ -t 2 s/ -t 2 d/ -beahtti 2 p/ -behtet 3 s/ - 3 d/ -ba 3 p/ -t Bárrastávvalvearbbat Joavku 1 Preterihtta 1 s/ -n 1 d/ -ime 1 p/ -imet 2 s/ -t 2 d/ -ide 2 p/ -idet 3 s/ (-i) 3 d/- iga 3 p/ - Bárahisstávvalvearbbain ja kontráktavearbbain ii leat dássemolsašupmi! Dás vuolde oainnát sojahangehčosiid ja lassevokálaid sierra áigehámiin Bárahisstávvalvearbbat Joavku 2 preseansa/preterihtta 1 s/ pres. -an/pret. -in 1 d/ -e(tne)/ -eimme 1 p/ -(i)t /- eimmet 2 s/ -at/-it 2 d/ -eahppi/ -eiddet 2 p/ -ehpet/ -eiddet 3 s/ (-a)/-(i)i 3 d/ -eaba/ -eigga 3 p/ -(i)t/ -e(dje) Kontráktavearbbat Joavku 3 preseansa/preterihtta 1 s/ pres. -n/pret. -jin 1 d/ -je(tne)/ -ime 1 p/ -(i)t /- imet 2 s/ -t/-jit 2 d/ -eahppi/ -eiddet 2 p/ -ehpet/ -eiddet 3 s/ -/-i 3 d/ -eaba/ -eigga 3 p/ -jit/ -je(dje) Fuomáš! Go mii sojahit vearbbaid, sáhttet vokálat vearbbaid siste rievdat. Dat rievdadusat eai oidno dáin skoviin, muhto don fertet muitit gos dakkár rievdadusat dáhpáhuvvet. Hanna Outakoski 2011 Sida 31

32 6. Preseansa ja preterihtta, biehttaleapmi Mii sáhttit hupmat dáhpáhusaid birra mat dáhpáhuvvet juste dál dahje mat leat dáhpáhuvvan ovdal ságastandilálašvuođa. áigi DOLOŠ Preterihtta Mun mannen olggos. Dáláš Preseansa Mun manan olggos. Boahttevuohta Futurum davvisámegielas ii gávdno sierra morfologiija dán áigehámis 17. Hárjehus Vuosttaš vearbajoavku (bárrastávvalvearbbat) -a- vearbbat VERB: VIEHKAT g Sg Dual Pl Sg Dual Pl 1 pr viegan vihke viehkat vihken viegaime viegaimet 2 pr viegat viehkabeahtti viehkabehtet vihket viegaide viegaidet 3 pr viehká viehkaba vihket viegai viegaiga vihke PRESEANSA PRETERIHTTA DINA VERB = LOHKAT g (läsa), JEARRAT r (fråga), STOAHKAT g (leka), SUHKAT g (ro med åror eller gunga), MANNAT n ( gå), GÁHTAT đ (ångra sig) 1 pr Sg Dual Pl Sg Dual Pl 2 pr 3 pr 1 pr 2 pr 3 pr Hanna Outakoski 2011 Sida 32

33 1 pr 2 pr 3 pr 1 pr 2 pr 3 pr 1 pr 2 pr 3 pr 1 pr 2 pr 3 pr Deavdde rivttes hámiid skoviide. Ivdne dasto skoviid nu, ahte gievrras dási hámit leat ivdnejuvvon ruoksadin ja geahnohis dási hámit leat ivdnejuvvon ruonán. Juohke vearbbas galggaše dalle leahkit logi (10) rukses ruvddu ja gávcci (8) ruoná ruvddu. Hanna Outakoski 2011 Sida 33

34 18. Hárjehus - mii áigehámiid lea jearaldagas? Cealkka mening Tempus 1. Nieiddat stohket olgun. 2. Boares olmmái logai aviissa. 3. Don jerret ovtta jearaldaga. 4. Mun viegan skuvlii. 5. Mu ustit stoagai Márehiin. 6. Soai viegaiga stobu lusa. 7. Dii jearrabehtet gos girku lea. 8. Doai stoagaide olgun eske. 9. Moai lohke girjji mánnái. 10. Sii lohke girjji mánnái. HUPMAT m (prata) Mun HUMAN - HUPMEN Don HUMAT HUPMET Son HUPMÁ HUMAI Moai HUPME HUMAIME Doai HUPMABEAHTTI HUMAIDE Soai HUPMABA HUMAIGA Mii HUPMAT HUMAIMET Dii HUPMABEHTET HUMAIDET Sii HUPMET HUPME GEAHČČAT hč (titta) Mun GEAHČAN GEHČČEN Don GEAHČAT GEHČČET Son GEAHČČÁ GEAHČAI Moai GEHČČE GEAHČAIME Doai GEAHČČABEAHTTI GEAHČAIDE... Soai GEAHČČABA GEAHČAIGA Mii GEAHČČAT GEAHČAIMET Dii GEAHČČABEHTET GEAHČAIDET Sii GEHČČET - GEHČČE Hanna Outakoski 2011 Sida 34

35 19. Hárjehus oza buot i- vearbbaid ja deavdde hámiid skoviide Ikte go mun ledjen gávppis, mu ustibat oidne mu doppe ja bohte dan maŋŋá mu lusa guossái. Mii vujiimet gili čađa mu viesu šilljui. Mun vudjen mu biillain ja Ánde ja Piera vujiiga fas iežaska biillaiguin. Mis lei hui somás eahket. Moai Pierain borddiime ovtta bihttábordima/bihttáspealu. Ánde bođii geahččat munno dan maŋŋá go son lei borran. Mun vuiten oktii koartaspealus ja Piera vuittii golbmii. Ándde moarsi bođii maiddái mu geahčái. Ánde ja su moarsi vuittiiga mu ja Piera badjel diehtogilvvus. Diekkár gilvvu leage álkit vuoitit juos dovdá bures iežas bára. Go diibmu lei juo okta ihkku, Piera vulggii ruoktot. Manai vel vehá áigi ovdalgo Ánde ja Biret maiddái vulggiiga ruoktot. Loahpas mun maid vulgen nohkkat. VEARBA 1: OAIDNIT inn sg dual pl 1 pr oainnán oidne oaidnit 2 pr oainnát oaidnibeahtti oaidnibehtet 3 pr oaidná oaidniba oidnet PRESEANSA PRETERIHTTA VEARBA 2: BOAHTIT đ sg dual pl 1 pr boađán bohte boahtit 2 pr boađát boahtibeahtti boahtibehtet 3 pr boahtá boahtiba bohtet PRESEANSA PRETERIHTTA Vállje ovtta vearbba ja deavvde guktuit skoviid dien vearbba jelgii: VUOLGIT lgg dahje VUODJIT j dahje VUOITIT itt ol gl ml ol gl ml PRESEANSA PRETERIHTTA Hanna Outakoski 2011 Sida 35

36 20. Hárjehus u vearbbat vuosttaš vearbajoavkkus Dál don leat juo oaidnán maid galggat jurddašit go leat ohcamin vearbbaid mat gullet vuosttaš vearbajovkui. Dán hárjehusas don oaččut buot gárvves vearbahámiid ja galggat deavdit rivttes hámiid skoviide. 1 sg dual pl sg dual pl 2 3 PRESEANS oaggut kk (inf) meta oggon oaggut oakkuidet oggo PRETERIHTTA oggot oakkuimet oakkut oakkuiga oagguba oaggu oakkuide oaggubehtet oakkui oaggubeahtti oggot oggo oakkuime oakkun PRESEANSA oažžut čč (inf) få ožžon oaččuidet oažžut oaččuime ožžot oaččuimet oažžu oažžubeahtti oaččut oaččuide ožžot oaččui PRETERIHTTA oažžuba oažžubehtet oaččuiga ožžo ožžo oaččun PRESEANSA PRETERIHTTA orru r (inf) bo orrot oruimet orut oruiga orron orrut orruba orru oruide orrubehtet orui oruidet orro orrubeahtti orrot orro oruime orun Hanna Outakoski 2011 Sida 36

37 21. Hárjehus loga teavstta ja guorahala hámiid numo ovdamearkkas Go juovlabasit lahkonit, de olbmuide šaddá miella gávppašit. Sii ostet närma sig.pres.3pl skeaŋkkaid alccesis ja olles bearrašii. Mii golahit hirbmat olu ruđa skeaŋkkaide ovdal juovllaid. Ja go juovllat nohket, mii oastit velá eanet. Gávvilis gávpeolmmái álgá loktet hattiid juo golggotmánus vai sáhttá dasto vuolidit hattiid juovllaid maŋŋá. Ja mii jáhkkit ahte mii oastit hálbbes gálvvuid. Dovddatgo don iehčat/iežat dán muitalusas? Luohtátgo hattiid vuoládussii juovllaid maŋŋá? Mun in luohte. Ferte gávdnot buoret vuohki oastit hálbbes gálvvuid. Piera ja Elle oastiba iežaska sabehiid geassemánus. Máret-áhkku oastá juovlačiŋaid njukčamánus. Mun plánen oastit mu skeaŋkkaid juo borgemánus. Muhto dat leage áidna maid mun lihkostuvan dahkat, plánet. Loahppaloahpas mun čuoččun goittotge dien guhkes olbmoráiddus juohke jagi dušše moadde beaivvi ovdal juovllaid. Inge mun veaje beroštit vuoliduvvon hattiin dan maŋŋá. Juohke jagi mun mearridan ahte in galgga oastit ovttage skeaŋkka juos in juo daga dan ovdal golggotmánu. Mo son manná dán háve? Hanna Outakoski 2011 Sida 37

38 Sierra vearbajoavkkut Sátneluohkká: VEARBBAT Joavku 1 Bárrastávval vearbbat dássemolsašupmi golbma máddaga (a,i,u) siskkáldas rievdadusat: vokálarievdadusat ja diftoŋŋanjuolga omd. viehkat g, boahtit đ, oaggut kk Joavku 2 bárahisstávval vearbbat dássemolsašupmi váilu mátta nohká konsonánttain (mátta boahtá oidnosii go váldá eret infinitiivva gehčosa -it) boradit > borad- viehkalit>viehkal Joavku 3 kontrákta vearbbat dássemolsašupmi váilu golbma máddaga (á,e,o) muhttin hámiin boahtá lassekonsonánta oidnosii ex. ceggejit olus ođđasut vearbbat ja loatnasánit 22. Hárjehus man jovkui dát vearbbat gullet? diehtit đ luohttit ht gullot birget ráhkistit vášuhit biđget nágodit lávgodit fertet himihit galgat lgg dánset basadit čájehit čohkkát dáhpet ohcat z buđaldit Hanna Outakoski 2011 Sida 38

39 23. Hárjehus vearbbat nubbi vearbajoavkkus VEARBA: JORGALIT Vuosttaš lávki> váldde eret infinitiivva gehčosa > JORGAL- (mátta) Nubbi lávki > lasit sojahangehčosiid, ale vajáldahte lassevokála sg dual pl sg dual pl 1 pr jorgalan jorgaletne jorgalit jorgalin jorgaleimme jorgaleimmet 2 pr jorgalat jorgaleahppi jorgalehpet jorgalit jorgaleidde jorgaleiddet 3 pr jorgala jorgaleaba jorgalit jorgalii jorgaleigga jorgaledje Preseansa Preterihtta Du VEARBBAT ráhkistit nágodit čájehit lávgodit vášuhit buđaldit himihit basadit 1 pr sg dual pl sg dual pl 2 pr 3 pr Hanna Outakoski 2011 Sida 39

40 24. Hárjehus bija vearbbaid muitalussii PRESEANSA Áhkku čohkká dollagáttis ja (berätta) doložiid birra. Su muitalusas (vara) golbma vieljaža vuolgán johttit máilbmái. Nuoramus viellja (sakna) vánhemiiddis hui sakka. Son (bestämmer) juo vuosttaš gilážis ahte galgá gávdnat alccesis moarssi ja máhccat ruoktut. Ja nu son dahká maiddái ja su vánhemat (glädja sig). Boarráseamos bárdni (resa/färdas, inte johttit) ránnjariikii ja báhcá dohko. Gaskkamus bárdni ii gávnna ráfi gostige. Son (vandra) agi beaivve birra máilmmi, iige (stanna, NEG FORM!) goassige. PRETERIHTTA Áhkku čohkkái dollagáttis ja (berätta) doložiid birra. Su muitalusas (vara) golbma vieljaža vuolgán johttit máilbmái. Nuoramus viellja (sakna) vánhemiiddis hui sakka. Son (bestämmer) juo vuosttaš gilážis ahte galggai gávdnat alccesis moarssi ja máhccat ruoktut. Ja nu son dagai maiddái ja su vánhemat (glädja sig). Boarráseamos bárdni (resa/färdas, inte johttit) ránnjariikii ja bázii dohko. Gaskkamus bárdni ii gávdnan ráfi gostige. Son (vandra) agi beaivve birra máilmmi, iige (stanna, NEG FORM I DÅTID!) goassige. Hanna Outakoski 2011 Sida 40

41 25. Hárjehus goalmmát vearbajoavku kontraktá vearbbat VERBET: OIDNOT Vuosttaš lávki> váldde eret infinitiivva gehčosa >OIDNO- (mátta) Nubbi lávki > lasit sojahangehčosiid, muitte vokálarievdadusaid preterihtas (ei>ii, oi>ui muhto ái>ái) sg dual pl sg dual pl 1 pr oidnon oidnojetne oidnot oidnojin oidnuime oidnuimet 2 pr oidnot oidnobeahtti oidnobehtet oidnojit oidnuide oidnuidet 3 pr oidno oidnoba oidnojit oidnui oidnuiga oidnojedje presens nutid preteritum - dåtid DINA VERB biđget fertet gullot dánset birget dáhpet čohkkát 1 pr sg dual pl sg dual pl 2 pr 3 pr Preseansa Preterihtta Hanna Outakoski 2011 Sida 41

42 26. Hárjehus mii áigehámiid? Cealkka mening Tempus 1. Nieiddat ceggejit lávu beldui. 2. Boares nisu vieččai aviissa. 3. Don dánsejit olles ija. 4. Mun vulgen skuvlii. 5. Mu ustit berošta dus. 6. Soai basadeaba eahkedis. 7. Dii birgiidet dálvvi badjel. 8. Doai dáhpebeahtti munnuide. 9. Moai ohce suollemas geainnu. 10. Sii borahit láibbi miessái. 11. Mun máhccen ruoktot. 12. Soai buvttiiga illusága. 13. Sii suoladedje bohccuid. 14. Olgun arvái. 15. Dii liikuidet čájálmassii. 16. Soai čohkkáiga gasku láhtti. 17. Don jeđđet mu. 18. Mii leimmet olgoriikkas dalle. 19. Don fitnet Gironis. 20. Don fidnet ruđa mus. 21. Don finat mu guossis. 22. Doai gullabeahtti lávlaga. Hanna Outakoski 2011 Sida 42

43 Biehttaleaddji preseansa ja preterihtta Pronomenat Mun Don Son/Dat Negašuvdna (persovdna ja lohku) IN IT II Moai Doai Soai EAN EAHPPI EABA + VEARBA (ÁIGI) Mii Dii Sii EAT EHPET EAI Biehttaleaddji vearbahámit preseanssas/preterihtas(perfekt particip) Joavku 1 (inf) juhkat g dricka viehkat g springa vázzit cc gå/promenera boahtit đ komma lávlut vll sjunga oaggut kk meta geahnohis dássi juga viega vácce boađe lávllo oakko gievrras dássi juhkan viehkan vázzán boahtán lávlon oggon Grupp 2 (inf) basadit tvätta sig buđaldit syssla viehkalit springa kort/snabbt Grupp 3 (inf) čohkkát sitta birget klara sig oidnot synas basat buđal_ viehkal čohkká birge oidno basadan buđaldan viehkalan čohkkán birgen oidnon Hanna Outakoski 2011 Sida 43

44 27. Hárjehus daga biehttaleaddji cealkagiid It galgga muhttit cealkaga áiggi! Cealkka mening Biehttaleaddji cealkka 1. Nieiddat ceggejit lávu beldui. 2. Boares nisu vieččai aviissa. 3. Don dánsejit olles ija. 4. Mun vulgen skuvlii. 5. Mu ustit berošta dus. 6. Soai basadeaba eahkedis. 7. Dii birgiidet dálvvi badjel. 8. Doai dáhpebeahtti munnuide. 9. Moai ohce suollemas geainnu. 10. Sii borahit láibbi miessái. 11. Mun máhccen ruoktot. 12. Soai buvttiiga illusága. 13. Sii suoladedje bohccuid. 14. Olgun arvái. 15. Dii liikuidet čájálmassii. 16. Soai čohkkáiga gasku láhtti. 17. Don jeđđet mu. 18. Mii leimmet olgoriikkas dalle. 19. Don fitnet Gironis. 20. Don fidnet ruđa mus. 21. Don finat mu guossis. Hanna Outakoski 2011 Sida 44

45 28. Hárjehus čále sámegillii Översätt/skriv följande meningar på nordsamiska Svenska Jag åt kött igår när du kom hem. Samiska Min familj reser till Norge om det är fint väder i juni. Máret och Piera sjunger till barnen. Du sjunger inte. Vi två tvättar oss varje kväll. Du är inte lärare. Han var inte hemma när vi kom förbi. Jag pratade med honom om den saken. Fåglarna flög till trädet bakom huset. Vi flög utomlands. De två kan inte svenska. Ni tyckte om filmen fast den var lång. Du tog inte väskan med dig. Vi ljuger inte. Hanna Outakoski 2011 Sida 45

46 29. Hárjehus man jovkui dát vearbbat gullet? Vearba joavku Vearba joavku gullat l ruohttat ht nohkat g suorganit nohkkat hk heahpanit njuiket bovret arvit rvv sáhttit ht oaidnit inn duostat stt muitalit buorránit lahkonit bivdit vdd čuovvut v plánet heaitit itt álgit lgg ballat l dagahit ordnet málestit vilppastit dáhttut ht fuobmát čatnat n seastit stt rievdat vdd rohkadallat l rievdadit ráhkistit čahkat g liikot deaddit tt luoikat ikk stivret Vállje dál logi vearbba ja daga cealkagiid. Vihtta cealkaga galget leat biehttaleaddjit. Hanna Outakoski 2011 Sida 46

47 Imperatiiva gohččun ja ávžžuhusat Vuosttaš joavkku vearbbat bárrastávval vearbbat -a- vearba (viehkat g/mannat n) -i- verb (boahtit đ) -u- verb (čierrut r) 1ol vihkon/mannon bohton čirron 2ol viega/mana boađe čiero 3ol vihkos/mannos bohtos čirros 1gl vihkku/mannu boahttu čierru gl viehkki/manni boahtti čierru 3gl vihkoska/mannoska bohtoska čirroska 1ml vihkot/viehkkut/ mannot/mannut bohtot/boahttut čirrot/čierrut 2ml vihket/viehkkit mannet/mannit bohtet/boahttit čirrot/čierrut 3ml vihkoset/mannoset bohtoset čirroset Nuppi joavkku vearbbat - bárahisstávvalvearbbat LEAT MUITALIT BASADIT 1ol lehkon muitalehkon basadehkon 2ol leage muital basat OBS!!! 3ol lehkos muitalehkos basadehkos 1gl leadnu/leahkku muitaleadnu basadeadnu 2gl leahkki muitaleahkki basadeahkki 3gl lehkoska muitalehkoska basadehkoska 1ml muitaleadnot/ basadeadnot/ leadnot/lehkot muitalehkot basadehkot 2ml lehket muitalehket basadehket 3ml lehkoset muitalehkoset basadehkoset Goalmmát joavkku vearbbat kontrákta vearbbat -á- verb -e- verb -o- verb 1ol čohkkájehkon jeđđejehkon liikojehkon 2ol čohkká jeđđe liiko 3ol čohkkájehkos jeđđejehkos liikojehkos 1gl čohkkájeadnu/-jeahkku jeđđejeadnu/-jeahkku liikojeadnu/-jeahkku 2gl čohkkájeahkki jeđđejeahkki liikojeahkki 3gl čohkkájehkoska jeđđejehkoska liikojehkoska 1ml čohkkájetnot/-jeahkkot jeđđejetnot/-jeahkkot liikojetnot/-jeahkkot 2ml čohkkájehket jeđđejehket liikojehket 3ml čohkkájehkoset jeđđejehkoset liikojehkoset Hanna Outakoski 2011 Sida 47

48 30. Hárjehus - imperatiivvat Nubbi persovdna don válljet logu... Ruoŧagillii Gå till affären! Sámegillii Ge mig en bok! Skicka brevet till mormor! Visa mig ditt hus! Tvätta dig! Var min vän! Kom hem! Prata med henne! Res till Italien! Flytta härifrån! Förklara det här ordet! Vänd dig om! Kom till mig! Sitt ner! Hanna Outakoski 2011 Sida 48

49 Biehttaleaddji IMPERATIIVA Persovdna Negašuvda biehttalanhámis Vearba preseansas ja biehttalanhámis 1sg = Mun/Mon ALLON 2sg = Don ALE t.ex. 3sg = ALLOS Son/Dat/Dát/Diet/Duot mana boađe 1dual = Moai ALLU vuolgge 2dual = Doai ALLI muital 3dual = Soai ALLOSKA boras 1pl = Mii ALLOT cegge 2pl = Dii ALLET dánse 3pl = Sii/ ALLOSET Dat/Dát/Diet/Duot 31. Hárjehus biehttaleaddji imperatiivvat Ruoŧagillii Ät(2sg) inte kött varje dag! Sámegillii Res (2pl) inte till Norge. Sjung (2dual) inte! Må jag inte sjunga! Tvätta er(2du) inte! Låt de två inte vara lärare! Kom(2sg) inte hem! Sámegillii Ale huma suinna! Allet vuoje Gironii! Allos oastte maŋimuš aviissa! Alli ságas sámegillii! Ale jorgal davás! Ale váldde lávkka! Allot gielis! Ruoŧagillii Hanna Outakoski 2011 Sida 49

50 32. Hárjehus guldal ja čále sámegillii 1. Cealkka Hanna Outakoski 2011 Sida 50

51 33. Hárjehus čále sámegillii Ruoŧagillii 1. De två känner mig. Sámegillii 2. Du köpte en ny tröja. 3. Rök inte inomhus (siste)! 4. Jag berättar en hemlighet. 5. Bry dig inte om mig! 6. Gå tvätta(inf) er nu! 7. Ljug inte! (2sg) 8. Ni såg oss. 9. Ni två letar efter hästen. 10. De (pl) matade renarna. ( mata biebmat pm inf) 11. Gå inte (2du) ut! 12. De två reste till utlandet. 13. Han stjäl renar. 14. Det regnar. 15. Igår snöade det. 16. Sitt inte (2pl) mitt på golvet! 17. Du tycker inte om mig. 18. Vi älskade tävlingar. 19. Du åkte till Umeå. (Ubmi) 20. Ta inte (2sg) min bil! 21. Du gick till kyrkan. (lusa=till) Hanna Outakoski 2011 Sida 51

52 7. Perfeakta ja pluskvamperfeakta Perfeakta muitala ahte juoga LEA dáhpáhuvvan. Pluskvamperfeakta muitala ahte juoga LEI dáhpáhuvvan vel ovdalut. PLUSKVAMPERFEAKTA Mun ledjen mannan olggos. PERFEAKTA Mun lean mannan olggos. áigi LEAT Preseansa (har) Preterihtta (hade) 1ol lean ledjen 2ol leat ledjet 3ol lea lei/leai 1gl letne leimme 2gl leahppi leidde 3gl leaba leigga 1ml leat leimmet 2ml lehpet leiddet 3ml leat ledje Hanna Outakoski 2011 Sida 52

53 Perfeavtta partisihppa Partisihppa Joavku 1 gievrras dássi Joavku 2 Joavku 3 Infinitiiva viehkat g springa gullat l höra oaidnit inn se sihtit đ vilja čierrut r gråta áigut igg ska leat vara/ha muitalit berätta borgguhit röka čohkkát sitta cegget resa(upp) oidnot synas perfeavtta partisihppa viehkan gullan oaidnán sihtán čirron áigon leamaš/leamašan muitalan borgguhan čohkkán ceggen oidnon Perfekt lea dahkan Pluskvamperfekt lei dahkan Mun/mon lean vuolgán har farit ledjen vuolgán hade farit Don leat vuolgán ledjet vuolgán Son lea vuolgán lei vuolgán Moai letne vuolgán leimme vuolgán Doai leahppi vuolgán leidde vuolgán Soai leaba vuolgán leigga vuolgán Mii leat vuolgán leimmet vuolgán Dii lehpet vuolgán leiddet vuolgán Sii leat vuolgán ledje vuolgán OBS! Mun in leat vuolgán. Jag har inte... Mun in lean vuolgán. Jag hade inte... Don it leat vuolgán. Don it lean vuolgán. osv. Hanna Outakoski 2011 Sida 53

54 34. Hárjehus čále sámegillii Ruoŧagillii 1. De två hade ätit allt (buot/visot). Sámegillii 2. Du har köpt en jacka. 3. Vi hade läst boken. 4. Jag har sagt ditt namn. 5. Han har älskat mig. 6. Ni två har skrattat i kyrkan. 7. Jag hade inte åkt. 8. Ni hade hört oss. 9. Ni två hade sökt efter huset. 10. De har matat renarna. 11. Du hade inte gått ut. 12. De två har rest till Finland. 13. Han har stulit pengar. 14. Det hade regnat ute. 15. Det har snöat. 16. Vi två har gått runt huset. 17. Ni två hade inte sålt kläder. 18. Vi hade tvättat bordet. 19. Ni har rest till Kiruna. 20. Hon hade tagit väskan. 21. Jag har skrivit meningar. Hanna Outakoski 2011 Sida 54

55 35. Hárjehus guorahala vearbahámiid Háhčešeatni ja Njávešeatni De leigga guokte oappážaga, nuppi namma leai Háhčešeatni ja nuppi namma leai Njávešeatni ja soai oruiga muhtin vári nalde. Sudnos leai goahti goappásge ja sudnos leai boazu goappásge, maid soai láviiga bohčit, mii leai sudno ealáhus. Dát bohccot leigga dakkárat, ahte soai [=renarna] eaba dárbbašan gehččot, dat bođiiga ieža goađi lusa juohke bohčináiggi iđedis ja eahkedis. De go soai leigga ovtta geardde vuolgán meahccái, bohcco-guovttis namalassii (nämligen), de álggiiga sártnodallat. Dadjá Háhčešeani boazu: De mon áiggun vuolgit eret ja guođđit eamidan ruoktot. Dadjá Njávešeani boazu: Manin don áiggut vuolgit? Mon áiggun vuolgit dannego mu eamit lea nu bahá mu vuostá. Son láve mu čorbmat ja čiekčat go mu bohčá ja dan dihte mon ferten vuolgit eret su luhtte. Dadjá Njávešeani boazu: In mon galle áiggo vuolgit. Mu eamit lea nu buorre munnje. Son njávkkada álo mu go son bohčá mu, dan dihte mon in raske vuolgit su luhtte eret, vai son ii báze nealgut. Muhto Háhčešeani boazu dajai: Mon ferten galle vuolgit, dasgo in mon eambbo sáhte das orrut, dainna go mu eamit lea nu garas munnje. Ja de son dajai dearvvuođaid guoibmásis ja de vulggii, ii ge boahtán šat goassege ruoktot. Muhto Njávešeani boazu bázii eamidis lusa. Ja nu lea šaddan Háhčešeani boazu goddin ja Njávešeani boazu fas lea šaddan olbmuide gehččoboazun. (Friis, ur Mikael Svonnis Silbavárri samling från 1993) Vearbahámiid guorahallan ex. leigga vara.pret.3du leai oruiga láviiga eaba dárbbašan gehččot bođiiga leigga vuolgán álggiiga dadjá áiggun vuolgit/ áiggun guođđit lea láve čorbmat/ láve čiekčat bohčá ferten vuolgit in áiggo vuolgit njávkkada in raske vuolgit ii báze nealgut dajai in sáhte orrut vulggii ii ge boahtán bázii lea šaddan Hanna Outakoski 2011 Sida 55

56 Progressiiva hámit - aspeakta Preseansa Preterihtta progressiiva Mun lean ledjen viehkamin/viehkame boahtimin/boahtime oaggumin/oaggume Don leat ledjet Son lea lei/leai Moai letne leimme Doai leahppi leidde Soai leaba leigga Mii leat leimmet Dii lehpet leiddet Sii leat ledje muitaleamin/muitaleame boradeamin/boradeame čohkkámin/čohkkáme ceggemin/ceggeme liikomin/liikome Ovdamearkkat: Mun lean mannamin skuvlii. Son lei oaggumin jávregáttis. Soai leaba boradeamin. Mii leimmet ceggemin lávu go don bohtet. kom. Sii leat boahtime deike. Moai leimme basadeamin. Don ledjet lávlumin eske. Son orru leamen gonagas. Jag är på väg till skolan. (på gång) Han var och metade vid sjöstranden. De två håller på och äter en måltid. Vi höll på med att resa en tältkåta när du De är på väg hit. Vi två höll på med att tvätta oss. Du höll på och sjöng nyss. Han verkar vara en kung. Hanna Outakoski 2011 Sida 56

57 36. Hárjehus čále progressiiva hámi sámegillii It galgga muhttit áiggi! Cealkka mening 1. Nieiddat mannet Váhčirii. Flickorna far/åker till Gällivare. Progressiiva Nieiddat leat mannamin Váhčirii. Flickorna är på väg till Gällivare. 2. Boares beana borai dávtti. 3. Don jugat vuollaga odne. 4. Mun bohten ruoktot ikte. 5. Mu ustit vuovdá bierggu. 6. Dii basadehpet juohke iđit. 7. Doai logaide girjji. 8. Mii čállit noveallaid. 9. Moai ozaime luotta jávregáddái. 10. Dii boahtibehtet sisa. 11. Don nealggut. 12. Máret geahččala oahppat sámegiela. 13. Soai dádjuba. 14. Son manná olggos. 15. Dii láibubehtet gáhkuid. 16. Soai čohkkába gasku láhtti. 17. Don jeđđejit mu. 18. Mii dánsiimet ruovttus ikte. 19. Don váccát várrái. 20. Doai váldibeahtti mu ruđaid. 21. Dii guođđibehtet mu okto. Hanna Outakoski 2011 Sida 57

58 37. Biehttaleaddji progressiiva Cealkka Mun lean juhkamin gáfe. Son lea mannamin gávpái. Mii leimmet lávlume. Soai leigga ohcame bohcco. Biehttaleaddji cealkka Maid don fuomášat? Hanna Outakoski 2011 Sida 58

59 8. Modaliteahtta Indikatiiva Mun manan olggos. Jag går ut. Imperatiiva Mana olggos! Gå ut! Kondišunála Son manašii olggos juos don boađášit sisa. Han skulle gå ut om du skulle komma in. Potensiála Bođežan go goassige ruoktot? Undra om jag någonsin har möjlighet att komma hem. Hanna Outakoski 2011 Sida 59

60 38. Kondišunála ja vuosttaš vearbajoavkku a- vearbbat VERB: VIEHKAT g (springa) GULLAT l (höra) Sg Dual Pl 1 viegašin viegašeimme viegašeimmet gulašin gulašeimme gulašeimmet 2 viegašit viegašeidde viegašeiddet gulašit gulašeidde gulašeiddet 3 viegašii viegašeigga viegašedje/ viegaše KONDIŠUNÁLA gulašii gulašeigga gulašedje/ gulaše DU VEARBBAT = LOHKAT g (läsa), JEARRAT r (fråga), STOAHKAT g (leka), SUHKAT g (ro med åror eller gunga), MANNAT n ( gå), GÁHTAT đ (ångra sig) 1pr ol gl ml ol gl ml 2 pr 3 pr 1 pr 2 pr 3 pr 1 pr 2 pr 3 pr Hanna Outakoski 2011 Sida 60

61 39. Hárjehus mii áiggiid dahje modus? Cealkka mening MODUS ÁIGI 11. Nieiddat vihke várrái. 12. Boares olmmái logašii aviissa juos son oččošii (dan dahkat). 13. Geas don jearašit ovtta jearaldaga? 14. Mun mannen skuvlii. 15. Mu ustit sáhtášii álgit oahpaheaddjin. 16. Soai gulaiga giega. 17. Manašitgo don gávpái oastit mielkki? 18. Mii geahčašeimmet televišuvnna juos dat beare doaimmašii. 19. Moai logašeimme mielas girjji mánnái. 20. Sii oste girjji mánnái. HUPMAT m (prata) Mun HUMAŠIN Don HUMAŠIT Son HUMAŠII Moai HUMAŠEIMME Doai HUMAŠEIDDE Soai HUMAŠEIGGA Mii HUMAŠEIMMET Dii HUMAŠEIDDET Sii HUMAŠEDJE/HUMAŠE GEAHČČAT hč (titta) Mun GEAHČAŠIN Don GEAHČAŠIT Son GEAHČAŠII Moai GEAHČAŠEIMME Doai GEAHČAŠEIDDE Soai GEAHČAŠEIGGA Mii GEAHČAŠEIMMET Dii GEAHČAŠEIDDET Sii GEAHČAŠEDJE/ GEAHČAŠE JAG SKULLE OM JAG. MUN V+pot (och ev. komplement) JUOS MUN V+pot (och ev. komplement) JAG SKULLE OM JAG HADE. MUN V+pot (och ev. komplement) JUOS MUS LEA+pot (komplement) Hanna Outakoski 2011 Sida 61

62 40. Vearbajoavku 1, i- vearbbat kondišunálas VERB 1: OAIDNIT inn (se) sg dual pl 1 pr oainnán oidne oaidnit oainnášin oainnášeimme oainnášeimmet 2 pr oainnát oaidnibeahtti oaidnibehtet oainnášit oainnášeidde oainnášeiddet 3 pr oaidná oaidniba oidnet oainnášii oainnášeigga oainnášedje/ oainnáše NUTID konditionalis VERB 2: BOAHTIT đ (se) sg dual pl 1 pr boađán bohte boahtit boađášin boađášeimme boađášeimmet 2 pr boađát boahtibeahtti boahtibehtet boađášit boađášeidde boađášeiddet 3 pr boahtá boahtiba bohtet boađášii boađášeigga boađášedje/ boađáše NUTID konditionalis ATTE KONDIŠUNÁLA HÁMIID ČUOVVOVAŠ VEARBBAIDE: VUOLGIT lgg (se), VUODJIT j (köra), VUOITIT itt (vinna) och DIEHTIT đ (veta) Sg Dual Pl Sg Dual Pl 1 pr 2 pr 3 pr 1 pr 2 pr 3 pr Hanna Outakoski 2011 Sida 62

63 41. Hárjehus: u- vearbbat ja kondišunála pr 2 pr 3 pr 1 pr 2 pr 3 pr 1 pr 2 pr 3 pr okkošit sg dual pl sg dual pl Preseansa okkošedje/-še okkošeiddet oaggut oggo KONDIŠUNÁLA sg dual pl sg dual pl Preseansa okkošeimmet okkošeidde oakkut oagguba oaggubehtet oaggu okkošeimme oaggubeahtti oggot okkošin oažžut oččošedje/oččoše oaččut oažžu oččošin oččošeimme oččošeimmet oččošeidde oččošeiddet oažžubeahtti ožžot oččošii KONDIŠUNÁLA oažžuba oažžubehtet oččošit okkošeigga sg dual pl sg dual pl okkošii oakkun oččošeigga ožžo oaččun Preseansa KONDIŠUNÁLA orrot orošin orošit orrut orruba orru orošedje/oroše orošeidde orošeigga orrubehtet orošii oruošeiddet orro orrubeahtti orut orošeimmet orošeimme orun Hanna Outakoski 2011 Sida 63

64 42. Čoahkkáigeassu vuosttaš vearbajoavku (bárrastávvalvearbbat) JOAVKU1 Bárrastávvalvearbbat kondišunálas BUOT HÁMIT GEAHNOHIS DÁSIS -A- vearbbat svag stam + Š + eventuella ändelser -I- vearbbat svag stam, i á + Š + eventuella ändelser -U- vearbbat svag stam, u o diftongförenkling + Š+ eventuella ändelser gulašviegašmanašboraš- boađášdieđášvuolggášsáhtáš- čirošokkošlávlloš- persovdnagehčosat KONDIŠUNÁLAS -in -eimme -eimmet -it -eidde -eiddet -ii -eigga -edje/-e Hanna Outakoski 2011 Sida 64

KAPITEL 1 Speaker Speaker Anne:

KAPITEL 1 Speaker Speaker Anne: KAPITEL 1 Speaker Cugu lea su namma. Lihkkis unna beatnagaš. Gállus das leat guokte liigečalmmi. Boares olbmot dadjet ahte dainguin dat oaidná dalláriid maid dábálaš beatnagat ja olbmot eai oainne. Álo

Läs mer

Gulahalan 2 Kapitel 2 Fördjupning

Gulahalan 2 Kapitel 2 Fördjupning 1 Gulahalan 2 Kapitel 2 Fördjupning Att ha/inte ha Sus lea dállu. Sus ii leat dállu. Lea go sus dállu? Mii sus lea? Hon har ett hus. Hon har inte ett hus. Har hon ett hus? Vad har hon? Ánnes leat beatnagat.

Läs mer

OllesBoazu guovlo-ovddideami raporta 25.1.2008 1/75

OllesBoazu guovlo-ovddideami raporta 25.1.2008 1/75 25.1.2008 1/75 Raporta...2 1. Kártenbargu...2 2. Analysa/veardideapmi...3 2.1 Boazodoalu rievttit...3 Boazodoalu rievttit analysa...4 2.2 Doarjagat...5 Doarjagat analysa...5 2.3 Borasbirebuvttadusat...5

Läs mer

Gulahalan 2 Kapitel 1 Fördjupning

Gulahalan 2 Kapitel 1 Fördjupning 1 Gulahalan 2 Kapitel 1 Fördjupning Stamkonsonanter och stadieväxling Titta i liten grammatik (s. 4-7). 1. Böj följande verb i presens 1:a pers singularis (mon). sihkkut... viggat... jávkat... galgat...

Läs mer

Den 14 september 2014 är det val till Riksdag, Kommuner och Landsting.

Den 14 september 2014 är det val till Riksdag, Kommuner och Landsting. Den 14 september 2014 är det val till Riksdag, Kommuner och Landsting. RÖSTA I FÖRVÄG Förtidsröstningen pågår 27 augusti 14 september. Du kan rösta i vilken röstningslokal du vill i hela Sverige. I Arjeplogs

Läs mer

Davvisámegiela giellaoahppa hárjehusat

Davvisámegiela giellaoahppa hárjehusat Davvisámegiela giellaoahppa hárjehusat B gurssa čállinhárjehusat Giron 6/3-2011 Hanna Outakoski 2011 Sida 1 1. Innehåll 2. Nomenat (substantiivvat), kásusat ja sojaheapmi... 4 1. Dássemolsašupmi... 4 2.

Läs mer

Bargat bargobuhtadusain guoská maid dutnje gii logat dahje barggat idealaččat

Bargat bargobuhtadusain guoská maid dutnje gii logat dahje barggat idealaččat Bargat bargobuhtadusain guoská maid dutnje gii logat dahje barggat idealaččat (Arbeta med sjukersättning gäller även dig som studerar eller arbetar ideellt) Dus geas lea buohccebuhtadus mii ii leat áigeráddjeuvvon,

Läs mer

Jakt och fiske i samverkan

Jakt och fiske i samverkan Jakt och fiske i samverkan Slutbetänkande av Jakt- och fiskerättsutredningen Stockholm 2005 SOU 2005:116 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes

Läs mer

Ruoºa-Norgga Boazoguohtunkommiªuvdna 1997 Svensk-Norska Renbeteskommissionen av år 1997. Evttohus Betänkande

Ruoºa-Norgga Boazoguohtunkommiªuvdna 1997 Svensk-Norska Renbeteskommissionen av år 1997. Evttohus Betänkande Ruoºa-Norgga Boazoguohtunkommiªuvdna 1997 Svensk-Norska Renbeteskommissionen av år 1997 Evttohus Betänkande Gárvvistuvvon miessemánu 2001 Avgivet maj 2001 Sámegiel/Ruoºagiel gáhppálat Samisk/Svensk version

Läs mer

ÅRSMÖTESPARLÖR Jahkečoahkkinparlöra. Sámediggi Sámedigge Sámiediggie Saemiedigkie

ÅRSMÖTESPARLÖR Jahkečoahkkinparlöra. Sámediggi Sámedigge Sámiediggie Saemiedigkie ÅRSMÖTESPARLÖR Jahkečoahkkinparlöra Sámediggi Sámedigge Sámiediggie Saemiedigkie Foto: Ol-Ánte Sikku FÖRORD Samiska ungdomars intresse för de samiska språken är så positivt och detta har verkligen inspirerat

Läs mer

Hållbara Sápmi Bistevaš Sápmi Nanos Sápmi Nännoes Sápmie

Hållbara Sápmi Bistevaš Sápmi Nanos Sápmi Nännoes Sápmie Hållbara Sápmi Bistevaš Sápmi Nanos Sápmi Nännoes Sápmie Valprogram 2009 Sametingsvalet 2009 Samidikki válggat 2009 Vi är ett folk och vi hör ihop så enkelt är det. Ett hållbart Sápmi för hela det samiska

Läs mer

Geatki Laponias. Järven i Laponia

Geatki Laponias. Järven i Laponia Geatki Laponias Järven i Laponia 1 2 Geatki Laponias árbediehtu ja baikačoaggin Järven i Laponia traditionell kunskap och spillningsinsamling 3 sisdoallu Diehtočoaggin getkkiid birra Laponias 7 Prošeavtta

Läs mer

RP 287/2018 rd. Avsikten är att lagen ska träda i kraft den 1 mars 2019.

RP 287/2018 rd. Avsikten är att lagen ska träda i kraft den 1 mars 2019. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 8 i lagen om sättande i kraft och tillämpning av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i avtalet med Norge om

Läs mer

KAPITEL 2. Álgge Börja Joatkke! Fortsätt Oktii vel! En gång till Gidde! Avsluta. Övning 1 Baka bröd och koka köttsoppa BRÖD.

KAPITEL 2. Álgge Börja Joatkke! Fortsätt Oktii vel! En gång till Gidde! Avsluta. Övning 1 Baka bröd och koka köttsoppa BRÖD. Álgge Börja Joatkke! Fortsätt Oktii vel! En gång till Gidde! Avsluta KAPITEL 2 Övning 1 Baka bröd och koka köttsoppa BRÖD bollu skål Recept: gáhkko okta littar čáhci okta littar mielki mjukkakor 1 liter

Läs mer

LÄGESRAPPORT: De samiska språken i Sverige 2015

LÄGESRAPPORT: De samiska språken i Sverige 2015 LÄGESRAPPORT: De samiska språken i Sverige 2015 Samiskt språkcentrum, Sametinget i Sverige 2016. Omslagsbild: Lansering av app Sápmi knacka på! Foto: Anders Östergren 2 Innehåll Förord... 5 Slutsatser...

Läs mer

Sammanfattning. Traditionell kunskap och sedvänjor inom den samiska kulturen

Sammanfattning. Traditionell kunskap och sedvänjor inom den samiska kulturen Sammanfattning Traditionell kunskap och sedvänjor inom den samiska kulturen 1 2 Sammanfattning Per Mikael Utsi Traditionell kunskap och sedvänjor inom den samiska kulturen relaterat till bevarande och

Läs mer

Traditionell kunskap och sedvänjor inom den samiska kulturen

Traditionell kunskap och sedvänjor inom den samiska kulturen Traditionell kunskap och sedvänjor inom den samiska kulturen Per Mikael Utsi Centrum för biologisk mångfald Mot čilget ahte váibmu lea mu ruoktu ja dat sirdása mu mielde Mot čilget ahte doppe orrot maiddái

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2006 Utgiven i Helsingfors den 14 november 2006 Nr 956 965 INNEHÅLL Nr Sidan 956 Lag om ändring av lagen om registerförvaltningen... 2645 957 Lag om ändring av 7eoch9 ilagen

Läs mer

Giellaoahpaš Liten grammatik

Giellaoahpaš Liten grammatik 1 Giellaoahpaš Liten grammatik INNEHÅLL FONOLOGI (ljudlära) 2 Diftonger 2 Stavelser, tryck och stamkonsonanter 2 Stamkonsonanter och stadieväxling 4 Stavelsetyper 7 MORFOLOGI (formlära) 9 Nomen 9 - Substantiv

Läs mer

Till statsrådet Margareta Winberg

Till statsrådet Margareta Winberg Till statsrådet Margareta Winberg Regeringen beslutade den 11 september 1997 att tillkalla en kommitté med uppgift att lämna förslag till en ny rennäringspolitik samt göra en översyn av stödet till rennäringen

Läs mer

Lista på transkriptionstecken för arabiskt dialektmaterial 1

Lista på transkriptionstecken för arabiskt dialektmaterial 1 Lista på transkriptionstecken för arabiskt dialektmaterial 1 De tecken som beskrivs nedan är de som traditionellt används i arabisk dialektologi. För att precisera ljudvärdena anges i högerkolumnen de

Läs mer

sami parlamentaralas r<3ddi - st ivra/ Samisk parlamentarisk råd styrelsen Telefon-/videoeoahkkin ; kl

sami parlamentaralas r<3ddi - st ivra/ Samisk parlamentarisk råd styrelsen Telefon-/videoeoahkkin ; kl ~ S1\MI PARLi\MENT.1,\RALA$ Ri\DDI < ~ SA~Wi K l'/\1\1. \ MENT:\RISK 1\Äll ~ SAM! PARLAM ENTARALi\$ Ri\DDI < ~ s,\~t l l' A l\l.ia~ient,\l\y ('Ol NC l l. sami parlamentaralas r

Läs mer

Rysk fonetik 7,5 hp föreläsning III. Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A

Rysk fonetik 7,5 hp föreläsning III. Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A Rysk fonetik 7,5 hp föreläsning III Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A Konsonanter - Var? Artikulationsställe - Hur? Artikulationssätt - Fonation (tonande eller tonlös?) Konsonanter

Läs mer

EXEMPELSIDOR SPELBOKEN

EXEMPELSIDOR SPELBOKEN EXEMPELSIDOR SPELBOKEN 1 JA OCH NEJ I samiska svarar man vanligtvis genom att böja frågans verb jakande eller nekande. Det fungerar med alla verb, men används framförallt med leat, att vara. Man måste

Läs mer

fonetik konsonanter + fonologi

fonetik konsonanter + fonologi Svenska språkets struktur: fonetik konsonanter + fonologi Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Att beskriva konsonanter Tre särdrag anges för att beskriva konsonanter:

Läs mer

Publikationen finns att ladda ner som kostnadsfri PDF på https://natmin.skolverket.se

Publikationen finns att ladda ner som kostnadsfri PDF på https://natmin.skolverket.se Publikationen finns att ladda ner som kostnadsfri PDF på https://natmin.skolverket.se Grafisk design: Typoform Omslagsillustration: Jakob Robertsson/Typoform Illustrationer: Jakob Robertsson/Typoform,

Läs mer

Underhållsansvaret för statens renskötselanläggningar

Underhållsansvaret för statens renskötselanläggningar Underhållsansvaret för statens renskötselanläggningar Betänkande av Renskötselanläggningsutredningen Stockholm 2011 SOU 2011:62 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU

Läs mer

Låt alla blommor blomma från generation till generation

Låt alla blommor blomma från generation till generation VALPROGRAM 2013 Låt alla blommor blomma från generation till generation Ljud stilla en tröst åt oss stig och bli synlig Grönska, grönska sega ätt vi har roten djupt fästad Då grönskar vackra drömmar om

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2009 Utgiven i Helsingfors den 10 mars 2009 Nr 109 114 INNEHÅLL Nr Sidan 109 Lag om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i stabiliserings-

Läs mer

Personer med funktionsnedsättning och samisk bakgrund POLICYREKOMMENDATIONER

Personer med funktionsnedsättning och samisk bakgrund POLICYREKOMMENDATIONER Personer med funktionsnedsättning och samisk bakgrund POLICYREKOMMENDATIONER 1 Personer med funktionsnedsättning och samisk bakgrund policyrekommendationer Nordens välfärdscenter 2018 Författare: Jonas

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2002 Utgiven i Helsingfors den 31 december 2002 Nr

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2002 Utgiven i Helsingfors den 31 december 2002 Nr FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2002 Utgiven i Helsingfors den 31 december 2002 Nr 1279 1283 INNEHÅLL Nr Sidan 1279 Lag om ändring av sametingslagen... 5263 1279 Lag om ändring av sametingslagen (Översättning

Läs mer

Fonetik. Dolores Meden

Fonetik. Dolores Meden Fonetik Dolores Meden Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Allmänt...4 2.1 Vad är fonetik?...4 2.2 Talproduktion...4 2.2.1 Konsonanter...5 Stämbandston...5 Artikulationsställe...5 Artikulationssätt...5

Läs mer

1. Mánáidkonvenšuvdna guoská dutnje gii leat nuoratgo 18 jagi. Mánáidkonvenšuvnnas leat sihke mánát ja nuorat mánnán.

1. Mánáidkonvenšuvdna guoská dutnje gii leat nuoratgo 18 jagi. Mánáidkonvenšuvnnas leat sihke mánát ja nuorat mánnán. Mánáidkonvenšuvdna Barnkonventionen på nordsamiska för barn och ungdomar ON konvenšuvdna mánáid vuoigatvuođaid birra, dahje mánáidkonvenšuvdna nugo maid gohčoduvvo, dohkkehuvvui 1989. Mánáidkonvenšuvnnas

Läs mer

Till statsrådet och chefen för Jordbruksdepartementet

Till statsrådet och chefen för Jordbruksdepartementet Till statsrådet och chefen för Jordbruksdepartementet Regeringen beslutade den 19 oktober 2000 att tillkalla en särskild utredare för att göra en översyn av Sametingets organisation, sametingslagen (1992:1433)

Läs mer

Publikationen finns att ladda ner som kostnadsfri PDF på

Publikationen finns att ladda ner som kostnadsfri PDF på Publikationen finns att ladda ner som kostnadsfri PDF på https://natmin.skolverket.se Grafisk design: Typoform Omslagsillustration: Jakob Robertsson/Typoform Illustrationer: Jakob Robertsson/Typoform,

Läs mer

SÁMIRÁĐI ČOAHKKIN 1/18 BEAVDEGIRJI SAMERÅDETS MØTE 1/18 PROTOKOLL Staare/Östersund

SÁMIRÁĐI ČOAHKKIN 1/18 BEAVDEGIRJI SAMERÅDETS MØTE 1/18 PROTOKOLL Staare/Östersund SÁMIRÁĐI ČOAHKKIN 1/18 BEAVDEGIRJI SAMERÅDETS MØTE 1/18 PROTOKOLL 10.-11.02.2018 Staare/Östersund Mielde čoahkkimis Tilstede Sámiráđi miellahtut / Samerådets medlemmer: Hálddahus/ Administrasjon: Åsa Larsson

Läs mer

Samediggi Sametinget. Coahkkinbeaivvit Sammanträdesdatum. Saadteskenjuana/Saxnäs

Samediggi Sametinget. Coahkkinbeaivvit Sammanträdesdatum. Saadteskenjuana/Saxnäs same'li1nget är ett sjä1lvständigt folkvalt parlament som s'ka verka för en levande samisk kultur oc:h medverka i sa mhäl lspla neri ngen. Sämediggi Såmedigge Saemiedigkie Sametinget COAHKKINBEA VDEGIRJI

Läs mer

Sámi parlamentáralaš ráđi dálkkádatpolitihkalaš strategiija Dohkkehuvvon Sámi parlamentáralaš ráđis

Sámi parlamentáralaš ráđi dálkkádatpolitihkalaš strategiija Dohkkehuvvon Sámi parlamentáralaš ráđis Sámi parlamentáralaš ráđi dálkkádatpolitihkalaš strategiija Dohkkehuvvon Sámi parlamentáralaš ráđis 14.04.2010 Sámi parlamentáralaš ráđđi rámida ON:a Olmmošvuoigatvuođaráđi go mearrádusástis ja doaimmastit

Läs mer

Samediggi Sametinget. Coahkkinbeaivemearri Sammanträdesdatum. Giron/Kiruna

Samediggi Sametinget. Coahkkinbeaivemearri Sammanträdesdatum. Giron/Kiruna Sametiinget är en själ~ndigt folkv~lt parlamem s-om ska verka for en levaind~ $amisk kultur och med:ve-1ka i samhäuspl~f

Läs mer

Samediggi Sametinget. Coahkkinbeai vemearri Sammanträdesdatum. Skajdde, Gåbddesavvun/Bredsel

Samediggi Sametinget. Coahkkinbeai vemearri Sammanträdesdatum. Skajdde, Gåbddesavvun/Bredsel sametiinget är ett sjä~vständigt folkvalt parlament som ska verka: för en levande samisk kultur och medverka i sa mhäl lspla nerj ngen. Såmediggi Såmedigge Saemiedigkie Sametinget COAHKKINBEA VDEGIRJI

Läs mer

RP 10/2018 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 april 2018.

RP 10/2018 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 april 2018. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 8 och 10 i lagen om sättande i kraft och tillämpning av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i avtalet med Norge

Läs mer

VALPROGRAM SÁMIID RIIKKABELLODAT SAMELANDSPARTIET

VALPROGRAM SÁMIID RIIKKABELLODAT SAMELANDSPARTIET VALPROGRAM SÁMIID RIIKKABELLODAT SAMELANDSPARTIET 2017 #minivdnássápmi #mijábájnnessábme #mijjenklaeriedihkssaepmie #vårtfärgrikasápmi VÅRT FÄRGRIKA SÁPMI I vårt färgrika Sápmi är vi alla likvärdiga -

Läs mer

Samediggi Sametinget. Coahkkinbeaivemearri Sammanträdesdatum. Staare/Östersund

Samediggi Sametinget. Coahkkinbeaivemearri Sammanträdesdatum. Staare/Östersund S,ameUnget är ett självständigt folkvalt pariament som ska verka för en levandle samisk kultur och medverka i sa mhällspla,neri ngen. Samediggi Såmedigge Saemiedigkie Sametinget COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1

Läs mer

Förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen. Redovisning av ett regeringsuppdrag

Förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen. Redovisning av ett regeringsuppdrag Förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen rapport 6555 april 2013 Förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen

Läs mer

addit tt v áddjá dj s mor-, farfar áhčči hč s pappa áhkku hk s mor-, farmor áigi igg s tid áigumuš s avsikt

addit tt v áddjá dj s mor-, farfar áhčči hč s pappa áhkku hk s mor-, farmor áigi igg s tid áigumuš s avsikt Sámi-ruoŧasátnelistu/ samisk-svensk ordlista Förklaringar: v- verb s substantiv attr. - attribut tt - mitten konsonanter ändras till exempel: addit att ge, jag ger mon attán pl pluralis (flertal) addit

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2001 Utgiven i Helsingfors den 23 april 2001 Nr 340 343 INNEHÅLL Nr Sidan 340 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om verkställighet av lagen om finansiering av renhushållning

Läs mer

Namn:.. Personnr:. 1. (4 p) I vilket av följande ord kan man i central rikssvenska höra 6 språkljud?

Namn:.. Personnr:. 1. (4 p) I vilket av följande ord kan man i central rikssvenska höra 6 språkljud? UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR NORDISKA SPRÅK Svenska som andraspråk B: Fonetik och uttal 5p Prov 2006-01-14 Tid: Lärare Bosse Thorén Namn:.. Personnr:. Frågorna ska besvaras på själva skrivningen

Läs mer

De stora rovdjurens effekter på annat vilt och tamren HENRIK ANDRÉN, PETTER KJELLANDER, OLOF LIBERG, JENS PERSSON, HÅKAN SAND OCH CAMILLA WIKENROS

De stora rovdjurens effekter på annat vilt och tamren HENRIK ANDRÉN, PETTER KJELLANDER, OLOF LIBERG, JENS PERSSON, HÅKAN SAND OCH CAMILLA WIKENROS De stora rovdjurens effekter på annat vilt och tamren HENRIK ANDRÉN, PETTER KJELLANDER, OLOF LIBERG, JENS PERSSON, HÅKAN SAND OCH CAMILLA WIKENROS RAPPORT 6792 DECEMBER 2018 De stora rovdjurens effekter

Läs mer

Gränslösa möjligheter

Gränslösa möjligheter Gränslösa möjligheter INTERREG IVA Nord Årsrapport 2011 Operativt program Mål: Territoriellt samarbete Stödberättigande område: Nord Norddelen av programmet innefattar följande stödberättigande områden.

Läs mer

Talets fysiologi, akustisk fonetik. Lungorna och struphuvudet. Röst 2016.01.28. David House: Talets fysiologi, akustisk fonetik VT16.

Talets fysiologi, akustisk fonetik. Lungorna och struphuvudet. Röst 2016.01.28. David House: Talets fysiologi, akustisk fonetik VT16. Talets fysiologi, akustisk fonetik David House Lungorna och struphuvudet utandningsluft - alstra ljud luftstrupen: trachea struphuvudet: larynx brosk, muskler och ligament röstspringan: glottis stämläpparna:

Läs mer

INLEDNINGSGUDSTJÄNST Temamässa Livets källa- livets vatten

INLEDNINGSGUDSTJÄNST Temamässa Livets källa- livets vatten GUDSTJÄNSTSCHEMA Predikningar simultantolkas. Lämna in manus i förväg. Fredag 16 juni: 13.00 14.30 INLEDNINGSGUDSTJÄNST Temamässa Livets källa- livets vatten Vi planerar för 1 timme och 15 minuter. Procession

Läs mer

Då är det inte renskötsel - Konsekvenser av en gruvetablering i Laver, Älvsbyn, för Semisjaur Njarg sameby

Då är det inte renskötsel - Konsekvenser av en gruvetablering i Laver, Älvsbyn, för Semisjaur Njarg sameby Stockholm Environment Institute, Project Report 2016-01 Då är det inte renskötsel - Konsekvenser av en gruvetablering i Laver, Älvsbyn, för Semisjaur Njarg sameby Rebecca Lawrence och Rasmus Kløcker Larsen

Läs mer

Samiska repliker till musikalen Stor-Nila

Samiska repliker till musikalen Stor-Nila Samiska repliker till musikalen Stor-Nila Bakgrund En av de många målsättningarna med musikalen om Stor-Nila är att öka kunskap om de samiska språken. Vi har valt att översätta några naturliga fraser eller

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2010 Utgiven i Helsingfors den 16 april 2010 Nr 252 256 INNEHÅLL Nr Sidan 252 Lag om Sameområdets utbildningscentral... 989 252 Lag om Sameområdets utbildningscentral (Översättning

Läs mer

- Saemiedigkien pleenume Staaresne goevten 7-9 b. 2018

- Saemiedigkien pleenume Staaresne goevten 7-9 b. 2018 INTERPELLASJOVNH (O - Saemiedigkien pleenume Staaresne goevten 7-9 b. 2018 1. gie Erik -Oscar Oscarsson Saemiedigkien vaestiedimmieh Sveerjen 22:e jth 23:e boelhkereektehtsidie kommiteese rasdiskrimineeringen

Läs mer

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:2. Samediggi Sametinget. Coahkkinbeaivemearri Sammanträdesdatum

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:2. Samediggi Sametinget. Coahkkinbeaivemearri Sammanträdesdatum Sameti1nget är ett själv5t.ändigt folkvalt parlament som ska verka för en levande samis 1 k kultur och medverka i sa mhäll1ppla,neri ngen. Såmediggi Såmedigge Saemiedigkie Sam etinget V COAHKKINBEA VDEGIRJI

Läs mer

Vokaler beskrivs som: främre/centrala/bakre -- rundade/orundade -- slutna/halvslutna/halvöppna/öppna

Vokaler beskrivs som: främre/centrala/bakre -- rundade/orundade -- slutna/halvslutna/halvöppna/öppna Uppsala den 19 september 2013 Till alla som läser Introduktionskurs i persiska 15hp., Nätadressen till kursen är: www.lingfil.uu.se/afro/persiska Den första veckan är tanken att ni skall ha bekantat er

Läs mer

Att leva i ständig välsignelse

Att leva i ständig välsignelse Att leva i ständig välsignelse En studie av sivdnidit som religiös praxis Lovisa Mienna Sjöberg 12.02.2018 Teologisk Fakultet, Universitetet i Oslo Lovisa Mienna Sjöberg, 2018 Doktoravhandlinger forsvart

Läs mer

Sc3mi parlamentaralas rc3ddi - Samisk parlamentarisk råd. Coahkkingirji 6/2018

Sc3mi parlamentaralas rc3ddi - Samisk parlamentarisk råd. Coahkkingirji 6/2018 ~ S1\ MI PARL1\ MENT1\ RALJ\S RADDI.-'( )-- s,\~1i l' AR Ll :\ ~ I ENT1\l \Y C'OlJNCl l. Sc3mi parlamentaralas rc3ddi - st ivra/ Samisk parlamentarisk råd styrelsen Coahkkingirji 6/2018 Protokoll 6/2018

Läs mer

Fágalávdegotti rapporta Fagutvalgets rapport

Fágalávdegotti rapporta Fagutvalgets rapport 1. Mielddus Vedlegg 1 Norgga-Ruoºa Boazoguohtunkommiªuvdna Norsk-Svensk Reinbeitekommisjon Fágalávdegotti rapporta Fagutvalgets rapport Sámegiel/Dárogiel gáhppálat Samisk/Norsk versjon 2 1. Mielddus Sisdoallu

Läs mer

Lägesrapport från Samiskt språkcentrum

Lägesrapport från Samiskt språkcentrum Lägesrapport från Samiskt språkcentrum De samiska språken i Sverige 2016 Sámiediggie/Samiskt språkcentrum 2017 ISBN: 978-91-983502-2-7 Omslagsbild: Unga samiska språkambassadörer på sociala medier. Foto:

Läs mer

Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Språktypologi. Solveig Malmsten

Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Språktypologi. Solveig Malmsten Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Språktypologi Solveig Malmsten Klassifikation av språk Olika sätt att dela in världens språk i grupper typologiskt: strukturella likheter ekologist: storlek och status

Läs mer

Samediggi Samedigge Samiediggie Saemiedigkie

Samediggi Samedigge Samiediggie Saemiedigkie Samediggi Samedigge Samiediggie Saemiedigkie COAHKKINBEA VDEGIRJI 2017:5 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2017:5 38-45 Giellalavdegoddi /Språknämnden V Coahkkinbeaivemearri Sammanträdesdatum Giron/Kiruna SÅMEDIGGl/SAMETINGET

Läs mer

Sc3mi parlamentc3ralas rc3ddi - Samisk parlamentarisk råd

Sc3mi parlamentc3ralas rc3ddi - Samisk parlamentarisk råd ~ Si\MI PARLAMENT.1.\RALAS RADDI < > S,\)llSK l'arl.amf.ntr\risk R1\D ~ S1\MI PARLAMENTARALAS Ri\DDI < > :;,\Ml l'arlj,\men'j',\1\\' COUNCll. Sc3mi parlamentc3ralas rc3ddi - st ivra/ Samisk parlamentarisk

Läs mer

Samediggi samedigge Saemiedigkie Sametinget.

Samediggi samedigge Saemiedigkie Sametinget. Samediggi samedigge Saemiedigkie Sametinget. COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 1-9 Nuoraidraddi V Coahkkinbeaivemearri Sammanträdesdatum Upmeje/Umeå Nuoraidraddi/ Baiki ja aigi /Plats och tid Mearrideaddjit/

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2006 Utgiven i Helsingfors den 31 januari 2006 Nr 72 80 INNEHÅLL Nr Sidan 72 Ungdomslag... 265 73 Lag om ändring av 1 ilagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet...

Läs mer

Morfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 2

Morfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 2 Morfologi, språktyper och skriftsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 2 Morfologi flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s Morfologi flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or

Läs mer

Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Fonologi. Solveig Malmsten

Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Fonologi. Solveig Malmsten Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Fonologi Solveig Malmsten Ett språks uttal Fonemsystem Allofoner regionala varieteter assimilationer etc Stavelsestruktur Förhållandet mellan uttal och stavning Intonation

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2008 Utgiven i Helsingfors den 24 juli 2008 Nr 500 502 INNEHÅLL Nr Sidan 500 Lag om förvaltning av samarbetet vid de yttre gränserna... 1429 501 Republikens presidents förordning

Läs mer

Språktypologi och språksläktskap

Språktypologi och språksläktskap Språktypologi och språksläktskap Andersson 2e december 2010 Andersson () Språktypologi och språksläktskap 2e december 2010 1 / 11 Språkklassifikation Genetisk klassifikation Hur är språk släkt med varandra?

Läs mer

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009 Instruktioner: Du har 15 minuter på dig per prov. Varje fråga har enbart ett rätt svar. För godkänt krävs minst 6 rätta svar/prov. Facit finns i slutet av dokumentet. Miniprov för Dag 1, 1 september 2009:

Läs mer

Fonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?

Fonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se (Morfem = minsta betydelsebärande enhet i ett språk) Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet

Läs mer

Fonologisk typologi

Fonologisk typologi Fonologisk typologi 212-4-12 Världens mest vanligt förekommande ljudtyper Språkjuden i tabellen nedan är att betrakta som grundläggande av tre skäl. De är vanligt förekommande i världens språk. Det finns

Läs mer

Morfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 2

Morfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 2 Morfologi, språktyper och skriftsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 2 Skriftsystem i världen Skriftsystem: bokstavsalfabeten Varje skrivtecken motsvarar ett separat ljud, konsonant (C) eller vokal

Läs mer

Sápmi Sameland. Studiehandledning för högstadiets senare år och gymnasiet

Sápmi Sameland. Studiehandledning för högstadiets senare år och gymnasiet Sápmi Sameland Studiehandledning för högstadiets senare år och gymnasiet Till läraren Den här studiehandledningen är tänkt att användas i samband med ett besök i utställningen Sápmi på Nordiska museet.

Läs mer

Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?

Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet i

Läs mer

Fonembegreppet 2011-02-22

Fonembegreppet 2011-02-22 Fonembegreppet 2011-02-22 Hur tillägnar sig ett barn språkets ljudsystem? Är språket medfött? Ett specifikt språk (som svenska, t.ex.) är förstås inte medfött. Även om man tror att språkinlärningsförmågan

Läs mer

Lulesamiska. Barn älskar böcker

Lulesamiska. Barn älskar böcker Lulesamiska Barn älskar böcker BUORIS DIEK Girjjeálggo sihtá duv gut la äjgát låhkåt tjavgga, lávllot, gärddádit báhkogietjijt ja ságastit duv mánájn. Árra giellahasodim la vuosedam at dat la ållu ájnas

Läs mer

Fonetik och fonologi. Ljud och ljudsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 2

Fonetik och fonologi. Ljud och ljudsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 2 Fonetik och fonologi Ljud och ljudsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 2 Periodiska systemet Internationella IPA-alfabetet Konsonanter Vokaler Diakritiska tecken Vokaler av lat. vox, vocix röst

Läs mer

Skillnader vokaler - konsonanter. Konsonanters akustiska mönster. Vokaler. Konsonanter. Konsonantklasser. Sonoranter

Skillnader vokaler - konsonanter. Konsonanters akustiska mönster. Vokaler. Konsonanter. Konsonantklasser. Sonoranter Konsonanters akustiska mönster Ô Skillnader vokaler - konsonanter Ô Indelning konsonanter Ô Enskilda konsonantklassers typiska drag Ô Artikulationsställe och akustisk representation Skillnader vokaler

Läs mer

Svenska från början 3

Svenska från början 3 Svenska från början 3 1 Fyll i rätt ord Höger patienten studenten hämta vann hjälp CV Viktigt 1. Här kan du få att sluta röka. 2. Bilar ska köra på sida i Sverige. 3. Det är att ha ett körkort. 4. Läkaren

Läs mer

Förutsättningar och villkor för samer med funktionsnedsättning i de samiska förvaltningskommunerna. i Sverige. Projektrapport

Förutsättningar och villkor för samer med funktionsnedsättning i de samiska förvaltningskommunerna. i Sverige. Projektrapport Förutsättningar och villkor för samer med funktionsnedsättning i de samiska förvaltningskommunerna i Sverige Projektrapport 1 Förutsättningar och villkor för samer med funktionsnedsättning i de samiska

Läs mer

fonetik fonologi + fonotax

fonetik fonologi + fonotax Svenska språkets struktur: fonetik fonologi + fonotax Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se fonologi Ljuden påverkar varandra i naturligt tal. Språkljuden närmar sig varandra

Läs mer

Världens språk. Lingvistik och grammatik Världens språk Språkstrukturer och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 1

Världens språk. Lingvistik och grammatik Världens språk Språkstrukturer och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 1 Världens språk Lingvistik och grammatik Världens språk Språkstrukturer och skriftsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 1 Världens språk Världens sex största språk Kinesiska Engelska Spanska Arabiska

Läs mer

Sápmi samhällsstruktur

Sápmi samhällsstruktur Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen STVK02 HT16 Handledare: Erik Ringmar Sápmi samhällsstruktur En studie av politiken i det historiska samiska samhället Felicia Holme Abstract To a large

Läs mer

Sápmi Sameland. Studiehandledning för högstadiets senare år och gymnasiet

Sápmi Sameland. Studiehandledning för högstadiets senare år och gymnasiet Sápmi Sameland Studiehandledning för högstadiets senare år och gymnasiet Till läraren Den här studiehandledningen är tänkt att användas i samband med ett besök i utställningen Sápmi på Nordiska museet.

Läs mer

FÖR ÖPPET OCH TONLÖST. UTTALSSVÅRIGHETER I SVENSKAN PÅ UNIVERSITETSNIVÅN. Henna Volotinen

FÖR ÖPPET OCH TONLÖST. UTTALSSVÅRIGHETER I SVENSKAN PÅ UNIVERSITETSNIVÅN. Henna Volotinen FÖR ÖPPET OCH TONLÖST. UTTALSSVÅRIGHETER I SVENSKAN PÅ UNIVERSITETSNIVÅN. Henna Volotinen Pro Gradu -avhandling i svenska språket Institutionen för språk Jyväskylä universitet Våren 2008 TIIVISTELMÄ JYVÄSKYLÄN

Läs mer

Uttalsutveckling. Språkstruktur. Språkstruktur. Språkstruktur. Det mänskliga talet. Barns tidiga språkutveckling

Uttalsutveckling. Språkstruktur. Språkstruktur. Språkstruktur. Det mänskliga talet. Barns tidiga språkutveckling Uttalsutveckling Språkstruktur! Principen bakom alla mänskliga språks struktur är att små delar bygger upp större delar som bygger upp ännu större delar Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik,

Läs mer

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder. LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande

Läs mer

Samiskt språkcentrum, Sametinget i Sverige 2014.

Samiskt språkcentrum, Sametinget i Sverige 2014. LÄGESRAPPORT De samiska språken i Sverige 2013 Samiskt språkcentrum, Sametinget i Sverige 2014. Omslagsbild: Samiskt Språkcentrums publikationer: Jag tar tillbaka mitt språk - Mov gïelem bååstede vaaltam

Läs mer

Gröna grodan Facit. Min tankekarta Exempel: Stina Lager. Dra streck A Ö bild. Alfabetet B D E G I K N P S T Y Å Ö. sid 4. den 3:e januari.

Gröna grodan Facit. Min tankekarta Exempel: Stina Lager. Dra streck A Ö bild. Alfabetet B D E G I K N P S T Y Å Ö. sid 4. den 3:e januari. Gröna grodan Facit sid 4 Min tankekarta Stina Lager den 3:e januari Byskolan att simma sid 5 Dra streck A Ö bild G R Ö N A G R O D A N Gröna grodan sid 6 Alfabetet B D E G I K N P S T Y Å Ö b d f h j l

Läs mer

Natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet miljöersättning

Natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet miljöersättning Natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet 2007 miljöersättning Innehåll Det här är miljöersättningar och miljöinvesteringar...... 4 Nytt landsbygdsprogram 2007 2013................. 4 Miljöersättning

Läs mer

Svante Henryson. Vidderna Inom Mig

Svante Henryson. Vidderna Inom Mig Svante Henryson Vidderna Inom Mig Instrumentation: Flute Clarinet in Bb Bass Clarinet Bassoon Horn in F 5-string Electric Bass Guitar Percussion (1 layer): Rock Drum Set ith double bass drum edal Large

Läs mer

Krashens förslag på inlärningsordning av engelska morfem vid L2:

Krashens förslag på inlärningsordning av engelska morfem vid L2: Lektion 2, Språk Interimspråk 1 En inlärares språk, som kan undersökas på olika stadier/tidpunkter av utveckling Följer särskilda utvecklingsgångar Är dessa utvecklingsgångar universella? Är de lika barns

Läs mer

Sc3mi parlamentaralas råddi - st ivra/ Samisk parlamentarisk råd. styrelsen. Coahkkingirji 8/2018. Protokoll 8/2018. Giron/Kiruna

Sc3mi parlamentaralas råddi - st ivra/ Samisk parlamentarisk råd. styrelsen. Coahkkingirji 8/2018. Protokoll 8/2018. Giron/Kiruna ~ si\mi PJ\RLAMENn\RAIJ\S R1\DD1..( > S 1\~l l SK l'j\1\1 M I ENTi\Rl$1\ l (,~1) ~ SAM! P/\RLAiv1ENT1\ RALJ\S Jv \DDI..( > s,\~tl 1' 1\IU. la~ I EN l'i\ry COl ln

Läs mer

Nordsamiska böjningsmönster. David Larsson

Nordsamiska böjningsmönster. David Larsson Nordsamiska böjningsmönster David Larsson Innehåll Några viktiga begrepp...5 Stavelsetakter...5 Stadieväxling...5 Stamtyper...5...6 Vokalväxling...6 Omljud...6 Slutkonsonanter...6 Böjning av verb...7

Läs mer

Kortfattad tysk uttalslära

Kortfattad tysk uttalslära Linköpings universitet Institutionen för språk och kultur Per Simfors Kortfattad tysk uttalslära Kompendium Per Simfors och Linköpings universitet, 2001 Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 03 / PS 2 INNEHÅLL

Läs mer

Ön Av: Axel Melakari

Ön Av: Axel Melakari Av: Axel Melakari Ön Kapitel 1 Jag sitter på mitt plan. Jag är på väg till thailand när det börjar skaka. Den ena motorn börjar brinna och jag tänker att jag kommer dö. Planet sjunker långsamt neråt. Långt

Läs mer

GUOVSSONÁSTI VALPROGRAM 2009 VÁLGAPROGRÁMMA 2009

GUOVSSONÁSTI VALPROGRAM 2009 VÁLGAPROGRÁMMA 2009 GUOVSSONÁSTI VALPROGRAM 2009 VÁLGAPROGRÁMMA 2009 Alla samers lika värde som folk och individer Alla samer har rätt till sin identitet, språk, kultur och hembygd. Alla samer är samiska kulturbärare. Det

Läs mer

I. GRUNDERNA I RYSK FONOLOGI

I. GRUNDERNA I RYSK FONOLOGI I. GRUNDERNA I RYSK FONOLOGI Inledning: fonetik vs fonologi Språk uppfattas och produceras primärt som ljud, sekundärt också i skriftlig form. För att ljud skall kunna fungera i språket måste de uppfattas

Läs mer