Analys av Minimiinkomster i EU:s medlemsstater

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Analys av Minimiinkomster i EU:s medlemsstater"

Transkript

1 Land Sverige Analys av Minimiinkomster i EU:s medlemsstater Johan Holmdahl Frälsningsarmén Date: Anbud N VT/2011/100 Pilot projekt Social solidaritet för social integration 1

2 Bakgrund och syfte med rapporterna Utifrån tidigare erfarenheter kring minimiinkomster i fem av EU:s medlemsstater kommer rapporter att produceras i EU:s övriga 26 medlemsstater samt Seribien, Island, Norge och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien. För det här syftet har en förenklad mall tagits fram som används i föreliggande rapport. Det bör poängteras den här rapporten är ett utkast till ett slutlig sådan som den europeiska kommissionen senare kommer att godkänna. Rapporterna kommer att bygga på befintlig forskning och analys om det aktuella läget i fråga om minimiinkomster och bl.a. hinder och brister kring detta i respektive land. Rapporterna kommer vidare att bygga på de rapporter om social integration (Halleröd 2009) som tagits fram av oberoende nationella experter, rapporter om aktiv inkludering 2012 (Halleröd 2013) av EU:s nätverk samt på de senaste uppgifterna/data från MISSCEO och MISSOC. All information och alla källor kommer att finnas tillgängliga på en gemensam databas. Samförstånd kommer att sökas med relevanta aktörer i syfte att identifiera de första konkreta stegen mot tillräckliga och tillgängliga minimiinkomster i medlemsstaterna. Ett viktigt resultat av dialogen med berörda aktörer som ska ta fram rapporterna är identifiering av relevanta åtgärder som bör vidtas. Rapporterna kommer också att användas för att identifiera gemensamma tendenser och mönster i medlemsstaterna som ska lägga grunden för den europeiska uppföljningen genom förslag om gemensamma EU-definitioner, kriterier och eventuellt återkommande åtgärder för ytterligare samarbeten inom ämnesområdet på EU-nivå. I rapporterna definieras minimiinkomster som huvudsakligt inkomststöd som tillhandahåller ett skyddsnät för de människor som inte kan arbeta, få ett anständigt arbete, inte är berättigade till olika bidrag inom socialförsäkringssystemen eller vars anspråk för dessa har löpt ut. I Sverige utgörs minimiinkomsten av socialbidrag/ekonomiskt bistånd 1 som är samhällets yttersta skyddsnät och riktar sig till dem som inte kan försörja sig på annat sätt. Det bör dock poängteras att det finns andra bidrag 1 När socialtjänstlagen reformerades 1998 ändrades benämningen socialbidrag till ekonomiskt bistånd. I den här rapporten används både termen socialbidrag eller termen ekonomiskt bistånd. 2

3 och ersättningar som ligger i nivå med socialbidraget, t.ex. de bidrag som ges via flyktingmottagandet 2, sjukpenning och arbetslösersättningar (för de två senare se vidare avsnitt 1.6 och avsnitt 2.1). Metodologi För att kunna genomföra rapporterna krävs två metoder: 1. Litteraturstudier och användning av sekundära källor, främst för kapitel 1 och Intervjuer med relevanta aktörer, främst för kapitel 3 och 4. Berörda aktörer bör omfatta relevanta offentliga myndigheter, utförare, arbetsgivareorganisationer, ideella organisationer och beslutsfattare på olika nivåer samt inkludera medverkan av människor som lever på socialbidrag. Nio personer har intervjuats för föreliggande rapport. Dessa är: Anna Angelin, Forskare i socialt arbete, Socialhögskolan, Lunds Universitet Åke Bergmark, Forskare i socialt arbete, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet Håkan Svärdman, Välfärdsanalytiker, Folksams försäkringsbolag Kjell Rautio,Välfärdsutredare, Landsorganisationen (LO) 3 Ann-Marie Wulfstrand-Byhlin, Verdandi (frivillig organisation) Ywonne Eklund, Metodstödjare för öppna sociala arbetet, Frälsningsarmén Marika Markovits, Direktor, Stockholms stadsmission 2 Försäkringskassan betalar ut etableringsersättning till nyanlända som har uppehållstillstånd som flykting, kvotflykting eller skyddsbehövande. Dessutom ska man vara fyllda 20 år men inte 65 år samt ha en etableringsplan och delta i etableringsinsatser efter beslut från Arbetsförmedlingen. Om den nyanlända deltar i en etableringsplan på heltid är etableringsersättningen 308 kronor per dag, fem dagar i veckan. Etableringsersättningen sjunker successivt om personen deltar mindre; vid 75 procent får personen 231 kronor per dag, vid 50 procent får personen 154 kronor per dag och vid 25 procent får personen 77 kronor per dag. Om nyanlända har barn som är under 20 år och bosatta hemma kan man också få etableringstillägg (vilket också sjunker beroende på graden av deltagande). Högsta belopp för etableringstillägg är kronor och är beroende av antalet barn, deras ålder samt om underhållsstöd erhålls. Högsta belopp för bostadsersättning är kronor. Föräldrapenning kan däremot inte erhållas när den nyanlända får etableringsersättning. Även bostadsersättning kan erhållas om den nyanlända bor ensam i egen bostad eller har barn som bor hos personen ibland. Även denna sjunker successivt sjunker beroende på graden av deltagande i etableringsplanen. Bostadsersättningen är lika mycket som hyran minus kronor. Högsta belopp för bostadsersättning är dock kronor. Erhålls bostadsbidrag så sänks även bostadsersättningen med motsvarande summa. 3 LO är en sammanslutning av fackliga arbetstagareorganisationer, dvs. organisationer som sluter samman arbetstagare för att företräda deras intressen gentemot arbetsgivare. LO :s uppgift är i huvudsak att försvara medlemmarnas intressen på arbetsmarknaden och i samhället i stort. Det gäller alltifrån löner och anställningsvillkor till att försöka påverka politiska beslut som gynnar medlemmarna. 3

4 Brita Rönnqvist, Enhetschef, Farsta jobbtorg, Stockholms stad Gunnar Anderzon, Utredare, Sveriges kommuner och landsting(skl) 4 En del av intervjuerna genomfördes ansikte mot ansikte medan andra utfördes via telefon. Intervjuerna har genomförts med hjälp av en standardiserad intervjuguide som används i samtliga rapporter som producerats av EU :s medlemsstater samt övriga ingående länder (se bilaga 1). Samtliga intervjuer har transkriberats. 4 SKL är en arbetsgivar- och intresseorganisation för Sveriges kommuner, landsting och regioner. SKL:s uppgift är att stödja och bidra till att utveckla medlemmarnas verksamhet och fungerar som ett nätverk för kunskapsutbyte och samordning. 4

5 Innehåll 1. Bakgrund: kort beskrivning av minimiinkomster(er) 2. Länk mellan rätten till social integration och strategin för aktiv inkludering 3. Identifiering av hinder för genomförandet av tillräckliga system för minimiinkomster 4. Förslag på åtgärder för att förbättra systemet kring minimiinkomster 5. Litteraturförteckning 6. Bilaga 1. Intervjuguide 5

6 1. Bakgrund: kort beskrivning av minimiinkomst(er) 1.1 Allmän översikt Den svenska välfärdsstaten är i huvudsak individualistisk och nästan samtliga transferingar, skatter och bidrag är kopplade till individen och inte till hushållet. Det behovsprövande socialbidraget är ett av de få och det mest viktigaste undantaget från detta. I relation till minimiinkomster är socialbidraget det enda som i Sverige kan betraktas som en sådan inkomst men även som en fattigdomsgräns. Socialbidragsnivån för en ensamstående person är 2,950 SEK, vilket är betydligt mindre än 60 procent av medianinkomsten, dvs. den definition av fattigdom som används av EU. År 2012 var tröskeln för ensamstående person och medianinkomsten cirka 10,600 SEK, betydligt högre än socialbidragsnormen. Detta bekräftas också av OECD :s uppgifter om skattebidragssystem som visar att ersättningsnivån för socialbidrag är klart under 60 procent. I Sverige har andelen av befolkningen som har en inkomst under 60 procent av medianinkomsten ökat de senaste åren (Statistiska centralbyrån 2014). År 2008 var det omkring 12 procent av befolkningen som hade en inkomst under gränsen för risk för fattigdom. Tre år senare var andelen 14 procent. Socialbidraget är vidare det sista och yttersta skyddsnätet och som riktar sig till människor som inte har möjlighet att försörja sig själva. Det regleras via Socialtjänstlagen och organiseras lokalt via de 290 kommunerna som finns i Sverige. Enligt Socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Dessutom framkommer det av Socialtjänstlagen att alla ska garanteras en skälig levnadsnivå. Varken lagtexten eller lagens förarbeten definierar begreppet skälig levnadsnivå närmare. Vad som avses med skälig levnadsnivå kan inte fastställas utan måste bl.a bedömas med utgångspunkt i den tid och de förhållanden under vilka den hjälpbehövande lever (prop. 1979/80:1 s. 186). Socialbidrag ges när ett hushåll (en person eller familj) är tillfälligt (för en kortare eller längre period) utan tillräckliga medel för att uppfylla de nödvändigaste levnadskostnaderna. Rätten ges till alla som bedöms vara i behov av socialbidrag och beloppet varierar beroende på personens behov. 1.2 Villkor för berättigande Socialbidrag är i princip en individuell rättighet i Sverige. Situationen för hushållet betraktas som en helhet och således ges socialbidrag till familjen (gifta eller ogifta par med minderåriga barn under 18 år) som helhet, så länge föräldrarna är skyldiga att försörja sina barn. När barnen är myndiga (18 år) eller om barnet går i gymnasiet fram till 21 års ålder har föräldrarna ingen försörjningsskyldighet utan då betraktas barnen som ett eget hushåll. Detta innebär dels att ett barn som är 21 år och som bor i sitt 6

7 föräldrahem kan vara berättigad socialbidrag, oavsett föräldrarnas inkomster, dels att ett vuxet barns inkomst inte räknas om föräldrarna ansöker om socialbidrag trots att de bor tillsammans. Som en allmän regel för behovsprövning av socialbidrag beaktas alla inkomster, besparingar och tillgångar. Försäljning av tillgångar kan krävas innan socialbidrag beviljas. Exempelvis och under vissa förutsättningar, kan sökande bli tvungna att sälja tillgångar samt bli tvungna att flytta till billigare boende. Huvudprincipen är dock, att om behovet av stöd är temporärt, att socialbidrag kan betalas ut utan försäljning av tillgångar, för att stimulera arbetsmarknadsanknytning, t.ex. om någon behöver sin bil för att ta sig till ett arbete. Dessutom beaktas inte inkomster av ungdomar i skolålder som är intjänande under semester när man bedömer deras behov av socialbidrag. 1.3 Belopp När det gäller belopp för socialbidrag täcker inte den rikstäckande socialbidragsnormen alla kostnader. De som inte ingår i normen är följande: boendekostnader, energi, resekostnader i samband med arbete, hemförsäkring, fackavgifter och a-kassa. Alla dessa kostnader täcks och läggs till utöver socialbidragsnormen, förutsatt de bedöms som rimliga. Dessutom finns det ytterligare kostnader som kan omfattas av socialbidraget, t.ex. hälso- och sjukvård, tandvård samt inköp av glasögon. De belopp och kostnader som däremot ingår i socialbidragsnormen, och som är beroende av hushållets sammansättning, är följande: mat, kläder och skor, lek och fritid, engångsartiklar, hälsa och hygien, dagstidning, telefon samt TV-licens, även om det i vissa fall kan vara möjligt att avvika från dessa belopp. Det bör också tilläggas att vissa kommuner medger kostnader för internet-anslutning, eftersom skola, arbetsförmedling m.fl. är helt datoriserade. Högsta månadsbelopp (exklusive övriga poster som inte ingår i socialbidragsnormen) är följande: Ensamstående: SEK2,950 Par: SEK5,320 Barn: 0-1 år SEK1, år SEK1,980 3 år SEK1, år SEK1, år SEK2, år SEK2,840 7

8 15-18 år SEK3, år SEK3,280 För vanliga utgifter i hushållen läggs en särskild summa till beroende på hushållet storlek, även om det i vissa fall kan vara möjligt att avvika från dessa belopp. Dessa är följande: 1 person: 2 personer: 3 personer: 4 personer: 5 personer: 6 personer: 7 personer: SEK930 SEK1,040 SEK1,310 SEK1,490 SEK1,710 SEK1,950 SEK2,120 Exempel: Ensamstående: SEK3,880 Par utan barn: SEK6,360 Par med 1 barn (10 år): SEK9,040 Par med 2 barn (8, 12 år): SEK12,060 Par med 3 barn (8/10/12 år): SEK14,690 Ensamstående förälder, 1 barn (10 år): SEK6,400 Ensamstående förälder, 2 barn (8, 10 år): SEK9,080 Utöver ovanstående belopp, kan socialbidrag, som beskrivits ovan, även lämnas för skäliga utgifter för bostad, el, resor till och från arbetet, hemförsäkring och medlemskap i fackförening och a-kassa. Höjningar: För de mängder som nämns ovan, beslutar regeringen om det belopp som bygger på beräkningar från Konsumentverket och på konsumentprisindex. Så är inte fallet för andra utgifter, kommunerna betalar den faktiska kostnaden förutsatt att det är rimligt. 8

9 1.4 Varaktighet Det finns inga tidsgränder som gäller socialbidrag. 1.5Villkor Bedömning: En förutsättning för att en bedömning av rätten till socialbidrag ska kunna ske är att en utredning genomförs. Denna genomförs av kommunernas socialtjänst, närmare bestämt dess socialsekretare och baseras på personen tillgångar och utgifter. Socialsekretarna undersöker också om personen kan vara självförsörjande. Beslutet ska fattas inom en «anständig» tid men kan variera kraftig liksom väntetiden för bedömning. Socialbidrag och relationen till arbete Som framgått är det kommunen som har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Den enskilde individen har dock alltid ett ansvar för att försörja sig själv. Alla som uppbär socialbidrag är skyldiga att försöka försörja sig själva och måste försöka få ett arbete så länge de är arbetsföra och står till arbetsmarknadens förfogande. Annorlunda uttryckt, för att få socialbidrag innebär det dels för en arbetsför person, att han eller hon enbart kan få socialbidrag om denne arbetar men har otillräcklig inkomst, dels om en arbetslös person aktivt söker arbete. Det finns många arbetsmarknadsåtgärder och som socialbidragsmottagare måste man delta i dessa för att kunna få bidrag. Alla har också tillgång till den offentliga arbetsförmedlingen. Sedan införande av Socialtjänstlagen 1982 har det funnits ett antal justeringar om villkor för stödberättigande, inte minst reformeringen av socialtjänstlagen Striktare villkor infördes, särskilt för ungdomar upp till 25 år samt för arbetslösa socialbidragsmottagare, att de aktivt måste söka arbete och/eller delta i arbetsmarknadspolitiska program för att vara berättigade till socialbidrag. Att vägra att ta ett arbete innebär också att socialbidraget kommer att dras tillbaka eller begränsas. 1.6 Koppling till andra bidrag Som framgått är den svenska välfärdsstaten i huvudsak individualistisk. Fletalet transferingar, skatter och bidrag är kopplade till individen och inte till hushållet med undantag av socialbidraget. Men hur ser då kopplingen mellan socialbidrag och andra bidrag ut? Förenklat beviljas socialbidrag om ens övriga inkomster inte är tillräckliga för de nödvändigaste levnadskostnaderna. Den grundläggande tanken är 9

10 dock att sjukförsäkringar, arbetslöshetsförsäkringar, föräldrapenning, pensioner m.m. ska garantera alla en tillräcklig inkomst utan att vara beroende av socialbidrag som i princip ska vara en tillfällig och sista utväg för de som inte kan försörja sig på annat sätt. Exempelvis, om ett hushåll består av en vuxen person som tjänar mindre än socialbidragsnormen och som dessutom uppfyller villkoren, har denne rätt till socialbidrag. Det spelar ingen roll om personens inkomster kommer från lönearbete eller andra transferingar utan dessa dras av från socialbidraget. Det bör dock poängteras att från och med den 1 juli 2013 har en ändring i socialtjänstlagen ägt rum. En särskild beräkningsregel för inkomster av anställning, s.k jobbstimulans har införts. Syftet med jobbstimulansen är att det ska löna sig att ta ett arbete eller att utöka sin arbetstid när man får socialbidrag. I regel beaktas all inkomst vid prövningen av ekonomiskt bistånd men jobbstimulansen innebär att socialnämnden ska göra undantag från denna princip. (Proposition 2012/13:94 Jobbstimulans inom det ekonomiska biståndet s ). Jobbstimulansen riktar sig till enskilda som har arbetsförmåga. Den är utformad som en särskild beräkningsregel som innebär att 25 procent av nettoinkomst av anställning under vissa förhållanden inte ska beaktas vid prövningen av ekonomiskt bistånd. (Prop. 2012/13:94 s. 20). Jobbstimulansen är personlig och gäller inte hushållet som helhet. Om hushållet är berättigat till ekonomiskt bistånd gäller jobbstimulansen för den eller de personer i hushållet som uppfyller kriterierna för jobbstimulansen. (Prop. 2012/13:94 s. 27). Den grundläggande principen förändras inte oavsett hur hushållet ser ut. Inkomster från t.ex. arbetslöshetsförsäkring och sjukförsäkring för en ensamstående mamma påverkas inte på något sätt av det faktum av hon har två minderåriga barn. Det enda som händer är att hon kommer att få, på samma villkor som alla andra, barnbidrag. Dessutom erhåller barnen stöd från pappan eller underhållsstöd via Försäkringskassan. Ansöker den ensamstående mamman om socialbidrag, är det hushållets totala inkomst, som relateras till socialbidragsnormen. Det finns dock undantag, barns (ungdomars) inkomster från arbete, t.ex. under skollov undantas vid beräkning av hushållens inkomster som påpekats ovan. Det finns även ett antal andra bidrag som är knutna till en behovsprövning, t.ex. bostadsbidrag dels för ungdomar mellan år som är på väg att skaffa ett eget boende, dels för äldre personer, 65 år och äldre. Det finns också speciella pensionsarrangemang för äldre med låga inkomster med syfte att garantera en tillräcklig inkomst och därmed lyfta dem över tröskeln för socialbidrag. Samtidigt innebär inte dessa förmåner att en person inte kan få socialbidrag vid behov, t.ex. i fråga om externa utgifter. 10

11 1.7 Statistik om socialbidrag Socialstyrelsen senaste årsstatistik, för år 2013, visar att hushåll fick ekonomiskt bistånd (exklusive introduktionsersättning för nyanlända flyktingar). Detta motsvarar 5.7 procent av populationen. Andelen varierar kraftigt mellan olika kommuner. Under de senaste decennierna var antalet socialbidragstagare högst under 1990-talet Ekonomiskt bistånd - totala antalet mottagare (hushåll) i Sverige Hushållen som uppbär socialbidrag domineras av hushåll bestående av ensamstående. Oavsett år, är män utan barn den största gruppen. Den vanligaste hushållstypen som dock får ekonomiskt bistånd är ensamstående kvinnor med barn. Omkring 22 procent av dem fick ekonomiskt bistånd år Av Sverige barn levde 7 procent i hushåll som erhöll ekonomiskt bistånd, varav 2.7 procent återfanns i familjer som var långvariga biståndsmottagare, det vill säga under minst tio av årets månader. Antalet barn i hushåll med långvarigt bistånd har ökat något över de senaste fem åren. De totala utbetalningarna ökade (från år 2011 till år 2012) med 2 procent, till 10,6 miljarder kronor och det genomsnittliga beloppet per biståndshushåll var under år 2012 drygt kronor. Årsstatistiken visar också att andelen långvariga biståndsmottagare ökar. Av de vuxna biståndsmottagarna fick 40 procent långvarigt bistånd. Andelen var 37 procent år 2010 och 39 procent år

12 2. Koppling mellan rätten till social integration och strategin för aktiv inkludering 2.1 Inkluderande arbetsmarknader EU-kommissionens strategi aktiv inkludering utgörs av tre pelare. Förutom minimiinkomster ingår inkluderande arbetsmarknader och tillgång till god social service. Målet med inkluderande arbetsmarknader är att uppmuntra till individuellt anpassade metoder för integrering på arbetsmarknaden. Genom denna uppmuntran så ska alla som så önskar få stöd i sökande efter ett arbete och kunna erbjudas kvalitativt bra arbeten. Den svenska välfärdsstaten, inklusive skattepolitiken, bygger på starkt idén om aktivering. Att förhindra fattigdom handlar uteslutande om att försäkra sig om att människor har ett lönearbete och därmed blir självförsörjande. Halleröd (2009) menar också att den svenska välfärdsmodellen uppfattas som att varje svensk omfattas av visst inkomstskydd. Detta är inte sant då modellen alltid har varit baserad på att man ska vara delaktig på arbetsmarknaden och att människor ska kvalificera sig, via arbete, för att täckas av allmänna inkomstskydd. När det gäller idén om aktivering betonas denna än mer genom de reformer som genomförts, inte minst sedan För att möjliggöra en sådan idé och strategi har insatser gjorts för att öka samarbetet mellan olika offentliga instanser; hälso- och sjukvård, försäkringskassan och inte minst arbetsförmedling. I praktiken innebär det här hårdare tag mot t.ex. socialbidragstagare, att söka arbete och acceptera jobberbjudanden. När det gäller t.ex. ungdomar är ett centralt mål att de inte förvandlas till passiva mottagare av offentligt stöd. Enligt rapporten om aktiv inkludering 2012 (Halleröd 2013) utgörs insatserna för aktivering av följande: Jobbskatteavdraget innebär att det är en betydligt lägre beskattning av inkomst från arbete än t.ex. sjukpenning, arbetslöshetsersättningar och pensioner som inte påverkas av jobbskatteavdraget. Avdraget är en huvudaktiveringsåtgärd enligt regeringen och syftar till att öka incitamenten för att arbeta. Urvalskriterier i socialförsäkringssystemet har blivit striktare. Detta påverkar framför allt arbetslöshetsersättningar, sjukpenning och förtidspensionering. För att erhålla arbetslöshetsersättning måste den arbetslöse söka arbete på hela arbetsmarknaden och inte enbart inom det man är utbildad till eller där man bor. Vidare är rätten till sjukpenning inte längre baserat på diagnos utan bedöms utifrån 12

13 vilken arbetsförmåga personen har. Dessutom har en reformering av förtidspensionssystemet ägt rum. Det är numera en del av sjukförsäkringssystemet (inte längre ett pensionssystem) och har också bytt namn till sjuk- och aktivitetsersättningen. Det är inte heller längre en bestående ersättning utan de människor som är förtidspensionerade utvärderas kontinuerligt om de har möjlighet att återgå till arbetsmarknaden. Tidsfrister och tidsgränser för både sjukpenning och arbetslöshetsersättning införts. Sjukpenning kan erhållas i 90 dagar, därefter sker en prövning om någon typ av arbetsuppgifter kan utföras hos den nuvarande arbetsgivaren. Efter 180 dagar testas vederbörandes hälsa och om personen bedöms vara tillgänglig för alla typer av arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Personen kan då förväntas, inte enbart byta arbetsuppgifter, utan även arbetsgivare. Strategin här är att begränsa tillgången till sjukpenning och att tvinga människor att bli aktiverade, oavsett arbetsförmåga. När det gäller arbetslösersättningar har strikta tidsfrister och tidsgränser införts. Detta gäller för såväl a- kassan eller den kompletterande alfakassan (om personen inte är medlem i a-kassan) som för ersättningar inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin. En person kan få ersättning från a-kassan eller alfakassan i 300 dagar (fem dagar per vecka). För a-kassan är det högsta beloppet på 680 kronor per dag och för alfakassan 320 kronor per dag. Har personen barn under 18 år förlängs perioden med 150 dagar. Hur mycket man får beror på hur mycket personen tjänat och arbetat. Har personen dock en inkomstförsäkring via facket ersätter den tillsammans med a-kassan upp till 80 procent av personen tidigare inkomst. När det gäller jobb- och utvecklingsgarantin får personen under de första 150 dagarna i arbetslöshet, dvs. fas 1 stöd och jobbcoachning. Efter dessa dagar överför de till fas 2 som är ett program som innebär arbetsträning och arbetslivserfarenhet på arbetsplatser. Efter 450 dagar närmar man sig fas 3 en slutstation där arbetslösa utför arbete utan att konkurrera med den reguljära arbetsmarknaden. 5 Numera kan den arbetslöse som befinner sig i fas 3 både praktisera och delta i arbetsförmedlingens utbildningar. Det är således inte längre «enbart sysselsättning». Strategin är åter igen att främja aktivering och förhindra passivt mottagande av arbetslösersättning. Vidare bör det påpekas att aktivitetsstödet, dvs. ersättningsnivån minskas ju fler dagar personen får ersättning. När personer befinner sig i fas 3 och är placerade på en arbetsplats erhålls ingen lön eftersom ingen anställning föreligger. För de som uppfyller villkoren för a-kassa beräknas aktivitetsstödet utifrån vad 5 Fas 3 officiella namn är numera jobb- och utvecklingsgarantins sysselsättningsfas. 13

14 personen skulle ha fått i a-kassa. Ersättningsnivåerna ligger som beskrivits ovan mellan kronor per dag om personen deltar i ett program på heltid. Ersättningarna ligger väldigt nära samma gräns som socialbidraget. De personer som däremot inte uppfyller villkoren för a-kassa får ett aktivitetsstöd på 223 kronor per dag om de deltar i ett program på heltid och således också hänvisade att ansöka om socialbidrag. Emellertid har inte alla kommuner godtagit fas 3 som villkor för att få socialbidrag, därför att fas 3 inte är en praktik eller kompetenshöjande verksamhet som leder till egen försörjning, vilket socialtjänstlagen föreskriver som grund för att erhålla socialbidrag. Dessutom ger inte fas 3 kvalificering för a-kassa, pension eller försäkringskassa. Fas 3 har kritiserats dels för att inte göra de arbetslösa mer konkurrenskraftiga på den reguljära arbetsmarknaden, dels dess kvalitet avseende brist på innehåll och riktning. För de personer som inte uppfyller villkoren för a-kassa utförsäkras dessa efter 450 dagar i arbetslöshet och konsekvensen blir då att de får ansöka om socialbidrag. Samtidigt bör det påpekas att det inte finns något slutdatum för fas 3 utan den arbetslöse kan i praktiken befinna sig i den här fasen fram tills pensionering. Vidare har inkomsttaket i socialförsäkringssystemet varit mer eller mindre konstant över tid samtidigt som den genomsnittliga löneökningen har varit betydande. Vid sjukskrivning och arbetslöshet innebär detta att många människor upplever en betydande inkomstförlust. Dessutom har den rikstäckande socialbidragsnormen endast ökat marginellt under sedan 1980-talet. Det innebär att skillnaden mellan att ha en inkomst och att leva på socialbidrag har ökat dramatiskt. De som idag är socialbidragsmottagare utgörs framför allt av personer långt från arbetsmarkanden, ungdomar och invandrare. Dessutom visar senare studier att flera av bidragstagarna har hälsoproblem som ofta inkluderar psykisk ohälsa. En slutsats som lyfts fram i rapporten om aktiv inkludering 2012 (Halleröd 2013) är att den nuvarande policyn fortsätter att fördjupa den ekonomiska klyftan mellan de som är friska och helt integrerade på arbetsmarknaden och de som har en svag eller ingen anknytning till den. Målet att uppmuntra till individuellt anpassade metoder för integrering på arbetsmarknaden utifrån strategin Aktiv inkludering och dess pelare inkluderande arbetsmarknader har enligt rapporten varken stärkts eller försvagats utan är ännu detsamma. Istället har det utvecklats olika aktiveringsåtgärder som beskrivits ovan och som «pressar» in de arbetslösa i arbete. En ökad fattigdomsrisk finns också bland de som står utanför arbetsmarknaden, vilket beror på att människor som är helt integrerade har ökat sina inkomster sedan mitten av 1990-talet medan socialförsäkringsersättningarna hållits mer eller mindre intakta. Politiken 14

15 utgår först och främst från en nationell agenda och inte EU:s politik. Aktivering fokuseras huvudsakligen på att göra arbete mer lönsamt och begränsa tillgången till alternativa stödresurser. Den här agendan drivs av ideologier och är inte en konsekvens av den ekonomiska krisen i Europa, även om utfallet i form av arbetslöshet och fattigdom påverkas av denna. Exempelvis pekar Halleröd (2009) på att antalet socialbidragstagare ökade dramatiskt under krisen på 1990-talet, inte minst för ungdomar och invandrare. Enligt honom finns det också en uppenbar risk, särskilt eftersom villkoren skärpts för arbetslöshetsförsäkring, sjukförsäkring och förtidspension, att vi kommer att se samma utveckling under den nuvarande krisen. Enligt Statistiska centralbyrån (2013) visar också färska siffror att andelen fattiga bland arbetslösa, sjuka och förtidspensionärer tredubblats mellan 2004 och Sverige har till skillnad från många andra EU-länder en gynnsam ekonomisk situation och utveckling trots Europas ekonomiska kris. Ser man vidare till den totala sysselsättningen förefaller politiken relativt framgångsrik. Även om sysselsättningsgraden inte ökat avsevärt är den genomsnittliga sysselsättningsgraden 80 procent i ålderintervallet år. Däremot har politiken misslyckats med att reducera arbetslösheten. Den kanske allvarligaste bristen i den nuvarande politiken som framhålls är att regeringen tycks tro att alla kan hitta en anställning, förutsatt att de får tillräckligt med stöd och coaching. Regeringen har idag ingen plan om hur man kan undvika fattigdom och social utslagningen bland de människor som har svårt för att hitta en anställning. Det förs heller ingen diskussion om samhälleliga effekter på ökande klyftor. 2.2 Tillgång till god social service Ytterligare en pelare i EU-kommissionens strategi aktiv inkludering utgörs av människors rätt till god social service, särskilt avseende tillgänglighet, kvalitet och till rimligt pris. Fattigdom handlar således inte enbart om pengar utan också om tillgång till social service med bra kvalitet och till rimliga priser när det gäller t.ex. boende, utbildning, barnomsorg, skola samt hälsovård m.m. Dessa områden är intimt förknippade med varandra och är viktiga när det gäller att hjälpa människor att komma närmare arbetsmarknaden. För människor som inte kan arbeta ger tillgången till en god social service till rimliga priser förutsättningar för såväl ett värdigt liv som för att kunna delta i samhällslivet. Enligt rapporten om aktiv inkludering 2012 (Halleröd 2013) går det inte att genomföra en övergripande bedömning av all social service, dess tillgänglighet, kvalitet och prissättning. Konklusionen från 15

16 rapporten är däremot att det här målet varken har stärkts eller försvagats utan ännu är detsamma sedan

17 3. Identifiering av hinder för genomförandet av tillräckliga system för minimiinkomster I det här kapitlet redogörs för identifiering av hinder för genomförande av tillräckliga system för minimiinkomster utifrån de intervjuer som genomförts. Fokus ligger på om socialbidraget är tillräckligt för att säkra värdigt liv för de som lever på detta. Om inte, vilka hinder finns? Vilka förslag på förbättringar framförs i allmänhet och/eller för särskilda grupper? 3.1 Tillräcklighet och höjningar När det gäller tillräcklighet, dvs. vad som är en tillräcklig socialbidragsnivå för att leva ett värdigt liv och/eller ha en skälig levnadsnivå råder det i stort sett en konsensus hos intervjupersonerna. Samtliga, med undantag av en person, är av den uppfattningen att den nuvarande socialbidragsnivån är för låg för att leva ett värdigt liv och/eller ha en skälig levnadsnivå. Detta är en uppfattning vilket även flera rapporter och studier pekar på. Båda forskarna i socialt arbete, Åke Bergmark och Anna Angelin berättar även om hur socialbidragsnivån urholkats med hänvisning befintlig forskning. I en artikel av Bergmark (2013) framkommer att tanken med socialbidragsnivån var att denna inte enbart skulle skrivas upp i enlighet med prisnivån utan också följa den allmänna standardutvecklingen i Sverige. Detta skulle säkras genom politiska beslut. Detta har inte skett på 30 år sedan lagen infördes och har således medfört att glappet ökat mellan människors inkomster och det man kan få i socialbidrag. En skälig levnadsnivå bygger på antagandet om att man ska ha en standard som inte avviker för mycket. Avvikelsen har blivit större och således har skäligheten också minskat. Att glappet ökat beror också på antalet poster som ingick i socialbidragsnormen reduceras i samband med riksnormens införande. Under minskade antalet poster från från tio till sex. Tanken med de poster som lyftes ut, och som tidigare ingick i den rekommenderade normen från socialstyrelsen, var att kommunerna själva skulle bestämma över dessa utifrån den ansökandes behov. Detta har dock inte ägt rum utan istället räknas normen utifrån de reducerade antalet poster och sen vid extraordinära tillfällen räknas de borttagna posterna in. Dessutom kan det ökade glappet mellan löneinkomster och socialbidragsnivån förklaras med att det idag finns en mycket större återhållsamhet över tid. Benägenheten att avslå ansökningar har ökat samtidigt som generositeten har minskat, dvs, hur mycket man ger i bidrag, vilket i sig beror på att det ekonomiska synsättet ökat i kommunerna. Åke Bergmark, forskare i socialt arbete, berättar : «i kommunerna har man tittat närmare på vilka kostnader man kan spara in på. Äldre har någon slags prioritet då de har varit med och byggt samhället och således betraktas som förtjänta 17

18 mottagare. Barn- och ungdom är också ett område som man ogärna sparar in på. Om man däremot ska peka ut någon grupp där det finns ovärdiga mottagare så är det bland ekonomiskt biståndstagare som hamnar i en lägsta prioriteringsgrad. Man manar till större återhållsamhet på olika sätt, bl.a riktlinjer vilket också bidrar till att pressa bidragsnivåerna nedåt». Att den nuvarande socialbidragsnivån är ett problem i relation till de som är långvarigt bidragsberoende påtalas också av intervjupersonerna som arbetar inom frivilligorganisationerna. Socialbidragsnivån är anpassad för att kunna överleva under en kort period, att kunna betala det mest basala och ger inte utrymme för extra kostnader, t.ex. vid jul och andra högtider samt oförutsedda utgifter, t.ex. tandvård, glasögon m.m. Dessutom lyfter intervjupersonerna från frivilligorganisationerna fram, inte minst eventuella barn i samband med den låga socialbidragsnivån, vars föräldrar eller vårdnadshavare är personer som lever på socialbidrag. Barnen är de som drabbas värst. Ytterligare ett problem som aktualiseras i intervjumaterialet är andra tillgångar, inte minst om den som ansöker som socialbidrag äger en bostadsrätt. Tillgångar, t.ex. kontanta medel ska enligt regelverket generellt användas innan en person är berättigad socialbidrag. När det däremot gäller ägandet av en bostadsrätt, inte minst på Stockholms bostadsmarknad som karakteriseras av ombildningar och få hyresrätter, lyfter både Brita Rönqvist, enhetschef på Jobbtorg Farsta och de tre intervjupersonerna från frivilligsektorn, fram detta som ett exempel där det alltid bör ske en nödprövning. En eventuell flytt är ett uppbrott för barnfamiljer och det finns också en risk att det leder till bostadslöshet. Personerna ska enligt intervjupersonerna behöva eller få rimlig tid på sig att sälja sin bostadsrätt och man bör hitta ett system för hur boendekostnaden, dvs. månadsavgiften och bostadslånet för bostadsrätten ska betalas. Brita Rönqvist framhåller att socialtjänsten bör betala boendekostnaden, motsvarande för vad en hyresrätt skulle kosta i samma bostadsområde. Enligt Ywonne Eklund, metodstödjare på Frälsningsarmén, förekommer det också att personer tvingats sälja sin bostadsrätt och därefter fått en hyresrätt med betydligt dyrare boendekostnad. Marika Markovits, direktor på Stockholms stadsmission menar även att finns det barn i hushållet ska man nödvändigtvis inte behöva flytta, förutsatt att inte lägenheten är väldigt stor i relation till antalet hushållsmedlemmar. När det gäller kriterier som bör användas för att säkra en tillräcklig socialbidragsnivå för att leva ett värdigt liv och/eller ha en skälig levnadsnivå framkommer flera förslag. Likaså vilka mekanismer som bör användas för att säkra att socialbidragsnormen håller samma takt som inflationen 18

19 (uppgång/nedgång), priser och löner. Många förslag ligger i linje med nuvarande kriterier medan andra skiljer sig. Sammantaget är intervjupersonerna av den uppfattningen att socialbidragsnormen ska indexeras och borde räknas upp i takt med övriga ökningar i samhället ; konsumtionsprisindex (KPI), och löneindex. Att socialbidragsnormen borde vara kopplat till och följa lönenivåer anses av flera som självklart. Likaså framhåller flera att detta bör gälla samtliga bidrags- och ersättningssystem, de bör har samma konstruktion. Åke Bergmark, forskare i socialt arbete, lyfter fram att socialbidragsnivån bör kopplas till BNP-utvecklingen eller till någon slags genomsnittlig konsumtionsnivå. Håkan Svärdman, välfärdsanalytiker på Folksams försäkringsbolag, menar att det är olyckligt med flera olika skälighetsnivåer beroende på om personer uppbär socialbidrag, sjukpenning, a-kassa eller pension. Han berättar : «De som kommer in på socialkontoret bedöms ha en skälighetsnivån, och de som kommer in på försäkringskassan eller pensionsmyndigheten har en skälighetsnivå som är något högre trots att de är arbetsoförmögna av olika skäl. Det borde vara en gemensam nationell nivå för alla de här grundersättningarna och för människor som är arbetsoförmögna oavsett skäl och som medför att individen kan ha ett någorlunda anständigt liv. En gemensam lägsta skälig levnadsnivå för alla oavsett orsak». Han menar även att det här finns ett underförstått moraliskt incitament, dvs. att sjukdom är ett värdigare skäl än sociala omständigheter. Anledningen till detta säger han bero på att fattigvårdstänkande ännu finns kvar i någon mening. Grundhållningen är att socialtjänsten enbart ska arbeta med människor som har sociala problem, landstinget med människor som sjuka, t.ex. missbruk och somatiska sjukdomar, medan enbart arbetslösa inte har hos socialtjänsten att göra men är där pga tillkortakommanden i andra bidrag- och ersättningssystem. Kjell Rautio, välfärdsutredare på LO, är av den uppfattningen att vår moraliska grund bör vara ett kriterium. Dessutom framhåller han att kriterierna bör skifta och vara beroende av samhällsutvecklingen. Exempelvis lyfter han fram att om man ska vara en aktiv samhällsmedborgare idag måste man ha tillgång till dator och internet. Detta är något som han anser skulle kunna ingå som ett kriterium, inte minst i de hushåll där det ingår barn. Forskaren Anna Angelin lyfter även fram att man borde använda sig av s.k referensbudgetar för att fastställa vad som utgör en tillräckling nivå. Liknande tankegångar finns hos Marika Markovits, direktor vid Stockholms stadsmission. Referensbudgetar kan i detta sammanhang kortfattat beskrivas som ett kriterium och en metod som används för att mäta och fastställa vilken socialbidragsnivå som behövs för att ha en skälig levnadsnivå. Anna Angelin är också av den uppfattningen att det är svårt att fastställa en generell nivå pga vilken livssituation den bidragssökande befinner sig i och förespråkar en mer relativ nivå. 19

20 3.2 Täckning När det gäller socialbidragets täckning, dvs. om det omfattar alla människor i nöd och om det finns särskilda grupper av individer som utesluts råder den en konsensus hos intervjuerpersonerna. De är av den uppfattningen att socialbidraget inte omfattar alla människor i nöd, t.ex. människor som håller sig gömda, som inte har uppehållstillstånd, har någon form av tillgångar, som lever på marginalen, som ligger i gränslandet för berättigande eller som inte lyckats att kvalificera in sig i a-kassesystemet. Dessutom framförs av några att man kan uteslutas pga att man inte har förmågan att ta till sig information vilket kan bero på t.ex. språkförbistringar, låg begåvning, icke diagnosticerade psykiska funktionsnedsättningar och psykisk ohälsa i övrigt. Marika Markovits, direktor på Stockholms stadsmission, lyfter också fram att det kan finnas en problematik mellan hushållsmedlemmar vilket gör att man utesluts från socialbidraget. Hon berättar «det kan handla om vem man är sambo med. Har du en sambo som har en inkomst men som kanske inte alls är särskilt schysst mot dig, som inte delar med sig, då är ju inte försörjningsstödet för dig, för du får inget. Så det finns ju en rad situationer där man faktiskt skapar en större utsatthet i familjen, för kvinnor eller män som inte kan få försörjningsstöd». Dessutom menar Marika Markovits att en ansökan om socialbidrag «föregåtts av en ganska stor vånda och problematik när man väl ansöker och då får man avslag. Jag upplever att det bland våra deltagare finns många som upplever att deras kontakt med socialtjänsten inte varit så bra så man tycker att det inte är någon idé att kontakta dem». Liknande resonemang kring individer som inte vill söka av olika anledningar för Gunnar Anderzon, utredare vid SKL. En problematik som lyfts fram av bl.a. Åke Bergmark, forskare i socialt arbete, i relation till socialbidragets täckning är att den återhållsamhet som finns kring socialbidrag, dvs. att benägenheten att avslå ansökningar har ökat och att generositeten, dvs. hur mycket man ger i bidrag har minskat, troligen leder till att människor som borde ha inte får den nivån de behöver eller inte får något bidrag alls. Den här problematiken framförs också av Marika Markovits, direktor på Stockholms stadsmission. Hon berättar att «det är jättemånga som ansöker men som får avslag». Dessutom berättar Åke Bergmark att «en rörelse i tiden är att man kanske ökar kraven på de som söker ekonomiskt bistånd på olika sätt, att man ska medverka i aktiveringsprogram, arbetsmarknadsprogram osv. och det här paras med sanktioner, dvs. om man inte gör det man ska så kan man reducera bidraget eller man kan helt avsluta det». Just krav som ställs för att få socialbidrag, dvs. att söka arbete, att delta arbetsmarknadsåtgärder m.m. är något som framträder i samtliga intervjuer. Hos intervjupersonerna finns det också en samstämmighet att det finns människor som är berättigade till socialbidrag men som 20

LOs yttrande över Ds 2012:26 Jobbstimulans inom det ekonomiska biståndet m.m.

LOs yttrande över Ds 2012:26 Jobbstimulans inom det ekonomiska biståndet m.m. HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Ekonomisk politik och arbetsmarknad Anna-Kirsti Löfgren 2012-10-15 20120401 ERT DATUM ER REFERENS S2012/4828/FST Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM LOs yttrande över

Läs mer

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm Rätt till ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd Beslutet innebär alltid en bedömning. Försörjningsstödet omfattar det mest grundläggande behoven som mat, boende kostnader, kläder, sjukvårds- och läkemedelskostnader,

Läs mer

Att söka ekonomiskt bistånd

Att söka ekonomiskt bistånd Socialförvaltningen Du är välkommen till socialförvaltningen, Stadshuset Vimmerby. Vi har bokat tid till dig för besök hos socialsekreterare: dagen den / 20 kl Att söka ekonomiskt bistånd Allt du behöver

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Du är välkommen Till Datum.Kl Om du får förhinder ring återbud, tfn 0144-350 03 eller skicka e-post till ifo@odeshog.se Postadress Besöksadress Ödeshögs kommun Storgatan

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Utgiven av: Omsorgsavdelningen Vellinge kommun Uppdaterad 2015-07-03 POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 FAX 040-42 51 49 E-POST vellinge.kommun@vellinge.se

Läs mer

Om avslaget överklagas och domstolen bedömer att den enskilde hade rätt till bistånd kan socialnämnden behöva justera beräkningarna.

Om avslaget överklagas och domstolen bedömer att den enskilde hade rätt till bistånd kan socialnämnden behöva justera beräkningarna. Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: Kommunstyrelse, Nämnder med ansvar för SoL, Förvaltningschefer Nr 7/2013 Juni 2013 Ändringar i socialtjänstlagen den 1 juli 2013 som gäller ekonomiskt bistånd Från och

Läs mer

Försörjningsstöd Socialbidrag

Försörjningsstöd Socialbidrag Försörjningsstöd Socialbidrag Vem har rätt till försörjningsstöd? Alla som vistas i kommunen har rätt till försörjningsstöd, om de själva inte kan försörja sig eller tillgodose sina behov på annat sätt.

Läs mer

Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd

Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd k Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd 2015 YDRE KOMMUN Alla personer som bor i Ydre kommun och som inte kan försörja sig och sin familj eller på något annat sätt tillgodose sin försörjning har rätt att

Läs mer

Alla inkomster påverkar rätten till försörjningsstöd

Alla inkomster påverkar rätten till försörjningsstöd Försörjningsstöd Försörjningsstöd är ett ekonomiskt bistånd som betalas ut av kommunens socialtjänst. Alla som bor i Sverige och inte kan försörja sig själva eller bli försörjda på annat sätt har rätt

Läs mer

Om Försörjningsstöd. Utg 1501

Om Försörjningsstöd. Utg 1501 Om Försörjningsstöd Utg 1501 Vem kan få försörjningsstöd? I socialtjänstlagen 4 Kap. 1 st följande; Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till

Läs mer

Ekonomiskt bistånd. Information från Tranås kommun

Ekonomiskt bistånd. Information från Tranås kommun Ekonomiskt bistånd Information från Tranås kommun Vem har rätt till ekonomiskt bistånd? Rätten till försörjningsstöd bestäms av socialtjänstlagen. Om du eller din familj har svårigheter att klara ekonomin

Läs mer

Jobbstimulans i ekonomiskt bistånd m.m. - remiss från kommunstyrelsen

Jobbstimulans i ekonomiskt bistånd m.m. - remiss från kommunstyrelsen NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTAVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-08-07 Handläggare: Gunilla Schedin Telefon: 508 09 277 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Jobbstimulans i ekonomiskt bistånd

Läs mer

Försörjningsstöd när du inte kan försörja dig själv

Försörjningsstöd när du inte kan försörja dig själv Försörjningsstöd när du inte kan försörja dig själv Försörjningsstöd Om du inte själv kan försörja dig och din familj kan du ansöka om försörjningsstöd. Försörjningsstöd Försörjningsstöd (ofta kallat socialbidrag)

Läs mer

Svar på interpellation angående bostadskostnadernas andel av försörjningsstödet från Torbjörn Aronson (KD)

Svar på interpellation angående bostadskostnadernas andel av försörjningsstödet från Torbjörn Aronson (KD) Svar på interpellation angående bostadskostnadernas andel av försörjningsstödet från Torbjörn Aronson (KD) Den enskildes rätt till bistånd regleras i 4 kap. 1 SoL. I paragrafen anges att den som inte själv

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Utbildning i försäkringsmedicin för rehabkoordinatorer förutsättningar för rehabilitering inom socialtjänsten

Utbildning i försäkringsmedicin för rehabkoordinatorer förutsättningar för rehabilitering inom socialtjänsten Utbildning i försäkringsmedicin för rehabkoordinatorer förutsättningar för rehabilitering inom socialtjänsten Christian Brunsson Samordnare Multimodal Rehabilitering Samordningsförbundet Göteborg Hisingen

Läs mer

Information från. Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD. www.askersund.se

Information från. Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD. www.askersund.se Information från Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD www.askersund.se Försörjningsstöd vad är det? Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt

Läs mer

Ansökan om ekonomiskt bistånd

Ansökan om ekonomiskt bistånd Arvidsjaurs kommun Ansökan om ekonomiskt bistånd Individ- och Familjeomsorgen Arvidsjaurs kommun 933 81 Arvidsjaur Växeltelefon: 0960 155 00 Handläggare: Besökstid: Personuppgifter Förnamn och Efternamn

Läs mer

Vi är Försäkringskassan

Vi är Försäkringskassan Vi är Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Sid 1 April 2016 Om Försäkringskassan Film? https://youtu.be/cu8xiyvt394 Sid 2 April 2016 Om Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda,

Läs mer

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning

Läs mer

Tyresö kommun. Försörjningsstöd. En jämförelse mellan år 2016 och år Sofia Lidén

Tyresö kommun. Försörjningsstöd. En jämförelse mellan år 2016 och år Sofia Lidén Tyresö kommun Försörjningsstöd En jämförelse mellan år och år Sofia Lidén -08-07 I november påbörjas en ökning av utbetalt försörjningsstöd i Tyresö kommun efter en period av väldigt lågt utbetalt försörjningsstöd.

Läs mer

Simuleringar för kartläggning av ekonomiskt utbyte av arbete Ekonomiskt utbyte av att arbeta jämfört med att inte arbeta 2017

Simuleringar för kartläggning av ekonomiskt utbyte av arbete Ekonomiskt utbyte av att arbeta jämfört med att inte arbeta 2017 Sammanfattning Sverige har haft en ökande nettoinvandring sedan 1980-talet och flyktingar har kommit att utgöra en stor andel av de som invandrat. Hur väl utrikes födda integreras i samhället och kan etablera

Läs mer

Information om försörjningsstöd. socialtjänsten

Information om försörjningsstöd. socialtjänsten Information om försörjningsstöd socialtjänsten Arbetsgången vid ansökan om försörjningstöd Korrekt ifylld ansökan lämnas in Utredning & Arbetsplan Beräkning: Normbelopp minus inkomster = Försörjningsstöd

Läs mer

Gränslandet mellan sjukdom och arbete - yttrande över Arbetsförmågeutredningens slutbetänkande (SOU 2009:89)

Gränslandet mellan sjukdom och arbete - yttrande över Arbetsförmågeutredningens slutbetänkande (SOU 2009:89) SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN AVD. FÖR ST ADSÖVERGRIPANDE SOCI ALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2010-09-02 Handläggare: Anette Agenmark Telefon: 508 25 008 Till Socialtjänst- och

Läs mer

Fattigdom i Sverige Fakta, trender, erfarenheter och reflektioner

Fattigdom i Sverige Fakta, trender, erfarenheter och reflektioner Fattigdom i Sverige 2018 - Fakta, trender, erfarenheter och reflektioner Fattigdom i Sverige, problem och utmaningar Fattigdomen är en samhällssjukdom som orsakar stort mänskligt lidande. Den ekonomiska

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per januari 2014

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per januari 2014 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2014-02-11 UAN-2014-0066 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av ekonomiskt bistånd per 2014

Läs mer

Försörjningsstöd och övrigt ekonomiskt bistånd. Individ- och familjeomsorgen

Försörjningsstöd och övrigt ekonomiskt bistånd. Individ- och familjeomsorgen Försörjningsstöd och övrigt ekonomiskt bistånd Individ- och familjeomsorgen Rätten till försörjningsstöd/ekonomiskt bistånd Den som vistas i Ljusdals kommun och inte kan försörja sig kan ha rätt till försörjningsstöd

Läs mer

Motion om återbetalning av förskott på förmån för nyanlända enligt Vansbromodellen

Motion om återbetalning av förskott på förmån för nyanlända enligt Vansbromodellen DANDERYDS KOMMUN Tjänsteutlåtande 1(8) Kommunstyrelsen Motion om återbetalning av förskott på förmån för nyanlända enligt Vansbromodellen Ärendet Christer Erestål m.fl (SD) har till kommunfullmäktiges

Läs mer

Att registrera försörjningshinder, arbetsmarknadsinsatser och avslutsorsaker

Att registrera försörjningshinder, arbetsmarknadsinsatser och avslutsorsaker Att registrera försörjningshinder, arbetsmarknadsinsatser och avslutsorsaker Ny nationell statistik om ekonomiskt bistånd från 2017 Anette Agenmark Utgångspunkter för föredraget Vanliga frågor och missuppfattningar

Läs mer

Ensamkommande barn och ungdomars försörjning

Ensamkommande barn och ungdomars försörjning PM 2015-11-11 Dnr 3.2-27697/2015 1(5) Avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänsten Anette Agenmark anette.agenmark@socialstyrelsen.se Ensamkommande barn och ungdomars försörjning Detta PM är en

Läs mer

Studenters rätt till socialbidrag

Studenters rätt till socialbidrag Linköpings universitet Ekonomiska institutionen Statsvetenskap 1 2005-04-26 Studenters rätt till socialbidrag Paulina Bumbul Jonas Gummesson Rebecka Johansson Henrik Skagervik Innehållsförteckning SYFTE...

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd. - i Hofors kommun

Information om ekonomiskt bistånd. - i Hofors kommun Information om ekonomiskt bistånd - i Hofors kommun Hofors kommun 2009 Rätten till bistånd I 4 kap. 1 Socialtjänstlagen (SoL) regleras den enskildes rätt till bistånd. Ekonomiskt bistånd är inkomst- och

Läs mer

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd BILD Ekonomiskt bistånd Socialnämnden Besöksadress: Lantmannagatan 3 Öppettider reception: måndag-torsdag 10-16, fredag 10-15. Lunchstängt 12-13 Telefon 0430-150 00 Telefontid:

Läs mer

Utbildning i försäkringsmedicin för rehabkoordinatorer förutsättningar för rehabilitering inom socialtjänsten

Utbildning i försäkringsmedicin för rehabkoordinatorer förutsättningar för rehabilitering inom socialtjänsten Utbildning i försäkringsmedicin för rehabkoordinatorer förutsättningar för rehabilitering inom socialtjänsten 181016 Evy Almstrand, projektledare Inkluderande Rehabilitering Samordningsförbundet Göteborg

Läs mer

Vård och omsorgsförvaltningen Södra drottningsgatan Vännäs. Information om Försörjningsstöd 2019

Vård och omsorgsförvaltningen Södra drottningsgatan Vännäs. Information om Försörjningsstöd 2019 Vård och omsorgsförvaltningen Södra drottningsgatan 2 911 81 Vännäs Information om Försörjningsstöd 2019 Rätt till försörjningsstöd Alla som vistas i Vännäs Kommun och som inte kan försörja sig på annat

Läs mer

De som gör så gôtt de kan, å ändå inte har en skälig levnadsnivå har rätt till bistånd om det inte går att ordna på nå t annat sätt.

De som gör så gôtt de kan, å ändå inte har en skälig levnadsnivå har rätt till bistånd om det inte går att ordna på nå t annat sätt. Ärende ur verkligheten berättade att hon helt plötsligt fick veta att hon inte längre skulle få ersättning från Fk, att hon fått låna pengar av sin pappa för att klara sig och att hon nu sökte ekonomiskt

Läs mer

Att söka försörjningsstöd

Att söka försörjningsstöd Att söka försörjningsstöd Hos kommunen kan du ansöka om försörjningsstöd om du inte klarar din egen försörjning. Du får samtidigt stöd och vägledning så att du så fort som möjligt kan klara din ekonomi

Läs mer

Sammanfattning av utredningens försias

Sammanfattning av utredningens försias Bilaga Sammanfattning av utredningens försias Inledning Utredningen föreslår att ett försörjningskrav införs som villkor för anhöriginvandring. Kravet innebär att anknytningspersonen, dvs. den person som

Läs mer

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Sverige är ett rikt land Trots det lever över 220 000 barn i fattigdom. Det beror ofta på att deras föräldrar saknar jobb eller arbetar deltid mot

Läs mer

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-05-09 Dnr 72/2008-71 Ann Kristin Hasselsten Socialnämnden 2008-05-21 Åtgärder för arbetslösa bidragstagare Sammanfattning Socialnämnden ska utveckla verksamheten för arbetslösa bidragstagare

Läs mer

Ny lag nya möjligheter

Ny lag nya möjligheter Ny lag nya möjligheter VISSA NyANLäNdAS etablering I ArbetS- och SAMhäLLSLIVet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

Fyra aktuella förordningar

Fyra aktuella förordningar Fyra aktuella förordningar - Om mottagande för bosättning - Om etableringssamtal och etableringsinsatser - Om etableringsersättning Beslutade den 20 maj - Om ersättning till kommuner och landsting Beslut

Läs mer

Vägledning för registrering av försörjningshinder och ändamål med utbetalat ekonomiskt bistånd

Vägledning för registrering av försörjningshinder och ändamål med utbetalat ekonomiskt bistånd Vägledning för registrering av försörjningshinder och ändamål med utbetalat ekonomiskt bistånd Syftet med utökningen av statistiken är att fortlöpande och systematiskt kunna följa hur problem och behov

Läs mer

Studenthäfte. För dig som är student och söker försörjningsstöd vid Umeå Kommun under sommaren

Studenthäfte. För dig som är student och söker försörjningsstöd vid Umeå Kommun under sommaren Studenthäfte För dig som är student och söker försörjningsstöd vid Umeå Kommun under sommaren Information till Studerande som söker försörjningsstöd under sommaren Du som inte har din sysselsättning och

Läs mer

Vem ansvarar för att ge bistånd i form av hemtjänst till asylsökande?

Vem ansvarar för att ge bistånd i form av hemtjänst till asylsökande? PM 2017-08-30 Vårt dnr: 1 (6) Avdelningen för juridik Mia Hemmestad Vem ansvarar för att ge bistånd i form av hemtjänst till asylsökande? Allmänt om ansvaret för sociala insatser Migrationsverket ansvarar

Läs mer

Revidering av riktlinjerna för handläggning av ekonomiskt bistånd

Revidering av riktlinjerna för handläggning av ekonomiskt bistånd Avdelningen beställare äldreomsorg, funktionsnedsättning, individ och familj inklusive socialpsykiatri Sida 1 (5) 2017-07-31 Handläggare: Joakim Olsson 08 508 19 207 Till Farsta stadsdelsnämnd 2017-08-24

Läs mer

Allmän information. Försörjningsstöd. Riksnormen består av

Allmän information. Försörjningsstöd. Riksnormen består av FÖRSÖRJNINGSSTÖD Allmän information Ekonomiskt bistånd, socialbidrag och försörjningsstöd avser samma sak. I den här informationen används ordet försörjningsstöd. Svenska och utländska medborgare som vistas

Läs mer

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen TRANSPORTS A-KASSA Det här är arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen är en försäkring som gäller för alla personer som arbetar eller har arbetat

Läs mer

Utbildning i försäkringsmedicin för rehabkoordinatorer förutsättningar för rehabilitering inom socialtjänsten

Utbildning i försäkringsmedicin för rehabkoordinatorer förutsättningar för rehabilitering inom socialtjänsten Utbildning i försäkringsmedicin för rehabkoordinatorer förutsättningar för rehabilitering inom socialtjänsten Christian Brunsson Samordnare Multimodal Rehabilitering Samordningsförbundet Göteborg Hisingen

Läs mer

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta Jobbtorg Strängnäs Jobbtorg Strängnäs är en satsning på ett integrerat samarbete mellan arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd och arbetsförmedlingen. Ett nära samarbete ska också finnas med gymnasieutbildning,

Läs mer

Riksnormen för ekonomiskt bistånd 2006 2016

Riksnormen för ekonomiskt bistånd 2006 2016 Riksnormen för ekonomiskt bistånd 2006 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.

Läs mer

Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd

Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: Kommunstyrelse, Nämnder med ansvar för SoL, Förvaltningschefer Nr 8/2013 Juni 2013 Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från

Läs mer

Tommy Berglund. Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar år.

Tommy Berglund. Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar år. Tommy Berglund Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar 18-24 år. Inledning Arbetsförmedlingens egen återrapportering 2013 visar att

Läs mer

En ekonomi för alla inte bara för några få. Vänsterpartiets vårbudgetmotion 2019

En ekonomi för alla inte bara för några få. Vänsterpartiets vårbudgetmotion 2019 En ekonomi för alla inte bara för några få Vänsterpartiets vårbudgetmotion 2019 Sverige ska bli världens mest jämlika land igen. Vänsterpartiet inriktning på den ekonomiska politiken Klimatomställningen

Läs mer

De som gör så gôtt de kan, å ändå inte har en skälig levnadsnivå har rätt till bistånd om det inte går att ordna på nå t annat sätt.

De som gör så gôtt de kan, å ändå inte har en skälig levnadsnivå har rätt till bistånd om det inte går att ordna på nå t annat sätt. Ärende ur verkligheten berättade att hon helt plötsligt fick veta att hon inte längre skulle få ersättning från Fk, att hon fått låna penar av sin pappa, som hon bodde hos, för att klara sig och att hon

Läs mer

Försörjningsstöd. Ekonomiskt stöd från kommunens socialtjänst

Försörjningsstöd. Ekonomiskt stöd från kommunens socialtjänst Försörjningsstöd Ekonomiskt stöd från kommunens socialtjänst Försörjningsstöd Om du inte har någon inkomst eller några tillgångar till din försörjning kan du ansöka om försörjningsstöd som är ett behovsprövat

Läs mer

FÖRSÖRJNINGS- STÖD. och bistånd till livsföringen i övrigt. Ett urval av frågor och svar

FÖRSÖRJNINGS- STÖD. och bistånd till livsföringen i övrigt. Ett urval av frågor och svar FÖRSÖRJNINGS- STÖD och bistånd till livsföringen i övrigt Ett urval av frågor och svar Alla som bor i Strömsunds kommun har rätt till en ekonomisk grundtrygghet. Den som vistas eller bor i kommunen och

Läs mer

Information om försörjningsstöd

Information om försörjningsstöd Information om försörjningsstöd Antagen av socialnämnden 2008-03-19 VAD ÄR FÖRSÖRJNINGSSTÖD? Den som inte kan försörja sig genom inkomst eller på annat sätt, har rätt till försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

Jobbstimulans inom det ekonomiska biståndet

Jobbstimulans inom det ekonomiska biståndet Socialutskottets betänkande Jobbstimulans inom det ekonomiska biståndet Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition 2012/13:94 Jobbstimulans inom det ekonomiska biståndet samt åtta motionsyrkanden

Läs mer

A-kassan är till för dig som har arbete

A-kassan är till för dig som har arbete A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras

Läs mer

Information om försörjningsstöd

Information om försörjningsstöd Information om försörjningsstöd Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 24 maj 2017 KLAGANDE Socialnämnden i Piteå kommun MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls dom den 24 maj 2016 i mål nr

Läs mer

Ansökan ekonomiskt bistånd, vid nyansökan

Ansökan ekonomiskt bistånd, vid nyansökan Socialförvaltningen Box 52 387 21 Borgholm Tel. 0485-880 85 Besöksadress: Östra Kyrkogatan 31 Ansökan ekonomiskt bistånd, vid nyansökan Personuppgifter: Förnamn: Personnr: Efternamn: Man Kvinna Adress:

Läs mer

Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken?

Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken? Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken? Arbetsmarknaden & arbetslösheten Om globala utmaningar och lokala lösningar på arbetsmarknaden Norrköping den 15

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd BILD Ekonomiskt bistånd Socialnämnden Besöksadress: Lantmannagatan 3 Öppettider reception: måndag-torsdag 10.00-16.00, fredag 10.00-15.00 Lunchstängt 12.00-13.00 Telefon

Läs mer

Diagram2: Utbetalt ekonomiskt bistånd exklusive introduktionsersättning, tkr

Diagram2: Utbetalt ekonomiskt bistånd exklusive introduktionsersättning, tkr 2 (7) 3 (7) Inför valet 2006 hade de borgerliga partierna ett högt tonläge. Socialdemokraterna hade misslyckats med jobben. Trots hög tillväxt rådde massarbetslöshet i Sverige. Ännu värre, många fler än

Läs mer

Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning

Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1697 av Désirée Pethrus (KD) Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

Läs mer

Försörjningskrav vid anhörigmigration. Grupp 1

Försörjningskrav vid anhörigmigration. Grupp 1 Försörjningskrav vid anhörigmigration Grupp 1 Vilka villkor tillåter direktivet rörande försörjningskrav? Artikel 7 1. När ansökan om familjeåterförening lämnas in får den berörda medlemsstaten kräva att

Läs mer

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3265 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom

Läs mer

Rättsavdelningen SR 63/2016

Rättsavdelningen SR 63/2016 Bfd22 141107 1 (10) Rättsavdelningen 2016-12-29 SR 63/2016 Rättsligt ställningstagande angående upphörande av rätten till bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., LMA för utlänningar

Läs mer

Kartläggning Ekonomiskt bistånd

Kartläggning Ekonomiskt bistånd 2014-05-26 Handläggare Kerstin Wigert Socialkontoret/Arbete och försörjning Kartläggning Ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd 1 januari 31mars, 2012, 2013 och 2014 Orsak i % 2010 2011 2012 2013 2014 Arbetslöshet

Läs mer

Omställningsfonden för dig som arbetstagare

Omställningsfonden för dig som arbetstagare Sida 1 Omställningsfonden för dig som arbetstagare Innehåll Aktivt omställningsarbete... 2 Villkor för att du ska få stöd... 2 Hjälp och stöd att hitta ett nytt jobb... 2 Ekonomiska förmåner... 3 A-kasseutfyllnad...

Läs mer

Information till föräldrar som själva vill komma överens om underhållsbidrag till barn

Information till föräldrar som själva vill komma överens om underhållsbidrag till barn Information till föräldrar som själva vill komma överens om underhållsbidrag till barn Uppdaterad 2006-11-14 Här finns en övergripande information om vad som gäller vid beräkning av underhållsbidrag till

Läs mer

Cirkulärnr: 1994:138 Diarienr: 1994:1667. Datum: Individ- och familjeomsorg Äldre- och handikappomsorg Lag om vårdnadsbidrag

Cirkulärnr: 1994:138 Diarienr: 1994:1667. Datum: Individ- och familjeomsorg Äldre- och handikappomsorg Lag om vårdnadsbidrag Cirkulärnr: 1994:138 Diarienr: 1994:1667 Handläggare: Avdsek: Margareta Erman AK Vård Datum: 1994-07-01 Mottagare: Rubrik: Individ- och familjeomsorg Äldre- och handikappomsorg Lag om vårdnadsbidrag 1994:138

Läs mer

Utredning av ordförandeförslag - Lån istället för bidrag till nyanlända Dnr SN18/

Utredning av ordförandeförslag - Lån istället för bidrag till nyanlända Dnr SN18/ 2018-10-09 Mathias Elmersjö Utvecklingsledare 08-124 57 353 Mathias.Elmersjo@ekero.se Utredning av ordförandeförslag - Lån istället för bidrag till nyanlända Dnr SN18/104-524 Bakgrund På Socialnämndens

Läs mer

Ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd)

Ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) Ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) Alla som bor i Sverige och inte kan försörja sig eller bli försörjda på annat sätt har rätt att söka försörjningsstöd. Det betalas ut av kommunens socialförvaltning.

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per november 2013

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per november 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2013-12-03 UAN-2013-0092 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av ekonomiskt bistånd per november 2013

Läs mer

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Kommittémotion otion till riksdagen 2016/17:3265 av Elisabeth Svantesson m.fl. () Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Sammanfattning oderaterna vill förbättra integrationen med tidiga insatser

Läs mer

Medborgarhuset Sveg Tel:

Medborgarhuset Sveg Tel: Medborgarhuset - 842 80 Sveg Tel:0680-161 00 kommun@herjedalen.se www.herjedalen.se 2018-09-12 Hjälp med budget- och skuldrådgivning Alla kan hamna i ekonomiska svårigheter eller vara i en situation när

Läs mer

Information om försörjningsstöd 2015

Information om försörjningsstöd 2015 Västerviks kommun Enheten för arbete och kompetens Nygatan 12 593 80 Västervik Tfn 0490-25 54 00 vasterviks.kommun@vastervik.se Information om försörjningsstöd 2015 Rätt till försörjningsstöd Alla som

Läs mer

FÖRSÖRJNINGSSTÖD. Information till dig som söker försörjningsstöd

FÖRSÖRJNINGSSTÖD. Information till dig som söker försörjningsstöd FÖRSÖRJNINGSSTÖD Information till dig som söker försörjningsstöd Försörjningsstöd vad är det? Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt kan ha rätt till bistånd

Läs mer

Lönar sig arbete 2.0? En ESO-rapport med fokus på nyanlända. ESO-seminarium Eva Löfbom

Lönar sig arbete 2.0? En ESO-rapport med fokus på nyanlända. ESO-seminarium Eva Löfbom Lönar sig arbete 2.0? En ESO-rapport med fokus på nyanlända ESO-seminarium 2018-05-31 Eva Löfbom Agenda Bakgrund, frågeställningar och metod Ekonomiskt utbyte av att arbeta Avslutande kommentarer Bakgrund,

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Ersättning vid arbetslöshet INFORMATION OM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN 1 2 Det här är arbetslöshetsförsäkringen... 4 Vem gör vad?...... 6 När har du rätt till arbetslöshetsersättning?...

Läs mer

Svar på motion - Lån till nyanlända i stället för bidrag vid "glapp" i väntan på etableringsstöd

Svar på motion - Lån till nyanlända i stället för bidrag vid glapp i väntan på etableringsstöd TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-12-04 Diarienummer KS/2017:239 Svar på motion - Lån till nyanlända i stället för bidrag vid "glapp" i väntan på etableringsstöd Förslag till beslut Kommunfullmäktige avslår

Läs mer

Barns tillgång till IT

Barns tillgång till IT SOCIALFÖRVALTNINGEN AVD. FÖR STADSÖVERGR IPANDE SOCIALA FRÅGO R TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 3.2-0144/2012 SID 1 (6) 2012-03-27 Handläggare: Malin Eriksson Telefon: 08-508 25 402 Till Socialnämnden Förvaltningens

Läs mer

Frågor till patient- och brukarorganisationer om sjukskrivningsprocessen och om samverkan i processen

Frågor till patient- och brukarorganisationer om sjukskrivningsprocessen och om samverkan i processen Promemoria 2018-10-02 Komm2018/06 Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess S 2018:06 Nationell samordnare Mandus Frykman 08-4059542 072-2128658 mandus.frykman@regeringskansliet.se

Läs mer

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per februari 2014

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per februari 2014 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2014-03-14 UAN-2014-0066 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av ekonomiskt bistånd per februari

Läs mer

LOs yttrande över promemorian Kommunernas medverkan i arbetsmarknadspolitiska åtgärder

LOs yttrande över promemorian Kommunernas medverkan i arbetsmarknadspolitiska åtgärder 34414 LOs yttrande över promemorian Kommunernas medverkan i arbetsmarknadspolitiska åtgärder Promemorians förslag Det kommunala ungdomsprogrammet (KUP) och ungdomsgarantin (UG) avskaffas den 1 december

Läs mer

Att ansöka om ekonomiskt bistånd

Att ansöka om ekonomiskt bistånd Jag har en tid hos socialsekreterare: dagen den / klockan Att ansöka om ekonomiskt bistånd Allt du behöver veta Kontakta oss Socialförvaltningens reception har öppet vardagar mellan 10.15-12.00 och mellan

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 30 juni 2010 KLAGANDE AA MOTPART Vuxenutbildning- och arbetsmarknadsnämnden Örebro kommun Box 34220 701 35 Örebro ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

1,6 miljarder till jämlikhetsreformer

1,6 miljarder till jämlikhetsreformer Vänsterpartiet 2016-09-14 1,6 miljarder till jämlikhetsreformer Gruppen med högst inkomster drar idag ifrån övriga befolkningen. I andra ändan av skalan har många svårt att få vardagen att gå ihop ekonomiskt

Läs mer