I love you kan vem som helst säga. Sirpa Moisio, ny krönikör, reflekterar över språk och integration. Sid 12

Transkript

1 36 skäl att rösta Sid 8 I love you kan vem som helst säga. Sirpa Moisio, ny krönikör, reflekterar över språk och integration. Sid 12 9 Revyn GS Fackets tidning för Avdelning 9 Östra Svealand Nr Johan Ingelskog tar död på tre borgerliga myter Sid 3 Fyra förlorade år för arbetsmiljön Sid års historia sorterat Sid 11 Traditionsbundet På Iris Hantverk arbetar synskadade borstbindare enligt gamla metoder för att nå högsta kvalitet. Sid 6

2 2 9 Revyn ledaren Den stora lögnen Det märkligaste inslaget i valrörelsen är moderaternas påstående om att de inte bara är det nya arbetarpartiet, utan att de är det enda arbetarpartiet! När ett parti påstår något som ligger så långt från verkligheten så väcker det obehagliga historiska associationer. Både vad det gäller väljarbas och politik är påståendet helt verklighetsfrämmande. En överväldigande majoritet av LO:s medlemmar är anhängare till det rödgröna blocket och ännu färre är de som stöder moderaterna. När det gäller politiken så redovisar 9-revyn i detta nummer LO-TCO Rättsskydds sammanställning av 36 viktiga förändringar av arbetsrätt och arbetsmarknadspolitik som den moderatledda regeringen genomfört under mandatperioden. Alla dessa förändringar är till nackdel för LO-medlemmarna och försvagar de fackliga organisationerna. I ord framställer sig moderaterna som försvarare av kollektivavtal och den svenska modellen, i praktiken gör de allt för att underminera den. När de bestämmer att en städare ska betala 400 kronor i a-kasseavgift och en läkare 70 kronor så har det givetvis ett syfte. Denna politik har varit framgångsrik och flera hundra tusen medlemmar har drivits bort från a-kassan och det fackliga medlemskapet, de allra flesta för att de helt enkelt inte har råd. Regeringen har riktat gigantiska skattesänkningar gentemot de rika. Fredrik Reinfeldt har beviljat sig själv och sin fru Filippa sänkt skatt med sammantaget kronor bara i år! En skattesänkning som finansieras av försämrade villkor för sjuka och arbetslösa. Dessutom blir det allt tydligare att vård, skola och omsorg håller på att krackelera. Ekvationen, gigantiska skattesänkningar huvudsakligen riktade till de redan välbärgade och bibehållen välfärd, går helt enkelt inte ihop. När de sedan använder krympande skatteintäkter till att finansiera vinster till riskkapitalbolag inom vård, skola och omsorg så tycker åtminstone jag att det helt enkelt är sjukt! Tycker ni som jag, glöm inte att gå och rösta! Seppo Sinimaa, ordförande, GS-avdelning 9 östra Svealand Veteranklubben! GS-Veteranernas studiecirklar hösten 2010 Nu har vi flyttat HIT! Eftersom avdelningen har flyttat till Arenavägen och inte längre kan erbjuda Veteranklubben möteslokaler, kommer vi att under höstterminen träffas på Södergården, Götgatan 37, Engelska Rummet Höstterminen börjar med en kort, gemensam studieupptakt, tisdag den 14 september, kl Därefter fortsätter cirklarna: Engelska, medelnivå, tisdagar kl Start 21 september. Engelska, lätt konversation, tisdagar kl Start 21 september. Stockholmiana, torsdagar kl Start 16 september Cirklarna avslutas i november 2010, när vi träffats 10 gånger. Anmälan snarast, då deltagarantalet är begränsat, till Lillemor Åström, tel , eller Åke Nygren, tel Veteranklubbens höstmöte 6 oktober, kl i GS Fackets konferensvåning, Barnhus gatan 22, 6 trappor. OBS adressen! Sedvanliga mötesförhandlingar, GS förbundsordförande, Per-Olof Sjöö, medverkar och Ulf Bagge underhåller med ett musikaliskt kåseri om Per-Anders Fogelströms Stockholm. Därefter avslutas mötet med att klubben bjuder på lunch på Röda Rummet. Restaurangen kan bara ta emot 50 gäster, så först till kvarn gäller. Bindande anmälan, för dem som vill delta i lunchen, september, till Lillemor Åström, tel eller Ann-Cathrine Jernbrant, tel Veteranklubbens jullunch Vi äter den som vanligt i Hörselfrämjandets lokaler, Blekingegatan 28, lördag 4 december, kl Vi kan bara ta emot 90 deltagare, så anmäl er i god tid! Presentkort utlottas på entrébiljetten. Även vanligt lotteri med många vinster. Bosse & Rune svarar för musiken. Priset är 150 kr för jultallrik, ostbricka, lättöl, snaps/vin och kaffe, som betalas vid ankomsten. Bindande anmälan oktober till Lillemor Åström, tel eller Ann-Cathrine Jernbrant, tel GS avdelning 9 Östra Svealand har flyttat Ny besöksadress: Arenavägen 39. Tunnel- och tvärbanestation Globen. Ny postadress: GS avd 9 Box Johanneshov

3 9 Revyn Löjligt! Det är rent löjeväckande att påstå att lagen om anställningsskydd hindrar ungdomar från att få jobb. Text & FOTO Jonas Lundborg borgerliga partier säger att lagen om anställningsskydd hindrar ungdomar att få jobb. Johan Ingelskog, som arbetar med lön- och avtalsfrågor på LO, menar att det är en myt och ett svepskäl för att ge arbetsgivarna mer makt. Sverige är redan ett av de mest flexibla länderna i Europa för arbetsgivare som måste säga upp personal. Om det råder arbetsbrist eller finns personliga skäl räcker det för uppsägning. Men arbetsgivaren måste ha sakliga skäl och förhandla med facket först. Och då är lagen om anställningsskydd en bromskloss för att det ska gå rätt till. Det råder en missuppfattning om att lagen hindrar företag att från att göra sig av med personal som har jobbat länge på företaget. Så är det inte. Arbetsgivare och fack kan förhandla fram en avtalsturlista och då kan det kosta arbetsgivaren åtskilliga månadslöner till den som sägs upp. Johan Ingelskog jämför arbetsmarknaden med bostadsmarknaden. Båda är speciella, vi behöver alla både jobb och boende för att klara oss. Därför har riksdagen beslutat om trygghetsregler som gör att vi inte bara kan kastas ut. Har du en lägenhet som du missköter är värden skyldig att varna dig innan du vräks. På samma sätt är det på arbetsmarknaden. Det ger rättssäkerhet. Anställningskontraktet är som vilket annat affärskontrakt. Något Johan Ingelskog tycker att det är märkligt att de borgerliga partierna inte kan se. I vilken annan affärsuppgörelse kan den ena parten säga upp kontraktet utan giltiga skäl? Johan Ingelskog gör en liknelse: Tänk dig att du har köpt en resa och när du är på väg till flygplatsen ringer resebolaget och säger att du inte får följa med. Det är en sådan ordning Maud Olofsson och arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv vill införa på arbetsmarknaden menar han. Vad det handlar om är att Svenskt Näringsliv vill kunna säga upp vilka de vill utan att det kostar dem något. Enligt Johan Ingelskog finns det ytterligare två myter som de borgerliga partierna och arbetsgivarna hela tiden för fram i debatten, att turordningslistor vid uppsägningar gör att företagen går under. Det är inte sant eftersom att företag faktiskt har rätt att undanta nyckelpersoner. Den tredje myten är att vi i en global värld inte kan ha fasta anställningar. Även här är sanningen att Sverige redan har de mest liberala arbetsmarknadslagarna i jämförelse med konkurrentländerna. En sådan uppluckring av anställningstryggheten är alltså obefogad. Johan Ingelskog anser snarare att det är dags att stärka de anställdas rätt inom två områden. Tidsbegränsade anställningar har blivit ett växande problem bland ungdomar. När jag började jobba med de här frågorna var medelåldern för att få ett fast jobb 24 år. Och sedan dess har den bara ökat. Sen har du frågan med den ofrivilla deltiden som främst drabbar kvinnor. Bortsett från den osäkerhet om framtiden och ekonomin blir det dessutom svårt i båda fallen för individen att ta lån och få lägenhet. Johan Ingelskog tycker inte att det är anständigt att 30-åringar inte kan bilda familj på grund av osäkra anställningsvillkor. Så får det inte vara i Sverige anser han.

4 4 9 Revyn Förhandlingar Har det blivit mer tryckjobb? Märko-Tryck AB Arbetsbrist. En medlem uppsagd. MediaGallerian All personal är uppsagda, varav två medlemmar. Brommatryck & Brolins Lägger ner hela sin produktion 6 medlemmar uppsagda. Stockholms Fotosätteri Lägger ner hela verksamheten En medlem berörs. Katarina Tryck 5 personer uppsagda på grund av arbetsbrist, varav 2 medlemmar. Williamssons offsettryckeri Lägger ner hela produktionen Två personer uppsagda varav en medlem. Futurniture En medlem uppsagd på grund av arbetsbrist. Övriga förhandlingar Sveriges Mediebyråers samman ställer varje månad hur mycket pengar som investeras i media. Och deras sammanställning av de första två kvartalen 2010 visade att annonsintäkterna ökat. Frågan är om konjunktursvängningen börjat spilla över på civiltryckerierna. 9-Revyn ringde runt till några förtroendevalda och ställde två frågor: 1. Har ni på ert företag märkt av att konjunkturen vänt uppåt? 2. Om ja, på vilken typ av produkter? Thomas Larsson, kontaktombud, Ekotryck Redners: Vi drabbades inte så mycket av lågkonjunkturen, utan det har gått rätt bra. Just nu har vi dessutom jättemycket att göra. Vi har stora kunder som i stort sett bara rullar på. Karin Johansson, klubbordförande, Intellecta: Nej, tyvärr. Jag tycker till och med att det verkar sämre än för ett år sedan. Anders Segerberg, klubbordförande, Brommatryck Brolins: Tvärtom. Det har gått upp och ner. Så här lägger de ner produktionen och vi jobbar vår sista arbetsdag den 20 december. Lennart Bergqvist, prepress, Printley: Vi har haft en bra beläggning hela tiden och det har snarare ökat under hela perioden. Nej, inget speciellt. Det har varit ganska lika. Isa Georgsson, klubbordförande, Tierps Tryckeri: Det tycker jag nog. Vid årsskiftet hade vi uppsägningar. Sedan semestern har det varit full rulle, så det har vänt. Sen vet man ju aldrig om det håller i sig. Väldigt blandat, foldrar, manualer och allt möjligt. Bertil Engberg, klubbordförande, Wassberg + Skotte tryckeri: Nej, det är fortfarande berg- och dalbana, även om vi inte har gått dåligt. Utan det snurrar på. Margareta Stenqvist, kontaktombud, 08 Tryck: Jag kan inte säga annat än att vi har jättemycket att göra. Det har varit svackor men inga långvariga. Från vårkanten och till nu har det ökat. Allt har ökat, men kanske mest digitaltrycket. Kent Forså, klubbordförande, E-Print: Ja, det har vi märkt. Vi har mer jobb, det känns tryggare och gladare. Vilket märks från ledningen och ner till golvet. Kunderna snålar inte utan vräker på med färg. Mer book on demand och finanstryck i större upplagor. Jonas Lundborg Kollektivavtalsteckning Lönerevisioner Skiftgång Ägarbyten (MBL) Skadestånd för kollektivavtalsbrott angående felaktig utbetalning av lön och ersättning Rehabutredningar Konkurser Uppsägning av personliga skäl Tillsättning av redaktionschef (MBL) Utebliven övertid Entreprenörslistor Avtal mellan Svenska Kyrkan och GS klart Nytt avtal är träffat för skogsarbetare anställda av stiftens egendomsförvaltningar. Avtalet innebär bland annat: Avtalet är på 24 månader, 1 april mars Löneökningar totalt på 3,5 procent. Utläggning per den 1 april 2010 med 1,7 procent och den 1 april 2011 med 1,8 procent. 50 procent av löneutrymmet läggs ut generellt och 50 procent fördelas i lokala förhandlingar. GS medlemmar sticker ut i olycksfallsstatistik Afa Försäkring gav ut en rapport i juni som visar att antalet allvarligt skadade på jobbet minskar. Men år efter år är det samma branscher som toppar statistiken och värst är det inom trä-, pappers- och grafisk industri. Trots det är Leif Gunnarsson, arbetsmiljöansvarig på GS optimistisk. Även om antalet olyckor har minskat är siffran för de som invalidiseras på grund av olyckor oförändrad. Och här toppar våra branscher. Leif Gunnarsson: Det går åt rätt håll, antalet fall sjunker stadigt. Men det är så med våra branscher att skadar du dig så är det ofta fråga om en allvarlig skada där ett finger eller en hand ryker. Leif Gunnarsson håller dock inte med om att den grafiska branschen är särskilt utsatt, även om skadorna kan bli allvarliga. När det gäller sågverksbranschen har GS tagit initiativ till ett gemensamt projekt tillsammans med arbetsgivarna: Maskinkörkort, en digital utbildning i fyra delar. Idén fick vi från danskarna som fått ner olyckorna med 30 procent. Nu är vi ute och presenterar den i skolorna och vi har fått jättebra respons från lärarna. Förhoppningen är att maskinkörkortet ska bli en integrerad del av utbild- ningen. Men det är inte bara yrkesskolorna som har nappat på det hela, även företag är intresserade av att ha med det som en del av internutbildningen. Vad som även kom fram i Afas rapport var att kvinnliga träindustriarbetare löper sex gånger så hög risk än kvinnor från andra yrkesgrupper att råka ut för en arbetsskada som leder till mer än 30 dagars sjuskrivning. Vi har många kvinnor som jobbar med sågklingor så det är förmodligen därför. Återigen tror Leif Gunnarsson att utbildning är en viktig del i att komma tillrätta med problematiken. Men det räcker inte. Vi måste stärka skyddsombudens ställning och vi måste få fler att våga ta uppdraget som skyddsombud. Som ett led i det har GS utbildat regionala skyddsombud till diplomerade handledare. Dessa ska i sin tur kunna utbilda nya skyddsombud. Vidare vill Leif Gunnarsson se att de regionala skyddsombuden i större omfattning ägnar sig åt att värva nya skyddsombud. Det är bättre om det finns lokala skyddsombud som driver ett systematiskt arbetsmiljöarbete än att det kommer ett regionalt skyddsombud på besök någon gång ibland. Jonas Lundborg Efterlysning! Avdelningen söker medlemmar på företag där lönerevision inte gjorts. Du medlem som ännu inte har fått din lönehöjning, kontakta avdelningen för bokning av datum för lönerevision på din arbetsplats. Först till kvarn, så vänta inte för länge. Ring avdelningsexpeditionen på tfn med uppgift om vilket företag det gäller. OBS: Kollektivavtal med GS ett krav. Avd 9 Östra Svealand Sugen på kurs? Spana in fackligutbildning.se

5 9 Revyn Tre på kurs I mitten på augusti samlades 20 förtroendevalda för en endagskurs om förändringarna i Medbestämmandelagen. 9-Revyn träffade tre deltagare och frågade vad de gillade upplägget. För Magnus Larsson, nyvalt kontakt ombud på Nordströms Trä var det första fackliga kursen. Det är mycket info på en gång, men jag får en aning om lagarna vilket kanske gör det lättare att hitta i dom. Kursen gav dock mersmak och Magnus ser fram emot att gå en utbildning i lag och avtal. För Veronika Glansholm, vice ordförande för gotladssektionen, var det inte första fackliga kursen. Hon uppskattade att det blev många diskussioner utifrån olika arbetsplatsers situation. Men Veronika tror att kursen hade tjänat på att vara två dar. Då hade diskussionerna kunnat bli djupare. Även Kimmo Vareniemi, klubbordförande på SCA Packaging, som gått flera kurser tyckte att dagen var bra och gav nya insikter, särskilt när det gällde bemanningsfrågan. Men också att få träffa folk från olika branscher: Det är kul för det känns som vi styr åt samma håll. Text & Foto Jonas Lundborg Vi försvarade BOKEN Årets avtalsförhandlingar, betraktelser från en som var med. Det blev en märklig historia. Många krav och goda förberedelser från samtliga fackförbund slogs isär av några saker. Facken inom industrin hade likadana krav och vi skulle hålla ihop. Men arbetsgivarna valde att bara prata med vissa. Alla andra fick sitta i korridorerna och vackert vänta på sin tur. Unionen och Metall satte ribban när det gällde pengarna, efter deras uppgörelser blev det svårt för övriga att komma högre, att få ut mer. Vissa fackförbund kom inte ens fram till förhandlingsbordet då arbetsgivarsidan envist valde att bara vara aktiva gentemot vissa förbund och bara några få kollektivavtal. Bara inom GS har vi Magnus Larsson, Veronika Glansholm och Kimmo Vareniemi deltog i förbundets kurs om Medbestämmandelagen. fjorton eller femton olika avtalsböcker, så ser det ut hos fler förbund. Vi ville så mycket, men det enda arbetsgivarna verkade vilja diskutera var vår anställningstrygghet via uppluckringar i kollektivavtalen, BOKEN, med lite olika formuleringar. De ville välja vilka som skulle komma eller gå, slippa förhandla om inhyrningar eller återanställningar, helst också göra om våra centrala avtal till lokalavtal för att minimera risken att någon från facket skulle lägga sej i hur folk har det på svenska arbetsplatser. Killar och tjejer, jag håller med om att lönehöjningarna kunde ha varit högre. Men vi höll i kollektivavtalet. Vi har kvar arbetstidskontona, ersättningar har räknats upp, paragrafer skrivs om och blir mer lättlästa, sökordsregister kommer i några av avtalen, och vi har goda centrala kollektivavtal som säkerställer att den som arbetar på ett företag där fack och arbetsgivare har en överenskommelse, ett kollektivavtal, faktiskt även i år har rätt till en löneökning. BOKEN gör att du som anställd slipper hamna i en utpressningssituation eftersom den centrala uppgörelsen, kollektivavtalsboken är bindande och ingen får göra sämre uppgörelser. Att finnas med i en förhandlingsgrupp som försöker nå en uppgörelse för hela riket, det var en fantastisk upplevelse. Lena Rosén NOTISER Allt fler sjukärenden till Rättsskyddet Dan Holke, chefsjurist på LO- TCO Rättsskydd, konstaterar att de har fått en allt större mängd sjukpennings- och sjukförsäkringsärenden till följd av regeringens beslut om hårdare tag mot sjuka översteg dessa ärenden för första gången antalet arbetsskadeärenden. Regeringen vill slopa skyddskommittéerna Skyddskommittéerna ska slås ihop med MBL-arbetet, det före slås i en promemoria från Arbetsmarknadsdepartementet. Regeringens målsättning är att företagens administrativa kostnader ska sänkas. Förebilden kommer från den kommunala sektorn där skyddskommittéarbetet redan är inbakat i samverkansgrupper. Statliga Sveaskog tvingas sälja sin andel Regeringens förslag till nya ägardirektiv för Sveaskog har klubbats av riksdagen. Direktivet säger att bolaget ska drivas på affärsmässig grund och generera marknadsmässig avkastning. Samtidigt uppmanas Sveaskog att snarast sälja sin andel i Setra Group. Skälet som anges är att ägandet stör konkurrensen på marknaden. Sveaskog äger hälften av aktierna i Setra Group, vars omsättning är cirka 5 miljarder kronor. Riksdagsbeslutet innebär även att Sveaskog inte längre får förse Naturvårdsverket med inbytesmark för mark som bör skyddas. Ett beslut som kraftigt har kritiserats av Miljöpartiet som anser att miljöhänsyn rimligen borde finnas med i ägardirektiven. Annonsmarknad stärks Sveriges Mediebyråer sammanställer varje månad hur mycket pengar som investerats i media. Det första halvåret 2010 har visat på en kraftig ökning av annonsförsäljningen inom dagspressen. Bäst har det gått för landsortspress som ökat annonsvolymerna med 49 procent, därefter kommer storstadspress med 43 procent och sen kvällspressen med 40 procent. Däremot går det fortsatt trögt för direktreklam som tappat med 23 procent.

6 6 9 Revyn Saleem Mohammad finputsar varje dammborste för hand. Bara fantasin sätter Åke falk drar en badborste. Förra sommaren blev all personal på Iris Hantverk varslad om uppsägning. Regeringen hade beslutat att ta bort statsanslaget till verksamheten. För de synskadade borstbindarna blev det en lång höst fylld av oro. Nu, ett år senare fylls orderböckerna. Text & foto Jonas Lundborg En förkyld klubbordförande tar emot mig. Ove Brakvattne började som provanställd på Iris 2004 när synen började bli riktigt dålig. Men efter ett sparbeting fick både han och en annan provanställd gå ringde de och ville ha tillbaka båda två. På frågan vad han gjorde under tiden svarar Ove kort och gott jobbade på tak. Han hör min förvåning och fortsätter: Som synskadad har jag ju den fördelen att jag inte ser hur högt det är. Ove tycker att Åke Falk ska vara med när vi pratar om verksamheten eftersom att han har jobbat här längst, i 20 år. Jag kom hit 1990 efter att ha träffat Gunnar Lindén som band borstar på Tom Tits Experiment, han tipsade mig om Iris Hantverk. Åke jobbade som hissmontör när synen blev sämre. Han genomgick en rad ögonoperationer som inte hjälpte. Tack vare att Gunnar och min fru peppade mig ringde jag och sa att jag ville börja jobba. De sa att jag kunde börja om 14 dar. Då sa jag att jag kommer i morgon. Åke fick en utbildning på två och ett halvt år. Han menar att det var andra tider då, att det kändes tryggare. Han har upplevt hur det i omgångar blivit allt tuffare. Sedan regeringen genom socialdepartementet tog bort statsanslagen är det meningen att verksamheten ska bära sig själv. Synskadade kan göra allt, till och med bygga atombomber, säger Ove, men det tar längre tid. Och det är tid som arbetsgivare och kund sällan vill betala för. Efter varslet förra sommaren inleddes förhandlingar och det startades arbetsgrupper för att gemensamt utreda hur man kunde rädda verksamheten. Allt gick dock inte att rädda. I Malmö la man ner och fem borstbindare fick gå, råvarulagret i Nässjö lades också ner vilket drabbade fem anställda. I Stockholm gjordes omorganiseringar och en fick gå. Jeanett Gavelin var en av dem som omplacerades. Hon hade jobbat som borstbindare sedan 2006 och trivdes med det. I uppsägningsförhandlingarna mellan facket och ledningen hittades en lösning för Jeanett, hon kunde börja jobba med packningen.

7 9 Revyn gränser Varslet var ett slag i magen, även om jag inte tänkt jobba här i hela mitt liv. Ove berättar att framtiden för Iris hantverk fortfarande är oklar, om företaget ska drivas vidare som ett aktiebolag eller en stiftelse. Iris Hantverks vd, Fredrike Roedenbeck, arbetar hårt för att regeringskansliet ska få en förståelse för verksamheten. Petitesser kan tyckas, men med en regering som anser att ingen affärsverksamhet ska drivas med statsbidrag kan det vara avgörande. Samtidigt fylls orderböckerna. Allt mer går på export. Framförallt till Japan och USA. En stor kund är amerikansk butikskedja med över 100 butiker. I juni fick vi iväg borstar. Vi jobbade hårt intill dagen de skulle gå iväg, berättar Jeanett stolt. Ove tror att skälen till framgångarna har att göra med att intresset för exklusivt hantverk har ökat och att företagsledningen har blivit bättre på att marknadsföra sig på internationella mässor. Men framförallt att de har sett över kostnaderna och omförhandlat materialkostnaderna. Ove är försiktigt optimistisk: Nu har vi fullt fokus på tillverkningen, men alla arbetsgrupper är kvar. Vi måste hela tiden vara öppna för nya idéer, det är bara fantasin som sätter gränser för vad vi kan göra i framtiden. Om Iris Hantverk I slutet av 1800-talet startade synskaderörelsen ett litet borstbinderi i Stockholm. Det blev en lyckad rörelse. Så lyckad att den finns kvar idag. Verkstaden blev grunden till det som nu är Iris Hantverk. Borstbindarna drar varje borste för hand och använder nästan enbart naturmaterial. Borstarnas ryggar är i björk, bok eller ek. Borsten varierar mellan bland annat tagel, vit fiber och piassava, beroende på användningsområde. Iris Hantverk drivs idag som ett aktiebolag som ingår i ingår i Irisgruppen. Irisgruppen ägs av Synskadades Stiftelse. På Iris Hantverk arbetar tolv anställda under GS avtalsområde. Du hittar Iris Hantverks butiker på Kungs gatan 55 och Västerlånggatan 24 i Stockholm.

8 8 9 Revyn Trettiosex beslut som gett ett otryggare liv Sedan den borgerliga regeringen tillträdde för fyra år sedan har en mängd försämringar i trygghetssystemen gjorts. Alla har försvarats som en del i arbetslinjen. En linje som inte kan kallas för något annat än ett gigantiskt misslyckande. År 2006 låg arbetslösheten på 6 procent, nu på 8,5 procent enligt Statistiska centralbyrån. Arbetsförmedlingens granskning av vad som hänt med de sjuka vars sjukersättning dragits in visar att endast en av 40 har fått jobb. I stället för jobb till arbetslösa och rehabilitering för sjuka har löntagarna fått en otryggare tillvaro. LO-TCO Rättsskydd har listat besluten: Sjukförsäkringen Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var tredje försäkringstagare får ut mindre än 80 procent av lönen i sjukpenning när taket sänks från tio basbelopp till 7,5 basbelopp. 7,5 basbelopp motsvarar en månadslön på drygt och alla som tjänar mer förlorar alltså på beslutet. Lägre sjukpenning Sjukpenningnivån sänks med 1,1 procent och dagersättningen ska nu multipliceras med 0,989. Med en månadslön på kr innebär det att man får kr i sjukpenning och sjukpenningnivån är alltså inte 80 procent utan 79,12 procent. Juli 2007 Ännu mindre kontroll över arbetsgivarens rehabilitering Nu behöver arbetsgivaren inte längre skicka in en rehabiliteringsutredning till Försäkringskassan. Tidsfristerna för avstämningsmöte och upprättande av rehabiliteringsplan avskaffas också. Januari 2008 Minskad insyn Socialförsäkringsnämnderna (lekmannamedverkan vid vissa av Försäkringskassans beslut, till exempel rätt till sjukersättning och beslut om arbetsskada) avskaffas. Sjukintyg från första dagen Arbetsgivare får begära sjukintyg från första sjukdagen vilket innebär att anställda kan tvingas besöka en läkare redan första sjukdagen. Ännu lägre sjukpenning Sjukpenningnivån sänks igen och nu ska dagersättningen multipliceras med faktorn 0,97. Det innebär att den verkliga ersättningsnivån blir 77,6 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (0,97 x 80 procent). Juli 2008 Tuff rehabiliteringskedja En så kallad rehabiliteringskedja införs med fasta tidsgränser för prövning av arbetsförmåga och rätt till sjukpenning. Alla sjukperioder ska räknas vilket innebär att man mycket snabbt kan befinna sig i slutet av rehabiliteringskedjan, även om det är ett nytt sjukdomsfall. Tidsbegränsad sjukpenning Vanlig sjukpenning (80 procent) tidsbegränsas till ett år (364 dagar inom en ramtid av 450 dagar). Efter ansökan kan man få förlängd sjukpenning med 75 procent (i praktiken 72,75 procent) när de 364 dagarna förbrukats. Personer med mycket allvarliga sjukdomar kan få fortsatt sjukpenning med 80 procent. Svårare att få sjukpenning Arbetsförmågebegreppet ändras från förmåga i normalt förekommande arbete till förmåga på den reguljära arbetsmarknaden. Det innebär att det i praktiken blir svårare att få sjukpenning. Svårare att få permanent sjukersättning Kraven för att få permanent sjukersättning ökar. Det medicinska tillståndet ska vara stadigvarande vilket är det snävast definierade kriteriet i hela OECD. Nedsättningen av arbetsförmågan ska bestå för all överskådlig framtid, även efter 65 års ålder. Den tidsbegränsade sjukersättningen avskaffas också. Ingen sjukpenning efter sjukersättning De som haft sjukersättning får inte längre rätt att få tillbaka den sjukpenninggrundande inkomst som man hade innan sjukersättningen beviljades. För dem som är arbetslösa och blivit av med sin sjukersättning innebär det att man inte kan få sjukpenning förrän man kvalificerar sig för en ny sjukpenninggrundande inkomst (fått arbete och avsikten är att man ska arbeta minst sex månader framöver). Januari 2009 Krav på arbetsgivarutlåtande Försäkringskassan kan kräva att den anställde själv ska inkomma med ett arbetsgivarutlåtande, som ska beskriva de möjligheter som finns att ta tillvara arbetsförmågan på arbetsplatsen. Ännu mindre insyn Nämndemän ska inte längre delta i kammarrätternas avgöranden i socialförsäkringsmål. Januari 2010 Åtgärder för utförsäkrade Åtgärder införs för de som börjar utförsäkras ( uppskattat till per soner under 2010 ). En ny arbetsmarknadspolitisk insats, arbetslivsintroduktion, införs för dem som utförsäkras. Insatsen är individuellt anpassad och ska pågå maximalt tre månader. Nytt beslut om sjukpenning efter sjukersättning Rätten att återfå tidigare sjukpenninggrundande inkomst för dem som haft sjukersättning återinförs, men endast för dem som hade sådan ersättning vid utgången av december månad De som har eller kan få en sjukpenninggrundande inkomst och som deltar i arbetslivsintroduktionen kan åter få sjukpenning efter tre månader. 223 kronor om dagen Under arbetslivsintroduktionen kan man få aktivitetsstöd enligt speciella beräkningsregler baserad på a-kasseersättning. De som inte uppfyller kraven får 223 kr/dag för fem dagar/vecka. Ny variant av sjukpenning Ytterligare en sjukpenningtyp införs förlängd sjukpenning i vissa fall. Gäller för dem som inte kan delta i arbetslivsintroduktionen av olika skäl. Lite mjukare rehabiliteringskedja Försäkringskassan får möjlighet att skjuta upp prövningen mot hela arbetsmarknaden (efter dag 180 ). Nytt skäl för fortsatt sjukpenning Möjligheten att få fortsatt sjukpenning ( 80 procent även efter dag 364 ) mjukas upp då synnerliga skäl byts ut mot att det ska röra sig om en allvarlig sjukdom. Arbetslöshetsförsäkringen Januari 2007 Höjd avgift Medlemsavgifterna ökar då a-kassornas finansieringsavgift till staten höjs. Avgiften ska spegla hur stor arbets lösheten är i branschen vilket ger stora skillnader i avgifter. Exempel: en akademiker kan betala 90 kr/mån i avgift, en hotell- och restauranganställd kan få betala 440 kr/mån. Rätten att dra av avgiften i deklarationen tas också bort. Krav på fler arbetade timmar Arbetsvillkoret skärps från 70 tim/ mån till 80 tim/mån inom en ramtid av tolv månader. Ingen a-kassa efter studier Studerandevillkoret försvinner, det vill säga möjligheten att kvalificera sig till a-kassa genom studier och ersättning under studieuppehåll försvinner. Kortare överhoppningsbar tid Den överhoppningsbara tiden (till exempel på grund av sjukdom) minskas från sju år till fem år. Sänkt dagpenning Den förhöjda dagpenningen (730 kr) de första 100 dagarna tas bort. Ny högsta dagpenning blir 680 kr, under fem arbetsdagar/ vecka precis som tidigare. Mars 2007 Sänkt ersättningsnivå Ersättningsnivån sänks stegvis, första dagarna 80 procent av högst kr, efter 200 dagar 70 procent och efter 300 dagar 65 procent. Juli 2007 Kortare period Ersättningsperioden begränsas till 300 dagar. Alla jobb måste sökas Geografisk och yrkesmässig begränsning av arbetssökandet de första 100 dagarna tas bort. Den som är arbetslös måste söka alla tillgängliga jobb i hela Sverige. Oktober 2007 Färre a-kassedagar I ersättningsperioden räknas även dagar då man deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och har aktivitetsstöd. April 2008 Kortare ersättningstid för deltidare Ersättningsrätten för deltidsarbetslösa begränsas. Högst 75 ersättningsdagar/ period. Gäller alla anställningsformer, även timanställningar. Innebär att det i vissa fall kan vara bättre att vara helt

9 9 Revyn dig arbetslös än ta ett deltidsarbete. Juli 2008 Fler karensdagar Antalet karensdagar ökar från fem dagar till sju dagar. Mars 2009 Ränta på återkrav A-kassorna får ta ut ränta på återkrav av arbetslöshetsersättning. Det gäller även när den arbetslöse har överklagat beslutet om återkrav. Arbetsrätten Juli 2007 Lättare att tidsbegränsa anställningar Ändringar i lagen om anställningsskydd. Arbetsgivaren be höver inte ange några skäl för att tidsbegränsa anställningar i upp till två år under en femårsperiod och turordningsreglerna blir tuffare för äldre. Det är ren diskriminering att utländska arbetare får sämre lön när de jobbar i Sverige, säger Dan Holke, chefsjurist på LO-TCO Rättsskydd. Text & Foto Jonas Lundborg Dan Holke har företrätt Byggnads och Elektrikerförbundet i EG-domstolen. Tvisten gällde om facket har rätt att ta strid för att de utländska arbetare som inte jobbar permanent i Sverige ska få samma villkor som svenska arbetare. Regeringen öppnade för lönedumpning Dan Holke menar att tvisten inte bara handlar om Byggnads eller andra hantverksyrken. Många yrkesgrupper berörs av att utländsk arbetskraft kan konkurrera med sämre lön och villkor. De flesta jobb där du inte behöver kunna svenska. Det är bara yrken där svenskan är viktig som är skyddade, exempelvis jurister, journalister och en del serviceyrken. Om facken förlorar rätten att teckna kollektivavtal med utländska företag kommer det att innebära att löner och arbetsvillkor försämras för stora grupper löntagare, menar Dan Holke. Det spelar ingen roll om det är dataprogrammerare eller industriarbetare. Hela den fackliga idén är att anställda inte ska konkurrera med varandra med lön eller anställningsvillkor. Regeringspartierna säger att de är för att facken ska ha rätt att teckna avtal med utländska företag men Dan Holke anser att det inte är sant. EGdomstolen tvingade Sverige att ändra vår lagstiftning efter Byggnads tvist. Vår nya lagstiftning går längre än vad EG-domstolen krävde. Nu får inte fack ta strid om ett utländskt företag kan visa upp ett dokument som säger att deras anställda har samma villkor som svensk arbetskraft. Problemet är att dessa dokument ofta är fejk. Upptäcker facket efteråt att dokumentet var falskt går det inte att driva frågan rättsligt. Ska man stämma företaget, måste det dras inför domstol i dess hemland. Men facket kan inte vara part. Det måste en modig anställd vara. Finns det ett svenskt kollektivavtal kan företaget stämmas här i Sverige. Argumentet att det är bra för Sverige att vi får en massa arbeten utfört billigt om vi låter de utländska företagen komma med sina villkor ger inte Dan Holke mycket för: Det är en kortsiktig vinst. På sikt pressas allas löner nedåt. Så var det på 1800-talet innan fackföreningsrörelsen bildades och det ledde inte till något välstånd. Januari 2009 Uppluckring av arbetstagarbegreppet Lättare att få F-skattesedel vilket i praktiken gör det enklare för arbetsgivare att kringgå arbetstagarbegreppet och slippa tillämpa arbetsrättslig lagstiftning och kollektivavtal. Mindre krav på jämställdhet Ny Diskrimineringslag som ersätter jämställdhetslagen och övriga diskrimineringslagar. Arbetsgivarens skyldigheter att upprätta skriftliga planer för jämställdhet och jämställda löner inskränks. Januari 2010 Lägre krav på utländska arbetsgivare Skyldigheten för utländska arbetsgivare från andra EU-länder, som inte är fast etablerade i Sverige, att ha en representant här som kan förhandla och teckna kollektivavtal tas bort. April 2010 Svårare att strejka Kraftiga inskränkningar i möjligheten att vidta stridsåtgärder för att få till stånd kollektivavtal med utländska arbetsgivare som utför arbete i Sverige, Lavallagstiftningen. Foto: Altemark Strejk på Lagena mot att personal avskedades och ersattes med arbetare från beman nings företag. Sämre strejkrätt När tidningen Lag & Avtal frågade riksdagspartierna om sina hjärtefrågor kring arbetsrätten svarade både Folkpartiet och Kristdemokraterna att de vill införa så kallad proportionalitetsregler vid strejk och sympatiåtgärder. I klartext betyder det att de vill försvåra och till och med förhindra fack från att vidta konflikt om det kan tänkas åsamka företaget ekonomisk skada. Borgerliga partier vill försämra LAS Samtliga borgerliga partier utom Moderaterna har till Lag & Avtal angett att de vill göra fler undantag i turordningsreglerna. Längst går Centern som vill att företag med upp till 50 anställda ska undanta tio personer från turordningsreglerna.

10 10 9 Revyn NOTISER PhotoAlto Få ljusningar i arbetsmiljön Färre arbetstagare upplever jobbet som psykiskt påfrestande, det visar en undersökning som Arbetsmiljöverket låtit göra gjorde Arbetsmiljöverket den förra undersökningen om hur anställda upplever sin arbetsmiljö. Enligt svaren har lite förbättrats. 56 procent anger att det bedrivs ett förebyggande arbetsmiljöarbete på sina arbetsplatser. Det är fyra procentenheter mer än Det är färre, 23 procent, som säger att arbetsmiljöproblemen aldrig eller för det mesta inte åtgärdas, 2005 var siffran 26 procent. Allt färre uppger att de lider av sömnproblem som följd av att de tänker på jobbet. Siffran är dock fortfarande hög, ungefär var fjärde svensk uppger att de lider av sömnproblem. Vad som inte skiljer sig mellan undersökningstillfällena är att nästan hälften av arbetstagarna har svårt att koppla bort tankar på jobbet under ledigheten. Närmare hälften anser att de har för mycket att göra på jobbet. Och var fjärde anställd menar att de inte har något inflytande på sitt arbete. Vad som däremot har försämrats och som har blivit sämre under hela 2000-talet är tillgången till företagshälsovård. 35 procent uppger att de inte har tillgång till det. 11 miljoner tillbaka till GS medlemmar 282 miljoner. Så mycket pengar lyckades LO-TCO Rättsskydd se till att medlemmar i fackförbunden vann 2009 genom de mål som Rättsskyddet har drivit. Medlemmar i GS har fått ut 11 miljoner. För varje medlem kostar LO-TCO Rättsskydd bara cirka 20 kronor om året. Siffrorna finns i LO-TCO Rättsskydds årsredovisning. Bakfylla ingen sjukdom Sociala rådet har gjort en forskningsgenomgång kring alko holproblem och sjukskrivningar. En slutsats är att tidiga insatser för att upptäcka personer med alkoholproblem kan minska antalet sjukfall och därmed korta sjukskrivningsperioder. Socialstyrelsens rekommendationer är att varken fylla eller bakfylla är skäl för sjukskrivning. Nedläggning av arbetsmiljöforskningen korsslutning i Regeringskansliet? Fyra förlorade år Vad har hänt med arbetsmiljön under de fyra år som borgarna regerat? Bland de första besluten som togs efter valet 2006 var att lägga ner Arbetslivsinstitutet. Forskning om arbetsmiljö ligger inte i den borgerliga regeringens intresse. Eftersom det är arbetslinjen som gäller så ska du arbeta för att försörja dig. Arbetsgivaren ska inte stå för onödiga kostnader för att du ska hålla ett helt arbetsliv. De förslag till förbättringar av arbetsmiljön som Arbetslivsinstitutet kom fram med ansågs hämmande på företagens utvecklingsmöjligheter och möjlighet till vinster. Och visst ska företagen göra vinster, men det ska inte vara på bekostnad av vår hälsa. Nästa beslut om arbetsmiljön rörde Arbetsmiljöverket, AV. AV:s anslag skars ner med 25 procent. Det innebär att arbetsmiljöinspektörerna inte har möjlighet att göra inspektioner på företagen. Inspektörerna får bara besöka företagen om det absolut är nödvändigt, exempelvis för att utreda arbetsplatsolyckor. Regeringens motivering till besluten var att det är arbetsgivaren som bäst kan sitt företag och vet vad som behöver göras. Det lägger en extra tung börda på oss som är skyddsombud att agera om vi ser något som inte är bra. Vi som är regionala skyddsombud gör allt vad vi kan för att stötta och hjälpa våra lokala skyddsombud. Vad händer om vi inte agerar och någon eller några av våra arbetskamrater får en arbetsskada? Med dagens lagstiftning är det i princip omöjligt att få en skada klassad som arbetsskada. En sliten axel beror antagligen på att du spelade handboll när du var yngre eller gjort något annat på fritiden som slitit ut axeln. Du kan även få höra att det beror på degenerativa förändringar, det vill säga du börjar bli gammal och normalt sliten. När du varit sjukskriven i 180 dagar så ska du gå till arbetsförmedlingen och anmäla dig som arbetssökande. Detta trots att du är sjuk och redan har ett jobb. När du varit sjukskriven ett halvår till så har arbetsgivaren rätt att säga upp dig om han inte hittar ett arbete som du klarar. Det är det som regeringen kallar för arbetslinjen. Detta visar vilket ansvar vi som skyddsombud har. Om denna regering får fyra år till på sig att rasera det som vi och våra föregångare har byggt upp under årtionden blir det inte lätt att bevaka och komma med förslag på förbättringar. Vad blir konsekvensen om de beslutar om att skyddsombuden inte får agera i frågor som kostar företagen pengar? Tänk på det innan du lägger din röst. Ronny Frithiof Regionalt skyddsombud Avtalsgruppsjukförsäkringen (AGS) är en avtalsförsäkring Det är viktigt att kontrollera att det finns kollektivavtal på din arbetsplats för att avtalsförsäkringarna ska gälla. AGS kompletterar sjukpenning under de första 360 dagarna av en sjukperiod och sjukersättning/ aktivitetsersättning. Den fungerar så här för de flesta: Den första dagen är karensdag om du blir sjuk, du får ingen ersättning för den dagen. Från och med sjukdag två betalar arbetsgivaren sjuklön enligt lag, ersättningsnivån är 80 procent av den lön du skulle ha haft om du kunnat arbetat. Från och med dag 15 betalar Försäkringskassan din sjukpenning, samtidigt som du får rätt till kompletterande ersättning från AGS. Är man arbetslös eller korttidsanställd och inte har rätt till sjuklön kan du ändå ha rätt till AGS-ersättning, då får man sjukpenning från Försäkringskassan från dag 2 och kompletterande ersättning från AGS från och med dag 15. Det är viktigt att du kontrollerar att du har kollektivavtal på sin arbetsplats. Du kan också höra av dig till facket eller våra försäkringsrådgivare så att du inte går miste om den ersättning du har rätt till. Avtalsförsäkringar gäller under anställningstiden men kan genom efterskydd också gälla för en viss tid därefter. Göran Svensson Försäkringsrådgivare

11 9 Revyn Avdelningen riktar ett varmt tack till Ann-Marie Vahlberg och Barbro Westerberg för deras arbete. Typografiska Föreningen köpte år 1924 fastigheten på Barnhusgatan 20 tillsammans med Typografförbundet. I 86 år har avdelningen legat på samma adress, lika länge har saker hamnat i källaren, även om det i omgångar gått ett eller annat lass till Arbetarrörelsens arkiv. När det stod klart att avdelningen skulle flytta till nya lokaler vid Globen återstod det drygt sextio flyttkartonger fulla med gamla ombudsmäns korrespondens, nedlagda personalklubbars lönelistor, lokala avtal och fotografier från en mängd arbetsplatser och personalfester. Allt kunde inte gärna lämnas till Arbetarrörelsens arkiv osorterat. Vad göra? Ann-Marie Vahlberg och Kurser på Gotland Fackets grunder okt 2010 ABFs studierum, Cypressgatan 1B, Visby Du får kunskap om de fackliga idéer som bygger på det fackliga löftet samt vikten av kollektivavtal. Kursinnehåll Arbetarrörelsens historia Fackföreningsrörelsens idé och ideologi Organisation Löner och förhandlingar Lagar och avtal Försäkringar (Folksam deltar) Arbetsmiljö och hälsa Sista anmälningsdag 15 sept Intresserad? Ring ABF Gotland Facklig introduktionsutbildning 19 okt 2010 Arbetarrörelsens Hus, Visby Genom samtal och diskussioner får du en inblick i fackets roll. Kursinnehåll Varför är det viktigt att du och dina kompisar på arbets platsen är med i facket? Vad får jag som medlem? Varför är kollektivavtal viktigt? Sista anmälningsdag 21 sept Intresserad? Ring ABF Gotland Stress i arbetslivet hur hanterar vi den? 9 nov 2010 Cypressgatan 1B, Visby Att förebygga, identifiera och hantera problem med arbetsrelaterad stress kan leda till förbättrad hälsa hos individen och bidra till bättre lönsamhet för verksamheten. Kursinnehåll Relationen mellan stress och hälsa Konsekvenser av stress på individ-, grupp och organisationsnivå Hur stress kan förebyggas och hanteras av företaget Hur man tillför så kallade livsstilskompetens Arbetsgivaren betalar kursavgift samt lön enligt Arbetsmiljölagen 6, 4 och 5 om du är anmäld som skyddsombud på arbetsplatsen. Anmälan senast 12/10. Intresserad? Ring ABF Gotland års historia är sorterad Barbro Westerberg, båda med stor kunskap om föreningens historia, hade tack och lov tid att gå igenom det hela. Tack och lov, ty i lådorna dolde sig material ända från Typografiska Föreningens födelse 1846 och då vill det till att det är människor med känsla för historien som vet vad som ska kastas eller inte. Nu är allt sorterat och överlämnat Arbetarrörelsens Arkiv för framtida forskning. Facket och sam hället 25-26/11 samt 29/ Genom samtal och diskussioner ge deltagarna möjlighet att reflektera över nyttan av en facklig/politisk samverkan. Tydliggöra fackföreningens ansvar och möjligheter när det gäller samhällets utveckling. Innehåll: Värderingar i samhället Vägen för de politiska besluten Facklig/politisk samverkan Makt och inflytande Ideologier och de politiska partierna Studiebesök på ett full - mäktigesammanträde Förkunskaper: Deltagarna ska ha gått grundläggande medlemsutbildning. Anmälan senast 28/10. Intresserad? Ring ABF Gotland DU HITTAR FLER KURSER PÅ: ABF Stockholm ABF i Uppsala län LO-distriktet i Mellansverige Till Skyddsombud och Arbetsledare Grundutbildning för skyddsombud BAM 2010 Kursavgiften är kronor per deltagare och kurs, arbetsgivaren står för alla kostnader (kurs, förlorad arbetsinkomst och ev. resekostnader). Kurser är på fem dagar, cirka 40 studietimmar. Kursdatum 8-9/ /11, anmälan senast den 13 oktober 2010 Tid: Klockan (kaffe och lunch ingår i avgiften) Plats: ABFs expedition, rum 1 och2, Bredgränd 14, Uppsala För ytterligare information kontakta: Kristina Thorén Sanna Melin DU HITTAR FLER KURSER PÅ: ABF Stockholm

12 krönikan B-post Integration på svenska På väg till frisören passerade jag Nyamko Sabuni, som på en reklampelare deklamerade att alla har rätt till sitt modersmål. Där ser man, tänkte jag och för säker hets skull, efter några steg, vände mig om. Då mötte jag Jan Björklund, som från samma pelare förkunnade att rakaste vägen till integration är svenska språket. Det är självklart att man ska kunna landets språk för att kunna nå jämställdhet i samhället, men Björklunds budskap gör mig förbannad. Jag tror, innerst inne, att han menar att Sverige ska vara ett enspråkigt land, bortsett från engelskan förstås. Själv flyttade jag till Sverige och Rinkeby för trettio år sedan och har uppfostrat en son i detta land, så jag vet vad jag talar om. Jag har alltid tyckt att integrationen ska börja i ung ålder, men det finns en skillnad mellan assimilering och integration! Den kulturella mångfalden hyllas visserligen från talarstolen, men helst ska minoriteterna hålla tyst om sina krav. Dagens Rinkeby leder inte integrationsligan, men på åttiotalet, då det bodde många finska invandrarfamiljer där, försökte föräldrarna integrera sina barn med hjälp av modersmålet. Barnen fick en trygg start i tillvaron, eftersom de fick använda sitt modersmål på dagis och på låg- och mellanstadiet. Svenskundervisningen ökade successivt och på högstadiet var största delen av timmarna på svenska. Det gick alltså! Det är ingen omöjlighet att få barn att bli tvåspråkiga. Myndigheterna mötte detta experiment med skepsis och kallade modersmålet för hemspråk och när det ekonomiska läget hårdnade, försvann även de finska klasserna. Den finska stödundervisningen, några enstaka timmar i veckan, lades på tidiga morgontimmar eller efter den ordinarie skoldagen. Det är inte svårt att gissa om barnen uteblev. De mest engagerade föräldrarna startade friskolor, men jag undrar, om det verkligen gynnar integrationen. Ny som skyddsombud? Då ska du gå Bättre arbetsmiljö BAM! Grundutbildning för skyddsombud som är anmälda till avdelningen. Kursen går igenom lagar och förordningar kring arbetsmiljö; hur systematiskt arbetsmiljöarbete ska bedrivas och skyddsombudets rättigheter och skyldigheter. Utbildning är fem dagar och arbetsgivaren står för kurskostnaden. Max tio kursdeltagare. Får vi in fler anmälningar anordnar vi ytterligare utbildningar. Kursdatum: 6 8 oktober och oktober Har du frågor kring kursen, ring Ronny Frithiof: Anmäl dig på: avd9@gsfacket.se ABF LO-distriktet i Stockholms län Nationalekonomi för fackliga Kursen erbjuder arbetarrörelsens budbärare en grundläggande förståelse för arbetarrörelsens historiska praktik av nationalekonomisk teori, viktiga ekonomiska samband och förklaringsmodeller. Kursinnehållet är en blandning mellan teori och praktik. Som underlag till kursens teoretiska del ligger högskolans studieplan för Nationalekonomi A. Målgrupp Förtroendevalda inom fackföreningsrörelsen KURSTID 27 okt 24 nov 2010 Sista dag för anmälan 1 okt 2010 FÖRKUNSKAPER Intresse för politik och ekonomi KURSPLATS ABF Stockholm ANMÄLAN: fackliga.studier@abfstockholm.se Vald på jobbet Det här är en utbildning för dig som är förtroendevald på din arbetsplats. Vi berör löneformer, arbetstider och trygghet på jobbet. Vi diskuterar dina rättigheter som förtroendevald, förtroendemannalagen och andra arbetsmarknadslagar. Målgrupp Förtroendevalda KURSTID 3 5 nov 2010 Sista dag för anmälan 3 okt 2010 KURSPLATS ABF huset, Sveavägen 41 KURSFORM Externat/dagtid ANMÄLAN: fackliga.studier@abfstockholm.se Medlem i facket Du får veta hur du och dina kamrater konkret kan använda ert medlemskap. Under kursen lär du känna medlemmar från andra LO-förbund. Tillsammans får ni en god inblick i hur arbetsmarknaden fungerar och hur det fackliga medlemskapet kan användas för att påverka både på arbetsplatsen och på arbetsmarknaden i stort. För många är denna kurs ett första steg mot ett aktivt engagemang i facket, för andra är det en välkommen fördjupning. Målgrupp Medlemmar i LO-förbund. KURSTID okt 2010 Sista dag för anmälan 25 sep 2010 KURSPLATS Långholmens folkhögskola ANMÄLAN: medlemifacket@langholmens.fhsk.se DU HITTAR FLER KURSER PÅ: ABF Stockholm Vem räknar dagens alla halvspråkiga? I tunnelbanan kan man höra samtal, där föräldern förklarar saker på sitt modersmål och barnet svarar på svenska, eller tonåringar, som mitt i en mening kan växla mellan språk. Språket och identiteten hänger ihop. De djupaste nyanserna är svåra att göra trovärdiga med främmande ord. I love you kan vem som helst säga, men vad väger de orden egentligen? På bara några generationer kan man med dagens språkpolitik helt enkelt ta död på andra språk i detta land, förutom engelskan förstås. Sirpa Moisio 9 Revyn GS fackets avdelning 9, Östra Svealand Besöksadress; Arenavägen 39, Globen. Postadress: Box Johanneshov Tfn , e-post: avd9@gsfacket.se Hemsida Redaktör Jonas Lundborg, jonas@gsavd9.se Ansvarig utgivare Seppo Sinimaa, tel Redaktion Stellan Englund, Ronny Frithiof, Göran Gabrielsson, Peter Isgren, Jonas Lundborg, Sirpa Moisio, Claes Muschkin, Lena Rosén, Seppo Sinimaa och Göran Svensson. Grafisk form Losita Design, Omslagsbild Jonas Lundborg Tryck UNT 2010