Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå. Jobbgaranti för alla? Aleksandra Dzudovic

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå. Jobbgaranti för alla? Aleksandra Dzudovic"

Transkript

1 Fakulteten för lärande och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Jobbgaranti för alla? Guarantees of work for all? Aleksandra Dzudovic Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Examinator: Frida Wikstrand Datum för slutseminarium: Handledare: Jan-Anders Andersson

2 2

3 Sammanfattning Studien handlar om arbetsförmedlarnas uppfattning om det omtalade fas 3, där långtidsarbetslösa tvingas ut i sysselsättning mot en låg ersättning, och dess deltagare. Då det är påtagligt svårare för äldre att ta sig ur fas 3 har det legat i mitt intresse att fokusera på deltagare över 55. Syftet med studien har varit att undersöka hur arbetsförmedlingen hanterar och arbetar med personer över 55. Syftet har också varit att studera vilka uppfattningar de har om gruppen som helhet, deras villkor, psykiska välbefinnande och motivation. Frågeställningarna som är tre till antalet har blivit utformade för att besvarade uppnå syftet. (1) Hur arbetar arbetsförmedlarna med personer över 55 som befinner sig i fas 3? (2) Vilken uppfattning har arbetsförmedlarna om deltagarna? (3) Hur förändras deltagarnas självkänsla utifrån arbetsförmedlarnas uppfattning om de inte lyckas ta sig ur fas 3? Studien grundar sig på en kvalitativ metod där 5 arbetsförmedlare från olika kontor valts utifrån snöbollsmetoden. Resultatet tyder på att det finns stora skillnader i hur man arbetar med fas 3 deltagare beroende på vilket arbetsförmedlingskontor man arbetar på. Arbetsförmedlarna är överens om att fas 3 överlag är bra för deltagarna och att deltagarna i de flesta fall trivs väldigt bra med känslan av samhörighet som kommer med en sysselsättningsplats. För att analysera resultatet har jag använt tre teorier: stigma, ekonomi-skam modellen och Jahodas deprivationsteori. Nyckelord: Fas 3, Arbetsförmedlingen, Stigma, Ekonomi-skam, Deprivationsteorin 3

4 Förord Ett stort tack till alla som gjort det möjligt för mig att påbörja och färdigställa detta arbete, framförallt min handledare som har hjälpt mig att bolla tankar och idéer samt hjälpt mig att ro arbetet i land. 4

5 Innehållsförteckning Inledning... 7 Syfte och frågeställning... 8 Välfärd och arbete... 8 Arbetsmarknadspolitik... 9 Arbetslöshet Ekonomisk ersättning vid arbetslöshet Jobb- och utvecklingsgarantin (JOB) Jobb- och utvecklingsgarantin idag Tabell 1 - Statistik från arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingens uppdrag Teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning Stigma Ekonomi-skam modellen Figur 1 ekonomi-skam modellen Reaktioner på arbetslöshet Jahodas deprivationsteori Arbetslöshet, psykiskt välmående och självkänsla Sammanfattning Metod Val av metod Urval Etiska överväganden Genomförande Validitet Resultat Arbetssätt Uppfattningar om gruppen Självkänsla och välmående Sammanfattning Analys Arbetssätt Uppfattningar om gruppen

6 Självkänsla och välmående Diskussion Resultat Teori och tidigare forskning Metod Referenslista Bilaga Intervjuguide

7 Inledning Var och varannan dag kan man läsa om långtidsarbetslösa som av någon anledning inte lyckats hitta ett arbete och som en följd av detta hamnat i det som kallas för fas 3. Där får man mot en låg ersättning arbetsträna gratis på vinstdrivande företag i upp till 2 år. Dagligen läser jag kritik som privatpersoner riktar mot fas 3 i sociala medier. Paula Jacobsson skriver t.ex. i sin blogg The scandinavian Pumas ett öppet brev till arbetsmarknadsministern Hillevi Engström (M). I brevet berättar hon om sitt liv, sina känslor och sin rubbade ekonomi efter att ha hamnat i fas 3. Jag vill veta hur du tycker att jag ska överleva, hur min undergång kan hjälpa samhället? Eller helt enkelt bara, vad hade du gjort i min situation? (Jacobsson, P., ). Det är hjärtskärande att läsa Paulas brev och jag funderar på var den svenska välfärden tagit vägen? Det tragiska är att Paula är långt ifrån den enda som lider att av fas 3. Bara i Skåne finns det i oktober deltagare i fas 3. Socialdemokraten Ola Möller skriver i sin blogg Olas tankar om att den nuvarande regeringen bör ägna en tanke på att det finns ett mänskligt öde bakom varje fas 3 plats. Ett öde som är värt mer än att kastas fram och tillbaka mellan arbetsförmedling, anordnare och förtvivlan. Det är inte värdigt ett välfärdssamhälle att behandla sina medborgare såhär (Möller, O., ). Den 19 juni 2012 skriver Mikael Färnbo och Yonna Waltersson i tidningen Dagens Arena bland annat att nya personer är hänvisade till arbetsförmedlingens fas 3 trots riksdagens beslut om stopp (Dagens Arena, ). Arbetslösheten i sin helhet tas visserligen upp titt som tätt men då fokuseras oftast ensidigt på ungdomsarbetslösheten, ytterst sällan tas problemet med äldre arbetslösa upp trots att problemen där är lika stora, med andra speciella ingredienser som åldersrasism, fysiska hinder, svårigheter att flytta eller studera osv. (Dagens Arbete, ). I ett pressmeddelande skriver Arbetsförmedlingen att 70 % av alla som hamnar i jobboch utvecklingsgarantin aldrig kommer så långt som till fas 3. De menar däremot att de som hamnar där är av en viss målgrupp som har svårare att ta sig ut på arbetsmarknaden. Exempelvis ökar andelen individer med en funktionsnedsättning, 7

8 andelen individer med en relativt omfattande arbetslöshetshistorik och andelen inskrivna som är 50 år eller äldre över programtiden. Dessa grupper av deltagare har med andra ord en lägre genomsnittlig sannolikhet att lämna programmet (Arbetsförmedlingen, 2011). När det gäller äldre på arbetsmarknaden som har svårare att hitta ett nytt arbete finns det de som går i pension tidigare i samband med att ha förlorat sin arbetsplats. Men långt ifrån alla har den möjligheten då pensionen i de flesta fall inte når upp till rimliga summor om man väljer att gå i förtid. Samtidigt tycks arbetsmarknadspolitiska åtgärder och ersättningar från arbetslöshetskassa ha fungerat som övergångslösningar från den äldre arbetskraften för tidsperioden innan den ordinarie pensionsåldern inträffar (Soidre, T., 2009:464). Mina tankar tar mig till arbetsförmedlarna och deras syn på hur det är att arbeta med jobb- och utvecklingsgarantin. Särskilt intresserad är jag att få ta del av deras syn på hur det är att arbeta med äldre inom fas 3, detta då sannolikheten är låg att de lämnar programmet. Syfte och frågeställning Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur arbetsförmedlingen hanterar och arbetar med personer över 55 år som hamnat i fas 3. Syftet är också att studera vilka uppfattningar de har om gruppen som helhet, deras villkor, psykiska välbefinnande och motivation. 1. Hur arbetar arbetsförmedlarna med personer över 55 som befinner sig i fas 3? 2. Vilken uppfattning har arbetsförmedlarna om deltagarna? 3. Hur förändras deltagarnas självkänsla utifrån arbetsförmedlarnas uppfattning om de inte lyckas ta sig ur fas 3? Välfärd och arbete Enligt Lewin, L. (2007) ska staten erbjuda sina medborgare trygghet och säkerhet. Det var dock först i början av 1800-talet som den svenska staten efter en reform började 8

9 arbeta för att förbättra människors levnadsförhållanden. Enligt Lewin (2007) betyder välfärdsstatens grundläggande begrepp av-varufiering vid översättning. Med det menas att en människa inte ska ses som en vara eller objekt som kan köpas och säljas på marknaden utan som en individ med sociala rättigheter (Lewin, L. 2007). Det innebär att hon ska vara oberoende av marknadskrafterna för sitt välbefinnande och tillförsäkrad skydd vid sjukdom, barnafödande, arbetslöshet och pension efter avslutat arbetsliv (Lewin, L. 2007:48). De svenska socialdemokraterna var inspirerade av den marxistiska underkonsumtionsteorin, vilken menade att en lågkonjunktur uppstår när folk har för låga löner för att kunna konsumera. I dåliga tider var det tvärtom >>den trevlige slösaren<< som var den mest samhällsnyttige, den som fick pengarna att rulla och hjulen att börja snurra igen. Om det privata näringslivet inte lyckades skapa investeringar och efterfrågan, borde staten göra det istället. Staten skulle garantera full sysselsättning. Hela folket skulle vara i arbete (Lewin, L. 2007:52). Även om många välfärdsreformer skedde efter andra världskriget vill Lewin, L. (2007) påstå att grunden för svensk välfärd ligger i ideologin om att alla ska vara sysselsatta. Således skall staten hjälpa de som på egen hand inte kan finna arbete eller tillfälligt blivit av med ett. Arbetsmarknadspolitik Vad är då arbetsmarknadspolitik? Enkelt uttryckt kan arbetsmarknadspolitiken sägas inbegripa all slags offentlig intervention på arbetsmarknaden (Furuåker, B. & Blomsterberg, M., 2009:287). Det finns två typer av arbetsmarknadspolitik. Den passiva arbetsmarknadspolitiken samt den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Den passiva arbetsmarknadspolitiken handlar om det ekonomiska stödet som utgår vid arbetslöshet. Den aktiva arbetsmarknadspolitiken handlar om att aktivera de arbetssökande under tiden de är arbetslösa och på så sätt hjälpa dem till ett nytt arbete. Inom den aktiva arbetsmarknadspolitiken finns en rad åtgärder. Arbetsförmedlingen är en åtgärd som finns för att göra det lättare för arbetssökande och arbetsgivare att hitta varandra. Inom den aktiva arbetsmarknadspolitiken finns även åtgärder som 9

10 arbetsmarknadsutbildningar och praktik. Även lönesubventioner kan ges till arbetsgivare som anställer någon som stått utanför arbetslivet ett längre tag (Olofsson, J. & Wadensjö, E., 2005). Arbetslöshet Arbete betyder social trygghet och bättre privatekonomi medan arbetslöshet innebär lägre konsumtion och större osäkerhet. Långvarig arbetslöshet kan medföra social isolering och sämre fysisk och psykisk hälsa (Olofsson, J. & Wadensjö, E., 2005:5). Även på ett samhällsekonomiskt plan har individers arbetslöshet en negativ påverkan. Detta då en lägre konsumtion av det som produceras i sin tur leder till en lägre produktion. Vilket medför ett lägre BNP och en ond cirkel där fler blir arbetslösa därför att de blir överflödiga på sin arbetsplats. Det pågår idag en politisk debatt rörande hur man för en välfungerande arbetsmarknadspolitik. Med en ny regering ändras således de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som erbjuds på t.ex. Arbetsförmedlingen (Olofsson, J. & Wadensjö, E. 2005). Ekonomisk ersättning vid arbetslöshet Den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program, t.ex. jobb- och utvecklingsgarantin har rätt till Aktivitetsstöd. Det finns tre olika ersättningsnivåer som betalas ut av Försäkringskassan som utifrån en mall bestämmer hur mycket man ska få i ersättning. Aktivitetsstöd ges till de som tidigare betalat en arbetslöshetsförsäkring (fortsättningsvis kallad för a-kassa). Ifall man blivit utförsäkrad genom att ens a-kassa dagar tagit slut får man max 65 % av det man tidigare tjänat, upp till ett basbelopp i dagspenning (Arbetsförmedlingen, 2012a). I övriga fall ser ersättningen ut på följande vis: -högst 80 procent av den fastställda dagsförtjänsten under de första 200 nivådagarna av arbetslöshetskassans ersättningsperiod -högst 70 procent av den fastställda dagsförtjänsten från dag 201 till och med dag 300 -högst 65 procent av den fastställda dagsförtjänsten från dag 301 eller 451 och tillsvidare. Om du vid dag 300 har barn under 18 år sänks nivån till 65 procent först 10

11 dag 451 (om du inte är utförsäkrad från arbetslöshetsersättningen) (Arbetsförmedlingen, 2012a). Högsta dagpenningen är för närvarande 680 kr/dag. För att få den högsta dagpenningen krävs att man har haft en månadslön på i genomsnitt minst kronor då ersättningen ligger på 80 % och kr vid 70 % (Handels A-kassa, 2012). Detta innebär att även om man som anställd tjänat mer än kronor är ersättningen från a-kassan max 680kr/per dag de första 200 nivådagarna. Lägsta dagpenningen är för närvarande 320 kr/dag för den som innan sin arbetslöshet arbetat heltid. För den som innan sin arbetslöshet arbetat deltid erhåller ersättning i proportion till heltid (Handels A-kassa, 2012). De som inte uppfyller kraven för a-kassa och går ett arbetsmarknadspolitiskt program får 223kr/per dag exkl. skatt (Arbetsförmedlingen, 2012a). Jobb- och utvecklingsgarantin (JOB) I mitten av 2007 infördes jobb- och utvecklingsgarantin som ett arbetsmarknadspolitiskt program på Arbetsförmedlingen. Efter att en person varit arbetslös i 300 dagar blir denne erbjuden en plats i JOB. För att få behålla någon som helst form av ersättning måste man tacka ja till platsen. Deltagande i JOB är obligatoriskt, förutsatt att den arbetssökande vill behålla sin ersättning under arbetslösheten. En deltagare kan förlora sin plats i programmet, det vill säga anvisningen till garantin återkallas, om denne avvisar någon instans inom programmet, annan arbetsmarknadspolitiskt program eller erbjudande om lämpligt erbjudande utan godtagbara skäl (Selmanovic, A., 2012). Inom JOB arbetar man med tre faser som följer varandra i det fall att man inte hittar ett arbete under tiden: Fas 1. De första 150 dagarna i jobb- och utvecklingsgarantin inleds med fas 1. Syftet med fasen är att kartlägga de individuella behoven som finns hos respektive deltagare. Kartläggningen ses som ett stöd i jobbsökandet. Inom fas 1 arbetar man för att förbereda arbetssökande att söka arbete. Man aktiverar deltagarna genom coachande aktiviteter där man kartlägger klientens liv och planerar en möjlig framtid. 11

12 Fas 2. Från och med dag 151 går man in i fas 2 och det är dags att utveckla jobb sökandet med arbetsplatsförlagda aktiviteter som t.ex. arbetspraktik, arbetsträning och förstärkt arbetsträning (Selmanovic, A., 2012). Vidare skriver Selmanovic (2012) att: En tredjedel av dem som har påbörjat fas 3 har inte fått några arbetsplatsförlagda aktiviteter innan inträdet, trots att det enligt regelverket ska vara huvudaktiviteten i fas 2. Fas 3, även kallat för sysselsättningsfasen. Dag 451 i JOB inleds med fas 3, som man kan tillhöra i flera år. Det vill säga fram till att man hittar ett jobb. Syftet med fas 3 är att förstärka deltagarnas kontakt med arbetsmarknaden. Detta sker genom att deltagaren placeras hos en anordnare som får betalt för att ta emot deltagaren. Man kan vara hos en och samma deltagare i upp till två år i taget, därefter blir man placerad på ett nytt ställe Jobb- och utvecklingsgarantin är resultatet av en ny arbetsmarknadspolitik och särskilt den sista fasen, dvs. sysselsättningsfasen har fått mycket kritik från olika håll. Sveriges riksdag har utan större framgångar sagt ifrån och tyckte att man bör stoppa vidare anvisningar till fas 3 (Selmanovic, A., 2012). Den 9 juni 2011 beslutade riksdagen att ge regeringen i uppdrag att stoppa vidare anvisningar till fas 3 i jobb- och utvecklingsgarantin (JOB). Beslutet har inte verkställts då regeringen i stället valde att vidta vissa förändringar och förstärka insatserna i programmet (Selmanovic, A., 2012). Jobb- och utvecklingsgarantin idag Tabell 1 - Statistik från arbetsförmedlingen 12

13 Ovanstående tabell visar månadsstatistik för oktober månad på Arbetsförmedlingarna i Skåne. Den första spalten visar vilket program individerna är inskrivna i. Spalten bredvid den visar hur många som var inskrivna på arbetsförmedlingen i oktober Intill oktober 2012 spalten står föregående års (2011) siffror samma månad. Spalten längst till höger visar hur stor procentuell skillnad som finns mellan oktober 2011 och oktober 2012 (Arbetsförmedlingen, 2012b). Om man tittar på figur 1. ser man att det i Skåne skett en ökning med deltagare på 17,4% i sysselsättningsfasen medan 4,7 % fler nya deltagare blev inskrivna i jobb- och utvecklingsgarantin. Arbetsförmedlingens uppdrag Arbetsförmedlingens största uppdrag är att samla arbetssökande och arbetsgivare på ett ställe. Vårt uppdrag är att så effektivt som möjligt föra samman de som söker personal med de som söker jobb (Arbetsförmedlingen, 2012c). Vidare ska arbetsförmedlingen verka som ett stöd för arbetslösa och deras jobbsökande. Beroende på hur arbetsmarknaden ser ut och vem som styr i regeringen utformas program till hjälp för deltagarna. Arbetsförmedlingen hjälper även till genom att ge lönesubventioner till företag som anställer t.ex. en långtidsarbetslös. 13

14 Teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning Jag har valt att belysa arbetssökandes situation genom följande perspektiv: stigma, ekonomi-skam modellen och Jahodas deprivationsteori. För att styrka att de teoretiska perspektiven jag utnyttjat är beprövade har jag använt mig av tidigare forskning som här är kopplad till teorierna. Stigma I vårt samhälle styrs vi av olika normer och regler. De individer som inte passar in i ledet kan markeras av samhället utifrån deras stigma. Goffman (2011) menar att stigma är en situation där individer av någon anledning inte kan vinna socialt erkännande av en majoritet eller normalitet. Den som besitter ett stigma avviker på ett icke önskvärt sätt från våra förväntningar. Det finns tre artskilda typer av stigma. Kroppsliga missbildningar, t.ex. fysiska handikapp är den första. Den andra handlar om olika fläckar på den personliga karaktären som t.ex. arbetslöshet, missbruk och fängelsevistelse. Den tredje är stambetingade stigman så som ras, klass, kön eller religion (Goffman, 2011). När en främling dyker upp i vår närvaro, då är vanligen redan den första åsynen av honom tillräcklig för att vi ska kunna kategorisera honom och fastställa vissa egenskaper hos honom, hans sociala identitet för att nu använda en term som är bättre än `social status, eftersom personliga egenskaper som hederlighet ingår häri lika väl som strukturella sådana som yrke (Goffman, 2011:10). Individer som befinner sig utanför normerna, t.ex. långtidsarbetslösa, invandrare, prostituerade och individer som lider av olika psykiska sjukdomar blir klassade som avvikare och tillfaller då de stigmatiserade i samhället. Goffman (2011) berättar i sin bok Stigma Den avvikandes roll och identitet, att alla som deltar i en 14

15 socialisationsprocess, trots att den kan se olika ut beroende på vart i processen man befinner sig, har ett stigma. Goffman (2011) menar att just när en individ får kännedom om att den har ett stigma är den fas som är mest intressant, individen kommer då att kategoriseras med andra individer som har samma stigma som denne själv. Det är en nödvändig fas även om den är kort eftersom den får individen att inse att det finns fler som liknar en själv. Ekonomi-skam modellen Ekonomi-skam modellen som togs fram av Bengt Starrin (1996) och hans kollegor i mitten av 90-talet bygger på två teoretiska traditioner. Den bygger på forskningen om hur människor reagerar och upplever dålig ekonomi dels på hur de upplever att deras sociala status förändras vid arbetslöshet. Skam är en känsla som uppstår när en individ hittar ett fel eller en svaghet hos sig själv (Starrin, B., Rantakeisu, U. & Hagquist, C., 1996). Anledningen till att en person upplever skamkänslor kan vara att den känner sig mindre värd eller underlägsen och står ut ifrån normerna. Känslan av att man avviker från normerna kan liknas med att man är stigmatiserad (Goffman, 2011). Den ekonomiska aspekten anknyter till forskning kring ekonomisk stress och deprivation medan den sociala aspekten knyter an till den mikrosociologiska forskningen om sociala band och nätverk (Jönsson 2003). Modellen anses enligt Jönsson (2003), vara bra när man vill förklara individers reaktioner vid arbetslöshet och tillämpas flitigt vid många studier i Sverige liksom i resten av Norden. Likaså tror jag att modellen kan vara till hjälp för mig vid analysen av mitt resultat. Modellen visas i figuren nedan. Figur 1 ekonomi-skam modellen 15

16 Ekonomi-skam modellen menar att ju mer skamgörande erfarenheter en individ har av arbetslösheten, samt desto högre grad av ekonomisk påfrestning denne individ har desto mer plågad är individen av arbetslösheten. Det är dock viktigt att tänka på att modellen försöker förklara ett väldigt komplext område och att man måste se den som ett hjälpverktyg snarare än konstaterad verklighet. Reaktioner på arbetslöshet Det är välkänt att människor reagerar olika på händelser som påverkar och förändrar deras liv. Således är det normalt att människor reagerar olika på arbetslöshet. Leif R. Jönsson & Bengt Starrin (2000) publicerade en vetenskaplig artikel med syftet att diskutera och analysera varför olika individer reagerar olika på arbetslöshet. I artikeln beskriver författarna olika reaktioner genom fyra typbeskrivningar: opåverkade, besvärade, omskakade och plågade. Jönsson. R. L., & Starrin. B. (2000) grundar sin undersökning på empirisk data som hämtats från en anonym enkät som genomfördes med 1249 personer i Skåne 2006 och räknas således som en tvärsnittsstudie. Tidigare forskning har hittat tydliga samband mellan en individs ekonomiska situation och dennes reaktion på arbetslöshet. I artikeln refererar man till ekonomi-skam modellen, som är utformad för att utifrån ett ekonomiskt perspektiv för att beskriva sambandet mellan individens ekonomiska bild och reaktion på arbetslöshet. Ekonomi-skam modellen fäster avseende vid det som i varierande grad kan tänkas gå förlorat vid arbetslöshet nämligen å ena sidan inkomster i form av lön och å andra sidan social prestige, status och aktning (Leif. R. J. & Bengt. S., 2000:3). Författarnas hypotes var att; ju sämre ekonomiskt man hade det under arbetslösheten och ju mer skamfyllt man upplevde att det var desto mer påverkad blev man. Resultatet visade sig vara långt ifrån entydigt men ger ett visst stöd för hypotesen även om det förekom skillnader. Trots att det förekom skillnader i hur personer uppfattade sin arbetslöshet kom författarna fram till att de negativa sidorna med arbetslöshet var större i de fall där personer i undersökningsgruppen både hade en sämre ekonomi samt en känslomässig förlust vid förlusten av ett arbete. Det visade sig även att den största andelen opåverkade av arbetslösheten fanns i den gruppen där personerna mellan år gamla. Medan personer som var mellan år gamla var de som upplevde 16

17 arbetslösheten som mest plågsam. Anledningarna till detta diskuteras inte vidare i artikeln. Vinjettbeskrivningen för Opåverkad var >>Arbetslösheten har inte påverkat mig alls. Jag känner mig tillfreds med min tillvaro just nu. Jag har hittills gått opåverkad ur situationen. Jag oroar mig inte för vad som kommer att hända i framtiden. Jag tror att saker och ting kommer att ordna sig<<. (Leif. R. J. & Bengt. S., 2000:3:280). Personer mellan år gamla var alltså de som minst led av arbetslösheten. Många menade att de inte var påverkade, samt att de var tillfreds med sitt liv så som det var. De var inte heller lika oroliga för framtiden. Jahodas deprivationsteori Marie Jahoda påpekar 1982 i sin avhandling Employment and unemployment vikten av att ha ett arbete genom att beskriva fem viktiga funktioner som uppnås vid förvärvsarbete. De fem funktionerna är tillfredsställande utifrån ett mänskligt behov och framträder då en person arbetar. Vidare menar Jahoda (1982) att individer vid arbetslöshet kan få sämre hälsa på grund av att de inte har samma möjlighet att tillgodose dessa behov. Följande fem funktioner är enligt Jahoda (1982) viktiga för att tillfredsställa det mänskliga behovet; Stuktur över tiden Social kontakt Kollektiv nytta Status/identitet Regelbunden tilltvingad aktivitet Enligt deprivationsteorin har människan ett behov av social kontakt och kan känna sig isolerad av att vara ensam hemma hela dagarna. Många gånger försvinner även tidsuppfattningen när man inte har tider att passa. Oftast har man heller inga måsten och regelbundenheten i vardagen försvinner, vilket kan leda till att man blir apatisk och slutar att bry sig. Jahoda (1982) menar vidare att människan har ett behov av att känna att den gör någon kollektiv nytta. Känslan av att göra någon kollektiv nytta försvinner när man inte har ett arbete bl.a. för att man inte hjälper till att bygga upp samhället 17

18 utan står utanför. En arbetslös upplever ofta att dennes status/identitet går förlorad och självkännedomen får ett spratt. Detta då många människor identifierar sig med sitt arbete. Jahoda (1982) menar att om man inte tillfredsställer de ovan nämnda behoven riskerar man att hamna i ett tillstånd som leder till psykisk ohälsa. Arbetslöshet, psykiskt välmående och självkänsla P. Nancey Hoare och M. Anthony Martin publicerade 1997 en studie som fokuserade på hur en återanställning av arbetslösa skulle påverka dessa positivt med dels till synes dolda dels uppenbara fördelar. Studien genomfördes genom att 115 arbetslösa personer fick medverka i en enkätundersökning samt en uppföljning av föregående enkät med en ny enkät sex månader senare. Det visade sig att de deltagare som fått en tjänst under dessa sex månader förutom förbättrad ekonomi även fått bättre psykisk hälsa. Författarna refererar till Jahoda s (1982) teori om att ett arbete tillför mer än bara en fast inkomst. Jahoda (1982) menade således att det finns fem latenta fördelar med ett arbete som är viktiga för att en person ska uppleva välmående (se Jahodas deprivationsteori s. 17). P.Nancey Hoare och M. Anthony Martin (1997) menar även att det hitintills inte gjort några studier som prövat ifall nyanställningar har stärkt de arbetslösas psykiska välmående. Således påpekar de att det finns studier som tyder på att personer som har ett arbete att gå till har ett högre välmående än de som är arbetslösa. De formulerade två hypoteser om effekter av återanställning. I den första hypotesen som är baserad på tidigare forskning förväntade sig författarna att en återanställning skulle öka deltagarnas upplevda tillgångar till både latenta och uppenbara fördelar. I förhållande till den första hypotesen är deras andra hypotes att de tror att en återanställning skulle påverka den psykiska hälsan hos deltagarna på ett positivt sätt. Det visade sig att den första hypotesen som menade att en återanställning gav båda dolda och uppenbara fördelar delvis stämde. Den sociala kontakten blev som väntat bättre, de nyanställdas tidsstruktur likaså, samt att ekonomiska svårigheter blev färre. Man kunde dock inte mäta några signifikanta fördelar vad det gällde status, kollektiv gemenskap och aktivitetsutövande. Enligt den andra hypotesen kunde man urskilja att den psykiska hälsan och välmåendet förbättrades markant. Slutligen diskuterar Hoare & 18

19 Martin (1997) varför deras informanter inte upplevt några fördelar gällande en förbättring av deras status, uppskattar aspekten av att tillhöra en kollektiv gemenskap samt tillfredställelse i arbetsuppgifterna de utför. En av anledningarna tros vara att man kanske inte arbetat tillräckligt länge för att uppleva fördelarna av dessa aspekter och man menar att över tid kan komma att känna fördelarna. Författarna reflekterar även över andra faktorer som kan ha påverkat fördelarna de nyanställda upplever att arbetet gett (P.Nancey Hoare och M. Anthony Martin, 1997). Furthermore, job quality may also contribute to perceived access to the latent benefits. If individuals are unhappy with the type of work they are doing, the culture of the organisation, their co-workers or supervisors, their salary, their opportunity for skill use, training, or advancement, their workload, their level of control over their job, and so on, they may not report an increase in access to all of the latent benefits. This also raises a point that not all employment is perceived as good and not all unemployment is perceived as bad (P. Nancey Hoare & M Anthony Martin, 1997:12) Studien visar således att många variabler påverkar hur en individ känner inför en viss tjänst och arbetsuppgifter. Det blir även mer svårförklarat av att vissa som utför arbetsträning var engagerade i träningen medan andra individer ser det som ett obetalt jobb som inte var tillfredställande. Sammanfattning Den teoretiska ansatsen som presenteras i denna uppsats syftar till att förklara hur personer som inte är en del av arbetslivet kan påverkas. Teorierna vill även belysa varför en person blir påverkad av arbetslöshet, samt varför vissa personer påverkas mer än andra. En person som är arbetslös under en längre tid kan känna sig, samt bli sedd som, en avvikare och därmed stigmatiserad. Ekonomi skam modellen förklarar att desto mer en person upplever skamkänslor och desto högre ekonomisk påfrestning en person har i samband med arbetslösheten desto oftare känner sig personen plågad av arbetslösheten. Medan den som inte känner av en märkvärdig ekonomisk påfrestning samt inte upplever en större mängd skamkänslor inte heller behöver känna sig påverkad av arbetslösheten. Jahoda menar med sin deprivationsteori att man blir av med fem viktiga funktioner i sitt liv då man blir arbetslös som i sin tur kan leda till ohälsa. Det 19

20 gäller social kontakt, struktur över tid, känslan av att man utför en kollektiv nytta, status/identitet samt behovet av att göra utföra en tilltvingad aktivitet. Teorierna och den tidigare forskningen är vald för att i analysen kopplas till arbetsförmedlarnas tankar och uppfattningar av deltagarna och deras situation. När jag analyserar det empiriska resultatet kommer jag att titta på vilka samband som finns mellan teorierna och arbetsförmedlarnas sätt att arbeta. Jag kommer även att titta på skillnader som finns i arbetsförmedlarnas förhållningssätt och meningsskiljaktigheter från teorierna. De valda teorierna har en ingång i att det är ett problem att vara arbetslös. I diskussionsavsnittet kan man läsa om hur jag tror att en teoretisk ansats med en annan ingång till problemet hade påverkat resultatet. 20

21 Metod I detta kapitel avser jag att ta upp metodval, urval, etiska överväganden, genomförande och validitet. Syftet är att läsaren ska ta del av hur jag tänkt och gått tillväga med planering, genomförande och avslut av studien. Val av metod Då jag varit intresserad av att ta reda på arbetsförmedlarnas subjektiva uppfattningar om deras arbete med personer över 55 år i fas 3 var det lätt att bestämma mig för att använda mig av en kvalitativ metod. Genom att genomföra intervjuer med öppna frågor har informanterna fått möjligheten att själva få utrymme och möjligheten att uttrycka sig fritt. I enlighet med Larsen (2009) anser jag att det gav mig en fördel att använda mig av en kvalitativ metod då det gav mig möjlighet att gå på djupet när jag kände att det var nödvändigt. En annan fördel har varit att jag vid intervjuerna kunnat ställa följdfrågor och på så sätt få fördjupande svar, det minskar risken för missförstånd och man undviker lättare bortfall på grund av felaktiga svar eller uteblivna svar. Det är absolut en fördel att forskaren kan gå på djupet när det är nödvändigt. Det ger bättre möjligheter till helhetsförståelse av ett fenomen (Larsen, 2009:27). Urval Utifrån mina frågeställningar har jag valt att genomföra djupintervjuer med fem arbetsförmedlare som alla arbetar aktivt med jobb- och utvecklingsgarantins sysselsättnings fas, den s.k. fas 3. Jag har valt undersökningsgruppen utifrån min vilja att ta del av deras perspektiv av problemet. Jag har en förförståelse av att just arbetsförmedlarna i sin nära kontakt med deltagarna i form av möten och samtal, har en bra och bred insikt i hur en lång arbetslöshet med svårigheter att komma tillbaka till 21

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om jobb- och utvecklingsgarantin; SFS 2007:414 Utkom från trycket den 13 juni 2007 utfärdad den 31 maj 2007. Regeringen föreskriver följande. 1 Denna förordning innehåller

Läs mer

Jobb- och utvecklingsgarantin

Jobb- och utvecklingsgarantin Arbetsförmedlingen faktablad. Arbetssökande, 2014-02. Lättläst svenska Jobb- och utvecklingsgarantin Du som har varit utan arbete en längre tid och behöver hjälp att komma tillbaka till arbetslivet kan

Läs mer

Jobb- och utvecklingsgarantin

Jobb- och utvecklingsgarantin Arbetsförmedlingen faktablad. Arbetsgivare, 2015-04. Lättläst svenska Jobb- och utvecklingsgarantin Du kan få ersättning om du tar emot personer som är med i jobb- och utvecklingsgarantin när du erbjuder

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D)

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D) Tjänsteutlåtande Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen Utfärdat 2015-05-26 Anders Ednersson Diarienummer 0394/15 Telefon: 031-3683084 e-post: anders.ednersson@arbvux.goteborg.se Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna

Läs mer

Jobben först investera i våra unga!

Jobben först investera i våra unga! Jobben först investera i våra unga! Ofta får man höra att dagens ungdom är slö, slapp och likgiltig. Det snacket har jag aldrig trott på. Jag tror på den svenska ungdomens vilja till gemenskap och personliga

Läs mer

Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors

Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors Frågor Den aktiva arbetsmarknadspolitiken Arbetslöshetsförsäkringen - konjunkturberoende ersättning? - allmän och

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik Malmö, 2015-09-10 Thomas Carlén LO-ekonom 1 Vad är normkritik? Handlar om att sätta fokus på styrande normer och maktförhållanden. Det innebär

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län augusti 2012 12 010 (7,1%) 5 780 kvinnor (7,2%) 6 230 män (6,8%) 3

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Ersättning vid arbetslöshet INFORMATION OM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN 1 2 Det här är arbetslöshetsförsäkringen... 4 Vem gör vad?...... 6 När har du rätt till arbetslöshetsersättning?...

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Lättläst sammanfattning

Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning Pensionsreformen, nya skatteregler och stora informationssatsningar skulle leda till att äldre personer skulle arbeta längre när vi också lever allt längre. Men det har inte skett

Läs mer

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Sjukförsäkringsreformen: så blev det Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Fackförbundet ST 2010. Referens: Roger Syrén, utredare: 070 600 51 24 roger.syren@st.org

Läs mer

TSL 2014:4 Uppsagd men inte arbetslös

TSL 2014:4 Uppsagd men inte arbetslös TSL 2014:4 Uppsagd men inte arbetslös TSL-rapport mars 2014 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt

Läs mer

Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb. Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010

Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb. Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010 Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010 Sammanfattning 2 Sammanfattning År 2006 publicerade Riksrevisionen en granskning av Arbetsförmedlingen (Den offentliga arbetsförmedlingen

Läs mer

Uppdrag: jobb! Arbetsförmedlares recept för att få fler i arbete

Uppdrag: jobb! Arbetsförmedlares recept för att få fler i arbete Uppdrag: jobb! Arbetsförmedlares recept för att få fler i arbete Fackförbundet ST våren 2012. Referens: Ann-Britt Bern, utredare: 072-212 99 77 Ann-britt.bern@st.org Roger Syrén, utredare: 070 600 51 24,

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Korta startsträckan! Så vill (S) skapa snabbare ingångar för unga. Skapad av Malin Appelgren

Korta startsträckan! Så vill (S) skapa snabbare ingångar för unga. Skapad av Malin Appelgren Korta startsträckan! Så vill (S) skapa snabbare ingångar för unga Skapad av Malin Appelgren Så ser ungas situation på arbetsmarknaden ut i Kronobergs län Januari 2010 I vecka 3 gick 2 226 ungdomar i Kronoberg

Läs mer

Arbetsförmedlingen och de kommunala ungdomsprogrammen. Elektroniska bilagor till RiR 2006:14

Arbetsförmedlingen och de kommunala ungdomsprogrammen. Elektroniska bilagor till RiR 2006:14 Arbetsförmedlingen och de kommunala ungdomsprogrammen Elektroniska bilagor till RiR 2006:14 Innehåll 1 AMS avtalsmallar 5 2 Enkäter till kommuner och arbetsförmedlingar 20 1 AMS avtalsmallar Riksrevisionen

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Svensk författningssamling (SFS)

Svensk författningssamling (SFS) 1 of 11 17/05/2010 11:42 Svensk författningssamling (SFS) Observera: att det kan förekomma fel i författningstexterna. I de flesta fall finns bilagorna med. Bilagor som består av bilder, kartor, uppställningar

Läs mer

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. Inledning Inom Arbetsförmedlingen och kommunen finns en rad verksamheter och

Läs mer

Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande

Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande 1 Innehåll Det här är Arbetsförmedlingen... sid 04 När du behöver extra hjälp... sid 07 Din arbetsgivare kan få ersättning...

Läs mer

Kort om Arbetsförmedlingen

Kort om Arbetsförmedlingen Kort om Arbetsförmedlingen foto: Anders Roth (s 1 och 17), Peter Fredriksson (s 5), Magnus Pehrsson (s 6 och 18), Curt Guwallius (s 9) och Julia Sjöberg (s 11). Nyttan med Arbetsförmedlingen......... 04

Läs mer

Välkommen till Arbetsförmedlingen

Välkommen till Arbetsförmedlingen PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Välkommen till Arbetsförmedlingen Information till dig som söker jobb 1 2 Det här är Arbetsförmedlingen...... 6 När du behöver extra hjälp... 10 Din arbetsgivare kan få ersättning...

Läs mer

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen TRANSPORTS A-KASSA Det här är arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen är en försäkring som gäller för alla personer som arbetar eller har arbetat

Läs mer

Examensarbete 15 högskolepoäng. Program K. - En studie om ett arbetsmarknadspolitiskt projekt för arbetslösa ungdomar. Program K

Examensarbete 15 högskolepoäng. Program K. - En studie om ett arbetsmarknadspolitiskt projekt för arbetslösa ungdomar. Program K Fakulteten för lärande och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Program K - En studie om ett arbetsmarknadspolitiskt projekt för arbetslösa ungdomar Program K - A study about a political labormarket

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta?

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta? Misa Fridhemsplan Med rätt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Diagnoser/tillstånd/socialmedicinska arbetshinder: Psykoser, social fobi, schizofreni, personlighetsstörning, bipolära tillstånd,

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

2013:15. Orsaker till långtidsinskrivning hos Arbetsförmedlingen

2013:15. Orsaker till långtidsinskrivning hos Arbetsförmedlingen 2013:15 Orsaker till långtidsinskrivning hos Arbetsförmedlingen MISSIV DATUM DIARIENR 2013-10-22 2013/35-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2013-01-31 A2013/428/A Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33

Läs mer

Jobb åt unga. - med rätt lön och villkor. Socialdemokraterna i Halmstad

Jobb åt unga. - med rätt lön och villkor. Socialdemokraterna i Halmstad Jobb åt unga - med rätt lön och villkor Socialdemokraterna i Halmstad Ge jobb! Jobb skapar välfärd, både för den enskilda individen och för samhället. Tillkomsten av fler jobb är vår högsta prioritering

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

ARBETSLÖSHET PÅ SIKT

ARBETSLÖSHET PÅ SIKT ARBETSLÖSHET PÅ SIKT ROB HART Arbetslöshet. Varför finns den? Varför är det ett problem? Vi kommer att lära oss att det finns olika typer av arbetslöshet, och olika anledningar. Vi kommer

Läs mer

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT VÄRNA OM DINA MEDLEMMAR GENOM OMSTÄLLNINGSSTÖD VI HAR HJÄLPT MÄNNISKOR SEDAN 1912 AVSTÄLLNING ELLER OMSTÄLLNING? ABF Jobb ägs av Arbetarnas Bildningsförbund. Vi har en lång

Läs mer

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3 RAPPORT 1(10) 2014-06-02 AVN 2014/0169-2 Handläggare, titel, telefon Esa Manninen, utredare 011-15 21 38 Eva Jeppson, handläggare 011-15 11 89 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Uppföljning av

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Kommittédirektiv Översyn av reglerna för flyttningsbidrag Dir. 2009:108 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska formulera förslag till

Läs mer

Hitta ditt nya arbete genom oss

Hitta ditt nya arbete genom oss Hitta ditt nya arbete genom oss Välkommen till Arbetsförmedlingen Här hittar du information om vad vi på Arbetsförmedlingen kan göra för dig och vad som är bra att tänka på när du precis har börjat söka

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

Yttrande över remiss om utredning om matchningsanställningar

Yttrande över remiss om utredning om matchningsanställningar Kommunstyrelseförvaltningen Kansliavdelningen Sid 1 (5) Ärendenummer: 2015.0092.023-1 Handläggare: Susanne Wallgren 2015-05-26 Kommunstyrelsen Yttrande över remiss om utredning om matchningsanställningar

Läs mer

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Jens Sandahl, Analysavdelningen jens.sandahl@arbetsformedlingen.se Sammanfattning av budskap Ungdomar är ingen homogen grupp Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Ersättning vid arbetslöshet Information om arbetslöshetsförsäkringen 1 2 ERSÄTTNING VID ARBETSLÖSHET Vad är arbetslöshetsförsäkringen? Arbetslöshetsförsäkringen ger dig som är arbetssökande ekonomisk ersättning

Läs mer

Jobbgarantin för ungdomar

Jobbgarantin för ungdomar Martina Björlin Jobbgarantin för ungdomar En studie kring deltagarnas upplevelse av jobbgarantin för ungdomar Guarantee of employment for youth A study about the participants' experience of guarantee of

Läs mer

När arbetslösheten kom för att stanna

När arbetslösheten kom för att stanna När arbetslösheten kom för att stanna Under 1990-talet upplevde svenskarna den värsta arbetslösheten sedan depressionens dagar på 1930-talet. Orsakerna till den ekonomiska krisen tänker jag inte gå in

Läs mer

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige 5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige Mars 213 Innehåll Inledning... 2 Bakgrund: Kraftigt försämrad arbetslöshetsförsäkring...

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2015-06-22 Dnr.nr: A2015/ 881/A Vår referens: Mikael Klein/ Sofia Karlsson Arbetsmarknadsdepartementet Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb Handikappförbunden

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA. Kort och gott om Arbetsförmedlingen

2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA. Kort och gott om Arbetsförmedlingen 2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA Kort och gott om Arbetsförlingen Hitta varandra nu Med den här broschyren vill vi ge dig en översikt av Arbetsförlingens arbete. Vårt jobb är att så effektivt som möjligt

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder

Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder Jobben är den viktigaste frågan för Sverige. Förmågan att skapa nya jobb och ge människor en chans på arbetsmarknaden är det som på lång sikt bygger Sverige

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

Hälsoskydd & Inkomstförsäkring. Ingår i medlemsavgiften för yrkesverksam medlem

Hälsoskydd & Inkomstförsäkring. Ingår i medlemsavgiften för yrkesverksam medlem Hälsoskydd & Inkomstförsäkring Ingår i medlemsavgiften för yrkesverksam medlem Trygghetspaket September 2015 2 SRAT Hälsoskydd SRAT Hälsoskydd består av två delar. Dels tillgång till ett Hälsoombud för

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte Sthlm 2014-08-29 Förslag ur Socialdemokraternas valmanifest: Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte socialdemokraterna.se 2 (7) Regeringen har misslyckats med Arbetsförmedlingen: Arbetslösheten

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Jobb- och utvecklingsgarantin Vilka deltar, vad gör de och vart leder det?

Jobb- och utvecklingsgarantin Vilka deltar, vad gör de och vart leder det? Jobb- och utvecklingsgarantin Vilka deltar, vad gör de och vart leder det? Linus Liljeberg Sara Martinson Jonas Thelander RAPPORT 2013:12 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2013 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten

Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten Jenny Nybom 2015-02-04 Aktivering = förändringsarbetet inom försörjningsstöd, dvs. arbetet som syftar till att göra biståndsmottagare

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT VÄRNA OM DINA MEDLEMMAR GENOM OMSTÄLLNINGSSTÖD Står dina medlemmar inför en uppsägningssituation och är anslutna till TSL-systemet? Då kan arbetsgivaren tillsammans med den

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Innehåll Sammanfattning 7 Stor variation av antalet anställda inom välfärdstjänster under 1990-2009 8 Många av välfärdsarbetarna

Läs mer

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt Samarbete och ökat förtroende SAMARBETE OCH ÖKAT FÖRTROENDE MARIE FRIDOLF Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt proble matik så att de återfår arbetsförmågan (Andersson

Läs mer

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per april 2013

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per april 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2013-05-15 UAN-2013-0093 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Arbetssökande i stadsdelsområden Juni 213 FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Eurofutures AB på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en statistisk sammanställning

Läs mer

16 Arbetsmarknadsutbildning

16 Arbetsmarknadsutbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Arbetsmarknadsutbildning 16 Arbetsmarknadsutbildning Innehåll Fakta om statistiken... 372 Kommentarer till statistiken... 373 16.1 Personer kvarstående i arbetsmarknadsutbildning

Läs mer

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Arbetssökande i stadsdelsområden September 213 FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Eurofutures AB på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en statistisk sammanställning

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Glädjerapporten 2014. Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014

Glädjerapporten 2014. Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014 Glädjerapporten 2014 Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014 Så här kul har vi det på jobbet just nu. I genomsnitt skrattar vi 5,1 ggr/dag på svenska arbetsplatser. Vård och Omsorg

Läs mer

Fördokument: Arbetsmarknadspolitik

Fördokument: Arbetsmarknadspolitik Fördokument: Arbetsmarknadspolitik Vad ära rbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik: Arbetsmarknadens uppdelning Sysselsatta: Personer som utförde något arbete, minst 1 timme under referensveckan, antingen

Läs mer

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Should I stay or should I go Mikael Stattin Sociologiska institutionen Umeå universitet Innehåll Åldrande befolkning, äldre arbetskraft

Läs mer

EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN

EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN En riktig förändring av arbetslöshetsförsäkringen REFORMERING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN Inledning Sverigedemokraterna betraktar arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost Tillsammans är vi starka Med fokus på samarbete Vi verkar i ett sammanhang som är större än den enskilda kommunen. I Skåne Nordost identifierar

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju!

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! LNU Karriär Lite konkreta tips inför anställningsintervjun. Att förbereda sig inför intervjun är A och O. Ta reda på så mycket som möjligt om företaget

Läs mer

PÅ LÄTTLÄST SVENSKA. Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD

PÅ LÄTTLÄST SVENSKA. Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD 1 Ibland behövs det extra kraft för att rätt person och rätt arbetsgivare ska hitta varandra och komma igång

Läs mer

TIDNINGEN FÖR DIG I JOBB OCH UTVECKLINGSGARANTIN Maj 2012. Välj din anordnare med omsorg

TIDNINGEN FÖR DIG I JOBB OCH UTVECKLINGSGARANTIN Maj 2012. Välj din anordnare med omsorg TIDNINGEN FÖR DIG I JOBB OCH UTVECKLINGSGARANTIN Maj 2012 Välj din anordnare med omsorg TIDNINGEN FÖR DIG I JOBB OCH UTVECKLINGSGARANTIN ANSVARIG UTGIVARE Lasse Reuterberg Verksamhetschef Blåeld Tel: 076

Läs mer

Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken?

Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken? Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken? Arbetsmarknaden & arbetslösheten Om globala utmaningar och lokala lösningar på arbetsmarknaden Norrköping den 15

Läs mer

Ökad trygghet med Ledarnas inkomstförsäkring

Ökad trygghet med Ledarnas inkomstförsäkring FÖRKÖPSINFORMATION GÄLLER FRÅN 1 JULI 2014 Ökad trygghet med Ledarnas inkomstförsäkring ARBETSLÖSHET BLIWA LIVFÖRSÄKRING I SAMARBETE MED LEDARNA Du som är medlem i Ledarna har genom ett samarbete mellan

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den

Läs mer