Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå. Jobbgaranti för alla? Aleksandra Dzudovic

Transkript

1 Fakulteten för lärande och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Jobbgaranti för alla? Guarantees of work for all? Aleksandra Dzudovic Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Examinator: Frida Wikstrand Datum för slutseminarium: Handledare: Jan-Anders Andersson

2 2

3 Sammanfattning Studien handlar om arbetsförmedlarnas uppfattning om det omtalade fas 3, där långtidsarbetslösa tvingas ut i sysselsättning mot en låg ersättning, och dess deltagare. Då det är påtagligt svårare för äldre att ta sig ur fas 3 har det legat i mitt intresse att fokusera på deltagare över 55. Syftet med studien har varit att undersöka hur arbetsförmedlingen hanterar och arbetar med personer över 55. Syftet har också varit att studera vilka uppfattningar de har om gruppen som helhet, deras villkor, psykiska välbefinnande och motivation. Frågeställningarna som är tre till antalet har blivit utformade för att besvarade uppnå syftet. (1) Hur arbetar arbetsförmedlarna med personer över 55 som befinner sig i fas 3? (2) Vilken uppfattning har arbetsförmedlarna om deltagarna? (3) Hur förändras deltagarnas självkänsla utifrån arbetsförmedlarnas uppfattning om de inte lyckas ta sig ur fas 3? Studien grundar sig på en kvalitativ metod där 5 arbetsförmedlare från olika kontor valts utifrån snöbollsmetoden. Resultatet tyder på att det finns stora skillnader i hur man arbetar med fas 3 deltagare beroende på vilket arbetsförmedlingskontor man arbetar på. Arbetsförmedlarna är överens om att fas 3 överlag är bra för deltagarna och att deltagarna i de flesta fall trivs väldigt bra med känslan av samhörighet som kommer med en sysselsättningsplats. För att analysera resultatet har jag använt tre teorier: stigma, ekonomi-skam modellen och Jahodas deprivationsteori. Nyckelord: Fas 3, Arbetsförmedlingen, Stigma, Ekonomi-skam, Deprivationsteorin 3

4 Förord Ett stort tack till alla som gjort det möjligt för mig att påbörja och färdigställa detta arbete, framförallt min handledare som har hjälpt mig att bolla tankar och idéer samt hjälpt mig att ro arbetet i land. 4

5 Innehållsförteckning Inledning... 7 Syfte och frågeställning... 8 Välfärd och arbete... 8 Arbetsmarknadspolitik... 9 Arbetslöshet Ekonomisk ersättning vid arbetslöshet Jobb- och utvecklingsgarantin (JOB) Jobb- och utvecklingsgarantin idag Tabell 1 - Statistik från arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingens uppdrag Teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning Stigma Ekonomi-skam modellen Figur 1 ekonomi-skam modellen Reaktioner på arbetslöshet Jahodas deprivationsteori Arbetslöshet, psykiskt välmående och självkänsla Sammanfattning Metod Val av metod Urval Etiska överväganden Genomförande Validitet Resultat Arbetssätt Uppfattningar om gruppen Självkänsla och välmående Sammanfattning Analys Arbetssätt Uppfattningar om gruppen

6 Självkänsla och välmående Diskussion Resultat Teori och tidigare forskning Metod Referenslista Bilaga Intervjuguide

7 Inledning Var och varannan dag kan man läsa om långtidsarbetslösa som av någon anledning inte lyckats hitta ett arbete och som en följd av detta hamnat i det som kallas för fas 3. Där får man mot en låg ersättning arbetsträna gratis på vinstdrivande företag i upp till 2 år. Dagligen läser jag kritik som privatpersoner riktar mot fas 3 i sociala medier. Paula Jacobsson skriver t.ex. i sin blogg The scandinavian Pumas ett öppet brev till arbetsmarknadsministern Hillevi Engström (M). I brevet berättar hon om sitt liv, sina känslor och sin rubbade ekonomi efter att ha hamnat i fas 3. Jag vill veta hur du tycker att jag ska överleva, hur min undergång kan hjälpa samhället? Eller helt enkelt bara, vad hade du gjort i min situation? (Jacobsson, P., ). Det är hjärtskärande att läsa Paulas brev och jag funderar på var den svenska välfärden tagit vägen? Det tragiska är att Paula är långt ifrån den enda som lider att av fas 3. Bara i Skåne finns det i oktober deltagare i fas 3. Socialdemokraten Ola Möller skriver i sin blogg Olas tankar om att den nuvarande regeringen bör ägna en tanke på att det finns ett mänskligt öde bakom varje fas 3 plats. Ett öde som är värt mer än att kastas fram och tillbaka mellan arbetsförmedling, anordnare och förtvivlan. Det är inte värdigt ett välfärdssamhälle att behandla sina medborgare såhär (Möller, O., ). Den 19 juni 2012 skriver Mikael Färnbo och Yonna Waltersson i tidningen Dagens Arena bland annat att nya personer är hänvisade till arbetsförmedlingens fas 3 trots riksdagens beslut om stopp (Dagens Arena, ). Arbetslösheten i sin helhet tas visserligen upp titt som tätt men då fokuseras oftast ensidigt på ungdomsarbetslösheten, ytterst sällan tas problemet med äldre arbetslösa upp trots att problemen där är lika stora, med andra speciella ingredienser som åldersrasism, fysiska hinder, svårigheter att flytta eller studera osv. (Dagens Arbete, ). I ett pressmeddelande skriver Arbetsförmedlingen att 70 % av alla som hamnar i jobboch utvecklingsgarantin aldrig kommer så långt som till fas 3. De menar däremot att de som hamnar där är av en viss målgrupp som har svårare att ta sig ut på arbetsmarknaden. Exempelvis ökar andelen individer med en funktionsnedsättning, 7

8 andelen individer med en relativt omfattande arbetslöshetshistorik och andelen inskrivna som är 50 år eller äldre över programtiden. Dessa grupper av deltagare har med andra ord en lägre genomsnittlig sannolikhet att lämna programmet (Arbetsförmedlingen, 2011). När det gäller äldre på arbetsmarknaden som har svårare att hitta ett nytt arbete finns det de som går i pension tidigare i samband med att ha förlorat sin arbetsplats. Men långt ifrån alla har den möjligheten då pensionen i de flesta fall inte når upp till rimliga summor om man väljer att gå i förtid. Samtidigt tycks arbetsmarknadspolitiska åtgärder och ersättningar från arbetslöshetskassa ha fungerat som övergångslösningar från den äldre arbetskraften för tidsperioden innan den ordinarie pensionsåldern inträffar (Soidre, T., 2009:464). Mina tankar tar mig till arbetsförmedlarna och deras syn på hur det är att arbeta med jobb- och utvecklingsgarantin. Särskilt intresserad är jag att få ta del av deras syn på hur det är att arbeta med äldre inom fas 3, detta då sannolikheten är låg att de lämnar programmet. Syfte och frågeställning Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur arbetsförmedlingen hanterar och arbetar med personer över 55 år som hamnat i fas 3. Syftet är också att studera vilka uppfattningar de har om gruppen som helhet, deras villkor, psykiska välbefinnande och motivation. 1. Hur arbetar arbetsförmedlarna med personer över 55 som befinner sig i fas 3? 2. Vilken uppfattning har arbetsförmedlarna om deltagarna? 3. Hur förändras deltagarnas självkänsla utifrån arbetsförmedlarnas uppfattning om de inte lyckas ta sig ur fas 3? Välfärd och arbete Enligt Lewin, L. (2007) ska staten erbjuda sina medborgare trygghet och säkerhet. Det var dock först i början av 1800-talet som den svenska staten efter en reform började 8

9 arbeta för att förbättra människors levnadsförhållanden. Enligt Lewin (2007) betyder välfärdsstatens grundläggande begrepp av-varufiering vid översättning. Med det menas att en människa inte ska ses som en vara eller objekt som kan köpas och säljas på marknaden utan som en individ med sociala rättigheter (Lewin, L. 2007). Det innebär att hon ska vara oberoende av marknadskrafterna för sitt välbefinnande och tillförsäkrad skydd vid sjukdom, barnafödande, arbetslöshet och pension efter avslutat arbetsliv (Lewin, L. 2007:48). De svenska socialdemokraterna var inspirerade av den marxistiska underkonsumtionsteorin, vilken menade att en lågkonjunktur uppstår när folk har för låga löner för att kunna konsumera. I dåliga tider var det tvärtom >>den trevlige slösaren<< som var den mest samhällsnyttige, den som fick pengarna att rulla och hjulen att börja snurra igen. Om det privata näringslivet inte lyckades skapa investeringar och efterfrågan, borde staten göra det istället. Staten skulle garantera full sysselsättning. Hela folket skulle vara i arbete (Lewin, L. 2007:52). Även om många välfärdsreformer skedde efter andra världskriget vill Lewin, L. (2007) påstå att grunden för svensk välfärd ligger i ideologin om att alla ska vara sysselsatta. Således skall staten hjälpa de som på egen hand inte kan finna arbete eller tillfälligt blivit av med ett. Arbetsmarknadspolitik Vad är då arbetsmarknadspolitik? Enkelt uttryckt kan arbetsmarknadspolitiken sägas inbegripa all slags offentlig intervention på arbetsmarknaden (Furuåker, B. & Blomsterberg, M., 2009:287). Det finns två typer av arbetsmarknadspolitik. Den passiva arbetsmarknadspolitiken samt den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Den passiva arbetsmarknadspolitiken handlar om det ekonomiska stödet som utgår vid arbetslöshet. Den aktiva arbetsmarknadspolitiken handlar om att aktivera de arbetssökande under tiden de är arbetslösa och på så sätt hjälpa dem till ett nytt arbete. Inom den aktiva arbetsmarknadspolitiken finns en rad åtgärder. Arbetsförmedlingen är en åtgärd som finns för att göra det lättare för arbetssökande och arbetsgivare att hitta varandra. Inom den aktiva arbetsmarknadspolitiken finns även åtgärder som 9

10 arbetsmarknadsutbildningar och praktik. Även lönesubventioner kan ges till arbetsgivare som anställer någon som stått utanför arbetslivet ett längre tag (Olofsson, J. & Wadensjö, E., 2005). Arbetslöshet Arbete betyder social trygghet och bättre privatekonomi medan arbetslöshet innebär lägre konsumtion och större osäkerhet. Långvarig arbetslöshet kan medföra social isolering och sämre fysisk och psykisk hälsa (Olofsson, J. & Wadensjö, E., 2005:5). Även på ett samhällsekonomiskt plan har individers arbetslöshet en negativ påverkan. Detta då en lägre konsumtion av det som produceras i sin tur leder till en lägre produktion. Vilket medför ett lägre BNP och en ond cirkel där fler blir arbetslösa därför att de blir överflödiga på sin arbetsplats. Det pågår idag en politisk debatt rörande hur man för en välfungerande arbetsmarknadspolitik. Med en ny regering ändras således de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som erbjuds på t.ex. Arbetsförmedlingen (Olofsson, J. & Wadensjö, E. 2005). Ekonomisk ersättning vid arbetslöshet Den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program, t.ex. jobb- och utvecklingsgarantin har rätt till Aktivitetsstöd. Det finns tre olika ersättningsnivåer som betalas ut av Försäkringskassan som utifrån en mall bestämmer hur mycket man ska få i ersättning. Aktivitetsstöd ges till de som tidigare betalat en arbetslöshetsförsäkring (fortsättningsvis kallad för a-kassa). Ifall man blivit utförsäkrad genom att ens a-kassa dagar tagit slut får man max 65 % av det man tidigare tjänat, upp till ett basbelopp i dagspenning (Arbetsförmedlingen, 2012a). I övriga fall ser ersättningen ut på följande vis: -högst 80 procent av den fastställda dagsförtjänsten under de första 200 nivådagarna av arbetslöshetskassans ersättningsperiod -högst 70 procent av den fastställda dagsförtjänsten från dag 201 till och med dag 300 -högst 65 procent av den fastställda dagsförtjänsten från dag 301 eller 451 och tillsvidare. Om du vid dag 300 har barn under 18 år sänks nivån till 65 procent först 10

11 dag 451 (om du inte är utförsäkrad från arbetslöshetsersättningen) (Arbetsförmedlingen, 2012a). Högsta dagpenningen är för närvarande 680 kr/dag. För att få den högsta dagpenningen krävs att man har haft en månadslön på i genomsnitt minst kronor då ersättningen ligger på 80 % och kr vid 70 % (Handels A-kassa, 2012). Detta innebär att även om man som anställd tjänat mer än kronor är ersättningen från a-kassan max 680kr/per dag de första 200 nivådagarna. Lägsta dagpenningen är för närvarande 320 kr/dag för den som innan sin arbetslöshet arbetat heltid. För den som innan sin arbetslöshet arbetat deltid erhåller ersättning i proportion till heltid (Handels A-kassa, 2012). De som inte uppfyller kraven för a-kassa och går ett arbetsmarknadspolitiskt program får 223kr/per dag exkl. skatt (Arbetsförmedlingen, 2012a). Jobb- och utvecklingsgarantin (JOB) I mitten av 2007 infördes jobb- och utvecklingsgarantin som ett arbetsmarknadspolitiskt program på Arbetsförmedlingen. Efter att en person varit arbetslös i 300 dagar blir denne erbjuden en plats i JOB. För att få behålla någon som helst form av ersättning måste man tacka ja till platsen. Deltagande i JOB är obligatoriskt, förutsatt att den arbetssökande vill behålla sin ersättning under arbetslösheten. En deltagare kan förlora sin plats i programmet, det vill säga anvisningen till garantin återkallas, om denne avvisar någon instans inom programmet, annan arbetsmarknadspolitiskt program eller erbjudande om lämpligt erbjudande utan godtagbara skäl (Selmanovic, A., 2012). Inom JOB arbetar man med tre faser som följer varandra i det fall att man inte hittar ett arbete under tiden: Fas 1. De första 150 dagarna i jobb- och utvecklingsgarantin inleds med fas 1. Syftet med fasen är att kartlägga de individuella behoven som finns hos respektive deltagare. Kartläggningen ses som ett stöd i jobbsökandet. Inom fas 1 arbetar man för att förbereda arbetssökande att söka arbete. Man aktiverar deltagarna genom coachande aktiviteter där man kartlägger klientens liv och planerar en möjlig framtid. 11

12 Fas 2. Från och med dag 151 går man in i fas 2 och det är dags att utveckla jobb sökandet med arbetsplatsförlagda aktiviteter som t.ex. arbetspraktik, arbetsträning och förstärkt arbetsträning (Selmanovic, A., 2012). Vidare skriver Selmanovic (2012) att: En tredjedel av dem som har påbörjat fas 3 har inte fått några arbetsplatsförlagda aktiviteter innan inträdet, trots att det enligt regelverket ska vara huvudaktiviteten i fas 2. Fas 3, även kallat för sysselsättningsfasen. Dag 451 i JOB inleds med fas 3, som man kan tillhöra i flera år. Det vill säga fram till att man hittar ett jobb. Syftet med fas 3 är att förstärka deltagarnas kontakt med arbetsmarknaden. Detta sker genom att deltagaren placeras hos en anordnare som får betalt för att ta emot deltagaren. Man kan vara hos en och samma deltagare i upp till två år i taget, därefter blir man placerad på ett nytt ställe Jobb- och utvecklingsgarantin är resultatet av en ny arbetsmarknadspolitik och särskilt den sista fasen, dvs. sysselsättningsfasen har fått mycket kritik från olika håll. Sveriges riksdag har utan större framgångar sagt ifrån och tyckte att man bör stoppa vidare anvisningar till fas 3 (Selmanovic, A., 2012). Den 9 juni 2011 beslutade riksdagen att ge regeringen i uppdrag att stoppa vidare anvisningar till fas 3 i jobb- och utvecklingsgarantin (JOB). Beslutet har inte verkställts då regeringen i stället valde att vidta vissa förändringar och förstärka insatserna i programmet (Selmanovic, A., 2012). Jobb- och utvecklingsgarantin idag Tabell 1 - Statistik från arbetsförmedlingen 12

13 Ovanstående tabell visar månadsstatistik för oktober månad på Arbetsförmedlingarna i Skåne. Den första spalten visar vilket program individerna är inskrivna i. Spalten bredvid den visar hur många som var inskrivna på arbetsförmedlingen i oktober Intill oktober 2012 spalten står föregående års (2011) siffror samma månad. Spalten längst till höger visar hur stor procentuell skillnad som finns mellan oktober 2011 och oktober 2012 (Arbetsförmedlingen, 2012b). Om man tittar på figur 1. ser man att det i Skåne skett en ökning med deltagare på 17,4% i sysselsättningsfasen medan 4,7 % fler nya deltagare blev inskrivna i jobb- och utvecklingsgarantin. Arbetsförmedlingens uppdrag Arbetsförmedlingens största uppdrag är att samla arbetssökande och arbetsgivare på ett ställe. Vårt uppdrag är att så effektivt som möjligt föra samman de som söker personal med de som söker jobb (Arbetsförmedlingen, 2012c). Vidare ska arbetsförmedlingen verka som ett stöd för arbetslösa och deras jobbsökande. Beroende på hur arbetsmarknaden ser ut och vem som styr i regeringen utformas program till hjälp för deltagarna. Arbetsförmedlingen hjälper även till genom att ge lönesubventioner till företag som anställer t.ex. en långtidsarbetslös. 13

14 Teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning Jag har valt att belysa arbetssökandes situation genom följande perspektiv: stigma, ekonomi-skam modellen och Jahodas deprivationsteori. För att styrka att de teoretiska perspektiven jag utnyttjat är beprövade har jag använt mig av tidigare forskning som här är kopplad till teorierna. Stigma I vårt samhälle styrs vi av olika normer och regler. De individer som inte passar in i ledet kan markeras av samhället utifrån deras stigma. Goffman (2011) menar att stigma är en situation där individer av någon anledning inte kan vinna socialt erkännande av en majoritet eller normalitet. Den som besitter ett stigma avviker på ett icke önskvärt sätt från våra förväntningar. Det finns tre artskilda typer av stigma. Kroppsliga missbildningar, t.ex. fysiska handikapp är den första. Den andra handlar om olika fläckar på den personliga karaktären som t.ex. arbetslöshet, missbruk och fängelsevistelse. Den tredje är stambetingade stigman så som ras, klass, kön eller religion (Goffman, 2011). När en främling dyker upp i vår närvaro, då är vanligen redan den första åsynen av honom tillräcklig för att vi ska kunna kategorisera honom och fastställa vissa egenskaper hos honom, hans sociala identitet för att nu använda en term som är bättre än `social status, eftersom personliga egenskaper som hederlighet ingår häri lika väl som strukturella sådana som yrke (Goffman, 2011:10). Individer som befinner sig utanför normerna, t.ex. långtidsarbetslösa, invandrare, prostituerade och individer som lider av olika psykiska sjukdomar blir klassade som avvikare och tillfaller då de stigmatiserade i samhället. Goffman (2011) berättar i sin bok Stigma Den avvikandes roll och identitet, att alla som deltar i en 14

15 socialisationsprocess, trots att den kan se olika ut beroende på vart i processen man befinner sig, har ett stigma. Goffman (2011) menar att just när en individ får kännedom om att den har ett stigma är den fas som är mest intressant, individen kommer då att kategoriseras med andra individer som har samma stigma som denne själv. Det är en nödvändig fas även om den är kort eftersom den får individen att inse att det finns fler som liknar en själv. Ekonomi-skam modellen Ekonomi-skam modellen som togs fram av Bengt Starrin (1996) och hans kollegor i mitten av 90-talet bygger på två teoretiska traditioner. Den bygger på forskningen om hur människor reagerar och upplever dålig ekonomi dels på hur de upplever att deras sociala status förändras vid arbetslöshet. Skam är en känsla som uppstår när en individ hittar ett fel eller en svaghet hos sig själv (Starrin, B., Rantakeisu, U. & Hagquist, C., 1996). Anledningen till att en person upplever skamkänslor kan vara att den känner sig mindre värd eller underlägsen och står ut ifrån normerna. Känslan av att man avviker från normerna kan liknas med att man är stigmatiserad (Goffman, 2011). Den ekonomiska aspekten anknyter till forskning kring ekonomisk stress och deprivation medan den sociala aspekten knyter an till den mikrosociologiska forskningen om sociala band och nätverk (Jönsson 2003). Modellen anses enligt Jönsson (2003), vara bra när man vill förklara individers reaktioner vid arbetslöshet och tillämpas flitigt vid många studier i Sverige liksom i resten av Norden. Likaså tror jag att modellen kan vara till hjälp för mig vid analysen av mitt resultat. Modellen visas i figuren nedan. Figur 1 ekonomi-skam modellen 15

16 Ekonomi-skam modellen menar att ju mer skamgörande erfarenheter en individ har av arbetslösheten, samt desto högre grad av ekonomisk påfrestning denne individ har desto mer plågad är individen av arbetslösheten. Det är dock viktigt att tänka på att modellen försöker förklara ett väldigt komplext område och att man måste se den som ett hjälpverktyg snarare än konstaterad verklighet. Reaktioner på arbetslöshet Det är välkänt att människor reagerar olika på händelser som påverkar och förändrar deras liv. Således är det normalt att människor reagerar olika på arbetslöshet. Leif R. Jönsson & Bengt Starrin (2000) publicerade en vetenskaplig artikel med syftet att diskutera och analysera varför olika individer reagerar olika på arbetslöshet. I artikeln beskriver författarna olika reaktioner genom fyra typbeskrivningar: opåverkade, besvärade, omskakade och plågade. Jönsson. R. L., & Starrin. B. (2000) grundar sin undersökning på empirisk data som hämtats från en anonym enkät som genomfördes med 1249 personer i Skåne 2006 och räknas således som en tvärsnittsstudie. Tidigare forskning har hittat tydliga samband mellan en individs ekonomiska situation och dennes reaktion på arbetslöshet. I artikeln refererar man till ekonomi-skam modellen, som är utformad för att utifrån ett ekonomiskt perspektiv för att beskriva sambandet mellan individens ekonomiska bild och reaktion på arbetslöshet. Ekonomi-skam modellen fäster avseende vid det som i varierande grad kan tänkas gå förlorat vid arbetslöshet nämligen å ena sidan inkomster i form av lön och å andra sidan social prestige, status och aktning (Leif. R. J. & Bengt. S., 2000:3). Författarnas hypotes var att; ju sämre ekonomiskt man hade det under arbetslösheten och ju mer skamfyllt man upplevde att det var desto mer påverkad blev man. Resultatet visade sig vara långt ifrån entydigt men ger ett visst stöd för hypotesen även om det förekom skillnader. Trots att det förekom skillnader i hur personer uppfattade sin arbetslöshet kom författarna fram till att de negativa sidorna med arbetslöshet var större i de fall där personer i undersökningsgruppen både hade en sämre ekonomi samt en känslomässig förlust vid förlusten av ett arbete. Det visade sig även att den största andelen opåverkade av arbetslösheten fanns i den gruppen där personerna mellan år gamla. Medan personer som var mellan år gamla var de som upplevde 16

17 arbetslösheten som mest plågsam. Anledningarna till detta diskuteras inte vidare i artikeln. Vinjettbeskrivningen för Opåverkad var >>Arbetslösheten har inte påverkat mig alls. Jag känner mig tillfreds med min tillvaro just nu. Jag har hittills gått opåverkad ur situationen. Jag oroar mig inte för vad som kommer att hända i framtiden. Jag tror att saker och ting kommer att ordna sig<<. (Leif. R. J. & Bengt. S., 2000:3:280). Personer mellan år gamla var alltså de som minst led av arbetslösheten. Många menade att de inte var påverkade, samt att de var tillfreds med sitt liv så som det var. De var inte heller lika oroliga för framtiden. Jahodas deprivationsteori Marie Jahoda påpekar 1982 i sin avhandling Employment and unemployment vikten av att ha ett arbete genom att beskriva fem viktiga funktioner som uppnås vid förvärvsarbete. De fem funktionerna är tillfredsställande utifrån ett mänskligt behov och framträder då en person arbetar. Vidare menar Jahoda (1982) att individer vid arbetslöshet kan få sämre hälsa på grund av att de inte har samma möjlighet att tillgodose dessa behov. Följande fem funktioner är enligt Jahoda (1982) viktiga för att tillfredsställa det mänskliga behovet; Stuktur över tiden Social kontakt Kollektiv nytta Status/identitet Regelbunden tilltvingad aktivitet Enligt deprivationsteorin har människan ett behov av social kontakt och kan känna sig isolerad av att vara ensam hemma hela dagarna. Många gånger försvinner även tidsuppfattningen när man inte har tider att passa. Oftast har man heller inga måsten och regelbundenheten i vardagen försvinner, vilket kan leda till att man blir apatisk och slutar att bry sig. Jahoda (1982) menar vidare att människan har ett behov av att känna att den gör någon kollektiv nytta. Känslan av att göra någon kollektiv nytta försvinner när man inte har ett arbete bl.a. för att man inte hjälper till att bygga upp samhället 17

18 utan står utanför. En arbetslös upplever ofta att dennes status/identitet går förlorad och självkännedomen får ett spratt. Detta då många människor identifierar sig med sitt arbete. Jahoda (1982) menar att om man inte tillfredsställer de ovan nämnda behoven riskerar man att hamna i ett tillstånd som leder till psykisk ohälsa. Arbetslöshet, psykiskt välmående och självkänsla P. Nancey Hoare och M. Anthony Martin publicerade 1997 en studie som fokuserade på hur en återanställning av arbetslösa skulle påverka dessa positivt med dels till synes dolda dels uppenbara fördelar. Studien genomfördes genom att 115 arbetslösa personer fick medverka i en enkätundersökning samt en uppföljning av föregående enkät med en ny enkät sex månader senare. Det visade sig att de deltagare som fått en tjänst under dessa sex månader förutom förbättrad ekonomi även fått bättre psykisk hälsa. Författarna refererar till Jahoda s (1982) teori om att ett arbete tillför mer än bara en fast inkomst. Jahoda (1982) menade således att det finns fem latenta fördelar med ett arbete som är viktiga för att en person ska uppleva välmående (se Jahodas deprivationsteori s. 17). P.Nancey Hoare och M. Anthony Martin (1997) menar även att det hitintills inte gjort några studier som prövat ifall nyanställningar har stärkt de arbetslösas psykiska välmående. Således påpekar de att det finns studier som tyder på att personer som har ett arbete att gå till har ett högre välmående än de som är arbetslösa. De formulerade två hypoteser om effekter av återanställning. I den första hypotesen som är baserad på tidigare forskning förväntade sig författarna att en återanställning skulle öka deltagarnas upplevda tillgångar till både latenta och uppenbara fördelar. I förhållande till den första hypotesen är deras andra hypotes att de tror att en återanställning skulle påverka den psykiska hälsan hos deltagarna på ett positivt sätt. Det visade sig att den första hypotesen som menade att en återanställning gav båda dolda och uppenbara fördelar delvis stämde. Den sociala kontakten blev som väntat bättre, de nyanställdas tidsstruktur likaså, samt att ekonomiska svårigheter blev färre. Man kunde dock inte mäta några signifikanta fördelar vad det gällde status, kollektiv gemenskap och aktivitetsutövande. Enligt den andra hypotesen kunde man urskilja att den psykiska hälsan och välmåendet förbättrades markant. Slutligen diskuterar Hoare & 18

19 Martin (1997) varför deras informanter inte upplevt några fördelar gällande en förbättring av deras status, uppskattar aspekten av att tillhöra en kollektiv gemenskap samt tillfredställelse i arbetsuppgifterna de utför. En av anledningarna tros vara att man kanske inte arbetat tillräckligt länge för att uppleva fördelarna av dessa aspekter och man menar att över tid kan komma att känna fördelarna. Författarna reflekterar även över andra faktorer som kan ha påverkat fördelarna de nyanställda upplever att arbetet gett (P.Nancey Hoare och M. Anthony Martin, 1997). Furthermore, job quality may also contribute to perceived access to the latent benefits. If individuals are unhappy with the type of work they are doing, the culture of the organisation, their co-workers or supervisors, their salary, their opportunity for skill use, training, or advancement, their workload, their level of control over their job, and so on, they may not report an increase in access to all of the latent benefits. This also raises a point that not all employment is perceived as good and not all unemployment is perceived as bad (P. Nancey Hoare & M Anthony Martin, 1997:12) Studien visar således att många variabler påverkar hur en individ känner inför en viss tjänst och arbetsuppgifter. Det blir även mer svårförklarat av att vissa som utför arbetsträning var engagerade i träningen medan andra individer ser det som ett obetalt jobb som inte var tillfredställande. Sammanfattning Den teoretiska ansatsen som presenteras i denna uppsats syftar till att förklara hur personer som inte är en del av arbetslivet kan påverkas. Teorierna vill även belysa varför en person blir påverkad av arbetslöshet, samt varför vissa personer påverkas mer än andra. En person som är arbetslös under en längre tid kan känna sig, samt bli sedd som, en avvikare och därmed stigmatiserad. Ekonomi skam modellen förklarar att desto mer en person upplever skamkänslor och desto högre ekonomisk påfrestning en person har i samband med arbetslösheten desto oftare känner sig personen plågad av arbetslösheten. Medan den som inte känner av en märkvärdig ekonomisk påfrestning samt inte upplever en större mängd skamkänslor inte heller behöver känna sig påverkad av arbetslösheten. Jahoda menar med sin deprivationsteori att man blir av med fem viktiga funktioner i sitt liv då man blir arbetslös som i sin tur kan leda till ohälsa. Det 19

20 gäller social kontakt, struktur över tid, känslan av att man utför en kollektiv nytta, status/identitet samt behovet av att göra utföra en tilltvingad aktivitet. Teorierna och den tidigare forskningen är vald för att i analysen kopplas till arbetsförmedlarnas tankar och uppfattningar av deltagarna och deras situation. När jag analyserar det empiriska resultatet kommer jag att titta på vilka samband som finns mellan teorierna och arbetsförmedlarnas sätt att arbeta. Jag kommer även att titta på skillnader som finns i arbetsförmedlarnas förhållningssätt och meningsskiljaktigheter från teorierna. De valda teorierna har en ingång i att det är ett problem att vara arbetslös. I diskussionsavsnittet kan man läsa om hur jag tror att en teoretisk ansats med en annan ingång till problemet hade påverkat resultatet. 20

21 Metod I detta kapitel avser jag att ta upp metodval, urval, etiska överväganden, genomförande och validitet. Syftet är att läsaren ska ta del av hur jag tänkt och gått tillväga med planering, genomförande och avslut av studien. Val av metod Då jag varit intresserad av att ta reda på arbetsförmedlarnas subjektiva uppfattningar om deras arbete med personer över 55 år i fas 3 var det lätt att bestämma mig för att använda mig av en kvalitativ metod. Genom att genomföra intervjuer med öppna frågor har informanterna fått möjligheten att själva få utrymme och möjligheten att uttrycka sig fritt. I enlighet med Larsen (2009) anser jag att det gav mig en fördel att använda mig av en kvalitativ metod då det gav mig möjlighet att gå på djupet när jag kände att det var nödvändigt. En annan fördel har varit att jag vid intervjuerna kunnat ställa följdfrågor och på så sätt få fördjupande svar, det minskar risken för missförstånd och man undviker lättare bortfall på grund av felaktiga svar eller uteblivna svar. Det är absolut en fördel att forskaren kan gå på djupet när det är nödvändigt. Det ger bättre möjligheter till helhetsförståelse av ett fenomen (Larsen, 2009:27). Urval Utifrån mina frågeställningar har jag valt att genomföra djupintervjuer med fem arbetsförmedlare som alla arbetar aktivt med jobb- och utvecklingsgarantins sysselsättnings fas, den s.k. fas 3. Jag har valt undersökningsgruppen utifrån min vilja att ta del av deras perspektiv av problemet. Jag har en förförståelse av att just arbetsförmedlarna i sin nära kontakt med deltagarna i form av möten och samtal, har en bra och bred insikt i hur en lång arbetslöshet med svårigheter att komma tillbaka till 21