A-kassa på deltid. arbetslivsrapport nr 2005:19 issn Working Paper från HELA-projektet 2005:3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "A-kassa på deltid. arbetslivsrapport nr 2005:19 issn 1401-2928. Working Paper från HELA-projektet 2005:3"

Transkript

1 Working Paper från HELA-projektet 2005:3 A-kassa på deltid ett ständigt problem inom arbetslöshetsförsäkringen Hanna Pettersson arbetslivsrapport nr 2005:19 issn Tema: Rörlighet på arbetets marknad Temaledare: Jan Ottosson a

2 Förord Denna rapport har tillkommit inom ramen för Arbetslivsinstitutets forskningssatsning i HELA-projektet. Deltidsarbetslösheten är ett komplext samhällsproblem. Undersysselsättningen på den svenska arbetsmarknaden är ett område som innefattar ett flertal problemkomplex samtidigt som orsaksförklaringarna till denna utveckling behöver beforskas. Bakgrundsfaktorerna bakom deltidsarbetslösheten speglar förhållanden på flera olika nivåer i samhällslivet både individer, organisationer och på ett övergripande samhällsplan. Syftet med de forskningsrapporter som publiceras är att utifrån regeringsuppdraget rörande HELA-projektets forskningsinsatser bidra med forskning kring olika aspekter rörande deltidsarbetslöshetens bakomliggande orsaker och effekter utifrån ett mångvetenskapligt perspektiv. Vetenskapliga redaktörer: professor Lars Magnusson och docent Jan Ottosson HELA-projektetet är ett samarbete mellan Arbetslivsinstitutet, Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetsmiljöverket, JämO och Svenska ESF-Rådet. Se projektets hemsida för mer information: Arbetslivsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum för arbetslivsfrågor. På uppdrag av Näringsdepartementet bedriver institutet forskning, utveckling och utbildning. Institutet har ca 450 anställda och finns på sju orter i landet. Forskningen är mångvetenskaplig och utgår från problem och utvecklingstendenser i arbetslivet. En viktig uppgift är kommunikation och kunskapsspridning. För mer information, besök vår webbplats:

3 Innehåll Förord 1 Inledning 1 Rätt till arbetslöshetsersättning vid deltidsarbete 3 Historik 4 Rätt till ersättning vid arbete på högst halvtid 5 Generell rätt till ersättning vid deltidsarbetslöshet införs 6 Adminstrationsproblem, förbättrat anställningsskydd och begränsningsregelns svårförståelighet gör den onödig 8 Arbetslöshetsersättningen används som komplement till deltidsarbete 11 Ofrivilligt deltidsarbete bättre än inget arbete alls 12 Förändrat arbetsvillkor och ny beräkning av normalarbetstid 14 Ny begränsningsregel för tillsvidareanställda deltidsarbetande 17 Begränsningsregeln ifrågasätts 19 Företrädesrätt till heltidsanställning för deltidsanställda införs 22 DELTA-utredningen 22 En intygsrutin införs 25 Den aktuella situationen rätt till heltidsarbete? 26 Slutsatser 27 Arbetslöshetsförsäkringen som styrningsmekanism 28 Står deltidsarbetslösa inte till arbetsmarknadens förfogande? 30 Lämpligt arbete? 32 Likabehandling i förhållande till heltidsarbetslösa? 32 Historik i kortform 35 Sammanfattning 37 Referenser 38 Rättsfall 39 Tidningsartiklar 39

4

5 Förord Denna rapport har tillkommit inom ramen för Arbetslivsinstitutets forskningssatsning i HELA-projektet. Färdigställandet av detta manus har föregåtts av seminariebehandling både på Arbetslivsinstitutet i Stockholm och vid Juridiska fakulteten i Lund. Jag vill tacka alla medverkande vid dessa seminarier för värdefulla synpunkter. Ett särskilt tack riktas i detta sammanhang till Johanna Forssell för språkliga kommentarer och till Eivy Häggström för hjälp kring vissa historiska uppgifter. Jag vill också tacka min handledare Ann Numhauser-Henning för noggrann läsning av texten. För samma sak, och för hjälp och synpunkter under arbetets gång, vill jag dessutom rikta ett stort tack till Jonas Malmberg. Tack också till Bo Lundgren, Inspektionen för Arbetslöshetsförsäkringen, och till Allan Read, Riksrevisionen, för hjälp med dokument och upplysningar. Hanna Pettersson Inledning Antalet deltidsarbetslösa som var anmälda hos arbetsförmedlingen uppgick i februari 2005 till ungefär personer. Dessutom var nästan personer inskrivna hos arbetsförmedling som tillfälligt timanställda. 1 Även det sistnämnda är en variant av deltidsarbetslöshet. Det finns med andra ord fog för att betrakta deltidsarbetslösheten som ett stort problem. Ändå ingår den inte i den arbetslöshetsstatistik som publiceras av Statistiska Centralbyrån och som utgör Sveriges officiella statistik på området. Det innebär att kvinnors arbetslöshet framstår som procentuellt lägre än mäns, vilket den inte är om man inräknar deltidsarbetslösheten. Detta har tolkats som ett uttryck för att mannen är normen i arbetsmarknadsstatistiken. Samtidigt speglar statistiken inte verkligheten, utan snarare den rådande ideologin kring kvinnors och mäns förvärvsarbete och rätt till arbetslöshetsersättning. 2 Arbetslöshetsförsäkringen är dock ett område där problemet med deltidsarbetslöshet har uppmärksammats sedan länge. Förutom de rent statsfinansiella problem som följer med all arbetslöshet, tycks deltidsarbetslösheten passa dåligt in i arbetslöshetsförsäkringens logik. Arbetslöshetsförsäkringen har en särställning i det svenska socialförsäkringssystemet. Formellt sett är den inte ens en socialförsäkring, eftersom den admini- 1 Statistik från AMS; 2 Nyberg (2005). 1

6 streras av fristående privaträttsliga organisationer, arbetslöshetskassor, som i de flesta fall är knutna till fackliga organisationer (numera finns även flera företagarkassor). Försäkringen finansieras dock till den helt övervägande delen genom statsbidrag. Det som gör arbetslöshetsförsäkringen så speciell är emellertid snarare att den är en del av arbetsmarknadspolitiken. Förvisso är de rättigheter som följer av andra socialförsäkringar också starkt kopplade till prestationer på arbetsmarknaden. Arbetslöshetsförsäkringen bidrar dock på ett mycket direkt sätt till att reglera själva grunden för en stor del av de rättigheter välfärdsstaten erbjuder, det vill säga lönearbetet. Arbetslöshetsförsäkringen brukar sägas bygga på en arbetslinje. Den beskrivs som en omställningsförsäkring, som ska ge ekonomisk trygghet under en övergångsperiod mellan arbeten. Ofta betonas att försäkringen inte är en yrkesförsäkring; den ger inte rätt att stanna kvar i ett visst yrke, utan ska tvärtom kunna underlätta strukturomvandlingar på arbetsmarknaden. Själva benämningen försäkring antyder även att arbetslöshetsförsäkringen inte ger en ovillkorlig rätt att få ersättning vid arbetslöshet. Detta gäller oavsett om den utgör arbetslöshet i försäkringsreglernas mening, det vill säga är ofrivillig och består trots att den arbetslöse aktivt försöker hitta arbete. Precis som övriga svenska socialförsäkringar, bygger arbetslöshetsförsäkringen på inkomstbortfallsprincipen, och därmed på att man ska ha en viss förankring på arbetsmarknaden för att få rätt till ersättning vid arbetslöshet. Försäkringen ska kompensera för förlorad inkomst till följd av arbetslöshet. Ersättningens storlek i det enskilda fallet beräknas därför utifrån den inkomst och den arbetstid man haft före arbetslösheten. Inkomstbortfallsprincipen baseras på antagandet att en normal inkomst vid tillfälliga avbrott från arbetslivet kan behöva ersättas av socialförsäkringar. 3 Dagens socialförsäkringssystem har byggts upp i, och är fortfarande starkt präglade av, ett samhälle som domineras av traditionell industriproduktion. Inom denna typ av samhälle är tillsvidareanställning på heltid den dominerande anställningsformen. Ovanstående är avsett att ge en bakgrund till att deltidsarbetslösheten alltid har utgjort en för lagstiftaren svårhanterlig avvikelse från den tänkta normalsituationen vid arbetslöshet. Deltidsarbetslösa är personer som söker arbete på deltid. Den grupp som är intressant för denna undersökning är deltidsarbetslösa som söker och/eller får ersättning från a-kassa för sin arbetslöshet. Denna grupp kan i sin tur delas in i två kategorier: personer som helt saknar förvärvsarbete och som endast söker deltidsarbete, samt personer som redan arbetar deltid och som söker arbete för att komma upp i högre arbetstid. 4 Den sistnämnda kategorin är 3 Storrie (2003) s I AMS statistik räknas den förstnämnda gruppen som heltidsarbetslösa. Endast ofrivilligt deltidsarbetande ingår i kategorin deltidsarbetslösa. Vissa ofrivilligt deltidsarbetande kategoriseras också, som nämnts ovan, som tillfälligt timanställda i AMS statistik. 2

7 den som, ända sedan rätt till ersättning vid deltidsarbetslöshet infördes, har upplevts som en återkommande källa till problem av lagstiftaren. Det faktum att denna grupp deltidsarbetslösa redan har förvärvsarbeten anses riskera att minska försäkringens karaktär av omställningsförsäkring i de aktuella fallen. I denna rapport är det därför denna grupp som står i fokus. Det som undersöks är rätten att kombinera deltidsarbete med arbetslöshetsersättning Jag har koncentrerat mig på inkomstrelaterad ersättning och bortsett från grundnivån (tidigare kontant arbetsmarknadsstöd, KAS); dels eftersom de båda regelsystemen har följts åt i fråga om deltidsarbetslöshet, dels för att den inkomstrelaterade ersättningen rimligen ger högre statliga utgifter och därför antagligen betraktas som det större problemet. Undersökningen handlar i första hand om varför just regleringen kring arbetslöshetsersättning till deltidsarbetande personer har ansetts så svår att utforma. Har det berott på att dessa personer inte ses som riktiga arbetslösa, och i så fall varför? Vad innebär kravet på att en arbetslös person skall stå till arbetsmarknadens förfogande? Kan svårigheterna sägas bero på att arbetslöshetsförsäkringen är utformad för en mindre flexibel arbetsmarknad? Har det faktum att ofrivilligt deltidsarbetande oftast är kvinnor någon betydelse för hur de betraktas inom arbetslöshetsförsäkringen? Rapporten inleds med en kortfattad redovisning av den nu gällande regleringen av rätt till arbetslöshetsersättning för deltidsarbetande. Sedan följer en historisk översikt över hur denna fråga har reglerats och hur regleringen har motiverats. Rätt till arbetslöshetsersättning vid deltidsarbete Som nämndes ovan avser arbetslöshetsförsäkringen att ge ett skydd vid arbetslöshet för dem som har en förankring på arbetsmarknaden. Detta krav tillgodoses bland annat genom ett arbetsvillkor, som alla måste uppfylla för att överhuvudtaget kunna ta del av någon av försäkringens komponenter. Det finns också ett alternativt villkor, studerandevillkoret, som bara kvalificerar till grundersättning och som därför inte är relevant för denna undersökning. Arbetsvillkoret innebär att den arbetssökande, under en ramtid av tolv månader omedelbart före arbetslöshetens inträde, antingen ska ha haft förvärvsarbete i minst 6 månader och arbetat under minst 70 timmar per kalendermånad eller arbetat minst 450 timmar under en sammanhängande tid av 6 kalendermånader, inklusive minst 45 timmar under var och en av dessa månader. 5 För att kvalificera sig till inkomstrelaterad ersättning, måste man utöver arbetsvillkoret uppfylla ett medlemsvillkor. Medlemsvillkoret består i medlemskap i en arbetslöshetskassa sedan tolv månader. 6 5 ALF ALF 7. 3

8 Den som arbetar deltid, men som tidigare heltidsarbetat och vars normalarbetstid därför motsvarar heltid, betraktas som deltidsarbetslös under förutsättning att han eller hon söker heltidsarbete. Man får då ersättning för den del av veckan då man är arbetslös. En särskild prövning av rätten till ersättningen ska göras var sjätte månad för deltidsarbetslösa. 7 Ersättning enligt inkomstbortfallsprincipen lämnas som huvudprincip med 80 procent av den sökandes dagsförtjänst under normalarbetstiden 8 ; den genomsnittliga arbetstiden i det förvärvsarbete som innebär att arbetsvillkoret uppfylldes. 9 Den högsta möjliga dagpenningen är dock 730 kronor under de första 100 dagarnas arbetslöshet, vilket gäller för heltidsarbetslösa. För deltidsarbetslösa gäller rätten till detta, förhöjda, belopp bara under de första 20 veckorna, oavsett hur många dagar arbetslösheten faktiskt varat. 10 Ersättningsperioden är längst 300 dagar. 11 När den löpt ut kan den dock normalt sett förlängas med längst 300 dagar, om sökanden då inte uppfyller ett nytt arbetsvillkor eller enligt arbetsförmedlingen bör erbjudas aktivitet i aktivitetsgarantin enligt förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program. För deltidsarbetande som är tillsvidareanställda kan perioden dock inte förlängas. 12 För deltidsarbetande med tidsbegränsad anställning finns ingen motsvarande begränsning. En utförlig bakgrund till denna särregel kommer att ges i följande avsnitt. Historik Arbetslöshetsförsäkringen och dess tänkbara utformningar har varit föremål för många offentliga utredningar sedan början på 1900-talet. Antalet grundläggande förändringar har dock varit få. En statligt finansierad arbetslöshetsförsäkring blev verklighet Arbetslöshetskassor fanns redan dessförinnan, i fackliga organisationers regi, och finansierade då ersättningen enbart genom medlemsavgifter trädde den första lagen om arbetslöshetsförsäkring i kraft. Försäkringen hade tidigare reglerats i förordningar. Samtidigt infördes ett komplement till försäkringen, kontant arbetsmarknadsstöd kom en ny lag, som inte innehöll några stora materiella förändringar, men medförde att det som tidigare hetat kontant arbetsmarknadsstöd införlivades i arbetslöshetsförsäkringen under namnet grundförsäkring. Ända sedan arbetslöshetsförsäkringens tillkomst i Sverige, 1935, har ett grundläggande krav för rätt till ersättning varit att den arbetssökande står till 7 ALFFo 7. 8 ALF ALF ALFFo ALF ALFFo 8. 4

9 arbetsmarknadens förfogande. Länge innebar detta att den arbetssökande måste vara beredd att ta ett heltidsarbete infördes de första författningsbaserade, explicita möjligheterna att få ersättning för den som redan hade ett deltidsarbete och som alltså inte var arbetssökande på heltid. Rätt till ersättning vid arbete på högst halvtid År 1956 infördes schablonmässiga två- och fyratimmarsregler vid deltidsarbetslöshet i förordningen om arbetslöshetsförsäkring. 13 Under förutsättning att en arbetslös person tidigare hade haft och fortfarande sökte heltidsarbete, kunde hon/han få ersättning för heltidsarbetslöshet även om hon/han arbetade upp till två timmar per dag. Om man under samma förutsättning arbetade mer än två men högst fyra timmar per dag, hade man rätt till en halv dags arbetslöshetsersättning. I det sistnämnda fallet krävdes även att tillsynsmyndigheten vid denna tid Arbetsmarknadsstyrelsen gav sitt medgivande. Även före 1956 fanns en viss rätt till ersättning vid deltidsarbete. Bortsett från möjligheten att få ersättning trots en bisyssla, hade en tvåtimmarsregel redan utvecklats i praxis. En medlem i en arbetslöshetskassa betraktades enligt denna regel som arbetslös i försäkringens mening även om han arbetade upp till två timmar per dag. Enligt regeringen hade denna praxis utvecklats mot bakgrund av att en försäkrad annars skulle förlora på att ta ett tillfälligt deltidsarbete, vilket man befarade skulle göra människor obenägna att ta sådana arbeten. 14 Bakgrunden till två- och fyratimmarsreglernas införande var en offentlig utredning från 1955, som framhöll att personer som sökte deltidsarbete inte helt borde utestängas från rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Man såg dock flera komplikationer med att inkludera dem. Följaktligen ansåg man att en minimigräns i fråga om arbetslösa timmar måste sättas, dels för att den försäkrade borde stå för en viss självrisk, dels för att man för att kunna få ersättning måste tillhöra arbetsmarknaden i realiteten. Dessutom vore det, ur försäkringens synpunkt, bättre att ha arbetslösheten samlad och inte utspridd, eftersom det då vore lättare att skaffa arbete åt den arbetslöse. Mot denna sammantagna bakgrund föreslogs att ersättning inte skulle kunna utgå under dagar när arbetslösheten varade mindre än fyra timmar. 15 Regeringen instämde i utredningens slutsats att rätten till ersättning vid deltidsarbetslöshet borde utökas. Annars var risken nämligen stor att personer som arbetade deltid, men mer än två timmar per dag, hamnade i ett sämre läge jämfört med dem som fick hel ersättning från försäkringen. Man sade sig förutsätta att tillsynsmyndigheten inte skulle lämna medgivande till att ersättning 13 SFS 1956: mom. 14 Prop. 1956:144 s 110f. 15 SOU 1955:27 5

10 vid deltidsarbetslöshet betalades ut om det inte fanns tillräckliga garantier mot missbruk, till exempel i form av en tillfredsställande kontroll. 16 Kritiska synpunkter på förslaget hade inkommit från några remissinstanser. De menade att den så kallade kompletteringsregeln skulle komplicera försäkringen. Risken för överförsäkring gjorde att ersättningen borde kunna nedsättas även vid högst två timmars arbete per dag. Regeringen ansåg att deltidsregler av den aktuella typen ändå var påkallade, särskilt med tanke på att arbetslösa personer var tvungna att anta erbjudna lämpliga arbeten, inklusive deltidsarbeten. Vidare ansågs den föreslagna ersättningsskalan tillfredsställa rimliga krav på administrativ enkelhet. Risken för överförsäkring bedömdes som relativt obetydlig, dels på grund av den kontroll från tillsynsmyndigheten som nämndes ovan, dels på grund av karenstiden i försäkringen. 17 Generell rätt till ersättning vid deltidsarbetslöshet införs Först 1974 infördes en generell rätt till arbetslöshetsersättning för den som sökte deltidsarbete. Rätten gällde under förutsättning att den arbetslöses arbetsutbud den tid då personen var beredd att förvärvsarbeta var minst tre timmar per arbetsdag och minst 17 timmar per vecka 18. I den så kallade KSAutredningen, som föregick denna reform, hävdades att deltidsarbete hädanefter borde betraktas som en ordinär arbetsform för en avsevärd del av arbetskraften. Därför krävdes en utökad rätt att erhålla ersättning för den som enbart sökte deltidsarbete samt ett fastare regelsystem. 19 Nu infördes, istället för de schablonmässiga två- och fyratimmarsreglerna, en särskild omräkningstabell enligt vilken deltidsarbetslösas arbetsutbud i kombination med deras aktuella arbetslöshet kunde räknas om till ersättning för hela och halva dagar. Fördelen med detta var framför allt att även arbetssökande som inte kunde eller ville arbeta heltid nu fick rätt till ersättning vid arbetslöshet. 20 Syftet med ändringarna var alltså inte i första hand att underlätta för ofrivilligt deltidsarbetande att få arbetslöshetsersättning. Enligt KSA-utredningen utgjordes de deltidsarbetande huvudsakligen av personer vars arbetsutbud endast omfattade deltid. Stöd för detta fann man i en undersökning avseende 1968, där bara ungefär 10 procent av de deltidsarbetande angav brist på heltidsarbete som orsak till sitt deltidsarbete. 17 procent av de deltidsarbetande männen i undersökningen uppgav denna orsak, men bara 8,5 procent av kvinnorna Prop. 1956:144 s Prop. 1956:144 s SFS 1973: SOU 1971:42 s SOU 1972:41 s SOU 1971:42 s 94. 6

11 Situationen var alltså, enligt denna undersökning, helt olik dagens situation med en stor grupp ofrivilligt deltidsarbetande. Antagligen finns förklaringen i faktorer som exempelvis den dåliga tillgången på barnomsorg i början av talet, som (i kombination med kvinnors huvudansvar för barn och hem, som var ännu större då än idag) gjorde att många kvinnor var hänvisade till att arbeta deltid om de alls hade möjlighet att förvärvsarbeta. KSA-utredningen underströk behovet av att förstärka samhällsinsatserna i fråga om kvinnors integration i arbetskraften. 22 Man redovisade siffror från första kvartalet 1970, då 4,5 procent av de arbetslösa männen sökte deltidsarbete, jämfört med 48,6 procent av de arbetslösa kvinnorna. 23 Utredningen förutspådde att behovet av ekonomiskt skydd, och möjligheterna att tillgodose detta behov, vid partiell arbetslöshet skulle komma att behöva tillmätas stor betydelse i framtiden. 24 Trots att man alltså betonade att deltidsarbete nu måste betraktas som en ordinär arbetsform, gav både KSA-utredningen och regeringen uttryck för en viss ambivalens i frågan. Om det inte var möjligt att bereda en person, vars arbetsutbud endast omfattade deltidsarbete, ett sådant arbete tyckte man att heltidsarbete borde diskuteras med personen ifråga. Om den arbetslöse skulle avvisa ett erbjudande om heltidsarbete utan skäl som kunde anses godtagbara, skulle avstängning från ersättningsrätt kunna bli följden. 25 Ett antal remissinstanser invände mot detta förslag, bland annat eftersom deltidsarbete enligt dessa instanser ofta var den enda möjligheten till sysselsättning utanför hemmet för kvinnor. Resonemanget fick styrka av att kvinnor utgjorde större delen av den arbetskraftsreserv som kommit fram under tiden före Rätten till ersättning för den som deltidsarbetade och samtidigt var (deltids)arbetslös, begränsades till högst 50 dagpenningbelopp. 27 För övriga arbetslösa var ersättningstiden längst 300 dagar. 28 Denna begränsning av deltidsarbetslösas rättigheter motiverades med att man ville undvika normalisering av partiell arbetslöshet i kombination med deltidsarbete, något som bedömdes kunna inträffa om ersättning från arbetslöshetsförsäkringen skulle utgå under en längre tid. Då fanns nämligen en risk för att varken den försäkrade eller hans arbetsgivare skulle ha något intresse av att situationen förändrades. 29 Om det fanns särskilda skäl kunde ersättning utgå under 150 dagar, vilket dock krävde en särskild prövning. 30 De särskilda skälen kom att preciseras till tre olika 22 SOU 1971:42 s SOU 1971:42 s SOU 1971:42 s Prop. 1973:56 s 151, SOU 1971:42 26 Prop. 1973:56 s SFS 1973: SFS 1973: Prop 1973:56 s 98, SOU 1971:42 s SFS 1973:

12 situationer. För det första fall där den försäkrade fyllt 60 år, för det andra fall där deltidsarbetet beräknades upphöra innan de 100 extra dagarna var slut, och för det tredje situationer där den försäkrade skulle sluta arbetet eller hade fått ett klart uttalat löfte om att arbetstiden skulle utvidgas i önskad grad. I situationer där en försäkrad hade fått reducerad arbetstid inom ett fortlöpande anställningsförhållande, skulle förlängning av ersättningstiden däremot undvikas, enligt tillämpningsföreskrifterna. 31 Rätten till ersättning vid deltidsarbetslöshet begränsades även genom att antalet faktiska ersättningsdagar för en deltidsarbetslös skulle fördubblas vid beräkning av hur många dagar som förbrukats i en ersättningsperiod. En vecka då en deltidsarbetande fått ersättning under två dagar skulle alltså räknas som fyra ersättningsdagar. Om antalet ersättningsdagar hade varit fler än 2,5 skulle det dock inte anses motsvara mer än 5 förbrukade dagar. 32 Förslaget fick kritik av flera remissinstanser. Samorganisationen ansåg att regeln var onödigt restriktiv, särskilt med tanke på 50(150)-dagarsregeln. LO och Svenska Kommunalarbetareförbundet tyckte att regeln var en försämring jämfört med de tidigare bestämmelserna och i förhållande till vad som gällde för andra grupper. 33 Samorganisationen var också kritisk till att ersättning enligt KSAutredningens förslag skulle utgå först vid minst sex timmars arbetslöshet. Kommunal påpekade att omräkningstabellen förutsatte en fast veckoarbetstid, vilket inte motsvarade verkligheten för många av deras medlemmar. Därför borde regler om genomsnittsberäkning av arbetstid införas. 34 Regeringen anslöt sig i huvudsak till KSA-utredningens förslag, även om vissa avvikelser från förslaget till omräkningstabell föreslogs, i enlighet med ett förslag från AMS. 35 Man instämde också i att det fanns ett behov av närmare reglering av deltidsarbetslösas ersättningsrätt, inte minst eftersom antalet deltidsarbetande hade ökat kraftigt under de närmast föregående åren. 36 Administrationsproblem, förbättrat anställningsskydd och begränsningsregelns svårförståelighet gör den onödig 1984 avskaffades 50-dagarsbegränsningen vid deltidsarbetslöshet. Den ersattes med en bestämmelse om att regeringen eller AMS fick föreskriva begränsningar om särskilda skäl fanns. 37 Den första motivering som anförs i förarbetena är att AMS ansåg att 50-dagarsregeln medförde ett sådant administrativt merarbete att det inte var försvarbart att ha den kvar, samt att liknande kritik mot Christensen (1980) s 350f. 32 Prop. 1973:56 s 204, SOU 1971:42 s Prop. 1973:56 s Prop, 1973:56 s 158f. 35 Prop. 1973:56 s Prop. 1973:56 s SFS 1984:

13 dagarsregeln hade framförts även i andra sammanhang. 38 Dessutom förutsatte de utredningar, som krävdes vid tillämpning av 50-dagarsregeln, medverkan av arbetsförmedlingen och ibland också den lokala fackliga organisationen. 39 Varför det sistnämnda var ett problem framgår inte tydligare, men förmodligen är det av effektivitetsskäl liknande dem som anförs i samband med AMS roll. Även mer principiella synpunkter på 50-dagarsregeln tas upp i propositionen. För det första hänvisas till den tidigare vedertagna uppfattningen att rätten till ersättning vid deltidsarbetslöshet måste vara begränsad för att inte hindra den nödvändiga rörligheten under en period av strukturomvandling i näringslivet. Tidigare hade man med rätta sett ersättning vid deltidsarbetslöshet som riskabelt eftersom det kunde göra att varken arbetstagare eller arbetsgivare skulle ha intresse av att situationen ändrades 40 (alltså nästan exakt den ordalydelse som återfanns i 1973 års proposition). Numera fanns dock ett antal nya omständigheter som gjorde att denna inställning borde överges. En sådan var tillkomsten av lagen om anställningsskydd 1980 och begränsningarna i rätten att permittera. Fall där företag inskränkte på arbetstiden och höll kvar de anställda i deltidsarbete var inte de vanligaste fallen av deltidsarbetslöshet Däremot var dessa situationer vanliga inom den offentliga sektorn, men där fanns en klar tendens mot en ökning av arbetstiden. Vidare arbetade arbetsförmedlingarna aktivt för att minska deltidsarbetslösheten. 41 Slutligen nämndes risken för att 50-dagarsregeln kunde uppfattas som svårförståelig och orättvis av den enskilde arbetslöse personen. Detta eftersom man, för att behålla sin ersättningsrätt, kunde tvingas sluta deltidsarbeta och därmed bli helt arbetslös. Särskilt svårförståelig ansåg man att begränsningsregeln skulle te sig i en situation där arbetsförmedlingen hade anvisat en heltidsarbetslös person ett deltidsarbete. Nu överläts alltså åt AMS att meddela föreskrifter om begränsning av ersättningsrätten i fall där det kunde anses att arbetslöshetsförsäkringen missbrukades. Det kunde nämligen fortfarande finnas behov av att kunna förhindra att en undersysselsättning normaliserades med arbetslöshetsersättning som utfyllnad av inkomsten. Man sade sig då främst tänka på fall där någon frivilligt slutar en heltidsanställning för att börja arbete på deltid. 42 Riksdagens arbetsmarknadsutskott hade inga invändningar mot förslaget om avskaffande av 50- dagarsregeln Prop. 1983/84:126 s Prop. 1983/84:126 s 15f. 40 Prop. 1983/84:126 s Prop. 1983/84:126 s 15f. 42 Prop. 1983/84:126 s Bet. AU 1983/84:18 s 14. 9

14 Rätt att stämpla upp under flera ersättningsperioder Efter 50-dagarsregelns avskaffande utnyttjade AMS inte sin möjlighet att införa föreskrifter som begränsade rätten till ersättning vid deltidsarbetslöshet. Innebar detta att man nu kunde få ersättning parallellt med deltidsarbete under obegränsad tid? Frågan behandlades av försäkringsöverdomstolen i ett rättsfall från Fallet handlade om W, som hade varit heltidsarbetslös under nästan en hel ersättningsperiod och som sedan började arbeta 30 timmar i veckan. Detta deltidsarbete innebar att hon uppfyllde försäkringens arbetsvillkor och därmed kvalificerade sig till en ny ersättningsperiod. När den inleddes bestämde W:s a- kassa hennes normalarbetstid till 30 timmar. Frågan i målet var om detta var korrekt eller om W:s normalarbetstid fortfarande skulle anses vara heltid. AMS majoritet anförde att det alltid hade stått klart att ett nytt arbetsvillkor måste uppfyllas för att en ny ersättningsperiod skulle bli aktuell. I lagen framgick uttryckligen att arbete, som hade använts för att uppfylla arbetsvillkoret inför en första ersättningsperiod, inte fick användas för att bygga upp ytterligare en ersättningsperiod. Arbetsvillkorets uppgift hade alltid varit att skilja ut personer med förankring på arbetsmarknaden, och lagstiftaren hade aldrig accepterat vare sig en obegränsad ersättningsperiod eller att ersättningen grundades enbart på den försäkrades arbetsutbud. Av reglernas konstruktion måste man dra slutsatsen att det arbete som användes i det aktuella arbetsvillkoret också skulle styra ersättningens storlek, och att en ny arbetslöshet inleddes när en ny ersättningsperiod började. Det ansågs inte finnas skäl att personer som en gång heltidsarbetat skulle kunna behålla en ersättningsrätt grundad på detta under senare ersättningsperioder, som grundade sig på deltidsarbeten. Personer som uppfyllt sitt första arbetsvillkor med deltidsarbete kanske för att mer arbete inte fanns att få hade ju inte denna möjlighet att få ersättning för ett högre arbetsutbud. En minoritet i AMS ansåg dock att det inte framgick av lagtexten att det alltid skulle vara den sista arbetslösheten som styrde normalarbetstiden. Man hänvisade också till ett förarbetsuttalande från 1973, där det framgick att arbetslöshetsersättning skulle grundas på den inkomst som den arbetslöse vanligen åtnjöt under arbetstid som var normal för personen ifråga. På grund av detta, samt eftersom W sökt 40 timmars arbete, tyckte majoriteten att hennes normalarbetstid skulle fastställas till 40 timmar. Försäkringsöverdomstolen anslöt sig till den sistnämnda bedömningen och ansåg att lagen inte gav stöd för att ändra normalarbetstiden på det sätt som a- kassan hade gjort. W:s arbetslöshet måste anses ha inträtt när hennes första ersättningsperiod började. Genom det här avgörandet stod det alltså klart att deltidsarbetande hade rätt till ersättning grundad på heltidsarbete under flera ersättningsperioder. 44 FÖD 1986:40. 10

15 Arbetslöshetsersättningen används som komplement till deltidsarbete Redan 1987, tre år efter avskaffandet av 50-dagarsregeln, infördes en ny begränsningsregel. Denna gång begränsades ersättningsrätten för deltidsarbetslösa till 150 dagar. 45 Dessutom skulle en särskild prövning av den deltidsarbetslöses rätt till ersättning göras var sjätte månad. 46 Till skillnad från 1984 framgår det nu tydligt att deltidsarbetslösheten ses som ett problem. I motsats till vad som antogs 1984 hade en snabb ökning av antalet deltidsmarkerare det vill säga personer som både deltidsarbetade och tog emot arbetslöshetsersättning skett sedan dess. Dessutom hade antalet personer som, enligt arbetskraftsundersökningarna, deltidsarbetade av arbetsmarknadsskäl minskat. Utvecklingen ansågs ha inneburit att arbetslöshetsersättningen kommit att utnyttjas som ett komplement till deltidsarbete. Ersättningen hade mer och mer fått karaktären av en permanent sidoinkomst för den enskilde, samtidigt som den gjorde det lättare för arbetsgivarna att hålla fast vid anställningsformer som förutsatte utfyllnad från annat håll. I budgetpropositionen konstaterades att kostnaderna för ersättning till deltidsmarkerare hade ökat kraftigt, och att de när propositionen skrevs beräknades uppgå till i storleksordningen 1000 milj. kr. 47 I kompletteringsbudgetpropositionen redovisas sedan att beloppet hade ifrågasatts, men den exakta nivån ansågs vara mindre viktig då det var fastslaget att kostnaderna hade ökat. 48 Bortsett från betoningen av de ökade kostnaderna, beskrevs nu det ofrivilliga deltidsarbetet som ett problem för arbetstagarna. Det nämns att utvecklingen mot en ökad andel ofrivilligt deltidsarbete framförallt ägde rum inom den offentliga sektorn, men även inom t. ex. handeln. Eftersom det främst rörde sig om vårdoch serviceyrken, där kvinnor var kraftigt överrepresenterade, innebar denna utveckling att kvinnor i högre utsträckning än män fick arbeta på ett sätt som stred mot deras arbetstidsönskemål. Detta är, såvitt min undersökning ger vid handen, det första tillfälle då deltidsarbetslöshet beskrivs på detta sätt, och diskuteras ur könsperspektiv, i förarbeten till lagstiftning om arbetslöshetsförsäkringen. Det tänkbara problem som begränsningsregeln skulle kunna betyda för de deltidsarbetslösa, hanterades genom en hänvisning till den långa (kalender)tid som 150 ersättningsdagar kunde motsvara för en deltidsarbetslös. Man konstaterade att antalet dagar skulle innebära cirka 14 månader med ersättning för en halvtidsarbetslös, och cirka 35 månader för en person som var arbetslös en dag i veckan. I normalfallet borde en deltidsarbetslös persons problem inte vara olösta under så lång tid. En lösning borde i många fall kunna uppnås på väsentligt 45 SFS 1987: SFS 1987: Prop. 1986/87:100 bil. 12 s Prop. 1986/87:150, bilaga 6, s 7. 11

16 kortare tid genom aktiva insatser från arbetsförmedling, fackliga organisationer, arbetsgivare och den enskilde. 49 Nu framhölls också att problemet med otillfredsställande arbetstider inte kunde lösas bara genom förändringar i arbetslöshetsförsäkringen. Det ansågs istället kräva insatser på bred front och genom medverkan av alla som berördes. Till den sistnämnda gruppen räknades arbetsmarknadsmyndigheterna, de fackliga organisationerna och arbetsgivarorganisationerna. Det ansvariga statsrådet ansåg att arbetsmarknadsmyndigheterna borde tilldelas särskilda medel för att vidta åtgärder som skulle rikta sig mot deltidsarbetslösa: arbetsmarknadsutbildning; beredskapsarbete, rekryteringsstöd, bidrag till utbildning i företag och starta-egetbidrag. Vid utnyttjande av åtgärderna skulle arbetsförmedlingen ställa motkrav på arbetsgivarna i form av lösningar som omfattade fler deltidsarbetande än de som direkt berördes av åtgärderna. Dessa åtgärder beräknades kunna ge effekt för minst deltidsarbetande. Dessutom påpekades att arbetsförmedlingen borde engagera sig i förebyggande aktiviteter för att lösa arbetstidsproblem direkt på arbetsplatserna, innan de resulterade i fyllnadsmarkering. Detta skulle ske både genom kontakter med enskilda arbetsgivare och inom de nya arbetsförmedlingsnämnderna, som innehöll företrädare för de lokala arbetsmarknadsparterna. 50 Dessutom sade sig det ansvariga statsrådet ha goda förhoppningar om att fackligt arbete för att minska det ofrivilliga deltidsarbetet skulle ge resultat. Till exempel borde facket inom ramen för medbestämmandet kunna driva på för lösningar som innebar att deltidsarbetande kunde erbjudas längre arbetstid. I kompletteringsbudgetpropositionen framhölls också att det fanns rättsliga möjligheter, som dittills knappt hade utnyttjats, att ställa krav på arbetsgivare som använde sig av deltidsanställningar för att hålla kostnaderna nere. Lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder, den så kallade främjandelagen, ansågs kunna användas i situationer där visstidsanställning regelmässigt användes för att tillgodose ett bestående behov av arbetskraft, istället för utökad arbetstid för deltidsarbetslösa (eller tillsvidareanställning). 51 Ofrivilligt deltidsarbete bättre än inget arbete alls 150-dagarsregeln avskaffades Avskaffandet motiverades med den rådande lågkonjunkturen. Ur de gamla förarbetena tyckte man sig kunna utläsa att regeln framförallt syftade till att förhindra missbruk av arbetslöshetsförsäkringen. Även om det inte explicit hade uttalats, menade arbetsmarknadsutskottet 1993 att de tidigare förarbetena präglades av den dåvarande 49 Prop. 1986/87:150, bilaga 6, s Prop. 1986/87:150, bilaga 6, s 8f. 51 Prop. 1986/87:150, bilaga 6, s 8f. 52 Rskr. 1992/93:202, SFS 1993:

17 högkonjunkturen, med hög sysselsättning och stark efterfrågan på arbetskraft. Under sådana förhållanden finns det nämligen typiskt sett större anledning än annars att misstänka missbruk. Numera var det dock ytterst svag efterfrågan på arbetskraft. Man resonerade därför enligt principen att ett ofrivilligt deltidsarbete måste vara bättre än inget arbete alls. Eftersom möjligheten att öka arbetstiden hos den egna arbetsgivaren, eller få ett nytt arbete med den arbetstid man ville ha, måste vara väldigt begränsad för arbetstagarna, måste det vara svårt att förklara för arbetstagaren att han eller hon måste lämna sitt arbete. Utskottet tyckte därför att det var högst otillfredsställande att en deltidsarbetslös kunde tvingas gå över i heltidsarbetslöshet för att behålla rätten till ersättning ur försäkringen. Detta måste anses stå i strid med arbetslinjen, en grundläggande princip i svensk arbetsmarknadspolitik. Man påpekade också att deltidsarbete i kombination med ersättning från försäkringen inte kan betraktas som missbruk av reglerna bara för att den får en viss varaktighet. 53 Mot denna bakgrund ansågs det finnas skäl att åtminstone tillfälligt upphäva den generellt formulerade regeln i 19 ALF-förordningen. Detta betydde dock inte att risken för missbruk fick nonchaleras. Skäl för sådana misstankar ansågs kunna finnas särskilt i fall där en person under längre tid deltidsarbetade hos samma arbetsgivare antingen permanent eller på upprepade tidsbegränsade anställningar med arbetslöshetsersättning som utfyllnad. Man hänvisade här till uttalandet i propositionen bakom lagändringen 1984 (som ju i sin tur stödde sig på ett propositionsuttalande från 1973) om att risken är att varken den deltidsarbetslöse eller arbetsgivaren har intresse av att situationen ändras. Denna risk skulle enligt utskottets mening stävjas genom återkommande kontroller. Ett villkor för fortsatt ersättning skulle vara att arbetsgivaren regelbundet här föreslogs den redan etablerade tidsperioden sex månader intygade att han saknade möjlighet att erbjuda den anställde arbetstid i enlighet med dennes önskemål. Om en arbetslöshetskassa vid en sådan kontroll fann att det fanns anledning att misstänka att den anställde i praktiken inte var intresserad av att utöka sin arbetstid, skulle det prövas om den allmänna förutsättningen föreligger för rätt till fortsatt ersättning. Man framförde nu en invändning mot de tidigare framförda resonemangen om de stora kostnader, som möjligheten att kombinera deltidsarbete med arbetslöshetsersättning torde medföra. Man menade att konsekvenserna av ett borttagande av 150-dagarsregeln på kort sikt borde vara att belastningen på försäkringen skulle komma att minska, eftersom erfarenheten sades visa att många deltidsarbetslösa hellre blev helt arbetslösa än fortsatte arbeta deltid utan arbetslöshetsersättning. Erfarenheten visade också att en person som gjort detta val brukade ersättas av en ny deltidsmarkerare. (Varför ett undvikande av detta /93:AU17 s 8. 13

18 skulle leda till att försäkringskostnaderna minskade är något oklart, om man inte förutsätter att de nya deltidsmarkerarna alltid kom från heltidsarbeten, som inte hade försvunnit från arbetsmarknaden och där de inte heller hade ersatts av heltidsarbetslösa.) På längre sikt skulle kostnaderna dock kunna öka, eftersom avskaffandet av begränsningsregeln skulle göra det lättare att kvalificera sig för en ny ersättningsperiod. I det längre perspektivet ville man värna om arbetslöshetsförsäkringens traditionella utformning. Det handlade särskilt om försäkringens karaktär av omställningsförsäkring. För en deltidsarbetande person med hög arbetstid kunde det normala antalet ersättningsdagar, 300, räcka under en mycket längre tidsperiod än för heltidsarbetslösa. Det ansågs vara tveksamt om detta stämde överens med försäkringens karaktär och syfte. Man hänvisade dock till den kommande utredningen om en allmän arbetslöshetsförsäkring, för förslag med anslutning till frågan. 54 Utskottet påpekade att avskaffandet av 150-dagarsregeln inte innebar sänkta ambitioner i fråga om deltidsarbetslösas möjligheter att få önskad arbetstid. Föreskriften om att länsarbetsnämnden i samarbete med den enskilde, arbetsgivare och fackliga organisationer skulle verka för detta skulle därför finnas kvar. 55 Förändrat arbetsvillkor och ny beräkning av normalarbetstid År 1994 gjordes flera förändringar i arbetslöshetsförsäkringens struktur. 56 Avsikten var att införa en allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring, som skulle omfatta samtliga förvärvsarbetande med stark anknytning till arbetsmarknaden. Två förändringar hade relevans för deltidsarbetslösas situation. Den ena var en ändring av arbetsvillkoret, vilket nu kom att inkludera en alternativ bestämmelse som särskilt tog sikte på deltidsarbetslösa. Det alternativa arbetsvillkoret, som motiverades med den höga förekomsten av ofrivilligt deltidsarbete bland annat inom kommuner och landsting samt handeln, bestod av minst 65 timmars arbete under minst 10 månader under den nämnda ramtiden. I förarbetena betonades, omedelbart i anslutning till resonemanget, arbetsgivarnas ansvar för att erbjuda anställningar som ger möjlighet till försörjning utan att skattebetalarna ska behöva träda emellan med inkomstutfyllnad. 57 Den andra förändringen var en ny modell för beräkning av normalarbetstid. Normalarbetstiden skulle nu beräknas utifrån det arbete som använts för att uppfylla arbetsvillkoret i den pågående ersättningsperioden. Med andra ord var det inte längre möjligt att få ersättning för sin deltidsarbetslöshet under mer än en /93:AU17 s /93:AU17 s 9f /1994:AU18, 1993/1994:AU26, rskr 1993/94: Prop. 1993/94:209 s

19 ersättningsperiod. Detta var ett nytt sätt att angripa det problem man upplevde i möjligheten till långvariga ersättningsperioder för deltidsarbetslösa som stämplade upp. Förslaget togs upp redan i en proposition från Det antogs dock inte av arbetsmarknadsutskottet, som visserligen ställde sig bakom det, men som ville invänta kommande beredning i regeringskansliet. 58 Det förslag som senare antogs hade alltså exakt samma innebörd och motiverades på nästan exakt samma sätt. Enligt 1993 års proposition hade slopandet av 150-dagarsregeln lett till att eviga ersättningsperioder hade skapats. Detta ansågs strida mot avsikten med arbetslöshetsförsäkringen, som var att ge ett ekonomiskt skydd under en period då den arbetslöse anpassar sig till nya förhållanden. Vidare måste arbetslöshetsförsäkringen harmoniera med arbetsmarknadspolitiken. Ett mål för denna var att skapa förutsättningar för en arbetsmarknad där människor kan få ett arbete som motsvarar deras önskemål om arbetstid (arbetsutbud). Den praxis som rådde ledde däremot, i fråga om deltidsarbetslösa, snarast till en konservering av en struktur på arbetsmarknaden som dels ansågs innebära att människor inte kunde få en arbetstid som motsvarade deras önskemål, dels att många inte hade ekonomiska incitament att gå upp i arbetstid. 59 Regeringen sade sig vidare planera att uppdra åt AMS att utarbeta en rimlig och rättvis kalendertidsbaserad begränsning av ersättning vid deltidsarbetslöshet 60. I den proposition från 1994, som låg till grund för den faktiska förändringen var argumentationen i princip identisk med föregående års, med små skillnader som att arbetsmarknadspolitikens relevanta mål nu ansågs vara att skapa en flexibel arbetsmarknad där människor kunde få arbeten som motsvarade deras arbetsutbud. Man nämnde också att systemet med eviga ersättningsperioder medförde en icke önskvärd subventionering av arbetsgivare som envisas med att erbjuda enbart deltidsanställningar. 61 Förslaget om förändrad beräkning av normalarbetstid kom ursprungligen från den utredning som lagstiftaren hade satt sina förhoppningar till i samband med avskaffandet av begränsningsregeln, I utredningen motiverades den nya beräkningsmodellen med att den skulle skilja ut de personer som i verkligheten inte skulle ställa sin arbetskraft till förfogande på heltid, nämligen de som inte heller före deltidsarbetslösheten arbetade heltid. 62 Utredningen föreslog även en form av kalendertidsbaserad begränsningsregel. Enligt denna regel skulle ersättning från tilläggsförsäkringen (det föreslagna nya namnet för arbetslöshetsförsäkringen) vid deltidsarbetslöshet bara få lämnas 58 Prop. 1993/94:80 s Prop. 1993/94:80 s 37f. 60 Prop. 1993/94:80 s 43f. Ingen sådan reglering vare sig rimlig och rättvis eller av annan typ kom dock att införas. 61 Prop. 1993/94:209 s 89f. 62 SOU 1993:52 s

20 under ett kalenderår. Därefter skulle ersättning om det fanns dagar kvar i ersättningsperioden, som då uppgick till 300 dagar bara lämnas från grundförsäkringen. Grundförsäkring var förslaget till ny beteckning på det som tidigare hade benämnts KAS. Nu skulle såväl en grundnivå som en inkomstrelaterad nivå finnas inom både grund- och tilläggsförsäkringen. Till skillnad från vad som gällt i samband med tidigare begränsningsregler, skulle man nu inte få normal heltidsersättning om man frivilligt lämnade sitt deltidsarbete. Ersättningen skulle då istället uppgå till högst det belopp som ersättning från grundförsäkringen och lönen från deltidsarbetet tillsammans skulle ha utgjort. Länsarbetsnämnden skulle som tidigare samverka med den enskilde, arbetsgivaren och facket för att försöka ordna ett arbete med den önskade arbetstiden. Om detta inte gick skulle ersättningstagaren erbjudas en lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Vidare skulle deltidsarbetslösas vilja att jobba heltid testas regelbundet, genom en skyldighet att delta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt jobbsökaraktiviteter. 63 Som ett särskilt problem nämndes att vid hög arbetslöshet, som 1993, kunde det vara svårt att pröva arbetsviljan hos en deltidsarbetslös person. Enda sättet vore om en deltidsarbetslös blev erbjuden ett heltidsarbete och vägrade ta det; personen skulle då kunna stängas av från rätt till arbetslöshetsersättning. I detta sammanhang ville man också notera att ersättningsperioden vid deltidsarbetslöshet kunde bli mycket lång; för en person som fick arbetslöshetsersättning en dag i veckan skulle tidsperioden exempelvis bli nästan sex år. Samtidigt som man alltså ville införa flera begränsningar av deltidsarbetslösas rätt till ersättning, presenterades deltidsarbetslösheten i utredningen som ett problem för de försäkrade. Syftet med tidigare begränsningsregler angavs ha varit att påverka arbetsmarknaden, så att tjänsterna inrättas på så sätt att de anställdas önskemål om arbetstid kan uppfyllas. 64 Eftersom avskaffandet av 150- dagarsregeln skulle komma att leda till ökade kostnader fanns det fortfarande anledning att ha denna ambition, enligt utredaren. Även om försäkringens regler ansågs spela en mindre roll i sammanhanget, syftade den nya begränsningsmodellen till att uppfylla detta mål men ändå skapa mindre olägenheter för den försäkrade än en 150-dagarsregel skulle göra. 65 Utgångspunkten för de förändringar som föreslogs var att förhållandena för deltidsarbetslösa skulle bli likvärdiga med förhållandena för heltidsarbetslösa. Situationen skulle också upplevas som rättvis de båda grupperna emellan. Detta skulle dessutom uppnås utan att systemet skulle komma att inbjuda till ett icke avsett utnyttjande av försäkringen från arbetsgivare och arbetstagare 63 SOU 1993:52 s SOU 1993:52 s SOU 1993:52 s

Normalarbetstid bakgrund och syfte

Normalarbetstid bakgrund och syfte PM 2011-01-25 Normalarbetstid bakgrund och syfte Konsekvenser om a-kassan inte längre får uppgift om den sökandes arbetade tid Bakgrund Begreppet normalarbetstid infördes när lagen om arbetslöshetsförsäkring

Läs mer

Historik - Karensvillkoret och ersättningsperiodens längd 1 Föreskriftsrätt

Historik - Karensvillkoret och ersättningsperiodens längd 1 Föreskriftsrätt 1 (10) Detta är en övergripande sammanställning av arbetslöshetsersättningens utveckling under åren 1973-2013. De regeländringar som presenteras är inte att betrakta som lagtexter utan är tänkta att vara

Läs mer

HFD 2014 ref 15. Lagrum: 5 e förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

HFD 2014 ref 15. Lagrum: 5 e förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring HFD 2014 ref 15 Rätt till arbetslöshetsersättning har ansetts föreligga för en försäkrad som varaktigt kombinerat deltidsanställning med säsongsbetonat företagande, trots att verksamheterna inte bedrivits

Läs mer

Yttrande i mål nr. 2973-12 Hotell- och Restauranganställdas arbetslöshetskassa./. NN

Yttrande i mål nr. 2973-12 Hotell- och Restauranganställdas arbetslöshetskassa./. NN 1 (6) Yttrande i mål nr. 2973-12 Hotell- och Restauranganställdas arbetslöshetskassa./. NN Kammarrätten i Sundsvall har begärt att Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) ska yttra sig. IAF lämnar

Läs mer

Förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

Förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring 1 of 5 08/03/2010 14:01 SFS 1997:835 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1997-11-13 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2009:1599 Förordning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring; SFS 2009:666 Utkom från trycket den 16 juni 2009 utfärdad den 4 juni 2009. Enligt riksdagen beslut 1 föreskrivs

Läs mer

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige 5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige Mars 213 Innehåll Inledning... 2 Bakgrund: Kraftigt försämrad arbetslöshetsförsäkring...

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 29 maj 2012 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjurist Anne Rajmic LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Begäran om ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) och förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

Begäran om ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) och förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring 2014-06-02 1 (8) Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Begäran om ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) och förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring IAF föreslår

Läs mer

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen TRANSPORTS A-KASSA Det här är arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen är en försäkring som gäller för alla personer som arbetar eller har arbetat

Läs mer

R3 M:REGR Unr:g Lnr:RÅ 2009 ref 97 G:4802 D:1777-06 A:2009-12-28 Avd:2 Reg:1

R3 M:REGR Unr:g Lnr:RÅ 2009 ref 97 G:4802 D:1777-06 A:2009-12-28 Avd:2 Reg:1 R3 M:REGR Unr:g Lnr:RÅ 2009 ref 97 G:4802 D:1777-06 A:2009-12-28 Avd:2 Reg:1 Föredragande: Wenneberg Uppslagsord: Arbetslöshetsförsäkring normalarbetstiden skulle beräknas på anställning i såväl Sverige

Läs mer

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning 25 januari 2007 a06-2406 YT/gih Näringsdepartementet Jakobsgatan 26 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning Svenska Kommunalarbetareförbundet har givits möjlighet

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

Nummer 3-juli 2004 eva.adolphson@lansforsakringar.se

Nummer 3-juli 2004 eva.adolphson@lansforsakringar.se Trygghetsutsikter Nummer 3-juli 2004 Eva Adolphson är Länsförsäkringars expert på social- och avtalsförsäkringar eva.adolphson@lansforsakringar.se Telefon 08-588 408 31, 073-96 408 31 Orimligt stora skillnader

Läs mer

DOM. 2014-06- 2 5 Meddelad i Stockholm. Ombud: Förbundsjurist Unionen, Juridiska och fårsäkringssektionen l 05 32 Stockholm

DOM. 2014-06- 2 5 Meddelad i Stockholm. Ombud: Förbundsjurist Unionen, Juridiska och fårsäkringssektionen l 05 32 Stockholm KAMMARRÄTTEN Avdelning 03 DOM 2014-06- 2 5 Meddelad i Stockholm Sida l (7) Mål nr 3538-13 f A F /Inspektion"" fdlr arbets! Os hl!ttfl.!t>i! k r l ng en KLAGANDE Ink 2014-07- O 1 Dn r Ombud: Förbundsjurist

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Ersättning vid arbetslöshet INFORMATION OM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN 1 2 Det här är arbetslöshetsförsäkringen... 4 Vem gör vad?...... 6 När har du rätt till arbetslöshetsersättning?...

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

LOs yttrande över Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013:64)

LOs yttrande över Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013:64) HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Ekonomisk politik och arbetsmarknad Ulrika Vedin 2014-03-31 20130514 ERT DATUM ER REFERENS 2013-12-18 A2013/3986A Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsmarknadsenheten

Läs mer

Arbetslöshetskassornas Samorganisation, SO, har givits möjlighet att lämna synpunkter på rubricerat förslag.

Arbetslöshetskassornas Samorganisation, SO, har givits möjlighet att lämna synpunkter på rubricerat förslag. 1(7) 2011-10-25 Ert Dnr Fi2011/2588/S3 SO Dnr 177/11 Finansdepartementet 103 33 Stockholm registrator@finance.ministy.se Yttrande från SO över: Månadsuppgift snabbt och enkelt (SOU 2011:40) Arbetslöshetskassornas

Läs mer

Vissa förtroendeuppdrag föreslås att omfattas av lagen om arbetslöshetsförsäkring

Vissa förtroendeuppdrag föreslås att omfattas av lagen om arbetslöshetsförsäkring 2011-09-27 Ert Dnr A2011/2822/A SO Dnr 2011/0165 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm petra.capelle@employment.ministry.se Yttrande från SO över: Större ekonomisk trygghet för förtroendevalda Rätt

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 21 april 2009 KLAGANDE AA Ombud: BB Unionens Arbetslöshetskassa Olof Palmes gata 17 105 32 Stockholm MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Kassorna delar PSFU:s uppfattning att samordningsreglerna för arbetslöshetsersättning och pension såväl bör förtydligas som förenklas.

Kassorna delar PSFU:s uppfattning att samordningsreglerna för arbetslöshetsersättning och pension såväl bör förtydligas som förenklas. Vårt datum 2014-03-05 Ert Dnr Cirkulär 66/13 SO info@samorg.org Synpunkter från Elektrikernas, Sekos, Byggnads och Fastighets a-kassor på SOU 2013:64, Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Ersättning vid arbetslöshet Information om arbetslöshetsförsäkringen 1 2 ERSÄTTNING VID ARBETSLÖSHET Vad är arbetslöshetsförsäkringen? Arbetslöshetsförsäkringen ger dig som är arbetssökande ekonomisk ersättning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om jobb- och utvecklingsgarantin; SFS 2007:414 Utkom från trycket den 13 juni 2007 utfärdad den 31 maj 2007. Regeringen föreskriver följande. 1 Denna förordning innehåller

Läs mer

meddelad i Stockholm den 17 november 2008 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm

meddelad i Stockholm den 17 november 2008 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm 1 (6) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 17 november 2008 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm

Läs mer

arbetslöshetsförsäkringen uppdaterad april 2011

arbetslöshetsförsäkringen uppdaterad april 2011 om arbetslöshetsförsäkringen uppdaterad april 2011 Innehåll Grundförsäkring och frivillig inkomstbortfallsförsäkring... 4 Grundvillkor... 4 Medlemskap... 4 Inträde genom arbete... 5 Medlemsavgift... 5

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

arbetslöshetsförsäkringen

arbetslöshetsförsäkringen omuppdaterad september 2008 arbetslöshetsförsäkringen Innehåll Inledning: Grundförsäkring och frivillig inkomstbortfallsförsäkring...4 Grundvillkor...4 Medlemskap...5 Inträde genom arbete...5 Medlemsavgift...6

Läs mer

EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN

EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN En riktig förändring av arbetslöshetsförsäkringen REFORMERING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN Inledning Sverigedemokraterna betraktar arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 25 juni 2015 KLAGANDE Allmänna ombudet för socialförsäkringen 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokat Allan Saietz Snösundsvägen 45 134

Läs mer

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut Företagares sociala trygghet Regeringen presenterade den 18 september 2009 tio reformer för hur företagares sociala trygghet kan stärkas.

Läs mer

FINANSIERING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN Hearing den 23 oktober

FINANSIERING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN Hearing den 23 oktober Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samh pol avd/lena Wirkkala 2006-10-23 Direkttel: 08-782 91 54 E-post: lena.wirkkala@tco.se Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM FINANSIERING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN

Läs mer

Ökad trygghet med Ledarnas inkomstförsäkring

Ökad trygghet med Ledarnas inkomstförsäkring FÖRKÖPSINFORMATION GÄLLER FRÅN 1 JULI 2014 Ökad trygghet med Ledarnas inkomstförsäkring ARBETSLÖSHET BLIWA LIVFÖRSÄKRING I SAMARBETE MED LEDARNA Du som är medlem i Ledarna har genom ett samarbete mellan

Läs mer

36 beslut som har gjort Sverige kallare

36 beslut som har gjort Sverige kallare 36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var

Läs mer

2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen

2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen 2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen - Allt fler arbetslösa saknar a-kassegrundad ersättning i Västra Götalands kommuner Februari 2013 Innehåll Inledning...2 Bakgrund...2 Vilka får a-kasseersättning

Läs mer

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden 2012-04-23 1 (5) Rättsenheten Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden Sammanfattning IAF tillstyrker förslaget om höjd

Läs mer

Bara en av tio heltidare får 80 procent

Bara en av tio heltidare får 80 procent Bara en av tio heltidare får 80 procent En stor majoritet av alla arbetslösa är underförsäkrade. Endast 13 procent av heltidarna får 80 procent av sin tidigare inkomst. Inkomstskyddet vid arbetslöshet

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 21 april 2009 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjuristen Claes Jansson LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Så fungerar. arbetslöshetsförsäkringen

Så fungerar. arbetslöshetsförsäkringen Så fungerar arbetslöshetsförsäkringen uppdaterad augusti 2013 Innehåll Grundförsäkring och frivillig inkomstbortfallsförsäkring.... 3 Grundvillkor.... 3 Medlemskap... 3 Inträde genom arbete... 4 Medlemsavgift....

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 3 december 2009 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs

Läs mer

Förlängning av karenstiden till 30 dagar eller mer

Förlängning av karenstiden till 30 dagar eller mer Remissvar 2009-01-09 013-2008-05409 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Trygghetssystemen för företagare Verket för näringslivsutveckling, Nutek, har anmodats inkomma med remissyttrande på betänkandet

Läs mer

Arbetslöshetsersättning inom EU Tyskland

Arbetslöshetsersättning inom EU Tyskland Fakta PM 11:2007 Arbetslöshetsersättning inom EU Tyskland Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har sammanställt information om de ersättningssystem som motsvarar den svenska arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Ökad trygghet med Finansförbundets inkomstförsäkring

Ökad trygghet med Finansförbundets inkomstförsäkring FÖRKÖPSINFORMATION FRÅN 1 JANUARI 2014 Ökad trygghet med Finansförbundets inkomstförsäkring ARBETSLÖSHET Du som är medlem i Finansförbundet har genom ett samarbete mellan Finansförbundet och Bliwa möjlighet

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 maj 2013 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Trygghet vid arbetslöshet med Journalistförbundets inkomstförsäkring

Trygghet vid arbetslöshet med Journalistförbundets inkomstförsäkring FÖRKÖPSINFORMATION FRÅN 1 JANUARI 2015 Trygghet vid arbetslöshet med Journalistförbundets inkomstförsäkring ARBETSLÖSHET I förköpsinformationen framgår den information som Bliwa enligt lag ska lämna innan

Läs mer

Omställningsfonden för dig som arbetstagare

Omställningsfonden för dig som arbetstagare Sida 1 Omställningsfonden för dig som arbetstagare Innehåll Aktivt omställningsarbete... 2 Villkor för att du ska få stöd... 2 Hjälp och stöd att hitta ett nytt jobb... 2 Ekonomiska förmåner... 3 A-kasseutfyllnad...

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Kommittédirektiv Översyn av reglerna för flyttningsbidrag Dir. 2009:108 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska formulera förslag till

Läs mer

Tio år sedan taket i a-kassan höjdes fortfarande bara en av tio som får 80 procent

Tio år sedan taket i a-kassan höjdes fortfarande bara en av tio som får 80 procent Tio år sedan taket i a-kassan höjdes fortfarande bara en av tio som får 80 procent Majoriteten av alla arbetslösa är fortsatt underförsäkrade. Det har inte skett någon höjning av dagpenningtaket i arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-18. Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-18. Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-18 Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. Förtydliganden av bestämmelser för arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Fortfarande bara en av tio som får 80 procent i a-kassa

Fortfarande bara en av tio som får 80 procent i a-kassa Fortfarande bara en av tio som får 80 procent i a-kassa Majoriteten av alla arbetslösa är fortsatt underförsäkrade. Det har inte skett någon höjning av dagpenningtaket i arbetslöshetsförsäkringen på över

Läs mer

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet.

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet. HFD 2013 ref 63 Synnerliga skäl har ansetts föreligga för att godta kassakort som lämnats in efter utgången av niomånadersfristen i 47 a lagen om arbetslöshetsersättning. Lagrum: 47 a lagen (1997:238)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp; SFS 2000:630 Utkom från trycket den 11 juli 2000 utfärdad den 29 juni 2000. Regeringen föreskriver 1 följande.

Läs mer

Effekterna av förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen Rapport 2

Effekterna av förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen Rapport 2 2007-10-31 Dnr 2007/832 MO 2007:24 Effekterna av förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen Rapport 2 2 I regleringsbrevet för 2007 gav regeringen IAF i uppgift att redovisa effekterna av förändringarna

Läs mer

Omställningsfonden för dig som arbetstagare

Omställningsfonden för dig som arbetstagare 1 (8) Omställningsfonden för dig som arbetstagare Sammanfattning Informationen behandlar Omställningsfondens stöd till dig som blivit uppsagd på grund av arbetsbrist. Omställningsavtalet syftar främst

Läs mer

Kom igång med din ansökan!

Kom igång med din ansökan! Kom igång med din ansökan! Hej! Vi vet att arbetslöshetsförsäkringens regler och uttryck kan vara svåra att förstå. Ring oss gärna, på 0770-77 77 88, om du undrar över något eller behöver hjälp med att

Läs mer

Utredningen föreslog att det tidigare avgiftsvillkoret skulle ersättas av kravet på medlemskap i en arbetslöshetskassa 2.

Utredningen föreslog att det tidigare avgiftsvillkoret skulle ersättas av kravet på medlemskap i en arbetslöshetskassa 2. 1 (17) Detta är en övergripande sammanställning av arbetslöshetsersättningens utveckling under åren 1973-2013. De regeländringar som presenteras är inte att betrakta som lagtexter utan är tänkta att vara

Läs mer

Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm

Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm 2009-10-29 1 (8) Försäkringsjuridiska enheten Kerstin M Claesson 0150-48 70 56 Dnr: 2009/1620 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm ARBETSLÖSHETSERSÄTTNING I SAMBAND MED FÖRTROENDEUPPDRAG Redovisning

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Kom igång med din ansökan!

Kom igång med din ansökan! Kom igång med din ansökan! Hej! Vi vet att arbetslöshetsförsäkringens regler och uttryck kan vara svåra att förstå. Ring oss gärna, på 0770-77 77 88, om du undrar över något eller behöver hjälp med att

Läs mer

REMISSVAR Rnr 85.06. Till Näringsdepartementet. En arbetslöshetsförsäkring för arbete utkast till proposition N2006/8076/A

REMISSVAR Rnr 85.06. Till Näringsdepartementet. En arbetslöshetsförsäkring för arbete utkast till proposition N2006/8076/A Lilla Nygatan 14 Box 2206 2006-10-30 103 15 STOCKHOLM tel 08/613 48 00 fax 08/24 77 01 e-post inger.skogh@saco.se REMISSVAR Rnr 85.06 Till Näringsdepartementet En arbetslöshetsförsäkring för arbete utkast

Läs mer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Näringsdepartementet Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 STOCKHOLM Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Sammanfattning Stiftelsen Ackordscentralen kan inte tillstyrka promemorians

Läs mer

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring En kvinna som står och arbetar och som har vissa graviditetsbesvär har ansetts berättigad till halv graviditetspenning. Lagrum: 10 kap. 2 första stycket 1 och 4 socialförsäkringsbalken

Läs mer

REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Mårtensson/Strömgren/LE Till Socialdepartementet SJUKPENNINGGRUNDANDE INKOMST. SKYDD OCH ANPASSNING

Läs mer

Arbetslöshetsersättning inom EU Storbritannien och Nordirland

Arbetslöshetsersättning inom EU Storbritannien och Nordirland Fakta PM 9:2007 Arbetslöshetsersättning inom EU Storbritannien och Nordirland Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har sammanställt information om de ersättningssystem som motsvarar den svenska

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 2 oktober 2013 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm MOTPART AA Ombud: BB Unionens juridiska och

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: Juni, 2013 Sommaren är nu äntligen här! Sol, skön värme och vackra blomster lockar

Läs mer

MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING SOU 2015:21

MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING SOU 2015:21 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande Stockholm 2015-09-07 KN 2015/1940 S2015/1554/SF MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING SOU 2015:21 Konstnärsnämndens uppdrag Konstnärsnämnden

Läs mer

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös?

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös? Är du MELLAN JOBB eller riskerar du att bli arbetslös? 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 A-kassa 5 Inkomstförsäkring 6 Avgångsersättning (AGE) 7 Från TRR 8 Från TRS 9 Råd och stöd från TRR 10 Råd och stöd

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

Sida l (6) KAMMARRÄTTEN Mill nr 569-09 I JÖNKÖPING DOM Avdelning l. 2010-09-22 Meddelad i Jönköping

Sida l (6) KAMMARRÄTTEN Mill nr 569-09 I JÖNKÖPING DOM Avdelning l. 2010-09-22 Meddelad i Jönköping Sida l (6) KAMMARRÄTTEN Mill nr 569-09 I JÖNKÖPING DOM Avdelning l 2010-09-22 Meddelad i Jönköping,nspektioner.. för I A F il rbel~ltj:;.hels törs~k:ri"g~n 1 Ink 2010 -OS.: i 4 KLAGANDE Dm :l{\g)4[:')

Läs mer

För dig som söker arbete i annat EU-land. Uppdaterad augusti 2010

För dig som söker arbete i annat EU-land. Uppdaterad augusti 2010 För dig som söker arbete i annat EU-land Uppdaterad augusti 2010 För dig som söker arbete i annat EU-land INNEHÅLL Lagarna i arbetslandet gäller... 3 Arbetslöshetsförsäkringen i Sverige... 3 Ersättning

Läs mer

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring HFD 2014 ref 61 Fråga om en person bedrivit näringsverksamhet och haft väsentligt inflytande i verksamheten i den mening som avses i 34 lagen om arbetslöshetsförsäkring. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om

Läs mer

Historik över Arbetslöshetsförsäkringen från 1885

Historik över Arbetslöshetsförsäkringen från 1885 I slutet av 1800-talet började fackföreningarna ge viss ekonomisk hjälp till sina arbetslösa medlemmar. Den bestod till en början av ett resebidrag för att ge medlemmarna möjlighet att söka arbete på annan

Läs mer

Arbete efter 65 års ålder

Arbete efter 65 års ålder PM 2006-04-06 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Förhandlingssektionen Lars-Gösta Andréen Arbete efter 65 års ålder I denna PM behandlas i tre avsnitt kortfattat de särskilda bestämmelser som gäller

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Innehåll Sammanfattning 7 Stor variation av antalet anställda inom välfärdstjänster under 1990-2009 8 Många av välfärdsarbetarna

Läs mer

Förstagångsprövade företagarärenden vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade företagarärenden vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa 2014:30 Förstagångsprövade företagarärenden vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/253 4.1 Kommunalarbetarnas

Läs mer

Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11)

Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11) Sundbyberg 2011-06-07 Dnr.nr: Fi2011/631 Vår referens: Mikael Klein Till: Finansdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11) Handikappförbundens

Läs mer

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte 2 Sammanfattning Den här rapporten presenterar den första undersökning som på ett systematiskt sätt besvarar frågan hur

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011. Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag

Läs mer

Omställningsfonden för företag

Omställningsfonden för företag Sida 1 Omställningsfonden för företag Innehåll Inledning... 2 Omställningsfondens uppdrag... 2 Omställningsavtalets finansiering... 2 Omställningsavtalets tillämpningsområde... 2 Tillämpningsområdets innebörd...

Läs mer

Historik över Arbetslöshetsförsäkringen 1885-2015

Historik över Arbetslöshetsförsäkringen 1885-2015 I slutet av 1800-talet började fackföreningarna ge viss ekonomisk hjälp till sina arbetslösa medlemmar. Den bestod till en början av ett resebidrag för att ge medlemmarna möjlighet att söka arbete på annan

Läs mer

2007 års utredning om obligatorisk arbetslöshetsförsäkring (SOU 2008:54)

2007 års utredning om obligatorisk arbetslöshetsförsäkring (SOU 2008:54) 2008-08-14 Rnr 59.08 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR (A2008/1592/AE) 2007 års utredning om obligatorisk arbetslöshetsförsäkring (SOU 2008:54) Sveriges Akademikers Centralorganisation

Läs mer

HFD 2014 ref 11. Försäkringskassan vidhöll sitt beslut.

HFD 2014 ref 11. Försäkringskassan vidhöll sitt beslut. HFD 2014 ref 11 SGI-skydd har inte gällt för en försäkrad som efter avslutade studier tagit semester och först därefter anmält sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Lagrum: 26 kap. 9 första stycket,

Läs mer

Kort om anställningsskyddet

Kort om anställningsskyddet Kort om anställningsskyddet Kort om anställningsskyddet Landsorganisationen i Sverige 2006 Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2006 art.nr 999-1359 lo 06.01

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen

Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen 2014-03-31 Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen Delbetänkande

Läs mer

Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen!

Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen! Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen! Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen! Från den 1 september 2013 gäller nya regler som påverkar dig som är arbetssökande och

Läs mer

1 4 *03-04 0 00 1 3 *

1 4 *03-04 0 00 1 3 * Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1312-1605 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 4 *03-04 0 00 1 3 * Yttrande över delbetänkandet Pensionärers och förtroendevaldas

Läs mer

Löneförsäkring försäkringsvillkor Extra

Löneförsäkring försäkringsvillkor Extra Löneförsäkring försäkringsvillkor Extra Innehåll Din försäkringen omfattar 3 Sådant som försäkringen inte omfattar 4 Skadehantering 4 Information du bör ta del av 5 Ändringar som har betydelse för din

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Jobben först investera i våra unga!

Jobben först investera i våra unga! Jobben först investera i våra unga! Ofta får man höra att dagens ungdom är slö, slapp och likgiltig. Det snacket har jag aldrig trott på. Jag tror på den svenska ungdomens vilja till gemenskap och personliga

Läs mer

Kompletterande försäkringar mot inkomstbortfall vid arbetslöshet

Kompletterande försäkringar mot inkomstbortfall vid arbetslöshet 2010-05-06 Dnr 2010/528 2010:7 Kompletterande försäkringar mot inkomstbortfall vid arbetslöshet En kartläggning 2 IAF är förvaltningsmyndighet för tillsynen över arbetslöshetsförsäkringen och utövar tillsyn

Läs mer

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 YTTRANDE 2011-09-06 Dnr 2011-128 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 Inledning Revisorsnämnden

Läs mer

Tillfälliga förändringar i arbetslöshetsförsäkringen utifrån förändringar i sjukförsäkringen

Tillfälliga förändringar i arbetslöshetsförsäkringen utifrån förändringar i sjukförsäkringen 2010-10-29 Dnr 2010/301 2010:25 Tillfälliga förändringar i arbetslöshetsförsäkringen utifrån förändringar i sjukförsäkringen En uppföljning med redovisning till regeringen enligt regleringsbrevet för IAF

Läs mer

RP 5/2015 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 juli 2015.

RP 5/2015 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 juli 2015. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att till lagen om utkomstskydd

Läs mer