Omvärldsanalys Kungsbacka Kommun

Transkript

1 Jessica Carragher Wallner, Nilla Persson, KAIROS FUTURE, Omvärldsanalys Kungsbacka Kommun HÖSTEN 2012 Consultants for Strategic Futures.

2 SAMMANFATTANDE DISKUSSION Vilka kompetenser blir morgondagens viktigaste? Är det juridik? Beteendevetenskap? Statistik? Blir CSR den nya nyckelkompetensen? Vilka blir de nya kraven på infrastruktur fysisk och virtuell när livsstilarna och tankesamhället utvecklas de kommande åren? Frågorna är många men det många kommuner frågar sig handlar i grunden om att bli en attraktiv plats att bo och verka i. Det man kan utläsa generellt i kommunsverige är att det handlar om ett ta-ett-steg-tillbaka-samhälle där perspektiven förändrats. Man behöver betrakta samhället från ett holistiskt perspektiv som inkluderar social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Flera kommuner befinner sig idag i en värld där färre ska försörja fler, där tekniken ger möjligheter till ett smidigare sätt att leva, bo och verka, och där invånarna ställer högre krav på investeringar och infrastrukturella lösningar. Klimatfrågan går från att bra att veta, till krav på åtgärder. De insatser som väntar oavsett område medför större ekonomiska krav. Skillnaden mellan kommunerna är deras egna resurser, samt förutsättningar och visioner om framtiden. Detta påverkar Kungsbacka kommuns framtid. I denna omvärldsanalys för Kungsbacka identifierades ett antal säkra förändringar som alla på något sätt påverkas av drivkrafterna demografi, teknikutveckling, hållbar utveckling samt individualisering. I den pågående klimatdebatten får energi och miljöfrågorna allt mer plats och vi har sett att vi står inför ett skifte där ökade myndighetskrav både ifrån staten och EU dikterar villkoren inför framtiden när det gäller hållbarhetsfrågor. Det medför att kommunerna blir skyldiga att inte bara identifiera och förstå utan även att implementera metoder för att utforma en verksamhet som kan ta steget in i framtiden. En verksamhet som är mer effektiv och handlingskraftig för att gå mot en hållbar utveckling i alla led. Samtidigt ökar kraven på öppenhet och transparens från invånarna som vill veta vad som händer innanför kommunens väggar. Invånarna vill i många fall själva utföra en del av det arbete som tidigare ålagts kommunens handläggare men de har krav på enkelhet och smidighet vilket i sin tur kräver en förändrad IT-struktur med mer enhetlig E-förvaltning. Dagens och morgondagens invånare är dessutom mycket mindre toleranta när det gäller misstag och avvikelser, man upplever att tiden är knapp och förväntar sig service snabbt. Vi har också identifierat framväxande större och starkare regioner som i och med olika samverkansformer får allt större betydelse och kraft att påverka. Det är viktigt att vara med och det är viktigt att knyta till sig nätverk inom dessa för att tillsam- 2(28)

3 mans kunna driva frågor eller ta hand om service på ett mer effektivt sätt. Men regiontillhörighet kan se olika ut. Det växer nämligen samtidigt fram ett antal tillväxtregioner där man graviterar mycket mot täta och attraktiva centra. Det gäller såväl talang som människor, kunder och slutligen pengar. I konkurrensen om arbetskraft och framförallt talanger i framtiden kommer detta ha mycket stor betydelse hur framgångsrikt man knyter dessa tillväxtregioner till sig men också hur man möter de framtida kraven på mobilitet och platsoberoende. Slutligen identifierades det politiska och ideella engagemanget i framtiden som viktiga nyckelfaktorer till framgång då det gäller att få fler människor att engagera sig både politiskt och ideellt men där nya former för engagemang görs möjliga. Att det skapas ett klimat där politik och näringsliv tillsammans med invånarna har en öppen dialog om vart de vill nå och vad de vill uppnå. Nyckeln till morgondagens framgångsrika samhälle handlar mycket om samverkansformer oavsett vilka förändringar som sker. En kan inte lösa klimatfrågan men tillsammans kan man göra mer. En framgångsrik kommun blir än mer framgångsrik och ännu starkare om den knyter till sig fler aktörer med talanger och kompetens och med ett ledarskap anpassat för morgondagens samhälle finns alla möjligheter till framgång. 3(28)

4 Innehållsförteckning Sammanfattande diskussion... 2 Innehållsförteckning... 4 inledning och Bakgrund... 5 Syfte och målsättning... 5 Robusta framtidsbaserade strategier... 5 Metod och arbetssätt... 6 Rapportens struktur... 8 Omvärldstrender... 9 Fyra övergripande drivkrafter... 9 Säkra trender Osäkra trender rekommendationer Bilaga Bruttolista idéer Om Kairos Future (28)

5 INLEDNING OCH BAKGRUND Kungsbacka kommun är en expansiv kommun med hög inflyttning dessutom är kommunen stor till ytan där de flesta invånarna bor i den västra delen. Östra delen präglas av jordbrukslandskap med en genuin bebyggelsemiljö. Kungsbacka har utsetts till Sveriges Kvalitetskommun Bredden, ledning och styrning, värdegrundsarbetet och bra resultat i verksamheten gjorde att Kungsbacka vann i konkurrens med fem andra kommuner. Kungsbacka kommun står som alla kommuner inför stora förändringar. Befolkningen åldras, näringslivet struktureras om och omvärlden ställer nya krav. Denna omvärldsanalys innebär att Kungsbacka kommun tar ett helhetsgrepp på de trender och förändringar i omvärlden som påverkar Kungsbacka kommuns möjligheter att fortsatt vara en attraktiv kommun att bo, verka och leva i mot år Arbetet har drivits av Jessica Carragher Wallner och Nilla Persson från Kairos Future. SYFTE OCH MÅLSÄTTNING Syftet med uppdraget är att arbeta med att ta fram en omvärldsanalys/omvärldskarta för Kungsbacka kommun och att identifiera trender i omvärlden som på olika sätt påverkar kommunens verksamhet och planering framåt. Dessutom också identifiera konsekvenser för dessa trender, d v s vilka hot och möjligheter trenderna utgör för kommunen och dess förvaltningar. Målet med uppdraget är att skapa en väl förankrad omvärldsanalys för kommunen som kan utgöra en grund till det framtida strategiarbetet för kommunens olika verksamheter. ROBUSTA FRAMTIDSBASERADE STRATEGIER För att ge en bakgrund till hur vi på Kairos Future ser på framtidsrelaterat arbete vill vi helt kort beskriva ett par utgångspunkter som är centrala när vi närmar oss en process: För framtidsinriktat strategiskt utvecklingsarbete gäller det att ta vara på de insikter som görs kring omvärld och framtid. Vi har utarbetat ett format som säkerställer att de viktigaste perspektiven täcks in. Vår forskning pekar på att det är minst tre olika fokus som krävs för att skapa robusta strategier för vad man SKA göra: BÖR VILL KAN. Vi utgår från vad som BÖR göras i ljuset av omvärldens utmaningar och krav på kommunen och er själva. Det gäller även att frikopplat tänka i banor av vad vi VILL göra. För att välja rätt vägar det vi SKA göra handlar det också om att inse vilka val som bäst drar nytta av de tillgångar och kompetenser man besitter, dvs. vad vi KAN. Framgångsrika strategier 5(28)

6 Svarar mot vad organisationen BÖR göra (möter omvärldskraven i framtiden) Bygger på att organisationen KAN genomföra strategierna (utnyttjar organisationens nyckelkompetens) VILL Framgångsrika strategier Leder till det organisationen VILL (de egna målen/visionen) KAN BÖR Det betyder också att vi i ett strategiutvecklingsarbete arbetar igenom såväl omvärldsutmaningarna, visionsaspekter som inventerar de strategiska tillgångarna som en organisation besitter. METOD OCH ARBETSSÄTT Omvärldsanalysen har genomförts av en analysgrupp inom Kungsbacka kommun under hösten 2012 i samarbete med Kairos Future. Utgångspunkten var en väl genomarbetad och diskuterad omvärldskarta (se figur 1) samt en framtagen frågeställning som var grunden för arbetet. Frågeställning: Vilka förändringar i omvärlden påverkar Kungsbacka kommuns möjligheter att fortsatt vara en attraktiv kommun att bo, verka och leva i mot år 2020? Omvärldsspaningen inleddes med en breddgruppsövning i oktober 2012 där ett 50- tal personer från olika delar av organisationen, politiker och tjänstemän, deltog under en heldag. Under den dagen arbetade man i grupper fram de förändringar och trender som man såg kan komma att ha påverkan på Kungsbacka kommun. Grupperna fick även arbeta med vilka konsekvenser (möjligheter och utmaningar) som dessa förändringar och trender får för kommunen. Materialet från breddgruppen har sedan bearbetats och fördjupats av analysgruppen och Kairos Future. Arbetssättet utgår från Kairos Futures TAIDA-metod och omfattar de två första stegen, Tracking och Analyzing. I detta ingår att spana efter förändringar i omvärlden och att undersöka belägg och relevans. 6(28)

7 Vad är en trend? En trend avser att vara en förändring i omvärlden som man kan tro kommer fortleva ytterligare en tid och som under sin livstid kommer att påverka närvärlden (se figur 1) och därmed också troligen Kungsbacka kommun. En trend är uppenbar och synlig och har en viss riktning den ökar eller minskar och den verkar också inom ett visst område. Vad är en drivkraft? En drivkraft är det som gör att en trend tar en riktning det som ger trenden en rörelsekraft. En trend kan ha flertalet drivkrafter och en drivkraft kan driva på flera trender. Exempel på drivkrafter kan vara teknikutveckling, politiska beslut etc. Vid identifieringen av trender har vi utgått ifrån tre nivåer; omvärld, närvärld och invärld. Figur 1: Omvärldskartan består av tre världar: Invärlden (den egna organisationen, det man bestämmer själv över), Närvärlden (den arena man agerar på ) och Omvärlden (det man inte alls kan påverka själv) Invärlden, i detta fall Kungsbacka kommun inbegriper den egna organisationen eller en aktuell frågeställning. Här har huvudaktören själv ofta ett stort inflytande. Närvärlden är den spelplan/arena som en aktör agerar på. Här sker förändringar som påverkar invärlden mer eller mindre direkt. De olika aktörernas agerande här påverkar förutsättningarna för Kungsbacka kommun. Längre bort från kommunen finns den mer perifera omvärlden där det försiggår förändringar inom samhälle, ekonomi, teknik och så vidare. Dessa förändringar eller trender ändrar förutsättningarna för kommunen. En aktör har generellt sett små möjligheter att själv påverka trender i omvärlden. Detta eftersom de i allt väsentligt ligger utanför den egna organisationens kontroll, samtidigt som de kan påverka förutsättningarna för den fortsatta verksamheten. 7(28)

8 Omvärlden är komplex i sig och kan vara svår att överblicka. För att vara säker på att man täcker in vissa särskilt viktiga aspekter använder vi oss av modellen EPIS- TEL+M. EPISTEL +M innehåller: Ekonomi och arbetsliv Politik och opinion Institutioner och organisationsformer Sociala förändringar och värderingsförändringar Teknik och vetenskap Ekologi, miljö och hälsa Lagar och brott Media och kultur RAPPORTENS STRUKTUR Inledningsvis presenteras fyra övergripande drivkrafter. Därefter presenteras de omvärldstrender som identifierades vid breddgruppsmötet och som sedan har bearbetats till att omfatta 14 viktiga trender med konsekvenser, som påverkar Kungsbackas möjligheter att fortsätta vara en attraktiv kommun fram till år Rapporten avslutas med Kairos Futures rekommendationer inför framtiden. Som bilaga finns en bruttolista med idéer som kom fram under arbetets gång för hur man möta några av trenderna. 8(28)

9 OMVÄRLDSTRENDER FYRA ÖVERGRIPANDE DRIVKRAFTER Inledningsvis vill vi peka på fyra drivkrafter till förändring. Med drivkrafter eller megatrender menas trender som driver den globala utvecklingen framåt och som hela världen påverkas av, om än på olika sätt. Megatrenderna driver således även på övriga trender som identifieras i denna analys, i olika omfattning. Demografiska förändringar Den ökade medellivslängden och det minskade barnafödandet i utvecklingsländerna gör att medianåldern i världen ökar och att befolkningsstrukturen i många länder ändras kraftigt. Få unga ska försörja många gamla, något som på sikt blir allt svårare. År 2030 beräknas Sveriges folkmängd vara drygt 10,3 miljoner och den åldersgrupp som växer mest är den med personer som fyllt 65 år. Detta innebär att vi har ökande grupper med stora behov av särskild service, t.ex. de äldre-äldre. Med minskande resurser handlar det mycket om att effektivisera och utnyttja de resurser man har så effektivt som möjligt och arbeta smartare. Nya tjänster från kommunen kan komma att efterfrågas allt mer i takt med människors förändrade livsstilar. I den ökande konkurrensen om pengar och resurser kan intressekonflikter uppstå mellan olika intressenter som behöver resurser och det handlar om att ledningen klarar av att identifiera vad som är rätt insats att göra. Bristande resurser kan leda till att egenfinansieringen ökar vilket framförallt kan komma att drabba de redan hårt ekonomisk utsatta i samhället. Teknikutvecklingen Teknikutvecklingen går snabbt inom många områden och har en stark påverkan på hela vårt samhälle. Det som präglat de senaste 15 åren är informationsrevolutionen som gjort att vi effektivt kan kommunicera enkelt med varandra över hela världen. IT-utvecklingen har bl.a. lett till att vi lättare kan välja var vi ska handla, när vi betalar räkningar och beställer resor. Den har det också påverkat vårt sätt att mötas och kommunicera med varandra genom t.ex. sociala medier. Även inom områden som transporter, bostäder och energi har teknikutvecklingen varit en starkt bidragande faktor till att skapa nya smartare och effektivare lösningar. Teknikutvecklingen medför även en stark förändring i hur invånarna kan kommunicera med kommunen. Ökat fokus på klimatfrågan Miljöfrågan har kommit allt mer i fokus under de senaste åren. Frågan prioriteras alltmer politiskt såväl som av näringsliv och organisationer. Insikten växer sig starkare att vårt sätt att utnyttja jordens resurser behöver förändras. Den ökade fokuseringen på miljö- och hållbarhetsfrågorna har skapat flera olika krav från nationella myndigheter och allmänheten, t.ex. ökade krav på att skapa ett grönare samhälle, ökade krav på hållbara gröna transporter som eldrivna fordon, liksom ökade krav 9(28)

10 på att minska avfallsmängderna. Miljö- och klimatfrågan har dessutom gått från att handla om vad som orsakar dem och om forskningen verkligen stämmer, till att handla om vad som ska göras åt det. Individualiseringen Individen har de senaste decennierna fått större krav på och möjligheter till att fatta egna beslut i vardagen. Tilltron till hierarkiska system som politiska partier, kyrkan och skolan har minskat samtidigt som det blivit allt viktigare att förverkliga sig själv. Människor inrättar sig inte självklart i system som andra har byggt upp utan vill istället göra sina egna individuella val. Den ökade individualiseringen och ökad kunskapsnivå bland invånarna driver upp kraven och förväntningarna på tjänster, inte minst välfärdstjänster. 10(28)

11 SÄKRA TRENDER Här presenteras 14 säkra trender och dess konsekvenser, som påverkar Kungsbackas möjligheter att vara en attraktiv kommun fram till år Energi och miljöfrågor ur hållbarhetsfokus får allt mer utrymme Medvetenheten om miljö- och energifrågor ökar och tar allt mer plats i såväl samhället som i människors vardag. Vi ser det inom en mängd områden både vad gäller människors individuella val och vilja att göra något för att minska sin miljöpåverkan såsom val av ekologiska livsmedel men också på mer övergripande plan t.ex. när det gäller energi, byggnader och transporter. Ny lagstiftning, direktiv och ekonomiska styrmedel som tas fram, inte minst för att vi ska nå de uppsatta miljömålen såväl svenska som de som är satta på EU-nivå, påverkar också. En långsiktigt hållbar utveckling påverkar också stadsplaneringen och byggandet av fastigheter. Högre energipriser, lägre kostnader för miljövänliga byggmaterial och den pågående klimatdebatten är drivkrafter för framtidens grönare arkitektur. Att bygga så energivänligt som möjligt och att samtidigt hantera långsiktigheten och följderna av att klimatet förändras med översvämningar o.d. som följd blir allt viktigare. De byggmaterial som används och metoderna för att bygga är alltmer designade för att minimera restprodukter och miljöskador, även när det gäller ombyggnad och renovering vägs den ekologiska hållbarhetsaspekten in. Även vad gäller transporter är fokusen på miljön stor. Ungefär var fjärde kommun har laddstolpar för elbilar och andelen ökar snabbt. 25 % av dessa kommuner säkerställer att elen i stolparna är miljömärkt. Att producera och använda sig av grön/ klimatsmart el är en fråga som blir allt mer aktualiserad. Möjligheter och utmaningar: Miljöfrågans ökade synlighet och kraven runt att på olika sätt skapa/ bidra till att minska vår miljöpåverkan ställer allt större krav på både företag och kommuner i att ta fram anpassningar till mer miljövänliga alternativ, såväl ekonomiskt som konkurrensmässigt. En utmaning för samtliga kommuner är att hantera de nya lagar och regler kring miljö som kommer vilket kan innebära kostnader för kommunen och även näringslivet. Möjligheterna inom miljöteknikområdet är många och det finns stor potential för nya företag och områden inom miljö och energi att växa fram, vilket kan gynna såväl kommunens företagsklimat som kommunens image förutsatt att man kommunicerar ut rätt saker. Som en geografiskt kustnära kommun som Kungsbacka kan önskemålen finnas att man ska bygga bostäder nära kusten, något som förvisso kan bidra till en ökad attraktivitet och fler inflyttade i kommunen men där man också behöver ta in de långsiktiga riskerna för översvämning och stigande havsvatten. Med ökat fokus på miljöfrågor kan det vara en utmaning för kommunen att möta de krav som kan komma från invånarna, t.ex. ökande krav från föräldrar om ekologisk, lokalproducerad mat inom skolan. För Kungsbacka kan det också innebära att man ställer krav på leverantörer att leverera mer hållbara lösningar och genom 11(28)

12 detta så bidrar kommunen till utvecklingen inom detta område. Det beror på vem man bestämmer sig för att vara. Den ökade fokusen på energifrågor handlar också om hur kommunen utnyttjar sina lokaler. Uppvärmning och nedkylning av lokaler, både kontorslokaler och verksamhetslokaler, kräver energi och när dessa står outnyttjade är detta ett slöseri. Likaså är en stor miljöpåverkande faktor de anställdas resor till och från sitt arbete samt resor i arbetet. Både dessa faktorer innebär att man står inför utmaningar när det gäller arbetets förläggning i såväl tid som rum, en möjlighet är att anpassa lokalerna så att de passar för olika verksamheter som kan bedrivas vid olika tidpunkter på dygnet och på så vis kan man öka beläggningsgraden av lokalerna. 2. Ökade myndighetskrav Kraven på kommunen ökar från många olika håll och från olika nivåer. T.ex. märker allt fler kommuner av att det ställs ökade krav från EU, staten, länsstyrelsen, med flera. För att kunna möta kraven behövs kompetens och resurser i kommunen för att utföra arbetet och genomföra sitt uppdrag. Detta visar sig, inte minst, inom det juridiska området. För att kunna tolka och förstå hur man som kommun ska förhålla sig till de ökade kraven får de juridiska enheterna en allt mer betydelsefull roll. Kravställande myndigheter står i många fall endast för tillsynen av att kraven följs, medan det operativa och kommunikationen kring det sköts av kommunen. Bristen på samordning mellan olika myndigheter slår också igenom och ökar i många fall på arbetsbördan för kommunens anställda. Möjligheter och utmaningar: Ökade krav och mer tillsyn kan leda till högre kvalitet i det som kommunen levererar och det finns ett antal utmaningar att bemöta. Med ökade krav krävs det mer resurser och rätt kompetens för att möta och hantera de ställda kraven, inte minst juridisk kompetens efterfrågas allt mer. Detta kan komma att leda till att man på kommunen får mindre tid för att bedriva själva kärnverksamheten, något som kan komma att få konsekvenser i form av sämre leverans av välfärd till invånarna. Med en mer uppstramad organisation kan kreativiteten minska och det är en utmaning att stå fast vid och hålla kvar vid helhetssynen på kommunens verksamhet. Ytterligare följder av de ökade kraven från myndigheter är att förtroendet, från allmänheten, för myndigheterna och det kommunala självstyret kan komma att minska. 3. Ökat fokus på social hållbarhet i samhällsplaneringen Vikten av och fokusen på att skapa ett hållbart samhälle blir allt större. En utmaning är att leda och driva arbetet så att samhället planeras och byggs på ett socialt hållbart sätt, t.ex. vad gäller unga, äldre och socialt utsatta. Inte bara de extra sårbara i samhället efterfrågar detta, också närheten mellan boende och service i närsamhället blir allt viktigare när både tid och ekonomiska resurser blir knappa. Vi 12(28)

13 ser t.ex. äldreboendekollektiv växa fram allt mer som passar gruppen unga äldre, de är ännu för friska för äldreboende men vill ändå tillhöra ett sammanhang och bo nära andra i samma situation med bra tillgång till t.ex. vård och service. Att planera och bygga samhället så att det fungerar för alla blir alltså mer och mer viktigt och handlar mycket om att hantera och skapa goda förutsättningar för alla i ett samhälle med mångfald. Möjligheter och utmaningar: Trenden kan komma att innebära att det behövs en plan för ett flexibelt byggande i kommunen där man inbegriper de sociala aspekterna på ett fundamentalt sätt, där bebyggelsen blir mer sammanhållande och kan fungera för de olika grupper som de är ämnade för, såväl äldre som yngre. I denna planering finns det potential i att effektivisera planeringen genom samarbete både inom och mellan kommuner. Att arbeta med detta på ett strukturerat och standardiserat vis, där man kan ta lärdom av varandra, kan leda till goda synergieffekter och möjligheter att ta in ny teknik som driver inte minst samhällsplaneringen framåt. Det finns en risk i att den nybyggnation som sker med fokus på långsiktig hållbarhet attraherar en alltför homogen grupp av invånarna (t.ex. de som har prioriterar detta och som har råd). På kort sikt kan detta ge positiva effekter men i ett längre perspektiv kan det innebära att man minskar i stället för ökar mångfalden i befolkningen. 4. Ökat fokus på tillgänglighet och transparens Samhällsutvecklingen går allt mer från staten till den enskilde individen. Många ser att samhället driver fram ett behov av att var och en tar hand om sig själv för att värna om den egna tryggheten. Konsekvensen av detta har blivit att vi idag i samhället ser en utbredd rörelse mot en ökad individualisering som individerna också driver på själva. Allt fler vill bestämma själv hur deras liv ska se ut och vill helt enkelt ska bli lättare att själv bestämma över sin vardag, boende och sin individuella livskvalitet. Detta påverkar kommunen i form av att det ställs ökade krav på inflytande och möjlighet att påverka från invånarna. Man vill inte bara ha 100 % möjlighet att bestämma över sig själv, man ställer också krav på en ökad valfrihet, att få vara med och bestämma om saker som påverkar mer eller mindre indirekt. Det kan handla om ökade krav på service från kommunen, att få individuella lösningar, snabbt och lättillgängligt som dessutom helst ska vara mer eller mindre oberoende av tid och plats, med god kvalitet som tillgodoser användarens unika behov Detta medför att det ställs allt högre krav att invånare ska få tillgång till information och kunna kommunicera i realtid i kommunens olika kanaler. I dagens digitaliserade samhälle förväntar sig de flesta att inte bara kunna ta reda på allt när som helst utan det förväntas även snabb respons och återkoppling, t.ex. att man ska kunna lösa sina ärenden på nätet, inkluderat snabba svar på t.ex. ansökningar, något om de flesta är vana vid från den privata sektorns e-tjänster. Tolkningsföreträde förskjuts från myndigheter till individer/grupper eller traditionella avsändare. 13(28)

14 Möjligheter och utmaningar: Det blir alltmer fokus på vilka rättigheter man har som kommuninvånare när också påverkansmöjligheterna och tillgängligheten blir allt bredare. Möjligheterna är stora i att skapa en invånardialog. Kraven på att skräddarsy individuella lösningar ställs allt oftare men fler kan också komma att ta ett större ansvar för sin egen delaktighet och över helheten. Utbudet av kommunikationskanaler ökar vilket också medför att det finns mer och fler kanaler att vara kritisk i, något som kommunen behöver ha beredskap för att kunna hantera. Lagen om valfrihet (LOV) kan komma att utvidgas och blir mer och mer betydande för människor. I detta finns det en potential i att det växer fram nya företag, inte minst inom tjänstesektorn. För kommunen handlar det också om att hantera en potentiell växande motkrafts-åsikt att det gör någon annan att man helt enkelt känner en minskande ansvarskänsla för att vara solidarisk. Invånarna kommer att förvänta sig att kommunen även är fysiskt tillgängliga i högre grad på tider som passar dem, här kan man ta lärdom och inspireras av den tillgänglighet som finns inom handeln, som försäkringsbolag och banker har i sina telefontjänster. 5. Lägre tolerans för strul och misstag Den moderna människan känner sig mer tidspressad och stressad än någonsin tidigare. Samtidigt ökar utbudet och möjligheterna av vad man kan göra på sin fritid hela tiden, vilket tar sig uttryck i det vi ibland kallar 24-timmarssamhället. Detta leder till att många upplever en ökad tidsbrist: Så många möjligheter så lite tid. Däremot så visar studier att den faktiska utvecklingen är den motsatta. Vi har dessutom tillgång till alltfler tekniska hjälpmedel för att effektivisera vardagen. Den ökat upplevda tidsbristen gör att vår strultolerans för fel och misstag sjunker. Vi vill att allt ska vara rätt från början och det ska gå snabbt, rätt saker ska utföras på rätt sätt utan några större omvägar runt misstag. Möjligheter och utmaningar: När saker och ting inte utvecklas på det sätt och i den takt som man önskar hamnar skulden lätt på de som bestämmer i samhället. Följden kan alltså bli en ökad misstro med ökat förakt för politiker och tjänstemän. För att bemöta detta krävs en öppen redovisning av vad man gör, inte gör och varför. Det ställer allt högre krav på att kommunen ska leverera hög kvalitet och god service samt arbeta systematiskt med verksamhetsutveckling för att hela tiden utvecklas framåt. En möjlighet i detta kan vara att standardisera allt mer i kommunens verksamhet, något som kan vara opassande för en del verksamheter men som kan bidra med effektivisering av verksamheten i det långa loppet. 6. Regionernas betydelse ökar Regionförstoringen har redan startat i Sverige med starka nationella drivkrafter och det finns inte mycket som pekar på att denna utveckling kommer att avstanna. Fokusen på regionalt samarbete och en egen regional identitet blir allt viktigare, inte minst i den ökande konkurrensen om företag och människor. Vi ser såväl större 14(28)

15 som starkare regioner växa fram och de får allt större betydelse och kraft att påverka. Alltfler regioner ser dessutom vikten av att vara närvarande i Bryssel (EU) för att vara med där det händer. I många fall finns det en synergieffekt i form av mer effektiv utnyttjande av resurser när färre ska försörja fler, och samverkan på ett enklare vis än tidigare, t.ex. inom olika infrastrukturfrågor. I de allt starkare regionerna kan det däremot bli svårare för enskilda kommuner att ha direktpåverkan på en del frågor som de har möjlighet att påverka idag, såsom gemensam kollektivtrafik. Möjligheter och utmaningar: Detta kan generera samordningsvinster, där man kan utnyttja gemensamma resurser betydligt effektivare inom bland annat infrastruktursatsningar, kollektivtrafik och kompetensutbyte i olika verksamheter. Arbetsmarknaden växer och det kan skapas en robust region med flera olika möjligheter och tillgångar. När kraven från myndigheter och EU ökar blir det näst intill en nödvändighet att samverka och utbyta kunskap med andra regioner i liknande situationer. Vi ser också en möjlighet att mer transparens mellan regioner kan vidga vyerna och förståelsen för de gemensamma regionala frågorna och det blir också lättare att göra sin röst hörd. En utmaning är att förhindra den möjliga klyftan mellan politiken och besluten och allmänheten som växer när man kommer allt längre bort från invånarna. Risken med detta är att engagemang kan komma att minska i lokala frågor Det kommunala självstyret riskerar att begränsas där kommunen tappar i inflytande, den lokala kännedomen riskerar att minska och därmed finns det en risk att frågor prioriteras ner. Kungsbacka kommuns dilemma är att den geografiska regionindelningen inte stämmer med den funktionella regionen, det är stor skillnad på de olika förutsättningarna inom regionen. På många sätt är man aktiv och delaktig i två regioner, både Region Halland och Västra Götalandsregionen. Därtill kommer att man har ett medlemskap och är en aktiv part i GR, Göteborgsregionens kommunalförbund. 7. Tillväxt- och arbetsmarknadsregionerna ställer allt högre krav på kommuner och kommunal service I det allt mer framväxande tankesamhället attraheras mycket mot täta och attraktiva centra. Det gäller talang, människor, kunder och slutligen pengar och alltfler såväl kommuner, regionerna som nationer tävlar om att dra talangerna till sig. Kungsbacka kommun ligger i en av Sveriges starkaste tillväxt- och arbets-marknadsregioner med närhet till Göteborg. Det attraktiva läget ger också fördelar i form av stark befolkningstillväxt. På grund av detta satsar kommunen och hela regionen allt mer på att öka bostadsbyggandet och det sker även satsningar inom infrastrukturområdet. I takt med detta ökar också fokusen på olika arbetsmarknadsåtgärder för att få ett växande och välmående företagsklimat. Dessutom vidtas åtgärder för att attrahera människor till olika arbetsplatser i kommunen. Det lokala och regionala näringslivet drar på många sätt nytta av den stora rörligheten i arbetsmarknadsreg- 15(28)

16 ionen. Med nya arbetssätt, inte minst med hjälp av den nya tekniken, ges allt större möjligheter att etablera sig även om man verkar regionalt, nationellt och internationellt. Möjligheter och utmaningar: Kommunens invånare kan komma att öka eftersom alltfler vill bosätta sig i en miljö som är attraktiv som t.ex. i Kungsbacka med omnejd, något som ställer ökade krav på att det finns bostäder för de som vill flytta till kommunen. Eftersom Kungsbacka kommun och Göteborgs arbetsmarknadsregion är en attraktiv plats att bo, leva och verka på är chansen stor att man lyckas att attrahera just talangerna till området. Risken för detta är att man kan komma att tappa mångfalden och att det blir ett homogent samhälle där vissa grupper kan komma att hamna utanför och att det som tar del i det homogena samhället blir allt mer homogena och enkelspåriga. En konsekvens blir att kommunen behöver arbeta förvaltningsövergripande i förebyggande syfte för att kunna hantera och möta de ökade behoven som den arbetsmarknadsregionen ställer på kommunen. Här innefattas också att skapa ett ökat och närmre samarbete mellan näringsliv och skolan. Det ökade lokala företagandet kräver mer differentierade typer av service och stöd till företag som vill och har etablerat sig i kommunen. Nya möjligheter kan också ges om man lyckas samarbeta och skapa nätverk företag emellan för att allokera kompetens och kunskap. Allt för att gemensamt skapa ökad konkurrenskraft och att kompetens hos personalen ökat inom alltfler områden. Företagskluster på olika vis kan också komma att bidra till en alltmer positiv syn på att etablera sig just i Kungsbacka kommun, där man tar hjälp av varandra. En ökad sysselsättning i kommunen leder också till en positiv ekonomisk utveckling av den kommunala budgeten vilket leder till ytterligare möjligheter att bygga ut den kommunala välfärden. 8. Kraven på kollektivtrafik och infrastruktur ökar Kraven på kollektivtrafik och infrastruktur ökar då resor mellan boende och arbete ökar i omfattning och avstånd. Storleken och rörligheten på de regionala arbetsmarknadsregionerna är viktig för en kommuns konkurrensförmåga och möjlighet att skapa attraktivitet och tillväxt. Utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden och matchning av efterfrågade kompetenser kan lättare mötas i en stor arbetsmarknadsregion. Att göra arbetsmarknadsregionen tillgänglig genom utbyggd kollektivtrafik är viktigt för att t.ex. motverka en växande ungdomsarbetslöshet. En dynamisk och växande region skapar också förutsättningar och utrymme för företag och branscher med spetskompetens, nischade produkter och tjänster. En stor och fungerande arbetsmarknadsregion med ett diversifierat näringsliv är dessutom mindre känslig för konjunktursvängningar. Möjligheter och utmaningar: En utmaning när arbetsmarknadsregionen växer är att när pendlingen ökar till och från arbetet ställer det krav på utökad infrastruktur 16(28)

17 och förbättrad kollektivtrafik. I nuläget pendlar drygt människor till eller ifrån Kungsbacka kommun. Hittills har det över tid varit en stor ökning av biltrafiken över kommungränsen med ökad miljöpåverkan från biltrafikens ökade köbildningar som följd. En annan konsekvens kan dessutom vara att kommunens attraktivitet som boendekommun kan komma att minska om det är så att bilen är det bästa alternativet för att resa. Med för långa köer kan det leda till att man väljer en annan plats att bo på. Att utveckla en snabb, tillgänglig och fungerande kollektivtrafik för att arbetspendlingen ska fungera på ett hållbart sätt för invånarna är därför en av de stora utmaningarna inte enbart för Kungsbacka kommunen utan för hela arbetsmarknadsregionen. 9. Ökade krav på mobilitet och platsoberoende Mobiliteten och rörligheten utvecklas ständigt i vårt samhälle. Vi kan kommunicera och transportera oss snabbare och effektivare samtidigt som förhållande till tid och rum har förändrats. Flexibiliteten har ökat mycket tack vare de senaste årens snabba teknikutveckling. Vi är inte längre så beroende av fysiska platser, vilket påverkar såväl studier och arbete som socialt umgänge. Den ökade rörligheten påverkar oss även i ett internationellt perspektiv, med ökad mobilitet utanför landets gränser och mellan olika länder. I denna ökade rörlighet med stort utbud är det allt mer naturligt och självklart att som student eller elev att välja på vilken skola och inriktning man vill studera inom. Dessutom vill många också kunna studera på alternativa sätt, såsom flexibel distansundervisning med tider som passar eleven och dess studieformer bäst eller att skolor allt mer erbjuder vuxenutbildning. Detta gör att klassrummet och den fysiska miljön i skolan minskar i betydelse. Något som vi ser också gäller för arbetsplatser och de fysiska kontoren som i framtiden kommer ha en förändrad betydelse mot vad de har idag. Möjligheter och utmaningar: Sannolikt ställs allt högre krav på arbetsgivare och utbildningsenheter att man ska ha möjlighet att arbeta och även studera på distans. Även det sociala umgänget kan ske på distans vilket ställer krav på tillgänglig teknik såsom snabb uppkoppling etc. Att erbjuda studier på distans skapar en ökad tillgänglighet till skolan och olika utbildningar och inriktningar vilket också kan leda till en ökad internationell samverkan. För att skolan ska kunna arbeta på distans ställs krav på tillgång till fungerande teknik för såväl elever som lärare där också nya läroformer för att hantera nya undervisningsformer behöver tas fram. Ett företagsklimat där samverkan finns med universitet och skolor i närheten eller i världen eller där nätverk inom branscher och utbildningsinstanser är väl etablerade, skapas på sikt en attraktionskraft som påverkar såväl inflyttning som företagsetableringar. 17(28)

18 10. Ökad konkurrens om arbetskraft och arbetsplatser Vi lever och verkar i en allt mer globaliserad värld vilket också arbetsmarknaden påverkas av. I takt med att arbetsmarknaden blir mer internationell utsätts vi också för större global konkurrens när gränserna mellan länderna, inte minst inom EU, suddas ut. Utbildning blir allt viktigare och många människor skaffar sig mer än en examen från universitet eftersom det krävs i den hårdnande konkurrensen om jobben. I det framväxande tjänste- och tankesamhället konkurrerar man alltmer med tjänster istället för som tidigare med produkter. Detta ställer i många fall krav på medarbetare att ha kompetens till att klara av allt mer komplexa arbetsuppgifter. Oavsett tjänster eller varuproduktion så ökar kraven på produktivitet och effektivitet för att man ska stå sig i den internationella konkurrensen. Med ökande krav på medarbetares kompetens att klara av utmaningar som är komplexa och mångbottnade blir det allt svårare för många arbetsgivare att hitta den rätta kompetensen. Inom specifika områden ser vi därför en ökande brist på såväl kompetens som arbetskraft, något av en mottrend till den ökande konkurrensen för att få ett jobb. Detta dilemma kan påverka Kungsbacka kommuns läge att vara del i en tillväxtregion. Möjligheter och utmaningar: Allt skarpare konkurrens både för individer och för arbetsgivare kan leda till ökade motsättningar mellan de som får arbete i den tuffa konkurrensen och de som hamnar utanför arbetsmarknaden. En konsekvens av den ökade konkurrensen kan också vara större lönespridning mellan olika grupper där en del hamnar utanför, vilket leder till ett ökat utanförskap. Att vara en attraktiv arbetsgivare blir allt viktigare när kampen om personal med önskad rätt kompetens ökar och samarbete mellan näringsliv och offentlig sektor blir allt viktigare för att attrahera önskad kompetens till arbetsplatser i kommunen. Att identifiera var talangerna finns som man vill rekrytera för att sedan vara synlig på dessa arenor blir en viktig utmaning. Kraven kan gälla såväl löner som flexibla arbetstider och andra ofta individanpassade faktorer som bidrar till att en arbetsgivare anses attraktiv av arbetstagare. Kungsbacka har en stor möjlighet i detta då urbaniseringen gynnar kommunen, inkluderat arbetskraftsinvandring. En utmaning som samtidigt varit på agendan de senaste åren är att utforma utbildningar så att de matchar arbetsmarknadens behov. Nästa utmaning är att få människor att vilja söka dem. Att visa vägen till arbete skulle kunna bli en konkurrensfördel för Kungsbacka om man skulle lyckas. En allt mer välutbildad befolkning ställer sannolikt också högre krav på samhället vilket blir en utmaning för Kungsbacka kommun att bemöta. 11. Ändrade former för engagemang i politiken Dagens invånare beter sig alltmer irrationellt, något som återspeglar sig även i den politiska sfären. Vi ser att formerna för engagemanget i den traditionella politiken förändras och går från att handla om de stora penseldragen, att identifiera sig med 18(28)

19 ett och samma parti i samtliga frågor, till att man istället gör sina val baserat på en eller några få enskilda frågor i taget. Vem man väljer att stå bakom bedöms på nytt utifrån varje situation. Via framförallt de sociala medierna förändras också formerna för politiken. Här blir det ändå lättare att engagera sig i s.k. en-frågor där också genomslaget i många fall blir stort, om än tillfälligt. Zappandet mellan olika ideologier har gjort att partitillhörigheten minskar - de politiska partierna minskar i andel. SOM-institutets 1 årliga undersökningar visar förvisso att det politiska intresset har stigit från 1986 fram till 2011 men samma undersökning visar också att intresset för partimedlemskap har minskat tydligt. Partiledaren har i många fall blivit allt viktigare, men detta varierar från partiledare till partiledare och ser olika ut för de olika partierna. Alltfler beslut tas i EU vilket i en del fall gör att allmänheten i många fall kommer längre från besluten, såväl reellt som emotionellt. Detta kan leda till en viss apati och bristande engagemang hos många när man känner att man inte har någon större möjlighet att påverka de beslut som tas i Bryssel Möjligheter och utmaningar: Här finns en utmaning i att antalet kollektiva lösningar blir allt färre och i det traditionella politikutövandet kan få personer komma att bestämma över många något som är viktigt att manövrera så att inte specifika särintressen tar över. I takt med de politiska partiernas legitimitetskris krävs sannolikt en förnyelse och ett omtag av befintliga partier och deras verksamhet. Starka politisk ledare blir både en möjlighet och en utmaning för den politiska sfären. De sociala medierna utgör en viktig del i de nya formerna för engagemang som redan uppstått eller som förväntas uppstå framöver men det finns en mängd olika kanaler som påverkas av detta och skapar nya umgängesformer. I detta sammanhang kan även nya former för beslutsfattande och inflytande komma att utvecklas, där möjligheterna med den nya tekniken öppnar upp för delaktighet som fångar upp även det tysta som inte kommer fram i de gamla kanalerna. Risken kan dock vara att man förlorar helhetsperspektivet vilket kan orsaka splittring och att det även här blir särintressen och en-frågor som tar över. 12. Ökat ideellt engagemang Att det frivilliga engagemanget minskar i Sverige är något många hävdar men forskningen visar att detta är en myt 2. Svenskarnas engagemang i ideellt arbete är större än någonsin och mer än hälften av den vuxna befolkningen arbetar ideellt. Svenskarna är också mycket aktiva i ett internationellt perspektiv. Nya former med hjälp av ny teknik för ideella sektorn gör det också möjligt för alltfler att vara delaktiga på ett sätt som inte alltid kräver fysisk närvaro. Många föreningar inom idrott och föreningsrörelsen upplever, i motsats till denna trend, att det blir allt svårare att få människor att ställa upp med att hjälpa till i 1 Svenska trender , SOM-institutet 2 Svenskarnas engagemang är större än någonsin insatser i och utanför föreningslivet. (Lars Svedberg, Johan von Essen, Magnus Jegermalm) 19(28)

20 verksamheten på frivillig och oavlönad basis. Det är dessutom svårt att få kontinuitet och långsiktighet i det ideella arbetet. En del föräldrar hjälper till en kortare tid, t.ex. när deras egna barn är aktiva men försvinner när barnen avviker. Detta medför i många fall att det blir allt dyrare och även svårare att utföra idrotts- och föreningsaktiviteter. Detta i sig är en utmaning att ta sig an då Kairos Futures ungdomsstudier visar att ett engagemang i en idrottsförening faktiskt stärker barn och ungdomar och rustar dem inför framtiden. Man har kunnat påvisa ett samband mellan engagemang inom en idrottsförening och generell framtidstro. Men engagemanget blir svårare och eldsjälar försvinner, samtidigt som det ställs större krav på engagemanget. Professionalism, pedagogisk erfarenhet, stora kunskaper och erfarenheter inom respektive idrott är ofta krav ifrån dagens föräldrar. Då är det ganska lätt att se att det blir svårt att sålla fram dessa nya tidens eldsjälar inom idrottsrörelsens ideella krafter. Möjligheter och utmaningar: Det krävs spaning utåt och framåt samt en plan för att kunna nyttja de krafter och det intresse som finns för att engagera sig ideellt i olika former. Det är viktigt att kunna hantera detta på ett strukturerat vis, inte minst för att alla ska känna sig välkomna och fortsätta att vilja bidra. En möjlighet i det ökade ideella engagemanget är att det kan ge såväl samhälleliga och ekonomiska mervärden som verkar positivt för kommunen såväl ur ett driftsperspektiv som ur ett mer imagemässigt perspektiv. I de områden som det ideella engagemanget minskar kan det leda till en situation där olika tjänster som tidigare utförts på frivilligt basis nu kostar pengar. Något som ställer ökade krav på kommunen men som också öppnar upp för nya företag och kan komma att bidra till ökat entreprenörskap för att bedriva nya typer av verksamhet. Inom vissa områden kan kvaliteten komma att öka eftersom man ställer högre krav när man betalar för en tjänst. Vid bristande ideellt engagemang finns också risken för att verksamheter minskas eller helt försvinner vilket leder till att de traditionella mötesplatserna blir allt färre. Det kan i sin tur leda till ett ökat utanförskap för de som inte får plats någonstans, inte minst unga kan komma att drabbas av detta. En vidare konsekvens kan bli att nya, informella, strukturer bildas och växer fram. 13. Allt högre krav på kommunen som arbetsgivare En mängd olika drivkrafter ligger bakom trenden om de ökande kraven på kommunen att vara en attraktiv arbetsgivare. Däribland ser vi en ökad konkurrens av arbetskraft med rätt kompetens parallellt med att rekordgenerationen går i pension och i många fall lämnar luckor på arbetsplatserna, vad gäller kunskap och erfarenhet. Bland annat tack vare den framväxande teknikutvecklingen och den ökade individualiseringen, och en ökad upplevd tidsbrist, har synen på arbete förändrats. Att ha möjlighet att kombinera arbete och fritid, med flexibla arbetstider och möjlighet att arbeta på distans är vanliga krav och önskemål från arbetstagare, framförallt i de yngre generationerna. 20(28)