IT-politik för hållbar utveckling och välfärd. Kommunala och regionala perspektiv på strategiska IT-frågor
|
|
- Ingeborg Öberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 IT-politik för hållbar utveckling och välfärd Kommunala och regionala perspektiv på strategiska IT-frågor
2
3 IT-politik för hållbar utveckling och välfärd Kommunala och regionala perspektiv på strategiska IT-frågor Politikens roll i IT-samhällets utveckling behöver förtydligas. Det är viktigt att klara ut vilka frågor som kräver politiska ställningstaganden till skillnad från de bedömningar och vägval som kan lämnas till marknadskrafterna att avgöra. Det är en politisk uppgift att bedöma konsekvenser av samhälleliga förändringar och att prioritera insatser för att motverka segregation och utanförskap. Det är också en viktig politisk uppgift att ta ställning till vilka finansieringsmodeller som kan vara lämpliga och långsiktigt säkerställer tillgång till gemensamma samhälleliga grundfunktioner, som t ex framtidssäker IT-infrastruktur. Sveriges Kommuner och Landsting stödjer kommuner, landsting och regioner i deras verksamheter. Lokal och regional verksamhet måste kunna bedrivas i ett helhetsperspektiv och med utgångspunkt i de skiftande förutsättningar som gäller för medborgare, offentlig förvaltning, näringslivet och samhället i stort inom skilda delar av landet. För strategiskt utvecklingsarbete med stöd av IT räcker det inte med ett avgränsat sektorsperspektiv som utgångspunkt för bedömningar av behov av gemensamma samhälleliga grundfunktioner. Syftet med förbundets positionspapper är att identifiera och beskriva ett antal frågeställningar och problemområden kring IT där det finns behov av politiska överväganden och ställningstaganden. Positionspappret ska vara ett stöd i de strategiska inriktningsbeslut kring IT som ledning och verksamhetsansvariga står inför idag. IT har idag en samhällskritisk roll. För att effektivt kunna utnyttja möjligheterna till verksamhetsutveckling med stöd av IT krävs gemensamma målbilder och bred samverkan. I positionspappret redovisas tio områden där förbundet anser att detta krävs för att IT långsiktigt ska bidra till en hållbar samhällsutveckling. Stockholm i december 2006 Sveriges Kommuner och Landsting Ilmar Reepalu och Lars Isaksson Kommunala och regionala perspektiv på strategiska IT-frågor (positionspapper)
4 Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm Tfn E-post: Webbplats: Beställningsnummer: 5104 Tryckeri: Edita-Västra Aros, Västerås Text: Björn Björk Omslagsillustration: Michael Schneider Form och produktion: Björn Hårdstedt Distribution: Tfn , fax , IT-politik för hållbar utveckling och välfärd
5 Tio punkter för effektivt offentligt utnyttjande av IT Regeringen bör ta initiativ till nationella rådslag med Sveriges Kommuner och Landsting och andra intressenter kring nödvändiga insatser i syfte att öka offentlig sektors effektivitet och produktivitet. Ett vidare syfte är att också stärka svensk konkurrenskraft genom att europeiska och nationella intressen kan synkroniseras med regionala och lokala behov av utveckling. Vi föreslår att följande 10 områden blir föremål för sådana nationella rådslag och därtill kopplade insatser: Ökad integration av IT i verksamhetsutveckling och långsiktig samhällsplanering. Ekonomiska modeller och indikatorer för att bedöma hur IT bidrar till produktivitetsutveckling, effektivitet och en hållbar tillväxt. Modeller för hur olika myndigheters IT-system i ökad grad kan vara en resurs för samverkande verksamheter. Tillgängligheten till framtidssäker IT-infrastruktur. Modeller för offentligt och privat samverkan (OPP) i syfte att trygga långsiktigt och hållbart tillgången till samhällsviktiga IT-funktioner, inkl utveckling av finansieringsmodeller för detta. De legala förutsättningarna kring IT. Kompetensutveckling och stärkt förmåga att använda IT, bland annat genom utvecklingen av lärande organisationer där gjorda erfarenheter blir resurser för att förbättra den egna verksamheten Ökad förmåga inom offentlig sektor att utnyttja gemensamma och öppna standards för att effektivisera offentliga IT-upphandlingar. Kompetensstöd till små och medelstora företag att kunna delta i offentliga e-upphandlingar. Hur kommuner, landsting och regioner kan öka sin medverkan i internationellt utvecklingsarbete och bidra med sina erfarenheter av verksamhetsutveckling med stöd av IT. Kommunala och regionala perspektiv på strategiska IT-frågor (positionspapper)
6 Motiv för föreslagna insatser Informationsteknologin innebär stora möjligheter att förnya och effektivisera den offentliga verksamheten. Den omvälvande och snabba utvecklingen på IT-området kan samtidigt upplevas problematisk, i synnerhet om verksamheter upplever att de påtvingas tekniken utifrån. IT-infrastruktur tillhandahålls i Sverige på en marknad med få inslag av regleringar. Sett över en 20-årsperiod är dock marknaden för elektroniska kommunikationer den enda infrastrukturella marknad som uppvisar en långsiktigt ökad konkurrens och sjunkande priser. (Övriga infrastrukturella marknader är el, järnväg, flyg, taxi, post, Regelutredningen, SOU 2005:4.) Sverige är idag en ledande nation i världen avseende såväl utbyggnad av infrastruktur som utveckling av verksamhet med stöd av IT. Samtidigt ställer den accelererande utbyggnaden av IT-infrastruktur ökande krav på att offentliga behov av samverkande funktioner kan tryggas långsiktigt. Detta kan inte åstadkommas enbart på marknadsmässig bedömningsgrund. Offentlig sektor kan bidra till bättre utveckling av IT-tekniska tillämpningar genom kompetenta beställarfunktioner. En stärkt efterfrågestyrning som utvecklas utifrån allmänpolitiska bedömningar av behov bidrar till att ytterligare stärka Sveriges konkurrenskraft internationellt. En kraftfull IT-politik tar sin utgångspunkt i verksamheternas behov av utveckling och uttrycks i tydliga och uppföljningsbara mål. Politiker och verksamhetsansvariga behöver bättre möjligheter att styra och följa upp att insatser på IT-området bidrar till samhällets måluppfyllelse. Detta kräver samsyn kring ekonomiska modeller och indikatorer för att mäta och bedöma hur IT bidrar till effektivitet och produktivitet. Nationella rådslag Erfarenheterna från de senaste 20 åren visar att orsaken till att stora IT-projekt havererar är ofta att styrningen skett utifrån avgränsade sektorsintressen. Dessa är som regel väl förtrogna med den egna sektorns behov men saknar ofta kunskap om samverkande sektorers behov och förutsättningar. Under de senaste åren finns dock exempel på framgångsrik samverkan mellan statlig och kommunal sektor. Här kan nämnas bredbandsutbyggnaden i glesbygd, vissa e-förvaltningssatsningar, samt den nationella IT-strategin för vård och omsorg. Inom de nämnda exemplen har former för kontinuerlig dialog och samverkan etablerats. Erfarenheterna visar att när sammansättningen av styr- och ledningsfunktioner breddas så stärks konsolidering mot gemensamma mål. Det lägger också en bättre grund för diskussioner kring insatser av gemensamt intresse. Den snabba utvecklingen av tekniska förutsättningar gör att det är viktigt att vissa frågeställningar kan följas kontinuerligt. Regeringen bör därför ta initiativ till att nationella rådslag hålls på en rad områden. Rådslagen bör i första hand omfatta strategiska frågeställningar som ansvar och befogenheter, finansieringsmodeller samt gemensamma läges- och målbilder. IT-politik för hållbar utveckling och välfärd
7 Ökad integration av IT i verksamhetsutveckling och samhällsplanering Marknaden för IT har, utöver konsument- och konkurrenslagstiftningen, få inslag av regleringar. Den karaktäriseras av en stark utbudsstyrning av produkter och tjänster. Utrymmet för innovationer utifrån verksamheters behov är litet, vilket ofta medför att verksamhetsutvecklingen snarare styrs utifrån ett IT-perspektiv än ett verksamhetsperspektiv. IT är inte och bör inte vara ett eget verksamhetsområde utan ska ses som en stödfunktion till kärnverksamheterna. När IT används för att utveckla en verksamhet krävs givetvis planer och program för hur IT kan stödja detta. Det är då viktigt att ITplanerna är förankrade i de allmänpolitiska målen och strategierna för verksamhetens utveckling. De kommunala IT-infrastrukturprogram som upprättats under de senaste åren bör tas tillvara och utvecklas. Staten bör stödja att programmen uppdateras i ljuset av den utveckling som nu sker kring effektiv förvaltning, regionala utvecklingsprogram, EU:s strukturfonder, krishantering, översiktsplanering m fl. Indikatorer för hur IT bidrar till verksamhetsutveckling IT bidrar inte automatiskt till tillväxt, produktivitetsutveckling och ökad effektivitet. IT blir lönsamt först om IT-investeringar görs i harmoni med andra delar av verksamheten som t ex förändringar av verksamhetsprocesser, organisation, arbetssätt och fördjupade relationer mellan producenter och avnämare. Att hantera sådana komplexa frågeställningar kräver generella och jämförbara indikatorer av annat slag än de traditionella statistikuppgifter som idag används för att beskriva IT. För att kunna följa utvecklingen och styra och leda arbetet med IT krävs ekonomiska modeller och indikatorer som gör det möjligt att mäta hur IT-investeringar bidrar till att uppsatta mål nås. Sådana modeller och indikatorer bör tas fram genom ett brett samarbete mellan staten, Sveriges Kommuner och Landsting, branschen och övriga näringslivet. Förbundet arbetar fortlöpande med att identifiera och sammanställa medlemmarnas behov av verktyg för styrning och ledning av IT och har stort intresse av att samverka kring dessa frågor. Vi anser också att forskningen i ökad grad behöver involveras i det utvecklingsarbete som kommer att krävas. Kommunala och regionala perspektiv på strategiska IT-frågor (positionspapper)
8 Samhällets sektorisering och behov av samordning IT brukar betecknas General Purpose Technology och med det menas att teknologin inte är begränsad till en viss sektor eller verksamhet utan är generellt tillämplig i hela samhället. En naturlig följd av detta synsätt är att IT-politiska frågeställningar inom ett område ofta griper in i andra politikområden. Det ställer då särskilda krav på gränsöverskridande samverkan för att de samlade effekterna av IT ska kunna realiseras. Samhällets förmåga att ta till sig tekniken och omsätta den i nya verksamhetsformer är en långsiktig och evolutionär process. Den består i grunden av ständiga, successiva, anpassningar till nya förutsättningar med hjälp av allt bättre tekniska hjälpmedel. Processen ställer också nya och stora krav på dem som leder olika verksamheter. Idag sker verksamhetsutveckling med stöd av IT inte enbart inom särskilda stödfunktioner utan också inom kärnverksamheter som vård, skola och omsorg. Därför anser förbundet att det är viktigt att planerings- och utvecklingsarbete kring IT präglas av en helhetssyn, samtidigt som det operativa genomförandet inom enskilda verksamheter lämpligen sker i små behovsstyrda steg. Samhällets sektorisering kan i grunden vara bra för att effektivt tillgodose verksamhetsmässiga behov inom en enskild sektor. När IT-infrastruktur och IT-tillämpningar införs enbart utifrån en sektors behov och ändamål kan resultatet bli s.k. stuprörslösningar, ett idag alltför vanligt inslag på den svenska IT-kartan. Stuprörslösningar bidrar ofta till suboptimeringar och försvårar möjligheter till analys och konsekvensbedömning på lokal och regional nivå. Suboptimeringar riskerar också att flytta fokus från ansträngningar att nå gemensamma mål till improduktiva intressekonflikter. IT är inte bara ett verktyg för att nå målen för en enskild verksamhets utveckling utan även för att uppnå ökad samordning mellan olika verksamheter. Inte sällan uppstår problem förorsakade av bristande samordning. När detta uppstår redan mellan regeringskansliet och olika statliga myndigheter får det till konsekvens att problem med bristande samordning fortplantas till andra förvaltningsnivåer. Därför är det viktigt att regeringen uppmärksammar frågan om sektorsöverskridande samordning av IT-frågor i sina riktlinjer till statliga myndigheter och bolag. IT-utvecklingen inom offentlig sektor har under åren förändrats från IT-lösningar i enskilda verksamheter till att mera handla om generella IT-funktioner för samverkande verksamheter. Offentlig sektor behöver någon form av försiktighetsprincip i planeringsarbetet kring IT för att myndigheters IT-tillämpningar ska kunna vara till nytta även för samverkande verksamheter. Lyckas man inte med det finns en stor risk att enskilda myndigheters IT-lösningar medför ökade kostnader för kommuner, landsting och regioner. Myndigheter bör åläggas att upprätta systemkonsekvensbeskrivningar när man tar initiativ till IT-lösningar som berör samverkande myndigheter och organisationer. Betydande konsekvenser ska identifieras, beskrivas och bedömas ur ett helhetsoch nyttoperspektiv. Faktorer som långsiktighet, standards, samhällsekonomisk nytta, behov av kompetens och kunskapsuppbyggnad, riskbedömning och analys bör belysas. Konsekvensanalys av ett noll-alternativ, alternativa lösningar, strategier för fortsatt utveckling samt de marknadsmässiga förutsättningarna för tillhandahållandet bör också redovisas. IT-politik för hållbar utveckling och välfärd
9 Anpassning av de legala förutsättningarna Lagar och regler upplevs av många som ett hinder för utveckling med stöd av IT. Översynen av juridiska förutsättningar för verksamhetsutveckling med IT-stöd inom offentlig sektor bör därför intensifieras. Inte minst bör kunskapen ökas om hur befintligt regelverk kan tillämpas. Samtidigt finns berättigade krav på nya arbetsformer och organisation med stöd av IT. I de fall verksamhetsmässiga krav på förnyelse råkar i konflikt med gällande juridiska förutsättningar bör analys göras av lämpliga förändringar i regelverken. Behovet av översyn gäller flera rättsområden, som kommunal samverkan, offentlig upphandling, personlig integritet och frågeställningar kopplade till att IT är gränsöverskridande. Det bör understrykas att inte i något sammanhang finns skäl att acceptera att användning av IT medför en försämrad rättssäkerhet. En framtidssäker IT-infrastruktur Marknaden för elektroniska kommunikationer i Sverige består av några få stora nationella aktörer i kombination med ett stort antal lokalt etablerade bredbandsnät stadsnät. IT-infrastruktur har även etablerats utifrån skilda sektorsändamål som fast telefoni, public service, mobil telefoni m fl. Flera nätägare konkurrerar om kunderna med delvis parallella infrastrukturer. Det finns inte längre en sammanhållen IT-infrastruktur som förvaltas av en ägare. IT-infrastrukturen är splittrad vad avser tekniska plattformar, affärsmodeller och ägarförhållanden. I marknadsområden där det finns kommersiella förutsättningar kan vi konstatera att såväl konkurrens som utbud ökar. Samtidigt är delar av glesbygden fortfarande eftersatta såväl avseende utbyggnad som vad gäller fungerande konkurrens. En framtidssäker infrastruktur måste kunna etableras i områden där marknaden inte agerar vilket inte minst reser frågan om finansieringsmodeller. Det utredningsarbete som pågår inom staten och EU kring dessa frågor kommer förhoppningsvis redan under år 2007 att resultera i en klarare bild av tillgänglighet till framtidssäker IT-infrastruktur i landet. Förbundet vill i detta sammanhang framhålla vikten av att ta tillvara de erfarenheter som gjorts inom kommunal sektor när det gäller bredbandsutbyggnaden i glesbygd. Ansvarig statlig myndighet bör presentera förslag till hur samhällsviktiga grundfunktioner på området ska tryggas långsiktigt och hållbart. Internet har utvecklats till en stor bärare av samhällsviktiga tjänster och information. Det är därför nödvändigt att föra en diskussion om hur samhällsviktiga tjänsters tillgänglighet via Internet kan säkras. Sådana tjänster ställer specifika grundläggande krav på säkerhet, sekretess och identifiering. Vissa e-tjänster reser även krav på prioritet och vidareförmedlingsplikt i näten. Hur samhällsviktiga behov av e-tjänster ska kunna tillgodoses på en kommersiell marknad är en viktig fråga att besvara. Kommunala och regionala perspektiv på strategiska IT-frågor (positionspapper)
10 Finansieringsmodeller En rad offentliga e-tjänster, som t ex trygghetslarm för äldre, måste nå sina mottagare och fungera inom ramen för avtalad avbrottssäkerhet. Som beställare och kund måste offentlig sektor kunna ställa avtalsmässiga krav på operatörer om tjänsternas tillgänglighet vilket reser frågor kring prioritet, vidaresändningsplikt, samtrafik och säkerhet för samhällsviktiga e-tjänster. En svårighet i dagens marknadssituation är att detta förutsätter någon form av samverkan mellan offentliga myndigheter och privata marknadsaktörer. Det finns idag inte någon modell för hur sådan offentlig-privat samverkan ska utformas för att tillgodose samhälleliga behov på ett rättssäkert sätt. Hur ska offentliga myndigheters samverkan med privata marknadsaktörer utformas med beaktande av såväl rättsäkerhet, samhälleliga behov som privata affärsintressen? Dessa förutsättningar måste klaras ut för att framgent möjliggöra effektiv samverkan mellan privata och offentliga aktörer (OPP). Med utgångspunkt i frågan om tillgängligheten måste överläggningar på nationell nivå snarast inledas kring fortsatt offentligt agerande när det gäller tillgänglighet till infrastruktur och framtida finansieringsmodeller. Frågor om vad som ska vara kostnadsbaserat och vad ska vara marknadsprissatt eller vad ska vara samfinansierat respektive sektorsfinansierat behöver belysas och besvaras. Kunskapsuppbyggnad på IT-området Kunskapsuppbyggnaden kring strategiskt viktiga frågeställningar inom IT-området måste förbättras. För att stimulera verksamhetsutveckling med stöd av IT är det därför viktigt att sprida forskningsresultat och kunskapsöversikter. Offentlig sektor måste också i högre grad än hittills utveckla sin förmåga att använda IT på ett sätt som i organisationsteorin kallas lärande organisationer. Sådana organisationer lär av egna och andras erfarenheter och utvecklar ständigt ny kunskap och nya arbetssätt utifrån dessa. Ett sätt att stödja sådan kunskapsuppbyggnad är att skapa incitament och system för att belöna återrapportering av fel och misstag i den egna verksamheten. Sådan incidentrapportering är en effektiv hjälp till egen kunskapsuppbyggnad och är vanlig inom tillverkningsindustrin, speciellt flyget. Det finns inga skäl till varför offentlig sektor inte skulle kunna tilllämpa detta framgångsrikt. Nya former för samverkan mellan privat och offentligt, samt näringsliv och forskning och högskolor behöver etableras. Här har staten en viktig roll. Att i bred samverkan etablera kompetenscentra (Centers of Excellence) inom vissa områden är ett viktigt steg i denna riktning. IT-politik för hållbar utveckling och välfärd
11 Offentlig upphandling av IT Offentlig upphandling av IT har huvudsakligen handlat om inköp av produkter och tjänster som erbjuds av marknadens aktörer. Fokus har legat på att utarbeta krav specifikationer som styrmedel för upphandlingen. Inte sällan leder detta till avtalsmässig och teknisk inlåsning hos leverantören och kunden har begränsade möjligheter att byta leverantör. En annan effekt av detta är att möjligheterna att köpa innovationer, d v s något som köparen vill ha men inte kan förpackas på samma sätt som traditionella produkter och tjänster, blir mycket begränsade eller rent av obefintliga. Framtidssäker IT-infrastruktur, elektronisk legitimation och verksamhetsutveckling med stöd av IT är exempel på funktioner som åstadkoms genom kombinationer av många olika IT-produkter och tjänster. Ett sätt att kunna hantera detta bättre framöver är att förändra offentliga upphandlingar av IT mot att i större omfattning upphandla funktioner. Detta är också viktigt för ökad konkurrens och möjligheterna att ställa krav på leverantörerna. Funktionsupphandling kräver ett väl genomtänkt system för viktning av funktionalitet kontra pris för att effektivt kunna styra upphandlingen till det kunden vill ha. För detta krävs stöd, kompetensutveckling och en genomtänkt satsning på gemensamma och öppna standarder. Öppna standarder Arbetet med öppen källkod och öppna standarder har sin utgångspunkt i konkurrensförhållandena på marknaden. Offentlig verksamhet har inget intresse av att själv utveckla IT-baserade tjänster och producera kod för att styra datorer och utrustning för elektronisk kommunikation. Det engagemang som förekommer kring detta idag ska ses mot bakgrund av en önskan om att bryta stora IT- leverantörers dominans på marknaden i syfte att bredda utbudet och sänka verksamheternas kostnader för IT. En viktig del i en strategi för att sänka IT-kostnaderna är att öka möjligheterna att förvalta och återanvända utvecklingsarbete kring gemensamma IT-baserade tillämpningar som finansierats med skattemedel. Sådant utvecklingsarbete av ska vara tillgängligt för andra intressenter och vara en resurs som sänker kostnaderna i deras utvecklingsarbete. Detta kräver förutom ett omfattande kunskapsstöd också ett klargörande av licensformer och villkor. Detta menar vi är ett allmänintresse som det skulle kunna vara motiverat att stödja med allmänna skattemedel. Sveriges Kommuner och Landsting och Stockholms Läns Landsting har inlett ett sådant samarbete kring öppen programutveckling i programverket.org. Målet är att detta ska möjliggöra en effektivare IT-användning genom ökat nyttjande av gemensamma funktioner och underlätta samarbete och samverkan mellan både IT-system och offentliga verksamheter. Kommunala och regionala perspektiv på strategiska IT-frågor (positionspapper)
12 SME och offentliga upphandlingar Stora samhällsekonomiska vinster kan uppnås genom ett brett införande av elektronisk upphandling. För stora företag är detta normalt inte något problem men för flertalet små företag kan tröskeln bli alltför hög. Om inte elektronisk upphandling ska bli konkurrensbegränsande är det är viktigt att alla företag, oavsett storlek, ges samma möjligheter att delta. För att små och medelstora företag ska kunna delta meningsfullt i offentliga elektroniska upphandlingar krävs ett omfattande kunskapsstöd. Ansvarig statlig myndighet bör ges i uppdrag att i samverkan med företrädare för kommunal och privat sektor utarbeta program och finansieringsmodell för detta. Här bör det arbete som hittills gjorts av staten tas tillvara samtidigt som särskilda resurser bör avsätts för att stödja införandet av elektronisk upphandling. EU och kommunal sektor EU:s arbete med allmännyttiga tjänster kan få stor betydelse för etablerande och tillgång till nät och infrastruktur för elektronisk kommunikation. Det är därför viktigt att Sverige deltar aktivt i detta arbete för att kunna överföra såväl näringslivets som offentlig sektors erfarenheter. En ökad medverkan från kommuner, landsting och regioner i internationellt utvecklingsarbete gör att de kan bidra med sina erfarenheter av verksamhetsutveckling med stöd av IT. Det finns flera exempel på att ett ökat offentligt erfarenhetsutbyte med andra länder leder till en stärkt efterfrågan på svenska företags produkter, tjänster och kunskap på området. Detta är alltså bra för svensk konkurrenskraft och regeringen bör stödja och stimulera en sådan utveckling. I sitt positionspapper om EU framtida forskningspolitik efter 2006 har förbundet pekat på behovet att stimulera strategiska svenska ansökningar till EU:s forskningsprogram. Exempel på viktiga områden är IT i vården, samhällets krishantering och framtidens äldreomsorg. 10 IT-politik för hållbar utveckling och välfärd
13 Rapporter och bakgrundsmaterial En lärande politik för tillväxt och välfärd, rapport rörande regeringsuppdrag att utvärdera svensk IT-politik, Institutet för tillväxtpolitiska studier, A2003:15, Kurt Lundgren m fl, december år 2003 e-förvaltning och samverkan, verksamhetsutveckling med IT-stöd i kommuner och landsting, Sveriges Kommuner och Landsting, avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad, Bengt Svenson, januari år 2005 En ökad tillväxtorientering av transportpolitiken, positionspapper från Sveriges Kommuner och Landsting inför en ny transportpolitisk proposition, februari år 2005 IT i näringslivet - verksamhetsutveckling och transformation, PM till ITFoU-enheten vid Näringsdepartementet som underlag för arbetet med den nya IT-propositionen, Kurt Lundgren, Jan Odhnoff, Inga Hamngren, april år 2005 i2010 Det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning, meddelande från kommissionen till rådet, europaparlamentet, europeiska och sociala kommittén samt regionkommittén, KOM(2005) 229 slutlig, juni år 2005 Från IT-politik för samhället till politik för IT-samhället, regeringens proposition 2004/05:175, juli år 2005 Regionalpolitik som tillväxtpolitik, retorik och substans i den regionala utvecklingspolitiken Institutet för tillväxtpolitiska studier, A2005:011, juli år 2005 Kommunal IT i samverkan, juridiska förutsättningar för olika samverkansformer, Sveriges Kommuner och Landsting, avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad, Christer Hjert, Björn Björk m fl, juli år 2005 Effekter av offentliga IT-investeringar, PM nr 6, augusti år 2005, SLL Regionplane- och trafikkontoret, Margareta Nitz Sköldborg m fl Samverkan pågår, möjligheter och begränsningar, Sveriges Kommuner och Landsting, avdelningen för ekonomi och styrning, Åsa Ehinger Berling, Tommy Rosén, september år 2005 Från IT-politik för samhället till politik för IT-samhället, sammanfattning av regeringens proposition 2004/05:175, september år 2005 IT och tillväxt Hur IT skapar värden i näringsliv och offentlig förvaltning, diskussionsunderlag för ett FoUprogram, Kurt Lundgren, september år 2005 Regional politik, hur ser regionerna på utvecklingsfrågorna? Sveriges Kommuner och Landsting, avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad, Jan-Åke Björklund, september år 2005 e-stöd till mindre företag (SME) vid offentlig upphandling, slutrapport från studentprojekt vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, Kurt Lundgren, november år 2005 Analysrapporten. Produktivitet på andra villkor. Sveriges Kommuner och Landsting, avdelningen för ekonomi och styrning, Maj-Lis Åkerlund, Per-Lennart Börjesson, november år 2005 Positionspapper om EU:s forskningspolitik efter år 2006, Sveriges Kommuner och Landsting, avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad, Jonny Paulsson, år 2004 En forskningsstrategi för kommuner, landsting och regioner, Sveriges Kommuner och Landsting, Jonny Paulsson, Lars Roswall, Jesper Stenberg, år 2003 Kommunala och regionala perspektiv på strategiska IT-frågor (positionspapper) 11
14 IT-politik för hållbar utveckling och välfärd Kommunala och regionala perspektiv på strategiska IT-frågor Syftet med detta positionspapper är att identifiera och beskriva ett antal frågeställningar och problemområden kring IT där det finns behov av politiska överväganden och ställningstaganden. Positionspappret ska vara ett stöd i de strategiska inriktningsbeslut kring IT som ledning och verksamhetsansvariga står inför idag. Beställningsnummer: Stockholm. Besök: Hornsgatan 20 Tfn: Webbplats: Fler exemplar av denna skrift kan beställas på tfn , fax eller förbundets publikationswebbplats
KommITS maj 2006 Hur kan och vill Sveriges Kommuner och Landsting bidra?
KommITS maj 2006 Hur kan och vill Sveriges Kommuner och Landsting bidra? 1 Exempel: Bredbandsutbyggnaden Hultsfred Hearing på Hornsgatan Samarbete med utredningen Förhandlingar mellan förbunden och departementet
Läs merRiktlinjer för IT i Halmstads kommun
Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5
Läs merPrinciper för styrning av kommunal bredbandsverksamhet
Principer för styrning av kommunal bredbandsverksamhet Lokala Bredbandsnät 2006 - Ägande Saknar (114) Kommunalt (139) Privat (16) Blandat (21) Inledning Dessa principer för styrning av kommunal bredbandsverksamhet
Läs merIT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18
IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens
Läs merSOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,
Läs merKommunerna är på e! Bengt Svenson. Sveriges Kommuner och Landsting. IT-strateg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad
Kommunerna är på e! Bengt Svenson IT-strateg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 08-4527430 bengt.svenson@skl.se Offentliga Rummet Västerås 080603 1 Meny e-förvaltningsmätning
Läs merBefintliga strategidokument och utredningar
Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på
Läs merBra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna
Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se
Läs merIT- i svensk offentlig sektor minst 40 års lärorika erfarenheter
!! IT- i svensk offentlig sektor minst 40 års lärorika erfarenheter 1960 1979 Samhällsdata digitaliseras och lagras i databaser Stordatorer 1980 1984 Lokala nätverk Stordatorer + terminaler 1985 1989 Lokala
Läs merPolicy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014
Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Ledning och styrning av IT i kommunen Kommunen har sedan många år en central IT-avdelning med ansvar för drift
Läs merStrategiska förutsättningar
ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade
Läs merBjörn Björk IT strateg/projektledare
www.lf.svekom.se/it Björn Björk, IT-enheten nr 1 Björn Björk IT strateg/projektledare Svenska kommunförbundet / Landstingsförbundet tel: 08-452 74 25 mobil: 0703-25 51 25 epost: bjorn.bjork@svekom.se Projekt
Läs merMotion 33 - Förbättra förutsättningarna för digitaliseringen
MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4255 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Sara Meunier Anders Nordh Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Katarina Svärdh Motion 33 - Förbättra förutsättningarna för
Läs merITPS utvärdering av IT-politiken En lärande IT-politik
ITPS utvärdering av IT-politiken En lärande IT-politik Internetdagarna Elisabet Frankenberg 070-337 07 19 Agenda Kort om ITPS Utvärdering av IT-politiken Delstudie: Bredbandsutvecklingen Institutet för
Läs merStrategi för digitalisering
Strategi för digitalisering Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2017:666 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades den:
Läs merFör Sveriges landsbygder
s slutbetänkande För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd SOU 2017:1 Kommitténs uppdrag Regeringen tillsatte i juni 2015 en Parlamentarisk Landsbygdskommitté
Läs merIT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05
IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och
Läs merYttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-11-18 LS 2015-1121 Landstingsstyrelsen Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)
Läs merBredbandsstrategi 2012
1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven
Läs merEn funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle
YTTRANDE Vårt ärendenr: 16/05528 2016-12-16 Ert dnr: S2016/04598/FST Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för vård och socialtjänst Henrik Gouali Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM En funktionshinderspolitik
Läs mer2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg
2009-06-11 SIDAN 1 Nationell IT-strategi för vård och omsorg Tillämpning för Stockholms stad BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 2009-06-11 SIDAN 2 Bakgrund Hösten 2006 beslutades att en beställarfunktion skulle
Läs merGöteborgs Stad bedömer såväl omvärldsanalysen (Kapitel 3) som de perspektiv betänkandet tar sin utgångspunkt i som relevant.
Till Näringsdepartementet s.registratoregeringskansliet.se s.fsegeringskansliet.se Yttrande till Näringsdepartementet - Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden, SOU 2015:91 (Regeringskansliets
Läs merRIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet
RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer
Läs merStrategi för digital utveckling
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Strategi Utvecklings- och 6 kommunikationsavdelningen Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Henrik Svensson Landstingsstyrelsen 2018-05-22
Läs mer1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument
1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Strategi Beslutad av Kommunfullmäktige 2018-02-21 20 Dokumentansvarig IT-chef Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning 1 Inledning...4 2 Övergripande mål och
Läs merKommittédirektiv. Åtgärder för att öka småföretagens itanvändning. Dir. 2011:54. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2011
Kommittédirektiv Åtgärder för att öka småföretagens itanvändning Dir. 2011:54 Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2011 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska bl.a. analysera it-användningen
Läs merE-förvaltningsmätning i Sveriges kommuner 2006
E-förvaltningsmätning i Sveriges kommuner 2006 Bengt Svenson IT-strateg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 08-4527430 bengt.svenson@skl.se Sambruk 070504 1 Trender
Läs merYttrande över slutbetänkande av Parlamentariska landsbygdskommittén SOU 2017:1
Regeringskansliet Näringsdepartementet Yttrande över slutbetänkande av Parlamentariska landsbygdskommittén SOU 2017:1 För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd
Läs merYttrande över Innovationsupphandling (SOU 2010:56) (Ert Dnr: N2010/6152/FIN
Näringsdepartementet 103 33 Stockholm 2010-12-22 Maria Sandqvist maria.sandqvist@teknikforetagen.se 08-782 09 30 Yttrande över Innovationsupphandling (SOU 2010:56) (Ert Dnr: N2010/6152/FIN Sammanfattning
Läs merVåld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar
Läs merTankar om IT och Tillväxt
Avdelningen för Tillväxt och Samhällsbyggnad Tankar om IT och Tillväxt Vilket värde skapar IT i företag, i offentlig sektor och i samhället i stort? Internetdagarna 2005, Clarion Hotel Björn Björk 1 IT
Läs merDenna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.
Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:
Läs merFörvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV
Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen
Läs merEn enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag
Offentliga rummet 2007-05-30 Bo Frändén bo.franden@verva.se 08-5505 5745 Grundfakta om VERVA Enrådighetsverk med ett råd Generaldirektör Lena Jönsson chef för myndigheten 6 Enheter Ca 100 anställda 60
Läs merFör Sveriges landsbygder
s slutbetänkande För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd SOU 2017:1 Därför behövs ny sammanhållen landsbygdspolitik Det behövs tydliga mål för olika. politikområdens
Läs merPrinciper för kommunala insatser på bredbandsområdet
Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet En sund konkurrens leder till att varor och tjänster utvecklas gynnsamt för konsumenterna. Detta gäller även bredbandsmarknaden. Dan Sjöblom, generaldirektör
Läs merDagen e. Mats Östling, Bengt Svenson. Sveriges Kommuner och Landsting. IT-strateger Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad
Dagen e Mats Östling, Bengt Svenson IT-strateger Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 08-4527430 bengt.svenson@skl.se 08-4527436 mats.ostling@skl.se Eslöv 080118
Läs merInriktning och mål för kommunernas IT-samverkan
Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Nätverk 1 Föreläsare Christer Haglund, Sveriges Kommuner och Landsting Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Verksamhet Ökat erfarenhetsutbyte
Läs merUtkast av lagrådsremissen Ny kollektivtrafiklag. Sammanfattning N2010/1026/TE
KKV1001, v1.1, 2009-04-24 2010-02-18 Dnr 137/2010 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Utkast av lagrådsremissen Ny kollektivtrafiklag N2010/1026/TE Sammanfattning Konkurrensverket har allmänt sett
Läs merBredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun
2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det
Läs merSvenska e-legitimationer och certifikat. Wiggo Öberg, Verva
Svenska e-legitimationer och certifikat Wiggo Öberg, Verva Presentation av rapport och förslagets inriktning Historia och bakgrund Målbild Alternativa vägar Förslag Genomförande Frågor, synpunkter och
Läs merOffentliga Rummet, 2007 Örebro
Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Offentliga Rummet, 2007 Örebro Effektiv modern förvaltning med stöd av IT Björn Björk Bengt Svenson Samhällsuppdrag och infrastruktur Fritid Omsorg Kultur El,
Läs merPolicy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt
Läs merEtnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter
VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER
Läs merE-strategi för Strömstads kommun
E-strategi för Strömstads kommun Antagen 2016-11-24 KF 134 1. Sammanfattning 3 2. Förutsättningar 3 3. Syfte 3 4. Vision och övergripande mål 3 5. Områden med avgörande betydelse för kommunens mål 4 6.
Läs merIT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014
IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi
Läs merKommittédirektiv. Inrättande av en ny myndighet för hållbar tillväxt i företag och ökad nationell och regional konkurrenskraft. Dir.
Kommittédirektiv Inrättande av en ny myndighet för hållbar tillväxt i företag och ökad nationell och regional konkurrenskraft Dir. 2008:69 Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008 Sammanfattning
Läs merInternetdagarna 2007. Infrastruktur och samhälle Bredbandsutbyggnaden. Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad. Sveriges Kommuner och Landsting
Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Internetdagarna 2007 Infrastruktur och samhälle Bredbandsutbyggnaden Björn Björk, Sveriges Kommuner och Landsting Åke Hedén, David Troëng, Lars Hedberg, Örjan
Läs merKommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015
Kommittédirektiv Statliga finansieringsinsatser Dir. 2015:21 Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga behovet av statliga marknadskompletterande
Läs merRiktlinje för bredband
STYRDOKUMENT Sida 1(8) Riktlinje för bredband Område Program Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Fastställd Nämnd, datum, Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad Diarienummer 2 Innehållsförteckning 1. Syfte och
Läs merRiktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete
Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...
Läs merEn ny strukturfondsperiod. Ellinor Ivarsson Avd för tillväxt och samhällsbyggnad
En ny strukturfondsperiod Ellinor Ivarsson Avd för tillväxt och samhällsbyggnad EU:s långtidsbudget 2014-2020 Skydd och förvaltning av naturresurser 33,90% 38,90% Frihet, säkerhet och rättvisa EU som global
Läs merSOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING
för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2011-10-19, 125 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 1.1... 2 1.2 E-vision... 2 1.3 Informationssäkerhetspolicy... 2 2 Styrande principer... 2 2.1 Fokusera
Läs merStrategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler
Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för IT Riktlinjer för IT 1 Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 20 juni 2011 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning
Läs merARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM
ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION
Läs merDigital strategi för Uppsala kommun 2014-2017
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,
Läs merRegeringens IT-Politiska Strategigrupp
Regeringens IT-Politiska Strategigrupp 2004-11-01 Patrik Fältström Ledamot Regeringens IT-politiska strategigrupp Näringsdepartementet Regeringens IT-politiska strategigrupp Ulrica Messing, ordförande
Läs merKommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.
Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning
Läs merIt inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015
It inom Polisen Nationell it-strategi 2010/2015 1010101 1010101 1010101 1010101 2010 2015 En it-strategi för att lösa och förebygga fler brott Med ett förnyat och effektivare it-stöd kan Polisen lösa och
Läs merKan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser?
Kan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser? SKL:s programberedning barns och ungas hälsa Augusti 2015 - Maj 2017 2016-09-02 2 Beredningens uppdrag Hur en gemensam kraftsamling kan
Läs merEnklare i esamhället. Lennart Jonasson
Enklare i esamhället Lennart Jonasson Den digitala revolutionen - Den digitala revolutionen ändrar på ett omvälvande sätt förutsättningarna för stora delar av samhällslivet, såväl nationellt och internationellt
Läs merStrategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Avgränsningar... 4 3.2 Beroenden till andra processerv... 4 4. Nuläge... 4
Läs merBredbandsstrategi Burlövs kommun
1/5 FÖRFATTNINGSSAMLING BKFS 2018:9 DIARIENUMMER KS/2018:459-005 Bredbandsstrategi 2018 2022 Burlövs kommun Strategisk inriktning för bredbandsutbyggnaden i Burlövs kommun Burlöv är en kommun i stark tillväxt
Läs merInternationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner
Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings
Läs mer65 Digitaliseringsstrategi för Gagnefs kommun (KS/2019:73)
Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2019-05-21 1 (1) 65 Digitaliseringsstrategi för (KS/2019:73) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Anta Digitaliseringsstrategi för. Ärendebeskrivning
Läs merARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM
ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION
Läs merIT-policy för Växjö kommun
Styrande dokument Senast ändrad 2011-05-02 IT-policy för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig IT-enheten Dokumentnamn IT-policy för Växjö kommun Fastställd/Upprättad Kommunfullmäktige
Läs merInformation kring VG2020 och strategisk styrning
Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar
Läs mereprogram 2025 Verksamhetsutveckling med e-stöd
Verksamhetsutveckling med e-stöd eprogram 2025 beslutades av kommunfullmäktige den 29 augusti 2013. Förord Under 2009 inleddes diskussionen kring uppdatering av eprogrammet. Det då gällande eprogrammet
Läs merMeddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar:
EU KOMMISSIONENS STANDARDISERINGSPAKET: MEDDELANDE OCH FÖRORDNING HUVUDINNEHÅLL Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem
Läs merDigitaliseringens transformerande kraft
Digitaliseringens transformerande kraft Vad innebär utvecklingen? Omvärldsanalys Vad bör staten göra? förslag till strategiska områden för digitaliseringspolitiken förslag inom sakområden Om Digitaliseringskommissionen
Läs merÖverenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå
Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del
Läs merRedovisning av åtgärder med anledning av förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete
Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag 1 (6) Redovisning av åtgärder med anledning av förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete Sammanfattning
Läs merDigitaliseringen av det offentliga Sverige
Digitaliseringen av det offentliga Sverige Magnus Enzell Enheten för digital förvaltning 1 Hur arbetar regeringen med digitalisering? N Infrastruktur Bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson
Läs merDigitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden (SOU 2015:91)
REMISSVAR 1 (6) ERT ER BETECKNING 2016-02-23 N2015/08335/ITP Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden (SOU 2015:91) Statskontoret
Läs merDigitalisering av det offentliga Sverige
Digitalisering av det offentliga Sverige 2016-08-28 Frukostseminarium Mål för digitaliseringen av det offentliga Sverige Förvaltningspolitik It-politik Digital förvaltning Digitalt först En innovativ och
Läs merPROJEKTPLAN, ETAPP 1 FÖR INSATSOMRÅDE 3 - TEKNISK INFRASTRUKTUR
PROJEKTPLAN, ETAPP 1 FÖR INSATSOMRÅDE 3 - TEKNISK INFRASTRUKTUR En del av aktionsprogrammet för Kommunal ITsamverkan i vård och omsorg, 20081001-20111231 1 Aktiviteter 2009-2010 1. Kommuners och landstings
Läs merPolicy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Reviderad av kommunstyrelsen 2018-03-06, 64 Denna
Läs merIT-policy inom Stockholms läns landsting
LS 1109-1224 IT-policy inom Stockholms läns landsting 2011-10-18 Beslutad av landstingsfullmäktige 2012-03-20 2 (8) Innehållsförteckning Innehåll Syfte...3 Omfattning...3 Intressenter...3 Medborgarna...
Läs merÖvergripande utvecklingsfrågor. Partnerträff, Gävle
Övergripande utvecklingsfrågor Partnerträff, Gävle 2018-03-06 Innehåll Regeringens ambitioner och initiativ esam och Myndigheten för digitalisering Nationella geodatastrategin Geodatarådets handlingsplaner
Läs merDET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR
DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR FÖRSKOLA OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET INFORMATION TILL DIG SOM NYBLIVEN FÖRÄLDER I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ
Läs merStärk regionernas roll i landsbygdspolitiken för en sammanhållen utveckling i hela landet
STÄLLNINGSTAGANDE Vårt ärendenr: 2019-06-14 Sektionen för lokal och regional utveckling Ellinor Ivarsson, Gustaf Rehnström Näringsdepartementet 10333 STOCKHOLM Stärk regionernas roll i landsbygdspolitiken
Läs merEvidensbaserad praktik
positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser
Läs merEn sammanhållen politik för Sveriges landsbygder. För ett Sverige som håller ihop (2017/18:179)
En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder För ett Sverige som håller ihop (2017/18:179) Övergripande mål En livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och
Läs merNationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad
Utlåtande 2009: RI (Dnr 031-2279/2008) Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande 1. Den Nationella IT-strategin
Läs merKommittédirektiv. Koordinator för samverkan inom storstadspolitikens lokala utvecklingsarbete. Dir. 2006:66
Kommittédirektiv Koordinator för samverkan inom storstadspolitikens lokala utvecklingsarbete Dir. 2006:66 Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare
Läs merStällningstagande Digital identitetshantering
STÄLLNINGSTAGANDE DIGITAL IDENTITETSHANTERING 2019-04-12 1 (6) Avdelning för Digitalisering Ställningstagande Digital identitetshantering Sammanfattning SKL anser, gällande E-legitimation till alla att:
Läs merPostadress Besöksadress Telefon Stockholm LM Ericssons väg 30, Hägersten
1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning avseende Ramverk för it-kostnader Sammanfattning Enligt Försäkringskassans regleringsbrev för 2017 ska myndigheten delta i arbetet med att undersöka
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2005:150 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Fastställande av riktlinjer för landstingets internationella arbete Föredragande landstingsråd: Ingela Nylund Watz Ärendet Landstingsdirektören
Läs merKommittédirektiv. Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag. Dir. 2010:55. Beslut vid regeringssammanträde den 12 maj 2010
Kommittédirektiv Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag Dir. 2010:55 Beslut vid regeringssammanträde den 12 maj 2010 Sammanfattning En särskild utredare ska underlätta införandet av en ny planoch
Läs merStrukturfondspartnerskap och regionalfonden
Strukturfondspartnerskap och regionalfonden Växjö 27 april 2015 Satsningar på jobb och tillväxt i regionalfonden 16 miljarder 2020 Forskning och innovation IT Entreprenörskap Koldioxidsnål ekonomi Hållbara
Läs merNy teknik kräver nya tankar!
Ny teknik kräver nya tankar! Plenarpass 1 Föreläsare Carola Gunnarsson, Ny teknik kräver nya tankar! Offentliga Rummet i Norrköping den 26 maj 2009 Det sägs att den som har gjort en resa har något att
Läs merPå väg mot ett Stockholm i världsklass
På väg mot ett Stockholm i världsklass Utmaningar inom upphandling och inköp Daniel Moius Chef upphandling och konkurrens Stadsledningskontoret The Capital of Scandinavia Det tredje stora steget The Capital
Läs merBredbandsstrategi. Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans
Bredbandsstrategi Piteå kommun 2017-2020 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bredbandsstrategi Strategi 2017-02-13, 15 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast
Läs merInnovationsvänlig upphandling
Kort om Innovationsvänlig upphandling Tänk på att informationen i detta material inte har uppdaterats sedan januari 2014. Aktuella lagar (inklusive beloppsgränser) har förändrats sedan dess och praxis
Läs merDigitaliseringens transformerande kraft
Digitaliseringens transformerande kraft Vad innebär utvecklingen? Omvärldsanalys Vad bör staten göra? förslag till strategiska områden för digitaliseringspolitiken förslag inom sakområden Kunskap och bred
Läs merTeknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning
Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Presentation målbild, syfte och omfattning Sara Meunier Kurt Helenelund Version PA2 Svenska Kommunförbundet
Läs merÄgardirektiv för Årjängs nät AB
Ägardirektiv för Årjängs nät AB Antaget av Årjängs kommunfullmäktige 2015-09-28 112. Fastställt på bolagsstämma 2016-01-13. 1. Bolaget som en del av den kommunala organisationen Bolaget ägs av Årjängs
Läs merRemissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16)
Näringsdepartementet Enheten för innovation och forskning 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-06-08 Ulrica Dyrke N2015/2421/IF Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU
Läs mer