Omvärlds- och trendanalys

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Omvärlds- och trendanalys"

Transkript

1 Omvärlds- och trendanalys januari 2015 Jens Nilson och Peter Kisch

2 Innehållsförteckning Arbetsprocess... 5 Avgränsningar... 6 Trend 1 - Befolkningen förändras vilket ställer förändrade krav på skola, vård och omsorg samt andra välfärdsfunktioner... 7 Bakgrund - Lund... 7 Konsekvenser... 8 Trend 2 - Lunds attraktivitet och Lunds kommun som arbetsgivare...10 Bakgrund...10 Arbetsmarknaden i kommunen...10 Arbetslöshet och polarisering...11 Konsekvenser...12 Trend 3 - Platsen Lund allt viktigare med attraktiv, smart och hållbar stad...13 Staden som motor för utveckling...13 Glokala Lund...13 Stadens själ allt viktigare...14 Nya sätt att använda staden på...14 Synen på mobilitet ändras...14 Ökad polarisering även i Lund...15 Miljöfrågorna fortsatt avgörande för stadens utveckling...15 Konsekvenser...16 Trend 4 - Rådigheten minskar Lunds kommuns roll ändras...17 Ökade krav utifrån...17 Möjligheten till att ställa egna krav minskar...17 Medborgarnas förväntningar ökar...17 Kommunens roll och rådighet för infrastruktur ändras...17 Näringslivet och icke-offentliga aktörer mer delaktiga i samhällsbygget...17 Mot ett öppet tänk kring utveckling...18 Ökad globalisering, nätverk och projekt...18 Mottrender/Trendbrytare...18 Konsekvenser...18 Trend 5 - Tekniksamhället...20 Arbetsmarknaden för tjänste- och serviceyrken i kraftig förändring...20 Ständigt uppkopplade människor

3 Konsekvenser...21 Bilaga Figurer...23 Figur 1 Åldersstruktur Riket jämfört med Lund Källa: SCB...23 Figur 2 Folkmängdsutveckling för födda från föregående samt antal födda varje år, presenterade år. Antal. Källa: SCB...23 Figur 3 Folkmängden i vissa åldersklasser i Lunds kommun 31 december Källa: SCB...24 Figur 4 Folkmängden i åldersklasserna 65-74, och 85-w år i Lunds kommun 31 december Källa: SCB...24 Figur 5 Folkmängden i åldersklasserna 0-19, och 65-w år i Lunds kommun 31 december Index (2013=100). Källa: SCB...24 Figur 6 De största näringsgrenarna i Lund 2012 jämfört med riket och länet. Dagsbefolkningen. Andel i procent. Källa: SCB...25 Figur 7 Antal nyanmälda platser på Arbetsförmedlingen Källa: Arbetsförmedlingen...25 Figur 8 Andel arbetslösa (öppet arbetslösa + i program med aktivitetsstöd) år utrikesfödda, registerbaserad arbetskraft. Procent. Källa: Arbetsförmedlingen...26 Figur 9 Andel arbetslösa (öppet arbetslösa + i program med aktivitetsstöd) år, registerbaserad arbetskraft. Procent. Källa: Arbetsförmedlingen...26 Figur 10 Andel arbetslösa (öppet arbetslösa + i program med aktivitetsstöd) år, registerbaserad arbetskraft. Procent. Källa: Arbetsförmedlingen...27 Figur 11 Högsta avslutade utbildningsnivå. Riket, Skåne och Lund. Källa: Arbetsförmedlingen...27 Figur 12 Toppaktiviteter gjort minst någon gång i månaden, år, Lunds kommun Figur 13 Besök på fritidsgård/bygglek, år, Lunds kommun Figur 14 Medellivslängd vid födelsen, efter kön och tid. Medelvärde för perioder, Lunds kommun Figur 15 Ohälsotal, ohälsodagar år efter kön, kommun och år, Lunds kommun Figur 16 Folkmängdsutveckling Lunds stad och Lund Öster , index. Index mäts från startåret Källa: SCB...30 Figur 17 Folkmängdsutveckling Lunds kommun, Malmö stad, Helsingborgs kommun och riket , index. Index mäts från startåret Källa: SCB Figur 18 Folkökning och antalet färdigställda bostäder i Lunds kommun , Antal. Källa: SCB och KIR Figur 19 Tillgänglighet från ESS-Brunnshög med bil Källa: Tillgänglighetsatlas Öresund, Region Skåne Figur 20 Kollektivtrafikrestid ESS-Brunnshög Källa: Tillgänglighetsatlas Öresund, Region Skåne Figur 21 The distribution of BLS 2010 occupational employment over the probability of computerisation, along with the share in low, medium and high probability categories. Note that the total area under all curves is equal to total US employment

4 Inledning I rapporten beskrivs fem trender som på olika sätt påverkar Lund. För en del av trenderna beskrivs trendernas bakgrund, tidigare utveckling, i Lund. För samtliga trender listas ett antal uppskattade konsekvenserna av trenderna för Lund och Lunds kommun. I de fall det finns en identifierad mottrend så beskrivs även mottrenden. I syfte att undvika upprepningar redovisas beskrivningar och analyser av trender endast på ett ställe i rapporten, trots att trenden kan påverka flera områden. Rapportens struktur följer omvärldsanalysens arbetsprocess. Varje avsnitt inleds med en kortfattad beskrivning av trenden, eventuell bakgrund samt slutligen trendens konsekvenser för Lund i nära framtid (1-3 år). Arbetsprocess Omvärlds- och trendanalys har arbetats fram och processats i två arbetsgrupper dels en förvaltningsgrupp med representanter från kommunens förvaltningar, dels kommunens ledningsgrupp, inklusive företrädare för kommunens bolag. Utgångspunkt i arbetet var Sveriges kommuner och landstings (SKL) verktyg för omvärldsbevakning 1. SKL har tagit fram materialet tillsammans med Kairos Future AB. Materialet innehåller ett underlag för att diskutera 15 trender, drivkrafter samt utmaningar för kommunen. Det består av tre delar; Vägval för framtiden-2025, som ger en bakgrund till trenderna, arbetsmaterial med frågor och instruktioner samt en animerad film som beskriver femton trender. Arbetsgrupperna har arbetat med de femton trenderna, som har grupperats i fem lundatrender, och utifrån dem tagit fram trendernas konsekvenser för Lund, se figur nedan. Arbetsprocess SKL:s trender Lundatrender Förändrade krav på välfärden Generationsskifte Befolkningen förändras Ökad brist på chefer Ökad urbanisering Lunds attraktivitet och Bilismen minskar Lunds kommun som Ökad polarisering av inkomster, hälsa och åsikter arbetsgivare Ökat teknikstöd inom hälso- och sjukvård samt omsorg Konsekvenser Ständigt uppkopplade människor med nya förväntningar Platsen Lund - allt viktigare för Lund Databaserat beslutsfattande med attraktiv, hållbar stad Tjänster dyrare och varor billigare Från behovsdriven till identitetsdriven ekonomi Rådigheten minskar - Lokal rådighet förändras Lunds kommuns roll ändras Näringslivet mer aktivt i samhällsbygget Högre utbildning på distans hotar svenska högskolestäder Tekniksamhället Ökad global sårbarhet 1 ning/omvarldsbevakningverktyg.686.html 5

5 SKLs material innehåller även övergripande förändringskrafter 2 vilka påverkar utvecklingen på global nivå som organisationer på nationell, regional och lokal nivå måste förhålla sig till, men de går normalt inte att påverka på kort sikt. Av denna anledning förekommer förändringskrafterna endast indirekt i rapporten. Arbetet med omvärldsanalysen genomfördes från 28 augusti till 16 november Avgränsningar I rapporten redovisas det material som har använts i arbetet med omvärldsanalysen för Lund som helhet. Det finns trender som påverkar delar av kommunen som inte är med i rapporten. Omvärldsanalysen ersätter inte den omvärldsbevakning som enskilda enheter, avdelningar och förvaltningar bedriver i kommunen. Samtliga figurer finns i rapportens bilaga. 2 Övergripande förändringskrafter: globalisering, värdeförändringar, demografi, klimatförändringar och ny teknik. 6

6 Trend 1 - Befolkningen förändras vilket ställer förändrade krav på skola, vård och omsorg samt andra välfärdsfunktioner Fyrtiotalistgenerationen är inte den enda stora åldersgruppen i Sverige. En stor grupp är födda mellan 1965 och 1974, en babyboom inträffade i slutet av talet och i början 1990-talet och nativiteten har under de senaste åtta åren varit relativt hög. Sverige har därför ett antal generationer av medborgare som är förhållandevis många till antalet, medan andra generationer är färre till antalet. Efterfrågan på olika välfärdstjänster varierar därför över tiden, vilket försvårar samhällsplaneringen. Tillsammans med en ökad urbanisering, utöver de positiva konsekvenserna, kan intressekonflikter kring mark, lokaler och bostäder uppstå när efterfrågan ökar, liksom svårigheter att planera för till exempel barnomsorg och skolor. Bakgrund - Lund Befolkningen i Lund har sedan 1993 ökat med 21 procent eller personer. Det motsvarar knappt befolkningen i Lomma eller Staffanstorps kommun år De senaste tio åren har Lunds befolkning ökat med drygt personer och om ett antal år är befolkningen invånare förväntas befolkningen övergå personer. Från och med 2008 beror befolkningsökningen till största delen på att det flyttar fler till Lund från utlandet än vad det är som flyttar från Lund till utlandet. Befolkningstillväxten ser olika ut i olika åldrar och det beror, undantaget för åldersgrupperna år och år, till största delen på att antalet födda har varierat över åren, se figurerna på denna sida. Lunds befolkningsstruktur skiljer sig från rikets med en klart större andel i åldern 20-29, se figur bredvid. Barn- och ungdomskullarna har, och kommer att, variera kraftigt från år till år. Det ställer särskilda krav på anpassningen av de kommunala verksamheterna, till exempel när det sker stora skift i födelsekullarna från år till år, som det har gjort under 2000-talet, samtidigt som trenden har varit att antalet födda har ökat under 2000-talet, se tabell bredvid. Antalet barn har ökat kraftigt i förskoleåldrarna mellan år 2003 och 2013 med 1650 barn, eller med 33 procent. Ökningen kan jämföras med den totala befolkningsökningen på personer, eller 13 procent. 6-åringarna och 7-9 åringarna har också ökat mycket, 25 7

7 procent under samma period. De närmsta fem åren förväntas gruppen 1-5 år öka med 150 personer och över en tioårsperiod med 950 personer, se tabell 3 i bilagan. Lund har, likt riket, en stor utmaning när det gäller en allt åldrande befolkning med 40-talistgenerationen 3 som redan har börjat gå i pension. De närmsta åren kommer åldersgruppen år att öka för att sedan stabiliseras på en jämnnivå. I figuren bredvid framgår hur de tre åldersgrupperna 65-74, och 85-w kommer att öka fram till Det är framför allt gruppen år som kommer att öka kraftigt från 2017 och framåt. Under 2000-talet har andelen i arbetsför ålder minskat från 65 procent av Lunds befolkning till 63 procent. Utvecklingen kommer att fortsätta de närmsta åren och fram till Grupperna 0-19 år och 65-w kommer att öka i snabbare takt än gruppen i arbetsför ålder (20-64 år) se figur nedan. Antal w Konsekvenser År 2013 ska varje person i yrkesaktiv ålder i Lund (20-64 år), förutom sig själv, även försörja 0,59 personer i den totala befolkningen. År 2025 kommer den siffran att ha ökat till 0,68. Detta beror dock inte på att antalet i yrkesaktiv ålder förväntas minska, utan på att antalet barn, ungdomar och äldre förväntas öka mera. Antalet yngre pensionärer (65 79 år) kommer att öka med 25 procent mellan 2013 och 2025, från till Ökningen av antalet äldre pensionärer (80+) kommer att ta fart först i slutet av 2010-talet. Andelen 80+ kommer att öka från år 2013 till år 2025, en ökning med 63 procent Folkmängdsutveckling, index. Index mäts från startåret w förväntas det vara 28 procent fler elever i grundskolan (7 15 år) än 2013, från till Antalet kvinnor i de vanligaste barnafödande åldrarna (27 35 år) kommer att vara som högst år 2025 med en ökning på 29 procent, från till Fyrtiotalistgenerationen snarare benämnas rekordgenerationen då det föddes flest barn i slutet av 40-talet och början av 50-talet. Första delen av 40-talet föddes det få barn i Sverige. 8

8 När allt färre betalar för flera, mindre andel i yrkesverksam ålder, och i kombination med maxtaxor för kommunal verksamhet utsätts kommunens ekonomi för stora utmaningar. Urbanisering och generationsskifte kan leda till att äldre hjälper äldre i syfte att säkra lika service i hela kommunen. Urbaniseringen (och Lunds särskilda krav på bebyggelse av åkermark) leder till förtätning av staden. Stadsbilden förändras och konkurrensen om mark ökar. 9

9 Trend 2 - Lunds attraktivitet och Lunds kommun som arbetsgivare Det sker ett stort generationsskifte i Sverige. Rekordgenerationen har börjat gå i pension, medan yngre generationer med delvis andra värderingar tar över. Rekordgenerationens utträde från arbetsmarknaden kommer ganska väl att kunna kompenseras av att babyboomgenerationen som är född runt 1990 uppnår förvärvsaktiv ålder. Det kan dock uppstå matchningsproblem om den befintliga arbetskraften inte utbildar sig, inte vill ha eller inte vill flytta till de arbeten som fyrtiotalisterna lämnar efter sig. En annan viktig matchningsproblematik, som har koppling till kunskapssamhället och den ökande polariseringen i samhället, är att fler ungdomar har svårt att få jobb. På grund av pensionsavgångar och ökad efterfrågan på välfärdstjänster kommer det att uppstå stora rekryteringsbehov inom välfärdssektorn, framför allt förutspås det bli brist på chefer. Få unga akademiker anger kommunerna eller landstingen som sin drömarbetsgivare och den största anledningen är inte lönen, utan den lägre statusen. Rekryteringen av arbetskraft till offentlig och privat sektor kommer att bli en stor utmaning. Kommunen och andra arbetsgivare kommer att utsättas för stor konkurrens om framför allt utbildad arbetskraft. Bakgrund I Lunds kommun finns flera stora offentliga arbetsgivare som Lunds kommun, Region Skåne och Lunds Universitet. De som arbetar i Lund arbetar i första hand, och i större utsträckning, med vård och omsorg, företagstjänster och utbildning i större grad än riket och länet, se figur bredvid. Det är också en stor andel som arbetar inom handel i Lund. I kommunen finns även ett antal stora företag som Tetra Pak, Sony och Ericsson samt ett antal företag som växer snabbt, till exempel Axis Communications och QlikView. Knappt hälften av alla som arbetar i Lund arbetar i privata bolag. Arbetsmarknaden i kommunen Antalet nyanmälda platser till Lunds Arbetsförmedling har varierat under 2000-talet. I Lund har utvecklingen varit positiv sedan 2009 då det anmäldes få anmälda nya arbeten till Arbetsförmedlingen i Lund översteg antalet anmälda platser det tidigare rekordåret Vård och omsorg Företagstjänster Utbildning Handel Tillverkning och utvinning Civila myndigheter och försvaret Information och kommunikation Byggverksamhet Personliga och kulturella tjänster, Hotell och restauranger Transport Fastighetsverksamhet Kreditinstitut och försäkringsbolag Jordbruk, skogsbruk och fiske Okänd bransch Energi och miljö Riket Länet Kommunen Antal nyanmälda platser, Af Lund År 10

10 Arbetslöshet och polarisering Det är inte bara när det gäller antalet nyanmälda arbetsplatser till Arbetsförmedlingen som Lund har en positiv utveckling på arbetsmarknaden. När det gäller polariseringen på arbetsmarknaden mellan olika grupper är skillnaderna mindre i Lund jämfört med hur det ser ut i Malmö, Helsingborg, Skåne och riket. Andelen arbetslösa åringar med utländsk bakgrund (öppet arbetslösa och i program) är mindre i Lund, och andelen arbetslösa med utländskbakgrund är cirka hälften så hög jämfört med Malmö, Helsingborg, Skåne och riket. Även ungdomsarbetslösheten och den totala arbetslösheten, år, är lägre i Lund jämfört de större kommunerna i Skåne, se figurer bredvid. Lund har en av Sveriges högst utbildade befolkning. 67 procent av befolkningen mellan år har en eftergymnasial utbildning, jämfört med 40 procent i Skåne och 39 procent i riket. I Sveriges tre tillväxtområden Stockholm, Göteborg och Malmö/Lund ligger utbildningsnivån på 65 procent. 75 procent av antalet anställda som arbetar med FoU i Sverige finns i de tre tillväxtområdena. Lunds kommuns invånares hälsa är också bättre än Malmö, Helsingborgs, Skåne och rikets. Lunds medellivslängd, som är ett sätt att mäta den generella hälsan i samhället, är längre och ohälsotalet, som bär med sig information om hälsa i arbetslivet men också om den totala livssituationen, är klart lägre. Befolkningen efter utbildningsnivå 31 december 2013 Utbildningsnivå Procentuell fördelning Kommunen Länet Riket M Kv Tot M Kv Tot M Kv Tot Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Uppgift saknas Totalt, % Antal, tal Avser år 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% Andel arbetslösa år utrikesfödda, registrerad arbetskraft sep-12 sep-13 sep-14 Riket Skåne län Helsingborg Lund Malmö Andel arbetslösa år. Registrerad arbetskraft sep-12 sep-13 sep-14 Riket Skåne län Helsingborg Lund Malmö Andel arbetslösa år. Registrerad arbetskraft. sep-12 sep-13 sep-14 0% Riket Skåne län Helsingborg Lund Malmö 11

11 Konsekvenser Generationsskiftet leder till ett stort rekryteringsbehov. Om Lunds kommun ska kunna rekrytera genom att vara en attraktiv arbetsgivare måste organisationen först veta vad det är att vara en attraktiv arbetsgivare. Rekryteringsbehovet kan leda till ett ökat beroende för Lunds kommun av bemanningsföretag. Det kan leda till lojalitetskonflikter hos personalen. Ökad brist på chefer på grund av generationsskifte ger en möjlighet är att organisera sig på annat sätt, till exempel en ledarlös organisation. Är det en möjlighet eller ett hot? Underlättar en ledarlös organisation arbetet med Ett Lund? Bristen på chefer ökar behovet på en medveten ledarförsörjningsstrategi. Det finns behov av att identifiera framtidens ledarroll. Det finns en risk att cheferna för större ansvarsområde än vad de har idag. Det kan i sin tur leda till att ännu färre vill bli chefer. Det kommer att finnas ett behov av ökat stöd till chefer, och/eller hitta nya modeller, till exempel delat ledarskap, för chefer. Matchningsproblem. Det finns personella resurser i kommunen att matcha mot framtida lediga arbeten. Det finns ett behov hos kommunen att analysera vilka resurser vi har i Lund. Vilka flyttar hit? Vilka invandrar hit? Vilka kompetenser har de? Bob Dylan`s The Basement Tapes Complete a pretty good argument for what you can create when you work from home. Det finns en möjlighet att utnyttja generationsskiftet till att få unga, som på något sätt lever i utanförskap, att etablera sig på arbetsmarknaden. 12

12 Trend 3 - Platsen Lund allt viktigare med attraktiv, smart och hållbar stad Folkmängdsutvecklingen efter område och år, index. Index mäts från startår Staden som motor för utveckling Den snabba urbaniseringen är en trend som är tydlig i hela världen. Internationellt pratar man om att urbaniseringen och städerna driver utvecklingen på alla plan. I Sverige har den gått snabbt och Lund fortsätter att vara del av denna utveckling. Det är inte bara en fråga om inflyttning. I takt med att traditionella branscher försvinner, slås ihop eller förändras, träder staden (Platsen Lund) fram som ekonomisk motor och centrum för innovation och utveckling. Målet blir då en attraktiv stad för individer som lever och arbetar i en kunskapsekonomi, utgående från deras behov. Detta ställer helt nya krav på kvalitet och attraktivitet (nöjen, kultur, handel, fritid, upplevelser, möten mm). En blandad stad där alla är delaktiga är en förutsättning för detta. Inflyttningen till Lund ställer krav på att staden orkar växa i takt med inflyttningen. Index Malmö 60 Lund 40 Helsingborg 20 riket Glokala Lund Lund fortsätter att vara en ledande plats kunskapsnod - för kunskapsutveckling i regionen (och i Sverige) och drar till sig ökande andel elever till gymnasieskolor, universitet och annan högre utbildning. Lunds universitet har idag Sveriges bredaste och mest flervetenskapliga forskning och kommer att få ökad betydelse i takt med att forsknings- och utvecklingsresurser fokuseras och prioriteras i Sverige. Genom universitet, näringslivet och Lunds internationella kontakter knyts staden närmare till andra internationella kunskapsnoder i världen som influerar och påverkar Lunds utveckling i en mer internationell riktning. På så sätt kommer dessa internationella platser, genom inflödet av individer, att ställa helt nya krav på tjänster, service med mera i staden. Det blir viktigt att jämföra sig både med internationella platser och andra svenska städer (regioner). Det finns även starka tendenser till att centralorten Lunds band med Malmö och Köpenhamn blir starkare. Kopplingen och samverkan med östra delen av kommunen är då en utmaning. 13

13 Stadens själ allt viktigare Allt fler ställer krav på en inspirerande livsmiljö och väljer (om man kan) att bosätta sig i urbana miljöer med kvalitet. Att det finns bra bostäder och goda kommunikationer tas för givet och utbyggd samhällsservice som skola, vård och omsorg förutsätts fungera. På sås sätt kan man säga att hårdvara, den fysiska strukturen, måste kombineras med rätt Här är det bäst att bo 2014 (Fokus) Kolumn1 Kolumn2 Kommun Total placering Placering 2013 Stockholm 1 7 Solna 2 1 Lund 3 4 Uppsala 4 24 Göteborg Helsingborg Malmö mjukvara. Allt fler städer börjar därför prata om stadens själ, ortens DNA och särart, en nerv som ger tydlighet för vad platsen står för. Detta går bortom traditionell place branding. Även städer som står inför betydande sociala utmaningar attraherar individer, företag och investeringar på grund av att de anses ha en intressant särart. Nya sätt att använda staden på Den ökade inflyttningen till Lund och strävan mot en blandstad som motor för utveckling (Lund är dock fortfarande Skånes ledande industristad), ställer helt nya frågor om vad stadens används för. Internationellt pågår en trend där städer ställer sig frågan hur gator, torg och andra offentliga rum kan blir mer än bara ytor som används för att förflytta sig på, sälja grönsaker, eller ordna event på. Istället kan det offentliga rummet erbjuda förnyat intresse för delaktighet, fritid, samexistens och ett socialt kitt för att bryta gränser och minimera risker för polarisering mellan olika grupper i Lund. Det går därmed att tala om nya typer av samverkan mellan människa och alla delar av staden. På flera håll undersöker städer aktivt hur de på nya sätt kan dela och/eller kombinera stadens resurser (ytor, resurser med mera) mellan olika aktörer och individer för att skapa nya vägar framåt för samexistens, bryta gränser mellan olika stuprör, samt bli mer resurseffektiv med samhällets resurser. Man talar om nya former, och kombinationer, av individuellt och gemensamt. Synen på mobilitet ändras I städer tar allt färre ungdomar körkort än tidigare. Även om bilen fortfarande är en statussymbol så indikerar flera bilföretag att de ser en beteendeförändring hos unga där bilen inte fyller samma funktion som tidigare 4. När allt fler bor i städer, med kortare avstånd blir bilen både dyr, dåligt utnyttjad och besvärlig att parkera. Flera Antal Antalet färdigställda bostäder 2400 Befolkningsökning Andra anledningar till att färre skaffar körkort är en ökad ungdomsarbetslöshet och dålig ekonomi och att körkorten har blivit dyrare och att unga bor hemma längre än tidigare. 14

14 undersökningar i urbana regioner indikerar en tydlig relation mellan högt markandsvärde mellan fastigheter och kollektivtrafik, medan man inte kan se en sådan koppling mellan goda förutsättningar för bilanvändning och fastighetsvärde hade nästan 85 procent av alla 24-åringar körkort låg andelen på cirka 65 procent hade ungefär 65 procent av alla 19-åringar körkort, 1997 var det ungefär 40 procent. Sedan dess har andelen ökat och 2013 hade 54 procent av alla 19-åringar körkort. Vid 29 års ålder har i dag sju av tio svenskar körkort, men det skiljer mycket mellan olika samhällsgrupper. Bland dem med endast grundskole- eller gymnasieutbildning har bara drygt tre av tio körkort. I många städer börjar man prata om mobility on demand där man genom smarta betalningssystem får tillgång till en palett av mobilitetslösningar (buss, tåg, cykel, bil mm). Många av de yrken som erbjuds till ungdomar utan högre utbildning finns dessutom inom bemanningsföretag och serviceyrken som äldrevården. Det är jobb som antingen innebär att man arbetar på olika arbetsplatser från dag till dag, eller att man faktiskt måste förflytta sig mellan olika platser. Dessutom bor de här ungdomarna ofta mindre centralt med sämre kollektivtrafik, och har därför också större behov av körkort. Ökad polarisering även i Lund Både nationellt och internationellt ser vi en ökad polarisering inom staden (mellan olika grupper i staden, till exempel mellan de som har arbete och de som är arbetslösa) och mellan stad och land (central ort i förhållande till mindre orter österut i kommunen). Den grupp som har högst ekonomisk standard har dragit ifrån övriga och detta beror främst på stigande fastighetspriser och god utveckling på börsen. Kvoten mellan inkomstgränsen för de 10 procent som har högst respektive lägst inkomster har ökat från 2,49 år 1991 till 3,31 år Den ökade inkomstspridningen kan till stor del förklaras av kapitalvinster, men spridningen har ökat även när man exkluderar dessa inkomster. Miljöfrågorna fortsatt avgörande för stadens utveckling Urbaniseringen och den snabba utvecklingen ställer även staden inför nya utmaningar. På miljöområdet är Lunds utmaningar bland annat resursanvändning, förlorad åkermark, trafikutsläpp och klimatförändringar. Dessa fortsätter att följa Lunds utveckling som en direkt följd av att staden växer och får ökad attraktionskraft. 15

15 Konsekvenser Universitetsstadens miljö blir allt viktigare för studenters val av studieort. Lunds kommun behöver fortsätta arbeta för att Lund ska vara en attraktiv studentstad. Lunds urbanisering förutsätter en samlad tillväxtstrategi kopplat till investeringar sett över tid i infrastruktur och välfärdsfunktioner. Den måste även väga in sociala och miljömässiga aspekter i en sådan utveckling. Den fortsatta urbaniseringen och förtätningen sparar åkermark, men medför även att mängden grönytor för rekreation och bilogisk mångfald i staden minskar. Det krävs en idé och tanke hur man kombinerar förtätning och tillgång till grönytor på ett smart sätt. Ökning av hårdgjorda ytor medför risker som ökade konsekvenser och översvämningar vid kraftiga regnfall. En ökad internationalisering av platsen Lund ställer nya krav på kulturell och språklig kompetens, till exempel Lunds kommuns webbsida på flera språk. Kommunen behöver utveckla dialogen med medborgarna och det omgivande samhället i syfte att generera idéer och till exempel socialinnovation, hur involveras ungdomar, föreningar, företag, entreprenörer och kreativa personer i utvecklingen av staden? Den enskilda användningen av bil minskar/förändras samtidigt som den totala mängden bilar ökar på grund av urbaniseringen. Nya behov bland medborgarna gör att det finns möjlighet att planera för nya mobilitetslösningar samtidigt som den totala mängden biltrafik måste hanteras. Polarisering av stad mindre orter i östra Lund kan kompenseras genom goda transporter och lokal samhällsservice. Samtidigt är en möjlig utveckling att Lunds tätort kommer att öka i attraktionskraft medan de mindre tätorterna i kommunen kommer tappar i attraktionskraft. Detta medför utmaningar i var och hur samhällsinvesteringar ska göras. Ett ökat behov av att utveckla stadens själ och innehåll bör ge kreativa näringar och kultur utrymme att bidra till denna utvekling. Stadens innehåll kan inte enbart vila på infrastruktur och fastigheter. Livet mellan husen måste få en möjlighet att utvecklas. Från att tidigare ha arbetat med enskilda frågor t.ex. transporter eller klimat krävs framöver en ökad integration och samverkan mellan olika frågor som påverkar stadens attraktionskraft, utveckling och hållbarhet, till exempel samverkansmodeller, finansieringsoch affärsmodeller, beslutsformer, medborgarengagemang och användardeltagande. Miljöfrågor och ökad global sårbarhet lyfter fram otydlig ansvarsfördelning för skador, till exempel vid översämningar, mellan olika aktörer. Kommunen förväntas ta ansvar. Det kräver bättre samordning med andra aktörer och kommunikation mot samhället hur ansvaret hanteras mellan olika samhällsaktörer. Oväntade händelser kan leda till ökade materiella skador. En klimatsmart samhällsplanering krävs som inbegriper ekonomiska konsekvenser och olika scenarier. Hur planeras staden när antalet bilar blir färre? Hur hanterars att antalet cyklister blir flera? 16

16 Trend 4 - Rådigheten minskar Lunds kommuns roll ändras Ökade krav utifrån Krav från staten och EU ökar. I större utsträckning än tidigare så decentraliseras genomförandet av olika nationella/ EU mål till en aktivitet på kommunalnivå. Skolan och vården är exempel på två områden där vi tydligt ser hur ökade nationella krav ställer nya krav på den kommunala organisationen. EUs miljökrav, till exempel vad gäller avfallsområdet och vattenteknik, ställer nya krav på tekniska och organisatoriska lösningar i Lund. Det som diskuteras på EU-nivå idag blir verklighet om kanske fem år. Möjligheten till att ställa egna krav minskar Områden där kommunen tidigare har kunnat ställa egna detaljkrav för att driva utvecklingen i en viss riktning, till exempel i planering och lokala krav, blir allt mer begränsat. Krav om anslutning till fjärrvärmenät, miljöbyggkrav med mera är inte längre förenligt med bland annat konkurrenslagstiftningen. Samtidigt ökar samordningen av planeringen på ett regionalt plan. Medborgarnas förväntningar ökar Medborgarnas krav på service och välfärdstjänster ökar. Förväntningar på skolornas utformning, pedagogiska innehåll, öppettider på förskola, lärartäthet med mera skapar nya utmaningar för skolan. Kommunen kan uppfattas som en tjänsteleverantör, som agerar på en marknad där medborgarna köper en tjänst genom att betala skatt, och inte som en offentlig myndighet. Kommunens samhällsåtagande produktifieras. Med detta synsätt kommer ständigt ökade krav på produktinnehållet. I kombination med att färre ska försörja fler i framtiden så ställer detta kommunen inför nya utmaningar. Kommunens roll och rådighet för infrastruktur ändras Vi ser även en förändring i ansvaret och driften av viktiga samhällsfunktioner. Kollektivtrafiksystemets utveckling och drift sköts av Skånetrafiken och VA Syd sköter stora delar av dagvatten och vattenreningsfrågorna. Även om kommunen är en samtalspart, delägare och sakägare så minskar den egna rådigheten över dessa system i framtiden. Samtidigt uppfattar många kommunmedborgare att det är kommunens roll att säkerställa att det fungerar. Näringslivet och icke-offentliga aktörer mer delaktiga i samhällsbygget Intresset bland andra samhällsaktörer att delta i samhällsbygget ökar. I takt med att stadens och platsens attraktivitet blir en viktig del i att attrahera arbetskraft ökar intresset för att investera i och utveckla närmiljön. Näringslivets intresse att medfinansiera till exempel vägar och skolor ökar som ett resultat av detta. Den ideella sektorn och föreningar engagerar sig också i ökad utsträckning i att skapa samhällsnytta bortom sina traditionella verksamhetsidéer, till exempel kan idrottsföreningar spela en viktig roll i att skapa fritidsmöjligheter, socialt sammanhang och även kombinera skolarbete/ läxhjälp med idrotten. Facebookgrupper, intressegrupper och spontanaktiviteter är ytterligare en trend där man på olika sätt vill bidra med idéer och lösningar på innehållet i staden. På detta sätt suddas gränser ut mellan olika aktörer i staden. Att aktivt delta stadens utveckling blir i ökad utsträckning en angelägenhet för fler än de kommunala förvaltningarna. 17

Tre verktyg för omvärldsbevakning ARBETSMATERIAL MED INSTRUKTIONER

Tre verktyg för omvärldsbevakning ARBETSMATERIAL MED INSTRUKTIONER Tre verktyg för omvärldsbevakning ARBETSMATERIAL MED INSTRUKTIONER Tre verktyg för omvärldsbevakning För materialet svarar: Märit Melbi, Avdelningen för ekonomi och styrning Måns Norberg, Avdelningen

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

PERSONA 80-90-TALIST Att leda den unga generationen: Generation Ordning

PERSONA 80-90-TALIST Att leda den unga generationen: Generation Ordning 1 PERSONA 80-90-TALIST Att leda den unga generationen: Företaget måste förtjäna lojalitet Ifrågasätter auktoriteter Frågar varför Kräver insyn och transparens Förväntar sig tillit Vill ha varierande arbetsuppgifter

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 9 1 9 1 1 1 7 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 1 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 33 33 33 3 3 3 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Jobbkommissionen i Norrköping CKS kommundag 2012 2012-11-15 Teresa Carvalho Per Grundtman Mattias Severin

Jobbkommissionen i Norrköping CKS kommundag 2012 2012-11-15 Teresa Carvalho Per Grundtman Mattias Severin 2012-11-12 Jobbkommissionen i Norrköping CKS kommundag 2012 2012-11-15 Teresa Carvalho Per Grundtman Mattias Severin Utveckling av antalet arbetstillfällen 1990-2010 Index (1990=100) 140 130 120 110 100

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 3 1 1 1 1 17 9 17 17 7 17 17 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 17 17 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Norrköping i siffror 2013

Norrköping i siffror 2013 Norrköping i siffror 2013 Innehållsförteckning Norrköpings kommun sid Färgstarka Norrköping 4-5 Folkmängd och befolkningsförändringar 6-7 Befolkningsstruktur 8-9 Förvärvsarbete och arbetstillfällen 10-11

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Framtidens idrottsförening

Framtidens idrottsförening Framtidens idrottsförening Sverige och idrotten 2020 SF-presentation, april 2012 Uppdraget Bakgrunden till projektet Framtidens idrottsförening startar med Narva-motionen samt RS yrkande och Proletärens

Läs mer

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 -

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 - Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Hur kan människors delaktighet i demokratin bidra till social hållbarhet?

Hur kan människors delaktighet i demokratin bidra till social hållbarhet? Hur kan människors delaktighet i demokratin bidra till social hållbarhet? Kongressbeslut 2011 SKL ska stödja medlemmarna i arbete med att utveckla dialogen med medborgarna och att integrera resultat i

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt?

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens Analys och omvärldsbevakning Syftet med analysarbetet

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013 www.pwc.se Jämförande analys Ni vet redan mycket Mycket är lika Vi gör några nedslag 2 När vi blickar framåt Den möjliga utvecklingen Den önskvärda utvecklingen Den troliga utvecklingen Örebro 2013 Tiden

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007 Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 609 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-

Läs mer

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare

Läs mer

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2013 Fakta i fickformat Enköpings kommun Enköpings kommun Befolkning 40800 Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 5 mil från Uppsala och 8 mil från

Läs mer

Moderaterna i Bjuvs kommun

Moderaterna i Bjuvs kommun Moderaterna i Bjuvs kommun Framtid, vår vision En attraktiv boende kommun i randen av Söderåsen att leva, bo och verka i. ORDNING, REDA, EKONOMI OCH JOBB Text: För oss moderater är det A och O att det

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 10 57 kvkm Invånare per kvkm: 1,19 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0, % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Uddevalla är centrum

Uddevalla är centrum Uddevalla Fyrbodal Uddevallas historia 1998 firade Uddevalla 500 år som stad. Det har varit 500 dramatiska år. En ansenlig ålder för en stad som både bitit i nederlagets äpple och smakat framgångens sötma,

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Stockholms län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet

Stockholms län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet Stockholms län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling

Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling Fakta i korthet Nr. 3 2012 Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling EU-kommissionen presenterade 2010 EU:s gemensamma tillväxt och sysselsättningsstrategi, Europa 2020 som

Läs mer

Gotlands län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet

Gotlands län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet Gotlands län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Regional tillväxtpolitik

Regional tillväxtpolitik Regional tillväxtpolitik Mål: Utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft Prioriterade områden: Innovation och förnyelse Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Karlskrona i siffror

Karlskrona i siffror Karlskrona i siffror Statistik och fakta om Karlskrona kommun Hur ser näringslivet ut i Karlskrona och hur används skattepengarna? Och hur många karlskroniter finns det egentligen? Det och lite till finns

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

Karlskrona Karlskr i siffror

Karlskrona Karlskr i siffror Karlskrona i siffror Statistik och fakta om Karlskrona kommun Hur ser näringslivet ut i Karlskrona och hur används skattepengarna? Hur många karlskronabor finns det? Det och lite till finns att läsa här.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling. SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg

Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling. SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg THEOPPORTUNITYISNOWHERE Några samhällsutmaningar 2015 Ungas arbetslöshet Urbanisering vs levande

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:16 Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Antalet förvärvsarbetande fortsatte att öka i Linköping också under 2008. Lågkonjunkturen hade inte börjat slå igenom

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar*

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar* . Inledning Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund SSU genomför årligen en undersökning riktad till alla Sveriges kommuner angående sommarjobb respektive feriepraktik för ungdomar. Undersökningen riktar

Läs mer

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Framtida marknad för vård och omsorg av äldre Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer.

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer