Omvärlds- och trendanalys

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Omvärlds- och trendanalys"

Transkript

1 Omvärlds- och trendanalys januari 2015 Jens Nilson och Peter Kisch

2 Innehållsförteckning Arbetsprocess... 5 Avgränsningar... 6 Trend 1 - Befolkningen förändras vilket ställer förändrade krav på skola, vård och omsorg samt andra välfärdsfunktioner... 7 Bakgrund - Lund... 7 Konsekvenser... 8 Trend 2 - Lunds attraktivitet och Lunds kommun som arbetsgivare...10 Bakgrund...10 Arbetsmarknaden i kommunen...10 Arbetslöshet och polarisering...11 Konsekvenser...12 Trend 3 - Platsen Lund allt viktigare med attraktiv, smart och hållbar stad...13 Staden som motor för utveckling...13 Glokala Lund...13 Stadens själ allt viktigare...14 Nya sätt att använda staden på...14 Synen på mobilitet ändras...14 Ökad polarisering även i Lund...15 Miljöfrågorna fortsatt avgörande för stadens utveckling...15 Konsekvenser...16 Trend 4 - Rådigheten minskar Lunds kommuns roll ändras...17 Ökade krav utifrån...17 Möjligheten till att ställa egna krav minskar...17 Medborgarnas förväntningar ökar...17 Kommunens roll och rådighet för infrastruktur ändras...17 Näringslivet och icke-offentliga aktörer mer delaktiga i samhällsbygget...17 Mot ett öppet tänk kring utveckling...18 Ökad globalisering, nätverk och projekt...18 Mottrender/Trendbrytare...18 Konsekvenser...18 Trend 5 - Tekniksamhället...20 Arbetsmarknaden för tjänste- och serviceyrken i kraftig förändring...20 Ständigt uppkopplade människor

3 Konsekvenser...21 Bilaga Figurer...23 Figur 1 Åldersstruktur Riket jämfört med Lund Källa: SCB...23 Figur 2 Folkmängdsutveckling för födda från föregående samt antal födda varje år, presenterade år. Antal. Källa: SCB...23 Figur 3 Folkmängden i vissa åldersklasser i Lunds kommun 31 december Källa: SCB...24 Figur 4 Folkmängden i åldersklasserna 65-74, och 85-w år i Lunds kommun 31 december Källa: SCB...24 Figur 5 Folkmängden i åldersklasserna 0-19, och 65-w år i Lunds kommun 31 december Index (2013=100). Källa: SCB...24 Figur 6 De största näringsgrenarna i Lund 2012 jämfört med riket och länet. Dagsbefolkningen. Andel i procent. Källa: SCB...25 Figur 7 Antal nyanmälda platser på Arbetsförmedlingen Källa: Arbetsförmedlingen...25 Figur 8 Andel arbetslösa (öppet arbetslösa + i program med aktivitetsstöd) år utrikesfödda, registerbaserad arbetskraft. Procent. Källa: Arbetsförmedlingen...26 Figur 9 Andel arbetslösa (öppet arbetslösa + i program med aktivitetsstöd) år, registerbaserad arbetskraft. Procent. Källa: Arbetsförmedlingen...26 Figur 10 Andel arbetslösa (öppet arbetslösa + i program med aktivitetsstöd) år, registerbaserad arbetskraft. Procent. Källa: Arbetsförmedlingen...27 Figur 11 Högsta avslutade utbildningsnivå. Riket, Skåne och Lund. Källa: Arbetsförmedlingen...27 Figur 12 Toppaktiviteter gjort minst någon gång i månaden, år, Lunds kommun Figur 13 Besök på fritidsgård/bygglek, år, Lunds kommun Figur 14 Medellivslängd vid födelsen, efter kön och tid. Medelvärde för perioder, Lunds kommun Figur 15 Ohälsotal, ohälsodagar år efter kön, kommun och år, Lunds kommun Figur 16 Folkmängdsutveckling Lunds stad och Lund Öster , index. Index mäts från startåret Källa: SCB...30 Figur 17 Folkmängdsutveckling Lunds kommun, Malmö stad, Helsingborgs kommun och riket , index. Index mäts från startåret Källa: SCB Figur 18 Folkökning och antalet färdigställda bostäder i Lunds kommun , Antal. Källa: SCB och KIR Figur 19 Tillgänglighet från ESS-Brunnshög med bil Källa: Tillgänglighetsatlas Öresund, Region Skåne Figur 20 Kollektivtrafikrestid ESS-Brunnshög Källa: Tillgänglighetsatlas Öresund, Region Skåne Figur 21 The distribution of BLS 2010 occupational employment over the probability of computerisation, along with the share in low, medium and high probability categories. Note that the total area under all curves is equal to total US employment

4 Inledning I rapporten beskrivs fem trender som på olika sätt påverkar Lund. För en del av trenderna beskrivs trendernas bakgrund, tidigare utveckling, i Lund. För samtliga trender listas ett antal uppskattade konsekvenserna av trenderna för Lund och Lunds kommun. I de fall det finns en identifierad mottrend så beskrivs även mottrenden. I syfte att undvika upprepningar redovisas beskrivningar och analyser av trender endast på ett ställe i rapporten, trots att trenden kan påverka flera områden. Rapportens struktur följer omvärldsanalysens arbetsprocess. Varje avsnitt inleds med en kortfattad beskrivning av trenden, eventuell bakgrund samt slutligen trendens konsekvenser för Lund i nära framtid (1-3 år). Arbetsprocess Omvärlds- och trendanalys har arbetats fram och processats i två arbetsgrupper dels en förvaltningsgrupp med representanter från kommunens förvaltningar, dels kommunens ledningsgrupp, inklusive företrädare för kommunens bolag. Utgångspunkt i arbetet var Sveriges kommuner och landstings (SKL) verktyg för omvärldsbevakning 1. SKL har tagit fram materialet tillsammans med Kairos Future AB. Materialet innehåller ett underlag för att diskutera 15 trender, drivkrafter samt utmaningar för kommunen. Det består av tre delar; Vägval för framtiden-2025, som ger en bakgrund till trenderna, arbetsmaterial med frågor och instruktioner samt en animerad film som beskriver femton trender. Arbetsgrupperna har arbetat med de femton trenderna, som har grupperats i fem lundatrender, och utifrån dem tagit fram trendernas konsekvenser för Lund, se figur nedan. Arbetsprocess SKL:s trender Lundatrender Förändrade krav på välfärden Generationsskifte Befolkningen förändras Ökad brist på chefer Ökad urbanisering Lunds attraktivitet och Bilismen minskar Lunds kommun som Ökad polarisering av inkomster, hälsa och åsikter arbetsgivare Ökat teknikstöd inom hälso- och sjukvård samt omsorg Konsekvenser Ständigt uppkopplade människor med nya förväntningar Platsen Lund - allt viktigare för Lund Databaserat beslutsfattande med attraktiv, hållbar stad Tjänster dyrare och varor billigare Från behovsdriven till identitetsdriven ekonomi Rådigheten minskar - Lokal rådighet förändras Lunds kommuns roll ändras Näringslivet mer aktivt i samhällsbygget Högre utbildning på distans hotar svenska högskolestäder Tekniksamhället Ökad global sårbarhet 1 ning/omvarldsbevakningverktyg.686.html 5

5 SKLs material innehåller även övergripande förändringskrafter 2 vilka påverkar utvecklingen på global nivå som organisationer på nationell, regional och lokal nivå måste förhålla sig till, men de går normalt inte att påverka på kort sikt. Av denna anledning förekommer förändringskrafterna endast indirekt i rapporten. Arbetet med omvärldsanalysen genomfördes från 28 augusti till 16 november Avgränsningar I rapporten redovisas det material som har använts i arbetet med omvärldsanalysen för Lund som helhet. Det finns trender som påverkar delar av kommunen som inte är med i rapporten. Omvärldsanalysen ersätter inte den omvärldsbevakning som enskilda enheter, avdelningar och förvaltningar bedriver i kommunen. Samtliga figurer finns i rapportens bilaga. 2 Övergripande förändringskrafter: globalisering, värdeförändringar, demografi, klimatförändringar och ny teknik. 6

6 Trend 1 - Befolkningen förändras vilket ställer förändrade krav på skola, vård och omsorg samt andra välfärdsfunktioner Fyrtiotalistgenerationen är inte den enda stora åldersgruppen i Sverige. En stor grupp är födda mellan 1965 och 1974, en babyboom inträffade i slutet av talet och i början 1990-talet och nativiteten har under de senaste åtta åren varit relativt hög. Sverige har därför ett antal generationer av medborgare som är förhållandevis många till antalet, medan andra generationer är färre till antalet. Efterfrågan på olika välfärdstjänster varierar därför över tiden, vilket försvårar samhällsplaneringen. Tillsammans med en ökad urbanisering, utöver de positiva konsekvenserna, kan intressekonflikter kring mark, lokaler och bostäder uppstå när efterfrågan ökar, liksom svårigheter att planera för till exempel barnomsorg och skolor. Bakgrund - Lund Befolkningen i Lund har sedan 1993 ökat med 21 procent eller personer. Det motsvarar knappt befolkningen i Lomma eller Staffanstorps kommun år De senaste tio åren har Lunds befolkning ökat med drygt personer och om ett antal år är befolkningen invånare förväntas befolkningen övergå personer. Från och med 2008 beror befolkningsökningen till största delen på att det flyttar fler till Lund från utlandet än vad det är som flyttar från Lund till utlandet. Befolkningstillväxten ser olika ut i olika åldrar och det beror, undantaget för åldersgrupperna år och år, till största delen på att antalet födda har varierat över åren, se figurerna på denna sida. Lunds befolkningsstruktur skiljer sig från rikets med en klart större andel i åldern 20-29, se figur bredvid. Barn- och ungdomskullarna har, och kommer att, variera kraftigt från år till år. Det ställer särskilda krav på anpassningen av de kommunala verksamheterna, till exempel när det sker stora skift i födelsekullarna från år till år, som det har gjort under 2000-talet, samtidigt som trenden har varit att antalet födda har ökat under 2000-talet, se tabell bredvid. Antalet barn har ökat kraftigt i förskoleåldrarna mellan år 2003 och 2013 med 1650 barn, eller med 33 procent. Ökningen kan jämföras med den totala befolkningsökningen på personer, eller 13 procent. 6-åringarna och 7-9 åringarna har också ökat mycket, 25 7

7 procent under samma period. De närmsta fem åren förväntas gruppen 1-5 år öka med 150 personer och över en tioårsperiod med 950 personer, se tabell 3 i bilagan. Lund har, likt riket, en stor utmaning när det gäller en allt åldrande befolkning med 40-talistgenerationen 3 som redan har börjat gå i pension. De närmsta åren kommer åldersgruppen år att öka för att sedan stabiliseras på en jämnnivå. I figuren bredvid framgår hur de tre åldersgrupperna 65-74, och 85-w kommer att öka fram till Det är framför allt gruppen år som kommer att öka kraftigt från 2017 och framåt. Under 2000-talet har andelen i arbetsför ålder minskat från 65 procent av Lunds befolkning till 63 procent. Utvecklingen kommer att fortsätta de närmsta åren och fram till Grupperna 0-19 år och 65-w kommer att öka i snabbare takt än gruppen i arbetsför ålder (20-64 år) se figur nedan. Antal w Konsekvenser År 2013 ska varje person i yrkesaktiv ålder i Lund (20-64 år), förutom sig själv, även försörja 0,59 personer i den totala befolkningen. År 2025 kommer den siffran att ha ökat till 0,68. Detta beror dock inte på att antalet i yrkesaktiv ålder förväntas minska, utan på att antalet barn, ungdomar och äldre förväntas öka mera. Antalet yngre pensionärer (65 79 år) kommer att öka med 25 procent mellan 2013 och 2025, från till Ökningen av antalet äldre pensionärer (80+) kommer att ta fart först i slutet av 2010-talet. Andelen 80+ kommer att öka från år 2013 till år 2025, en ökning med 63 procent Folkmängdsutveckling, index. Index mäts från startåret w förväntas det vara 28 procent fler elever i grundskolan (7 15 år) än 2013, från till Antalet kvinnor i de vanligaste barnafödande åldrarna (27 35 år) kommer att vara som högst år 2025 med en ökning på 29 procent, från till Fyrtiotalistgenerationen snarare benämnas rekordgenerationen då det föddes flest barn i slutet av 40-talet och början av 50-talet. Första delen av 40-talet föddes det få barn i Sverige. 8

8 När allt färre betalar för flera, mindre andel i yrkesverksam ålder, och i kombination med maxtaxor för kommunal verksamhet utsätts kommunens ekonomi för stora utmaningar. Urbanisering och generationsskifte kan leda till att äldre hjälper äldre i syfte att säkra lika service i hela kommunen. Urbaniseringen (och Lunds särskilda krav på bebyggelse av åkermark) leder till förtätning av staden. Stadsbilden förändras och konkurrensen om mark ökar. 9

9 Trend 2 - Lunds attraktivitet och Lunds kommun som arbetsgivare Det sker ett stort generationsskifte i Sverige. Rekordgenerationen har börjat gå i pension, medan yngre generationer med delvis andra värderingar tar över. Rekordgenerationens utträde från arbetsmarknaden kommer ganska väl att kunna kompenseras av att babyboomgenerationen som är född runt 1990 uppnår förvärvsaktiv ålder. Det kan dock uppstå matchningsproblem om den befintliga arbetskraften inte utbildar sig, inte vill ha eller inte vill flytta till de arbeten som fyrtiotalisterna lämnar efter sig. En annan viktig matchningsproblematik, som har koppling till kunskapssamhället och den ökande polariseringen i samhället, är att fler ungdomar har svårt att få jobb. På grund av pensionsavgångar och ökad efterfrågan på välfärdstjänster kommer det att uppstå stora rekryteringsbehov inom välfärdssektorn, framför allt förutspås det bli brist på chefer. Få unga akademiker anger kommunerna eller landstingen som sin drömarbetsgivare och den största anledningen är inte lönen, utan den lägre statusen. Rekryteringen av arbetskraft till offentlig och privat sektor kommer att bli en stor utmaning. Kommunen och andra arbetsgivare kommer att utsättas för stor konkurrens om framför allt utbildad arbetskraft. Bakgrund I Lunds kommun finns flera stora offentliga arbetsgivare som Lunds kommun, Region Skåne och Lunds Universitet. De som arbetar i Lund arbetar i första hand, och i större utsträckning, med vård och omsorg, företagstjänster och utbildning i större grad än riket och länet, se figur bredvid. Det är också en stor andel som arbetar inom handel i Lund. I kommunen finns även ett antal stora företag som Tetra Pak, Sony och Ericsson samt ett antal företag som växer snabbt, till exempel Axis Communications och QlikView. Knappt hälften av alla som arbetar i Lund arbetar i privata bolag. Arbetsmarknaden i kommunen Antalet nyanmälda platser till Lunds Arbetsförmedling har varierat under 2000-talet. I Lund har utvecklingen varit positiv sedan 2009 då det anmäldes få anmälda nya arbeten till Arbetsförmedlingen i Lund översteg antalet anmälda platser det tidigare rekordåret Vård och omsorg Företagstjänster Utbildning Handel Tillverkning och utvinning Civila myndigheter och försvaret Information och kommunikation Byggverksamhet Personliga och kulturella tjänster, Hotell och restauranger Transport Fastighetsverksamhet Kreditinstitut och försäkringsbolag Jordbruk, skogsbruk och fiske Okänd bransch Energi och miljö Riket Länet Kommunen Antal nyanmälda platser, Af Lund År 10

10 Arbetslöshet och polarisering Det är inte bara när det gäller antalet nyanmälda arbetsplatser till Arbetsförmedlingen som Lund har en positiv utveckling på arbetsmarknaden. När det gäller polariseringen på arbetsmarknaden mellan olika grupper är skillnaderna mindre i Lund jämfört med hur det ser ut i Malmö, Helsingborg, Skåne och riket. Andelen arbetslösa åringar med utländsk bakgrund (öppet arbetslösa och i program) är mindre i Lund, och andelen arbetslösa med utländskbakgrund är cirka hälften så hög jämfört med Malmö, Helsingborg, Skåne och riket. Även ungdomsarbetslösheten och den totala arbetslösheten, år, är lägre i Lund jämfört de större kommunerna i Skåne, se figurer bredvid. Lund har en av Sveriges högst utbildade befolkning. 67 procent av befolkningen mellan år har en eftergymnasial utbildning, jämfört med 40 procent i Skåne och 39 procent i riket. I Sveriges tre tillväxtområden Stockholm, Göteborg och Malmö/Lund ligger utbildningsnivån på 65 procent. 75 procent av antalet anställda som arbetar med FoU i Sverige finns i de tre tillväxtområdena. Lunds kommuns invånares hälsa är också bättre än Malmö, Helsingborgs, Skåne och rikets. Lunds medellivslängd, som är ett sätt att mäta den generella hälsan i samhället, är längre och ohälsotalet, som bär med sig information om hälsa i arbetslivet men också om den totala livssituationen, är klart lägre. Befolkningen efter utbildningsnivå 31 december 2013 Utbildningsnivå Procentuell fördelning Kommunen Länet Riket M Kv Tot M Kv Tot M Kv Tot Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Uppgift saknas Totalt, % Antal, tal Avser år 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% Andel arbetslösa år utrikesfödda, registrerad arbetskraft sep-12 sep-13 sep-14 Riket Skåne län Helsingborg Lund Malmö Andel arbetslösa år. Registrerad arbetskraft sep-12 sep-13 sep-14 Riket Skåne län Helsingborg Lund Malmö Andel arbetslösa år. Registrerad arbetskraft. sep-12 sep-13 sep-14 0% Riket Skåne län Helsingborg Lund Malmö 11

11 Konsekvenser Generationsskiftet leder till ett stort rekryteringsbehov. Om Lunds kommun ska kunna rekrytera genom att vara en attraktiv arbetsgivare måste organisationen först veta vad det är att vara en attraktiv arbetsgivare. Rekryteringsbehovet kan leda till ett ökat beroende för Lunds kommun av bemanningsföretag. Det kan leda till lojalitetskonflikter hos personalen. Ökad brist på chefer på grund av generationsskifte ger en möjlighet är att organisera sig på annat sätt, till exempel en ledarlös organisation. Är det en möjlighet eller ett hot? Underlättar en ledarlös organisation arbetet med Ett Lund? Bristen på chefer ökar behovet på en medveten ledarförsörjningsstrategi. Det finns behov av att identifiera framtidens ledarroll. Det finns en risk att cheferna för större ansvarsområde än vad de har idag. Det kan i sin tur leda till att ännu färre vill bli chefer. Det kommer att finnas ett behov av ökat stöd till chefer, och/eller hitta nya modeller, till exempel delat ledarskap, för chefer. Matchningsproblem. Det finns personella resurser i kommunen att matcha mot framtida lediga arbeten. Det finns ett behov hos kommunen att analysera vilka resurser vi har i Lund. Vilka flyttar hit? Vilka invandrar hit? Vilka kompetenser har de? Bob Dylan`s The Basement Tapes Complete a pretty good argument for what you can create when you work from home. Det finns en möjlighet att utnyttja generationsskiftet till att få unga, som på något sätt lever i utanförskap, att etablera sig på arbetsmarknaden. 12

12 Trend 3 - Platsen Lund allt viktigare med attraktiv, smart och hållbar stad Folkmängdsutvecklingen efter område och år, index. Index mäts från startår Staden som motor för utveckling Den snabba urbaniseringen är en trend som är tydlig i hela världen. Internationellt pratar man om att urbaniseringen och städerna driver utvecklingen på alla plan. I Sverige har den gått snabbt och Lund fortsätter att vara del av denna utveckling. Det är inte bara en fråga om inflyttning. I takt med att traditionella branscher försvinner, slås ihop eller förändras, träder staden (Platsen Lund) fram som ekonomisk motor och centrum för innovation och utveckling. Målet blir då en attraktiv stad för individer som lever och arbetar i en kunskapsekonomi, utgående från deras behov. Detta ställer helt nya krav på kvalitet och attraktivitet (nöjen, kultur, handel, fritid, upplevelser, möten mm). En blandad stad där alla är delaktiga är en förutsättning för detta. Inflyttningen till Lund ställer krav på att staden orkar växa i takt med inflyttningen. Index Malmö 60 Lund 40 Helsingborg 20 riket Glokala Lund Lund fortsätter att vara en ledande plats kunskapsnod - för kunskapsutveckling i regionen (och i Sverige) och drar till sig ökande andel elever till gymnasieskolor, universitet och annan högre utbildning. Lunds universitet har idag Sveriges bredaste och mest flervetenskapliga forskning och kommer att få ökad betydelse i takt med att forsknings- och utvecklingsresurser fokuseras och prioriteras i Sverige. Genom universitet, näringslivet och Lunds internationella kontakter knyts staden närmare till andra internationella kunskapsnoder i världen som influerar och påverkar Lunds utveckling i en mer internationell riktning. På så sätt kommer dessa internationella platser, genom inflödet av individer, att ställa helt nya krav på tjänster, service med mera i staden. Det blir viktigt att jämföra sig både med internationella platser och andra svenska städer (regioner). Det finns även starka tendenser till att centralorten Lunds band med Malmö och Köpenhamn blir starkare. Kopplingen och samverkan med östra delen av kommunen är då en utmaning. 13

13 Stadens själ allt viktigare Allt fler ställer krav på en inspirerande livsmiljö och väljer (om man kan) att bosätta sig i urbana miljöer med kvalitet. Att det finns bra bostäder och goda kommunikationer tas för givet och utbyggd samhällsservice som skola, vård och omsorg förutsätts fungera. På sås sätt kan man säga att hårdvara, den fysiska strukturen, måste kombineras med rätt Här är det bäst att bo 2014 (Fokus) Kolumn1 Kolumn2 Kommun Total placering Placering 2013 Stockholm 1 7 Solna 2 1 Lund 3 4 Uppsala 4 24 Göteborg Helsingborg Malmö mjukvara. Allt fler städer börjar därför prata om stadens själ, ortens DNA och särart, en nerv som ger tydlighet för vad platsen står för. Detta går bortom traditionell place branding. Även städer som står inför betydande sociala utmaningar attraherar individer, företag och investeringar på grund av att de anses ha en intressant särart. Nya sätt att använda staden på Den ökade inflyttningen till Lund och strävan mot en blandstad som motor för utveckling (Lund är dock fortfarande Skånes ledande industristad), ställer helt nya frågor om vad stadens används för. Internationellt pågår en trend där städer ställer sig frågan hur gator, torg och andra offentliga rum kan blir mer än bara ytor som används för att förflytta sig på, sälja grönsaker, eller ordna event på. Istället kan det offentliga rummet erbjuda förnyat intresse för delaktighet, fritid, samexistens och ett socialt kitt för att bryta gränser och minimera risker för polarisering mellan olika grupper i Lund. Det går därmed att tala om nya typer av samverkan mellan människa och alla delar av staden. På flera håll undersöker städer aktivt hur de på nya sätt kan dela och/eller kombinera stadens resurser (ytor, resurser med mera) mellan olika aktörer och individer för att skapa nya vägar framåt för samexistens, bryta gränser mellan olika stuprör, samt bli mer resurseffektiv med samhällets resurser. Man talar om nya former, och kombinationer, av individuellt och gemensamt. Synen på mobilitet ändras I städer tar allt färre ungdomar körkort än tidigare. Även om bilen fortfarande är en statussymbol så indikerar flera bilföretag att de ser en beteendeförändring hos unga där bilen inte fyller samma funktion som tidigare 4. När allt fler bor i städer, med kortare avstånd blir bilen både dyr, dåligt utnyttjad och besvärlig att parkera. Flera Antal Antalet färdigställda bostäder 2400 Befolkningsökning Andra anledningar till att färre skaffar körkort är en ökad ungdomsarbetslöshet och dålig ekonomi och att körkorten har blivit dyrare och att unga bor hemma längre än tidigare. 14

14 undersökningar i urbana regioner indikerar en tydlig relation mellan högt markandsvärde mellan fastigheter och kollektivtrafik, medan man inte kan se en sådan koppling mellan goda förutsättningar för bilanvändning och fastighetsvärde hade nästan 85 procent av alla 24-åringar körkort låg andelen på cirka 65 procent hade ungefär 65 procent av alla 19-åringar körkort, 1997 var det ungefär 40 procent. Sedan dess har andelen ökat och 2013 hade 54 procent av alla 19-åringar körkort. Vid 29 års ålder har i dag sju av tio svenskar körkort, men det skiljer mycket mellan olika samhällsgrupper. Bland dem med endast grundskole- eller gymnasieutbildning har bara drygt tre av tio körkort. I många städer börjar man prata om mobility on demand där man genom smarta betalningssystem får tillgång till en palett av mobilitetslösningar (buss, tåg, cykel, bil mm). Många av de yrken som erbjuds till ungdomar utan högre utbildning finns dessutom inom bemanningsföretag och serviceyrken som äldrevården. Det är jobb som antingen innebär att man arbetar på olika arbetsplatser från dag till dag, eller att man faktiskt måste förflytta sig mellan olika platser. Dessutom bor de här ungdomarna ofta mindre centralt med sämre kollektivtrafik, och har därför också större behov av körkort. Ökad polarisering även i Lund Både nationellt och internationellt ser vi en ökad polarisering inom staden (mellan olika grupper i staden, till exempel mellan de som har arbete och de som är arbetslösa) och mellan stad och land (central ort i förhållande till mindre orter österut i kommunen). Den grupp som har högst ekonomisk standard har dragit ifrån övriga och detta beror främst på stigande fastighetspriser och god utveckling på börsen. Kvoten mellan inkomstgränsen för de 10 procent som har högst respektive lägst inkomster har ökat från 2,49 år 1991 till 3,31 år Den ökade inkomstspridningen kan till stor del förklaras av kapitalvinster, men spridningen har ökat även när man exkluderar dessa inkomster. Miljöfrågorna fortsatt avgörande för stadens utveckling Urbaniseringen och den snabba utvecklingen ställer även staden inför nya utmaningar. På miljöområdet är Lunds utmaningar bland annat resursanvändning, förlorad åkermark, trafikutsläpp och klimatförändringar. Dessa fortsätter att följa Lunds utveckling som en direkt följd av att staden växer och får ökad attraktionskraft. 15

15 Konsekvenser Universitetsstadens miljö blir allt viktigare för studenters val av studieort. Lunds kommun behöver fortsätta arbeta för att Lund ska vara en attraktiv studentstad. Lunds urbanisering förutsätter en samlad tillväxtstrategi kopplat till investeringar sett över tid i infrastruktur och välfärdsfunktioner. Den måste även väga in sociala och miljömässiga aspekter i en sådan utveckling. Den fortsatta urbaniseringen och förtätningen sparar åkermark, men medför även att mängden grönytor för rekreation och bilogisk mångfald i staden minskar. Det krävs en idé och tanke hur man kombinerar förtätning och tillgång till grönytor på ett smart sätt. Ökning av hårdgjorda ytor medför risker som ökade konsekvenser och översvämningar vid kraftiga regnfall. En ökad internationalisering av platsen Lund ställer nya krav på kulturell och språklig kompetens, till exempel Lunds kommuns webbsida på flera språk. Kommunen behöver utveckla dialogen med medborgarna och det omgivande samhället i syfte att generera idéer och till exempel socialinnovation, hur involveras ungdomar, föreningar, företag, entreprenörer och kreativa personer i utvecklingen av staden? Den enskilda användningen av bil minskar/förändras samtidigt som den totala mängden bilar ökar på grund av urbaniseringen. Nya behov bland medborgarna gör att det finns möjlighet att planera för nya mobilitetslösningar samtidigt som den totala mängden biltrafik måste hanteras. Polarisering av stad mindre orter i östra Lund kan kompenseras genom goda transporter och lokal samhällsservice. Samtidigt är en möjlig utveckling att Lunds tätort kommer att öka i attraktionskraft medan de mindre tätorterna i kommunen kommer tappar i attraktionskraft. Detta medför utmaningar i var och hur samhällsinvesteringar ska göras. Ett ökat behov av att utveckla stadens själ och innehåll bör ge kreativa näringar och kultur utrymme att bidra till denna utvekling. Stadens innehåll kan inte enbart vila på infrastruktur och fastigheter. Livet mellan husen måste få en möjlighet att utvecklas. Från att tidigare ha arbetat med enskilda frågor t.ex. transporter eller klimat krävs framöver en ökad integration och samverkan mellan olika frågor som påverkar stadens attraktionskraft, utveckling och hållbarhet, till exempel samverkansmodeller, finansieringsoch affärsmodeller, beslutsformer, medborgarengagemang och användardeltagande. Miljöfrågor och ökad global sårbarhet lyfter fram otydlig ansvarsfördelning för skador, till exempel vid översämningar, mellan olika aktörer. Kommunen förväntas ta ansvar. Det kräver bättre samordning med andra aktörer och kommunikation mot samhället hur ansvaret hanteras mellan olika samhällsaktörer. Oväntade händelser kan leda till ökade materiella skador. En klimatsmart samhällsplanering krävs som inbegriper ekonomiska konsekvenser och olika scenarier. Hur planeras staden när antalet bilar blir färre? Hur hanterars att antalet cyklister blir flera? 16

16 Trend 4 - Rådigheten minskar Lunds kommuns roll ändras Ökade krav utifrån Krav från staten och EU ökar. I större utsträckning än tidigare så decentraliseras genomförandet av olika nationella/ EU mål till en aktivitet på kommunalnivå. Skolan och vården är exempel på två områden där vi tydligt ser hur ökade nationella krav ställer nya krav på den kommunala organisationen. EUs miljökrav, till exempel vad gäller avfallsområdet och vattenteknik, ställer nya krav på tekniska och organisatoriska lösningar i Lund. Det som diskuteras på EU-nivå idag blir verklighet om kanske fem år. Möjligheten till att ställa egna krav minskar Områden där kommunen tidigare har kunnat ställa egna detaljkrav för att driva utvecklingen i en viss riktning, till exempel i planering och lokala krav, blir allt mer begränsat. Krav om anslutning till fjärrvärmenät, miljöbyggkrav med mera är inte längre förenligt med bland annat konkurrenslagstiftningen. Samtidigt ökar samordningen av planeringen på ett regionalt plan. Medborgarnas förväntningar ökar Medborgarnas krav på service och välfärdstjänster ökar. Förväntningar på skolornas utformning, pedagogiska innehåll, öppettider på förskola, lärartäthet med mera skapar nya utmaningar för skolan. Kommunen kan uppfattas som en tjänsteleverantör, som agerar på en marknad där medborgarna köper en tjänst genom att betala skatt, och inte som en offentlig myndighet. Kommunens samhällsåtagande produktifieras. Med detta synsätt kommer ständigt ökade krav på produktinnehållet. I kombination med att färre ska försörja fler i framtiden så ställer detta kommunen inför nya utmaningar. Kommunens roll och rådighet för infrastruktur ändras Vi ser även en förändring i ansvaret och driften av viktiga samhällsfunktioner. Kollektivtrafiksystemets utveckling och drift sköts av Skånetrafiken och VA Syd sköter stora delar av dagvatten och vattenreningsfrågorna. Även om kommunen är en samtalspart, delägare och sakägare så minskar den egna rådigheten över dessa system i framtiden. Samtidigt uppfattar många kommunmedborgare att det är kommunens roll att säkerställa att det fungerar. Näringslivet och icke-offentliga aktörer mer delaktiga i samhällsbygget Intresset bland andra samhällsaktörer att delta i samhällsbygget ökar. I takt med att stadens och platsens attraktivitet blir en viktig del i att attrahera arbetskraft ökar intresset för att investera i och utveckla närmiljön. Näringslivets intresse att medfinansiera till exempel vägar och skolor ökar som ett resultat av detta. Den ideella sektorn och föreningar engagerar sig också i ökad utsträckning i att skapa samhällsnytta bortom sina traditionella verksamhetsidéer, till exempel kan idrottsföreningar spela en viktig roll i att skapa fritidsmöjligheter, socialt sammanhang och även kombinera skolarbete/ läxhjälp med idrotten. Facebookgrupper, intressegrupper och spontanaktiviteter är ytterligare en trend där man på olika sätt vill bidra med idéer och lösningar på innehållet i staden. På detta sätt suddas gränser ut mellan olika aktörer i staden. Att aktivt delta stadens utveckling blir i ökad utsträckning en angelägenhet för fler än de kommunala förvaltningarna. 17

Tre verktyg för omvärldsbevakning ARBETSMATERIAL MED INSTRUKTIONER

Tre verktyg för omvärldsbevakning ARBETSMATERIAL MED INSTRUKTIONER Tre verktyg för omvärldsbevakning ARBETSMATERIAL MED INSTRUKTIONER Tre verktyg för omvärldsbevakning För materialet svarar: Märit Melbi, Avdelningen för ekonomi och styrning Måns Norberg, Avdelningen

Läs mer

Kommunövergripande omvärldsanalys Ängelholm

Kommunövergripande omvärldsanalys Ängelholm Kommunövergripande omvärldsanalys Ängelholm Lärande och familj 1 Globalisering Värderingsförändringar individualisering Klimatförändringar Demografi 5 megatrender med sikte på 2030 Källor: SKL omvärldsanalys,

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Figur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år

Figur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år Statistik om Västerås Västerås arbetsmarknad år 2014 Västeråsare i förvärvsarbete år 2014 Antalet personer med förvärvsarbete ökade i Västerås med 470 personer mellan år 2013 och år 2014, vilket innebär

Läs mer

Företagare 2013 Sjuk- och aktivitetsersättning, 2014

Företagare 2013 Sjuk- och aktivitetsersättning, 2014 2015 Landareal: 410 kvkm Invånare per kvkm: 139 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 3 3 3 3 3 33 33 33 33 33 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 7 9 9 9 9 9 9 9 3 9 3 9 9 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 44. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 44. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 44 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Regionförbundet södra Småland Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Rfss har ställt frågan till Växjö kommun hur trender och strukturella förändringar påverkar Växjö

Läs mer

BEFOLKNING 8 NÄSSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 8 NÄSSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 3 3 3 9 9 9 9 9 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING 3 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 7 7 1 7 1 7 7 9 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring 26-21 Befolkningens åldersfördelning 21 33 6 33 4 33 2 33 32 8 32 6 32 4 32 2 26 28 21 212 214 1 2 3 4 6 7 8 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 21 Folkmängdsförändring

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 7 9 7 3 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

BEFOLKNING 4 HABO KOMMUN

BEFOLKNING 4 HABO KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 11 11 11 11 1 1 1 1 1 9 9 9 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 51. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 51. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2014 Landareal: 2 317 kvkm Invånare per kvkm: 51 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Landareal: 602 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 602 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 602 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

GNAB budgetåret 2013

GNAB budgetåret 2013 GNAB budgetåret 2013 Den lokala/regionala marknaden en snabb återblick Branschutveckling arbetskraft dag/natt befolkning 2012-2011 2012-2008 2012-2002 Gislaved Jordbruk, skogsbruk och fiske 10 199 274

Läs mer

Välkommen till Det digitala Malmö

Välkommen till Det digitala Malmö Välkommen till Det digitala Malmö Världen blir mer och mer digital för varje dag. Samma sak händer i Malmö. I Malmö stad vill vi använda digitaliseringen på ett positiv sätt och därigenom förbättra servicen

Läs mer

Landareal: 61 kvkm Invånare per kvkm: Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 61 kvkm Invånare per kvkm: Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2015 Landareal: 61 kvkm Invånare per kvkm: 1 109 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Nyanmälda lediga platser januari juli 2009

Nyanmälda lediga platser januari juli 2009 Bild 1 80 70 60 50 40 30 20 10 Tusental Nyanmälda lediga platser januari 1993 - juli 2009 0 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Med mer än 10 dagars varaktighet.

Läs mer

Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 632. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 632. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2013 Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 632 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2013 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 607 kvkm Invånare per kvkm: 128. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 607 kvkm Invånare per kvkm: 128. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2014 Landareal: 607 kvkm Invånare per kvkm: 128 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 607 kvkm Invånare per kvkm: 129. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 607 kvkm Invånare per kvkm: 129. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2015 Landareal: 607 kvkm Invånare per kvkm: 129 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2014 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Arbetsmarknad i förändring

Arbetsmarknad i förändring Arbetsmarknad i förändring En analys av regionala branschförändringar över tid och dess betydelse för framtida arbetsmiljöarbete John Östh, Thomas Niedomysl, Jan Amcoff, Love Ander och Sebastian Hedberg

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Tema Ungdomsarbetslöshet

Tema Ungdomsarbetslöshet Tema Ungdomsarbetslöshet Arbetslösheten ökade bland ungdomar Under första kvartalet 2009 var 142 000 ungdomar i åldern 15-24 år arbetslösa, vilket motsvarar en relativ arbetslöshet på 24,4 procent. Här

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Landareal: 475 kvkm Invånare per kvkm: 79. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring

Landareal: 475 kvkm Invånare per kvkm: 79. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 2010 Landareal: 475 kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd 31 december 2009 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 350 kvkm Invånare per kvkm: 82. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: 350 kvkm Invånare per kvkm: 82. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2013 Landareal: 350 kvkm Invånare per kvkm: 82 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 472 kvkm Invånare per kvkm: 81. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: 472 kvkm Invånare per kvkm: 81. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2013 Landareal: 472 kvkm Invånare per kvkm: 81 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 472 kvkm Invånare per kvkm: 83. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 472 kvkm Invånare per kvkm: 83. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2015 Landareal: 472 kvkm Invånare per kvkm: 83 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 358 kvkm Invånare per kvkm: 86. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Landareal: 358 kvkm Invånare per kvkm: 86. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2012 Landareal: 358 kvkm Invånare per kvkm: 86 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 357 kvkm Invånare per kvkm: 73. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring

Landareal: 357 kvkm Invånare per kvkm: 73. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring 2011 Landareal: 357 kvkm Invånare per kvkm: 73 Folkmängd 31 december 2010 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring 2000 2010 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 7. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 7. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2013 Landareal: 2 3 kvkm Invånare per kvkm: 7 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Landareal: 697 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 697 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2015 Landareal: 697 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 410 kvkm Invånare per kvkm: 135. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Landareal: 410 kvkm Invånare per kvkm: 135. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2012 Landareal: 410 kvkm Invånare per kvkm: 135 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 412 kvkm Invånare per kvkm: 134. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring

Landareal: 412 kvkm Invånare per kvkm: 134. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring 2011 Landareal: 412 kvkm Invånare per kvkm: 134 Folkmängd 31 december 2010 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring 2000 2010 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 391 kvkm Invånare per kvkm: 48. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 391 kvkm Invånare per kvkm: 48. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2014 Landareal: 391 kvkm Invånare per kvkm: 48 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 220 kvkm Invånare per kvkm: 48. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring

Landareal: 220 kvkm Invånare per kvkm: 48. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring 2011 Landareal: 220 kvkm Invånare per kvkm: 48 Folkmängd 31 december 2010 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring 2000 2010 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället Förord Vi behöver jobba smartare, effektivare och på nytt sätt för att möta förändrade förutsättningar. Genom att ta

Läs mer

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 13 januari 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget december 2015 Skåne län Den ekonomiska statistiken samt konjunkturindikatorerna visar att

Läs mer

Landareal: 895 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring

Landareal: 895 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring 11 Landareal: 895 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 10 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 10 Befolkningsförändring 00 10 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-

Läs mer

Dokumentation från workshop under konferensen. En vägledning till för alla?

Dokumentation från workshop under konferensen. En vägledning till för alla? Dokumentation från workshop under konferensen En vägledning till för alla? 13 november 2008 Dokumentationen innehåller Session 1: Nutid Session 2: Dåtid Session 3: Framtid Session 4: Omvärld Session 5:

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013 Den svenska ekonomin präglas fortfarande av en stor osäkerhet. Arbetsgivarnas varsel om kommande personaluppsägningar har

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2015 Landareal: 1 167 kvkm Invånare per kvkm: 19 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 89. Ålder. Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 89. Ålder. Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings- 2010 Landareal: 1 020 kvkm Invånare per kvkm: 89 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,0 Riket 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd

Läs mer

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 2(8) Inledning Älvkarleby kommun ska hitta sin plats i en värld som präglas av snabb förändring. Vi behöver förstå hur förändringarna påverkar vår tillvaro och göra strategiska

Läs mer

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 februari 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget januari 2016 Skåne län Den ekonomiska tillväxten var stark under tredje kvartalet i fjol

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2015 Landareal: 1 307 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 3 3 3 33 33 33 33 33 3 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Landareal: 475 kvkm Invånare per kvkm: 80. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring

Landareal: 475 kvkm Invånare per kvkm: 80. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring 2011 Landareal: 475 kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd 31 december 2010 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring 2000 2010 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 263 kvkm Invånare per kvkm: 32. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: 263 kvkm Invånare per kvkm: 32. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2013 Landareal: 263 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 259 kvkm Invånare per kvkm: 152. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 259 kvkm Invånare per kvkm: 152. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2014 Landareal: 259 kvkm Invånare per kvkm: 152 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Kompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun

Kompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun Kompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun Strategier för kompetensförsörjning Kompetensutveckling handlar dels om att nyttja tillgängliga resurser på bästa sätt, dels om att attrahera nya talanger

Läs mer

Landareal: 259 kvkm Invånare per kvkm: 154. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 259 kvkm Invånare per kvkm: 154. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2015 Landareal: 259 kvkm Invånare per kvkm: 154 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 4. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 4. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2012 Landareal: 1 731 kvkm Invånare per kvkm: 4 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,91. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,91. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2013 Landareal: 11 286 kvkm Invånare per kvkm: 0,91 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 215-4-27 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,68. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,68. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2014 Landareal: 4 224 kvkm Invånare per kvkm: 0,68 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Landareal: 182 kvkm Invånare per kvkm: 40. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Landareal: 182 kvkm Invånare per kvkm: 40. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2012 Landareal: 182 kvkm Invånare per kvkm: 40 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer