OMVÄRLDSANALYS REGION SKÅNE 2015
|
|
- Sven Håkansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 OMVÄRLDSANALYS REGION SKÅNE 2015 Sid 1 (50)
2 Vid frågor rörande Omvärldsanalys Region Skåne 2015 kontakta: Madeleine Nilsson Anna Benemark Karl Löfmark Ida Karlsson Sid 2 (50)
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OMVÄRLDSANALYS RESULTAT OMVÄRLDSANALYS HÖG STRATEGISK PÅVERKAN BRÅDSKANDE... 7 HÖG STRATEGISK PÅVERKAN MINDRE BRÅDSKANDE LÄGRE STRATEGISK PÅVERKAN BRÅDSKANDE LÄGRE STRATEGISK PÅVERKAN MINDRE BRÅDSKANDE KÄLLFÖRTECKNING Sid 3 (50)
4 INLEDNING OMVÄRLDSANALYS 2015 I Region Skånes omvärldsanalys 2015 analyseras trender och omvärldshändelser som har påverkan på Region Skånes uppdrag. Omvärldsanalysen blickar utåt och framåt med en tidshorisont på 3-5 år. Syftet är att ge en gemensam framtidsbild för vad Region Skåne behöver agera på. På så sätt ges bättre förutsättningar att i tid kunna hantera hot som kan uppstå, men framförallt för att kunna ta vara på de möjligheter som skapas för Region Skåne. Region Skånes omvärldsanalys 2015 har tagits fram som ett underlag i budgetprocessen inför budgetåret 2016 och en viktig målgrupp för denna analys är därför regionstyrelsen. Uppdraget har varit att ta fram en rapport och att utveckla omvärldsanalysarbetet i Region Skåne. Ett flertal medarbetare inom Koncernkontoret och inom andra förvaltningar har bidragit med trender, händelser, analyser och goda tankar i arbetet. Enheten för samhällsanalys, ledningsstaben, avdelningen för regional utveckling har varit ansvarig för uppdraget och samordnat processen. Omvärldsanalysen har utgått från Region Skånes strategikarta för att identifiera fokus. Tre strategier valdes ut, samtliga med en utåtblickande riktning: Högre andel nöjda medborgare, samt Verka för en långsiktigt stark och hållbar ekonomi. De omvärldsfaktorer och trender som analysen bygger på har väsentlig påverkan på en eller flera av dessa strategier. Omvärldsanalysen avser att blicka utåt och framåt, det vill säga att se vad som är på gång i omvärlden snarare än inom Region Skåne. Den regionala utvecklingsstrategin är en gemensam vision för Skåne där Region Skåne tillsammans med civilsamhället, näringslivet och den offentliga sektorn kommit fram till en gemensam målbild om det öppna Skåne I den regionala utvecklingsstrategin finns fem prioriterade områden; Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster Skåne ska vara globalt attraktivt Omvärldsanalysen är ett viktigt inspel till genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin. Genom att förstå riktningen i de trender som är identifierade i omvärldsanalysen, kan vi få en bild över om vi går mot rätt håll för att uppnå det öppna Skåne Region Skåne påverkas av globala, nationella/regionala trender samt händelser. De trender som driver utvecklingen globalt gör också avtryck regionalt i Skåne. Figur ett beskriver utgångsläget och arbetssättet för omvärldsanalysen. Sid 4 (50)
5 STRATEGISK PÅVERKAN Figur 1: Utgångsläge och arbetssätt för omvärldsanalysen Trenderna sätts in i en modell som beskriver relationen dem emellan. De bedöms utifrån parametrarna hög till lägre strategisk påverkan samt mindre brådskande till brådskande. Samtliga trender som är med i omvärldsanalysen anses vara av största vikt för Region Skåne. För respektive trend beskrivs förväntade konsekvenser och strategiska råd. Figur 2: Modell för bedömning av strategisk påverkan och grad av brådska HÖG STRATEGISK PÅVERKAN Mindre brådskande Informationen är av högsta strategiska vikt och påverkar en eller flera av våra strategiska fokusområden. Vi bör som organisation agera under de nästkommande två till tre åren. HÖG STRATEGISK PÅVERKAN Brådskande Informationen är av högsta strategiska vikt och påverkar en eller flera av våra strategiska fokusområden. Vi bör som organisation agera på detta under nästkommande år. LÄGRE STRATEGISK PÅVERKAN Mindre brådskande Informationen har lägre strategisk påverkan på en eller flera av våra strategiska fokusområden. Vi bör som organisation följa utvecklingen under kommande år LÄGRE STRATEGISK PÅVERKAN Brådskande Informationen har lägre strategisk påverkan på en eller flera av våra strategiska fokusområden. Vi bör som organisation följa utvecklingen under de kommande två åren. BRÅDSKA Sid 5 (50)
6 RESULTAT OMVÄRLDSANALYS 2015 Figur 3: Resultat av omvärldsanalys 2015 HÖG STRATEGISK PÅVERKAN Mindre brådskande Global trend Resursanvändningen fortsätter öka Förändringar i energiförsörjningen Nationell/regional trend Allt fler äldre och yngre i Skåne Tilltagande urbanisering Lågt socialt deltagande Vårdens styrmiljö blir allt mer komplex Nya utmaningar att hantera vid introduktion av läkemedel Ökad medfinansiering av infrastruktur HÖG STRATEGISK PÅVERKAN Brådskande Global trend Den globala uppvärmningen fortsätter att öka Ökad antibiotikaresistens Informationsteknologin ett paradigmskifte Ökad medvetenhet om gifter i omgivningen Nationell/regional trend Svag utveckling av makroekonomi och skattebasen i regionen Fortsatta utmaningar på kompetensförsörjningsområdet och ett ökat fokus på utbildning/skolan Regional obalans inom näringslivet Ökad konkurrens om järnvägsspåren Den ojämlika hälsan ökar Psykisk ohälsa ökar Ökade krav på inflytande, makt och värdeskapande från medborgare och patient Snabb utveckling av olika medicinska teknologier och behandlingar Ökat fokus på brister inom infrastruktur Händelse Forskningsanläggningar i världsklass etableras i Skåne Förnyelse av den fysiska sjukhusstrukturen LÄGRE STRATEGISK PÅVERKAN Mindre brådskande Global trend Tid värderas allt högre Hårdare konkurrens på flygmarknaden Multiresistens i omgivningen Nationell/regional trend Fortsatt obalans på bostadsmarknaden Händelse Fehmarn Bält förbindelsen påverkar rese- och transportmönster LÄGRE STRATEGISK PÅVERKAN Brådskande Global trend Ökad global konkurrens och strukturomvandling Omstrukturering av Life Science forskning Ökat fokus på utanförskapet Anpassning till stigande havsnivåer, översvämningar och extrema väderförhållanden Nationell/regional trend Ökat fokus på hushållning av åkermark Sid 6 (50)
7 HÖG STRATEGISK PÅVERKAN BRÅDSKANDE DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN FORTSÄTTER ATT ÖKA Prognoserna för den globala uppvärmningen har blivit säkrare. Dagens utsläppstakt riskerar att höja den globala medeltemperaturen 3-4 grader vid slutet av seklet. Inom några få år behöver vi vända utsläppstrenden och därmed eventuellt nå målet om att begränsa den globala uppvärmningen till maximalt 2 grader. Ju längre tid det tar desto mer måste vi förlita oss på teknik som innebär att vi kan lagra koldioxid (IPCC, 2014). Arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser måste intensifieras samtidigt som en temperaturökning ställer ökade krav på klimatanpassning inom samhällets alla sektorer. På den europeiska nivån är ett viktigt område att bevaka för Region Skåne de nya klimatmålen som ska gälla för EU till Överenskommelsen innebär att utsläppen av växthusgaser ska minska 40 procent till 2030 (basår 1990), att andelen förnybar energi ska uppgå till 27 procent och energieffektiviseringen ska vara 27 procent. Klimatmålen är EU:s förhandlingslinje inför årets klimatkonferens i Paris, då förhoppningen är att få till ett globalt avtal (Sveriges riksdag, 2014). Med en global utsläppsminskning på % mellan 2010 och 2050 har vi en god chans att lyckas uppnå målen. Region Skåne bidrar till att minska klimatpåverkande utsläppen genom ett effektivt miljöarbete. Skåne är idag ledande på biogasområdet i Sverige. Ett klimatneutralt Skåne kommer inte att nås. Luftföroreningar och medföljande hälsoproblem. Risk för ökade samhällskostnader. för jord- och skogsbruket genom ändrade växtsäsonger. för sjukvården på grund av extremväder, värmeböljor. för infrastrukturen då byggnader och funktioner inte är anpassad att hantera extremväder och översvämningar. Förstärk arbetet med att minimera utsläppen av växthusgaser. Verka för att ytterligare öka produktion, konsumtion samt underlätta distribution av lokal producerad biogas och annan förnybar energi. Arbeta för en minskad klimatpåverkan i den egna verksamheten exempelvis genom klimatutbildning och utsläppstak. Arbete med klimat- och energifrågor på europeisk nivå bör intensifieras för att medverka till riskminimering. Innovationsarbetet bör styras så att minsta möjliga klimatpåverkan uppnås inom alla sektorer. Genomtänkt och strategisk användning av nationell- och EU-finansiering. Högre andel nöjda medborgare Sid 7 (50)
8 ÖKAD ANTIBIOTIKARESISTENS Förutom att många allvarliga infektioner i samhället har blivit behandlingsbara har antibiotika inneburit en revolution inom den alltmer avancerade sjukvården, såsom exempelvis cancerbehandling, vård av för tidigt födda och transplantationsverksamhet. Antibiotika har genom åren använts alltför frikostigt, både mot virusinfektioner, till exempel influensa, och mot enkla icke antibiotikakrävande bakterieinfektioner. Detta har lett till att många bakterier utvecklat resistens. Antibiotikaresistens är ett växande hot då det äventyrar behandlingen av infektioner där antibiotikabehandling är livsnödvändig. Både Världshälsoorganisationen (WHO) och Smittskyddsinstitutet rankar den snabba utvecklingen av antibiotikaresistens som ett av de största hoten mot människors hälsa. De flesta länderna har betydligt större problem med antibiotikaresistens än Sverige, men även i vårt land ökar resistensen oroväckande. Det utvecklas inte nya antibiotika i takt med att resistensen ökar. Minskad användning av antibiotika leder till en långsammare resistensutveckling. Därför är det viktigt att antibiotika bara används när det behövs. I Sverige har vi globalt sett en låg förbrukning av antibiotika, men även här finns en överanvändning. Många länders blickar riktar sig nu mot Sverige för att ta efter våra riktlinjer för att minska antibiotikaanvändningen. Försvårar behandlingen av allvarliga infektioner. Infektioner som de senaste decennierna har kunnat botas riskerar att inte längre vara behandlingsbara. Stora svårigheter att bedriva högspecialiserad sjukvård, där verksamma antibiotika ofta är en viktig förutsättning. Ge antibiotikabehandling bara när det behövs. Skapa en god tillgång på enkelrum på våra sjukhus. Följ upp antibiotikaförskrivning. Verka för framtagande av nya effektiva antibiotika. Några EU-program som kan vara särskilt viktiga att bevaka för delfinansiering för denna trend är; Hälsoprogrammet samt Horizon Högre andel nöjda medborgare Sid 8 (50)
9 INFORMATIONSTEKNOLOGIN ETT PARADIGMSKIFTE Informationsteknologin har brutit ner geografiska avstånd genom att integrera världen i olika globala flöden. Tidsmässiga avstånd har minskat och skapat en möjlighet till en samtidighet som aldrig förr har varit möjlig. Informationsteknologin och digitaliseringen är ett paradigmskifte som har förändrat samhället och människors förhållningssätt i grunden. Både utifrån hur varor och tjänster designas, produceras och distribueras, men även hur vi interagerar i tid och rum. Kommunikation och informationshantering har radikalt förändrats. Den demokratiska processen är exempelvis något som har påverkats genom ökad transparens och möjlighet till interaktion. Den digitala tekniken har även påverkat människors kulturella beteende, där både kulturskapande och kulturkonsumtion har påverkats. Förändringen har kommit längst på musikområdet, men även konstutställningar, kulturhistoriska utställningar och scenkonst ligger långt framme. Med hjälp av GPS och digital teknik kan idag fornlämningar, arkeologiska utgrävningar och historiska hus levandegöras på ett helt nytt sätt. Ett annat exempel på förändrat kulturellt beteende är attityden till och användandet av gratiskultur, där upphovsrätten har utmanats. Informationsteknologin kommer att bli allt mer integrerad och sammankopplande. Mycket av det som idag kräver fysisk närvaro kommer att kunna göras på distans och med hjälp av olika former av informationstekniker. Både samhället i stort, företag och individer kommer att bli mer beroende av informationstekniker och digitala nätverk. Information förväntas finnas så att man ständigt kan få veta exempelvis var man befinner sig på en karta, var andra befinner sig, temperatur och trafikstatus och mycket annat. Konsumtionen av digitala tjänster har bara börjat. Utvecklingen går mot en allt mer automatiserad och digitaliserad produktionsprocess, som i sin tur leder till nya beteendemönster. Allt fler företag börjar flytta hem produktion från länder som till exempel Kina, på grund av ett minskat beroende av personalintensiv produktion samtidigt som det ger minskade transportkostnader. Även inom kollektivtrafiken kommer det att ställas stora krav på förändrade förhållningssätt. Långsiktighet och kontinuitet är grundläggande i kollektivtrafikplaneringen, men bör i större utsträckning än tidigare kompletteras med snabba åtgärder. Kunder idag och än mer framöver kommer att förvänta sig att kunna resa med kollektivtrafiken med personlig information, smarta miljöer i fordon, kring hållplatser och stationer samt sömlösa tjänster som kan kombineras på ett flexibelt sätt för en vardag och fritid med hög livskvalitet. Utvecklingen har även påverkat hälso- och sjukvården. Landstingens och regionernas samarbete för att utveckla och införa gemensamma e-hälsotjänster, teknisk infrastruktur och regelverk har resulterat i en handlingsplan för I denna slår man fast att Den enskilt viktigaste frågan är att öka varje individs möjlighet att delta mer i sin egen vård. E-hälsotjänster för invånaren har starka samband med vårdgivarens professionella verksamhetsstöd och områdena behöver integreras inom en samlad IT-arkitektur för att vara effektiva och värdeskapande. En central fråga är därför att samordna och integrera arbetet inom hela e-hälsoområdet. Ett införande av moderna IT-lösningar som inte sker i takt med andra offentliga och privata sektorer kommer leda till missnöje bland patienter och professionella brukare. Mer vård och hälsofrämjande insatser kommer successivt kunna erbjudas i hemmet. Digitala beslutstödsystem kommer kunna utföra vissa diagnostiska uppgifter. Nya aktörer med nya typer av hälso- och sjukvårdstjänster (utrustningar för självkontroll, appar) drar fortare nytta av IT-utvecklingen och kommer att öka trycket på hälso- och sjukvårdssektorn. Medborgarna är ständigt uppkopplade Säkerställ lånsiktiga investeringar i ITinfrastruktur genom en trovärdig samsyn på nuläge, målbild och behovet av investeringar. Säkerställ och kvalitetssäkra att e- hälsotjänster utvecklas med medborgarens intresse i fokus, gemensamt mellan hälsooch sjukvård, näringsliv och akademi. Bevaka och utveckla digitala verktyg för Skånetrafikens kunder, även i fordons- och hållplatsmiljöer. Utveckla strategiskt ett helt nytt upplägg kring biljettsystemstruktur som möjliggör en mer flexibel och öppen lösning. Förbättra möjligheten att kunna uppleva kultur digitalt. Sid 9 (50)
10 och kräver direkt och snabb information samt är mer välinformerade. Krav på framtida flexibla betalningslösningar på kundens villkor. Krav på en kollektivtrafik som kan kombineras med andra tjänster som kunden använder. Krav på webbaserad kultur ökar. Säkerställ att deltagandet i det europeiska projektet om regionala digitala agendor på e-hälsoområdet ger verklig nytta för skånska aktörer och kopplas till övrigt arbete inom regionen. Bevaka policy- och lagstiftningsutvecklingen inom ramen för EU-kommissionens ambitioner att skapa en digital inre marknad programperiod för åren Högre andel nöjda medborgare Sid 10 (50)
11 ÖKAD MEDVETENHET OM GIFTER I OMGIVNINGEN Kemikaliernas påverkan på människors hälsa och miljö har fått ett ökat fokus både nationellt och internationellt. Forskningen inom området ökar och allt fler rapporter, filmer och böcker beskriver hur kemikalier i mat, textilier, hudvårdsprodukter och plastförpackningar etc. kan påverka vår hälsa negativt. Antalet kemikalier i vår vardag har exploderat på några tiotals år och nya kemikalier släpps kontinuerligt på marknaden. Särskilt fokus i forskning och debatt läggs nu på kemikalier som är cancerogena, mutagena, hormonstörande och reproduktionstoxiska. Barn är extra känsliga för dessa kemikalier. WHO uppmärksammar också hälsoriskerna med kemikalier i miljön, bland annat med hormonstörande ämnen. Ett exempel på hormonstörande ämnen är ftalater, en sorts mjukgörare, som finns i flera plaster bland annat i medicinteknisk utrustning. Både den svenska regeringen och EU-kommissionen arbetar med förslag om hur bland annat ftalater ska fasas ut respektive hur ämnen i medicintekniska produkter såsom till exempel blodpåsar och slangar ska regleras. Även läkemedel påverkar miljön både vid tillverkning och efter användning. Många läkemedel utsöndras ur kroppen i aktiv form och når naturen via avloppsvattnet, eftersom reningsverken ofta inte klarar av att bryta ned dessa substanser. Kunskapen om enskilda läkemedels miljöpåverkan är ännu begränsad, men forskning visar bland annat att fiskar har bytt kön på grund av hormonstörande läkemedel såsom östrogener. De senaste åren har man på både nationell och internationell nivå uppmärksammat riskerna med den så kallade cocktaileffekten att en blandning av olika ämnen kan påverka människa och miljö på ett annat sätt än vad varje ämne gör var för sig. Ökade förväntningar och krav från patienter och myndigheter på att sjukvården inte ska använda produkter som innehåller miljö- och hälsoskadliga ämnen. Kommande krav på att byta ut medicinteknisk utrustning som innehåller bland annat ftalater och andra ämnen med en negativ inverkan på människors hälsa och/eller den yttre miljön. Ökade förväntningar och krav från förskrivare och patienter på kunskap och hänsyn till miljön inom läkemedelsområdet. Region Skåne bör ta fram en plan för hur man i största möjliga utsträckning ska undvika kemikalier som är cancerogena, mutagena, reproduktionstoxiska och hormonstörande i hälso- och sjukvården. Intensifiera arbetet med att minska Region Skånes miljöpåverkan från läkemedel, en handlingsplan är under framtagande. Skärpa krav vid upphandlingar på vilka ämnen som inte får ingå i material och produkter. Genomtänkt och strategisk användning av nationell- och EU-finansiering. Högre andel nöjda medborgare Sid 11 (50)
12 SVAG UTVECKLING AV MAKROEKONOMI OCH SKATTEBASEN I REGIONEN Sedan den stora krisen i början på 90-talet har tillväxten i Sverige varit god, såväl mätt i sysselsättning som i ekonomiska termer. Skåne har dock inte haft samma tillväxt av ekonomin som riket i helhet. Trots att en större andel av rikets befolkning bor i Skåne idag än vad som var fallet i början på 90-talet, ligger Skånes andel av rikets BNP kvar på oförändrad nivå. Det finns två huvudsakliga förklaringar till detta faktum: andelen sysselsatta av befolkningen i förvärvsarbetande ålder är lägst i landet och de sysselsatta tillverkar varor och tjänster av lägre värde per sysselsatt än genomsnittet för riket. Förklaringen till den låga sysselsättningsgraden är att Skånes sysselsättning har ökat, men så har även befolkningen, vilket inneburit att andelen sysselsatta stannat kvar på en låg nivå jämfört med riket. Skåne har även relativt fler invånare med en svag förankring på arbetsmarknaden, både vad gäller sysselsättningsgrad, arbetslöshet och andel i befolkningen som står utanför arbetskraften. Den låga ekonomiska tillväxten beror på låg produktivitet inom en stor del av de branscher som länet är specialiserat på, både jämfört med genomsnittet för riket och övriga storstadslän. Pendling över Öresund har minskat varje år sedan Danmarks svaga ekonomiska utveckling tyder på att efterfrågan på arbetsmarknaden kommer att vara fortsatt låg, även om det finns vissa tecken att dansk ekonomi vänder uppåt. Detta innebär att Öresundspendlingen inte kan förväntas bidra till att höja sysselsättningsgraden på samma sätt som i mitten av 00-talet. Effekten av låg sysselsättningsgrad och låg produktivitet är att både skattekraften i absoluta tal och tillväxten av skattekraften är låg. Detta kompenseras till stor del av skatteutjämningssystemet, men det innebär samtidigt att Skåne är beroende av nationellt bestämda regelverk. I kombination med låg sysselsättningsrad finns ytterligare ett problem i form av ökade kostnader inom hälso- och sjukvården. Nettokostnadsutvecklingen drivs främst av löne-och prisuppräkning på mellan 2,1 och 3,2 procent per år enligt de senaste prognoserna för landstingssektorn. Även medicinskteknisk utveckling på 0,5-1,0 procent per år tar ytterligare medel i anspråk. Därtill kommer kostnader för den demografiska utvecklingen i samhället som driver kostnader för motsvarande omkring 1 procent årligen. Givet att Skåne under lång tid har haft sämre utveckling av sysselsättningsgrad, bruttoregionprodukt och produktivitet än riket så finns det skäl att anta att de bakomliggande orsakerna är strukturella och kommer att kvarstå under de närmaste åren. En svag utveckling av skattebasen innebär svårigheter att finansiera den offentliga välfärden. Skåne är sårbart för förändringar av regelverket runt skatteutjämningen. Ökad arbetslöshet ställer krav på ökat regionalt engagemang. Svag utveckling på den danska arbetsmarknaden kan medföra en risk för minskat fokus på Öresundsintegrationen. Arbeta för att höja sysselsättningsgraden och för att bättre ta tillvara kompetensen hos personer med svag förankring på arbetsmarknaden. Arbeta med långsiktiga insatser för utbildning och kompetensförsörjning inom ramen för Strukturfondsprogram och Socialfondsprogram. Högre andel nöjda medborgare Sid 12 (50)
13 FORTSATTA UTMANINGAR PÅ KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSOMRÅDET OCH ETT ÖKAT FOKUS PÅ UTBILDNING/SKOLAN Det finns stora utmaningar inom kompetensförsörjningsområdet. Dessutom finns det många som lämnar skolan med ofullständiga betyg. Detta får stora konsekvenser för såväl individen som samhällsekonomin. 14,6 procent av som slutade nian i Skåne var obehöriga till gymnasieskolan 2014, vilket var något högre än riksgenomsnittet på 13,1 procent. Andelen har ökat jämfört med året innan. Det finns stora könsskillnaderna - kvinnorna dominerar i de indikatorer som mäter betygspoäng, genomströmning och övergång till högre studier. De senaste internationella PISA (Programme for International Student Assessment) undersökningarna visade att svenska elever halkar efter andra länder. Svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap fortsätter att försämras. De svenska eleverna presterar numera under OECDgenomsnittet inom alla tre kunskapsområden i den internationella kunskapsundersökningen PISA Även förmågan till problemlösning är lägre bland svenska elever än genomsnittet för OECD. På grund av obalanser mellan elevers utbildningsval och arbetsmarknadens efterfrågan samt utpensioneringar och flyttningar kommer det att uppstå brist på bland annat lärare, omsorgspersonal, ingenjörer och yrkesutbildade industriarbetare. Exempelvis står industrin för drygt arbetstillfällen i Skåne samtidigt som det utexamineras endast 100 elever per år från gymnasieskolans industriprogram. Färre lärare på högstadie- och gymnasienivå utexamineras med inriktning mot matematik, naturvetenskap och teknik. Hälften av alla yrkeslärare är över 55 år. Inom vården råder det brist på sjukvårdspersonal med specialiserad utbildning, till exempel läkare och sjuksköterskor med olika specialistutbildningar, bland annat inom psykiatri, läkare inom primärvården och distriktssköterskor. Annan profession som det råder brist på är medicinska sekreterare. Regelförändringar i Danmark om studerandeavgifter för internationella studenter hotar studerandeutbytet inom Öresundsregionen. Andelen äldre och unga ökar vilket innebär att bristerna på lärare och vård- och omsorgspersonal kommer att öka successivt under det kommande decenniet. Även bristen på kvalificerade industriarbetare och ingenjörer befaras öka. Ett starkt arbetsgivarvarumärke blir allt viktigare när 40-talisterna lämnar arbetsmarknaden och 80- och 90-talisterna kommer in. Den nya generationen har sannolikt andra förväntningar än den som lämnar. Utmaningarna är en pågående generationsväxling och en ökad konkurrens med andra arbetsgivare om en kvalificerad och alltmer rörlig arbetskraft. Därför ökar betydelsen av att framstå som en attraktiv arbetsgivare och att bra information om utbildningar, arbets- och karriärmöjligheter når den framtida arbetskraften. Behov av bättre matchning mellan utbildning och arbetsmarknad ställer krav på Region Skåne, som har regeringsuppdraget att bygga en kompetensplattform, men saknar mandat att styra över utbildningsfrågorna. Minskat gränsregionalt studentutbyte. Studerandeavgifter för svenska studenter minskar möjligheten till samverkan i Öresundsregionen Utveckla dialogen mellan utbildningsinstitutioner och näringslivet inom ramen för Kompetenssamverkan Skåne. Utveckla den Öresundsregionala samverkan för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden inom Öresundsregionen. Fokusera på konkreta samverkansprojekt som till exempel samverkan inom teknikoch vårdcollege samt YH-nätverk. Engagera arbetslösa för att minska utanförskapet och verka för en mer långsiktigt hållbar ekonomi. Utveckla bättre instrument för att prognosticera behovet av specialiserad vårdpersonal. Stärk samverkan med externa aktörer för att främja kompetensförsörjningen inom tillväxtområden. Sid 13 (50)
14 Bevaka medfinansieringsmöjligheter genom EU-programmen (bl.a. Erasmus+, COSME och Socialfondsprogrammet). Högre andel nöjda medborgare Sid 14 (50)
15 REGIONAL OBALANS INOM NÄRINGSLIVET Sydvästra Skåne präglas av en stark dynamik och höga utbildningsnivåer inom näringslivet, medan östra Skåne har haft en svag utveckling under de senaste tio åren. Sedan år 2000 har sysselsättningstillväxten i Skåne varit ojämn. I sydvästra Skåne ökade antalet sysselsatta mellan 20 och 64 år med arbetsplats i delregionen med personer (+17 %), nordvästra Skåne med personer (+10 %) och sydöstra Skåne med personer (6 %). Under samma period minskade sysselsättningen i nordöstra Skåne med nästan 600 personer (-1 %). Obalansen i sysselsättningsutveckling har till viss del kompenserats med ökande pendling, men det finns fortfarande brister i de öst västliga kommunikationerna som innebär att restiderna blir långa, vilket håller nere pendlingen. Bakom den svaga utvecklingen i nordöstra Skåne ligger en snabb strukturomvandling som drabbat många av de större tillverkande företagen. Sydvästra Skåne hämtade sig snabbt från finanskrisen 2008 medan utvecklingen i övriga Skåne har varit svag. Eftersom även befolkningstillväxten i sydvästra Skåne har varit hög är fortfarande sysselsättningsgraden låg i delregionen. Det kan också konstateras att Skåne som helhet utvecklas svag jämfört med de båda övriga storstadslänen vad avser sysselsättningsgrad och bruttoregionprodukt. Skånes problem handlar således inte bara omfördelning utan även om tillväxt. Förklaringen till obalanserna är sannolikt strukturella och kan förklaras med skillnader i näringslivets branschsammansättning, befolkningens utbildningsnivå och agglomerationsfördelar i den tätbefolkade sydvästra delen av länet. Mycket pekar därför på att skillnaderna sannolikt kvarstår och riskerar att öka de kommande åren. Om tillväxten i omvärlden ökar, kan det något mer industridominerade näringslivet i Skåne utanför sydvästra Skåne komma att växa något snabbare. Svag utveckling av Skånes skattekraft. Ökade inomregionala spänningar. Ökad pendling som leder till nya krav på kollektivtrafiken. Ökad regional obalans i hälsa/ohälsa. Ökad pendling som leder till nya krav på kollektivtrafiken. Sträva efter en balanserad mix av åtgärder för att stärka tjänstesektorn utanför sydvästra Skåne, men satsa samtidigt på att höja nivån på den delen av tillverkningsindustrin som har potential och vilja att växa. Utveckla goda pendlingsmöjligheter. Utveckla instrument för att främja strukturomvandlingen inom tillverkningsindustrin. Genomtänkt och strategisk användning av nationell- och EU-finansiering. Sid 15 (50)
16 ÖKAD KONKURRENS OM JÄRNVÄGSSPÅREN Kapaciteten i järnvägssystemet är ansträngd, inte minst i Skåne där delar av järnvägsinfrastrukturen har stora begränsningar. Sedan järnvägen öppnades upp för konkurrens har fler och fler kommersiella aktörer tillkommit på andra håll i landet, med ökad trängsel som följd. Trenden kommer med stor sannolikhet att fortsätta. I Skåne har denna utveckling ännu inte tagit fart, men med största sannolikhet kommer detta att ske inom en snar framtid. Trafiken med Öresundståg och Pågatåg kan därmed på sikt komma att få stå tillbaka till förmån för nya operatörer, kanske redan vid nästa års tilldelningsprocess. Vid prioritering av kapaciteten tillämpar Trafikverket en samhällsekonomisk modell som konsekvent prioriterar fjärrtågstrafik framför regional/lokal tågtrafik. Trafiken med Öresundståg och Pågatåg kan inte bedrivas i önskad omfattning i enlighet med trafikförsörjningsprogrammet. Medborgarnas förutsättningar att ta sig till skola, jobb och fritidsaktiviteter försämras om regional trafik får stå tillbaka. Ambitionerna att binda samman Skåne genom en god tillgänglighet till kollektivtrafik kan inte uppnås. Fortsätt arbetet för att få till infrastruktursatsningar i Skåne Agera för bättre långsiktighet i statens kapacitetsfördelning på järnvägen Agera för en mer rättvisande samhällsekonomisk modell vid prioritering av vilken tågtrafik som ska få tillträde före annan tågtrafik. Högre andel nöjda medborgare Sid 16 (50)
17 DEN OJÄMLIKA HÄLSAN ÖKAR Hälsoläget har generellt sett förbättrats i Sverige under en längre tid, vilket avspeglas i en ökande medellivslängd. Däremot har skillnaderna i hälsa ökat. Personer med lägre utbildningsnivå och personer som står utanför arbetsmarknaden har i de flesta avseenden sämst hälsa. Man ser oftare i dessa grupper en mängd riskfaktorer, såsom exempelvis låg fysisk aktivitet, rökning och alkohol. Riskfaktorerna kan samverka och ge en ökad risk för dålig hälsa som är större än summan av de olika enskilda riskfaktorerna. I Folkhälsorapport Skåne 2013 rapporteras en minskning av alkohol, tobakskonsumtion och låg fysisk aktivitet bland de yngre (18-34 år), medan man ser en mindre gynnsam utveckling bland de äldre (65-80 år). Trots att Sverige sedan länge haft en folkhälsopolitisk målsättning att minska sociala skillnader i hälsa, har dessa kvarstått och i vissa fall ökat. Under flera år har nationella rapporter, bland annat från Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut, pekat på att skillnaderna i hälsa är stora och att de i vissa fall växer mellan olika grupper i samhället. En liknande utveckling ses i Skåne. Folkhälsorapport Skåne 2013 visar på kvarstående eller ökande hälsoskillnader, där skillnaden i medellivslängd mellan grupper med kort och lång utbildning har ökat sedan början av 1990-talet. Mellan olika kommuner i Skåne skiljer sig medellivslängden med som mest drygt 4 år. Hälsoskillnaderna inom EU är även stor, i synnerhet inom olika socioekonomiska grupper, mellan medlemsländer och inom medlemsländer. På EU-nivå är arbetet med att minska hälsoskillnader ett prioriterat område inom nätverket EUREGHA (European Regional and Local Health Authorities) samt innovationspartnerskapet för aktivt och hälsosamt åldrande EIP-AHA (European Innovation Partnership on Active and Healthy Ageing). Skåne deltar aktivt i båda dessa samarbeten. Hälsa är en drivkraft för en hållbar utveckling och ojämlik hälsa bör ses som en av vår tids mest angelägna utmaningar. Förbättrade levnadsvanor minskar kostnader för kroniska sjukdomar eftersom flertalet av dessa beror på livsstilsfaktorer. Tänk helhetsperspektiv i samhällsplaneringen och vidta åtgärder som förbättrar bostads-, boende- och närmiljön. Se sociala insatser och satsningar som investeringar, inte som kostnader. Koppla det skånska arbetet till arbetet med erfarenhets- och kunskapsutbyte, som sker intensivt inom andra regioner på europeisk nivå exempelvis inom nätverket EUREGHA och innovationspartnerskapet för aktivt och hälsosamt åldrande. Fortsätt utveckla de hälsofrämjande åtgärderna. Prioritera, utveckla, och följa måluppfyllelsen gällande den jämnlika hälsans utveckling i Skåne med relevanta aktörer. Genomtänkt och strategisk användning av nationell- och EU-finansiering. Högre andel nöjda medborgare Sid 17 (50)
18 PSYKISK OHÄLSA ÖKAR De senaste 20 åren har den psykiska ohälsan ökat i Sverige. I Folkhälsorapport Skåne 2013 visas en trend mot en ökad psykisk ohälsa sedan Det är de yngre år, som mår sämst. Bland dem är en övervägande andel kvinnor, men den senaste tiden har det även skett en tydlig ökning bland yngre män. I Skåne rapporterade varannan flicka och var fjärde pojke i gymnasiets årskurs två minst två psykiska eller somatiska besvär per vecka. Den försämrade psykiska ohälsan bland unga i Sverige återspeglas i att sjukhusvård för depression och ångesttillstånd har ökat kraftigt i åldersgruppen år. Självmord har minskat i alla åldrar sedan 1990, utom i gruppen år. Drygt var femte ung kvinna och knappt var femte ung man rapporterade i Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2012 att de någon gång haft allvarliga självmordstankar. Självmordstankar och självmordsförsök är betydligt vanligare bland de yngre, medan självmord är vanligast i åldrarna år bland kvinnor och 75 år och däröver bland män. Den psykiska ohälsan hos äldre är ofta ett bortglömt problem och kommer att ställa krav på att hälso- och sjukvården i högre grad identifierar, diagnostiserar och behandlar äldre personer med psykisk ohälsa. Ökade behov för riktade satsningar för psykisk ohälsa. Ökade behov för riktade satsningar för psykisk ohälsa. Verka för ökad sysselsättning och ökad integration. Fortsätta arbetet med attitydförändring kring psykisk ohälsa. Verka för att psykisk ohälsa hos äldre i högre grad uppmärksammas och behandlas. Genomtänkt och strategisk användning av nationell- och EU-finansiering. Högre andel nöjda medborgare Sid 18 (50)
19 ÖKADE KRAV PÅ INFLYTANDE, MAKT OCH VÄRDESKAPANDE FRÅN MEDBORGARE OCH PATIENT Morgondagens vårdkonsumenter kommer att ha högre förväntningar och kräva ännu mer av vården än idag. Kraven ökar på egenmakt och på exempelvis besökstider utifrån patientens önskemål och ett mer individualiserat omhändertagande. Vården behöver anpassas så att patienten får möjlighet till ökat inflytande och makt över den egna vården. Patienten bör ses som en partner istället för en vårdtagare. Kraven ökar på sammanhållen, patientfokuserad vård och individualisering vård som utformas utifrån den enskilda patientens behov, förutsättningar och värderingar. Vården behöver bli mer patientprocessorienterad. Fokus på hälsa, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande ansats ökar. Förväntningarna flyttas från lindring till bestående resultat och en önskan om perfekt hälsa. Målet skiftar från överlevnad till välbefinnande. Medborgares valmöjlighet och sökmönster vidgas och innefattar många länder; kraven på vårdens kvalitet och vårdens förmåga att kommunicera vårdutbud och resultat ökar. En patientprocessorienterad vård ställer nya krav på ledning och styrning; en omställning till styrning med fokus på resultat för patient ur flera perspektiv. Relevanta uppföljningsindikatorer och ersättningsmodeller som stimulerar till effektiv vård krävs. Styrning och ersättningssystem behöver gå från kvantitativt produktionsorienterat perspektiv till ett mera kvalitativt, genuint patientperspektiv. Ökade krav på tillgänglig vård från patienter. Ökade krav på patientprocessorienterad vård. Ökade krav på samverkan mellan vårdaktörer. Alternativa vårdformer krävs (till exempel att vårdas hemma). Medborgare/patienter har ökad kunskap exempelvis om nya läkemedel och ökade krav på val av behandling. Om utvecklingen sker i otakt och utan diskussioner om prioriteringar, offentliga åtagandets ramar etc. kan både undanträngningseffekter och suboptimering av resursanvändningen ske. Utvecklingen kan resultera i missnöjda medborgare om vården inte kan leverera det som förväntas. Konkurrens mellan vårdgivare (nationellt och inom EU) kan öka kvalitetsutvecklingen. Svårare att planera vårdutbudet om patienter väljer vård inom EU/EES. Verka för möjligheten att patienter blir partners/medaktörer i sin egen vård och behandling. Anpassa vårdutbudet så att det motsvarar patientens behov (medicinskt behov och efterfrågad vård), både vad gäller plats och inom rimlig tid. Utveckla och kommunicera vårdutbud och resultat för patient. Utveckla styrning på patientprocesser. Utveckla värdebaserade ersättningsmodeller och stimulerar till effektiv vård. Förnya och anpassa sjukvårdens stödsystem, till exempel kommunikativa system som sociala medier och patientjournalsystem. Satsa på e-hälsa/tjänster för att möta kraven på patientmakt och inflytande. Utveckla mobil teknisk utrustning som skapar förutsättningar för nya vårdformer, mobil sjukvård, distansmonitorering etc. Använd patient- och anhörigföreningar som partners i hälso- och sjukvårdsutvecklingen. Verka för en jämlik vård inklusive ett systematiskt arbete med syfte att öka medvetenheten om egna attityder och normer som grund för en jämlik vård och behandling. Högre andel nöjda medborgare Sid 19 (50)
20 SNABB UTVECKLING AV OLIKA MEDICINSKA TEKNOLOGIER OCH BEHANDLINGAR Utvecklingen av medicinsk teknik och avancerade behandlingsmetoder går fort. Samtidigt ökar kraven på lösningar som tillgodoser allt större valfrihet och mer individanpassad vård. Utvecklingen spänner över flera områden, från informationsteknologiska och materialtekniska innovationer till biomedicinska framsteg. Exempel på informationsteknologisk utveckling är nya lagringsmetoder av journaluppgifter och undersökningsresultat som innebär ökad tillgänglighet till data samtidigt som patienten får mer kontroll över egna uppgifter. På den materialtekniska fronten kan nämnas fortsatt snabb utveckling av proteser, som alltmer kan styras av individens egen vilja och efterlikna egna kroppsdelar. Genom samverkan mellan teknik och biomedicin utvecklas kontinuerligt nya metoder för att avbilda olika delar av människokroppen. Vi har bara sett början av denna bilddiagnostiska revolution. Inom biomedicinsk forskning ligger stort fokus på behandlingar som utnyttjar nyvunnen kunskap inom stamcellsforskning och genetik. Tack vare dessa framsteg kan alltfler genetiska sjukdomar förutsägas och behandlas. Stamcellsforskningen kommer på sikt att ge oanade möjligheter till att ersätta sjuka celler med nya celler, vilket kommer att få stor betydelse inom behandling av såväl cancer som olika neurologiska sjukdomar. Inom kirurgin fortsätter utvecklingen inom den redan långt komna transplantationsverksamheten med allt bättre överlevnad av både patient och organ. I framtiden ser man möjligheter att transplantera nya organ som tarm och bukspottkörtel och ersätta kroppsdelar som arm, ben och ansikte. Genom transplantation av insulinproducerande celler kan sannolikt också behandlingen av diabetes dramatiskt förändras i framtiden. Mikroinvasiva ingrepp blir allt vanligare också vid sjukdomar som traditionellt inte behandlats med kirurgi. Som exempel kan nämnas Parkinsons sjukdom och andra neurologiska tillstånd som kan behandlas med hjälp av elektrisk stimulering av hjärnan. Inom det kirurgiska området sker också en snabb utveckling av robotkirurgi och distanskirurgi. Ny teknik innebär ofta, särskilt initialt, ökade kostnader. Det blir därför viktigt att kontinuerligt värdera varje ny teknik utifrån nytta för patienten. Med ett sådant perspektiv kan ny teknik i många fall ge större nytta för mindre pengar i varje fall på lång sikt. Prioriteringsplattformens principer blir i detta sammanhang en viktig grund för att teknikutveckling, innovationer och patientnytta ska följas åt. Med en allt snabbare utveckling av nya diagnostiska och terapeutiska metoder följer ofta svåra etiska dilemma. Det är inte alltid självklart att det som är tekniskt möjligt också är önskvärt utifrån samhällets och individens synpunkt. Detta faktum ställer stora krav på samverkan mellan forskare och beslutsfattare. Exempel på områden med svåra etiska avvägningar är: Tillgång till nya kostsamma metoder med stor betydelse för ett fåtal individer samtidigt som våra gemensamma resurser är begränsade. Otydlig gränsdragning mellan insatser som är motiverade av medicinska skäl respektive av kosmetiska och prestationshöjande skäl. Ny genteknik som gör det möjligt att förändra vår arvsmassa och i förväg bestämma våra barns arvsmassa. Kraftigt ökade kostnader för hälso- och sjukvården. Etiska dilemman. Viktiga investeringar avstås till följd av brist på långsiktighet, felbedömningar, ekonomiska skäl mm. Den enskilde kan ta större eget ansvar vilket både ger egenmakt och skapar delaktighet samtidigt som resurser frigörs. Allt fler kan behandlas. Hälsobranschen är en framtidsbransch. Möjliggör användandet av informationsteknologiska, materialtekniska och biomedicinska framsteg, för såväl medborgare (ger förutsättningar för egenansvar) som personal (ger förutsättningar för mer effektiv vård). Diskutera vad som bör ingå i det gemensamt finansierade hälso- och sjukvårdsutbudet, vad som ska ha en högre grad av självfinansiering och vad som är rent egenansvar. Sid 20 (50)
Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens direktiv för budget och verksamhetsplan 2016 med plan för åren 2017 till 2018
Koncernkontoret Koncernstab för ekonomistyrning Åsa Adolfsson Enheten för budget, redovisning och finans Datum version 2015-05-19 Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens
Läs merOMVÄRLDSANALYS REGION SKÅNE 2014
OMVÄRLDSANALYS REGION SKÅNE 2014 Sid 1 (47) Vid frågor rörande Omvärldsanalys Region Skåne 2014 kontakta: Anna Bjärenlöv anna.bjarenlov@skane.se Lova Wigvall lova.wigvall@skane.se Anna Benemark anna.benemark@skane.se
Läs merPolitisk inriktning för Region Gävleborg
Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019
Läs merSocial hållbarhet i ledning och styrning
Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark
Läs merTillväxt och hållbar utveckling i Örebro län
Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län Regional utvecklingsstrategi 2018 2030 Kortversion Örebroregionen Sveriges hjärta En attraktiv och pulserande region för alla Området som idag kallas Örebroregionen
Läs merSmart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige
Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin
Läs merKommunövergripande omvärldsanalys Ängelholm
Kommunövergripande omvärldsanalys Ängelholm Lärande och familj 1 Globalisering Värderingsförändringar individualisering Klimatförändringar Demografi 5 megatrender med sikte på 2030 Källor: SKL omvärldsanalys,
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga
Läs merTillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014
Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Mars och April 2014 Det regional uppdraget Region Halland uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Ta
Läs merUTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost
UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 med särskilt fokus på Skåne Nordost Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Skåne Nordost Kristianstad, 8 november 2012 Figur 1.
Läs merSmart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige
Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin
Läs merStrategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Avgränsningar... 4 3.2 Beroenden till andra processerv... 4 4. Nuläge... 4
Läs merStrategi för digital utveckling
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Strategi Utvecklings- och 6 kommunikationsavdelningen Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Henrik Svensson Landstingsstyrelsen 2018-05-22
Läs merDEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013
hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,
Läs merInformation kring VG2020 och strategisk styrning
Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar
Läs mer1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument
1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Strategi Beslutad av Kommunfullmäktige 2018-02-21 20 Dokumentansvarig IT-chef Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning 1 Inledning...4 2 Övergripande mål och
Läs merStockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör
Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011
Läs merRegional Utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030
Regional Utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030 Kenneth Sjaunja Processledare 2018-10-17 Processen Regional utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030 Etablering Samråd dialog Revidering/ prioritering Fastställande
Läs merSkåne Livskvalitet i världsklass
Skåne Livskvalitet i världsklass 1 Region Skåne är ansvarig för kollektivtrafiken i Skåne. Pågatågen och busstrafiken knyter samman Skåne tillsammans med Öresundstågen, som även sträcker sig över övriga
Läs merversion Vision 2030 och strategi
version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år
Läs merStockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet
INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för
Läs merVerksamhetsplan
Verksamhetsplan 2019 2023 2 MALMÖLUNDREGIONEN VERKSAMHETSPLAN 2019 2023 Inledning MalmöLundregionen är tillväxtmotorn i Skåne och en dynamisk del av Öresundsregionen och Europa. Vi har många styrkor att
Läs merAntagen av KF , 145. Vision 2030
Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet
Läs merVälkommen till Svenska ESF-rådet
Välkommen till Svenska ESF-rådet ESF-rådet i korthet Cirka 130 medarbetare i åtta regioner Huvudkontor i Stockholm Myndigheten förvaltar: Europeiska Socialfonden Fead fonden för dem som har det sämst ställt
Läs merKlimat att växa i. Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län
Klimat att växa i Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län Klimat att växa i Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi Regionförbundet har statens uppdrag att samordna och besluta om länets regionala
Läs merHälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland
Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte
Läs merRegionala perspektiv på den skånska framtiden
Regionala perspektiv på den skånska framtiden Det motsägelsefulla Skåne Å ena sidan, å andra sidan Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark sysselsättningstillväxt men lägst sysselsättningsgrad
Läs merFRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0
FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0 Innehåll Förebyggande och hälsofrämjande arbete 4 Personcentrerad vård 6 En utbyggd primärvård och en förstärkt närvård 8 Patienter med komplexa behov - kroniker och multisjuka
Läs merLärkonferens Inspel till nästa programperiod
Lärkonferens Inspel till nästa programperiod Innovationer och entreprenörskap vart ska vi? Hit ska vi. Visst finns det väl en väg bortom kurvan?..en bra miljö för entreprenörskap och näringslivsutveckling
Läs merMorgondagens nätverkssjukvård i Stockholm
2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,
Läs merPOLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.
Läs merSUMMERING STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Remissversion
SUMMERING VÄSTRA GÖTALAND 2020 STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND 2014-2020 Remissversion Strategin gäller för Västra Götaland. Den är framtagen i samverkan mellan Västra Götalandsregionen
Läs merStockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet
INriktningsmål 2014 Remissversion Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål
Läs merVISION VÄSTRA GÖTALAND - DET GODA LIVET
- DET GODA LIVET Gemensam inriktning för att stärka Västra Götaland som en attraktiv region. Har tagits fram tillsammans med kommunförbunden och i samarbete med organisationer, högskolor/universitet, statliga
Läs merSocialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,
Läs merRegional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör
Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden
Läs merEtt helt liv i Blekinge. Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018
1 Ett helt liv i Blekinge Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018 2 Bakgrund En ökad ojämlikhet i hälsa mellan olika grupper i samhället Befolkningen i Blekinge har sämre livsvillkor än riket Lägre
Läs merArbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun
2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott
Läs merBakgrund. Definitioner
Bakgrund Det sker ett paradigmskifte i världen där den tekniska utvecklingen förändrar samhället i stort. Ökad digitalisering skapar nya beteenden hos människor, vilket i sin tur bidrar till att människors
Läs merKompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting
Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning
Läs merVälkommen till Det digitala Malmö
Välkommen till Det digitala Malmö Världen blir mer och mer digital för varje dag. Samma sak händer i Malmö. I Malmö stad vill vi använda digitaliseringen på ett positiv sätt och därigenom förbättra servicen
Läs merValmanifest Vi för Västsverige framåt! VÄSTRA GÖTALAND
Valmanifest 2018 Vi för Västsverige framåt! VÄSTRA GÖTALAND NÄR ANDRA BLICKAR BAKÅT FÖR VI VÄSTSVERIGE FRAMÅT - FÖR GRÖN TILLVÄXT OCH EN VÅRD NÄRA DIG. Centerpartiet i Västra Götaland bygger politiken
Läs merNäringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb
Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.
Läs merKommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78
Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition
Läs mer7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018
7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik
Läs merInriktningsmål 2015 RÅDSMÖTE 1 (5)
1 (5) RÅDSMÖTE Datum Mötesdatum 2014-05-08 2014-05-23 Inriktningsmål 2015 I enlighet med Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för Mälardalsrådet det kommande verksamhetsåret.
Läs merRegional utvecklingsstrategi för Örebro län. Presentation av remissversion. Framtidsforum 25 mars 2017
Regional utvecklingsstrategi för Örebro län Presentation av remissversion Framtidsforum 25 mars 2017 Vi Uppdraget Utvecklingsstrategi för territoriet Bästa möjliga förutsättningar Hållbarhet - Social hållbarhet
Läs merInledning Kommunfullmäktiges strategiska målområden och prioriterade mål På väg mot västkustens kreativa mittpunkt!...
INNEHÅLL Inledning... 2 Kommunfullmäktiges strategiska målområden och prioriterade mål... 2 På väg mot västkustens kreativa mittpunkt!... 2 Ett hållbart Varberg... 2 Socialnämndens mål- och inriktning...
Läs merSyfte och tema. Framtidsspaning och dagens utmaningar med sikte på år 2030 Digitalisering och morgondagens samhälle
Framtidsdagen Syfte och tema Framtidsspaning och dagens utmaningar med sikte på år 2030 Digitalisering och morgondagens samhälle Agenda Introduktion Tomas Marklund, KF:s ordf., Kristina Sundin Jonsson,
Läs merUtgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet
Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Tidplan och process Arbetsgrupp N-dep Intern beredning Dialog med intressenter Beslut JUN AUG SEPT OKT NOV DEC Industrisamtal
Läs merGemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg
Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund
Läs merKommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration
INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling
Läs merÅterkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS
Regionförbundet södra Småland Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Rfss har ställt frågan till Växjö kommun hur trender och strukturella förändringar påverkar Växjö
Läs merDålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa
Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden
Läs merLänsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
Läs merFör en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Läs merRemissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet
REGIONSTYRELSEN YTTRANDE Sida 1 (5) Dnr 01724-2019 Finansdepartementet M2019/00661 Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet Sammanfattning Sveriges
Läs merUppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi
Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser
Läs merINTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och välfärd
INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och välfärd Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling
Läs merRegion Gotlands styrmodell
Samhälle Verksamhet områden Social Ekonomisk Ekologisk Kvalitet Medarbetare Ekonomi (6 st) (7 st) (5 st) (4 st) (4 st) (6 st) Mätvärden/ indikatorer Verksamhetsplaner Gotland är Östersjöregionens mest
Läs merRUS i korthet. Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft
RUS i korthet Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Tre utmaningar för Uppsala län Att fortsätta växa och vara en tillgänglig
Läs merLUP för Motala kommun 2015 till 2018
LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens
Läs merRegional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin
1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020
Läs merFramtidens hälso- och sjukvård 2.0
Dokumenttitel: Framtidens hälso- och sjukvård 2.0 Ämnesområde: Planera och styra Nivå: Huvuddokument Författare: Landstingsstyrelsens presidium Dokumentansvarig: Administrativa enheten Beslutad av: Landstingsfullmäktige
Läs merRegionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Inger Sellers Samhällsplanerare 040-675 32 66 Inger.Sellers@skane.se YTTRANDE Datum 2015-03-23 Dnr 1500012 1 (5) Trelleborgs kommun Remiss. Riktlinjer för bostadsförsörjningen
Läs merRAPPORT TREND2017. Kortversionen av Region Skånes omvärldsanalys
RAPPORT TREND2017 Kortversionen av Region Skånes omvärldsanalys INDIVIDUALISERING DIGITALISERING OCH TEKNISK UTVECKLING DEMOGRAFISKA FÖRÄNDRINGAR GLOBALISERING MILJÖ- OCH KLIMATFÖRÄNDRINGAR MEGATRENDER
Läs merHälsa && hållbarhet. Om hur vi arbetar långsiktigt med hållbar utveckling på Sophiahemmet
Hälsa && hållbarhet Om hur vi arbetar långsiktigt med hållbar utveckling på Sophiahemmet Varför är det viktigt att vi arbetar med hållbar utveckling? I stort sett all vår konsumtion tär på jordens resurser
Läs merBesöksnäringsstrategi
Besöksnäringsstrategi 2019-2030 Tillväxt, Bergs kommun Ketty Engrund 2019-05-31 Strategi för en hållbar besöksnäring i Bergs kommun till år 2030 Inledning Besöksnäringen har fått en allt större ekonomisk
Läs merEnergi, klimat och miljö
Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén Från turnén i Värmland våren 2014 Värmlandsstrategin
Läs merVerksamhetsplan 2018
Verksamhetsplan 2018 Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer Vi bidrar till samhällsnyttan! En samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet
Läs merDigitaliseringens transformerande kraft
Digitaliseringens transformerande kraft Vad innebär utvecklingen? Omvärldsanalys Vad bör staten göra? förslag till strategiska områden för digitaliseringspolitiken förslag inom sakområden Kunskap och bred
Läs merStrategi för digitalisering
Strategi för digitalisering Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2017:666 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades den:
Läs merEn nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft
Erik Joachimsson Kompetensförsörjningsdagarna 20 oktober 2015 En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015-2020 Regeringens mål EU:s lägsta arbetslöshet år 2020 Då behövs
Läs merSveriges läkarförbund
2015 Policy Klimat och hälsa Sveriges läkarförbund 1 Klimat och hälsa Sveriges läkarförbunds policy för att främja klimatåtgärder och hälsa. Under de senaste 100 åren har jordens befolkning fyrfaldigats
Läs merFramtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde
Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta
Läs merMALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ
MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och
Läs merGRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram
En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/
Läs merREGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning
, REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning Handlingsplanen framtagen av: Conny Danielsson Dan Gustafsson Region Dalarna, Tillväxtenheten Avdelningen för kompetensförsörjning Mars 2017 0 Regionala
Läs merPosition paper FN:s globala hållbarhetsmål
Position paper FN:s globala hållbarhetsmål Stockholm juni 2017 Swedisols vision, prioriteringar och åtgärdsprogram för de hållbara utvecklingsmålen, agenda 2030. Swedisol driver frågor av branschgemensam
Läs merSamverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge. Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182
Samverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182 Innehållsförteckning Vårdsamverkan/Fördjupad samverkan
Läs merFör en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Läs merRemiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020
sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt
Läs merSvensk hälso- och sjukvård
Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken
Läs merE-hälsostrategi för socialförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert 2019-03-12 SN 2019/0197.11.01 Tel 0480-450950 Socialnämnden E-hälsostrategi för socialförvaltningen 2019-2025 Förslag till beslut Socialnämnden
Läs merKvalitet och verksamhetsutveckling
RIKTLINJER Kvalitet och verksamhetsutveckling Fastställd av regiondirektören Framtagen av regionstyrelseförvaltningen Datum 2019-06-18 Gäller 2019-2021 Version 2.0 God kvalitet har aldrig varit så viktigt
Läs merInternationell strategi Sävsjö Kommun
Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap
Läs merDet digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret
Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2016-05-24 1.0 Stadskontoret Stadskontoret Innehållsförteckning Det digitala
Läs merRegionprogram Gävleborg
Närodlad politik FÖR HELA GäVLeBORG Regionprogram Gävleborg 2018-2022 Närodlad politik innebär närhet till beslut och att kunna påverka sin egen vardag. Det handlar om en grön, social och jordnära liberalism.
Läs merEnergi- & klimatplan
Dnr:2018/254 Säffle kommuns Energi- & klimatplan Med målsättningar till år 2030 Version 2018-04-10 Beslutad i kommunfullmäktige 2018-XX-XX Innehåll 1. Varför Energi- och klimatplan... 3 1.1. Omfattning
Läs merFem fokusområden fem år framåt
REGERINGENS STRATEGI INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2016 2020 Fem fokusområden fem år framåt Nationell samordnare inom området psykisk hälsa Fem fokusområden Regeringen har beslutat om en ny strategi för statens
Läs merUppsala en Hållbar kommun. Maria Gardfjell, 1e vice ordf KS, kommunalråd (MP)
Uppsala en Hållbar kommun Maria Gardfjell, 1e vice ordf KS, kommunalråd (MP) 1 Agenda 2030 som verktyg för kommunens arbete Agenda 2030 ska integreras i miljömålsarbete och andra strategier UPPSALA HAR
Läs merför 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor
för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet
Läs merTillväxtstrategi för Halland
Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Det regional uppdraget Region Halland har uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Leda och samordna
Läs merSocial hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016
Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,
Läs merProgram för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne
Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Med uppföljning och kommunikationsplan Utgångspunkt Om mindre än tio år, 2025, ska Sverige vara bäst i världen på ehälsa. Region Skånes ambition är
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande
Läs merBortom BNP-tillväxt. Scenarier för hållbart samhällsbyggande
Bortom BNP-tillväxt Scenarier för hållbart samhällsbyggande En annan berättelse Ett framtida hållbart samhälle som inte bygger på ekonomisk tillväxt hur skulle det kunna se ut? Samhället står inför en
Läs merPlattform för Strategi 2020
HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har
Läs merMotion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla
MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62
Läs mer