OMVÄRLDSANALYS REGION SKÅNE 2015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "OMVÄRLDSANALYS REGION SKÅNE 2015"

Transkript

1 OMVÄRLDSANALYS REGION SKÅNE 2015 Sid 1 (50)

2 Vid frågor rörande Omvärldsanalys Region Skåne 2015 kontakta: Madeleine Nilsson Anna Benemark Karl Löfmark Ida Karlsson Sid 2 (50)

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OMVÄRLDSANALYS RESULTAT OMVÄRLDSANALYS HÖG STRATEGISK PÅVERKAN BRÅDSKANDE... 7 HÖG STRATEGISK PÅVERKAN MINDRE BRÅDSKANDE LÄGRE STRATEGISK PÅVERKAN BRÅDSKANDE LÄGRE STRATEGISK PÅVERKAN MINDRE BRÅDSKANDE KÄLLFÖRTECKNING Sid 3 (50)

4 INLEDNING OMVÄRLDSANALYS 2015 I Region Skånes omvärldsanalys 2015 analyseras trender och omvärldshändelser som har påverkan på Region Skånes uppdrag. Omvärldsanalysen blickar utåt och framåt med en tidshorisont på 3-5 år. Syftet är att ge en gemensam framtidsbild för vad Region Skåne behöver agera på. På så sätt ges bättre förutsättningar att i tid kunna hantera hot som kan uppstå, men framförallt för att kunna ta vara på de möjligheter som skapas för Region Skåne. Region Skånes omvärldsanalys 2015 har tagits fram som ett underlag i budgetprocessen inför budgetåret 2016 och en viktig målgrupp för denna analys är därför regionstyrelsen. Uppdraget har varit att ta fram en rapport och att utveckla omvärldsanalysarbetet i Region Skåne. Ett flertal medarbetare inom Koncernkontoret och inom andra förvaltningar har bidragit med trender, händelser, analyser och goda tankar i arbetet. Enheten för samhällsanalys, ledningsstaben, avdelningen för regional utveckling har varit ansvarig för uppdraget och samordnat processen. Omvärldsanalysen har utgått från Region Skånes strategikarta för att identifiera fokus. Tre strategier valdes ut, samtliga med en utåtblickande riktning: Högre andel nöjda medborgare, samt Verka för en långsiktigt stark och hållbar ekonomi. De omvärldsfaktorer och trender som analysen bygger på har väsentlig påverkan på en eller flera av dessa strategier. Omvärldsanalysen avser att blicka utåt och framåt, det vill säga att se vad som är på gång i omvärlden snarare än inom Region Skåne. Den regionala utvecklingsstrategin är en gemensam vision för Skåne där Region Skåne tillsammans med civilsamhället, näringslivet och den offentliga sektorn kommit fram till en gemensam målbild om det öppna Skåne I den regionala utvecklingsstrategin finns fem prioriterade områden; Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster Skåne ska vara globalt attraktivt Omvärldsanalysen är ett viktigt inspel till genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin. Genom att förstå riktningen i de trender som är identifierade i omvärldsanalysen, kan vi få en bild över om vi går mot rätt håll för att uppnå det öppna Skåne Region Skåne påverkas av globala, nationella/regionala trender samt händelser. De trender som driver utvecklingen globalt gör också avtryck regionalt i Skåne. Figur ett beskriver utgångsläget och arbetssättet för omvärldsanalysen. Sid 4 (50)

5 STRATEGISK PÅVERKAN Figur 1: Utgångsläge och arbetssätt för omvärldsanalysen Trenderna sätts in i en modell som beskriver relationen dem emellan. De bedöms utifrån parametrarna hög till lägre strategisk påverkan samt mindre brådskande till brådskande. Samtliga trender som är med i omvärldsanalysen anses vara av största vikt för Region Skåne. För respektive trend beskrivs förväntade konsekvenser och strategiska råd. Figur 2: Modell för bedömning av strategisk påverkan och grad av brådska HÖG STRATEGISK PÅVERKAN Mindre brådskande Informationen är av högsta strategiska vikt och påverkar en eller flera av våra strategiska fokusområden. Vi bör som organisation agera under de nästkommande två till tre åren. HÖG STRATEGISK PÅVERKAN Brådskande Informationen är av högsta strategiska vikt och påverkar en eller flera av våra strategiska fokusområden. Vi bör som organisation agera på detta under nästkommande år. LÄGRE STRATEGISK PÅVERKAN Mindre brådskande Informationen har lägre strategisk påverkan på en eller flera av våra strategiska fokusområden. Vi bör som organisation följa utvecklingen under kommande år LÄGRE STRATEGISK PÅVERKAN Brådskande Informationen har lägre strategisk påverkan på en eller flera av våra strategiska fokusområden. Vi bör som organisation följa utvecklingen under de kommande två åren. BRÅDSKA Sid 5 (50)

6 RESULTAT OMVÄRLDSANALYS 2015 Figur 3: Resultat av omvärldsanalys 2015 HÖG STRATEGISK PÅVERKAN Mindre brådskande Global trend Resursanvändningen fortsätter öka Förändringar i energiförsörjningen Nationell/regional trend Allt fler äldre och yngre i Skåne Tilltagande urbanisering Lågt socialt deltagande Vårdens styrmiljö blir allt mer komplex Nya utmaningar att hantera vid introduktion av läkemedel Ökad medfinansiering av infrastruktur HÖG STRATEGISK PÅVERKAN Brådskande Global trend Den globala uppvärmningen fortsätter att öka Ökad antibiotikaresistens Informationsteknologin ett paradigmskifte Ökad medvetenhet om gifter i omgivningen Nationell/regional trend Svag utveckling av makroekonomi och skattebasen i regionen Fortsatta utmaningar på kompetensförsörjningsområdet och ett ökat fokus på utbildning/skolan Regional obalans inom näringslivet Ökad konkurrens om järnvägsspåren Den ojämlika hälsan ökar Psykisk ohälsa ökar Ökade krav på inflytande, makt och värdeskapande från medborgare och patient Snabb utveckling av olika medicinska teknologier och behandlingar Ökat fokus på brister inom infrastruktur Händelse Forskningsanläggningar i världsklass etableras i Skåne Förnyelse av den fysiska sjukhusstrukturen LÄGRE STRATEGISK PÅVERKAN Mindre brådskande Global trend Tid värderas allt högre Hårdare konkurrens på flygmarknaden Multiresistens i omgivningen Nationell/regional trend Fortsatt obalans på bostadsmarknaden Händelse Fehmarn Bält förbindelsen påverkar rese- och transportmönster LÄGRE STRATEGISK PÅVERKAN Brådskande Global trend Ökad global konkurrens och strukturomvandling Omstrukturering av Life Science forskning Ökat fokus på utanförskapet Anpassning till stigande havsnivåer, översvämningar och extrema väderförhållanden Nationell/regional trend Ökat fokus på hushållning av åkermark Sid 6 (50)

7 HÖG STRATEGISK PÅVERKAN BRÅDSKANDE DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN FORTSÄTTER ATT ÖKA Prognoserna för den globala uppvärmningen har blivit säkrare. Dagens utsläppstakt riskerar att höja den globala medeltemperaturen 3-4 grader vid slutet av seklet. Inom några få år behöver vi vända utsläppstrenden och därmed eventuellt nå målet om att begränsa den globala uppvärmningen till maximalt 2 grader. Ju längre tid det tar desto mer måste vi förlita oss på teknik som innebär att vi kan lagra koldioxid (IPCC, 2014). Arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser måste intensifieras samtidigt som en temperaturökning ställer ökade krav på klimatanpassning inom samhällets alla sektorer. På den europeiska nivån är ett viktigt område att bevaka för Region Skåne de nya klimatmålen som ska gälla för EU till Överenskommelsen innebär att utsläppen av växthusgaser ska minska 40 procent till 2030 (basår 1990), att andelen förnybar energi ska uppgå till 27 procent och energieffektiviseringen ska vara 27 procent. Klimatmålen är EU:s förhandlingslinje inför årets klimatkonferens i Paris, då förhoppningen är att få till ett globalt avtal (Sveriges riksdag, 2014). Med en global utsläppsminskning på % mellan 2010 och 2050 har vi en god chans att lyckas uppnå målen. Region Skåne bidrar till att minska klimatpåverkande utsläppen genom ett effektivt miljöarbete. Skåne är idag ledande på biogasområdet i Sverige. Ett klimatneutralt Skåne kommer inte att nås. Luftföroreningar och medföljande hälsoproblem. Risk för ökade samhällskostnader. för jord- och skogsbruket genom ändrade växtsäsonger. för sjukvården på grund av extremväder, värmeböljor. för infrastrukturen då byggnader och funktioner inte är anpassad att hantera extremväder och översvämningar. Förstärk arbetet med att minimera utsläppen av växthusgaser. Verka för att ytterligare öka produktion, konsumtion samt underlätta distribution av lokal producerad biogas och annan förnybar energi. Arbeta för en minskad klimatpåverkan i den egna verksamheten exempelvis genom klimatutbildning och utsläppstak. Arbete med klimat- och energifrågor på europeisk nivå bör intensifieras för att medverka till riskminimering. Innovationsarbetet bör styras så att minsta möjliga klimatpåverkan uppnås inom alla sektorer. Genomtänkt och strategisk användning av nationell- och EU-finansiering. Högre andel nöjda medborgare Sid 7 (50)

8 ÖKAD ANTIBIOTIKARESISTENS Förutom att många allvarliga infektioner i samhället har blivit behandlingsbara har antibiotika inneburit en revolution inom den alltmer avancerade sjukvården, såsom exempelvis cancerbehandling, vård av för tidigt födda och transplantationsverksamhet. Antibiotika har genom åren använts alltför frikostigt, både mot virusinfektioner, till exempel influensa, och mot enkla icke antibiotikakrävande bakterieinfektioner. Detta har lett till att många bakterier utvecklat resistens. Antibiotikaresistens är ett växande hot då det äventyrar behandlingen av infektioner där antibiotikabehandling är livsnödvändig. Både Världshälsoorganisationen (WHO) och Smittskyddsinstitutet rankar den snabba utvecklingen av antibiotikaresistens som ett av de största hoten mot människors hälsa. De flesta länderna har betydligt större problem med antibiotikaresistens än Sverige, men även i vårt land ökar resistensen oroväckande. Det utvecklas inte nya antibiotika i takt med att resistensen ökar. Minskad användning av antibiotika leder till en långsammare resistensutveckling. Därför är det viktigt att antibiotika bara används när det behövs. I Sverige har vi globalt sett en låg förbrukning av antibiotika, men även här finns en överanvändning. Många länders blickar riktar sig nu mot Sverige för att ta efter våra riktlinjer för att minska antibiotikaanvändningen. Försvårar behandlingen av allvarliga infektioner. Infektioner som de senaste decennierna har kunnat botas riskerar att inte längre vara behandlingsbara. Stora svårigheter att bedriva högspecialiserad sjukvård, där verksamma antibiotika ofta är en viktig förutsättning. Ge antibiotikabehandling bara när det behövs. Skapa en god tillgång på enkelrum på våra sjukhus. Följ upp antibiotikaförskrivning. Verka för framtagande av nya effektiva antibiotika. Några EU-program som kan vara särskilt viktiga att bevaka för delfinansiering för denna trend är; Hälsoprogrammet samt Horizon Högre andel nöjda medborgare Sid 8 (50)

9 INFORMATIONSTEKNOLOGIN ETT PARADIGMSKIFTE Informationsteknologin har brutit ner geografiska avstånd genom att integrera världen i olika globala flöden. Tidsmässiga avstånd har minskat och skapat en möjlighet till en samtidighet som aldrig förr har varit möjlig. Informationsteknologin och digitaliseringen är ett paradigmskifte som har förändrat samhället och människors förhållningssätt i grunden. Både utifrån hur varor och tjänster designas, produceras och distribueras, men även hur vi interagerar i tid och rum. Kommunikation och informationshantering har radikalt förändrats. Den demokratiska processen är exempelvis något som har påverkats genom ökad transparens och möjlighet till interaktion. Den digitala tekniken har även påverkat människors kulturella beteende, där både kulturskapande och kulturkonsumtion har påverkats. Förändringen har kommit längst på musikområdet, men även konstutställningar, kulturhistoriska utställningar och scenkonst ligger långt framme. Med hjälp av GPS och digital teknik kan idag fornlämningar, arkeologiska utgrävningar och historiska hus levandegöras på ett helt nytt sätt. Ett annat exempel på förändrat kulturellt beteende är attityden till och användandet av gratiskultur, där upphovsrätten har utmanats. Informationsteknologin kommer att bli allt mer integrerad och sammankopplande. Mycket av det som idag kräver fysisk närvaro kommer att kunna göras på distans och med hjälp av olika former av informationstekniker. Både samhället i stort, företag och individer kommer att bli mer beroende av informationstekniker och digitala nätverk. Information förväntas finnas så att man ständigt kan få veta exempelvis var man befinner sig på en karta, var andra befinner sig, temperatur och trafikstatus och mycket annat. Konsumtionen av digitala tjänster har bara börjat. Utvecklingen går mot en allt mer automatiserad och digitaliserad produktionsprocess, som i sin tur leder till nya beteendemönster. Allt fler företag börjar flytta hem produktion från länder som till exempel Kina, på grund av ett minskat beroende av personalintensiv produktion samtidigt som det ger minskade transportkostnader. Även inom kollektivtrafiken kommer det att ställas stora krav på förändrade förhållningssätt. Långsiktighet och kontinuitet är grundläggande i kollektivtrafikplaneringen, men bör i större utsträckning än tidigare kompletteras med snabba åtgärder. Kunder idag och än mer framöver kommer att förvänta sig att kunna resa med kollektivtrafiken med personlig information, smarta miljöer i fordon, kring hållplatser och stationer samt sömlösa tjänster som kan kombineras på ett flexibelt sätt för en vardag och fritid med hög livskvalitet. Utvecklingen har även påverkat hälso- och sjukvården. Landstingens och regionernas samarbete för att utveckla och införa gemensamma e-hälsotjänster, teknisk infrastruktur och regelverk har resulterat i en handlingsplan för I denna slår man fast att Den enskilt viktigaste frågan är att öka varje individs möjlighet att delta mer i sin egen vård. E-hälsotjänster för invånaren har starka samband med vårdgivarens professionella verksamhetsstöd och områdena behöver integreras inom en samlad IT-arkitektur för att vara effektiva och värdeskapande. En central fråga är därför att samordna och integrera arbetet inom hela e-hälsoområdet. Ett införande av moderna IT-lösningar som inte sker i takt med andra offentliga och privata sektorer kommer leda till missnöje bland patienter och professionella brukare. Mer vård och hälsofrämjande insatser kommer successivt kunna erbjudas i hemmet. Digitala beslutstödsystem kommer kunna utföra vissa diagnostiska uppgifter. Nya aktörer med nya typer av hälso- och sjukvårdstjänster (utrustningar för självkontroll, appar) drar fortare nytta av IT-utvecklingen och kommer att öka trycket på hälso- och sjukvårdssektorn. Medborgarna är ständigt uppkopplade Säkerställ lånsiktiga investeringar i ITinfrastruktur genom en trovärdig samsyn på nuläge, målbild och behovet av investeringar. Säkerställ och kvalitetssäkra att e- hälsotjänster utvecklas med medborgarens intresse i fokus, gemensamt mellan hälsooch sjukvård, näringsliv och akademi. Bevaka och utveckla digitala verktyg för Skånetrafikens kunder, även i fordons- och hållplatsmiljöer. Utveckla strategiskt ett helt nytt upplägg kring biljettsystemstruktur som möjliggör en mer flexibel och öppen lösning. Förbättra möjligheten att kunna uppleva kultur digitalt. Sid 9 (50)

10 och kräver direkt och snabb information samt är mer välinformerade. Krav på framtida flexibla betalningslösningar på kundens villkor. Krav på en kollektivtrafik som kan kombineras med andra tjänster som kunden använder. Krav på webbaserad kultur ökar. Säkerställ att deltagandet i det europeiska projektet om regionala digitala agendor på e-hälsoområdet ger verklig nytta för skånska aktörer och kopplas till övrigt arbete inom regionen. Bevaka policy- och lagstiftningsutvecklingen inom ramen för EU-kommissionens ambitioner att skapa en digital inre marknad programperiod för åren Högre andel nöjda medborgare Sid 10 (50)

11 ÖKAD MEDVETENHET OM GIFTER I OMGIVNINGEN Kemikaliernas påverkan på människors hälsa och miljö har fått ett ökat fokus både nationellt och internationellt. Forskningen inom området ökar och allt fler rapporter, filmer och böcker beskriver hur kemikalier i mat, textilier, hudvårdsprodukter och plastförpackningar etc. kan påverka vår hälsa negativt. Antalet kemikalier i vår vardag har exploderat på några tiotals år och nya kemikalier släpps kontinuerligt på marknaden. Särskilt fokus i forskning och debatt läggs nu på kemikalier som är cancerogena, mutagena, hormonstörande och reproduktionstoxiska. Barn är extra känsliga för dessa kemikalier. WHO uppmärksammar också hälsoriskerna med kemikalier i miljön, bland annat med hormonstörande ämnen. Ett exempel på hormonstörande ämnen är ftalater, en sorts mjukgörare, som finns i flera plaster bland annat i medicinteknisk utrustning. Både den svenska regeringen och EU-kommissionen arbetar med förslag om hur bland annat ftalater ska fasas ut respektive hur ämnen i medicintekniska produkter såsom till exempel blodpåsar och slangar ska regleras. Även läkemedel påverkar miljön både vid tillverkning och efter användning. Många läkemedel utsöndras ur kroppen i aktiv form och når naturen via avloppsvattnet, eftersom reningsverken ofta inte klarar av att bryta ned dessa substanser. Kunskapen om enskilda läkemedels miljöpåverkan är ännu begränsad, men forskning visar bland annat att fiskar har bytt kön på grund av hormonstörande läkemedel såsom östrogener. De senaste åren har man på både nationell och internationell nivå uppmärksammat riskerna med den så kallade cocktaileffekten att en blandning av olika ämnen kan påverka människa och miljö på ett annat sätt än vad varje ämne gör var för sig. Ökade förväntningar och krav från patienter och myndigheter på att sjukvården inte ska använda produkter som innehåller miljö- och hälsoskadliga ämnen. Kommande krav på att byta ut medicinteknisk utrustning som innehåller bland annat ftalater och andra ämnen med en negativ inverkan på människors hälsa och/eller den yttre miljön. Ökade förväntningar och krav från förskrivare och patienter på kunskap och hänsyn till miljön inom läkemedelsområdet. Region Skåne bör ta fram en plan för hur man i största möjliga utsträckning ska undvika kemikalier som är cancerogena, mutagena, reproduktionstoxiska och hormonstörande i hälso- och sjukvården. Intensifiera arbetet med att minska Region Skånes miljöpåverkan från läkemedel, en handlingsplan är under framtagande. Skärpa krav vid upphandlingar på vilka ämnen som inte får ingå i material och produkter. Genomtänkt och strategisk användning av nationell- och EU-finansiering. Högre andel nöjda medborgare Sid 11 (50)

12 SVAG UTVECKLING AV MAKROEKONOMI OCH SKATTEBASEN I REGIONEN Sedan den stora krisen i början på 90-talet har tillväxten i Sverige varit god, såväl mätt i sysselsättning som i ekonomiska termer. Skåne har dock inte haft samma tillväxt av ekonomin som riket i helhet. Trots att en större andel av rikets befolkning bor i Skåne idag än vad som var fallet i början på 90-talet, ligger Skånes andel av rikets BNP kvar på oförändrad nivå. Det finns två huvudsakliga förklaringar till detta faktum: andelen sysselsatta av befolkningen i förvärvsarbetande ålder är lägst i landet och de sysselsatta tillverkar varor och tjänster av lägre värde per sysselsatt än genomsnittet för riket. Förklaringen till den låga sysselsättningsgraden är att Skånes sysselsättning har ökat, men så har även befolkningen, vilket inneburit att andelen sysselsatta stannat kvar på en låg nivå jämfört med riket. Skåne har även relativt fler invånare med en svag förankring på arbetsmarknaden, både vad gäller sysselsättningsgrad, arbetslöshet och andel i befolkningen som står utanför arbetskraften. Den låga ekonomiska tillväxten beror på låg produktivitet inom en stor del av de branscher som länet är specialiserat på, både jämfört med genomsnittet för riket och övriga storstadslän. Pendling över Öresund har minskat varje år sedan Danmarks svaga ekonomiska utveckling tyder på att efterfrågan på arbetsmarknaden kommer att vara fortsatt låg, även om det finns vissa tecken att dansk ekonomi vänder uppåt. Detta innebär att Öresundspendlingen inte kan förväntas bidra till att höja sysselsättningsgraden på samma sätt som i mitten av 00-talet. Effekten av låg sysselsättningsgrad och låg produktivitet är att både skattekraften i absoluta tal och tillväxten av skattekraften är låg. Detta kompenseras till stor del av skatteutjämningssystemet, men det innebär samtidigt att Skåne är beroende av nationellt bestämda regelverk. I kombination med låg sysselsättningsrad finns ytterligare ett problem i form av ökade kostnader inom hälso- och sjukvården. Nettokostnadsutvecklingen drivs främst av löne-och prisuppräkning på mellan 2,1 och 3,2 procent per år enligt de senaste prognoserna för landstingssektorn. Även medicinskteknisk utveckling på 0,5-1,0 procent per år tar ytterligare medel i anspråk. Därtill kommer kostnader för den demografiska utvecklingen i samhället som driver kostnader för motsvarande omkring 1 procent årligen. Givet att Skåne under lång tid har haft sämre utveckling av sysselsättningsgrad, bruttoregionprodukt och produktivitet än riket så finns det skäl att anta att de bakomliggande orsakerna är strukturella och kommer att kvarstå under de närmaste åren. En svag utveckling av skattebasen innebär svårigheter att finansiera den offentliga välfärden. Skåne är sårbart för förändringar av regelverket runt skatteutjämningen. Ökad arbetslöshet ställer krav på ökat regionalt engagemang. Svag utveckling på den danska arbetsmarknaden kan medföra en risk för minskat fokus på Öresundsintegrationen. Arbeta för att höja sysselsättningsgraden och för att bättre ta tillvara kompetensen hos personer med svag förankring på arbetsmarknaden. Arbeta med långsiktiga insatser för utbildning och kompetensförsörjning inom ramen för Strukturfondsprogram och Socialfondsprogram. Högre andel nöjda medborgare Sid 12 (50)

13 FORTSATTA UTMANINGAR PÅ KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSOMRÅDET OCH ETT ÖKAT FOKUS PÅ UTBILDNING/SKOLAN Det finns stora utmaningar inom kompetensförsörjningsområdet. Dessutom finns det många som lämnar skolan med ofullständiga betyg. Detta får stora konsekvenser för såväl individen som samhällsekonomin. 14,6 procent av som slutade nian i Skåne var obehöriga till gymnasieskolan 2014, vilket var något högre än riksgenomsnittet på 13,1 procent. Andelen har ökat jämfört med året innan. Det finns stora könsskillnaderna - kvinnorna dominerar i de indikatorer som mäter betygspoäng, genomströmning och övergång till högre studier. De senaste internationella PISA (Programme for International Student Assessment) undersökningarna visade att svenska elever halkar efter andra länder. Svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap fortsätter att försämras. De svenska eleverna presterar numera under OECDgenomsnittet inom alla tre kunskapsområden i den internationella kunskapsundersökningen PISA Även förmågan till problemlösning är lägre bland svenska elever än genomsnittet för OECD. På grund av obalanser mellan elevers utbildningsval och arbetsmarknadens efterfrågan samt utpensioneringar och flyttningar kommer det att uppstå brist på bland annat lärare, omsorgspersonal, ingenjörer och yrkesutbildade industriarbetare. Exempelvis står industrin för drygt arbetstillfällen i Skåne samtidigt som det utexamineras endast 100 elever per år från gymnasieskolans industriprogram. Färre lärare på högstadie- och gymnasienivå utexamineras med inriktning mot matematik, naturvetenskap och teknik. Hälften av alla yrkeslärare är över 55 år. Inom vården råder det brist på sjukvårdspersonal med specialiserad utbildning, till exempel läkare och sjuksköterskor med olika specialistutbildningar, bland annat inom psykiatri, läkare inom primärvården och distriktssköterskor. Annan profession som det råder brist på är medicinska sekreterare. Regelförändringar i Danmark om studerandeavgifter för internationella studenter hotar studerandeutbytet inom Öresundsregionen. Andelen äldre och unga ökar vilket innebär att bristerna på lärare och vård- och omsorgspersonal kommer att öka successivt under det kommande decenniet. Även bristen på kvalificerade industriarbetare och ingenjörer befaras öka. Ett starkt arbetsgivarvarumärke blir allt viktigare när 40-talisterna lämnar arbetsmarknaden och 80- och 90-talisterna kommer in. Den nya generationen har sannolikt andra förväntningar än den som lämnar. Utmaningarna är en pågående generationsväxling och en ökad konkurrens med andra arbetsgivare om en kvalificerad och alltmer rörlig arbetskraft. Därför ökar betydelsen av att framstå som en attraktiv arbetsgivare och att bra information om utbildningar, arbets- och karriärmöjligheter når den framtida arbetskraften. Behov av bättre matchning mellan utbildning och arbetsmarknad ställer krav på Region Skåne, som har regeringsuppdraget att bygga en kompetensplattform, men saknar mandat att styra över utbildningsfrågorna. Minskat gränsregionalt studentutbyte. Studerandeavgifter för svenska studenter minskar möjligheten till samverkan i Öresundsregionen Utveckla dialogen mellan utbildningsinstitutioner och näringslivet inom ramen för Kompetenssamverkan Skåne. Utveckla den Öresundsregionala samverkan för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden inom Öresundsregionen. Fokusera på konkreta samverkansprojekt som till exempel samverkan inom teknikoch vårdcollege samt YH-nätverk. Engagera arbetslösa för att minska utanförskapet och verka för en mer långsiktigt hållbar ekonomi. Utveckla bättre instrument för att prognosticera behovet av specialiserad vårdpersonal. Stärk samverkan med externa aktörer för att främja kompetensförsörjningen inom tillväxtområden. Sid 13 (50)

14 Bevaka medfinansieringsmöjligheter genom EU-programmen (bl.a. Erasmus+, COSME och Socialfondsprogrammet). Högre andel nöjda medborgare Sid 14 (50)

15 REGIONAL OBALANS INOM NÄRINGSLIVET Sydvästra Skåne präglas av en stark dynamik och höga utbildningsnivåer inom näringslivet, medan östra Skåne har haft en svag utveckling under de senaste tio åren. Sedan år 2000 har sysselsättningstillväxten i Skåne varit ojämn. I sydvästra Skåne ökade antalet sysselsatta mellan 20 och 64 år med arbetsplats i delregionen med personer (+17 %), nordvästra Skåne med personer (+10 %) och sydöstra Skåne med personer (6 %). Under samma period minskade sysselsättningen i nordöstra Skåne med nästan 600 personer (-1 %). Obalansen i sysselsättningsutveckling har till viss del kompenserats med ökande pendling, men det finns fortfarande brister i de öst västliga kommunikationerna som innebär att restiderna blir långa, vilket håller nere pendlingen. Bakom den svaga utvecklingen i nordöstra Skåne ligger en snabb strukturomvandling som drabbat många av de större tillverkande företagen. Sydvästra Skåne hämtade sig snabbt från finanskrisen 2008 medan utvecklingen i övriga Skåne har varit svag. Eftersom även befolkningstillväxten i sydvästra Skåne har varit hög är fortfarande sysselsättningsgraden låg i delregionen. Det kan också konstateras att Skåne som helhet utvecklas svag jämfört med de båda övriga storstadslänen vad avser sysselsättningsgrad och bruttoregionprodukt. Skånes problem handlar således inte bara omfördelning utan även om tillväxt. Förklaringen till obalanserna är sannolikt strukturella och kan förklaras med skillnader i näringslivets branschsammansättning, befolkningens utbildningsnivå och agglomerationsfördelar i den tätbefolkade sydvästra delen av länet. Mycket pekar därför på att skillnaderna sannolikt kvarstår och riskerar att öka de kommande åren. Om tillväxten i omvärlden ökar, kan det något mer industridominerade näringslivet i Skåne utanför sydvästra Skåne komma att växa något snabbare. Svag utveckling av Skånes skattekraft. Ökade inomregionala spänningar. Ökad pendling som leder till nya krav på kollektivtrafiken. Ökad regional obalans i hälsa/ohälsa. Ökad pendling som leder till nya krav på kollektivtrafiken. Sträva efter en balanserad mix av åtgärder för att stärka tjänstesektorn utanför sydvästra Skåne, men satsa samtidigt på att höja nivån på den delen av tillverkningsindustrin som har potential och vilja att växa. Utveckla goda pendlingsmöjligheter. Utveckla instrument för att främja strukturomvandlingen inom tillverkningsindustrin. Genomtänkt och strategisk användning av nationell- och EU-finansiering. Sid 15 (50)

16 ÖKAD KONKURRENS OM JÄRNVÄGSSPÅREN Kapaciteten i järnvägssystemet är ansträngd, inte minst i Skåne där delar av järnvägsinfrastrukturen har stora begränsningar. Sedan järnvägen öppnades upp för konkurrens har fler och fler kommersiella aktörer tillkommit på andra håll i landet, med ökad trängsel som följd. Trenden kommer med stor sannolikhet att fortsätta. I Skåne har denna utveckling ännu inte tagit fart, men med största sannolikhet kommer detta att ske inom en snar framtid. Trafiken med Öresundståg och Pågatåg kan därmed på sikt komma att få stå tillbaka till förmån för nya operatörer, kanske redan vid nästa års tilldelningsprocess. Vid prioritering av kapaciteten tillämpar Trafikverket en samhällsekonomisk modell som konsekvent prioriterar fjärrtågstrafik framför regional/lokal tågtrafik. Trafiken med Öresundståg och Pågatåg kan inte bedrivas i önskad omfattning i enlighet med trafikförsörjningsprogrammet. Medborgarnas förutsättningar att ta sig till skola, jobb och fritidsaktiviteter försämras om regional trafik får stå tillbaka. Ambitionerna att binda samman Skåne genom en god tillgänglighet till kollektivtrafik kan inte uppnås. Fortsätt arbetet för att få till infrastruktursatsningar i Skåne Agera för bättre långsiktighet i statens kapacitetsfördelning på järnvägen Agera för en mer rättvisande samhällsekonomisk modell vid prioritering av vilken tågtrafik som ska få tillträde före annan tågtrafik. Högre andel nöjda medborgare Sid 16 (50)

17 DEN OJÄMLIKA HÄLSAN ÖKAR Hälsoläget har generellt sett förbättrats i Sverige under en längre tid, vilket avspeglas i en ökande medellivslängd. Däremot har skillnaderna i hälsa ökat. Personer med lägre utbildningsnivå och personer som står utanför arbetsmarknaden har i de flesta avseenden sämst hälsa. Man ser oftare i dessa grupper en mängd riskfaktorer, såsom exempelvis låg fysisk aktivitet, rökning och alkohol. Riskfaktorerna kan samverka och ge en ökad risk för dålig hälsa som är större än summan av de olika enskilda riskfaktorerna. I Folkhälsorapport Skåne 2013 rapporteras en minskning av alkohol, tobakskonsumtion och låg fysisk aktivitet bland de yngre (18-34 år), medan man ser en mindre gynnsam utveckling bland de äldre (65-80 år). Trots att Sverige sedan länge haft en folkhälsopolitisk målsättning att minska sociala skillnader i hälsa, har dessa kvarstått och i vissa fall ökat. Under flera år har nationella rapporter, bland annat från Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut, pekat på att skillnaderna i hälsa är stora och att de i vissa fall växer mellan olika grupper i samhället. En liknande utveckling ses i Skåne. Folkhälsorapport Skåne 2013 visar på kvarstående eller ökande hälsoskillnader, där skillnaden i medellivslängd mellan grupper med kort och lång utbildning har ökat sedan början av 1990-talet. Mellan olika kommuner i Skåne skiljer sig medellivslängden med som mest drygt 4 år. Hälsoskillnaderna inom EU är även stor, i synnerhet inom olika socioekonomiska grupper, mellan medlemsländer och inom medlemsländer. På EU-nivå är arbetet med att minska hälsoskillnader ett prioriterat område inom nätverket EUREGHA (European Regional and Local Health Authorities) samt innovationspartnerskapet för aktivt och hälsosamt åldrande EIP-AHA (European Innovation Partnership on Active and Healthy Ageing). Skåne deltar aktivt i båda dessa samarbeten. Hälsa är en drivkraft för en hållbar utveckling och ojämlik hälsa bör ses som en av vår tids mest angelägna utmaningar. Förbättrade levnadsvanor minskar kostnader för kroniska sjukdomar eftersom flertalet av dessa beror på livsstilsfaktorer. Tänk helhetsperspektiv i samhällsplaneringen och vidta åtgärder som förbättrar bostads-, boende- och närmiljön. Se sociala insatser och satsningar som investeringar, inte som kostnader. Koppla det skånska arbetet till arbetet med erfarenhets- och kunskapsutbyte, som sker intensivt inom andra regioner på europeisk nivå exempelvis inom nätverket EUREGHA och innovationspartnerskapet för aktivt och hälsosamt åldrande. Fortsätt utveckla de hälsofrämjande åtgärderna. Prioritera, utveckla, och följa måluppfyllelsen gällande den jämnlika hälsans utveckling i Skåne med relevanta aktörer. Genomtänkt och strategisk användning av nationell- och EU-finansiering. Högre andel nöjda medborgare Sid 17 (50)

18 PSYKISK OHÄLSA ÖKAR De senaste 20 åren har den psykiska ohälsan ökat i Sverige. I Folkhälsorapport Skåne 2013 visas en trend mot en ökad psykisk ohälsa sedan Det är de yngre år, som mår sämst. Bland dem är en övervägande andel kvinnor, men den senaste tiden har det även skett en tydlig ökning bland yngre män. I Skåne rapporterade varannan flicka och var fjärde pojke i gymnasiets årskurs två minst två psykiska eller somatiska besvär per vecka. Den försämrade psykiska ohälsan bland unga i Sverige återspeglas i att sjukhusvård för depression och ångesttillstånd har ökat kraftigt i åldersgruppen år. Självmord har minskat i alla åldrar sedan 1990, utom i gruppen år. Drygt var femte ung kvinna och knappt var femte ung man rapporterade i Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2012 att de någon gång haft allvarliga självmordstankar. Självmordstankar och självmordsförsök är betydligt vanligare bland de yngre, medan självmord är vanligast i åldrarna år bland kvinnor och 75 år och däröver bland män. Den psykiska ohälsan hos äldre är ofta ett bortglömt problem och kommer att ställa krav på att hälso- och sjukvården i högre grad identifierar, diagnostiserar och behandlar äldre personer med psykisk ohälsa. Ökade behov för riktade satsningar för psykisk ohälsa. Ökade behov för riktade satsningar för psykisk ohälsa. Verka för ökad sysselsättning och ökad integration. Fortsätta arbetet med attitydförändring kring psykisk ohälsa. Verka för att psykisk ohälsa hos äldre i högre grad uppmärksammas och behandlas. Genomtänkt och strategisk användning av nationell- och EU-finansiering. Högre andel nöjda medborgare Sid 18 (50)

19 ÖKADE KRAV PÅ INFLYTANDE, MAKT OCH VÄRDESKAPANDE FRÅN MEDBORGARE OCH PATIENT Morgondagens vårdkonsumenter kommer att ha högre förväntningar och kräva ännu mer av vården än idag. Kraven ökar på egenmakt och på exempelvis besökstider utifrån patientens önskemål och ett mer individualiserat omhändertagande. Vården behöver anpassas så att patienten får möjlighet till ökat inflytande och makt över den egna vården. Patienten bör ses som en partner istället för en vårdtagare. Kraven ökar på sammanhållen, patientfokuserad vård och individualisering vård som utformas utifrån den enskilda patientens behov, förutsättningar och värderingar. Vården behöver bli mer patientprocessorienterad. Fokus på hälsa, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande ansats ökar. Förväntningarna flyttas från lindring till bestående resultat och en önskan om perfekt hälsa. Målet skiftar från överlevnad till välbefinnande. Medborgares valmöjlighet och sökmönster vidgas och innefattar många länder; kraven på vårdens kvalitet och vårdens förmåga att kommunicera vårdutbud och resultat ökar. En patientprocessorienterad vård ställer nya krav på ledning och styrning; en omställning till styrning med fokus på resultat för patient ur flera perspektiv. Relevanta uppföljningsindikatorer och ersättningsmodeller som stimulerar till effektiv vård krävs. Styrning och ersättningssystem behöver gå från kvantitativt produktionsorienterat perspektiv till ett mera kvalitativt, genuint patientperspektiv. Ökade krav på tillgänglig vård från patienter. Ökade krav på patientprocessorienterad vård. Ökade krav på samverkan mellan vårdaktörer. Alternativa vårdformer krävs (till exempel att vårdas hemma). Medborgare/patienter har ökad kunskap exempelvis om nya läkemedel och ökade krav på val av behandling. Om utvecklingen sker i otakt och utan diskussioner om prioriteringar, offentliga åtagandets ramar etc. kan både undanträngningseffekter och suboptimering av resursanvändningen ske. Utvecklingen kan resultera i missnöjda medborgare om vården inte kan leverera det som förväntas. Konkurrens mellan vårdgivare (nationellt och inom EU) kan öka kvalitetsutvecklingen. Svårare att planera vårdutbudet om patienter väljer vård inom EU/EES. Verka för möjligheten att patienter blir partners/medaktörer i sin egen vård och behandling. Anpassa vårdutbudet så att det motsvarar patientens behov (medicinskt behov och efterfrågad vård), både vad gäller plats och inom rimlig tid. Utveckla och kommunicera vårdutbud och resultat för patient. Utveckla styrning på patientprocesser. Utveckla värdebaserade ersättningsmodeller och stimulerar till effektiv vård. Förnya och anpassa sjukvårdens stödsystem, till exempel kommunikativa system som sociala medier och patientjournalsystem. Satsa på e-hälsa/tjänster för att möta kraven på patientmakt och inflytande. Utveckla mobil teknisk utrustning som skapar förutsättningar för nya vårdformer, mobil sjukvård, distansmonitorering etc. Använd patient- och anhörigföreningar som partners i hälso- och sjukvårdsutvecklingen. Verka för en jämlik vård inklusive ett systematiskt arbete med syfte att öka medvetenheten om egna attityder och normer som grund för en jämlik vård och behandling. Högre andel nöjda medborgare Sid 19 (50)

20 SNABB UTVECKLING AV OLIKA MEDICINSKA TEKNOLOGIER OCH BEHANDLINGAR Utvecklingen av medicinsk teknik och avancerade behandlingsmetoder går fort. Samtidigt ökar kraven på lösningar som tillgodoser allt större valfrihet och mer individanpassad vård. Utvecklingen spänner över flera områden, från informationsteknologiska och materialtekniska innovationer till biomedicinska framsteg. Exempel på informationsteknologisk utveckling är nya lagringsmetoder av journaluppgifter och undersökningsresultat som innebär ökad tillgänglighet till data samtidigt som patienten får mer kontroll över egna uppgifter. På den materialtekniska fronten kan nämnas fortsatt snabb utveckling av proteser, som alltmer kan styras av individens egen vilja och efterlikna egna kroppsdelar. Genom samverkan mellan teknik och biomedicin utvecklas kontinuerligt nya metoder för att avbilda olika delar av människokroppen. Vi har bara sett början av denna bilddiagnostiska revolution. Inom biomedicinsk forskning ligger stort fokus på behandlingar som utnyttjar nyvunnen kunskap inom stamcellsforskning och genetik. Tack vare dessa framsteg kan alltfler genetiska sjukdomar förutsägas och behandlas. Stamcellsforskningen kommer på sikt att ge oanade möjligheter till att ersätta sjuka celler med nya celler, vilket kommer att få stor betydelse inom behandling av såväl cancer som olika neurologiska sjukdomar. Inom kirurgin fortsätter utvecklingen inom den redan långt komna transplantationsverksamheten med allt bättre överlevnad av både patient och organ. I framtiden ser man möjligheter att transplantera nya organ som tarm och bukspottkörtel och ersätta kroppsdelar som arm, ben och ansikte. Genom transplantation av insulinproducerande celler kan sannolikt också behandlingen av diabetes dramatiskt förändras i framtiden. Mikroinvasiva ingrepp blir allt vanligare också vid sjukdomar som traditionellt inte behandlats med kirurgi. Som exempel kan nämnas Parkinsons sjukdom och andra neurologiska tillstånd som kan behandlas med hjälp av elektrisk stimulering av hjärnan. Inom det kirurgiska området sker också en snabb utveckling av robotkirurgi och distanskirurgi. Ny teknik innebär ofta, särskilt initialt, ökade kostnader. Det blir därför viktigt att kontinuerligt värdera varje ny teknik utifrån nytta för patienten. Med ett sådant perspektiv kan ny teknik i många fall ge större nytta för mindre pengar i varje fall på lång sikt. Prioriteringsplattformens principer blir i detta sammanhang en viktig grund för att teknikutveckling, innovationer och patientnytta ska följas åt. Med en allt snabbare utveckling av nya diagnostiska och terapeutiska metoder följer ofta svåra etiska dilemma. Det är inte alltid självklart att det som är tekniskt möjligt också är önskvärt utifrån samhällets och individens synpunkt. Detta faktum ställer stora krav på samverkan mellan forskare och beslutsfattare. Exempel på områden med svåra etiska avvägningar är: Tillgång till nya kostsamma metoder med stor betydelse för ett fåtal individer samtidigt som våra gemensamma resurser är begränsade. Otydlig gränsdragning mellan insatser som är motiverade av medicinska skäl respektive av kosmetiska och prestationshöjande skäl. Ny genteknik som gör det möjligt att förändra vår arvsmassa och i förväg bestämma våra barns arvsmassa. Kraftigt ökade kostnader för hälso- och sjukvården. Etiska dilemman. Viktiga investeringar avstås till följd av brist på långsiktighet, felbedömningar, ekonomiska skäl mm. Den enskilde kan ta större eget ansvar vilket både ger egenmakt och skapar delaktighet samtidigt som resurser frigörs. Allt fler kan behandlas. Hälsobranschen är en framtidsbransch. Möjliggör användandet av informationsteknologiska, materialtekniska och biomedicinska framsteg, för såväl medborgare (ger förutsättningar för egenansvar) som personal (ger förutsättningar för mer effektiv vård). Diskutera vad som bör ingå i det gemensamt finansierade hälso- och sjukvårdsutbudet, vad som ska ha en högre grad av självfinansiering och vad som är rent egenansvar. Sid 20 (50)

Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens direktiv för budget och verksamhetsplan 2016 med plan för åren 2017 till 2018

Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens direktiv för budget och verksamhetsplan 2016 med plan för åren 2017 till 2018 Koncernkontoret Koncernstab för ekonomistyrning Åsa Adolfsson Enheten för budget, redovisning och finans Datum version 2015-05-19 Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin?

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JUNI 2015 Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? Den ekonomiska kris som drabbat Europa sedan 2008 har fått konsekvenser för både tillväxten

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling

Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling Fakta i korthet Nr. 3 2012 Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling EU-kommissionen presenterade 2010 EU:s gemensamma tillväxt och sysselsättningsstrategi, Europa 2020 som

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

Sandra Lindeskog. Kompetenssamverkan Skåne

Sandra Lindeskog. Kompetenssamverkan Skåne Sandra Lindeskog Kompetenssamverkan Skåne Regeringsuppdraget Regeringsuppdrag till Region Skåne i januari 2010: Ökad kunskap och översikt inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet Samordning av

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA 48 KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA HÄLSA En befolknings hälsotillstånd avspeglar både medborgarnas livsstil och hälsooch sjukvårdens förmåga att förebygga och bota sjukdomar. När det gäller hälsa och välfärd

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

Östra sjukhuset - framtidens hållbara sjukhusområde En rapport från projektet med stöd från Delegationen för Hållbara Städer

Östra sjukhuset - framtidens hållbara sjukhusområde En rapport från projektet med stöd från Delegationen för Hållbara Städer Östra sjukhuset - framtidens hållbara sjukhusområde En rapport från projektet med stöd från Delegationen för Hållbara Städer INLEDNING Västra Götalandsregionen Östra sjukhuset Byggnadsplan 2011 Framtidens

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen!

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen! Ortsutveckling Skebokvarn Stormöte 16 april 2012 Välkommen! Kvällens program 19.00 Välkommen och hur kom vi hit? 19.10 Rapport från arbetsgrupperna - 10 minuter per grupp 19.45 Fika och besök i arbetsgrupperna

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge Kort sammanfattning av läget i Småland och Blekinge, utgångspunkter för en positiv utveckling och tillväxt samt rekommendationer från OECD. OECD Territorial

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Att använda EU-program som verktyg bakgrund. Halmstad, 22 maj 2014

Att använda EU-program som verktyg bakgrund. Halmstad, 22 maj 2014 Att använda EU-program som verktyg bakgrund Halmstad, 22 maj 2014 Vilka EU-program finns det? EU-program 2014-2020 Internationellt Nationellt Regionalt Kreativa Europa 1,3 miljarder Erasmus+ 14,7 miljarder

Läs mer

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Christer Christensen Regional Tillväxt Näringsdepartementet Jobb och konkurrenskraft Sverige i topp i många mätningar

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Via Nordica 2008 session 7

Via Nordica 2008 session 7 Via Nordica 2008 session 7 Lisbeth Wester Informationschef Lunds Tekniska Högskola, LTH Lunds universitet 1 Åldersgruppen 19 åringar i Sverige 1990-2020 2 Den nya generationen studenter och medarbetare.

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars

Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Styrkor och fördelar Utmaningar Detta gör vi! Länsplan för Västmanland Utvärdering av RUP Omvärldsbeskrivning Tre prioriterade områden

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete. Gun-Marie Stenström

Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete. Gun-Marie Stenström Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete Gun-Marie Stenström Mål och strategier för Region Halland 2012-2015 Kort om mål- och strategidokumentet Långsiktigt

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

Professor och forskningschef bodahlbom.se

Professor och forskningschef bodahlbom.se Bo Dahlbom Professor och forskningschef bodahlbom.se aktivering.se sust.se Staying Alive Sverige år 1900 Bo Dahlbom Sverige år 2000 Bo Dahlbom Olja Samhället som maskin Funktionalism och systemtänkande

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

EU-strategi för sydöstra Skåne

EU-strategi för sydöstra Skåne EU-strategi för sydöstra Skåne 1 Vägledande riktlinjer för vårt agerande kring gemensamma EU-frågor Vad ska denna gemensamma EU-satsning leda till? Vilka effekter vill vi uppnå? Med hjälp av denna strategi

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013 www.pwc.se Jämförande analys Ni vet redan mycket Mycket är lika Vi gör några nedslag 2 När vi blickar framåt Den möjliga utvecklingen Den önskvärda utvecklingen Den troliga utvecklingen Örebro 2013 Tiden

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer