OMVÄRLDSANALYS REGION SKÅNE 2015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "OMVÄRLDSANALYS REGION SKÅNE 2015"

Transkript

1 OMVÄRLDSANALYS REGION SKÅNE 2015 Sid 1 (50)

2 Vid frågor rörande Omvärldsanalys Region Skåne 2015 kontakta: Madeleine Nilsson Anna Benemark Karl Löfmark Ida Karlsson Sid 2 (50)

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OMVÄRLDSANALYS RESULTAT OMVÄRLDSANALYS HÖG STRATEGISK PÅVERKAN BRÅDSKANDE... 7 HÖG STRATEGISK PÅVERKAN MINDRE BRÅDSKANDE LÄGRE STRATEGISK PÅVERKAN BRÅDSKANDE LÄGRE STRATEGISK PÅVERKAN MINDRE BRÅDSKANDE KÄLLFÖRTECKNING Sid 3 (50)

4 INLEDNING OMVÄRLDSANALYS 2015 I Region Skånes omvärldsanalys 2015 analyseras trender och omvärldshändelser som har påverkan på Region Skånes uppdrag. Omvärldsanalysen blickar utåt och framåt med en tidshorisont på 3-5 år. Syftet är att ge en gemensam framtidsbild för vad Region Skåne behöver agera på. På så sätt ges bättre förutsättningar att i tid kunna hantera hot som kan uppstå, men framförallt för att kunna ta vara på de möjligheter som skapas för Region Skåne. Region Skånes omvärldsanalys 2015 har tagits fram som ett underlag i budgetprocessen inför budgetåret 2016 och en viktig målgrupp för denna analys är därför regionstyrelsen. Uppdraget har varit att ta fram en rapport och att utveckla omvärldsanalysarbetet i Region Skåne. Ett flertal medarbetare inom Koncernkontoret och inom andra förvaltningar har bidragit med trender, händelser, analyser och goda tankar i arbetet. Enheten för samhällsanalys, ledningsstaben, avdelningen för regional utveckling har varit ansvarig för uppdraget och samordnat processen. Omvärldsanalysen har utgått från Region Skånes strategikarta för att identifiera fokus. Tre strategier valdes ut, samtliga med en utåtblickande riktning: Högre andel nöjda medborgare, samt Verka för en långsiktigt stark och hållbar ekonomi. De omvärldsfaktorer och trender som analysen bygger på har väsentlig påverkan på en eller flera av dessa strategier. Omvärldsanalysen avser att blicka utåt och framåt, det vill säga att se vad som är på gång i omvärlden snarare än inom Region Skåne. Den regionala utvecklingsstrategin är en gemensam vision för Skåne där Region Skåne tillsammans med civilsamhället, näringslivet och den offentliga sektorn kommit fram till en gemensam målbild om det öppna Skåne I den regionala utvecklingsstrategin finns fem prioriterade områden; Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster Skåne ska vara globalt attraktivt Omvärldsanalysen är ett viktigt inspel till genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin. Genom att förstå riktningen i de trender som är identifierade i omvärldsanalysen, kan vi få en bild över om vi går mot rätt håll för att uppnå det öppna Skåne Region Skåne påverkas av globala, nationella/regionala trender samt händelser. De trender som driver utvecklingen globalt gör också avtryck regionalt i Skåne. Figur ett beskriver utgångsläget och arbetssättet för omvärldsanalysen. Sid 4 (50)

5 STRATEGISK PÅVERKAN Figur 1: Utgångsläge och arbetssätt för omvärldsanalysen Trenderna sätts in i en modell som beskriver relationen dem emellan. De bedöms utifrån parametrarna hög till lägre strategisk påverkan samt mindre brådskande till brådskande. Samtliga trender som är med i omvärldsanalysen anses vara av största vikt för Region Skåne. För respektive trend beskrivs förväntade konsekvenser och strategiska råd. Figur 2: Modell för bedömning av strategisk påverkan och grad av brådska HÖG STRATEGISK PÅVERKAN Mindre brådskande Informationen är av högsta strategiska vikt och påverkar en eller flera av våra strategiska fokusområden. Vi bör som organisation agera under de nästkommande två till tre åren. HÖG STRATEGISK PÅVERKAN Brådskande Informationen är av högsta strategiska vikt och påverkar en eller flera av våra strategiska fokusområden. Vi bör som organisation agera på detta under nästkommande år. LÄGRE STRATEGISK PÅVERKAN Mindre brådskande Informationen har lägre strategisk påverkan på en eller flera av våra strategiska fokusområden. Vi bör som organisation följa utvecklingen under kommande år LÄGRE STRATEGISK PÅVERKAN Brådskande Informationen har lägre strategisk påverkan på en eller flera av våra strategiska fokusområden. Vi bör som organisation följa utvecklingen under de kommande två åren. BRÅDSKA Sid 5 (50)

6 RESULTAT OMVÄRLDSANALYS 2015 Figur 3: Resultat av omvärldsanalys 2015 HÖG STRATEGISK PÅVERKAN Mindre brådskande Global trend Resursanvändningen fortsätter öka Förändringar i energiförsörjningen Nationell/regional trend Allt fler äldre och yngre i Skåne Tilltagande urbanisering Lågt socialt deltagande Vårdens styrmiljö blir allt mer komplex Nya utmaningar att hantera vid introduktion av läkemedel Ökad medfinansiering av infrastruktur HÖG STRATEGISK PÅVERKAN Brådskande Global trend Den globala uppvärmningen fortsätter att öka Ökad antibiotikaresistens Informationsteknologin ett paradigmskifte Ökad medvetenhet om gifter i omgivningen Nationell/regional trend Svag utveckling av makroekonomi och skattebasen i regionen Fortsatta utmaningar på kompetensförsörjningsområdet och ett ökat fokus på utbildning/skolan Regional obalans inom näringslivet Ökad konkurrens om järnvägsspåren Den ojämlika hälsan ökar Psykisk ohälsa ökar Ökade krav på inflytande, makt och värdeskapande från medborgare och patient Snabb utveckling av olika medicinska teknologier och behandlingar Ökat fokus på brister inom infrastruktur Händelse Forskningsanläggningar i världsklass etableras i Skåne Förnyelse av den fysiska sjukhusstrukturen LÄGRE STRATEGISK PÅVERKAN Mindre brådskande Global trend Tid värderas allt högre Hårdare konkurrens på flygmarknaden Multiresistens i omgivningen Nationell/regional trend Fortsatt obalans på bostadsmarknaden Händelse Fehmarn Bält förbindelsen påverkar rese- och transportmönster LÄGRE STRATEGISK PÅVERKAN Brådskande Global trend Ökad global konkurrens och strukturomvandling Omstrukturering av Life Science forskning Ökat fokus på utanförskapet Anpassning till stigande havsnivåer, översvämningar och extrema väderförhållanden Nationell/regional trend Ökat fokus på hushållning av åkermark Sid 6 (50)

7 HÖG STRATEGISK PÅVERKAN BRÅDSKANDE DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN FORTSÄTTER ATT ÖKA Prognoserna för den globala uppvärmningen har blivit säkrare. Dagens utsläppstakt riskerar att höja den globala medeltemperaturen 3-4 grader vid slutet av seklet. Inom några få år behöver vi vända utsläppstrenden och därmed eventuellt nå målet om att begränsa den globala uppvärmningen till maximalt 2 grader. Ju längre tid det tar desto mer måste vi förlita oss på teknik som innebär att vi kan lagra koldioxid (IPCC, 2014). Arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser måste intensifieras samtidigt som en temperaturökning ställer ökade krav på klimatanpassning inom samhällets alla sektorer. På den europeiska nivån är ett viktigt område att bevaka för Region Skåne de nya klimatmålen som ska gälla för EU till Överenskommelsen innebär att utsläppen av växthusgaser ska minska 40 procent till 2030 (basår 1990), att andelen förnybar energi ska uppgå till 27 procent och energieffektiviseringen ska vara 27 procent. Klimatmålen är EU:s förhandlingslinje inför årets klimatkonferens i Paris, då förhoppningen är att få till ett globalt avtal (Sveriges riksdag, 2014). Med en global utsläppsminskning på % mellan 2010 och 2050 har vi en god chans att lyckas uppnå målen. Region Skåne bidrar till att minska klimatpåverkande utsläppen genom ett effektivt miljöarbete. Skåne är idag ledande på biogasområdet i Sverige. Ett klimatneutralt Skåne kommer inte att nås. Luftföroreningar och medföljande hälsoproblem. Risk för ökade samhällskostnader. för jord- och skogsbruket genom ändrade växtsäsonger. för sjukvården på grund av extremväder, värmeböljor. för infrastrukturen då byggnader och funktioner inte är anpassad att hantera extremväder och översvämningar. Förstärk arbetet med att minimera utsläppen av växthusgaser. Verka för att ytterligare öka produktion, konsumtion samt underlätta distribution av lokal producerad biogas och annan förnybar energi. Arbeta för en minskad klimatpåverkan i den egna verksamheten exempelvis genom klimatutbildning och utsläppstak. Arbete med klimat- och energifrågor på europeisk nivå bör intensifieras för att medverka till riskminimering. Innovationsarbetet bör styras så att minsta möjliga klimatpåverkan uppnås inom alla sektorer. Genomtänkt och strategisk användning av nationell- och EU-finansiering. Högre andel nöjda medborgare Sid 7 (50)

8 ÖKAD ANTIBIOTIKARESISTENS Förutom att många allvarliga infektioner i samhället har blivit behandlingsbara har antibiotika inneburit en revolution inom den alltmer avancerade sjukvården, såsom exempelvis cancerbehandling, vård av för tidigt födda och transplantationsverksamhet. Antibiotika har genom åren använts alltför frikostigt, både mot virusinfektioner, till exempel influensa, och mot enkla icke antibiotikakrävande bakterieinfektioner. Detta har lett till att många bakterier utvecklat resistens. Antibiotikaresistens är ett växande hot då det äventyrar behandlingen av infektioner där antibiotikabehandling är livsnödvändig. Både Världshälsoorganisationen (WHO) och Smittskyddsinstitutet rankar den snabba utvecklingen av antibiotikaresistens som ett av de största hoten mot människors hälsa. De flesta länderna har betydligt större problem med antibiotikaresistens än Sverige, men även i vårt land ökar resistensen oroväckande. Det utvecklas inte nya antibiotika i takt med att resistensen ökar. Minskad användning av antibiotika leder till en långsammare resistensutveckling. Därför är det viktigt att antibiotika bara används när det behövs. I Sverige har vi globalt sett en låg förbrukning av antibiotika, men även här finns en överanvändning. Många länders blickar riktar sig nu mot Sverige för att ta efter våra riktlinjer för att minska antibiotikaanvändningen. Försvårar behandlingen av allvarliga infektioner. Infektioner som de senaste decennierna har kunnat botas riskerar att inte längre vara behandlingsbara. Stora svårigheter att bedriva högspecialiserad sjukvård, där verksamma antibiotika ofta är en viktig förutsättning. Ge antibiotikabehandling bara när det behövs. Skapa en god tillgång på enkelrum på våra sjukhus. Följ upp antibiotikaförskrivning. Verka för framtagande av nya effektiva antibiotika. Några EU-program som kan vara särskilt viktiga att bevaka för delfinansiering för denna trend är; Hälsoprogrammet samt Horizon Högre andel nöjda medborgare Sid 8 (50)

9 INFORMATIONSTEKNOLOGIN ETT PARADIGMSKIFTE Informationsteknologin har brutit ner geografiska avstånd genom att integrera världen i olika globala flöden. Tidsmässiga avstånd har minskat och skapat en möjlighet till en samtidighet som aldrig förr har varit möjlig. Informationsteknologin och digitaliseringen är ett paradigmskifte som har förändrat samhället och människors förhållningssätt i grunden. Både utifrån hur varor och tjänster designas, produceras och distribueras, men även hur vi interagerar i tid och rum. Kommunikation och informationshantering har radikalt förändrats. Den demokratiska processen är exempelvis något som har påverkats genom ökad transparens och möjlighet till interaktion. Den digitala tekniken har även påverkat människors kulturella beteende, där både kulturskapande och kulturkonsumtion har påverkats. Förändringen har kommit längst på musikområdet, men även konstutställningar, kulturhistoriska utställningar och scenkonst ligger långt framme. Med hjälp av GPS och digital teknik kan idag fornlämningar, arkeologiska utgrävningar och historiska hus levandegöras på ett helt nytt sätt. Ett annat exempel på förändrat kulturellt beteende är attityden till och användandet av gratiskultur, där upphovsrätten har utmanats. Informationsteknologin kommer att bli allt mer integrerad och sammankopplande. Mycket av det som idag kräver fysisk närvaro kommer att kunna göras på distans och med hjälp av olika former av informationstekniker. Både samhället i stort, företag och individer kommer att bli mer beroende av informationstekniker och digitala nätverk. Information förväntas finnas så att man ständigt kan få veta exempelvis var man befinner sig på en karta, var andra befinner sig, temperatur och trafikstatus och mycket annat. Konsumtionen av digitala tjänster har bara börjat. Utvecklingen går mot en allt mer automatiserad och digitaliserad produktionsprocess, som i sin tur leder till nya beteendemönster. Allt fler företag börjar flytta hem produktion från länder som till exempel Kina, på grund av ett minskat beroende av personalintensiv produktion samtidigt som det ger minskade transportkostnader. Även inom kollektivtrafiken kommer det att ställas stora krav på förändrade förhållningssätt. Långsiktighet och kontinuitet är grundläggande i kollektivtrafikplaneringen, men bör i större utsträckning än tidigare kompletteras med snabba åtgärder. Kunder idag och än mer framöver kommer att förvänta sig att kunna resa med kollektivtrafiken med personlig information, smarta miljöer i fordon, kring hållplatser och stationer samt sömlösa tjänster som kan kombineras på ett flexibelt sätt för en vardag och fritid med hög livskvalitet. Utvecklingen har även påverkat hälso- och sjukvården. Landstingens och regionernas samarbete för att utveckla och införa gemensamma e-hälsotjänster, teknisk infrastruktur och regelverk har resulterat i en handlingsplan för I denna slår man fast att Den enskilt viktigaste frågan är att öka varje individs möjlighet att delta mer i sin egen vård. E-hälsotjänster för invånaren har starka samband med vårdgivarens professionella verksamhetsstöd och områdena behöver integreras inom en samlad IT-arkitektur för att vara effektiva och värdeskapande. En central fråga är därför att samordna och integrera arbetet inom hela e-hälsoområdet. Ett införande av moderna IT-lösningar som inte sker i takt med andra offentliga och privata sektorer kommer leda till missnöje bland patienter och professionella brukare. Mer vård och hälsofrämjande insatser kommer successivt kunna erbjudas i hemmet. Digitala beslutstödsystem kommer kunna utföra vissa diagnostiska uppgifter. Nya aktörer med nya typer av hälso- och sjukvårdstjänster (utrustningar för självkontroll, appar) drar fortare nytta av IT-utvecklingen och kommer att öka trycket på hälso- och sjukvårdssektorn. Medborgarna är ständigt uppkopplade Säkerställ lånsiktiga investeringar i ITinfrastruktur genom en trovärdig samsyn på nuläge, målbild och behovet av investeringar. Säkerställ och kvalitetssäkra att e- hälsotjänster utvecklas med medborgarens intresse i fokus, gemensamt mellan hälsooch sjukvård, näringsliv och akademi. Bevaka och utveckla digitala verktyg för Skånetrafikens kunder, även i fordons- och hållplatsmiljöer. Utveckla strategiskt ett helt nytt upplägg kring biljettsystemstruktur som möjliggör en mer flexibel och öppen lösning. Förbättra möjligheten att kunna uppleva kultur digitalt. Sid 9 (50)

10 och kräver direkt och snabb information samt är mer välinformerade. Krav på framtida flexibla betalningslösningar på kundens villkor. Krav på en kollektivtrafik som kan kombineras med andra tjänster som kunden använder. Krav på webbaserad kultur ökar. Säkerställ att deltagandet i det europeiska projektet om regionala digitala agendor på e-hälsoområdet ger verklig nytta för skånska aktörer och kopplas till övrigt arbete inom regionen. Bevaka policy- och lagstiftningsutvecklingen inom ramen för EU-kommissionens ambitioner att skapa en digital inre marknad programperiod för åren Högre andel nöjda medborgare Sid 10 (50)

11 ÖKAD MEDVETENHET OM GIFTER I OMGIVNINGEN Kemikaliernas påverkan på människors hälsa och miljö har fått ett ökat fokus både nationellt och internationellt. Forskningen inom området ökar och allt fler rapporter, filmer och böcker beskriver hur kemikalier i mat, textilier, hudvårdsprodukter och plastförpackningar etc. kan påverka vår hälsa negativt. Antalet kemikalier i vår vardag har exploderat på några tiotals år och nya kemikalier släpps kontinuerligt på marknaden. Särskilt fokus i forskning och debatt läggs nu på kemikalier som är cancerogena, mutagena, hormonstörande och reproduktionstoxiska. Barn är extra känsliga för dessa kemikalier. WHO uppmärksammar också hälsoriskerna med kemikalier i miljön, bland annat med hormonstörande ämnen. Ett exempel på hormonstörande ämnen är ftalater, en sorts mjukgörare, som finns i flera plaster bland annat i medicinteknisk utrustning. Både den svenska regeringen och EU-kommissionen arbetar med förslag om hur bland annat ftalater ska fasas ut respektive hur ämnen i medicintekniska produkter såsom till exempel blodpåsar och slangar ska regleras. Även läkemedel påverkar miljön både vid tillverkning och efter användning. Många läkemedel utsöndras ur kroppen i aktiv form och når naturen via avloppsvattnet, eftersom reningsverken ofta inte klarar av att bryta ned dessa substanser. Kunskapen om enskilda läkemedels miljöpåverkan är ännu begränsad, men forskning visar bland annat att fiskar har bytt kön på grund av hormonstörande läkemedel såsom östrogener. De senaste åren har man på både nationell och internationell nivå uppmärksammat riskerna med den så kallade cocktaileffekten att en blandning av olika ämnen kan påverka människa och miljö på ett annat sätt än vad varje ämne gör var för sig. Ökade förväntningar och krav från patienter och myndigheter på att sjukvården inte ska använda produkter som innehåller miljö- och hälsoskadliga ämnen. Kommande krav på att byta ut medicinteknisk utrustning som innehåller bland annat ftalater och andra ämnen med en negativ inverkan på människors hälsa och/eller den yttre miljön. Ökade förväntningar och krav från förskrivare och patienter på kunskap och hänsyn till miljön inom läkemedelsområdet. Region Skåne bör ta fram en plan för hur man i största möjliga utsträckning ska undvika kemikalier som är cancerogena, mutagena, reproduktionstoxiska och hormonstörande i hälso- och sjukvården. Intensifiera arbetet med att minska Region Skånes miljöpåverkan från läkemedel, en handlingsplan är under framtagande. Skärpa krav vid upphandlingar på vilka ämnen som inte får ingå i material och produkter. Genomtänkt och strategisk användning av nationell- och EU-finansiering. Högre andel nöjda medborgare Sid 11 (50)

12 SVAG UTVECKLING AV MAKROEKONOMI OCH SKATTEBASEN I REGIONEN Sedan den stora krisen i början på 90-talet har tillväxten i Sverige varit god, såväl mätt i sysselsättning som i ekonomiska termer. Skåne har dock inte haft samma tillväxt av ekonomin som riket i helhet. Trots att en större andel av rikets befolkning bor i Skåne idag än vad som var fallet i början på 90-talet, ligger Skånes andel av rikets BNP kvar på oförändrad nivå. Det finns två huvudsakliga förklaringar till detta faktum: andelen sysselsatta av befolkningen i förvärvsarbetande ålder är lägst i landet och de sysselsatta tillverkar varor och tjänster av lägre värde per sysselsatt än genomsnittet för riket. Förklaringen till den låga sysselsättningsgraden är att Skånes sysselsättning har ökat, men så har även befolkningen, vilket inneburit att andelen sysselsatta stannat kvar på en låg nivå jämfört med riket. Skåne har även relativt fler invånare med en svag förankring på arbetsmarknaden, både vad gäller sysselsättningsgrad, arbetslöshet och andel i befolkningen som står utanför arbetskraften. Den låga ekonomiska tillväxten beror på låg produktivitet inom en stor del av de branscher som länet är specialiserat på, både jämfört med genomsnittet för riket och övriga storstadslän. Pendling över Öresund har minskat varje år sedan Danmarks svaga ekonomiska utveckling tyder på att efterfrågan på arbetsmarknaden kommer att vara fortsatt låg, även om det finns vissa tecken att dansk ekonomi vänder uppåt. Detta innebär att Öresundspendlingen inte kan förväntas bidra till att höja sysselsättningsgraden på samma sätt som i mitten av 00-talet. Effekten av låg sysselsättningsgrad och låg produktivitet är att både skattekraften i absoluta tal och tillväxten av skattekraften är låg. Detta kompenseras till stor del av skatteutjämningssystemet, men det innebär samtidigt att Skåne är beroende av nationellt bestämda regelverk. I kombination med låg sysselsättningsrad finns ytterligare ett problem i form av ökade kostnader inom hälso- och sjukvården. Nettokostnadsutvecklingen drivs främst av löne-och prisuppräkning på mellan 2,1 och 3,2 procent per år enligt de senaste prognoserna för landstingssektorn. Även medicinskteknisk utveckling på 0,5-1,0 procent per år tar ytterligare medel i anspråk. Därtill kommer kostnader för den demografiska utvecklingen i samhället som driver kostnader för motsvarande omkring 1 procent årligen. Givet att Skåne under lång tid har haft sämre utveckling av sysselsättningsgrad, bruttoregionprodukt och produktivitet än riket så finns det skäl att anta att de bakomliggande orsakerna är strukturella och kommer att kvarstå under de närmaste åren. En svag utveckling av skattebasen innebär svårigheter att finansiera den offentliga välfärden. Skåne är sårbart för förändringar av regelverket runt skatteutjämningen. Ökad arbetslöshet ställer krav på ökat regionalt engagemang. Svag utveckling på den danska arbetsmarknaden kan medföra en risk för minskat fokus på Öresundsintegrationen. Arbeta för att höja sysselsättningsgraden och för att bättre ta tillvara kompetensen hos personer med svag förankring på arbetsmarknaden. Arbeta med långsiktiga insatser för utbildning och kompetensförsörjning inom ramen för Strukturfondsprogram och Socialfondsprogram. Högre andel nöjda medborgare Sid 12 (50)

13 FORTSATTA UTMANINGAR PÅ KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSOMRÅDET OCH ETT ÖKAT FOKUS PÅ UTBILDNING/SKOLAN Det finns stora utmaningar inom kompetensförsörjningsområdet. Dessutom finns det många som lämnar skolan med ofullständiga betyg. Detta får stora konsekvenser för såväl individen som samhällsekonomin. 14,6 procent av som slutade nian i Skåne var obehöriga till gymnasieskolan 2014, vilket var något högre än riksgenomsnittet på 13,1 procent. Andelen har ökat jämfört med året innan. Det finns stora könsskillnaderna - kvinnorna dominerar i de indikatorer som mäter betygspoäng, genomströmning och övergång till högre studier. De senaste internationella PISA (Programme for International Student Assessment) undersökningarna visade att svenska elever halkar efter andra länder. Svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap fortsätter att försämras. De svenska eleverna presterar numera under OECDgenomsnittet inom alla tre kunskapsområden i den internationella kunskapsundersökningen PISA Även förmågan till problemlösning är lägre bland svenska elever än genomsnittet för OECD. På grund av obalanser mellan elevers utbildningsval och arbetsmarknadens efterfrågan samt utpensioneringar och flyttningar kommer det att uppstå brist på bland annat lärare, omsorgspersonal, ingenjörer och yrkesutbildade industriarbetare. Exempelvis står industrin för drygt arbetstillfällen i Skåne samtidigt som det utexamineras endast 100 elever per år från gymnasieskolans industriprogram. Färre lärare på högstadie- och gymnasienivå utexamineras med inriktning mot matematik, naturvetenskap och teknik. Hälften av alla yrkeslärare är över 55 år. Inom vården råder det brist på sjukvårdspersonal med specialiserad utbildning, till exempel läkare och sjuksköterskor med olika specialistutbildningar, bland annat inom psykiatri, läkare inom primärvården och distriktssköterskor. Annan profession som det råder brist på är medicinska sekreterare. Regelförändringar i Danmark om studerandeavgifter för internationella studenter hotar studerandeutbytet inom Öresundsregionen. Andelen äldre och unga ökar vilket innebär att bristerna på lärare och vård- och omsorgspersonal kommer att öka successivt under det kommande decenniet. Även bristen på kvalificerade industriarbetare och ingenjörer befaras öka. Ett starkt arbetsgivarvarumärke blir allt viktigare när 40-talisterna lämnar arbetsmarknaden och 80- och 90-talisterna kommer in. Den nya generationen har sannolikt andra förväntningar än den som lämnar. Utmaningarna är en pågående generationsväxling och en ökad konkurrens med andra arbetsgivare om en kvalificerad och alltmer rörlig arbetskraft. Därför ökar betydelsen av att framstå som en attraktiv arbetsgivare och att bra information om utbildningar, arbets- och karriärmöjligheter når den framtida arbetskraften. Behov av bättre matchning mellan utbildning och arbetsmarknad ställer krav på Region Skåne, som har regeringsuppdraget att bygga en kompetensplattform, men saknar mandat att styra över utbildningsfrågorna. Minskat gränsregionalt studentutbyte. Studerandeavgifter för svenska studenter minskar möjligheten till samverkan i Öresundsregionen Utveckla dialogen mellan utbildningsinstitutioner och näringslivet inom ramen för Kompetenssamverkan Skåne. Utveckla den Öresundsregionala samverkan för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden inom Öresundsregionen. Fokusera på konkreta samverkansprojekt som till exempel samverkan inom teknikoch vårdcollege samt YH-nätverk. Engagera arbetslösa för att minska utanförskapet och verka för en mer långsiktigt hållbar ekonomi. Utveckla bättre instrument för att prognosticera behovet av specialiserad vårdpersonal. Stärk samverkan med externa aktörer för att främja kompetensförsörjningen inom tillväxtområden. Sid 13 (50)

14 Bevaka medfinansieringsmöjligheter genom EU-programmen (bl.a. Erasmus+, COSME och Socialfondsprogrammet). Högre andel nöjda medborgare Sid 14 (50)

15 REGIONAL OBALANS INOM NÄRINGSLIVET Sydvästra Skåne präglas av en stark dynamik och höga utbildningsnivåer inom näringslivet, medan östra Skåne har haft en svag utveckling under de senaste tio åren. Sedan år 2000 har sysselsättningstillväxten i Skåne varit ojämn. I sydvästra Skåne ökade antalet sysselsatta mellan 20 och 64 år med arbetsplats i delregionen med personer (+17 %), nordvästra Skåne med personer (+10 %) och sydöstra Skåne med personer (6 %). Under samma period minskade sysselsättningen i nordöstra Skåne med nästan 600 personer (-1 %). Obalansen i sysselsättningsutveckling har till viss del kompenserats med ökande pendling, men det finns fortfarande brister i de öst västliga kommunikationerna som innebär att restiderna blir långa, vilket håller nere pendlingen. Bakom den svaga utvecklingen i nordöstra Skåne ligger en snabb strukturomvandling som drabbat många av de större tillverkande företagen. Sydvästra Skåne hämtade sig snabbt från finanskrisen 2008 medan utvecklingen i övriga Skåne har varit svag. Eftersom även befolkningstillväxten i sydvästra Skåne har varit hög är fortfarande sysselsättningsgraden låg i delregionen. Det kan också konstateras att Skåne som helhet utvecklas svag jämfört med de båda övriga storstadslänen vad avser sysselsättningsgrad och bruttoregionprodukt. Skånes problem handlar således inte bara omfördelning utan även om tillväxt. Förklaringen till obalanserna är sannolikt strukturella och kan förklaras med skillnader i näringslivets branschsammansättning, befolkningens utbildningsnivå och agglomerationsfördelar i den tätbefolkade sydvästra delen av länet. Mycket pekar därför på att skillnaderna sannolikt kvarstår och riskerar att öka de kommande åren. Om tillväxten i omvärlden ökar, kan det något mer industridominerade näringslivet i Skåne utanför sydvästra Skåne komma att växa något snabbare. Svag utveckling av Skånes skattekraft. Ökade inomregionala spänningar. Ökad pendling som leder till nya krav på kollektivtrafiken. Ökad regional obalans i hälsa/ohälsa. Ökad pendling som leder till nya krav på kollektivtrafiken. Sträva efter en balanserad mix av åtgärder för att stärka tjänstesektorn utanför sydvästra Skåne, men satsa samtidigt på att höja nivån på den delen av tillverkningsindustrin som har potential och vilja att växa. Utveckla goda pendlingsmöjligheter. Utveckla instrument för att främja strukturomvandlingen inom tillverkningsindustrin. Genomtänkt och strategisk användning av nationell- och EU-finansiering. Sid 15 (50)

16 ÖKAD KONKURRENS OM JÄRNVÄGSSPÅREN Kapaciteten i järnvägssystemet är ansträngd, inte minst i Skåne där delar av järnvägsinfrastrukturen har stora begränsningar. Sedan järnvägen öppnades upp för konkurrens har fler och fler kommersiella aktörer tillkommit på andra håll i landet, med ökad trängsel som följd. Trenden kommer med stor sannolikhet att fortsätta. I Skåne har denna utveckling ännu inte tagit fart, men med största sannolikhet kommer detta att ske inom en snar framtid. Trafiken med Öresundståg och Pågatåg kan därmed på sikt komma att få stå tillbaka till förmån för nya operatörer, kanske redan vid nästa års tilldelningsprocess. Vid prioritering av kapaciteten tillämpar Trafikverket en samhällsekonomisk modell som konsekvent prioriterar fjärrtågstrafik framför regional/lokal tågtrafik. Trafiken med Öresundståg och Pågatåg kan inte bedrivas i önskad omfattning i enlighet med trafikförsörjningsprogrammet. Medborgarnas förutsättningar att ta sig till skola, jobb och fritidsaktiviteter försämras om regional trafik får stå tillbaka. Ambitionerna att binda samman Skåne genom en god tillgänglighet till kollektivtrafik kan inte uppnås. Fortsätt arbetet för att få till infrastruktursatsningar i Skåne Agera för bättre långsiktighet i statens kapacitetsfördelning på järnvägen Agera för en mer rättvisande samhällsekonomisk modell vid prioritering av vilken tågtrafik som ska få tillträde före annan tågtrafik. Högre andel nöjda medborgare Sid 16 (50)

17 DEN OJÄMLIKA HÄLSAN ÖKAR Hälsoläget har generellt sett förbättrats i Sverige under en längre tid, vilket avspeglas i en ökande medellivslängd. Däremot har skillnaderna i hälsa ökat. Personer med lägre utbildningsnivå och personer som står utanför arbetsmarknaden har i de flesta avseenden sämst hälsa. Man ser oftare i dessa grupper en mängd riskfaktorer, såsom exempelvis låg fysisk aktivitet, rökning och alkohol. Riskfaktorerna kan samverka och ge en ökad risk för dålig hälsa som är större än summan av de olika enskilda riskfaktorerna. I Folkhälsorapport Skåne 2013 rapporteras en minskning av alkohol, tobakskonsumtion och låg fysisk aktivitet bland de yngre (18-34 år), medan man ser en mindre gynnsam utveckling bland de äldre (65-80 år). Trots att Sverige sedan länge haft en folkhälsopolitisk målsättning att minska sociala skillnader i hälsa, har dessa kvarstått och i vissa fall ökat. Under flera år har nationella rapporter, bland annat från Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut, pekat på att skillnaderna i hälsa är stora och att de i vissa fall växer mellan olika grupper i samhället. En liknande utveckling ses i Skåne. Folkhälsorapport Skåne 2013 visar på kvarstående eller ökande hälsoskillnader, där skillnaden i medellivslängd mellan grupper med kort och lång utbildning har ökat sedan början av 1990-talet. Mellan olika kommuner i Skåne skiljer sig medellivslängden med som mest drygt 4 år. Hälsoskillnaderna inom EU är även stor, i synnerhet inom olika socioekonomiska grupper, mellan medlemsländer och inom medlemsländer. På EU-nivå är arbetet med att minska hälsoskillnader ett prioriterat område inom nätverket EUREGHA (European Regional and Local Health Authorities) samt innovationspartnerskapet för aktivt och hälsosamt åldrande EIP-AHA (European Innovation Partnership on Active and Healthy Ageing). Skåne deltar aktivt i båda dessa samarbeten. Hälsa är en drivkraft för en hållbar utveckling och ojämlik hälsa bör ses som en av vår tids mest angelägna utmaningar. Förbättrade levnadsvanor minskar kostnader för kroniska sjukdomar eftersom flertalet av dessa beror på livsstilsfaktorer. Tänk helhetsperspektiv i samhällsplaneringen och vidta åtgärder som förbättrar bostads-, boende- och närmiljön. Se sociala insatser och satsningar som investeringar, inte som kostnader. Koppla det skånska arbetet till arbetet med erfarenhets- och kunskapsutbyte, som sker intensivt inom andra regioner på europeisk nivå exempelvis inom nätverket EUREGHA och innovationspartnerskapet för aktivt och hälsosamt åldrande. Fortsätt utveckla de hälsofrämjande åtgärderna. Prioritera, utveckla, och följa måluppfyllelsen gällande den jämnlika hälsans utveckling i Skåne med relevanta aktörer. Genomtänkt och strategisk användning av nationell- och EU-finansiering. Högre andel nöjda medborgare Sid 17 (50)

18 PSYKISK OHÄLSA ÖKAR De senaste 20 åren har den psykiska ohälsan ökat i Sverige. I Folkhälsorapport Skåne 2013 visas en trend mot en ökad psykisk ohälsa sedan Det är de yngre år, som mår sämst. Bland dem är en övervägande andel kvinnor, men den senaste tiden har det även skett en tydlig ökning bland yngre män. I Skåne rapporterade varannan flicka och var fjärde pojke i gymnasiets årskurs två minst två psykiska eller somatiska besvär per vecka. Den försämrade psykiska ohälsan bland unga i Sverige återspeglas i att sjukhusvård för depression och ångesttillstånd har ökat kraftigt i åldersgruppen år. Självmord har minskat i alla åldrar sedan 1990, utom i gruppen år. Drygt var femte ung kvinna och knappt var femte ung man rapporterade i Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2012 att de någon gång haft allvarliga självmordstankar. Självmordstankar och självmordsförsök är betydligt vanligare bland de yngre, medan självmord är vanligast i åldrarna år bland kvinnor och 75 år och däröver bland män. Den psykiska ohälsan hos äldre är ofta ett bortglömt problem och kommer att ställa krav på att hälso- och sjukvården i högre grad identifierar, diagnostiserar och behandlar äldre personer med psykisk ohälsa. Ökade behov för riktade satsningar för psykisk ohälsa. Ökade behov för riktade satsningar för psykisk ohälsa. Verka för ökad sysselsättning och ökad integration. Fortsätta arbetet med attitydförändring kring psykisk ohälsa. Verka för att psykisk ohälsa hos äldre i högre grad uppmärksammas och behandlas. Genomtänkt och strategisk användning av nationell- och EU-finansiering. Högre andel nöjda medborgare Sid 18 (50)

19 ÖKADE KRAV PÅ INFLYTANDE, MAKT OCH VÄRDESKAPANDE FRÅN MEDBORGARE OCH PATIENT Morgondagens vårdkonsumenter kommer att ha högre förväntningar och kräva ännu mer av vården än idag. Kraven ökar på egenmakt och på exempelvis besökstider utifrån patientens önskemål och ett mer individualiserat omhändertagande. Vården behöver anpassas så att patienten får möjlighet till ökat inflytande och makt över den egna vården. Patienten bör ses som en partner istället för en vårdtagare. Kraven ökar på sammanhållen, patientfokuserad vård och individualisering vård som utformas utifrån den enskilda patientens behov, förutsättningar och värderingar. Vården behöver bli mer patientprocessorienterad. Fokus på hälsa, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande ansats ökar. Förväntningarna flyttas från lindring till bestående resultat och en önskan om perfekt hälsa. Målet skiftar från överlevnad till välbefinnande. Medborgares valmöjlighet och sökmönster vidgas och innefattar många länder; kraven på vårdens kvalitet och vårdens förmåga att kommunicera vårdutbud och resultat ökar. En patientprocessorienterad vård ställer nya krav på ledning och styrning; en omställning till styrning med fokus på resultat för patient ur flera perspektiv. Relevanta uppföljningsindikatorer och ersättningsmodeller som stimulerar till effektiv vård krävs. Styrning och ersättningssystem behöver gå från kvantitativt produktionsorienterat perspektiv till ett mera kvalitativt, genuint patientperspektiv. Ökade krav på tillgänglig vård från patienter. Ökade krav på patientprocessorienterad vård. Ökade krav på samverkan mellan vårdaktörer. Alternativa vårdformer krävs (till exempel att vårdas hemma). Medborgare/patienter har ökad kunskap exempelvis om nya läkemedel och ökade krav på val av behandling. Om utvecklingen sker i otakt och utan diskussioner om prioriteringar, offentliga åtagandets ramar etc. kan både undanträngningseffekter och suboptimering av resursanvändningen ske. Utvecklingen kan resultera i missnöjda medborgare om vården inte kan leverera det som förväntas. Konkurrens mellan vårdgivare (nationellt och inom EU) kan öka kvalitetsutvecklingen. Svårare att planera vårdutbudet om patienter väljer vård inom EU/EES. Verka för möjligheten att patienter blir partners/medaktörer i sin egen vård och behandling. Anpassa vårdutbudet så att det motsvarar patientens behov (medicinskt behov och efterfrågad vård), både vad gäller plats och inom rimlig tid. Utveckla och kommunicera vårdutbud och resultat för patient. Utveckla styrning på patientprocesser. Utveckla värdebaserade ersättningsmodeller och stimulerar till effektiv vård. Förnya och anpassa sjukvårdens stödsystem, till exempel kommunikativa system som sociala medier och patientjournalsystem. Satsa på e-hälsa/tjänster för att möta kraven på patientmakt och inflytande. Utveckla mobil teknisk utrustning som skapar förutsättningar för nya vårdformer, mobil sjukvård, distansmonitorering etc. Använd patient- och anhörigföreningar som partners i hälso- och sjukvårdsutvecklingen. Verka för en jämlik vård inklusive ett systematiskt arbete med syfte att öka medvetenheten om egna attityder och normer som grund för en jämlik vård och behandling. Högre andel nöjda medborgare Sid 19 (50)

20 SNABB UTVECKLING AV OLIKA MEDICINSKA TEKNOLOGIER OCH BEHANDLINGAR Utvecklingen av medicinsk teknik och avancerade behandlingsmetoder går fort. Samtidigt ökar kraven på lösningar som tillgodoser allt större valfrihet och mer individanpassad vård. Utvecklingen spänner över flera områden, från informationsteknologiska och materialtekniska innovationer till biomedicinska framsteg. Exempel på informationsteknologisk utveckling är nya lagringsmetoder av journaluppgifter och undersökningsresultat som innebär ökad tillgänglighet till data samtidigt som patienten får mer kontroll över egna uppgifter. På den materialtekniska fronten kan nämnas fortsatt snabb utveckling av proteser, som alltmer kan styras av individens egen vilja och efterlikna egna kroppsdelar. Genom samverkan mellan teknik och biomedicin utvecklas kontinuerligt nya metoder för att avbilda olika delar av människokroppen. Vi har bara sett början av denna bilddiagnostiska revolution. Inom biomedicinsk forskning ligger stort fokus på behandlingar som utnyttjar nyvunnen kunskap inom stamcellsforskning och genetik. Tack vare dessa framsteg kan alltfler genetiska sjukdomar förutsägas och behandlas. Stamcellsforskningen kommer på sikt att ge oanade möjligheter till att ersätta sjuka celler med nya celler, vilket kommer att få stor betydelse inom behandling av såväl cancer som olika neurologiska sjukdomar. Inom kirurgin fortsätter utvecklingen inom den redan långt komna transplantationsverksamheten med allt bättre överlevnad av både patient och organ. I framtiden ser man möjligheter att transplantera nya organ som tarm och bukspottkörtel och ersätta kroppsdelar som arm, ben och ansikte. Genom transplantation av insulinproducerande celler kan sannolikt också behandlingen av diabetes dramatiskt förändras i framtiden. Mikroinvasiva ingrepp blir allt vanligare också vid sjukdomar som traditionellt inte behandlats med kirurgi. Som exempel kan nämnas Parkinsons sjukdom och andra neurologiska tillstånd som kan behandlas med hjälp av elektrisk stimulering av hjärnan. Inom det kirurgiska området sker också en snabb utveckling av robotkirurgi och distanskirurgi. Ny teknik innebär ofta, särskilt initialt, ökade kostnader. Det blir därför viktigt att kontinuerligt värdera varje ny teknik utifrån nytta för patienten. Med ett sådant perspektiv kan ny teknik i många fall ge större nytta för mindre pengar i varje fall på lång sikt. Prioriteringsplattformens principer blir i detta sammanhang en viktig grund för att teknikutveckling, innovationer och patientnytta ska följas åt. Med en allt snabbare utveckling av nya diagnostiska och terapeutiska metoder följer ofta svåra etiska dilemma. Det är inte alltid självklart att det som är tekniskt möjligt också är önskvärt utifrån samhällets och individens synpunkt. Detta faktum ställer stora krav på samverkan mellan forskare och beslutsfattare. Exempel på områden med svåra etiska avvägningar är: Tillgång till nya kostsamma metoder med stor betydelse för ett fåtal individer samtidigt som våra gemensamma resurser är begränsade. Otydlig gränsdragning mellan insatser som är motiverade av medicinska skäl respektive av kosmetiska och prestationshöjande skäl. Ny genteknik som gör det möjligt att förändra vår arvsmassa och i förväg bestämma våra barns arvsmassa. Kraftigt ökade kostnader för hälso- och sjukvården. Etiska dilemman. Viktiga investeringar avstås till följd av brist på långsiktighet, felbedömningar, ekonomiska skäl mm. Den enskilde kan ta större eget ansvar vilket både ger egenmakt och skapar delaktighet samtidigt som resurser frigörs. Allt fler kan behandlas. Hälsobranschen är en framtidsbransch. Möjliggör användandet av informationsteknologiska, materialtekniska och biomedicinska framsteg, för såväl medborgare (ger förutsättningar för egenansvar) som personal (ger förutsättningar för mer effektiv vård). Diskutera vad som bör ingå i det gemensamt finansierade hälso- och sjukvårdsutbudet, vad som ska ha en högre grad av självfinansiering och vad som är rent egenansvar. Sid 20 (50)

OMVÄRLDSANALYS REGION SKÅNE 2014

OMVÄRLDSANALYS REGION SKÅNE 2014 OMVÄRLDSANALYS REGION SKÅNE 2014 Sid 1 (47) Vid frågor rörande Omvärldsanalys Region Skåne 2014 kontakta: Anna Bjärenlöv anna.bjarenlov@skane.se Lova Wigvall lova.wigvall@skane.se Anna Benemark anna.benemark@skane.se

Läs mer

Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens direktiv för budget och verksamhetsplan 2016 med plan för åren 2017 till 2018

Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens direktiv för budget och verksamhetsplan 2016 med plan för åren 2017 till 2018 Koncernkontoret Koncernstab för ekonomistyrning Åsa Adolfsson Enheten för budget, redovisning och finans Datum version 2015-05-19 Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Kommunövergripande omvärldsanalys Ängelholm

Kommunövergripande omvärldsanalys Ängelholm Kommunövergripande omvärldsanalys Ängelholm Lärande och familj 1 Globalisering Värderingsförändringar individualisering Klimatförändringar Demografi 5 megatrender med sikte på 2030 Källor: SKL omvärldsanalys,

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 med särskilt fokus på Skåne Nordost Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Skåne Nordost Kristianstad, 8 november 2012 Figur 1.

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Lärkonferens Inspel till nästa programperiod

Lärkonferens Inspel till nästa programperiod Lärkonferens Inspel till nästa programperiod Innovationer och entreprenörskap vart ska vi? Hit ska vi. Visst finns det väl en väg bortom kurvan?..en bra miljö för entreprenörskap och näringslivsutveckling

Läs mer

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Skåne Livskvalitet i världsklass

Skåne Livskvalitet i världsklass Skåne Livskvalitet i världsklass 1 Region Skåne är ansvarig för kollektivtrafiken i Skåne. Pågatågen och busstrafiken knyter samman Skåne tillsammans med Öresundstågen, som även sträcker sig över övriga

Läs mer

Välkommen till Det digitala Malmö

Välkommen till Det digitala Malmö Välkommen till Det digitala Malmö Världen blir mer och mer digital för varje dag. Samma sak händer i Malmö. I Malmö stad vill vi använda digitaliseringen på ett positiv sätt och därigenom förbättra servicen

Läs mer

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden

Läs mer

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Regionförbundet södra Småland Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Rfss har ställt frågan till Växjö kommun hur trender och strukturella förändringar påverkar Växjö

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Digitaliseringens transformerande kraft

Digitaliseringens transformerande kraft Digitaliseringens transformerande kraft Vad innebär utvecklingen? Omvärldsanalys Vad bör staten göra? förslag till strategiska områden för digitaliseringspolitiken förslag inom sakområden Kunskap och bred

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2016-05-24 1.0 Stadskontoret Stadskontoret Innehållsförteckning Det digitala

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Energi, klimat och miljö

Energi, klimat och miljö Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén Från turnén i Värmland våren 2014 Värmlandsstrategin

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Sveriges läkarförbund

Sveriges läkarförbund 2015 Policy Klimat och hälsa Sveriges läkarförbund 1 Klimat och hälsa Sveriges läkarförbunds policy för att främja klimatåtgärder och hälsa. Under de senaste 100 åren har jordens befolkning fyrfaldigats

Läs mer

RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Tillväxt- och regionplaneförvaltningen

RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Tillväxt- och regionplaneförvaltningen RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Samrådsförslag RUFS 2050 en del i en större planprocess RUFS 2010 Aktualitetsarbetet Program ny

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Tidplan och process Arbetsgrupp N-dep Intern beredning Dialog med intressenter Beslut JUN AUG SEPT OKT NOV DEC Industrisamtal

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Inger Sellers Samhällsplanerare 040-675 32 66 Inger.Sellers@skane.se YTTRANDE Datum 2015-03-23 Dnr 1500012 1 (5) Trelleborgs kommun Remiss. Riktlinjer för bostadsförsörjningen

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Uppdaterat mars 2014. Karolinska Universitetssjukhusets. Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016

Uppdaterat mars 2014. Karolinska Universitetssjukhusets. Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016 Uppdaterat mars 2014 Karolinska Universitetssjukhusets Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016 Uppdaterat mars 2014 Miljöpolicy Karolinskas verksamhet ska bedrivas med minsta möjliga miljöpåverkan och

Läs mer

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin?

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JUNI 2015 Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? Den ekonomiska kris som drabbat Europa sedan 2008 har fått konsekvenser för både tillväxten

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

Tillväxtstrategi för Halland

Tillväxtstrategi för Halland Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Det regional uppdraget Region Halland har uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Leda och samordna

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Europa Anne Graf

Europa Anne Graf Europa 2020 Anne Graf Fler jobb i ny EU- strategi Utmaningar Ekonomiska krisen Arbetslöshet Fattigdom Högutbildade kvinnor måste välja mellan jobb och familj Lågt barnafödande Ny tillväxt- och sysselsättningsstrategi

Läs mer

Fem fokusområden fem år framåt

Fem fokusområden fem år framåt REGERINGENS STRATEGI INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2016 2020 Fem fokusområden fem år framåt Nationell samordnare inom området psykisk hälsa Fem fokusområden Regeringen har beslutat om en ny strategi för statens

Läs mer

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta

Läs mer

Planeringsförutsättning för budget och verksamhetsplan 2015 med plan för åren 2016 till 2017

Planeringsförutsättning för budget och verksamhetsplan 2015 med plan för åren 2016 till 2017 Koncernkontoret Koncernstaben för ekonomistyrning Enheten för budget, redovisning och finansiering Datum 2014-09-16 Anna Benemark Planeringsförutsättning för budget och verksamhetsplan 2015 med plan för

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,

Läs mer

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Ersätter Lissabonstrategin (2000 2010) Vision genom tre prioriteringar och fem mål Sju flaggskeppsinitiativ Hur hänger det ihop? Europa 2020

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism

Läs mer

Koncernkontoret Koncernstab för ekonomistyrning Kontakt: Åsa Adolfsson, koncernstab ekonomistyrning. Datum

Koncernkontoret Koncernstab för ekonomistyrning Kontakt: Åsa Adolfsson, koncernstab ekonomistyrning. Datum Koncernkontoret Koncernstab för ekonomistyrning Kontakt: Åsa Adolfsson, koncernstab ekonomistyrning Datum 2016-05-27 Folkhälsoberedningens mall för yttrande Utifrån regionstyrelsens planeringsdirektiv

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.

Läs mer

Region Gotlands styrmodell

Region Gotlands styrmodell Samhälle Verksamhet områden Social Ekonomisk Ekologisk Kvalitet Medarbetare Ekonomi (6 st) (7 st) (5 st) (4 st) (4 st) (6 st) Mätvärden/ indikatorer Verksamhetsplaner Gotland är Östersjöregionens mest

Läs mer

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Godstransportstrategi. Västra Götaland Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i

Läs mer

Kommer vårdens förändringar gynna glesbygden?

Kommer vårdens förändringar gynna glesbygden? Kommer vårdens förändringar gynna glesbygden? Svensk förening för Glesbygdsmedicin den 7 april 2016 Agneta Karlsson Statssekreterare Vården står inför stora utmaningar Allt fler äldre med kronisk sjukdom

Läs mer

Jobben först i möjligheternas Skåne

Jobben först i möjligheternas Skåne J O B B P R O G R A M F Ö R S K Å N E Jobben först i möjligheternas Skåne Socialdemokraterna i Region Skåne www.socialdemokratena.se/skane Vi socialdemokrater sätter jobben först. Jobb skapas genom att

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

Svensk hälso- och sjukvård

Svensk hälso- och sjukvård Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken

Läs mer

Behovsanalys för verksamhetsområde 16 Näringsliv

Behovsanalys för verksamhetsområde 16 Näringsliv Behovsanalys för verksamhetsområde 16 Näringsliv Styrprocessen 2017 2016-03-29 Tyresö kommun / 2016-03-21 2 (7) Innehållsförteckning 1 Behovsanalys för verksamhetsområde 16...3 1.1 Slutsatser - Samlad

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland På rätt väg - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland 19 steg mot ett bättre Gotland Dessa 19 steg är socialdemokratiska tankar och idéer om hur vi tillsammans här på Gotland kan skapa

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Diskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten

Diskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten Diskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten Vad säger OECD territorial reviews Vilket fokus har regionerna i pågående infrastrukturplanering Motiv och svårigheter vid utvecklad samverkan

Läs mer

Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019

Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019 2015-09-24 Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019 Inledning Socialnämndens mål utgår från vision, verksamhetsidé och förhållningsätt på kommunövergripande nivå. Med utgångspunkt i dessa

Läs mer

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället Förord Vi behöver jobba smartare, effektivare och på nytt sätt för att möta förändrade förutsättningar. Genom att ta

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur.

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur. Antagen av distriktskongressen 30 november 2013 2 (10) 3 (10) Om vi ska klara framtidens välfärd måste fler jobba. Därför har vi socialdemokrater satt upp ett mål om att Sverige senast år 2020 ska ha EU:s

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

livslust här är gott att leva!

livslust här är gott att leva! Bästa livsplatsen livslust här är gott att leva! Det är lätt att må bra i Halland. Att hitta kvalitet och enkelhet i vardagen. Här har du nära till allt till de milsvida sandstränderna och den tysta storskogen,

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Sammanfattning Digitaliseringskommissionen tillsattes den

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018

Verksamhetsplan 2015-2018 Verksamhetsplan 2015-2018 FÖR SKARABORGS KOMMU NALFÖRBUND ANTAG EN AV SKARAB ORGS FÖRBUN D S FU LLMÄKTIG E 2015 04 24 Utgångspunkter för verksamheten Utmaningar Skaraborg står inför att hantera flera påtagliga

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer