resurser jakt lycka geopolitik globalisering friluftsliv Run, Forrest, run! biobaserat samhälle klimat sociala dimensionen tillväxtbegrepp råvara

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "resurser jakt lycka geopolitik globalisering friluftsliv Run, Forrest, run! biobaserat samhälle klimat sociala dimensionen tillväxtbegrepp råvara"

Transkript

1 sociala dimensionen tillväxtbegrepp vilja att förändra råvara lycka globalisering biobaserat samhälle ny värld friluftsliv geopolitik jakt klimat rekreation konsumerar vår identitet resurser Run, Forrest, run! LRF SKOGSÄGARNAS omvärldsanalys 2014

2 Innehåll 3 Uppdraget 4 Var befinner vi oss nu? 6 Drivkrafter bakom beteenden 8 Världen Sverige 2014 Trender: 12 Hårdare kamp om skogens resurser 14 Nischade nördar får makt 16 Utveckling kräver helt nytt tänk 18 Hållbar konsumtion blir norm i konstruktiv kapitalism 2 LRFs OMVÄRLDSANALYS 2014 PRODUCERAD AV LRF 2014 PROJEKTLEDARE: Lovisa Forssell PROJEKTGRUPP: Isabel Hygstedt, Karin Vestlund Ekerby, Sofia Lindblad, Gunnar Lindén och Jan Lorentzson. Processledning: Kairos Future Illustratör: Johanna Kindvall grafisk FORM & ORIGINAL: Karozz Form AB

3 Uppdraget LRF Skogsägarna har som mål att skapa bästa möjliga förutsättningar för ett fritt, lönsamt och hållbart skogsbruk för LRFs och skogsägarföreningarnas medlemmar. För att nå målsättningen är det viktigt att ha koll på och agera utifrån vad som händer i omvärlden och som påverkar skogen och skogsägarna. Den här omvärldsanalysen bygger på LRFs bredare omvärldsanalys för de gröna näringarna som 2014 hade tema hållbarhet. LRF gör årligen en analys som utgår från visionen att de gröna näringarna har en nyckelroll och tätposition vad gäller tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft i det hållbara samhället. Omvärldsanalys som verktyg Omvärlden förändras ständigt och det påverkar skogen och dess ägare. En omvärldsanalys gör det möjligt att förstå och till viss del också förutsäga framtiden. Men det finns givetvis en risk för önsketänkande; drivkrafter och trender urskiljs lätt i vad människor vill ska hända. Därför är det viktigt att granska kritiskt och vara lyhörd för motkrafter. En omvärldsanalys ska inte förväxlas med en omvärldsspaning. I en omvärldsspaning sammanfattas förändringar som kan ses inom ett område, i en omvärldsanalys analyseras och tolkas förändringarna. Frågeställning och Rekommendationer I den här omvärldsanalysen utgår vi från frågeställningen: Vilka omvärldsfaktorer inom hållbar utveckling är det som inom 10 år påverkar skogsägarna? Med hållbar utveckling avses tre dimensioner som alla måste samverka för att nå riktig hållbarhet; social, ekonomisk och ekologisk. Varje trend avslutas med några rekommendationer utifrån trendens riktning. Rekommendationerna ska ses som ett underlag vid diskussioner om det fortsatta strategiska arbetet för LRF skogsägarna samt enskilda skogsägare. LRFs OMVÄRLDSANALYS

4 Var befinner vi oss nu? Ett sätt att förklara samhällets långa ekonomiska och kulturella vågor gjordes av Kairos Future i början av 2000-talet. Här beskrivs samhället utifrån metaforerna vår, sommar, höst och vinter. Våren präglas av framtidstro. De visioner som fötts under vintern ger riktning för samhället och välståndsbyggande tar fart. Nya institutioner skapas och ingenjörerna är de givna hjältarna. En utbredd samhällsanda och långsiktighet formar denna tid. Under sommaren går samhällsbyggandet mot sin fulländning med allt vidare ansvarstagande. Samtidigt börjar ekonomin att mattas av, inflationen skjuter fart och tiderna blir sämre. Det starka samhället och institutionerna börjar ifrågasättas. Trots detta är det kulturen, innovationerna och den sociala välfärden som står i fokus. Under sommaren är det artisterna och politikerna som är hjältar. Hösten är marknadsbyggandets epok. Kraften i den ekonomiska vågen sinar ut och kapitalet söker mer lönsamma områden. Spekulationer som kan generera snabba klipp blir intressanta, fastigheter, konst och andra spekulationsobjekt stiger i pris. Förhoppningar om en ny ekonomi lockar kapital och tilltro sätts till avreglering av marknader och utförsäljning av statliga monopol. Frihandel och nya finansiella instrument ökar möjligheten att hålla en ekonomisk kris tillbaka. Under hösten hyllas entreprenörerna medan de verkliga hjältarna är ekonomer och finansfolk. 4 LRFs OMVÄRLDSANALYS 2014

5 Vintern är omprövningens epok. Vägen från höst till vår kräver en kraftsamling där gamla och hämmande strukturer rensas bort och nya byggs upp. Vintern är den stora orons och de starka ledarnas period, det är en tid som präglas av politisk radikalism och av enkla lösningar. I slutet av vintern föds nya visioner, ett nytt samförstånd grundas och de starka ledarna för folket ut ur mörkret och in i våren. Vi befinner oss i vintern men börjar skönja våren. Världen har präglats av ekonomisk och finansiell oro men framtiden ser ljusare ut. Det finns fortfarande oro över om vårt samhälle verkligen är hållbart ekonomiskt, men också ur ett socialt och ekologiskt perspektiv. Framtiden är oviss, rapporter om klimatförändringar blandas med möjligheter till en bättre värld genom nya innovationer och nya initiativ från individer och företag. Jan Stenbeck lär ha sagt att politik slår måhända pengar men teknik slår alltid politik. Vi är just nu i början av ett paradigmskifte som innebär ett nytt sätt att leva. Nya värderingar leder fram till ny teknik som tvingar fram politiska beslut som i sin tur påverkar marknaden. Kombinationen av lättillgänglig data och den sociala webben formar en ny värld med stormsteg. LRFs OMVÄRLDSANALYS

6 Drivkrafter bakom beteenden Det finns ett antal så kallade megatrender som sträcker sig över lång tid och som påverkar och driver andra trender. Dessa trender påverkar vår omvärld och styr hur beslut tas på individuell, politisk och företagsnivå. Globaliseringen är en sådan megatrend och en av vår tids främsta kännetecken. Människor, företag och regioner blir allt mer beroende av varandra genom samarbete, handel och resor. Den globala integrationen är ett faktum och konkurrensen ständigt närvarande. Den ekonomiska tyngdpunkten förskjuts från väst till öst och syd. Ända sedan den senaste våren, som inträdde efter andra världskrigets slut, har handeln mellan länder ökat. De senaste åren har den dock mattats av och exporten har inte ökat. Om detta är en kortvarig effekt av lågkonjunktur i stora delen av världen eller ett trendbrott återstår att se. Skogen må vara en platsbunden resurs men befinner sig i allra högsta grad på en global marknad. Få sektorer är mer beroende av internationella konjunkturer. Ända från andra världskrigets slut pågår en automatisering och digitalisering som har förändrat vårt sätt att arbeta och socialisera. Allt fler uppgifter går att automatisera och under en lång tid har det skett en teknisk utveckling som frigjort mänsklig arbetskraft inom främst Källa: SCB LRFs OMVÄRLDSANALYS 2014

7 tillverkning men idag är det framför allt automatiseringen av olika typer av tjänster som driver förändringen. En studie från Oxford University från 2013 uppskattar att ungefär 47 procent av de amerikanska jobben kan gå att automatisera under de närmaste 20 åren. Skogsbruket har gått från att ha hästen som främsta redskap till försök att använda förarlösa skotare. Parallellt med automatiseringen pågår en digitalisering. För tio år sedan var det omöjligt att förutse att vi skulle vara uppkopplade överallt, hela tiden och på flera olika sätt samtidigt. Den tekniska utvecklingen har förändrat våra arbetsvanor och vårt sociala beteende. Allt fler blir allt mer uppkopplade och arbete och fritid flyter ihop. Det skapar möjligheter men leder också till oönskade effekter. Den generation som är på väg in på arbetsmarknaden är uppvuxen med digitaliseringen och ser den som självklar, det kommer att påverka arbetsplatser och hur företag styrs. I och med en strukturomvandling av jordbruket frigjordes arbetskraft på landsbygden vilket ledde till att fler sökte sig till städer för att få jobb. Under de senaste decennierna har storstads- och högskoleregioner stadigt ökat sin andel av befolkningen. Där många människor bor skapas fler möjligheter till utbildning, arbete, kontakter samt ett stort utbud av nöjes- och fritidsaktiviteter. Den landsbygd som har långt till urbana centra har under lång tid avfolkats, en process som fortsätter. Urbaniseringen har också på flera håll lett till överbefolkade städer, bostadsbrist, överhettade bostadsmarknader och problem med grundläggande infrastruktur. Det är en anledning till att den stadsnära landsbygden blir mer attraktiv. Den erbjuder en trygg och charmig boendemiljö, samtidigt finns större städers utbud inom räckhåll. Urbaniseringen innebär att färre kommer i kontakt med skogen, vilket kan leda till ett kunskapstapp och ointresse bland unga som inte ser den direkt nyttan av skogen. Det kan i sin tur leda till svårigheter att få både utbildad och ickeutbildad arbetskraft. Den psykiska ohälsan ökar. Problemen blir större vid ökad stress, prestationsångest och upplevda höga förväntningar. Trängseln i storstäderna och ett högt tempo i livet kan vara en bidragande faktor. Ökad exponering för omvärlden genom till exempel sociala medier gör det svårare att finna lugn och ro. Det har länge pågått en dragkamp om skogens resurser. Å ena sidan finns det ett intresse av att bevara skogen som den är för rekreation, friluftsliv, kulturmiljö och biologisk mångfald. Å andra sidan finns det de som ser det ekonomiska värdet i skogen. Kampen om skogen har intensifierats ytterligare av ett ökat intresse för klimatfrågor där skogen ses som ett alternativ till bland annat råoljan. Idag anses produktion och konsumtion vara grunden för välfärd. Samtidigt ser världen konsekvenserna av vad en utveckling som inte är hållbar kan innebära; miljön belastas, klimatet förändras och det blir brist på råvaror. Både politiker och medborgare är medvetna om att det hållbara samhället kräver ökad resurseffektivitet och att fokus behöver ligga på att spara och inte slösa. LRFs OMVÄRLDSANALYS

8 Världen 2014 Färre fattiga men mycket återstår att göra 1,2 miljarder människor i världen är extremt fattiga, det är 700 miljoner färre än 1990 trots att befolkningen växer. 870 miljoner får inte regelbundet tillräckligt att äta, men andelen av världens befolkning som är undernärda har minskat från drygt 23 procent 1990 till knappt 15 procent. Även andelen som får gå i skola har ökat och nu beräknas 90 procent av världens barn få utbildning. Ökningen har främst skett i Afrika söder om Sahara och bland flickor. Det är dock fortfarande 57 miljoner som inte får den möjligheten. Den snabbaste minskningen av fattigdom sker i Östasien med Kina och Indien i spetsen. I Afrika söder om Sahara ökar dock den extrema fattigdomen. Den globala ekonomiska krisen som började 2008 har gjort att det dessutom blivit en svacka i utvecklingen globalt sett och antalet fattiga har inte minskat i samma takt som tidigare. En utveckling som går i fel riktning är koldioxidutsläppen. De är 46 procent högre nu än 1990 och bara mellan 2009 och 2010 ökade de med 5 procent. I de utvecklade ekonomierna släpper man ut i genomsnitt 11,2 ton koldioxid per person jämfört med 2,9 ton i utvecklingsländerna. Politiska oroligheter dämpar tillväxtländerna Tillväxten i Kina dämpas bland annat av att regeringen gått från att satsa på en investeringsdriven tillväxt till en konsumentdriven. Skälet är att få en mer hållbar tillväxt för att minska problemen med miljöförstöring, kriser i banker och kommuner samt att undvika en bostadsbubbla. Tillväxten beräknas dock fortfarande ligga på 7,4 procent i år vilket är betydligt högre än OECD-länderna. Många tillväxtekonomier har problem med hög inflation och lågt förtroende för sina valutor. Detta har drivits på av den politiska oron i Ryssland och Ukraina. Turkiet, Ryssland och Brasilien är länder där styrräntan har justerats uppåt för att korrigera fallande valutor. I Ryssland har många utländska och inhemska investerare flyttat kapital till andra länder av rädsla för vad ekonomiska sanktioner kan betyda för en redan svag ekonomi. Indien har trots hög inflation varit förskonat från finansiell oro, delvis tack vare förtroende för penningpolitiken. Tillväxten i Indien väntas bli 5,4 procent 2014 och blir därefter allt starkare när världsekonomin växer. Skälet till Kinas nya ekonomiska riktningen är att få en mer hållbar tillväxt för att minska problem med miljöförstöring, kriser i banker och kommuner samt undvika en bostadsbubbla Internationell återhämtning med risk för bakslag Efter flera tunga år har den ekonomiska utvecklingen inom EU stabiliserats och BNP ökar igen. Inom euroområdet avstannade tillväxten dock helt under första halvåret 2014 men prognosen för andra halvåret är mer positiv. Ekonomin håller på att repareras men det går långsamt. Investeringarna är oroväckande låga även om de tros öka under Arbetslösheten inom EU ligger fortfarande på en hög nivå, 11 procent 8 LRFs OMVÄRLDSANALYS 2014

9 Världen 2014 jämfört med 7 procent innan krisen började 2008, men den har äntligen börjat minska. I Spanien är arbetslösheten 20 procentenheter högre än i Tyskland vilket visar hur stora skillnader det finns inom eurozonen. Risken för att den internationella återhämtningen kommer av sig är stor om utvecklingen i konflikthärdar som Ukraina och Mellanöstern går åt fel håll. Fallande energipriser och livsmedelspriser, till följd av goda skördar globalt, har tillsammans med en allt starkare växelkurs och låg aktivitet i ekonomin bidragit till en låg inflation. I juli var inflationen i euroområdet 0,4 procent, långt under målet på 2 procent. Inflationen är låg också i de starkaste ekonomierna även om det är de redan mest utsatta länderna som Grekland och Portugal som drabbats värst av utebliven inflation. Andra stora ekonomier som gått trögt under ett antal år är Japan och USA. Den amerikanska ekonomin har återhämtat sig snabbare än den europeiska även om den mattades tillfälligt på grund av det extremt kalla vädret i början av året. Den ekonomiska uppgången i USA fortsätter nu efter den tillfälliga svackan. Även i Japan repar sig ekonomin snabbare än inom EU genom en expansiv penningpolitik. BNP i OECDområdet som helhet räknas öka med 1,9 procent 2014 och därefter med 2,4 procent per år fram till De låga styrräntorna väntas dock ligga kvar i och med den låga inflationen. Risken för att den internationella återhämtningen kommer av sig är stor om utvecklingen i konflikthärdar som Ukraina och Mellanöstern går åt fel håll. Inte minst påverkar denna utveckling den exportberoende skogssektorn i Sverige. Avskogning i världen Totalt sett minskar skogarna i världen. Men trots en betydande avskogning i många tropiska länder är nettominskningen relativt liten, det beror på att skogarna i nordliga länder ökar. I ett globalt perspektiv minskar avskogningen. Under 1990-talet minskade skogarna i världen med 8,3 miljoner hektar per år medan minskningen under 2000-talet var 5,2 miljoner hektar per år. Världens skogar täcker cirka 4 miljarder hektar. I många länder, bland annat Kina, pågår omfattande trädplanteringsprogram som bidrar till ökningen. I Sverige är skogsmarksarealen tämligen stabil men något ökande. Mellan 2005 och 2010 bedöms skogsmarksarealen ha ökat med cirka hektar per år, det beror till stor del på att jordbruksmark övergår till skogsmark. LRFs OMVÄRLDSANALYS

10 Sverige 2014 Politisk osäkerhet Det politiska landskapet präglas av osäkerhet. Vi har ett nationellt val framför oss där vi inte vet vilket block som ska styra Sverige under de kommande fyra åren. Blockens gemensamma hållning i skogspolitiska frågor är inte helt tydlig, framför allt den rödgröna sidan har motstridiga intressen vad gäller skogens framtida utveckling. De rödgröna partierna går till val på sin egen partipolitik vilket innebär att vi inte får några besked om hur de gemensamt kommer att driva skogliga frågor under nästa mandatperiod om de vinner valet. Partierna står långt ifrån varandra med bland annat förslag om utveckling av skogsnäringen mot ökade avsättningar för naturvård. Allianspartierna ser skogen som en viktig näring och hållbart brukande med frihet under ansvar som en viktig förutsättning för Sveriges framtida utveckling. Konjunkturinstitutet förutspår att Sverige inte har tagit sig ur krisen helt förrän 2017 I maj var det val till EU parlamentet. Sverige har 20 mandat och två nya partier blev invalda i parlamentet Fi och SD. I jordbruksutskottet, där många av de skogliga frågorna kommer upp, är Marit Paulsen, ALDE-FP, ordinarie och tre svenska ersättare. Dessa är; Fredrick Federly, ALDE-C, Peter Eriksson, Gröna- MP, och Peter Lundgren, EFDD-SD. Det finns ingen gemensam skogspolitik inom EU, och LRF vill behålla den nationella kompetensen avseende skog. Man kan dock konstatera att EU påverkar skogen i många viktiga frågor, dessutom fattas flera beslut i Bryssel som påverkar förutsättningarna för familjeskogsbruket. Det handlar bland annat om energi- och miljöfrågor, beslut kring markandsfrågor och skogliga delar i den gemensamma jordbrukspolitiken. EU-kommissionen har dock tagit fram en Skogsstrategi, så att det ska finnas ett ramverk över hur EU ska se på och jobba med vår gemensamma skogliga resurs. Skogens betydelse för Sverige Skogstillgångarna i Sverige utgör basen för den svenska skogsindustrin. Skogsindustrin är en viktig bransch och dess andel av den svenska varuexportens värde uppgick 2013 till 11 procent. Skogsbruket och skogsindustrins bidrag till Sveriges BNP var 2,6 procent Samma år var personer sysselsatta inom skogbruk och skogs- och träindustri (exklusive möbler). Det motsvarar 2 procent av den totala sysselsättningen. Exportvärdet för skogsindustriprodukter minskade med två procent 2013 till 120 miljarder kronor, vilket är en betydligt mindre tillbakagång än genomsnittet för hela den svenska exporten. Värdet av Sveriges varuexport under 2013 var miljarder kronor, en minskning med 7 procent jämfört med året innan. Av massa- och pappersproduktionen exporteras över 80 procent, av de sågade trävarorna exporteras över 70 procent. Sverige var 2011 världens tredje största exportör av sågade barrträvaror, världens fjärde största exportör av papper samt världens femte största pappersmassaexportör. Även den inhemska marknaden är viktig. Källa: Statistiska centralbyrån och Skogsstyrelsen 10 LRFs OMVÄRLDSANALYS 2014

11 sverige 2014 Långsam uppgång i ekonomin Trots att Sverige tillhör ett av de länder i Europa som klarat sig bäst ekonomiskt de senaste åren har finans- och skuldkrisen bidragit till att vi fortfarande befinner oss i en lågkonjunktur. Det är framför allt ett stort exportberoende och en stark krona som försvagat ekonomin, men även osäkerhet kring den framtida utvecklingen gör att hushåll och företag sparar mer och skjuter upp investeringar sjönk investeringarna med 15 procent och trots att de har ökat igen är det långt kvar till normala nivåer. Detta innebär att resursutnyttjandet är lågt och att det tar lång tid för ekonomin att återhämta sig. Även produktiviteten har utvecklats långsammare än normalt vilket antyder att utveckling och introduktion av ny teknologi inte skett i full utsträckning. Konjunkturinstitutet förutspår att Sverige inte har tagit sig ur krisen helt förrän För Sveriges del har den internationella avmattningen och en försvagad euro fått konsekvenser som minskad efterfrågan av exportvaror. Nästan 40 procent av den svenska exporten går till eurozonen och där har eurokursen mycket stor betydelse för exportens värde. Exporten faller under 2014 men väntas öka 2015 till följd av ökad industriproduktion. Återhämtningen har dock påbörjats och BNP-tillväxten som låg på 1,6 procent 2013, väntas vara oförändrad 1,8 procent 2014 för att öka till 3,1procent En ökad efterfrågan från både svenska hushåll och viktiga exportmarknader gör att investeringar kommer att öka Det uppdämda behovet av offentliga investeringar och bostadsinvesteringar bidrar också till detta. Arbetslösheten tros minska i en långsammare takt än investeringarna tack vare överkapacitet på arbetsmarknaden. Enligt Riksbankens penningpolitiska rapport i april var inflationen lägre än väntat under våren, och Riksbanken sänkte överraskande styrräntan kraftigt från 0,75 procent till 0,25 procent i juli en nivå som väntas kvarstå under hela Inflationen väntas, till följd av bland annat prisökningar på livsmedel och privata tjänster, stiga från 0,6 procent 2014 till 1,5 procent under Den senaste Konjunkturläget från Konjunkturinstitutet visade att hushållen i juli är något mer pessimistiska än normalt i synen på sin egen ekonomi medan synen på Sveriges ekonomi blivit mer positiv. Industrin, byggsektorn, handeln och framför allt tjänstenäringarna är mer positiva än normalt. Sammantaget indikerar stämningsläget i ekonomin en starkare utveckling resten av 2014 och Detta förutsatt att utvecklingen i tidigare nämnda konflikthärdar inte eskalerar. LRFs OMVÄRLDSANALYS

12 Trender Hårdare kamp om skogens resurser Många olika intressenter har länge gjort anspråk på skogen. Det finns en konkurrens mellan de som vill skapa det biobaserade samhället, där skogsråvaran är en resurs som ska förädlas, och de som vill bevara skogen för sin egen skull. I det biobaserade samhället behövs träden för att till exempel bli timmer, energi, för att binda kol i byggnader, ersätta fossilbaserade produkter inom den kemiska industrin och ersätta bomull till kläder. De som vill bevara skogen ser den däremot som en bas för rekreation, friluftsliv, sociala värden men också kulturmiljö och biologisk mångfald. Dragkampen om vad och vem skogen är till för har intensifierats de senaste åren och debatten har blivit allt mer synlig i media. Fler aktörer ansluter sig till de båda sidorna och dessutom ökar intressekonflikterna inom de båda sidorna. Bland de som förespråkar det biobaserade samhället finns det de som vill använda skogen till massa och bioenergi, andra till kemiråvaror och innovativa lösningar. Bland dem som vill bevara skogen har biologisk mångfald varit fokus. Nu vill fler och fler kommersialisera skogen med till exempel bärplockning och turridning samtidigt som det finns ett ökat intresse för äkthet, natur och hälsa där skogen är en viktig del. Förutom att kampen om skogen hårdnar så har de som vill ha det biobaserade samhället blivit starkare än bevarandesidan de senaste åren. Exempel på trender Allt fler politiker pratar om ett biobaserat samhälle där skogens resurser ska nyttjas, dels av klimatskäl men även för att minska beroendet av andra länder. Utredningen om en fossilfri fordonsflotta är ett exempel på det. Socialdemokraterna har även lagt fram ett förslag om att skapa nya jobb i skogsindustrin genom att bland annat nå långsiktiga politiska spelregler för produktion av biodrivmedel. På EU-nivå kommer förslag om att reglera användningen av skogsråvara genom den så kalllade kaskadprincipen, den går ut på att råvaran i första hand ska användas till material och i sista hand till biobränsle. 12 LRFs OMVÄRLDSANALYS 2014

13 TRENDER I en artikelserie i Dagens Nyheter 2012 pekade Maciej Zaremba på värdet av skogen för människan och SLU har genom forskning i Alnarp visat att skogsvistelser är bra för hälsan. Vad innebär det för det svenska skogsbruket? Vi befinner oss i början av en rörelse där fokus har flyttats från ett bevarandetänk till att råvaran ska nyttjas. Trenden är i sin linda och kan mycket väl vända till sin motsats om motkrafterna får genomslag. Den hårdare kampen om skogen gör att priset på såväl fastigheter som skogsråvara stiger. Detta sker dels genom ökad efterfrågan på råvaran men också ökad efterfrågan på arealer för avsättning till friluftsliv och biologisk mångfald. Det finns trots trendens riktning risk för regleringar som till exempel kaskadanvändning, som presenteras av EU, samt bevaranderegleringar som inskränker ägande- och brukanderätten. Ett ökat friluftsliv kan lokalt leda till ökad belastning på fastigheter men även att samhällets krav på skötsel av dessa fastigheter regleras. Skogens användning måste prioriteras tydligare och begreppet ekosystemtjänster blir ett viktigare begrepp i denna diskussion. Ekosystemtjänster är de nyttor naturen ger människan, exempel är mat, skogsprodukter, kolbindning, vattenrening och pollinering. Rekommendationer Fortsätta lyfta miljönyttan med att skogsprodukter ersätter fossila och resurskrävande material. Samverka med miljöorganisationer och debattörer för hur skogen ska användas. Visa att ekosystemtjänster kan användas för olika faser i skogens kretslopp, att den ibland nyttjas bäst till produktion, andra gånger till friluftsliv. Jobba för att skogen ska brukas och att avverkning inte behöver stå i konflikt med annat användande som jakt eller turism. Jobba för enklare regelverk, eller åtminstone för att de nuvarande inte ska bli krångligare. LRFs OMVÄRLDSANALYS

14 Nischade nördar får makt Den ekonomiska kris som råder skapar en osäkerhet i samhället och många politiker är rädda för att ta risker och att sticka ut. Brist på generellt ledarskap gör att det finns en arena för enfrågepartier och myndighetspersoner med egna agendor. Inom arbetslivet ökar kraven på kompetens då svåra problem kräver specialistkunskaper och det leder till fragmentering. Det blir mycket stuprör och den holistiska överblicken tappas bort. Tillgången till information har aldrig varit större. För att nå ut väljer man enstaka frågor och enskilda ämnen att engagera sig i. Tidigare hade många gemensamma referensramar men idag har man själv större möjligheter att välja vilken informationskanal som passar inom sitt specifika ämne. Sociala medier gör det lätt att hitta andra som brinner för samma smala frågor och när argument och ställningstagande ska rymmas på 140 tecken blir det naturligt att driva en sak åt gången. Genom att umgås med likasinnade behöver heller aldrig idéer och tankar ifrågasättas. Många förlitar 14 LRFs OMVÄRLDSANALYS 2014

15 TRENDER sig på expertisen hos dessa självutnämnda proffs och är beredda att lyssna på deras specialkunskaper. Exempel på trender Självutnämnda specialister, entusiaster, kännare och nördar fördjupar sig mer inom olika områden och får kunskaper som vida överstiger den överblick som företag och institutioner har. Men det är inte alltid som samtalet och dialogen med oliktänkande finns vilket gör att det skapas olika läger. Många lever också på att konflikter finns och vill inte att problem ska lösas. Fler filantroper ägnar sig åt hållbarhetsfrågor. Ökad transparens gör att man vill värna företagens varumärke genom att donera och investera i hållbar utveckling och välgörenhetsändamål. Ett ökat samhällsengagemang bland den breda befolkningen återspeglas också bland dem som har mer pengar. Filantropin är på uppgång och över hela världen är det många som engagerar sig i hållbarhetsfrågor, antigen i form av investeringar eller rena donationer. Bill Gates är ett tydligt exempel på detta. Även i Sverige börjar det märkas genom fler stiftelser och välgörenhetsfonder. I radio röstas biologen Sebastian Kirppu fram att bli årets Lyssnarnas Sommarvärd. Det är viktiga frågor som Kirppu tar upp men han ser tyvärr inte skogen för alla träd. Flera myter förs fram i programmet och för utomstående blir recensionen av programmet Ett program av nörd för andra nördar och för väldigt många lyssnare blev lite för mycket av det goda. Vad innebär det för det svenska skogsbruket? Engagemanget i samhällsfrågorna spiller över även på skogen. Det gör i sin tur att kunskapsnivån bland allmänheten höjs, men framför allt i enstaka frågor som är lätta att greppa. Det handlar mycket om ytterligheter, allt från bevarande av Ojnareskogen till bättre skolskogar och mer råvara till textilindustrin. Det finns en risk att få lyckas sätta sig in i den komplexitet som ofta omger LRF Skogsägarnas frågor. Rekommendationer Bejaka komplexiteten i våra frågor och bli experten som ser helheten och hjälper allmänheten att förstå, ha helikopterperspektivet. Det innebär att vi måste våga sticka ut och våga tycka, inte minst i smalare frågor för att sen ta ägarskapet över helheten. Innebär också mer proaktivitet. Delta på många arenor och initiera samarbeten. Skapa trender genom att bryta ner komplexa frågor i smalare som attraherar en medveten allmänhet. Skapa berättelsen om det framtida samhället med alla delar av hållbarhet. Här kan ekosystemtjänster bli intressant om människan sätts i centrum. LRFs OMVÄRLDSANALYS

16 Utveckling kräver helt nytt tänk Behovet av att lösa dagens och framtidens utmaningar innebär att det inte räcker att förbättra och finslipa traditionella metoder utan också att hitta helt nya. Länder eller platser som idag är centrum för innovation och utveckling är utbytbara. Att rationalisera är inte alltid rationellt, det krävs också innovation, ny teknik och nya tankesätt. Vem kunde för bara några år sedan ana att vi skulle sitta på tunnelbanan och titta på TV i mobilen? Det handlar inte längre bara om LEAN och best practice, att hävda att det finns en metod som är mest effektiv att leverera ett specifikt resultat än någon annan, utan också om new practice. Genom nya kluster och innovationsprocesser som crowdsourcing där många människor tillsammans deltar i framtagandet av nya produkter och tjänster kan helt nya lösningar skapas. Att tänka nytt är dock inte enkelt, det kan vara svårt, dyrt och riskfyllt för företag att ändra riktning men det kan även få stora konsekvenser att inte göra det. 16 LRFs OMVÄRLDSANALYS 2014

17 TRENDER Exempel på trender Träråvaran får allt fler användningsområden. Utöver timmer och massa så utvecklas till exempel textilier, kemikalier och fiskmat. Att allt som kan göras av den svarta kolatomen även kan göras av den gröna är ett faktum. När pappersanvändningen i världen minskar måste skogsindustrin komma med nya innovationer om vad träden kan användas till. Även den enskilda skogsägaren påverkas, bland annat genom att drivmedelsbolag kan köpa bränsle direkt från skogsägaren. Nutid och science fiction närmar sig varandra, och det finns redan smart papper som kan mäta värme och förpackningar som går att äta. De förarlösa drönarna har börjat flyga över skogen för att inventera virkesförråd eller registrera skogsskador. Fjällräven är ett företag som tänkte nytt och klimatsmart när de bytte ut aluminiumskivan i ryggsäcken mot certifierad finskt björklaminat. Klimatpåverkan minskade då med över 90 procent. Det finns spännande projekt där trenden bejakas, till exempel SIO-projektet där skog-, textil- och kemiindustrin tillsammans arbetar för innovationsutveckling. Andra aktörer som är med och driver utvecklingen är Skogforsk och de kluster som bildas inom bioenergi och biobaserade produkter. Vad innebär det för det svenska skogsbruket? Vi är mitt uppe i en teknisk revolution och vad den kan leda till vet vi fortfarande väldigt lite om. För skogens del är det dock väldigt långa omställningstider, med en omloppstid på runt hundra år är det inte lätt att följa trender. Ett sätt att sprida sina risker är att våga pröva nytt på delar av fastigheten. Ny teknik kan förbättra möjligheterna att driva företag på landsbygden. När nya grupper blir intresserade av skogsråvara kan det ge skogsägarna ökade intäkter. Det gäller att hänga med i vad som efterfrågas då till exempel nya trädsorter kan komma att prioriteras, blir kemikalieindustrin intresserade av hartser behövs kanske mer lärkträd. Även nya system för träbyggande tar fart, vilket innebär att traditionellt brukande består. Nya sätt för skötsel och avverkning utvecklas, dessa metoder är mer effektiva än dagens men kan leda till färre arbetstillfällen. En annan risk är att det blir för stort fokus på enbart kostnadsminskning, att öka intäkterna är också viktigt och får inte prioriteras bort. Rekommendationer Satsa på omvärldsbevakning. Framtiden är oviss och det är svårt att förutspå var de kommande affärsmöjligheterna finns. Fortsätt jobba för ett aktivt brukande av skogen. Försök få markägarna mer självständiga och att mer konstruktivt fundera över sitt brukande. Försök påverka även de som är inaktiva och inte behöver inkomsten från sin skog, de har större möjligheter att experimentera än de som försörjer sig på skogen. Bejaka den tekniska utvecklingen. Samarbeta med oväntade partners, bjud in medlemmar för att skapa nya lösningar genom crowdsourcing, nyttja engagerade anställda och affärspartners. LRFs OMVÄRLDSANALYS

18 Hållbar konsumtion blir norm i konstruktiv kapitalism Nya tankesätt tar plats i idédebatten och det finns en gryende medvetenhet hos politiker och medborgare i den rika delen av världen om att det hållbara samhället kräver ökad resurseffektivitet, att fokus behöver ligga på kvalitet och att spara, inte slösa. Vi har nått ett tillräckligt ekonomiskt välstånd så att vi vill ha mer än vad vi kan köpa för pengar, till exempel tid med familj och andra upplevelser. Det kan ge ett uppsving för hantverksmässig produktion och ger fler möjligheter för småföretagare som förädlar lokal skogsråvara. I förlängningen leder detta till att konsumtionen tar sig nya uttryck. Klimatförändringarna oroar och förvirringen över att 1900-talets ekonomiska modell inte längre tycks fungera fullt ut börjar övergå i visioner och strategier som bättre speglar samhällets och individernas rådande värderingar. Det talas till exempel om EU som en biobaserad ekonomi. Det är dock svårt att bryta konsumtionsmönster och beteenden, det krävs både insikt om att de inte längre är hållbara och en genuin vilja att ta ansvar. Avfallsmängden ökar konstant. Många vill vara ansvarstagande men vet inte hur de ska välja rätt och ofta är det priset som styr. Urbaniseringen gör att fler kommer långt från jord och skog och därmed har liten kunskap och svagt intresse för hur dessa resurser används för produktion. Hållbarhet måste kommuniceras, det blir allt viktigare att kunna beskriva hur en produkt tillverkats och att den är gjord på ett hållbart sätt, alltså att man har beaktat ekonomi, ekologi och sociala frågor. Det är också viktigt att produkten är hållbar att den kan användas länge och lagas. Här kan exempelvis skogsprodukter ha en fördel då de kan användas, återanvändas och till sist energiåter vinnas (reuse-recycle). Det är det dock inte så många som vet längre. Samtidigt finns det en stark mottrend där det bara är priset som är avgörande för om ett köp blir av. Exempel på trender Äkthetstrenden, där ursprung och berättelsen bakom produkter och tjänster blir allt viktigare, viljan att använda äkta vara smittar. Nu vill vi även ha äkta skog och äkta natur. Utifrån trenden att vilja vara äkta ökar naturintresset, fågelskådning blir hippt och fler tar jägarexamen och jaktintresset har spridit sig till nya grupper; yngre, kvinnor och innerstadsbor. I Stockholm ökade antalet lösta jaktkort med nästa 5 procent mellan perioden 2011/2012 och 2012/2013. Fritiden får större utrymme i våra liv samtidigt som det råder en hälsotrend, vilket ökar intresset för skogen som en plats för allmänheten där svampplockare ska samsas med terrängcyklister och jägare. Upplevelseturismen ökar, men ofta vill allmänheten att skogen ska se ut på ett visst sätt beroende på vilken bild man har med sig sedan tidigare. Vad innebär det för det svenska skogsbruket? Vi befinner oss fortfarande i början av utvecklingen trots att idén om alternativa tillväxtmått har funnits länge, det får allt mer betydelse då fler och mer tongivande stater, företag och organisationer sluter upp. Inom skogen har vi länge talat miljö men på senare år har även den sociala dimensionen börjat lyftas. 18 LRFs OMVÄRLDSANALYS 2014

19 TRENDER Trenden innebär fler möjligheter för skogsägaren att sälja tjänster som skogsvandringar, jaktstig och djursafari. Men det innebär också fler människor i skogen som inte förstår hur de bör bete sig i naturen. Intresset leder också till att fler vill äga skog och ger nya typer av skogsägare. Om EU lyckas bli en biobaserad ekonomi ökar efterfrågan på skogsråvara vilket i förlängningen höjer priset på skog. Det kommer också att ge fler aktiva skogsbrukare och höja deras kompentens. Skogen kan dock få konkurrens av andra råvaror, i stället för svensk skogsråvara kan till exempel alger och bambu användas. Med ökat tryck på skogen finns risk för ökat regelkrångel - och regler som blir så svåra att följa att det inte lönar sig att bruka skogen. Rekommendationer Bekräfta och förklara skogens värden. Utnyttja den pågående äkthetstrenden. Bejaka de tre delarna inom hållbarhet; ekonomi, ekologi och sociala frågor. Fånga upp nya skogsägare Kommunicera rätt. Förklara avverkning kontra gammelskog. Till exempel jämför med att åkern skördas varje år, skogen ungefär vart hundrade. Jobba politiskt för att EU ska bli en biobaserad ekonomi. Beskriv hur skogen är en del av lösningen i den framtida ekonomin. LRF Skogsägarna behöver bevaka de näringslivsalternativ som görs för att inte hamna utanför problemlösarnas skara. Sociala frågor är viktiga. Samtidigt som allt färre människor, i synnerhet barn, besöker skogen i vardagen försöker skogsbranschen att öppna dörren och bjuda ut allmänheten till skogen. Tanken är att ju fler som besöker skogen desto bättre blir förståelsen för brukandet. LRFs OMVÄRLDSANALYS

20 sociala dimensionen tillväxtbegrepp vilja att förändra råvara lycka globalisering biobaserat samhälle ny värld friluftsliv geopolitik klimat rekreation jakt konsumerar vår identitet resurser Lantbrukarnas Riksförbund, Stockholm. Telefon

lycka ny värld globalisering geopolitik näringslivet Blir e nån andra vers, eller? hållbarhet som affärsidé sociala dimensionen tillväxtbegrepp

lycka ny värld globalisering geopolitik näringslivet Blir e nån andra vers, eller? hållbarhet som affärsidé sociala dimensionen tillväxtbegrepp sociala dimensionen tillväxtbegrepp vilja att förändra lycka globalisering klimat hållbarhet som affärsidé ny värld näringslivet geopolitik protektionism konsumerar vår identitet Blir e nån andra vers,

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund Lantbrukarnas Riksförbund Vägen mot visionen LRF byggs av medlemmarna som alla samlas kring en gemensam vision. Som stöd för att nå visionen finns Vägen mot visionen som är riksförbundsstämmans dokument

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Samspel stad och land - avgörande för en hållbar samhällsutveckling? Magnus Ljung SLU i Skara 2014-10-16 Framtiden? Vill vi ta ledartröjan och

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

#02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 EN RAPPORT FRÅN

#02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 EN RAPPORT FRÅN #02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 2014 EN RAPPORT FRÅN 2 / TILLVÄXTVÄRK? INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 4 1/ INLEDNING 5 2/ BRANSCHEN OCH OMVÄRLDEN

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

#02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 EN RAPPORT FRÅN

#02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 EN RAPPORT FRÅN #02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 2014 EN RAPPORT FRÅN 2 / TILLVÄXTVÄRK? INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 4 1/ INLEDNING 5 2/ BRANSCHEN OCH OMVÄRLDEN

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Finlands nationella skogsprogram 2015 Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Skogsbranschens omvärld i förändringen Förändringar i efterfrågan på produkter finanskrisen den snabba

Läs mer

bruka utan att förbruka

bruka utan att förbruka bruka utan att förbruka Strategiska mål för Jordbruksdepartementet 2008 2012 bruka utan att förbruka Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både

Läs mer

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Befolkningsutveckling 1970-2041 Källa: http://sverige2025. boverket.se/enurbaniseradvarld.htmlscb

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Rapport: Landsbygdskonferens Framtidens landsbygd 9-10 juni 2011

Rapport: Landsbygdskonferens Framtidens landsbygd 9-10 juni 2011 Rapport: Landsbygdskonferens Framtidens landsbygd 9-10 juni 2011 Text: Jessica Hagård Politiska prioriteringar, Landsbygdsminister Eskil Erlandsson/ FÖRKORTAD VERSION Vi är ert departement. Vi vill jobba

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

2015 börjar positivt för transportnäringen

2015 börjar positivt för transportnäringen Jul-06 Okt-06 Feb-07 Jul-07 Okt -07 Jan-08 Apr-08 Jul-08 Okt-08 Jan-09 Apr-09 Jul-09 Okt-09 Jan-10 Apr-10 Jul-10 Okt-10 Jan-11 Apr-11 Jul-11 Okt-11 Jan-12 Apr-12 Jul -12 Okt-12 Jan -13 Apr - 13 Jul -13

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

VECKOBREV v.5 jan-14

VECKOBREV v.5 jan-14 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro Grekland är nära en överenskommelse om en ny utbetalning av stödlån. Överenskommelsen förväntas bli klar i februari vilket skulle innebära att en utbetalning kan ske

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Skandinaviens största sågverk

Skandinaviens största sågverk Bravikens sågverk Rapport Nr:01 Juni 2008 Om byggandet av Skandinaviens största sågverk i Norrköping Skandinaviens största sågverk Holmen investerar drygt en miljard kronor i det som kommer att bli Skandinaviens

Läs mer

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/) 1 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 10 LEKTION 10: 8 maj 2015 1. Finanskris och skuldkris Före: Gör multimediaövningarna på ekonomiskt ordförråd (se hemsidan)! (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden VÅR 2013 Hett i Norge Varmt i Sverige Svalt i Danmark Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight VÅR 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande undersökning som visar hur

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 20 februari 2012 Positiva signaler i 2012 års första Företagarpanel från SEB: Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende

Läs mer

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling STRÖMSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 16 (33) Sammanträdesdatum 2012-09-12 KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Ämnesförslag projektarbeten

Ämnesförslag projektarbeten Ämnesförslag projektarbeten BioFuel Region vill få fler gymnasieelever att göra projektarbeten med koppling till hållbar utveckling. Eftersom vår kärnverksamhet handlar om biobränslen, bioenergi och skogsråvara

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Delårsrapport. januari mars 2014 REKORDSTOR GARANTIGIVNING TILL SMÅ- OCH MEDELSTORA FÖRETAG

Delårsrapport. januari mars 2014 REKORDSTOR GARANTIGIVNING TILL SMÅ- OCH MEDELSTORA FÖRETAG Delårsrapport januari mars 2014 REKORDSTOR GARANTIGIVNING TILL SMÅ- OCH MEDELSTORA FÖRETAG Perioden i korthet Under kvartalet garanterade EKN 411 exportaffärer till ett värde av 7,4 (10,6) miljarder kronor.

Läs mer

Motion om att göra Ösby Naturbruksgymnasium till ett Grönt kunskapscentrum

Motion om att göra Ösby Naturbruksgymnasium till ett Grönt kunskapscentrum SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN 16 (27) Sammanträdesdatum 2013-02-07 39 Dnr 2012/191 Motion om att göra Ösby Naturbruksgymnasium till ett Grönt kunskapscentrum INLEDNING Carola Gunnarsson (C), Christer

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

BAROMETERN STOCKHOLMS

BAROMETERN STOCKHOLMS STOCKHOLMS BAROMETERN FJÄRDE KVARTALET 14, 15-2-1. En rapport från Stockholms Handelskammare Byggindustrin väntas nyanställa kraftfullt under första kvartalet 15. Jobbtillväxten har varit god även fjärde

Läs mer

Frihet i Iran genom svensk export?

Frihet i Iran genom svensk export? Av Emilie Eriksson Frihet i Iran genom svensk export? För att Iran skall kunna nå frihet behöver många omständigheter förändras. Yttrandefriheten måste stärkas och ledarna väljas på demokratisk grund.

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Skandias plånboksindex. Mars, 2014 2014-03-17

Skandias plånboksindex. Mars, 2014 2014-03-17 Skandias plånboksindex Mars, 2014 2014-03-17 1 Sammanfattning Skandias Plånboksindex för första kvartalet 2014 visar att hushållens optimism fortsätter att öka medan sparviljan sjunker dramatiskt. Det

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 tyder på att konjunkturläget

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Boksammanfattning. NO FEAR Ledarskap i en tid av digitala cowboys. Om författaren

Boksammanfattning. NO FEAR Ledarskap i en tid av digitala cowboys. Om författaren Boksammanfattning NO FEAR Ledarskap i en tid av digitala cowboys I den nya tidens digitala och snabbt föränderliga värld har en ny generation medarbetare, blivande chefer och kunder vuxit fram. Dagens

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Politik, valutor, krig

Politik, valutor, krig Weekly Market Briefing nr. 4-2013 Politik, valutor, krig Japans valutaförsvagning väcker ont blod...... och pressar våra investeringar i Korea Rapportfloden i USA bjuder på ljusglimtar 1 Alla fonder Skarp

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Makroanalys april-juni 2012

Makroanalys april-juni 2012 Makroanalys april-juni 2012 GLOGBALT Det har nu gått mer än 2 år sedan den europeiska skuldkrisen blossade upp på allvar våren 2010. Internationella stödprogram till Grekland, Irland, Portugal och nu senast

Läs mer

Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet Drivkrafter för utveckling Vad kan vi lära av tillväxt i stora städer för att få utveckling i landsbygden? Tillväxtdrivande verksamheter utifrån två

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB Hur ser marknaden ut inför skörd 2013 Anders Pålsson HIR Malmöhus AB HIR Marknadsbrev Kort, koncis och oberoende marknadsinformation Bevakar svensk och internationell marknad Ger konkreta råd Cirka 40

Läs mer

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011 Ekonomi Under mina elva år som verksamhetsledare på Stiftelsen Ekocentrum i Göteborg skrev jag ett antal ledartexter till Ekocentrums månatliga nyhetsbrev som gick ut till cirka 7000 mottagare. Ledartexterna

Läs mer

Lantmännen ett bondeägt företag

Lantmännen ett bondeägt företag Lantmännen ett bondeägt företag Alnarp den 27 februari 2014 Bengt-Olov Gunnarson, ordförande, Lantmännen Agenda Aktuellt ekonomiskt läge Utdelning och ägarnytta Omvärld Frågor och diskussion 2 Distriktsstämma

Läs mer

IFMA Workshop del 1. Med utgångspunkt från Taida modellen av Kairos Future

IFMA Workshop del 1. Med utgångspunkt från Taida modellen av Kairos Future IFMA Workshop del 1 Med utgångspunkt från Taida modellen av Kairos Future Om IFMA Workshop 14 mars. Den 14 mars samlades medlemmar i IFMA och inbjudna gäster för att ha en workshop kring aktivitetsbaserade

Läs mer

Agenda. Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank

Agenda. Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank Agenda Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank J Jord alla naturresurser A Arbete skapande, kunnande och arbetsförmåga K Kapital produkten av jord

Läs mer

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Mat eller Motor - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1. Vi kan producera mat till 10 miljarder

Läs mer

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer LRF Konsults Lönsamhetsbarometer APRIL 1 Sjunkande lönsamhet bland landets småföretag 9 av Sveriges företag har färre än 1 anställda. Det gör dem till en grupp med en betydande roll för den svenska ekonomins

Läs mer