resurser jakt lycka geopolitik globalisering friluftsliv Run, Forrest, run! biobaserat samhälle klimat sociala dimensionen tillväxtbegrepp råvara

Transkript

1 sociala dimensionen tillväxtbegrepp vilja att förändra råvara lycka globalisering biobaserat samhälle ny värld friluftsliv geopolitik jakt klimat rekreation konsumerar vår identitet resurser Run, Forrest, run! LRF SKOGSÄGARNAS omvärldsanalys 2014

2 Innehåll 3 Uppdraget 4 Var befinner vi oss nu? 6 Drivkrafter bakom beteenden 8 Världen Sverige 2014 Trender: 12 Hårdare kamp om skogens resurser 14 Nischade nördar får makt 16 Utveckling kräver helt nytt tänk 18 Hållbar konsumtion blir norm i konstruktiv kapitalism 2 LRFs OMVÄRLDSANALYS 2014 PRODUCERAD AV LRF 2014 PROJEKTLEDARE: Lovisa Forssell PROJEKTGRUPP: Isabel Hygstedt, Karin Vestlund Ekerby, Sofia Lindblad, Gunnar Lindén och Jan Lorentzson. Processledning: Kairos Future Illustratör: Johanna Kindvall grafisk FORM & ORIGINAL: Karozz Form AB

3 Uppdraget LRF Skogsägarna har som mål att skapa bästa möjliga förutsättningar för ett fritt, lönsamt och hållbart skogsbruk för LRFs och skogsägarföreningarnas medlemmar. För att nå målsättningen är det viktigt att ha koll på och agera utifrån vad som händer i omvärlden och som påverkar skogen och skogsägarna. Den här omvärldsanalysen bygger på LRFs bredare omvärldsanalys för de gröna näringarna som 2014 hade tema hållbarhet. LRF gör årligen en analys som utgår från visionen att de gröna näringarna har en nyckelroll och tätposition vad gäller tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft i det hållbara samhället. Omvärldsanalys som verktyg Omvärlden förändras ständigt och det påverkar skogen och dess ägare. En omvärldsanalys gör det möjligt att förstå och till viss del också förutsäga framtiden. Men det finns givetvis en risk för önsketänkande; drivkrafter och trender urskiljs lätt i vad människor vill ska hända. Därför är det viktigt att granska kritiskt och vara lyhörd för motkrafter. En omvärldsanalys ska inte förväxlas med en omvärldsspaning. I en omvärldsspaning sammanfattas förändringar som kan ses inom ett område, i en omvärldsanalys analyseras och tolkas förändringarna. Frågeställning och Rekommendationer I den här omvärldsanalysen utgår vi från frågeställningen: Vilka omvärldsfaktorer inom hållbar utveckling är det som inom 10 år påverkar skogsägarna? Med hållbar utveckling avses tre dimensioner som alla måste samverka för att nå riktig hållbarhet; social, ekonomisk och ekologisk. Varje trend avslutas med några rekommendationer utifrån trendens riktning. Rekommendationerna ska ses som ett underlag vid diskussioner om det fortsatta strategiska arbetet för LRF skogsägarna samt enskilda skogsägare. LRFs OMVÄRLDSANALYS

4 Var befinner vi oss nu? Ett sätt att förklara samhällets långa ekonomiska och kulturella vågor gjordes av Kairos Future i början av 2000-talet. Här beskrivs samhället utifrån metaforerna vår, sommar, höst och vinter. Våren präglas av framtidstro. De visioner som fötts under vintern ger riktning för samhället och välståndsbyggande tar fart. Nya institutioner skapas och ingenjörerna är de givna hjältarna. En utbredd samhällsanda och långsiktighet formar denna tid. Under sommaren går samhällsbyggandet mot sin fulländning med allt vidare ansvarstagande. Samtidigt börjar ekonomin att mattas av, inflationen skjuter fart och tiderna blir sämre. Det starka samhället och institutionerna börjar ifrågasättas. Trots detta är det kulturen, innovationerna och den sociala välfärden som står i fokus. Under sommaren är det artisterna och politikerna som är hjältar. Hösten är marknadsbyggandets epok. Kraften i den ekonomiska vågen sinar ut och kapitalet söker mer lönsamma områden. Spekulationer som kan generera snabba klipp blir intressanta, fastigheter, konst och andra spekulationsobjekt stiger i pris. Förhoppningar om en ny ekonomi lockar kapital och tilltro sätts till avreglering av marknader och utförsäljning av statliga monopol. Frihandel och nya finansiella instrument ökar möjligheten att hålla en ekonomisk kris tillbaka. Under hösten hyllas entreprenörerna medan de verkliga hjältarna är ekonomer och finansfolk. 4 LRFs OMVÄRLDSANALYS 2014

5 Vintern är omprövningens epok. Vägen från höst till vår kräver en kraftsamling där gamla och hämmande strukturer rensas bort och nya byggs upp. Vintern är den stora orons och de starka ledarnas period, det är en tid som präglas av politisk radikalism och av enkla lösningar. I slutet av vintern föds nya visioner, ett nytt samförstånd grundas och de starka ledarna för folket ut ur mörkret och in i våren. Vi befinner oss i vintern men börjar skönja våren. Världen har präglats av ekonomisk och finansiell oro men framtiden ser ljusare ut. Det finns fortfarande oro över om vårt samhälle verkligen är hållbart ekonomiskt, men också ur ett socialt och ekologiskt perspektiv. Framtiden är oviss, rapporter om klimatförändringar blandas med möjligheter till en bättre värld genom nya innovationer och nya initiativ från individer och företag. Jan Stenbeck lär ha sagt att politik slår måhända pengar men teknik slår alltid politik. Vi är just nu i början av ett paradigmskifte som innebär ett nytt sätt att leva. Nya värderingar leder fram till ny teknik som tvingar fram politiska beslut som i sin tur påverkar marknaden. Kombinationen av lättillgänglig data och den sociala webben formar en ny värld med stormsteg. LRFs OMVÄRLDSANALYS

6 Drivkrafter bakom beteenden Det finns ett antal så kallade megatrender som sträcker sig över lång tid och som påverkar och driver andra trender. Dessa trender påverkar vår omvärld och styr hur beslut tas på individuell, politisk och företagsnivå. Globaliseringen är en sådan megatrend och en av vår tids främsta kännetecken. Människor, företag och regioner blir allt mer beroende av varandra genom samarbete, handel och resor. Den globala integrationen är ett faktum och konkurrensen ständigt närvarande. Den ekonomiska tyngdpunkten förskjuts från väst till öst och syd. Ända sedan den senaste våren, som inträdde efter andra världskrigets slut, har handeln mellan länder ökat. De senaste åren har den dock mattats av och exporten har inte ökat. Om detta är en kortvarig effekt av lågkonjunktur i stora delen av världen eller ett trendbrott återstår att se. Skogen må vara en platsbunden resurs men befinner sig i allra högsta grad på en global marknad. Få sektorer är mer beroende av internationella konjunkturer. Ända från andra världskrigets slut pågår en automatisering och digitalisering som har förändrat vårt sätt att arbeta och socialisera. Allt fler uppgifter går att automatisera och under en lång tid har det skett en teknisk utveckling som frigjort mänsklig arbetskraft inom främst Källa: SCB LRFs OMVÄRLDSANALYS 2014

7 tillverkning men idag är det framför allt automatiseringen av olika typer av tjänster som driver förändringen. En studie från Oxford University från 2013 uppskattar att ungefär 47 procent av de amerikanska jobben kan gå att automatisera under de närmaste 20 åren. Skogsbruket har gått från att ha hästen som främsta redskap till försök att använda förarlösa skotare. Parallellt med automatiseringen pågår en digitalisering. För tio år sedan var det omöjligt att förutse att vi skulle vara uppkopplade överallt, hela tiden och på flera olika sätt samtidigt. Den tekniska utvecklingen har förändrat våra arbetsvanor och vårt sociala beteende. Allt fler blir allt mer uppkopplade och arbete och fritid flyter ihop. Det skapar möjligheter men leder också till oönskade effekter. Den generation som är på väg in på arbetsmarknaden är uppvuxen med digitaliseringen och ser den som självklar, det kommer att påverka arbetsplatser och hur företag styrs. I och med en strukturomvandling av jordbruket frigjordes arbetskraft på landsbygden vilket ledde till att fler sökte sig till städer för att få jobb. Under de senaste decennierna har storstads- och högskoleregioner stadigt ökat sin andel av befolkningen. Där många människor bor skapas fler möjligheter till utbildning, arbete, kontakter samt ett stort utbud av nöjes- och fritidsaktiviteter. Den landsbygd som har långt till urbana centra har under lång tid avfolkats, en process som fortsätter. Urbaniseringen har också på flera håll lett till överbefolkade städer, bostadsbrist, överhettade bostadsmarknader och problem med grundläggande infrastruktur. Det är en anledning till att den stadsnära landsbygden blir mer attraktiv. Den erbjuder en trygg och charmig boendemiljö, samtidigt finns större städers utbud inom räckhåll. Urbaniseringen innebär att färre kommer i kontakt med skogen, vilket kan leda till ett kunskapstapp och ointresse bland unga som inte ser den direkt nyttan av skogen. Det kan i sin tur leda till svårigheter att få både utbildad och ickeutbildad arbetskraft. Den psykiska ohälsan ökar. Problemen blir större vid ökad stress, prestationsångest och upplevda höga förväntningar. Trängseln i storstäderna och ett högt tempo i livet kan vara en bidragande faktor. Ökad exponering för omvärlden genom till exempel sociala medier gör det svårare att finna lugn och ro. Det har länge pågått en dragkamp om skogens resurser. Å ena sidan finns det ett intresse av att bevara skogen som den är för rekreation, friluftsliv, kulturmiljö och biologisk mångfald. Å andra sidan finns det de som ser det ekonomiska värdet i skogen. Kampen om skogen har intensifierats ytterligare av ett ökat intresse för klimatfrågor där skogen ses som ett alternativ till bland annat råoljan. Idag anses produktion och konsumtion vara grunden för välfärd. Samtidigt ser världen konsekvenserna av vad en utveckling som inte är hållbar kan innebära; miljön belastas, klimatet förändras och det blir brist på råvaror. Både politiker och medborgare är medvetna om att det hållbara samhället kräver ökad resurseffektivitet och att fokus behöver ligga på att spara och inte slösa. LRFs OMVÄRLDSANALYS

8 Världen 2014 Färre fattiga men mycket återstår att göra 1,2 miljarder människor i världen är extremt fattiga, det är 700 miljoner färre än 1990 trots att befolkningen växer. 870 miljoner får inte regelbundet tillräckligt att äta, men andelen av världens befolkning som är undernärda har minskat från drygt 23 procent 1990 till knappt 15 procent. Även andelen som får gå i skola har ökat och nu beräknas 90 procent av världens barn få utbildning. Ökningen har främst skett i Afrika söder om Sahara och bland flickor. Det är dock fortfarande 57 miljoner som inte får den möjligheten. Den snabbaste minskningen av fattigdom sker i Östasien med Kina och Indien i spetsen. I Afrika söder om Sahara ökar dock den extrema fattigdomen. Den globala ekonomiska krisen som började 2008 har gjort att det dessutom blivit en svacka i utvecklingen globalt sett och antalet fattiga har inte minskat i samma takt som tidigare. En utveckling som går i fel riktning är koldioxidutsläppen. De är 46 procent högre nu än 1990 och bara mellan 2009 och 2010 ökade de med 5 procent. I de utvecklade ekonomierna släpper man ut i genomsnitt 11,2 ton koldioxid per person jämfört med 2,9 ton i utvecklingsländerna. Politiska oroligheter dämpar tillväxtländerna Tillväxten i Kina dämpas bland annat av att regeringen gått från att satsa på en investeringsdriven tillväxt till en konsumentdriven. Skälet är att få en mer hållbar tillväxt för att minska problemen med miljöförstöring, kriser i banker och kommuner samt att undvika en bostadsbubbla. Tillväxten beräknas dock fortfarande ligga på 7,4 procent i år vilket är betydligt högre än OECD-länderna. Många tillväxtekonomier har problem med hög inflation och lågt förtroende för sina valutor. Detta har drivits på av den politiska oron i Ryssland och Ukraina. Turkiet, Ryssland och Brasilien är länder där styrräntan har justerats uppåt för att korrigera fallande valutor. I Ryssland har många utländska och inhemska investerare flyttat kapital till andra länder av rädsla för vad ekonomiska sanktioner kan betyda för en redan svag ekonomi. Indien har trots hög inflation varit förskonat från finansiell oro, delvis tack vare förtroende för penningpolitiken. Tillväxten i Indien väntas bli 5,4 procent 2014 och blir därefter allt starkare när världsekonomin växer. Skälet till Kinas nya ekonomiska riktningen är att få en mer hållbar tillväxt för att minska problem med miljöförstöring, kriser i banker och kommuner samt undvika en bostadsbubbla Internationell återhämtning med risk för bakslag Efter flera tunga år har den ekonomiska utvecklingen inom EU stabiliserats och BNP ökar igen. Inom euroområdet avstannade tillväxten dock helt under första halvåret 2014 men prognosen för andra halvåret är mer positiv. Ekonomin håller på att repareras men det går långsamt. Investeringarna är oroväckande låga även om de tros öka under Arbetslösheten inom EU ligger fortfarande på en hög nivå, 11 procent 8 LRFs OMVÄRLDSANALYS 2014

9 Världen 2014 jämfört med 7 procent innan krisen började 2008, men den har äntligen börjat minska. I Spanien är arbetslösheten 20 procentenheter högre än i Tyskland vilket visar hur stora skillnader det finns inom eurozonen. Risken för att den internationella återhämtningen kommer av sig är stor om utvecklingen i konflikthärdar som Ukraina och Mellanöstern går åt fel håll. Fallande energipriser och livsmedelspriser, till följd av goda skördar globalt, har tillsammans med en allt starkare växelkurs och låg aktivitet i ekonomin bidragit till en låg inflation. I juli var inflationen i euroområdet 0,4 procent, långt under målet på 2 procent. Inflationen är låg också i de starkaste ekonomierna även om det är de redan mest utsatta länderna som Grekland och Portugal som drabbats värst av utebliven inflation. Andra stora ekonomier som gått trögt under ett antal år är Japan och USA. Den amerikanska ekonomin har återhämtat sig snabbare än den europeiska även om den mattades tillfälligt på grund av det extremt kalla vädret i början av året. Den ekonomiska uppgången i USA fortsätter nu efter den tillfälliga svackan. Även i Japan repar sig ekonomin snabbare än inom EU genom en expansiv penningpolitik. BNP i OECDområdet som helhet räknas öka med 1,9 procent 2014 och därefter med 2,4 procent per år fram till De låga styrräntorna väntas dock ligga kvar i och med den låga inflationen. Risken för att den internationella återhämtningen kommer av sig är stor om utvecklingen i konflikthärdar som Ukraina och Mellanöstern går åt fel håll. Inte minst påverkar denna utveckling den exportberoende skogssektorn i Sverige. Avskogning i världen Totalt sett minskar skogarna i världen. Men trots en betydande avskogning i många tropiska länder är nettominskningen relativt liten, det beror på att skogarna i nordliga länder ökar. I ett globalt perspektiv minskar avskogningen. Under 1990-talet minskade skogarna i världen med 8,3 miljoner hektar per år medan minskningen under 2000-talet var 5,2 miljoner hektar per år. Världens skogar täcker cirka 4 miljarder hektar. I många länder, bland annat Kina, pågår omfattande trädplanteringsprogram som bidrar till ökningen. I Sverige är skogsmarksarealen tämligen stabil men något ökande. Mellan 2005 och 2010 bedöms skogsmarksarealen ha ökat med cirka hektar per år, det beror till stor del på att jordbruksmark övergår till skogsmark. LRFs OMVÄRLDSANALYS

10 Sverige 2014 Politisk osäkerhet Det politiska landskapet präglas av osäkerhet. Vi har ett nationellt val framför oss där vi inte vet vilket block som ska styra Sverige under de kommande fyra åren. Blockens gemensamma hållning i skogspolitiska frågor är inte helt tydlig, framför allt den rödgröna sidan har motstridiga intressen vad gäller skogens framtida utveckling. De rödgröna partierna går till val på sin egen partipolitik vilket innebär att vi inte får några besked om hur de gemensamt kommer att driva skogliga frågor under nästa mandatperiod om de vinner valet. Partierna står långt ifrån varandra med bland annat förslag om utveckling av skogsnäringen mot ökade avsättningar för naturvård. Allianspartierna ser skogen som en viktig näring och hållbart brukande med frihet under ansvar som en viktig förutsättning för Sveriges framtida utveckling. Konjunkturinstitutet förutspår att Sverige inte har tagit sig ur krisen helt förrän 2017 I maj var det val till EU parlamentet. Sverige har 20 mandat och två nya partier blev invalda i parlamentet Fi och SD. I jordbruksutskottet, där många av de skogliga frågorna kommer upp, är Marit Paulsen, ALDE-FP, ordinarie och tre svenska ersättare. Dessa är; Fredrick Federly, ALDE-C, Peter Eriksson, Gröna- MP, och Peter Lundgren, EFDD-SD. Det finns ingen gemensam skogspolitik inom EU, och LRF vill behålla den nationella kompetensen avseende skog. Man kan dock konstatera att EU påverkar skogen i många viktiga frågor, dessutom fattas flera beslut i Bryssel som påverkar förutsättningarna för familjeskogsbruket. Det handlar bland annat om energi- och miljöfrågor, beslut kring markandsfrågor och skogliga delar i den gemensamma jordbrukspolitiken. EU-kommissionen har dock tagit fram en Skogsstrategi, så att det ska finnas ett ramverk över hur EU ska se på och jobba med vår gemensamma skogliga resurs. Skogens betydelse för Sverige Skogstillgångarna i Sverige utgör basen för den svenska skogsindustrin. Skogsindustrin är en viktig bransch och dess andel av den svenska varuexportens värde uppgick 2013 till 11 procent. Skogsbruket och skogsindustrins bidrag till Sveriges BNP var 2,6 procent Samma år var personer sysselsatta inom skogbruk och skogs- och träindustri (exklusive möbler). Det motsvarar 2 procent av den totala sysselsättningen. Exportvärdet för skogsindustriprodukter minskade med två procent 2013 till 120 miljarder kronor, vilket är en betydligt mindre tillbakagång än genomsnittet för hela den svenska exporten. Värdet av Sveriges varuexport under 2013 var miljarder kronor, en minskning med 7 procent jämfört med året innan. Av massa- och pappersproduktionen exporteras över 80 procent, av de sågade trävarorna exporteras över 70 procent. Sverige var 2011 världens tredje största exportör av sågade barrträvaror, världens fjärde största exportör av papper samt världens femte största pappersmassaexportör. Även den inhemska marknaden är viktig. Källa: Statistiska centralbyrån och Skogsstyrelsen 10 LRFs OMVÄRLDSANALYS 2014

11 sverige 2014 Långsam uppgång i ekonomin Trots att Sverige tillhör ett av de länder i Europa som klarat sig bäst ekonomiskt de senaste åren har finans- och skuldkrisen bidragit till att vi fortfarande befinner oss i en lågkonjunktur. Det är framför allt ett stort exportberoende och en stark krona som försvagat ekonomin, men även osäkerhet kring den framtida utvecklingen gör att hushåll och företag sparar mer och skjuter upp investeringar sjönk investeringarna med 15 procent och trots att de har ökat igen är det långt kvar till normala nivåer. Detta innebär att resursutnyttjandet är lågt och att det tar lång tid för ekonomin att återhämta sig. Även produktiviteten har utvecklats långsammare än normalt vilket antyder att utveckling och introduktion av ny teknologi inte skett i full utsträckning. Konjunkturinstitutet förutspår att Sverige inte har tagit sig ur krisen helt förrän För Sveriges del har den internationella avmattningen och en försvagad euro fått konsekvenser som minskad efterfrågan av exportvaror. Nästan 40 procent av den svenska exporten går till eurozonen och där har eurokursen mycket stor betydelse för exportens värde. Exporten faller under 2014 men väntas öka 2015 till följd av ökad industriproduktion. Återhämtningen har dock påbörjats och BNP-tillväxten som låg på 1,6 procent 2013, väntas vara oförändrad 1,8 procent 2014 för att öka till 3,1procent En ökad efterfrågan från både svenska hushåll och viktiga exportmarknader gör att investeringar kommer att öka Det uppdämda behovet av offentliga investeringar och bostadsinvesteringar bidrar också till detta. Arbetslösheten tros minska i en långsammare takt än investeringarna tack vare överkapacitet på arbetsmarknaden. Enligt Riksbankens penningpolitiska rapport i april var inflationen lägre än väntat under våren, och Riksbanken sänkte överraskande styrräntan kraftigt från 0,75 procent till 0,25 procent i juli en nivå som väntas kvarstå under hela Inflationen väntas, till följd av bland annat prisökningar på livsmedel och privata tjänster, stiga från 0,6 procent 2014 till 1,5 procent under Den senaste Konjunkturläget från Konjunkturinstitutet visade att hushållen i juli är något mer pessimistiska än normalt i synen på sin egen ekonomi medan synen på Sveriges ekonomi blivit mer positiv. Industrin, byggsektorn, handeln och framför allt tjänstenäringarna är mer positiva än normalt. Sammantaget indikerar stämningsläget i ekonomin en starkare utveckling resten av 2014 och Detta förutsatt att utvecklingen i tidigare nämnda konflikthärdar inte eskalerar. LRFs OMVÄRLDSANALYS

12 Trender Hårdare kamp om skogens resurser Många olika intressenter har länge gjort anspråk på skogen. Det finns en konkurrens mellan de som vill skapa det biobaserade samhället, där skogsråvaran är en resurs som ska förädlas, och de som vill bevara skogen för sin egen skull. I det biobaserade samhället behövs träden för att till exempel bli timmer, energi, för att binda kol i byggnader, ersätta fossilbaserade produkter inom den kemiska industrin och ersätta bomull till kläder. De som vill bevara skogen ser den däremot som en bas för rekreation, friluftsliv, sociala värden men också kulturmiljö och biologisk mångfald. Dragkampen om vad och vem skogen är till för har intensifierats de senaste åren och debatten har blivit allt mer synlig i media. Fler aktörer ansluter sig till de båda sidorna och dessutom ökar intressekonflikterna inom de båda sidorna. Bland de som förespråkar det biobaserade samhället finns det de som vill använda skogen till massa och bioenergi, andra till kemiråvaror och innovativa lösningar. Bland dem som vill bevara skogen har biologisk mångfald varit fokus. Nu vill fler och fler kommersialisera skogen med till exempel bärplockning och turridning samtidigt som det finns ett ökat intresse för äkthet, natur och hälsa där skogen är en viktig del. Förutom att kampen om skogen hårdnar så har de som vill ha det biobaserade samhället blivit starkare än bevarandesidan de senaste åren. Exempel på trender Allt fler politiker pratar om ett biobaserat samhälle där skogens resurser ska nyttjas, dels av klimatskäl men även för att minska beroendet av andra länder. Utredningen om en fossilfri fordonsflotta är ett exempel på det. Socialdemokraterna har även lagt fram ett förslag om att skapa nya jobb i skogsindustrin genom att bland annat nå långsiktiga politiska spelregler för produktion av biodrivmedel. På EU-nivå kommer förslag om att reglera användningen av skogsråvara genom den så kalllade kaskadprincipen, den går ut på att råvaran i första hand ska användas till material och i sista hand till biobränsle. 12 LRFs OMVÄRLDSANALYS 2014

13 TRENDER I en artikelserie i Dagens Nyheter 2012 pekade Maciej Zaremba på värdet av skogen för människan och SLU har genom forskning i Alnarp visat att skogsvistelser är bra för hälsan. Vad innebär det för det svenska skogsbruket? Vi befinner oss i början av en rörelse där fokus har flyttats från ett bevarandetänk till att råvaran ska nyttjas. Trenden är i sin linda och kan mycket väl vända till sin motsats om motkrafterna får genomslag. Den hårdare kampen om skogen gör att priset på såväl fastigheter som skogsråvara stiger. Detta sker dels genom ökad efterfrågan på råvaran men också ökad efterfrågan på arealer för avsättning till friluftsliv och biologisk mångfald. Det finns trots trendens riktning risk för regleringar som till exempel kaskadanvändning, som presenteras av EU, samt bevaranderegleringar som inskränker ägande- och brukanderätten. Ett ökat friluftsliv kan lokalt leda till ökad belastning på fastigheter men även att samhällets krav på skötsel av dessa fastigheter regleras. Skogens användning måste prioriteras tydligare och begreppet ekosystemtjänster blir ett viktigare begrepp i denna diskussion. Ekosystemtjänster är de nyttor naturen ger människan, exempel är mat, skogsprodukter, kolbindning, vattenrening och pollinering. Rekommendationer Fortsätta lyfta miljönyttan med att skogsprodukter ersätter fossila och resurskrävande material. Samverka med miljöorganisationer och debattörer för hur skogen ska användas. Visa att ekosystemtjänster kan användas för olika faser i skogens kretslopp, att den ibland nyttjas bäst till produktion, andra gånger till friluftsliv. Jobba för att skogen ska brukas och att avverkning inte behöver stå i konflikt med annat användande som jakt eller turism. Jobba för enklare regelverk, eller åtminstone för att de nuvarande inte ska bli krångligare. LRFs OMVÄRLDSANALYS

14 Nischade nördar får makt Den ekonomiska kris som råder skapar en osäkerhet i samhället och många politiker är rädda för att ta risker och att sticka ut. Brist på generellt ledarskap gör att det finns en arena för enfrågepartier och myndighetspersoner med egna agendor. Inom arbetslivet ökar kraven på kompetens då svåra problem kräver specialistkunskaper och det leder till fragmentering. Det blir mycket stuprör och den holistiska överblicken tappas bort. Tillgången till information har aldrig varit större. För att nå ut väljer man enstaka frågor och enskilda ämnen att engagera sig i. Tidigare hade många gemensamma referensramar men idag har man själv större möjligheter att välja vilken informationskanal som passar inom sitt specifika ämne. Sociala medier gör det lätt att hitta andra som brinner för samma smala frågor och när argument och ställningstagande ska rymmas på 140 tecken blir det naturligt att driva en sak åt gången. Genom att umgås med likasinnade behöver heller aldrig idéer och tankar ifrågasättas. Många förlitar 14 LRFs OMVÄRLDSANALYS 2014

15 TRENDER sig på expertisen hos dessa självutnämnda proffs och är beredda att lyssna på deras specialkunskaper. Exempel på trender Självutnämnda specialister, entusiaster, kännare och nördar fördjupar sig mer inom olika områden och får kunskaper som vida överstiger den överblick som företag och institutioner har. Men det är inte alltid som samtalet och dialogen med oliktänkande finns vilket gör att det skapas olika läger. Många lever också på att konflikter finns och vill inte att problem ska lösas. Fler filantroper ägnar sig åt hållbarhetsfrågor. Ökad transparens gör att man vill värna företagens varumärke genom att donera och investera i hållbar utveckling och välgörenhetsändamål. Ett ökat samhällsengagemang bland den breda befolkningen återspeglas också bland dem som har mer pengar. Filantropin är på uppgång och över hela världen är det många som engagerar sig i hållbarhetsfrågor, antigen i form av investeringar eller rena donationer. Bill Gates är ett tydligt exempel på detta. Även i Sverige börjar det märkas genom fler stiftelser och välgörenhetsfonder. I radio röstas biologen Sebastian Kirppu fram att bli årets Lyssnarnas Sommarvärd. Det är viktiga frågor som Kirppu tar upp men han ser tyvärr inte skogen för alla träd. Flera myter förs fram i programmet och för utomstående blir recensionen av programmet Ett program av nörd för andra nördar och för väldigt många lyssnare blev lite för mycket av det goda. Vad innebär det för det svenska skogsbruket? Engagemanget i samhällsfrågorna spiller över även på skogen. Det gör i sin tur att kunskapsnivån bland allmänheten höjs, men framför allt i enstaka frågor som är lätta att greppa. Det handlar mycket om ytterligheter, allt från bevarande av Ojnareskogen till bättre skolskogar och mer råvara till textilindustrin. Det finns en risk att få lyckas sätta sig in i den komplexitet som ofta omger LRF Skogsägarnas frågor. Rekommendationer Bejaka komplexiteten i våra frågor och bli experten som ser helheten och hjälper allmänheten att förstå, ha helikopterperspektivet. Det innebär att vi måste våga sticka ut och våga tycka, inte minst i smalare frågor för att sen ta ägarskapet över helheten. Innebär också mer proaktivitet. Delta på många arenor och initiera samarbeten. Skapa trender genom att bryta ner komplexa frågor i smalare som attraherar en medveten allmänhet. Skapa berättelsen om det framtida samhället med alla delar av hållbarhet. Här kan ekosystemtjänster bli intressant om människan sätts i centrum. LRFs OMVÄRLDSANALYS

16 Utveckling kräver helt nytt tänk Behovet av att lösa dagens och framtidens utmaningar innebär att det inte räcker att förbättra och finslipa traditionella metoder utan också att hitta helt nya. Länder eller platser som idag är centrum för innovation och utveckling är utbytbara. Att rationalisera är inte alltid rationellt, det krävs också innovation, ny teknik och nya tankesätt. Vem kunde för bara några år sedan ana att vi skulle sitta på tunnelbanan och titta på TV i mobilen? Det handlar inte längre bara om LEAN och best practice, att hävda att det finns en metod som är mest effektiv att leverera ett specifikt resultat än någon annan, utan också om new practice. Genom nya kluster och innovationsprocesser som crowdsourcing där många människor tillsammans deltar i framtagandet av nya produkter och tjänster kan helt nya lösningar skapas. Att tänka nytt är dock inte enkelt, det kan vara svårt, dyrt och riskfyllt för företag att ändra riktning men det kan även få stora konsekvenser att inte göra det. 16 LRFs OMVÄRLDSANALYS 2014

17 TRENDER Exempel på trender Träråvaran får allt fler användningsområden. Utöver timmer och massa så utvecklas till exempel textilier, kemikalier och fiskmat. Att allt som kan göras av den svarta kolatomen även kan göras av den gröna är ett faktum. När pappersanvändningen i världen minskar måste skogsindustrin komma med nya innovationer om vad träden kan användas till. Även den enskilda skogsägaren påverkas, bland annat genom att drivmedelsbolag kan köpa bränsle direkt från skogsägaren. Nutid och science fiction närmar sig varandra, och det finns redan smart papper som kan mäta värme och förpackningar som går att äta. De förarlösa drönarna har börjat flyga över skogen för att inventera virkesförråd eller registrera skogsskador. Fjällräven är ett företag som tänkte nytt och klimatsmart när de bytte ut aluminiumskivan i ryggsäcken mot certifierad finskt björklaminat. Klimatpåverkan minskade då med över 90 procent. Det finns spännande projekt där trenden bejakas, till exempel SIO-projektet där skog-, textil- och kemiindustrin tillsammans arbetar för innovationsutveckling. Andra aktörer som är med och driver utvecklingen är Skogforsk och de kluster som bildas inom bioenergi och biobaserade produkter. Vad innebär det för det svenska skogsbruket? Vi är mitt uppe i en teknisk revolution och vad den kan leda till vet vi fortfarande väldigt lite om. För skogens del är det dock väldigt långa omställningstider, med en omloppstid på runt hundra år är det inte lätt att följa trender. Ett sätt att sprida sina risker är att våga pröva nytt på delar av fastigheten. Ny teknik kan förbättra möjligheterna att driva företag på landsbygden. När nya grupper blir intresserade av skogsråvara kan det ge skogsägarna ökade intäkter. Det gäller att hänga med i vad som efterfrågas då till exempel nya trädsorter kan komma att prioriteras, blir kemikalieindustrin intresserade av hartser behövs kanske mer lärkträd. Även nya system för träbyggande tar fart, vilket innebär att traditionellt brukande består. Nya sätt för skötsel och avverkning utvecklas, dessa metoder är mer effektiva än dagens men kan leda till färre arbetstillfällen. En annan risk är att det blir för stort fokus på enbart kostnadsminskning, att öka intäkterna är också viktigt och får inte prioriteras bort. Rekommendationer Satsa på omvärldsbevakning. Framtiden är oviss och det är svårt att förutspå var de kommande affärsmöjligheterna finns. Fortsätt jobba för ett aktivt brukande av skogen. Försök få markägarna mer självständiga och att mer konstruktivt fundera över sitt brukande. Försök påverka även de som är inaktiva och inte behöver inkomsten från sin skog, de har större möjligheter att experimentera än de som försörjer sig på skogen. Bejaka den tekniska utvecklingen. Samarbeta med oväntade partners, bjud in medlemmar för att skapa nya lösningar genom crowdsourcing, nyttja engagerade anställda och affärspartners. LRFs OMVÄRLDSANALYS

18 Hållbar konsumtion blir norm i konstruktiv kapitalism Nya tankesätt tar plats i idédebatten och det finns en gryende medvetenhet hos politiker och medborgare i den rika delen av världen om att det hållbara samhället kräver ökad resurseffektivitet, att fokus behöver ligga på kvalitet och att spara, inte slösa. Vi har nått ett tillräckligt ekonomiskt välstånd så att vi vill ha mer än vad vi kan köpa för pengar, till exempel tid med familj och andra upplevelser. Det kan ge ett uppsving för hantverksmässig produktion och ger fler möjligheter för småföretagare som förädlar lokal skogsråvara. I förlängningen leder detta till att konsumtionen tar sig nya uttryck. Klimatförändringarna oroar och förvirringen över att 1900-talets ekonomiska modell inte längre tycks fungera fullt ut börjar övergå i visioner och strategier som bättre speglar samhällets och individernas rådande värderingar. Det talas till exempel om EU som en biobaserad ekonomi. Det är dock svårt att bryta konsumtionsmönster och beteenden, det krävs både insikt om att de inte längre är hållbara och en genuin vilja att ta ansvar. Avfallsmängden ökar konstant. Många vill vara ansvarstagande men vet inte hur de ska välja rätt och ofta är det priset som styr. Urbaniseringen gör att fler kommer långt från jord och skog och därmed har liten kunskap och svagt intresse för hur dessa resurser används för produktion. Hållbarhet måste kommuniceras, det blir allt viktigare att kunna beskriva hur en produkt tillverkats och att den är gjord på ett hållbart sätt, alltså att man har beaktat ekonomi, ekologi och sociala frågor. Det är också viktigt att produkten är hållbar att den kan användas länge och lagas. Här kan exempelvis skogsprodukter ha en fördel då de kan användas, återanvändas och till sist energiåter vinnas (reuse-recycle). Det är det dock inte så många som vet längre. Samtidigt finns det en stark mottrend där det bara är priset som är avgörande för om ett köp blir av. Exempel på trender Äkthetstrenden, där ursprung och berättelsen bakom produkter och tjänster blir allt viktigare, viljan att använda äkta vara smittar. Nu vill vi även ha äkta skog och äkta natur. Utifrån trenden att vilja vara äkta ökar naturintresset, fågelskådning blir hippt och fler tar jägarexamen och jaktintresset har spridit sig till nya grupper; yngre, kvinnor och innerstadsbor. I Stockholm ökade antalet lösta jaktkort med nästa 5 procent mellan perioden 2011/2012 och 2012/2013. Fritiden får större utrymme i våra liv samtidigt som det råder en hälsotrend, vilket ökar intresset för skogen som en plats för allmänheten där svampplockare ska samsas med terrängcyklister och jägare. Upplevelseturismen ökar, men ofta vill allmänheten att skogen ska se ut på ett visst sätt beroende på vilken bild man har med sig sedan tidigare. Vad innebär det för det svenska skogsbruket? Vi befinner oss fortfarande i början av utvecklingen trots att idén om alternativa tillväxtmått har funnits länge, det får allt mer betydelse då fler och mer tongivande stater, företag och organisationer sluter upp. Inom skogen har vi länge talat miljö men på senare år har även den sociala dimensionen börjat lyftas. 18 LRFs OMVÄRLDSANALYS 2014

19 TRENDER Trenden innebär fler möjligheter för skogsägaren att sälja tjänster som skogsvandringar, jaktstig och djursafari. Men det innebär också fler människor i skogen som inte förstår hur de bör bete sig i naturen. Intresset leder också till att fler vill äga skog och ger nya typer av skogsägare. Om EU lyckas bli en biobaserad ekonomi ökar efterfrågan på skogsråvara vilket i förlängningen höjer priset på skog. Det kommer också att ge fler aktiva skogsbrukare och höja deras kompentens. Skogen kan dock få konkurrens av andra råvaror, i stället för svensk skogsråvara kan till exempel alger och bambu användas. Med ökat tryck på skogen finns risk för ökat regelkrångel - och regler som blir så svåra att följa att det inte lönar sig att bruka skogen. Rekommendationer Bekräfta och förklara skogens värden. Utnyttja den pågående äkthetstrenden. Bejaka de tre delarna inom hållbarhet; ekonomi, ekologi och sociala frågor. Fånga upp nya skogsägare Kommunicera rätt. Förklara avverkning kontra gammelskog. Till exempel jämför med att åkern skördas varje år, skogen ungefär vart hundrade. Jobba politiskt för att EU ska bli en biobaserad ekonomi. Beskriv hur skogen är en del av lösningen i den framtida ekonomin. LRF Skogsägarna behöver bevaka de näringslivsalternativ som görs för att inte hamna utanför problemlösarnas skara. Sociala frågor är viktiga. Samtidigt som allt färre människor, i synnerhet barn, besöker skogen i vardagen försöker skogsbranschen att öppna dörren och bjuda ut allmänheten till skogen. Tanken är att ju fler som besöker skogen desto bättre blir förståelsen för brukandet. LRFs OMVÄRLDSANALYS

20 sociala dimensionen tillväxtbegrepp vilja att förändra råvara lycka globalisering biobaserat samhälle ny värld friluftsliv geopolitik klimat rekreation jakt konsumerar vår identitet resurser Lantbrukarnas Riksförbund, Stockholm. Telefon