Livsnödvändigt med omvärldskoll

Transkript

1 Livsnödvändigt med omvärldskoll Systematisk bevakning av omvärlden och definition av kritiska framgångsfaktorer för framtiden är livsviktigt för alla organisationer. Samtidigt blir det allt svårare att hänga med i utvecklingen, inte minst på grund av ny teknik som förändrar våra beteenden i grunden. Höstens träff i Women on the Board gav många tänkvärda råd och användbara verktyg för hur styrelsen kan bidra till företagets strategiska utvecklingsarbete genom en effektiv omvärldsbevakning.

2 Christine har ordet Har vi skickat ut några Dragomaner? Frågan ställdes av Jan Sturesson, en av talarna på höstens Women on the Board-träff. Dragomanerna fungerade som ett slags utsända agenter, ett slags dåtidens omvärldsbevakare, i det osmanska väldet. Dragomanerna underrättelseverksamhet bidrog till att det osmanska väldet bestod i 600 år. Systematisk bevakning av konkurrenter och marknadsförändringar är livsviktigt för alla organisationer. Samtidigt blir denna uppgift allt svårare, eftersom marknaden är global och förändringshastigheten högre än någonsin. Det gäller särskilt den tekniska utvecklingen, med bland annat sociala medier som växer explosionsartat och på många sätt revolutionerar mänskligt beteende. Så hur ska man hinna hänga med? Ericsson har löst problemet genom att inrätta en särskild organisation vars enda uppgift är att förse de olika affärsområdena med strategiska studier och framtids analyser av konsumentmarknaden. Ett samstämmigt budskap från talarna på höstens träff var just hur viktigt det är att ta sig tiden att tänka och reflektera, gärna i en annan miljö än den vardagliga. Vi har inrättat en Women on the Board-grupp på Facebook, för att få ytterligare ett forum där vi kan stimulera och inspirera varandra, och utbyta erfarenheter kring styrelsearbete. Vi vill också uppmuntra till diskussion och debatt. Hittar du något du vill förmedla till vårt nätverk är PwC:s Women on the Board på Facebook ett utomordentligt verktyg för detta. För att gå med måste du först vara medlem på Facebook. Sök efter PwC Women on the Board och begär att få bli medlem. Där finns också länkar till alla talarnas presentationer. Nästa träff i Women on the Board blir den 9 maj 2012, så lägg in det i kalendern redan nu! Christine Rankin PwC Women on the Board The inspiring meeting of brains Syftet med Women on the board är att erbjuda ett alternativt forum för diskussion av frågor och ämnen som rör dig i din roll som ledare och samtidigt synliggöra kompetens som finns hos kvinnor i svenskt näringsliv. Det gör vi för att på sikt få in ännu fler kvinnor på samma position som din. Ambitionen är att träffas två gånger per år för samtal, debatt och föreläsningar. Sedan minglar vi en stund tillsammans. Du som har förslag på intressanta ämnen för kommande träffar är välkommen att kontakta mig på christine.rankin@se.pwc.com eller

3 Vi var där Karin Folkesson Nordea Kristina Schauman Apoteket Åsa Ralpher AAC Global Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist Fräjdin & Hellqvist AB Helene Bergqvist, Pertendo AB och Katja Severin Danielsson, PwC Cecilia Versteegh Bonver Mengmeng Du Spotify Sverige

4 Julie Kronström Carton Institutet för framtidsstudier i Köpenhamn Köpenhamn är en privat, ickevinstdrivande tankesmedja. Verksamheten finansieras genom medlemskap. Medlemmarna är både privata och offentliga företag som får ta del av institutets forskningsrön, samt tillgång till bollplank och strategisk rådgivning. Bland kunderna märks stora nordiska företag som Ikea, Nordea och Statoil. De tjänster institutet tillhandahåller är framtidsstudier, trendanalyser samt utveckling av framtidsscenarier. Läs mer på

5 Julie Kronström Carton, analytiker vid Institutet för Framtidsstudier Ta till vara alla galna tankar och idéer Vi har ett fantastiskt koncept som vi vet fungerar, så det finns ingen anledning att förändra det i grunden, vi behöver bara göra det vi gör ännu bättre. Så resonerade bland annat Nokia, Kodak och Posten och fick betala ett högt pris. De förutsåg inte kraften och farten i digitaliseringen som snabbt gjorde deras affärsmodeller inaktuella, säger Julie Kronström Carton, som är framtidsforskare och leder projekt inom trendanalys och scenarieutveckling för större internationella företag vid Institutet för Framtidsstudier i Köpenhamn. Så hur ska man enligt Julie Kronström Carton hantera framtiden i en föränderlig värld? Jo, genom att utforska framtidens omvärld, analysera trender och deras konsekvenser, bevaka och studera risker och osäkerhets faktorer och använda sig av scenarieutveckling och alternativa scenarier. Hon citerar Peter Drucker, en av världens mest inflytelserika tänkare inom strategiskt ledarskap: Den största faran i ett turbulent tidevarv är att utgå ifrån gårdagens logik. Omvärldsanalys är i sig inget svårt. Svårigheten ligger i att ta sig tid att göra analysen, menar Julie Kronström Carton. Lösningen är att skapa en separat organisation för dem som ska hålla på med framtidsfrågorna. De måsta få arbetsro och slippa ansvar för det dagliga arbetet. Låt dem undersöka alla galna tankar och idéer. Sådant som inte verkar vara särskilt viktigt kan vara mycket viktigt. Man måste också involvera andra grupper än de man vanligtvis arbetar med och som kan tillföra helt nya perspektiv. Julie pekar på tre verktyg som man kan använda i sin analys. Den första är att studera megatrender och vilka konsekvenser dessa får för företaget. Megatrender är fenomen som driver utvecklingen: individualisering, kommersialisering, teknik- och kunskapsutveckling, digitalisering och globalisering. Det andra verktyget är scenarieutveckling. Kartlägg vilka osäkerhetsfaktorer som finns i omvärlden och hur vi ska förhålla oss till dem. Vilka är de kritiska framgångsfaktorerna för vårt företag nu och i framtiden? Det tredje verktyget är wildcards, dvs stora skiften eller händelser som gör att utvecklingen tar en helt ny och oförutsedd riktning. Dessa skiften är per definition svåra att förutspå, exempelvis 11 september-attacken eller bankkrisen Använd omvärldsanalysen i beslutsfattande, utveckling och innovation. Debattera och definiera kritiska framgångsfaktorer för framtiden. Och se till att upprätta en parallell organisation för att genomföra strukturerade experiment, avslutar Julie Kronström Carton

6 Jan Sturesson, global chef för affärsområdet offentlig sektor på PwC Ständig osäkerhet det nya normaltillståndet Leder vi våra företag utifrån framtiden eller utifrån historien? Vilka fakta utgår vi ifrån? En inbillad framtid eller en exakt analys av historien? Glöm business as usual! Ständiga störningar och total osäkerhet är det nya normaltillståndet, menar Jan Sturesson, expert på strategisk utveckling och global ledare för affärsområdet offentlig sektor på PwC. Jan är ansvarig partner för FN, EU och NATO, samt var under många år ansvarig för den globala studien tudien Cities of the Future. Han menar att det behövs fler futurosofer, futoropeuter och futurologer och futurografer i de svenska och internationella bolagsstyrelserna. Omvärldsanalys, det vill säga utifrån- och in-perspektiv är bra, men det allra viktigaste är att ägna tid åt reflektion inifrån och in. Vi ska avskilja oss mer, till en plats där det finns tystnad, stjärnljus, gott om utsikt, där det är mentalt rymligt, där det går att tänka en ny tanke. Och utan att vara uppkopplade. Strategiska frågor att ställa sig i omvärldsanalysen är bland annat var vi finns på kartan idag, vad vi letar efter, vad vi ser och vad det kan betyda, hur lär vi oss och vad vill vi. Vilken är vår vision? Vilka är framtidens branscher och hur förändras logiken i min bransch? Inlevelseförmåga är hårdvaluta i dagens och framtidens bolagsstyrelser. Det finns high imagine companies och low imagine companies. Vilket vill ni tillhöra? frågar Jan Sturesson retoriskt. Jan Sturesson pekar på några trender som är extra intressanta att ha koll på: Glocalisation och co-opetition. Det globala och det lokala smälter samman, se på finansmarknaden som ett exempel. Dessutom sammansmälter samarbete och konkurrens till co-opetition som Harwardprofessorn Charles Handy sa redan på 90-talet. Jan Sturesson förutspår också ett nytt helhetstänkande när det gäller resource management. Vi står på kanten av en ny och bredare syn kapitalism, där finansiellt kapital bara är en liten del av begreppet kapitalism. Vi får socialt kapital, demokratiskt kapital, intellektuellt och humankapital, välfärdskapital och kulturkapital. Vem följer upp de olika kapitalen i framtidens styrelser? Hur gör man för att slå sina konkurrenter? Jo, genom att spela ett annat spel än dem. I Dubai byggde man världens högsta byggnad, Burj Khalifa, 828 meter högt. Ny byggs en ännu högre byggnad i Kina. Då kontrar Dubai med att bygga världens lägsta byggnad, 40 våningar ner i havet. Alla har sjöutsikt! Det är att tänka annorlunda, säger Jan Sturesson. Han berättar om hur han efter en lång nattflygning besökte en syrebar i Singapore. Han betalade 20 dollar för att under 20 minuter sitta behagligt tillbakalutad och andas in syrgas. Styrelsen har till uppgift att vara en syrebar för vd. Att ge det fräscha, friska, annorlunda och upp och nervända perspektivet. Och det kanske just genom att avskilja sig, ta det lugnt och bara tänka helt själv, utan att ha en mobil ständigt närvarande och alltid vara uppkopplad.

7 Några viktiga megatrender som påverkar företagets strategiska dagordning Osäkerhet är det nya normaltillståndet finansiell kris, epidimier, katastrofer och terrorism Glokalisering (lokal+global) Sammansmältning av sfärer och territorier Urbanisering Individualisering och personalisering Förnybar energi oljan har nått sin höjdpunkt Vatten blir den nya oljan Transparens och öppenhet internt externt realt och virtuellt Acceleration och tidseffektivitet avstånd räknas i minuter Integration av liv, arbete, shopping och fritid Migration/segregation (människor, pengar, kunskap och värderingar) Demografiska förändringar och åldrande befolkning Hållbarhet och klimatförändringar Samt vad är det som vi inte vet, som vi inte vet. Styrelsen ska vara som en syrebar för vd, menar Jan Sturesson.

8 Jeanette Irekvist, chef på Ericsson ConsumerLab Ställ de rätta frågorna Hur arbetar ett jätteföretag som Ericsson med sin omvärldsbevakning? Jeanette Irekvist är chef på Ericsson ConsumerLab, en helt fristående enhet inom Ericsson som har till uppgift att vara konsumentens röst in i företaget. Genom omfattande studier kring konsumenters beteendemönster bidrar man till det strategiska utvecklingsarbetet i företaget. Enligt en studie från Ericsson ConsumerLab gjord i USA i våras kollar var femte användare av smarta telefoner på Facebook innan de ens har stigit upp ur sängen på morgonen. Den allt större användningen av mobiltelefonappar håller på att förändra mänskligt beteende. Förr i tiden surfade man lite på lunchen, sedan jobbade man, gick hem och åt middag och avslutade dagen med att surfa lite igen. Idag är användandet mer jämnt fördelat, vilket medför ökade krav på bra uppkopplingar under hela dygnet. Konsumenterna kräver en helt annan kvalitet och servicenivå än tidigare, vilket ställer helt andra krav på operatörerna. Om operatören inte har förståelse för hur konsumenternas beteende förändras över dagen och på vilket sätt de använder tjänsterna, och när, får de problem i att leverera rätt tjänster, och med rätt kvalitet. Ericsson ConsumerLab skapades Idag arbetar 40 medarbetare runt om i världen, varav 20 i Sverige och 20 i andra regioner, bland annat Sao Paolo, Dallas och Nairobi med att kartlägga olika aspekter av mänskligt beteende. De studier som enheten tar fram ger viktiga insikter till såväl staben som de olika affärsområdena inom Ericsson. Vi har egna forskningsprogram inom områden som vi ser kommer att komma och vi därför måsta ha bättre förståelse för, exempelvis ungdomars kommunikationsmönster och beslutsprocesser eller augmented reality, teknologi som ett sjätte sinne. Ett antal rapporter tas fram under året som bygger på stora konsumentundersökningar som dels innehåller en basdel med bakgrundsinformation om livsmönster och beteenden, dels en ICT modul med specifika frågor om kommunikationsmönster och teknikanvändande. Dessutom genomför man djupare studier på uppdrag av olika intressenter inom bolaget. Ett exempel är hur teve-beteendet har förändrats. Tevetittandet har flyttat online och blivit ett socialt fenomen. Vi tittar på Hollywoodfruar och chattar med våra kompisar samtidigt. Allt handlar om att ställa de rätta frågorna, menar Jeanette Irekvist. Först då kan man få de nya perspektiven. Vad vill vi veta? Ofta vill vi få bekräftat något som vi redan vet, när vi egentligen borde ställa frågor om det som förändras. Vad är det som händer på marknaden? Vad är det som gör att något kommer att se annorlunda ut om ett år? Gör vi rätt saker? Det är frågor som är svåra att svara på. Men, varnar hon, det får inte bara bli en trevlig diskussionsgrupp. Alla nya kloka insikter måste resultera i beslut också, annars är det bara slöseri med tid. Att vara en del av både en strategi- och en beslutprocess är nödvändigt om man inte bara ska skapa intressanta studier som är tankeväckande, utan de facto påverka företagets framtida affär på ett avgörande vis.