TABELLRAPPORT. World Values Survey. Sverige Staffan I. Lindberg Richard Svensson

Transkript

1 TABELLRAPPORT World Values Survey Sverige 2011 Staffan I. Lindberg Richard Svensson

2 2

3 Innehållsförteckning World Values Survey Sverige v4 - v9 - Viktiga områden... 7 v10 - v11 Lycka och hälsa i livet... 9 v12 - v22 Barns egenskaper v23 - v24 Tillfreds med livet och tillit v25 - v35 Gruppmedlemskap v36 - v44 Grannar v45 - v46 Företräde till jobb v47 - v48 Jämställdhet och lön v49 - v50 Jämställdhet och barn v51 - v54 Jämställdhet och karriär v55-v56 Frihet och tillit till andra personer v57-v58 Civilstånd och antal barn v59 Nöjd med ekonomin v60-v61 Viktiga mål för samhället v62-v63 Viktiga mål för samhället v64-v65 Viktiga mål för samhället v66 Villig att försvara landet vid krig v67-v69 Framtida förändringar v70-79 Personlighet v80 Viktigaste världsproblemet v80b-v83 Miljö v84 Politiskt intresse v85-v94 Politiskt deltagande v95 Vänster-högerplacering v96-v101 Åsikt i olika frågor v102-v107 Lita på andra människor v108-v126 Förtroende för institutioner v127-v130 Politiska system v131-v139 Nödvändiga demokrativillkor v140 Viktigt att leva i en demokrati v141 Grad av demokrati i Sverige v142 Mänskliga rättigheter i Sverige v142b-v142e Korruption i Sverige v143 Meningen med livet v144 Religionstillhörighet v145-v146 Religiös gudtjänst och bön v147-v149 Religiositet, tro på Gud och helvetet

4 v150-v151 Religionens mål och syfte v152 Hur viktig är Gud? v153-v156 Religionens relation till vetenskap och andra religioner v157-v159 Olika åldersgruppers status v160 Acceptans för 30-årig chef v161-v163 Uppfattningar om personer över 70 år v164 Acceptans för 70-årig chef v165-v169 Äldre människor v170 Trygghet i bostadsområdet v175 Kriminalitet i bostadsområdet v178 Skyddsbeteende v180 Brottsoffer v186 Oro v187 Krig som nödvändighet v188-v191 Problem senaste året v192-v197 Vetenskap och teknologi v198-v210c Acceptabla/oacceptabla ageranden v211 Stolt över att vara svensk v212-v216 Självidentifikation v217-v224 Användning av olika informationskällor V225 Användning av dator v226-v227 Brukar rösta i kommunval och riksdagsval v227b Röstade i valet v227c Partival i riksdagsvalet v228 Partival om det vore riksdagsval imorgon v228a-v228f Övertygas att byta partival v229-v231 Arbetsuppgifter v232 Arbetsledare v233-v234 Huvudförsörjare i hushållet v235 Hushållets ekonomi föregående år v236 Samhällsklass v241-v242 Föräldrar invandrare v243-v244 Född i Sverige / Svensk medborgare v248 Bor med föräldrar v250 Arbetar inom offentlig eller privat sektor

5 World Values Survey Sverige 2011 World Values Survey är ett världsomspännande forskningsprojekt som studerar sociokulturella, moraliska, religiösa och politiska värderingar samt om och hur dessa förändras över tid. Undersökningarna genomförs med några års mellanrum i så kallade vågor och den undersökning som genomfördes i Sverige under 2011 med 1206 svarspersoner tillhör den sjätte vågen. Besök World Values Surveys hemsida ( för mer information. Där finns förutom ytterligare information om undersökningens syfte och genomförande även rapporter och resultat att ta del av samt tillgänglig data. Variablernas svar presenteras i denna tabellrapport i tabeller där såväl den totala frekvensfördelningen kan utläsas som svaren nedbrutna på kön, åldersgrupp och utbildningsnivå. Nämnas kan att utbildningsvariabeln avser högsta påbörjade utbildningsnivå, alltså inte högsta avsluta utbildning. I vissa fall kan det tyckas som att procentandelarna inte summer till 100 %. Detta beror på att avrundning gjorts till närmaste heltal dels för att förenkla läsningen av tabellerna men också eftersom felmarginalerna i en undersökning som denna gör decimaler av procent ointressanta. Vissa variabler saknas i denna tabellrapport och anledningen till detta är att variablerna har bedömts vara ointressanta att redovia. Det kan exempelvis vara svarspersonernas födelseår, ålder vid utbildningens avslutande eller det talade hemspråket. Detta är alltså anledningen till att inte samtliga variabelnummer finns med. Vid frågor eller kommentarer kontakta Staffan I. Lindberg, ansvarig för den sjätte vågens svenska World Values Survey undersökning, på xlista@gu.se 5

6 6

7 v4 - v9 - Viktiga områden v4. Betydelse av familj Mycket viktigt 86% 92% 86% 88% 92% 89% 89% 90% 89% Ganska viktigt 12% 7% 12% 11% 7% 9% 9% 9% 9% Inte särskilt viktigt 2% 1% 1% 2% 1% 1% 2% 1% 1% Inte alls viktigt 0% 0% 1% 0% 0% 1% 0% 0% 0% v5. Betydelse av vänner Mycket viktigt 65% 75% 81% 68% 66% 63% 70% 73% 71% Ganska viktigt 32% 23% 17% 28% 32% 29% 28% 25% 27% Inte särskilt viktigt 3% 2% 2% 3% 2% 5% 2% 2% 2% Inte alls viktigt 0% 0% 1% 0% 0% 3% 0% 0% 0% v6. Betydelse av fritid Mycket viktigt 53% 56% 60% 57% 50% 39% 57% 55% 54% Ganska viktigt 42% 40% 36% 40% 45% 52% 40% 40% 41% Inte särskilt viktigt 4% 4% 4% 3% 5% 7% 4% 4% 4% Inte alls viktigt 1% 0% 0% 1% 1% 2% 0% 1% 1% v7. Betydelse av politik Vet ej 0% 0% 0% 0% 0% 1% 0% 0% 0% Mycket viktigt 18% 18% 15% 14% 23% 13% 15% 23% 18% Ganska viktigt 50% 40% 30% 50% 49% 36% 43% 48% 45% Inte särskilt viktigt 24% 31% 35% 29% 24% 31% 31% 24% 28% Inte alls viktigt 7% 11% 20% 7% 5% 19% 11% 5% 9%

8 v8. Betydelse av arbete Vet ej 0% 0% 0% 1% 0% 1% 0% 0% 0% Mycket viktigt 54% 53% 50% 54% 56% 51% 54% 54% 53% Ganska viktigt 35% 36% 38% 41% 30% 34% 35% 37% 36% Inte särskilt viktigt 8% 7% 12% 4% 8% 8% 9% 6% 8% Inte alls viktigt 3% 3% 0% 1% 6% 7% 2% 3% 3% v9. Betydelse av religion Vet ej 0% 0% 1% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Mycket viktigt 6% 10% 6% 7% 10% 9% 8% 8% 8% Ganska viktigt 14% 21% 14% 15% 22% 15% 18% 18% 18% Inte särskilt viktigt 36% 42% 28% 43% 43% 36% 36% 43% 39% Inte alls viktigt 43% 27% 51% 35% 26% 39% 38% 31% 35% När man räknar upp olika områden av livet för svenska medborgare och låter de ange huruvida de anser att dessa är mycket viktiga, ganska viktiga, inte särskilt viktiga eller inte alls viktiga så kan man konstatera att familjen generellt sett anses vara viktigast, följt av vänner, fritid och arbete. Politik och religion anses däremot vara av mindre betydelse. Kvinnor tenderar att värdera familj och vänner samt religion högre, men politik lägre, än vad män gör. Personer över 50 år tenderar att värdera familjen högre än vad yngre personer gör, men när det gäller värderingen av vänner är sambandet det motsatta. De yngre personerna värderar vänner högre än vad de äldre gör. Även politik och religion anses vara mer viktigt bland de över 50 år än bland de i de övriga åldersgrupperna. När det gäller utbildningsnivå kan man se tecken på att man värderar både vänner och politik högre ju mer välutbildad man är. 8

9 v10 - v11 Lycka och hälsa i livet v10. Lycka i livet Mycket lycklig 38% 46% 42% 42% 42% 37% 39% 45% 42% Ganska lycklig 56% 51% 54% 53% 53% 54% 56% 52% 54% Inte särskilt lycklig 6% 4% 4% 5% 4% 7% 5% 3% 4% Inte alls lycklig 0% 0% 1% 0% 0% 2% 0% 0% 0% v11. Upplevd hälsa Vet ej 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Mycket bra 36% 30% 36% 39% 28% 30% 29% 38% 33% Bra 42% 46% 46% 45% 43% 33% 45% 46% 44% Hyggligt 19% 20% 16% 15% 25% 31% 22% 15% 20% Dåligt 3% 3% 1% 2% 5% 6% 4% 2% 3% Det är en mycket stor andel (mer än 95 %) av svenskarna som anger att de är mycket eller ganska lyckliga, och en nästan lika stor andel (77 %) som upplever sin hälsa som bra eller mycket bra. Det tycks finnas en skillnad mellan könen, där kvinnor i något större utsträckning än män upplever sig vara mycket lyckliga. Man kan också konstatera att de äldre upplever sig ha en sämre hälsa än de yngre, men att de inte för den skull är mindre lyckliga. Lyckonivån skiljer sig inte mellan de olika åldersgrupperna. Även utbildningsnivå tycks samvariera med upplevd lycka och hälsa på så vis att människor med högre utbildning är lyckligare än personer som endast har grundskole- eller gymnasieutbildning. Samma mönster finns i beskrivning av hälsotillståndet. Mer än 80 % av de med högskoleutbildning uppger att hälsan är mycket bra eller bra vilket kan jämföras med drygt 60 % bland de med grundskoleutbildning. 9

10 v12 - v22 Barns egenskaper v12. Uppfostra barn: Särskilt viktigt 69% 73% 61% 75% 74% 60% 66% 79% 71% Självständighet Ej nämnt 31% 28% 39% 25% 26% 40% 34% 21% 29% v13. Uppfostra barn: Särskilt viktigt 16% 9% 14% 11% 13% 18% 14% 9% 12% Hårt arbete Ej nämnt 84% 91% 86% 89% 88% 82% 86% 92% 88% v14. Uppfostra barn: Särskilt viktigt 81% 84% 69% 83% 90% 81% 81% 84% 82% Ansvarskänsla Ej nämnt 19% 16% 31% 17% 10% 19% 19% 16% 18% v15. Uppfostra barn: Särskilt viktigt 46% 51% 54% 52% 43% 35% 46% 54% 49% Fantasi Ej nämnt 54% 49% 46% 48% 57% 65% 54% 46% 51% v16. Uppfostra barn: Särskilt viktigt 85% 89% 80% 89% 90% 80% 86% 90% 87% Tolerans Ej nämnt 15% 11% 20% 11% 10% 20% 14% 10% 13% v17. Uppfostra barn: Särskilt viktigt 37% 37% 33% 31% 43% 47% 43% 30% 37% Sparsamhet, vara rädd om saker Ej nämnt 63% 63% 67% 69% 57% 53% 58% 71% 63% v18. Uppfostra barn: Särskilt viktigt 38% 32% 30% 34% 38% 25% 33% 40% 35% Beslutsamhet, uthållighet Ej nämnt 62% 68% 70% 66% 62% 75% 67% 61% 65% v19. Uppfostra barn: Särskilt viktigt 4% 4% 4% 4% 3% 5% 5% 2% 4% Religiös tro Ej nämnt 96% 96% 96% 96% 97% 95% 95% 98% 96%

11 v20. Uppfostra barn: Särskilt viktigt 30% 29% 35% 38% 22% 28% 31% 28% 30% Osjälviskhet Ej nämnt 70% 71% 65% 62% 78% 73% 69% 72% 70% v21. Uppfostra barn: Särskilt viktigt 10% 11% 12% 10% 10% 18% 15% 5% 10% Lydnad Ej nämnt 90% 89% 88% 90% 90% 83% 85% 96% 90% v22. Uppfostra barn: Särskilt viktigt 33% 41% 32% 38% 40% 38% 33% 42% 38% Självförverkligande Ej nämnt 67% 59% 68% 62% 60% 63% 67% 58% 62% En betydande andel av de svenska medborgarna anser att det är särskilt viktigt att barn uppfostras till följande egenskaper: oberoende och självständighet (71 %), ansvarskänsla (82 %), tolerans och respekt för andra människor (87 %). Däremot är fler tveksamma vad gäller andra egenskaper. Det anses exempelvis mindre viktigt att barn lär sig sparsamhet, beslutsamhet och uthållighet, osjälviskhet och självförverkligande. Sådana svar fick ungefär 30 % vardera. Egenskaperna hårt arbete, religiös tro, och lydnad var det inte mer än 10 % som ansåg vara viktigt. Vissa skillnader finns mellan kvinnor och män vad gäller hur man anser att barn bör uppfostras. Egenskaper som hårt arbete, beslutsamhet och uthållighet betonas särskilt av män medan egenskaper som tolerans och självförverkligande i högre utsträckning betonas av kvinnor. Några egenskaper betonas också mer av vissa åldersgrupper. Personer mellan 18 och 29 år anser i högre utsträckning än äldre personer att fantasi är viktigt, men man betonar inte självständighet, tolerans eller ansvarskänsla lika ofta. Om man jämför personer med olika utbildningsnivå kan man konstatera att självständighet, beslutsamhet, uthållighet, tolerans och fantasi är egenskaper som betonas allt mer ju mer välutbildad man är. Däremot nämns hårt arbete, lydnad, religiös tro och att vara sparsam och rädd om saker mer sällan bland de mer välutbildade personerna. 11

12 v23 - v24 Tillfreds med livet och tillit v23. Tillfreds med livet Vet ej 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Otillfredsställd 1% 0% 0% 0% 1% 1% 0% 0% 0% % 1% 1% 0% 0% 0% 1% 0% 0% % 2% 3% 2% 2% 4% 2% 2% 2% % 2% 1% 4% 2% 3% 3% 2% 2% % 7% 9% 6% 6% 6% 9% 5% 7% % 7% 10% 9% 3% 8% 7% 6% 7% % 20% 27% 23% 16% 23% 21% 20% 20% % 30% 28% 33% 33% 25% 30% 34% 32% % 19% 12% 17% 21% 15% 13% 22% 18% Tillfredsstäld 12% 12% 10% 6% 16% 16% 13% 10% 12% v24. Tillit till andra Vet ej 2% 2% 2% 2% 1% 3% 1% 2% 2% Man kan lita på de flesta 65% 63% 49% 72% 67% 42% 55% 78% 64% Man kan inte vara nog försiktig 33% 36% 48% 26% 32% 56% 43% 20% 34% Den allra största andelen av svenskarna är tillfreds med livet, bara 5 personer av de 1180 tillfrågade svarande har uppgett att de känner sig mycket otillfredsställda med livet. Det finns inga skillnader mellan män och kvinnor när det gäller dessa uppfattningar. Däremot kan man notera en åldersskillnad, där de personer över 50 år uppger sig vara mer tillfreds med livet än vad de yngre gör. Dessutom är de yngre (mellan 18 och 29 år) klart mer skeptiska till att lita på andra personer än vad de över 30 år är. Bland de personer som endast har grundskoleutbildning uppger 42 % att man kan lita på andra människor. Motsvarande siffra för de med gymnasieutbildning och högskoleutbildning är 55 % respektive 78 %. 12

13 v25 - v35 Gruppmedlemskap v25. Gruppmedlemskapkyrka v26. Gruppmedlemskapidrott-friluft v27. Gruppmedlemskapkulturförening Vet ej 1% 1% 1% 0% 0% 2% 1% 0% 1% Aktiv medlem 5% 6% 2% 6% 7% 3% 5% 6% 6% Passiv medlem 35% 40% 38% 40% 36% 37% 37% 39% 38% Ej medlem 60% 54% 59% 54% 57% 58% 58% 54% 56% Vet ej 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Aktiv medlem 26% 22% 24% 31% 20% 18% 21% 28% 24% Passiv medlem 13% 11% 11% 13% 12% 11% 11% 13% 12% Ej medlem 61% 67% 65% 56% 68% 72% 68% 59% 64% Vet ej 0% 0% 0% 0% 0% 1% 0% 0% 0% Aktiv medlem 15% 14% 11% 10% 19% 9% 11% 19% 14% Passiv medlem 8% 12% 8% 8% 13% 5% 9% 12% 10% Ej medlem 78% 74% 81% 83% 68% 85% 81% 69% 76% v28. Gruppmedlemskapfack Vet ej 0% 0% 0% 0% 0% 1% 0% 0% 0% Aktiv medlem 13% 11% 4% 19% 12% 6% 11% 14% 12% Passiv medlem 34% 35% 17% 46% 37% 25% 29% 42% 35% Ej medlem 53% 54% 79% 35% 51% 68% 59% 44% 53%

14 v29. Gruppmedlemskappolitiskt parti v30. Gruppmedlemskapmiljöorganisation v31. Gruppmedlemskapyrkesförening v32. Gruppmedlemskaphjälporganisation Vet ej 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Aktiv medlem 4% 3% 3% 2% 5% 3% 2% 4% 3% Passiv medlem 9% 9% 6% 8% 11% 13% 8% 9% 9% Ej medlem 87% 88% 91% 90% 84% 83% 90% 87% 88% Vet ej 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Aktiv medlem 1% 2% 1% 2% 2% 0% 1% 3% 2% Passiv medlem 9% 10% 5% 12% 10% 7% 8% 12% 10% Ej medlem 90% 87% 94% 86% 88% 93% 92% 85% 89% Vet ej 1% 0% 1% 1% 0% 0% 1% 0% 1% Aktiv medlem 6% 6% 2% 7% 7% 2% 4% 9% 6% Passiv medlem 11% 12% 5% 12% 15% 5% 5% 19% 12% Ej medlem 82% 82% 92% 81% 78% 93% 91% 72% 82% Vet ej 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Aktiv medlem 8% 14% 4% 11% 15% 6% 8% 16% 11% Passiv medlem 17% 21% 9% 24% 21% 9% 14% 26% 19% Ej medlem 75% 66% 88% 65% 64% 85% 78% 58% 70%

15 v33. Gruppmedlemskapkonsumentorganisation v34. Gruppmedlemskapslälvhjälpgrupp v35. Gruppmedlemskapannan organisation Vet ej 1% 0% 1% 0% 0% 1% 0% 0% 0% Aktiv medlem 4% 7% 4% 4% 8% 2% 6% 6% 5% Passiv medlem 23% 24% 10% 26% 30% 17% 19% 30% 24% Ej medlem 72% 69% 85% 71% 63% 81% 75% 64% 71% Vet ej 1% 0% 1% 0% 1% 1% 0% 1% 0% Aktiv medlem 4% 4% 2% 3% 5% 2% 4% 5% 4% Passiv medlem 3% 5% 2% 5% 5% 4% 4% 5% 4% Ej medlem 92% 92% 95% 92% 89% 93% 93% 90% 92% Vet ej 1% 1% 1% 0% 1% 2% 0% 1% 1% Aktiv medlem 18% 14% 8% 12% 23% 13% 14% 19% 16% Passiv medlem 10% 10% 7% 11% 12% 9% 9% 12% 10% Ej medlem 71% 75% 84% 77% 65% 76% 77% 69% 73% De flesta svenska medborgare är passiva medlemmar, snarare än aktiva medlemmar i de fall då de är medlemmar i olika föreningar och organisationer. De mest populära typerna av föreningar är idrottseller friluftsförening, hjälporganisationer, kultur- och fackföreningar. De mindre populära organisationerna är miljöorganisationer, stödgrupper och politiska partier. Den enda skillnad mellan män och kvinnor som kan noteras är det faktum att kvinnor i större utsträckning än män är såväl passiv som aktiv medlem. De yngre är i betydligt lägre utsträckning aktiva medlemmar i religiösa församlingar, hjälporganisationer och fackförbund än vad de övriga åldersgrupperna är. En annan tydlig skillnad är det faktum att betydligt fler i åldersgruppen över 50 år är aktiva medlemmar i kulturföreningar än vad som är fallet bland personer under 50 år. De personer med högskoleutbildning är i högre utsträckning än personer med lägre utbildningsnivå medlemmar i idrotts- och friluftsföreningar, kulturföreningar, fackföreningar, miljöorganisationer, yrkesföreningar och hjälporganisationer. 15

16 v36 - v44 Grannar v36. Grannar-narkomaner Vill inte ha som granne 75% 74% 79% 76% 70% 73% 79% 70% 74% OK 25% 26% 21% 24% 30% 28% 21% 30% 26% v37. Grannar-annan ras Vill inte ha som granne 4% 1,4% 5% 2% 2% 8% 3% 1% 3% v38. Grannar-AIDSsmittade OK 96% 99% 95% 98% 98% 93% 97% 99% 97% Vill inte ha som granne 7% 5% 10% 5% 5% 8% 8% 4% 6% OK 93% 95% 90% 95% 96% 92% 92% 96% 94% v39. Grannar-invandrare Vill inte ha som granne 5% 2% 7% 2% 2% 9% 4% 1% 3% v40. Grannarhomosexuella v41. Grannar-annan religion OK 95% 98% 93% 98% 98% 91% 96% 99% 97% Vill inte ha som granne 6% 2% 4% 3% 4% 8% 4% 2% 4% OK 94% 98% 96% 97% 96% 92% 96% 98% 96% Vill inte ha som granne 5% 2% 6% 2% 3% 9% 4% 1% 3% OK 95% 98% 94% 98% 97% 91% 96% 99% 97% v42. Grannar-alkoholister Vill inte ha som granne 50% 50% 54% 51% 47% 51% 53% 48% 51% OK 50% 50% 46% 49% 53% 49% 47% 52% 50%

17 v43. Grannar-ogifta sambos Vill inte ha som granne 0% 0% 0% 0% 0% 1% 0% 0% 0% OK 100% 100% 100% 100% 100% 99% 100% 100% 100% v44. Grannar-annat språk Vill inte ha som granne 5% 1% 5% 2% 2% 8% 4% 1% 3% OK 95% 99% 95% 98% 98% 93% 96% 99% 97% Nästan alla svenskar anser att det är okej att ha grannar som är av annan ras, AIDS-smittade, invandrare/arbetare från andra länder, homosexuella, personer med en annan religionsuppfattning, ogifta sambos eller personer som talar ett annat språk. Däremot finns det en något större tveksamhet till att bo granne med narkomaner eller alkoholister. Män är något mer tveksamma till att bo granne med personer av en annan ras, invandrare, personer med en annan religion, personer som talar ett annat språk och homosexuella än vad kvinnor är. När det gäller åldersskillnader så kan man konstatera att unga (18-29 år) är mindre toleranta mot att bo granne med narkomaner, personer av en annan ras, invandrare, personer med en annan religion, personer som talar ett annat språk samt AIDS-smittade än vad äldre är. När det gäller utbildningsnivå kan man se att ju högre utbildningsnivå en person har, desto mer accepterande tenderar han/hon att vara. Detta mönster gäller exempelvis inställningen till att bo granne med personer av en annan ras, invandrare, personer med en annan religion, personer som talar ett annat språk, homosexuella och AIDS-smittade. Däremot finns inte någon skillnad mellan utbildningsnivåerna vad gäller inställningen till att bo granne med ogifta sambos eller alkoholister. 17

18 v45 - v46 Företräde till jobb v45. Jobbföreträde - män Vet ej 0% 1% 0% 0% 0% 2% 0% 0% 0% v46. Jobbföreträde - svenskar Håller med 4% 1% 4% 2% 2% 5% 2% 2% 2% Varken eller 5% 3% 5% 3% 4% 8% 5% 2% 4% Håller inte med 91% 95% 91% 95% 94% 85% 92% 96% 93% Vet ej 0% 1% 1% 1% 0% 1% 1% 0% 1% Håller med 17% 11% 20% 9% 12% 32% 18% 5% 14% Varken eller 10% 12% 12% 9% 12% 15% 14% 7% 11% Håller inte med 73% 77% 66% 81% 76% 52% 67% 87% 75% Om det är ont om arbete anser 93 % av svenskarna att män och kvinnor ska ha samma chanser att få ett arbete, och tar alltså avstånd från påståendet att män bör ha företräde. Däremot är det bara en av fyra som tar avstånd från påståendet att svenskar ska ha företräde till jobb. Det finns en klar skillnad mellan hur män och kvinnor ser på dessa frågor. Män anser generellt sett i större utsträckning än kvinnor att jobbföreträde borde ges till män och till svenskar. Någon skillnad i synen på män och kvinnors rätt till jobb finns inte vad gäller de olika åldersgrupperna. Däremot anser var femte person i åldersgruppen 18 till 29 år att svenskar borde ges företräde till jobb medan motsvarande siffra i de övriga åldersgrupperna är ungefär var tionde person. Bland de personer med endast grundskoleutbildning är det en större andel som håller med om påståendet att män bör ha företräde på arbetsmarknaden framför kvinnor och att svenskar bör ha företräde på arbetsmarknaden framför personer av andra nationaliteter om det är brist på jobb. 18

19 v47 - v48 Jämställdhet och lön v47. Problem kvinnan tjänar mer än män Vet ej 4% 2% 3% 2% 3% 8% 2% 3% 3% Håller med 6% 15% 9% 7% 14% 14% 14% 7% 11% Varken eller 13% 17% 14% 14% 17% 17% 17% 13% 15% Håller inte med 77% 66% 75% 77% 66% 61% 68% 77% 72% v48. Lönearbete avgörande för kvinnas självständighet % 2% 6% 3% 2% 5% 3% 3% 3% Vet ej Håller med 41% 53% 24% 44% 63% 50% 44% 51% 48% Varken eller 19% 16% 24% 18% 13% 16% 19% 15% 17% Håller inte med 36% 30% 46% 36% 23% 29% 34% 32% 32% Ungefär sju av tio svenskar uppger att de inte ser några problem med att kvinnan tjänar mer än mannen i ett förhållande. En av tio uppger dock att de anser det vara ett problem, och övriga svarar varken eller eller vet ej. När det gäller synen på lönearbete och huruvida det är viktigt med avseende på kvinnors självständighet så menar nästan hälften av svenskarna att så är fallet medan nästan var tredje person menar att det inte är så. Det finns också tydliga könsskillnader i dessa uppfattningar. Kvinnor är mer benägna att hålla med om att det skulle vara ett problem om mannen tjänade mindre (ungefär 15 %) än vad män är (ungefär 6 %). Det är också betydligt vanligare att kvinnor anser det vara viktigt med lönearbete för kvinnors självständighet än att män anser det. Bland kvinnorna instämmer ungefär 41 %, medan motsvarande siffra bland männen är 53 %. Det är främst bland de äldre som det anses vara problematiskt om kvinnan tjänar mer än mannen. Det är också den gruppen, över 50 år, som uppvisar det starkaste stödet för att kvinnor bör lönearbeta för att vara självständiga, medan de under 29 år är de mest tvivlande på att det skulle vara viktigt. Dessutom kan man konstatera att det är betydligt mindre vanligt att anse att det vore ett bekymmer om kvinnan tjänar mer än mannen bland de universitetsutbildade (ungefär 7 %) än vad som är fallet i de övriga utbildningsnivåerna (ungefär 14 %). Någon skillnad kan man däremot inte se mellan olika utbildningningsnivå när det gäller lönearbetets betydelse för kvinnors självständighet. 19

20 v49 - v50 Jämställdhet och barn v49. Viktigt göra föräldrar stolta v50. Barn åsidosatts om mamman arbetar Vet ej 2% 1% 1% 1% 1% 2% 1% 1% 1% Håller absolut med 13% 19% 22% 15% 14% 24% 20% 10% 16% Håller med 46% 45% 43% 40% 50% 48% 43% 47% 46% Håller inte med 34% 30% 30% 37% 30% 23% 30% 36% 32% Håller absolut inte med 5% 6% 4% 7% 5% 3% 6% 6% 6% % 4% 7% 2% 3% 9% 4% 2% 4% Vet ej Håller absolut med 5% 5% 5% 6% 4% 6% 5% 4% 5% Håller med 27% 21% 15% 22% 30% 28% 28% 18% 24% Håller inte med 47% 50% 48% 50% 49% 48% 46% 52% 49% Håller absolut inte med 18% 21% 26% 20% 15% 9% 17% 24% 19% Mer än sex av tio anser att det är viktigt att göra föräldrarna stolta och ungefär 30 % håller absolut med om att barnen åsidosätts om mamman arbetar. Någon klar skillnad finns inte mellan män och kvinnor i synen på huruvida man bör sträva efter att göra sina föräldrar stolta eller om det är så att barnen åsidosätts om mamman arbetar. Däremot finns en åldersskillnad. Av de mellan 18 och 29 år så anser 22 % att det absolut är viktigt att göra sina föräldrar stolta medan motsvarande siffra för de övriga åldersgrupperna är 15 % respektive 14 %. När det gäller huruvida barnen drabbas om mamman arbetar så är de yngre betydligt mer skeptiska (26 %) till att så skulle vara fallet än vad de äldre (15 %) är. Det är även en klar skillnad i inställning beroende på vilken utbildningsnivå man har. Ju mer välutbildad man är desto mindre viktigt tycks man anse det vara att göra sina föräldrar stolta. Man kan också se att det är de lågutbildade som i högre utsträckning anser att barnen åsidosätts om deras mamma arbetar. 20

21 v51 - v54 Jämställdhet och karriär v51. Män bättre politiska ledare än kvinnor v52. Hög utbildning viktigare för pojkar v53. Män bättre företagsledare än kvinnor v54. Hemma fru lika bra som lönearbete Vet ej 5% 2% 7% 3% 2% 6% 4% 2% 3% Håller absolut med 5% 2% 4% 2% 3% 9% 4% 1% 3% Håller med 8% 7% 11% 3% 8% 8% 10% 5% 7% Håller inte med 42% 40% 40% 38% 44% 42% 42% 40% 41% Håller absolut inte med 41% 49% 39% 54% 43% 36% 40% 52% 45% Vet ej 1% 0,2% 2% 0% 1% 2% 1% 0% 1% Håller absolut med 1% 0% 2% 0% 1% 1% 1% 0% 1% Håller med 3% 1% 2% 1% 2% 0% 3% 1% 2% Håller inte med 42% 35% 31% 34% 44% 46% 42% 33% 39% Håller absolut inte med 53% 63% 63% 64% 53% 52% 53% 65% 58% Vet ej 3% 1% 3% 1% 1% 3% 2% 1% 2% Håller absolut med 2% 0% 2% 1% 1% 4% 2% 0% 1% Håller med 8% 6% 8% 5% 7% 7% 9% 4% 7% Håller inte med 46% 37% 39% 38% 44% 45% 42% 39% 41% Håller absolut inte med 41% 57% 48% 56% 47% 41% 45% 56% 50% Vet ej 22% 7% 20% 17% 8% 19% 13% 14% 14% Håller absolut med 6% 9% 7% 8% 7% 8% 8% 7% 8% Håller med 25% 29% 18% 26% 33% 31% 26% 27% 27% Håller inte med 39% 40% 38% 38% 42% 32% 40% 41% 40% Håller absolut inte med 8% 16% 17% 11% 10% 10% 14% 11% 12%

22 Var tionde svensk anser att män är bättre politiska ledare än kvinnor och nästan lika många (8 %) menar att män är bättre företagsledare än vad kvinnor är. Däremot är det bara cirka tre procent som menar att hög utbildning är viktigare för pojkar än för flickor. När det gäller synen på jämställdhet och karriär finns det tydliga skillnader mellan män och kvinnor. Det är vanligare att män anser att män är bättre politiska ledare än kvinnor, och detsamma gäller för synen på företagsledare. Män anser också i större utsträckning än kvinnor att högre utbildning är viktigare för pojkar än flickor. Däremot är det kvinnor som tenderar att hålla med om påståendet att vara hemmafru är lika bra som att ha ett lönearbete. I åldersgruppen år är det betydligt vanligare att anse att män är bättre politiska ledare än vad som är fallet i de övriga åldersgrupperna. Det är också de yngre som anser det vara viktigare för pojkar än flickor med en hög utbildning. När det gäller att värdera positionen som hemmafru så är det framförallt de unga som menar att det inte är lika bra som att ha ett lönearbete. Även utbildningsnivå samvarierar med synen på jämställdhet och karriär. Ju högre utbildning desto mer tenderar man att ta avstånd från påståendet att män är bättre politiska ledare eller företagsledare än kvinnor. v55-v56 Frihet och tillit till andra personer v55. Upplevd frihet styra sitt liv Vet ej 1% 0% 1% 0% 1% 3% 0% 0% 1% Ingen alls 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% % 0% 0% 0% 0% 2% 0% 0% 0% % 1% 2% 0% 2% 2% 2% 1% 2% % 1% 2% 4% 1% 1% 3% 1% 2% % 8% 9% 7% 9% 17% 9% 6% 9% % 9% 11% 9% 8% 13% 10% 8% 9% % 21% 22% 17% 21% 20% 20% 20% 20% % 25% 24% 29% 26% 19% 22% 32% 26% % 13% 9% 14% 13% 7% 12% 14% 12% En hel del 18% 21% 21% 19% 19% 18% 20% 19% 19%

23 v56. Andra untnyttjar eller är ärliga Vet ej 1% 1% 2% 2% 1% 1% 2% 1% 1% De skulle försöka utnyttja mig 2% 3% 7% 1% 1% 4% 3% 1% 2% % 1% 2% 1% 1% 4% 1% 1% 1% % 3% 5% 4% 3% 3% 4% 4% 4% % 3% 3% 4% 4% 8% 5% 1% 4% % 14% 23% 11% 11% 23% 15% 11% 14% % 10% 11% 11% 9% 13% 10% 9% 10% % 17% 17% 20% 15% 14% 17% 18% 17% % 26% 16% 27% 31% 18% 24% 31% 27% % 12% 6% 12% 13% 4% 8% 14% 11% De skulle försöka vara ärliga 9% 10% 8% 8% 12% 9% 11% 8% 10% Den allmänna uppfattningen i Sverige är att man upplever sig ha ganska stora möjligheter att styra sitt liv och att man kan lita på andra personer. Någon skillnad i denna uppfattning mellan män och kvinnor tycks inte finnas. En åldersskillnad finns dock vad gäller i vilken utsträckning man anser sig kunna lita på andra människor. De yngre är mer skeptiska och tveksamma till att lita på andra. Man kan även konstatera att de äldre upplever sig ha en större möjlighet att påverka sina liv än vad som är fallet med de yngre. De yngre är också betydligt mindre övertygade om att man kan lita på andra personer. 23

24 v57-v58 Civilstånd och antal barn v57. Civilstånd Vet ej 1% 1% 3% 0% 0% 1% 1% 1% 1% Gift 44% 39% 6% 42% 60% 35% 35% 50% 42% Sambo 18% 17% 23% 24% 11% 15% 16% 19% 17% Skild 5% 7% 1% 4% 10% 10% 5% 6% 6% Särbo 4% 6% 12% 3% 2% 3% 7% 4% 5% Änka/änkling 3% 7% 1% 0% 10% 11% 5% 3% 5% Ensamstående 27% 23% 55% 27% 8% 25% 31% 19% 25% v58. Antal barn Inga barn 39% 34% 87% 31% 12% 37% 43% 28% 36% Ett barn 15% 16% 9% 19% 17% 12% 14% 18% 16% Två barn 28% 33% 3% 33% 43% 28% 28% 34% 31% Tre barn 14% 12% 0% 12% 21% 19% 10% 15% 13% Fyra barn 4% 4% 0% 4% 6% 3% 5% 4% 4% Fem barn 1% 1% 0% 1% 1% 1% 1% 1% 1% Sex barn 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Sju barn 0% 0% 0% 0% 0% 2% 0% 0% 0% Åtta barn elle mer 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Fyra av tio svenskar är gifta och var fjärde person är ensamstående. De allra flesta har inga barn, och mycket få har fler än tre barn. En större andel av männen än av kvinnorna är gifta och en större andel av kvinnorna är särbo eller änka/änkling. Det är betydligt mer ovanligt att vara gift i åldersgruppen år än vad som är fallet i de övriga åldersgrupperna. Det är också betydligt ovanligare i den äldre åldersgruppen, över 50 år, att vara sambo (men alltså ogift). Att vara särbo är betydligt vanligare bland yngre personer, medan andelen skilda ökar med åldern. Att vara änka eller änkling är också betydligt vanligare bland personer över 50 24

25 år än bland de under 50 år. Att ha ett eller flera barn är betydligt vanligare bland de äldre än bland de som tillhör åldersgruppen år. Att vara gift eller sambo är vanligare bland de personer som har högskoleutbildning än bland övriga medan det är ovanligare att vara ensamstående som högutbildad. v59 Nöjd med ekonomin v59. Hur nöjd med ekonomin Vet ej 0% 0% 1% 0% 0% 0% 1% 0% 0% Helt och hållet missnöjd 3% 4% 7% 4% 1% 5% 4% 3% 4% % 3% 4% 2% 1% 3% 3% 1% 2% % 5% 5% 4% 4% 7% 3% 4% 4% % 5% 10% 6% 4% 11% 6% 4% 5% % 9% 14% 11% 6% 13% 10% 8% 9% % 10% 11% 10% 6% 11% 10% 7% 9% % 16% 16% 19% 14% 14% 15% 17% 16% % 18% 13% 23% 22% 13% 19% 22% 20% % 12% 7% 12% 17% 8% 12% 15% 13% Helt och hållet nöjd 19% 18% 13% 10% 26% 16% 16% 21% 18% De flesta svenskar anser sig vara ganska nöjda med ekonomin. Mer än hälften av de svarande svarar 8, 9 eller 10 då de får gradera hur nöjda de är med ekonomin. Samtidigt svarar ungefär var tionde person 1, 2 eller 3 vilket tyder på ett stort missnöje med den ekonomiska situationen. Det tycks finnas en viss skillnad mellan män och kvinnors syn på den ekonomiska situationen på så vis att män uppger sig vara mer nöjda än vad kvinnor gör. Den mest missnöjda åldersgruppen är år medan åldersgruppen över 50 år är de som är mest nöjda med den ekonomiska situationen. De som endast har grundskoleutbildning är mer missnöjda med sin ekonomiska situation än vad mer välutbildade personer är. De mest nöjda är de personer som har högskoleutbildning. 25

26 v60-v61 Viktiga mål för samhället 1 v60. Samhällsmål 1 - viktigast Samhällsmål 1 - näst viktigast Vet ej 1% 1% 2% 1% 1% 1% 0% 2% 1% Hög ekonomisk tillväxt 61% 60% 57% 65% 60% 54% 62% 61% 61% Säkra ett starkt svenskt försvar 3% 2% 5% 2% 2% 6% 4% 1% 3% Ge folk mer att säga till om på jobbet % 31% 31% 28% 32% 33% 30% 31% 30% Göra stad och landskap vackrare 5% 5% 5% 5% 5% 7% 4% 6% 5% Vet ej 1% 1% 2% 1% 2% 1% 2% 1% 1% Hög ekonomisk tillväxt 23% 23% 28% 21% 22% 34% 23% 20% 23% Säkra ett starkt svenskt försvar 11% 11% 14% 9% 11% 13% 13% 9% 11% Ge folk mer att säga till om på jobbet 38% 42% 34% 44% 41% 33% 42% 41% 40% Göra stad och landskap vackrare 27% 23% 23% 26% 24% 20% 20% 30% 25% De flesta svenskar anser det vara viktigast, av de fyra alternativen ovan, att främja hög ekonomisk tillväxt (60 %) medan att stärka försvaret (3 %) och att göra stad och landskap vackrare (5 %) är mål som desto färre anser vara högst prioriterade. Att ge folk mer att säga till om på jobbet anses av nästan var tredje person vara det viktigaste målet. När det gäller det näst viktigaste målet är mer att säga till om på jobbet det vanligaste svaret. Någon skillnad i dessa svar mellan män och kvinnor tycks inte finnas. Den yngre åldersgruppen anser i högre utsträckning att det är viktigt att säkra ett starkt svenskt försvar, ungefär 5 % uppger detta. Motsvarande siffra för övriga åldersgrupper är 2 %. Det finns tydliga samvariationer mellan utbildningsnivå och prioriteringar av dessa fyra samhällsmål. Exempelvis är det betydligt ovanligare att personer med högskoleutbildning anser det viktigast att satsa på ett starkt svenskt försvar medan personer med endast grundskoleutbildning inte är lika starka anhängare av att satsa på hög ekonomisk tillväxt. 26

27 v62-v63 Viktiga mål för samhället 2 v62. Samhällsmål 2 - viktigast Vet ej 1% 1% 2% 1% 0% 2% 1% 1% 1% Upprätthålla ordning i samhället 28% 35% 29% 29% 35% 40% 35% 26% 32% Ge folk mer röst vid samhällsbeslut 22% 22% 19% 22% 24% 23% 23% 21% 22% v63. Samhällsmål 2 näst viktigast Bekämpa prisökningar 5% 4% 6% 5% 4% 6% 7% 2% 5% Skydda yttrandefriheten 44% 38% 44% 44% 38% 29% 34% 51% 41% Vet ej 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% Upprätthålla ordning i samhället 30% 27% 26% 29% 29% 23% 28% 30% 28% Ge folk mer röst vid samhällsbeslut 31% 34% 30% 30% 35% 28% 30% 36% 33% Bekämpa prisökningar 11% 11% 18% 9% 8% 20% 13% 6% 11% Skydda yttrandefriheten 28% 28% 25% 31% 28% 28% 28% 28% 28% Att skydda yttrandefriheten anser fyra av tio svenskar vara det viktigaste målet av de fyra ovan. Nästan var tredje uppger att upprätthålla ordningen i samhället och nästan en fjärdedel svarar att ge folk mer att säga till om vid viktiga samhällsbeslut är det viktigaste samhällsmålet. Däremot är det inte mer än 4 % som menar att bekämpa prisökningar är det viktigaste. Det näst viktigaste samhällsmålet är att ge folk mer att säga till om följt av att upprätthålla ordningen och att skydda yttrandefriheten. Några skillnader i dessa svar mellan män och kvinnor tycks inte finnas. Ju äldre man är desto viktigare tycks man anse att det är att upprätthålla ordningen i samhället samt att ge folk mer att säga till om. Däremot anser de äldre åldersgrupperna inte att det är lika angeläget att bekämpa prisökningar och skydda yttrandefriheten som de yngre. Att anse att det näst viktigaste problemet är att bekämpa prisökningar är betydligt vanligare bland de yngre än bland de över 30 år. Ju högre utbildningsnivå en person har desto troligare tycks det vara att han/hon anser att värnandet av yttrandefriheten är det allra viktigaste. De övriga målen är dock vanligare svar bland de med grundskole- eller gymnasieutbildning. 27

28 v64-v65 Viktiga mål för samhället 3 v64. Samhällsmål 3 - viktigast Vet ej 0% 1% 1% 1% 0% 2% 0% 1% 0% v65. Samhällsmål 3 - näst viktigast Skapa en stabil ekonomi 44% 41% 42% 45% 41% 30% 45% 42% 43% Skapa ett mindre opersonligt samhälle % 28% 23% 30% 27% 23% 24% 30% 27% Idéer bör vara viktigare än pengar 16% 11% 12% 12% 14% 13% 10% 16% 13% Kampen mot kriminalitet 15% 20% 23% 13% 17% 32% 20% 11% 17% Vet ej 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% Skapa en stabil ekonomi 22% 24% 23% 21% 24% 36% 23% 20% 23% Skapa ett mindre opersonligt samhälle 25% 29% 28% 25% 28% 26% 23% 31% 27% Idéer bör vara viktigare än pengar 22% 21% 21% 26% 19% 13% 19% 25% 21% Kampen mot kriminalitet 30% 25% 28% 27% 28% 24% 34% 23% 28% Av de fyra alternativen ovan anser de flesta svenskar att det viktigaste är att skapa en stabil ekonomi (43 %). Därefter följer en utveckling mot ett mindre opersonligt och ett mer mänskligt samhälle (27 %), kampen mot kriminalitet (17 %) samt en utveckling mot ett samhälle där idéer är viktigare än pengar (13 %). Män och kvinnor svarar i ungefär lika hög utsträckning att det viktigaste samhällsmålet är en stabil ekonomi och ett mer mänskligt samhälle. Däremot tycks män anse att ett samhälle där idéer är viktigare än pengar är ett viktigare mål än vad kvinnor anser samtidigt som det omvända gäller för kampen mot kriminalitet. De unga anser i lägre utsträckning att det är viktigt att skapa ett mindre opersonligt och ett mer mänskligt samhälle än vad personer i övriga åldersgrupper gör. De personer som endast har en grundskoleutbildning anser i betydligt lägre grad än de med högre utbildningsnivå att det är viktigt att skapa en stabil ekonomi, däremot anser man kampen mot kriminalitet vara betydligt viktigare. 28

29 v66 Villig att försvara landet vid krig v66. Villig att försvara landet vid krig Vet ej 5% 9% 11% 8% 4% 5% 5% 9% 7% Ja 77% 65% 52% 67% 83% 66% 70% 72% 71% Nej 19% 26% 37% 25% 13% 28% 25% 19% 23% Sju av tio svenskar är beredda att försvara sitt land vid händelse av krig. Det är en större andel av männen (77 %) som är beredda att delta i krig för att försvara landet än andelen kvinnor (65 %). Ju äldre man är desto troligare tycks det vara att man är beredd att gå ut i krig för att försvara sitt land. Medan ungefär varannan person mellan 18 och 28 år är beredda att göra detta är motsvarande andel mer än fyra av fem bland de över 50 år. Ju högre utbildningsnivå desto troligare tycks det vara att man är beredd att försvara sitt land genom att delta i krig. v67-v69 Framtida förändringar v67. Framtida förändring - arbetets betydelse minskar Vet ej 4% 4% 6% 3% 3% 9% 4% 3% 4% Bra 46% 45% 46% 58% 38% 31% 42% 53% 46% Spelar ingen roll 14% 14% 19% 14% 12% 18% 15% 13% 14% Dåligt 36% 37% 29% 25% 47% 43% 40% 31% 36%

30 v68. Framtida förändring - mer teknologisk utveckling v69. Framtida förändring - större respekt för auktoriteter Vet ej 3% 5% 6% 3% 3% 7% 3% 4% 3% Bra 54% 40% 52% 42% 46% 49% 52% 42% 47% Spelar ingen roll 28% 33% 31% 36% 28% 28% 29% 33% 31% Dåligt 16% 22% 12% 19% 23% 16% 17% 22% 19% Vet ej 3% 8% 10% 5% 4% 15% 4% 4% 5% Bra 22% 22% 30% 18% 21% 23% 28% 16% 22% Spelar ingen roll 22% 21% 30% 22% 16% 27% 24% 18% 21% Dåligt 53% 49% 31% 55% 60% 35% 44% 63% 52% Ungefär 46 % av svenskarna anser att det skulle vara bra om arbetets betydelse skulle minska i framtiden, att jämföra med 36 % som skulle tycka att det skulle vara dåligt. Det är även fler som tycker att det skulle vara bra om man betonade den teknologiska utvecklingen mer i framtiden (47 %) än som tycker att det skulle vara dåligt (19 %). Däremot är det fler som tycker att det skulle vara dåligt om vi i framtiden fick större respekt för auktoriteter (52 %) än som tycker att det skulle vara bra (22 %). Män anser i högre utsträckning än kvinnor att det vore bra att i framtiden fokusera mer på den teknologiska utvecklingen. De över 50 år anser i högre utsträckning än de under 50 år att det vore dåligt om arbetets betydelse skulle komma att minska i framtiden. De äldre anser också i högre utsträckning att det skulle vara dåligt om det i framtiden fokuseras mer på den teknologiska utvecklingen. Det är också de äldre som tycker det skulle vara dåligt om respekten för auktoriteter i framtiden ökar. Personer med högre utbildning tycks vara mer positiva till en utveckling där arbetets betydelse minskar. Det är också de välutbildade som i högst utsträckning anser att det vore dåligt om fokus i framtiden allt mer kommer att ligga på den teknologiska utvecklingen och att auktoriteter respekteras allt mer. 30

31 v70-79 Personlighet v70. Personlighet - idéer och kreativitet Vet ej 1% 1% 2% 2% 0% 3% 1% 1% 1% Mycket lika mig 26% 24% 30% 28% 20% 22% 24% 26% 25% Lika mig 27% 27% 26% 25% 28% 23% 26% 28% 27% Delvis lika mig 31% 30% 27% 29% 33% 26% 32% 31% 31% Lite lika mig 10% 11% 9% 10% 11% 13% 11% 9% 10% Inte lika mig 4% 7% 4% 6% 6% 9% 5% 5% 5% Inte alls lika mig 1% 1% 1% 1% 1% 4% 1% 0% 1% v71. Personlighet - viktigt vara rik Vet ej 0% 1% 1% 0% 0% 1% 0% 0% 0% v72. Personlighet - viktigt vara trygg Mycket lika mig 3% 2% 7% 1% 0% 2% 4% 1% 2% Lika mig 7% 3% 8% 5% 3% 10% 5% 3% 4% Delvis lika mig 15% 12% 20% 14% 10% 15% 15% 12% 14% Lite lika mig 20% 18% 19% 21% 17% 12% 15% 24% 19% Inte lika mig 34% 35% 26% 34% 40% 32% 35% 36% 35% Inte alls lika mig 22% 30% 19% 26% 30% 29% 26% 25% 26% Vet ej 1% 1% 1% 1% 0% 2% 0% 1% 1% Mycket lika mig 15% 23% 21% 15% 20% 25% 22% 14% 19% Lika mig 29% 29% 25% 29% 31% 32% 31% 26% 29% Delvis lika mig 26% 24% 27% 26% 23% 15% 23% 28% 25% Lite lika mig 16% 15% 14% 17% 15% 18% 12% 19% 16% Inte lika mig 11% 8% 8% 12% 9% 5% 9% 10% 9% Inte alls lika mig 3% 2% 4% 2% 2% 3% 3% 2% 3%