TRAPPAN UR ETT GENUS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPERSPEKTIV. Utvärderingsrapport nr 1 Mars 2005 Av: Lisa Lindén på uppdrag av projekt TRAPPAN

Transkript

1 TRAPPAN UR ETT GENUS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPERSPEKTIV Utvärderingsrapport nr 1 Mars 2005 Av: Lisa Lindén på uppdrag av projekt TRAPPAN

2 FÖRORD... 4 SAMMANFATTNING INLEDNING BAKGRUND OCH ORGANISATION ORGANISATION JÄMSTÄLLDHETSMÅL INFORMATIONSSPRIDNING RAPPORTENS UTGÅNGSPUNKTER MATERIAL OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Enkäter Intervjuer Metod UTVÄRDERARENS ROLL GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET INOM SCENKONSTEN TRAPPANS SAMHÄLLSKONTEXT JÄMO OCH KULTUREN FILM KOMMITTÉN FÖR JÄMSTÄLLD SCENKONST ARBETSVILLKOR - FAN SKALL VARA SKÅDESPELERSKA GENUSPROJEKTET GENUS PÅ SCEN KURSER OCH ÖVRIG VERKSAMHET KURSER OCH KURSLEDARE HÖSTEN KURSDELTAGARE HÖSTEN SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄTER OCH INTERVJUER GENUS I KONSTNÄREN OCH SAMTIDEN Förväntningar på kursen Sammanfattning och analys - Konstnären och samtiden GENUS I MENTAL TRÄNING Förväntningar på kursen Sammanfattning och analys - Mental träning GENUS I CLOWN OCH COMMÉDIA Förväntningar på kursen Sammanfattning och analys Clown och Commédia GENUS I RELAXATION IN ACTION Förväntningar på kursen Sammanfattning och analys - Relaxation in action GENUS I ATT MARKNADSFÖRA SIG SJÄLV OCH SITT PROJEKT Förväntningar på kursen Sammanfattning och analys - Att marknadsföra sig själv och sitt projekt GENUS I TALGESTALTNING Förväntningar på kursen Sammanfattning och analys - Talgestaltning GENUS I FILMSKÅDESPELERI Förväntningar på kursen Sammanfattning och analys - Filmskådespeleri FLER ORD FRÅN KURSLEDARNA

3 8.1 KONKRETA EFFEKTER ÖKAD MEDVETENHET UTBILDNING FÖR UTBILDARNA? TRAPPAN SOM JÄMSTÄLLDHETSPROJEKT NÄTVERK KURSLEDARNA OM TRAPPANS MÅL ÖVERGRIPANDE OM ENKÄTER OCH INTERVJUER HUR MAN LÄSER EN DRAMATISK TEXT UR ETT GENUSPERSPEKTIV VARIERA MERA KURSMATERIAL KURSENS UTGÅNGSPUNKTER DISKUSSIONER EFTER UPPSÄTTNINGARNA VART ÄR KURSEN PÅ VÄG? ARBETSMETODER I TEXTANALYS OCH PRAKTIK GENUS + KONSTNÄRLIGHET = SANT? OFFENTLIG REDOVISNING KURSDELTAGARNAS RÖSTER I ENKÄTSVAREN Förväntningar SLUTSAMMANFATTNING OCH KOMMENTARER RESULTAT AV ENKÄT FRÅN LEDNINGSGRUPPEN SHOWCASE MED GENUSPERSPEKTIV SAMMANFATTADE ERFARENHETER OCH RESULTAT PROJEKTETS RIKTNING SLUTDISKUSSION ATT VARA MÄNNISKA ISTÄLLET FÖR KÖN FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE INFÖR NÄSTA RAPPORT REFERENSER BILAGA 1. INTERVJUFORMULÄR KURSLEDARE HÖSTEN BILAGA 2. ENKÄT TILL KURSDELTAGARE (INNAN) HÖSTEN BILAGA 3. ENKÄT TILL KURSDELTAGARE (EFTER) HÖSTEN BILAGA 4. ENKÄT TILL LEDNINGSGRUPPEN HÖSTEN BILAGA 5. TRAPPAN SOM JÄMSTÄLLDHETSPROJEKT - PM

4 Förord Jag har arbetat aktivt med jämställdhetsfrågor inom Teaterförbundet sedan Till en början fnissades det en hel del när frågor om genus och jämställdhet inom scenkonsten kom på tal. Vi sysslar faktiskt med konst och det är den konstnärliga kvalitén och inga lagar och annat tjafs som styr våra val var en vanlig kommentar. Efter sekelskiftet har det hänt väldigt mycket och nu går det fort. De flesta verksamheter i branschen har nu insett vikten av att bedriva ett jämställdhetsarbete. Förarbetena till Trappan visade tydligt att vi måste integrera jämställdhets och genusfrågorna i ett kompetensutvecklingsarbete. ESF-rådets särskilda medel för jämställdhetsprojekt blev vår möjlighet till att skapa en plattform för en fördjupad diskussion kring dessa frågor inom hela branschen i Västra Götalands-regionen. Jag vill också rikta ett stort tack till alla andra finansiärer, Arbetsförmedlingen Kultur, Göteborgs Universitet, Västra Götalandsregionen, Göteborgs Kommun och regionens institutionsteatrar! Jag vill även tacka alla kursledare och deltagare som tagit denna diskussion på allvar, att ni svarat på enkäter och ställt upp på den målsättning Trappans ledningsgrupp beslutat om. En målsättning som med nödvändighet varit övergripande och inte särkilt konkret formulerad eftersom vi inte riktigt visste hur man gör för att applicera ett genus- och jämställdhetsperspektiv på det konstnärliga arbetet. Ni har bidragit till att vi nu vet litet mer och kan dra slutsatser och lägga förslag på hur vi kan gå vidare. Tack Lisa Lindén som gjort enkäter och intervjuer och som, utifrån dessa och eget deltagande i några av våra kurser, gjort denna rapport. Den visar att de flesta nog kan tänka sig att det går att arbeta med konst och samtidigt ge alla konstnärer, oavsett kön, möjlighet att verka på lika villkor. Det som krävs är i första hand en vilja att reflektera över konstnärens roll i vårt ojämställda samhälle och en tro på att konsten kommer att utvecklas genom en sådan reflekterande hållning. Den senaste föreläsaren på en cafékväll i Trappans regi var dramatikern, skådespelaren och professorn vid Teaterhögskolan i Malmö, Staffan Göthe. Han formulerade det såhär: Som konstnär måste man ge sig själv ett uppdrag, i det uppdraget bör ingå att slå hål på myterna om sexualitet makt och kön. 4

5 Han menade också att vi i branschen håller oss med en genikult, där geniet alltid är en man. Dessa genier kan därmed, i den konstnärliga frihetens namn, besluta utan att behöva bry sig om lagar eller mänskliga rättigheter. Det är vi som ger tillåtelse till detta, alla vi andra. (min anmärkning) Att Trappanprojektet hittills varit så framgångsrikt beror till viss del på lyckliga omständigheter som kan tyckas slumpmässiga, en sådan slump är att Lisa Lindén knutits till oss. Lisa, som är fil kand. i genusvetenskap och haft egen firma med många konsultuppdrag som till exempel att utvärdera Länsarbetsnämnden i Västra Götalands läns Mainstreamingprojekt/mångfaldsarbete , gjorde praktik vid Regionteatern Blekinge Kronoberg. Hon träffade där regissören Karin Enberg som skulle bli kursledare i Trappans kurs Pjäsläsning ur genusperspektiv. Karin föreslog att Trappan skulle ta kontakt med Lisa, som har ett specifikt intresse för dramaturgi. Lisas kunskaper i genusvetenskap parat med hennes kunskaper om och intresse för scenkonsten är en lycklig kombination som starkt bidragit till vårt arbete med genus och jämställdhetsfrågor inom projekt Trappan. Mycket återstår att göra, men vi är på väg, på god väg. Ulla Svedin ordförande 5

6 Sammanfattning TRAPPAN är ett jämställdhetsprojekt inom EU Växtkraft Mål 3, Europeiska Socialfonden, vars huvudverksamhet är att erbjuda scenartister i Västra Götalandsregionen tillgång till olika kurser som led i en kompetensutveckling. Projektet startade formellt i september Huvudman för projektet är TeaterAlliansen 1. I de förundersökningar som gjorts till TRAPPAN har bland annat den ojämställda arbetsmarknaden för scenartister kartlagts och beskrivits. I samband med att kursledare under våren/sommaren 2004, engagerades till TRAPPAN så ombads de att specifikt tänka kring genus- och jämställdhetsfrågor under sina kurser. Detta beror på att scenkonsten som bransch har konstaterats ojämställd på flera punkter och områden. TRAPPANS ordförande Ulla Svedin beskriver i TRAPPAN som jämställdhetsprojekt PM (bilaga 5 i föreliggande rapport) bland annat en arbetssituation där villkoren för kvinnliga skådespelare är sämre och konkurrensen om jobb är hårdare i jämförelse med manliga kollegor. Chefer och konstnärliga ledare inom scenkonstområdet är i mycket stor utsträckning män. Bland de fria teatergrupperna är det mer jämnt fördelat, men fortfarande en övervikt av män. Det fria dansområdet skiljer sig, där finns många koreografer och ledare för fria dansgrupper som är kvinnor. Män erbjuds fler, större och mer mångfacetterade roller än kvinnor. Ibland slås kvinnor delvis eller helt ut från arbetsmarknaden redan vid 35 års ålder, samtidigt som männen i samma ålder kan se fram emot bättre och mer komplicerade rolluppgifter. 2 Under hösten 2004 har TRAPPAN genomfört två föreläsningsserier, sju långa kurser (1-3 veckor) och två korta helgkurser samt två drop-in kurser. Sammanlagt har trettiotre kursledare/föredragshållare varit inblandade/aktiva under hösten Tre cafékvällar har arrangerats varav en handlat specifikt om genusperspektiv inom filmen. En av de längre kurserna har haft som huvudtema att analysera manus och uppsättningar ur ett genusperspektiv. Under våren 2005 kommer Showcase med genusperspektiv 3 att genomföras vilket kan ses som en fortsättning på ovan nämnda kurs. 1 TeaterAlliansen är ett bolag som ger yrkesverksamma frilansande skådespelare en grundanställning. Bolaget har statligt bidrag för sin verksamhet och har som uppdrag att på det offentligt stödda teaterområdet utveckla en ny anställningsform, som minskar skillnaderna mellan fast anställning och frilansanställning. Förutom att ge de anställda skådespelarna en kontinuerlig arbetsplatstillhörighet har TeaterAlliansen vidareutbildning och artistförmedling som huvuduppgifter. Uppgifterna är hämtade från TeaterAlliansens hemsida där det också går att läsa mer och se vilka skådespelare som är anställda. 2 Se bland annat i TRAPPAN som ett jämställdhetsprojekt. Bilaga 5. 3 Läs om Showcase med genusperspektiv i kapitel 12 i rapporten. 6

7 Utvärderingen och rapporten Utvärderingen ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv har pågått sedan september 2004 och syftar i stort till att följa och dokumentera TRAPPAN ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. I nuläget har utvärderingsarbetet delvis handlat om att undersöka hur kursledare och kursdeltagare uppfattat att ett genusperspektiv har applicerats på kurserna. Koncentrationen har också legat på att följa och ta till vara erfarenheter som gjorts på kursen Att läsa en dramatisk text ur ett genusperspektiv. Utvärderingens material bygger bland annat på 151 enkätsvar från kursdeltagare och 11 intervjuer med kursledare. Resultat i urval I rapporten visar utvärderingens resultat att ungefär hälften av de intervjuade kursledarna tror att deras medvetenhet kring frågorna har ökat, eller till viss del ökat, på grund av att de ombads tänka kring genus och jämställdhet. Däremot upplever inte kursledarna i så hög grad att det fått några konkreta effekter på kursplaneringen. I princip alla intervjuade kursledare tror att deras kurser på lång sikt kan ha en bidragande effekt till att TRAPPANS mål, att bidra till en utveckling som inte främjar att könsroller konserveras på scener, kan uppnås. Flera kursdeltagare nämner att de upplevt att grupperna haft ett tillåtande klimat och att kursledare behandlat alla lika på ett positivt sätt, oberoende av kön. En del kursdeltagare har ansett att genus och/eller jämställdhet inte haft med kurserna att göra. Resultat från kursen Att läsa en dramatisk text ur ett genusperspektiv är att kursdeltagarna antingen upplever sig ha blivit stärkta i det de redan visste och/eller fått nya kunskaper och argument. Med viss försiktighet kan man säga att en tendens är att det förstnämnda gäller för kvinnor och det sistnämnda för män. Vad det gäller de övriga kurserna så upplever kursdeltagare på Clown och Commedia och Mental träning tydligast att ett genusperspektiv har applicerats på kursen. Projektets riktning Ambitionen med denna rapport har varit att undersöka riktningen på projektet och bland annat svara på frågan: Hur det gått för kursledarna att applicera ett genusperspektiv på sina respektive kurser. Svaret på den frågan är att det gått relativt bra, men att det kan bli mycket bättre. Slutligen kan sägas att det finns en poäng med att behålla en särskild kurs som specifikt riktar in sig på genusperspektiv och jämställdhet, såsom Att läsa en dramatisk text ur ett genusperspektiv under hösten 2004 och Showcase med genusperspektiv våren

8 Detta samtidigt som det är viktigt att arbeta med att applicera genusperspektiv på alla kurser. Som i mycket jämställdhetsarbete så handlar det om en kombination av mainstreaming och säråtgärder. 4 Förslag på fortsatt arbete Undersöka vad kursledare och kursdeltagare menar att ett genusperspektiv är, samt att tillsammans med kursledarna fortsätta att undersöka hur genus- och jämställdhetsperspektivet kan preciseras i kursutbudet. Sträva efter att ha en fortsatt bredd i kursutbudet och att minst en kurs under hösten 2005 tydligt fokuserar på genus- och jämställdhetsfrågor. Arbeta för att öka antalet åhörare på cafékvällarna under 2005 och etablera en mötesplats. Göra en tydlig introduktion till alla kursdeltagare där det framgår att TRAPPAN är ett jämställdhetsprojekt. Sträva efter att behålla en jämn könsfördelning bland kursledare. Arrangera träff/kurs för inblandade kursledare om genus- och jämställdhet. 4 Mainstreaming eller Gender mainstreaming kan översättas med att få in genus i huvudfåran. Det är en strategi som används för att föra in ett genus- och jämställdhetsperspektiv i alla delar av en ordinarie verksamhet/på en ordinarie agenda etc. Denna strategi används både på EU- och regeringsnivå och även inom Västra Götalandsregionen. Säråtgärder kan beskrivas som en strategi för att koncentrera sig på någonting mer utlyft ur sitt sammanhang och att där (enbart) fokusera på ett perspektiv/fråga/ämne etc. Dessa strategier står inte i motsatsförhållande till varandra, utan kan enligt mig med fördel användas parallellt för att nå samma syfte i ett aktivt jämställdhetsarbete. 8

9 1. Inledning TRAPPAN 5 är ett självstyrande kompetensutvecklingsprojekt för högskoleutbildade och/eller yrkesverksamma scenartister. Huvudman för projektet är TeaterAlliansen 6. TRAPPAN är ett unikt samarbete kring fort- och vidareutbildning för musikalartister, skådespelare, dansare, sångare och teatermusiker i Västra Götalandsregionen. Projektet är ett nätverk mellan skola och yrkesliv, arbetstagare, Arbetsförmedlingen Kultur, branschorganisationer, centrumbildningar och myndigheter inom scenkonst samt arbetsgivare inom institutioner, fria grupper, film och TV. Huvudverksamheten är att erbjuda scenartister i Västra Götalandsregionen tillgång till olika kurser som ett led i kompetensutveckling. De första månaderna har varit intensiva på många vis. Sju långa kurser, två föreläsningsserier, två korta helgkurser och två drop-in kurser har genomförts. TRAPPAN är ett jämställdhetsprojekt inom EU Växtkraft Mål 3, Europeiska Socialfonden. I förarbetet har bland annat den ojämställda arbetsmarknaden för scenartister kartlagts och beskrivits. Kvinnliga scenartister har i jämförelse med sina manliga kollegor generellt sätt färre och kortare anställningar, mindre komplexa roller och därmed mindre utvecklande arbetsuppgifter. I förarbetet konstaterades också att frilansande scenartister har sämre möjligheter till kompetensutveckling. 7 Med anledning av den genomförda förstudiens resultat 8 och bland annat Karin Enbergs utredning Fan skall vara skådespelerska 45 + En kartläggning av arbetsmarknaden 2001 för skådespelare, dramatiker, regissörer, 9 så fastslogs det redan i de första kontakterna med ESFrådet att TRAPPAN skulle vara ett jämställdhetsprojekt. När kursledarna engagerades till projektet under våren/sommaren 2004 ombads de att specifikt tänka kring genus- och jämställdhetsfrågor under sina kurser. De fick då också bifogat beskrivningen av Trappan ett jämställdhetsprojekt inom Växtkraft MÅL 3 (se bilaga 5). Tanken var att kursledarna, utan att förändra grundstrukturen eller huvudinnehållet i sina kurser, enligt bästa förmåga skulle applicera ett genusperspektiv på kursen i stort. 5 I fortsättningen står det ibland TRAPPAN och ibland projektet. 6 Se not 1. TeaterAlliansen är ett bolag som ger yrkesverksamma frilansande skådespelare en grundanställning. 7 Läs mer om förarbetet under kapitel 2. På TRAPPANS hemsida finns också förstudien som föregick projektet i sin helhet. 8 Se kapitel 2. 9 Enberg Karin, Fan skall vara skådespelerska 45 + En kartläggning av arbetsmarknaden 2001 för skådespelare, dramatiker, regissörer. Del A Sammanfattning och kommentar och Del B Rapportens siffermaterial, Teaterförbundet, Stockholm (2003). Läs om utredningen under rubriken

10 Sedan september 2004 följs, dokumenteras och utvärderas projekt TRAPPAN ur ett genusoch jämställdhetsperspektiv och det här är den första rapporten i den utvärderingen. Syftet med rapporten är bland annat att sprida dokumentation om TRAPPANS första halvår som ett jämställdhetsprojekt inom EU Växtkraft Mål 3 samt att snabbt kunna tillvarata erfarenheter som gjorts kring dessa frågor. Nästa planerade rapport beräknas vara klar i juni Parallellt med att TRAPPAN utvärderas ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv så sker en övergripande utvärdering som behandlar projektet som helhet och kurserna utifrån innehåll och eventuella förändringar. Den utvärderingen sker bland annat också genom enkäter. I denna rapport behandlas dock bara material som rör ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Dispositionen av den här rapporten bygger på 17 kapitel. En inledande del som består av kapitel 1-5. En andra del, kapitel 6 12, som fokuserar på själva projektet och analysmaterialet samt en tredje del, som består av kapitel och innefattar resultat och det fortsatta arbetet. I kapitel 17 finns referenser och sedan följer bilagor med enkät- och intervjuunderlag samt PM Trappan som ett jämställdhetsprojekt inom Växtkraft MÅL Bakgrund och organisation Initiativet till TRAPPAN togs av Teaterförbundet via Ulla Svedin, skådespelare, ledamot av förbundsstyrelsen och ordförande i Teaterförbundets grupp för jämställdhets- och andra diskrimineringsfrågor, samt ordförande i Svensk Teaterunions Utbildningsutskott. TRAPPAN har sedan drivits gemensamt av flera olika aktörer inom branschen (se nedan). Bakgrunden till TRAPPAN är att Brita Lindgren hösten 2002 gjorde en förstudie till projektet, vilken finns som en rapport och ligger till grund för projektets målsättning. 10 Förstudien bestod bland annat av en enkätundersökning om eventuella kompetensutvecklingsbehov hos scenartister i Västra Götalandsregionen. Redan i det skedet bildades en styrgrupp som följde arbetet. Den styrgruppen kom sedan i utökad form bli TRAPPANS ledningsgrupp. Samtidigt med enkätundersökningen genomfördes intervjuer med företrädare för arbetsgivare (institutioner och frigrupper), centrumbildningar, branschorganisationer för teater, film och TV, Arbetsförmedlingen Kultur, ett flertal utbildningsinstanser, region och kommun. Enkätundersökningen bekostades till största delen av Västra Götalandsregionens kulturnämnd men även Teaterförbundet var med som 10 Rapporten finns på TRAPPANS hemsida. 10

11 finansiär. När förstudien var klar sökte och fick Teaterförbundet bidrag från ESF rådet för att utreda hur alla aktörer skulle kunna samverka inom ramen för TRAPPAN. Utredare var Ida Ivarsson. I januari 2004 fick TRAPPAN ytterligare bidrag från ESF-rådet för att förbereda och bygga upp verksamheten. Ida Ivarsson är sedan januari 2004 projektledare i TRAPPAN. TRAPPAN startade formellt sin verksamhet den 2 september 2004 efter att ESF-rådet den 1 september 2004 beslutade att bevilja ett bidrag med ca kr för ett år framåt. ESFrådet är projektets huvudfinansiär. TRAPPAN har också fått bidrag från Västra Götalandsregionen och Göteborgs kommun. Arbetsförmedlingen Kultur och Göteborgs Universitet, Teaterhögskolan och Filmhögskolan är två stora medfinansiärer genom verksamhet. Övriga samarbetspartners är Borås Stadsteater, Folkteatern Göteborg, GöteborgsOperan, Göteborgs Stadsteater, Västsvenska Teater och Dans, SVT Drama, Film i Väst, Teatercentrum, Danscentrum Väst och Teaterförbundet Organisation TRAPPANS huvudman TeaterAlliansen har det övergripande ansvaret och beslutar om projektets övergripande riktlinjer och innehåll. I TRAPPAN finns en ledningsgrupp i vilken projektets riktlinjer och utveckling diskuteras och förankras. TeaterAlliansen representeras där av projektets ordförande Ulla Svedin. Ledningsgruppen består i sin helhet av fjorton personer som alla representerar viktiga aktörer inom scenkonsten i Västra Götaland. Under hösten 2004 har ledningsgruppen haft två möten och på båda har projektet diskuterats ur ett jämställdhetsperspektiv. Ledningsgruppen inrättar inom sig ett Arbetsutskott (AU) vilket är mer operativt i jämförelse med ledningsgruppen. I utskottet finns en representant från Arbetsförmedlingen Kultur, Universitetet, Film/TV institutionerna, frigrupper, Institutionsteater/Operan. I Arbetsutskottet satt under hösten två män och tre kvinnor, samt projektledningen vilken är kvinnodominerad. Till projektet finns också en konstnärlig referensgrupp som består av utövande artister. Den fungerar som råd- och idégivare. Den konstnärliga referensgruppen informerar och hämtar in synpunkter från scenartister i Västra Götalandsregionen. Projektledningen består av projektledare Ida Ivarsson, ordförande Ulla Svedin samt Mia Bergdahl som är ansvarig för kursverksamheten sedan januari Under hösten 2004 var

12 Ewa Melin ansvarig för kursverksamheten. I februari 2005 anställdes Malin Enberg som producent och praktiskt ansvarig för Showcase med genusperspektiv våren Jämställdhetsmål TRAPPAN är som tidigare nämnts ett jämställdhetsprojekt inom EU Växtkraft Mål 3, Europeiska Socialfonden. Därav finns det jämställdhetsmål knutna till projektets verksamhet. Projekt TRAPPAN har som mål att verka för en utveckling som leder till att det som visas på scen och på film och TV inte skall bidra till att konservera könsrollerna. Vi skall bl.a undersöka pjästexter och gestaltning inom vårt område ur ett genusperspektiv. Det finns en snedfördelning vad gäller vem som får plats på scenen och vem som skriver manus och regisserar. Vi vill via föreläsningar och kurser öka jämställdheten inom scenkonsten och film och TV genom att öka medvetenheten, både vad gäller obalansen på arbetsmarknaden och vad gäller innehållet i det som syns på scenen, i rutan eller på filmduken. Målet är ett utbud som speglar båda könen på ett lika mångfacetterat sätt och ger lika plats åt kvinnor och män, detta till gagn inte bara för de som arbetar i branschen utan framförallt för publiken. (Min kursiv) 13 Projektledningen har i januari 2005 tillsammans med ledningsgruppen brutit ned de övergripande jämställdhetsmålen till delmål år för år. Mål Att initiera forskning kring frågorna. Att initiera diskussioner kring ämnet i alla verksamheter och i branschen som helhet. Att föra ut diskussionen i branschen och sprida kunskap till utövare och arbetsgivare. Att stärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden och att bygga nätverk. Att sprida kunskaperna även utanför landets gränser. Föreliggande rapport visar mer på en riktning i arbetet än svarar på om TRAPPAN nått de uppsatta jämställdhetsmålen. Kommande rapporter kommer mer att innefatta analys kring resultat- och måluppfyllelse. 2.3 Informationsspridning Att föra ut information om TRAPPAN som ett jämställdhetsprojekt är viktigt eftersom syftet då tydliggörs, vilket i sin tur kan förenkla arbetet med att nå de uppsatta målen. I maj 2004 var TRAPPANS hemsida klar. Hemsidan uppdateras kontinuerligt med allmän information. Allmän information går också löpande ut via e-post till dem som anmält sina e-postadresser. De som anmält intresse om information, men som saknar e-post, kan också få det via brevpost. I december 2004 gick ett pappersutskick ut om kursutbudet våren 2005 till alla som anmält sig till TRAPPAN. Det PM om TRAPPAN som jämställdhetsprojekt (bilaga 5) har sedan efter ledningsgruppsmötet den 15 november 2004 funnits i bearbetad version på 12 Läs om Showcase med genusperspektiv i kapitel Under rubriken 8.6 går det att läsa vad de intervjuade kursledarna tror om möjligheten att målet uppnås. 12

13 TRAPPANS hemsida. I december 2004 beskrev jag som utvärderare den fas som mitt arbete då befann sig i på hemsidan. Projektet har presenterats i ett par externa sammanhang. Under våren 2004 höll Ulla Svedin en föredragning om TRAPPAN på ett möte, anordnat av Skådespelaravdelningen inom Teaterförbundet på Teaterhögskolan i Malmö. På mötet deltog Teaterhögskolans rektor, representanter från Arbetsförmedlingen Kultur region Södra samt Skådespelaravdelningens medlemmar. Ulla Svedin har också gjort en föredragning för riksdagsledamot Ingrid Lundberg, Riksdagens utbildningsutskott, om situationen på arbetsmarknaden för scenartister vad gäller jämställdhet och kompetensutveckling. På Teaterdagarna november 2004 på Riksteatern i Hallunda deltog Ida Ivarsson och Ulla Svedin. Ulla Svedin ledde då ett seminarium om kompetensutveckling för scenartister under namnet Livslångt lärande, Ulla Svedin representerade då Teaterförbundet som också anordnat seminariet. I panelen satt representanter för Riksdagens Utbildnings- och Kulturutskott, TeaterAlliansen, Svensk Scenkonst, Teaterförbundet och Trygghetsrådet TRS. Den 22 november 2004 hade Nordiska Skådespelarrådet 14 ett möte i Göteborg som bland annat ägnades åt information om TRAPPAN. Ulla Svedin, Ida Ivarsson och Ann Haraldsson (arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen Kultur), informerade om projektets verksamhet. 3. Rapportens utgångspunkter Syftet med den här rapporten är bland annat att sprida dokumentation om TRAPPANS första halvår som ett jämställdhetsprojekt samt att snabbt kunna tillvarata erfarenheter som gjorts kring dessa frågor. I utvärderingen undersöker jag bland annat genom enkäter till kursdeltagare och intervjuer med kursledare, hur informanterna upplevt att det har gått att applicera ett genusperspektiv på sina respektive kurser. 3.1 Material och tillvägagångssätt Utvärderingen ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv sker löpande och materialet i rapporten kommer från projektets första fem månader. Att material samlats in redan från starten kan vara viktigt för att inte missa projektets utveckling. 15 Utvärderingen i denna rapport bygger på följande material: 151 enkätsvar från kursdeltagare, 11 intervjuer med kursledare, enkätsvar från representanter i TRAPPANS ledningsgrupp samt samtal med projektledningen. Anteckningar från ledningsgruppmöten, cafékväll och vid kurserna Att 14 Ett råd som samlar artister och tjänstemän från de nordiska fackförbunden. 15 Att utvärdera projekt. En liten lathund för projektansvariga. Länsarbetsnämnden, Göteborg, (1998) 13

14 läsa en dramatisk text ur ett genusperspektiv och Konstnären i samtiden. En del av materialet består också av anteckningar från samtal med aktörer från vissa av de projekt som beskrivs i kapitel Enkäter Under hösten 2004 producerade jag två enkäter till kursdeltagare och två enkäter till kursledare. 87 enkäter från deltagarna har samlats in innan kursstarterna (56 från kvinnor och 30 från män, på en enkät är könet okänt) och 64 enkäter efter att kurserna avslutas 16. Enkäter har också samlats in från kursledare innan och efter kursers genomförande. Enkäterna från kursledarna finns dock inte med som material i denna rapport då jag istället använt mig av intervjumaterialet. Enkäterna till kursdeltagarna har bestått av ett antal frågor med plats för svar i fritext. Vad det gäller enkäterna innan kurserna finns, i nästan alla fall, deltagarens kön angivet. I enkäterna efter kursen har det saknats en rad för att uppge detta, så de svaren analyseras inte utifrån könstillhörighet. På enkäterna innan kursen har deltagarna också kunnat uppge yrke och i många fall har de också gjort det, men i analyserna tas ingen hänsyn till det. Ålder eller etnicitet finns inte heller med som variabel. Vad det gäller enkäterna efter kurserna så har de på de allra flesta kurser bestått av fem frågor, på någon kurs har den sista frågan inte varit med och enkäten har bara bestått av fyra frågor. 17 På enkäterna stod det att huvudsyftet med dessa var att analysera huruvida TRAPPANS kurser under hösten 2004 har haft effekt vad det gäller att öka jämställdheten inom scenkonstens område. Det stod också att en förhoppning med enkäterna var att det genom dem skulle framgå om kurserna lett till ökat erfarenhetsutbyte och ny kunskap inom områden som rör genus och jämställdhet. Tanken var också att enkäterna skulle fånga upp erfarenheter, tankar och idéer hos deltagare och kursledare, samt ligga till grund för det fortsatta arbetet med kursutveckling. Enkäter har gått ut till deltagare vid de längre kurserna (1-3) veckor 18 samt de som står under kurser/föreläsningsserier och som sträcker sig över flera veckor. De aktuella kurserna är; Relaxation in Action, Talgestaltning, Filmskådespeleri, Att läsa en dramatisk text ur 16 Vid kursen Filmskådespeleri har enkäterna innan kursstarts fyllts i efter kursen. 17 Den femte frågan finns med på bilagan och den är: Tycker du att något moment/ämne/frågeställning/övning etc. under kursen var särskilt intressant/vunnit på, att man applicerat ett genusperspektiv på det? 18 Med ett undantag för kursen Alexanderteknik på grund av att den kursen startade innan utvärderingen kommit igång. Dock är kursledaren Barbro Olsson intervjuad som kursledare för kursen Mental träning. 14

15 genusperspektiv, Clown och Commédia, Konstnären och samtiden, Mental träning samt Att marknadsföra sig själv och sitt projekt 19. En kort enkät har också genomförts med TRAPPANS ledningsgrupp. Vid ett ledningsgruppsmöte har ledningsgruppen fått svara på tre frågor som handlar om genus- och jämställdhet på deras respektive arbetsplatser. Under hösten 2004 sjukskrevs en medarbetare i TRAPPAN vilket bland annat fick konsekvenser för enkätinsamlingen och kan ha påverkat antalet inkomna enkäter. Några enkäter har också försvunnit Intervjuer Personliga intervjuer har genomförts med alla kursledarna, med undantag för kursledarna Andrea Östlund och Håkon Liu på kursen Filmskådespeleri, där jag intervjuade båda kursledarna vid ett gemensamt tillfälle. Intervjun med Christina Molander, en av kursledarna på kursen Att marknadsföra sig själv och sitt projekt, har gjorts via e-post. Intervjuerna med Tony Grahn och Karin Enberg har också kompletteras via e-post. Sammanlagt har 11 kursledare intervjuats, fem män och sex kvinnor. Intervjuerna har varit halvstrukturerade vilket bland annat betyder att det funnits frågeområden i bestämd följd och inom dessa följdfrågor. En kombination av fasta och öppna svar. I den halvt strukturerade intervjun så finns möjligheter till både jämförelser mellan olika informanters svar men också plast för flertydigheter och förändringar. 20 Det har också funnits plats för kursledarnas egna reflektioner. 21 Alla frågor på formuläret har inte ställts till samtliga kursledare, utan de har fått frågor i urval. Varje intervju har tagit ca 1-2 timmar. Vid intervjuerna har jag fört stödanteckningar som jag i anslutning till intervjun renskrivit Metod Enkät- och intervjumaterialet har sammanställts och analyserats delvis efter teman. Kurserna redovisas i rapporten var kurs för sig, men också generellt efter vissa teman. Det sistnämnda gäller främst material från intervjuer med kursledarna. Jag har personligen närvarat på två kurser. Konstnären och Samtiden och Att läsa en dramatisk text ur ett genusperspektiv. Den förstnämnda kursen gick jag på samma premisser som övriga deltagare och har således inte antecknat på samma sätt som under den 19 Läs om kurserna i kap 6 och Lantz Annika, Intervjumetodik - Den professionellt genomförda intervjun, sid , Studentlitteratur, Lund, (1993) 21 Vid intervjuer med kursledarna för kursen Att läsa en dramatisk text ur ett genusperspektiv har intervjuerna delvis mer haft formen av samtal än en intervju. 15

16 sistnämnda. 22 Att läsa en dramatisk text ur ett genusperspektiv mynnade ut i en offentlig redovisning, vilken i sin tur finns dokumenterad på en CD. Inspelningen kan lånas/beställas från TRAPPAN. Kursen Att läsa en dramatisk text ur ett genusperspektiv har skräddarsytts och beskrivits av kursledarna som ett forskningsarbete. Forskningsobjektet är i första hand deltagarna själva. Att mäta och redovisa eventuella effekter av ett sådant forskningsarbete är komplicerat. Kursdeltagarna har precis som för övriga kurser kommit till tals genom enkäter men genom min närvaro finns också anteckningar från samtal dokumenterade. Under kursen fick alla kursdeltagare till uppgift att skriva dagbok. Dagboksmaterialet finns inte med i rapporten annat än genom vissa muntliga utsagor från deltagarna. Rapporten har till stor del skrivits utifrån en kvalitativ metod på så vis att den mer resulterat i verbala formuleringar än siffror. I rapporten redogör jag endast för de huvudtendenser som jag tolkat genomsyrat kurserna och den övriga verksamheten. Det betyder att alla framkomna synpunkter inte finns med Utvärderarens roll Min roll som utvärderare har varit och är många gånger dubbel. Samtidigt som jag utvärderar TRAPPAN ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv så fungerar jag som ett bollplank till projektledningen när det handlar om genus- och jämställdhetsfrågor. Syftet med att utvärderarens roll är strukturerad på det här sättet är att erfarenheter och kunskap skall kunna tillvaratas på en gång. Jag har också deltagit som föredragshållare på kursen Att marknadsföra sig själv och sitt projekt. Ämnet var Jämställdhet hinder och strategier. TRAPPAN är ett pilotprojekt där processen kan beskrivas som lika viktig som målet. Mina arbetsuppgifter kan alltså definieras som delvis interagerande i själva projektet. Men arbetsuppgifterna som utvärderare innebär också att samla in all data som rör projektet ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv, för att sedan bedöma dessa mot en bakgrund av projektets mål inom området. Jag ser således min roll som att den bör bevaka, dokumentera och även bidra till utveckling, vad det gäller TRAPPANS verksamhet ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. 4. Genus och Jämställdhet Genus nämns idag på ett självklart vis i flera olika sammanhang. Dock är det inte självklart vad det betyder, inte på en samhällelig nivå och inte inom genusforskningen. Därför är det 22 Kursen Att läsa en dramatisk text ur ett genusperspektiv finns dokumenterad i kapitel Jarl Backman, Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur, Lund, (1998). s

17 viktigt att kortfattat beskriva genus ur ett vetenskapligt perspektiv. Här följer därför en tolkning av begreppet och dess förhållande till jämställdhet. Presentationen nedan kan ses som ett avstamp och utgångspunkt för utvärderingsarbetet. Förenklat kan man säga att genus är detsamma som kön. Men då kön främst kom att beskriva det biologiska könet behövdes ett annat begrepp för att tala om det sociala könet. Det vill säga allt det som finns runt om begreppen man och kvinna. Det kan vara förväntningar, bilder, associationer, fördomar m.m. En grundtanke i begreppet är att genus ses som en social konstruktion där könet görs och blir till i ett givet sammanhang. Det svenska genusbegreppet kan sägas härstamma ur det engelska ordet gender och historikern Yvonne Hirdman 24 nämns ofta som den som först introducerade genus i Sverige. Flera forskare har funnit genusbegreppet användbart i sin forskning. Andra har valt att behålla könsbegreppet eller använda dem båda parallellt. Inom genusforskningen råder idag oenighet kring vilket begrepp som bäst lämpar sig för forskning. Det jag vill renodla är just berättelser om stereotyperna Hon och Han. Jag vill komma åt stereotypernas ingredienser: hur och med vad de är uppbyggda. Det tycks handla om hela klumpar av tankar/idéer och föreställningar och min ambition är således att söka reda ut dessa klumpar för att därmed kunna få förståelse för genuskonstruerandet. Vad är likartat? Vad är mer föränderligt? Genom att försöka identifiera delarna i tankepaketen Hon eller Han kanske man bättre kan se vad det är i uppbyggnaden av stereotypen Hon eller Han som plötsligt sväller ut, extremiseras, eller som krymper ihop och kanske rentav försvinner. I vilka situationer sker det? Kan man säga något om det? Man skulle kunna illustrera talet, babblet, tänkandet, kännandet, anvisandet, skämtandet osv. som rör könen män och kvinnor som ett slags musik som ständigt hörts i världen. Och då kan man försöka urskilja Hon- och Han-melodierna i denna ibland så gnisslande disharmoni. De små förrädiskt smittande tonerna som nynna(de)s både här och där. /Yvonne Hirdman 25 Yvonne Hirdman talar om ett strukturellt genussystem i vilket det finns två bärande principer; isärhållning av könen och mannen som norm 26. Den första principen har att göra med att män och kvinnor befinner sig på olika arenor i samhällslivet. Den andra principen handlar om att mannen är norm för människan och att allt som inte är en man, därför alltid blir 24 Yvonne Hirdman (f. 1943) är professor i historia vid Stockholms universitet. Yvonne Hirdman var en av forskarna som ledde Maktutredningen, en statlig utredning som pågick mellan Utredningen undersökte maktfördelningen och demokratin i Sverige. Hon har bland annat skrivit Med kluven tunga LO och genusordningen, Atlas, Stockholm, (1998). I den undersökte hon hur LO handskats med jämställdheten under de hundra år som LO funnits. 25 Hirdman Yvonne, Genus om det stabilas föränderliga former, sid. 26, Andra upplagan, Liber förlag, Malmö, (2003) 26 I till exempel Yvonne Hirdman, Genus om det stabilas föränderliga former, Andra upplagan, Liber Förlag, Malmö, (2003). Eller i Yvonne Hirdman, Genussystemet reflexioner kring kvinnors sociala underordning i Kvinnovetenskaplig tidskrift. 1988:3. 17

18 avvikande - den Andra. Genussystemet återfinns både på en individuell- och samhällelig nivå. Genussystemet benämns ibland också som en genusordning eller en könsmaktsordning. I denna rapport använder jag vid något tillfälle begreppet könsperspektiv och det är när det handlar om att räkna antalet kvinnor och män. Det vill säga jämställdhet ur ett kvantitativt perspektiv vilket brukar svara på frågan hur många män och hur många kvinnor som befinner sig/är inom ett visst område/på en arbetsplats etc. Att applicera ett genusperspektiv på en kurs kan till exempel betyda att undersöka villkor för deltagande, vem som skrivit kurslitteraturen samt vems perspektiv som kommer fram i exempelvis övningar. Men det kan också vara att föra resonemang kring vilka konsekvenser beslut och situationer får för grupper av män och kvinnor. Att arbeta med ett genusperspektiv kan dessutom betyda att studera hur kvinnor och män framställs i bilder och litteratur, eller att undersöka hur människor förhåller sig till de föreställningar som finns om kön. På en generell nivå kan man säga att begreppen sex/gender (biologiskt kön/genus) i kvinnoforskningssammanhang används för att begreppsliggöra att relationen mellan könen, liksom mäns och kvinnors beteenden, sysslor och vad som anses manligt eller kvinnligt, inte är biologiskt givet, utan socialt och kulturellt konstruerat. /Eva Gothlin 27 Jämställdhet är inte detsamma som genusperspektiv, men det hör ihop då exempelvis förväntningar på kvinnor och män kan få betydelse och leda till ojämställdhet i arbetslivet. Jämställdhet hör samman med det personalpolitiska arbetet, i det här fallet inom scenkonsten som bransch och vid enskilda arbetsplatser. Där kan det till exempel handla om löner, meningsfulla arbetsuppgifter för båda könen eller kompetensutveckling. För det praktiska jämställdhetsarbetet finns en arbetsrättslig lag sedan I praktiskt jämställdhetsarbete är genusperspektiv viktigt för att inte arbetet skall få motsatt effekt. Ett exempel på när det kan vara kontraproduktivt är om skillnader mellan könen betonas/tas för givna och att det enbart är på grund av könens eventuella specifika egenskaper som man skall sträva efter exempelvis en jämn könsfördelning inom olika grupper eller på olika nivåer. 29 Jag föreslår att vi med genus sätter namn på den alltmer komplicerade kunskap vi har om manligt och kvinnligt, vår allt större förståelse av hur manligt och kvinnligt görs. Och insatt i denna process 27 Gothlin Eva, Kön eller genus?, sid. 4. Nationella sekretariatet för genusforskning, (1999). Skriften bygger på en föreläsning av Eva Gothlin, fil dr i idé- och lärdomshistoria, vid konferensen Könsperspektiv i forskning och undervisning i Göteborg augusti Se vidare på bland annat JämO hemsida Lindén Lisa, En undersökning om hur ett konsultföretag förhåller sig till jämställdhet, C-uppsats. Institutionen för Genusvetenskap, Göteborgs Universitet, (2000) 18

19 kan ordets ses som en utveckling från begreppet könsroll, via socialt kön till genus, där graden av invävdhet hela tiden stegras. Dvs. genus kan förstås som föränderliga tankefigurer män och kvinnor (där den biologiska skillnaden alltid utnyttjas) vilka ger upphov till/skapar föreställningar och sociala praktiker, vilka får till följd att också biologin påverkas/ändras med andra ord, det är mer en symbiotisk kategori än roll och socialt kön. /Yvonne Hirdman Genus och jämställdhet inom scenkonsten Det finns minst två ingångar för arbetet med genus- och jämställdhetsfrågor inom scenkonstens område. Den ena är scenkonstens område som arbetsplats och då handlar det om personalpolitiska frågor och jämställdhet. Den andra är det konstnärliga området och då handlar det mer om genusperspektiv. Jämställdhet och genus tangerar varandra och de förstås/fungerar bäst i en nära relation, menar jag. Jämställdhetsfrågor bedrivs mest effektivt ur ett genusperspektiv, men att anlägga ett genusperspektiv har inte alltid med jämställdhet att göra, i alla fall inte på kort sikt. Det finns inte mycket forskning på området genus och jämställdhet inom scenkonsten, ändå talar den statistik och forskning som finns om att scenkonstens område, precis som många andra sfärer i samhällslivet, till stor del är mansdominerat. Denna dominans återfinns både bakom och framför kulisserna. Inom scenkonstområdet dominerar dock män fortfarande stort bland chefer, verksamma regissörer och manusförfattare, dirigenter, tonsättare och många andra konstnärliga kategorier. Bristande jämställdhet kännetecknar också vissa konstnärliga högskoleutbildningar. Även när det gäller statliga bidrag till teater- dans och musikändamål är fördelningen mellan kvinnor och män av betydelse för den rådande könsmaktsordningen. 31 Teaterförbundet har arbetat medvetet med jämställdhetsfrågor sedan början på 1990-talet. Enligt Ulla Svedin, som arbetat med frågorna länge, så har mycket hänt på området de senaste åren. År 2002 sa Ulla Svedin i ett anförande på Teaterförbundets riksstämma, att hon då började se resultat av Teaterförbundets arbete med att driva fram jämställdhetsplaner på sceninstitutionerna. Men som sagt, scenkonsten har länge fått stå oantastad från jämställdhetsarbete och diskussioner om genusperspektiv i ett konstnärligt perspektiv verkar lyst med sin frånvaro. Under utvärderingsarbetet har jag träffat flera personer som menar att det i samhället råder en till viss del felaktig bild av teatern som jämställd. Kanske har scenkonsten fått vara i fred 30 I Debatten om begreppen genus i Kvinnovetenskaplig tidskrift , Cecilia Åsberg, Kvinnovetenskaplig tidskrift, (1998):2, sid Kommittédirektiv - Jämställdhet inom scenkonstområdet.dir Beslut vid regeringssammanträde den 25 mars

20 på grund av det som kallas den konstnärliga friheten. Det går, enligt mig, att göra en jämförelse med situationer på Universitet och Högskolor där den vetenskapliga friheten kan upplevas som någonting helt objektivt och icke möjlig att ifrågasätta. En fråga som man skulle kunna ägna sig mer åt är konstnärlighet. Jag tror att det är en dimridå. Jag skulle vilja dissekera ordet konstnärlighet. Vad täcker vi in i det som är konstnärlighet? Det handlar om ekonomi och strukturer. Konstnärlighet är en jäkla dimridå, det täcker in allting. Det är svårt att gå vidare från det. Det tar slut vid konstnärlighet. /Marie Persson Hedenius TRAPPANS samhällskontext TRAPPAN verkar inom en samhällskontext där det nu ändå verkar hända mycket inom områden som rör genus- och jämställdhetsfrågor. Nedan följer presentationer i urval av vad som är på gång rörande kulturen och dessa frågor. 5.1 JämO 33 och Kulturen På JämO:s hemsida står det att kultursektorn kommer att vara ett fokusområde för EU under Hösten 2004 startade också JämO ett kulturprojekt som de sammanfattar under frågan Ska JämO ge sig på kulturen nu också?. Den huvudsakliga arbetsuppgiften i projektet är att genomföra en granskning av bärande kulturinstitutioner, i första hand skattefinansierade institutioner. Jämställdhets- och eller likabehandlingsplaner från ett trettiotal arbetsgivare och lärosäten med central betydelse för kulturutbudet i Sverige har begärts in för granskning under början av Med seminariet Jämställda scener - jämställda arenor, hur når vi dit? inleddes Kulturprojektet med en paneldebatt på Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg september Med i panelen var bland annat TRAPPANS ordförande Ulla Svedin och Ronnie Hallgren regissör, chef för Västsvenska Teater och Dans och Göran du Rêes professor i 32 Marie Persson Hedenius är dramaturg vid Upsala Stadsteater. Hon var också en av två kursledare på TRAPPANS kurs Att läsa en dramatisk text ur ett genusperspektiv hösten Citatet är hämtat från min intervjun med henne i januari JämO är en statlig myndighet som övervakar att kvinnor och män i arbetslivet och studenter i högskolan har lika rättigheter oavsett kön. JämO har tillsyn över två lagar: Jämställdhetslagen, som gäller villkoren i arbetslivet och Lagen om likabehandling av studenter i högskolan, som rör villkoren på högskolor och universitet. Myndigheten har en chef med titeln Jämställdhetsombudsman och en ställföreträdande JämO. Myndighetschefen utses av regeringen på ett sexårigt förordnande medan ställföreträdande JämO anställs av myndigheten. Claes Borgström är JämO och Pia Engström Lindgren är ställföreträdande JämO. 34 JämOs granskning går till så att de begär från arbetsgivare/högskola att få se den aktuella jämställdhetsplanen/likabehandlingsplanen. Efter genomgång lämnar JämO skriftliga synpunkter på planen. Om planen inte lever upp till lagens krav begär JämO att få in kompletteringar, tills dess att ärendet kan avslutas. Arbetsgivaren/högskolan får i normalfallet 4-6 veckor på sig att åtgärda de påtalade bristerna. Detta går också att läsa i projektbeskrivningen. Granskningen pågår under våren

21 filmregi vid Filmhögskolan, Göteborgs Universitet. 35 Både Ronnie Hallgren och Göran du Rêes är också med i TRAPPANS ledningsgrupp. Den skattefinansierade kultursektorn ska uppfylla medborgarnas behov av bildning, tänkande och utveckling av individ och samhälle. I sin verksamhet förmedlar den oupphörligt, både medvetet och omedvetet, föreställningar om kön och genus. Det är därför av största vikt att våra kulturinstitutioner arbetar aktivt med jämställdhetsfrågor. 36 Syftet med JämO:s projekt beskrivs som bland annat att de lagar som finns på området skall efterlevas samt att granskningen kommer att generera uppmärksamhet och därmed öka trycket på kulturlivet ur jämställdhetssynpunkt. Syftet är också att förbereda kultur- och konsthögskolorna i ämnet. Målgruppen för projektet är arbetsgivare, fack och arbetstagare samt lärosäten och studenter inom områdena scenkonst, musik, bildkonst, form, design, litteratur samt filmbranschen. Parallellt med granskningen kommer JämO att ta initiativ till seminarier och debatter om kulturproduktionens och kulturutbildningens innehåll. 5.2 Film Under hösten 2004 anordnades ett seminarium av Svenska Filminstitutet som gick under namnet Någonting måste göras - men vad? Pia Engström Lindgren, ställföreträdande JämO, var en av deltagarna på seminariet. Andra deltagare var Åse Kleveland, VD Svenska Filminstitutet och Eva Mark, jämställdhetskonsult och doktor i teoretisk filosofi vid Göteborgs Universitet. Det är demokratiskt viktigt att arbeta för en jämn könsfördelning. Men att bara jobba med kvantitativ jämställdhet ändrar inte de värderingar och normer som finns inom organisationen. Bara för att det blir fler kvinnor i toppen ändras inte filminnehållet eller snedrekryteringen, eftersom kvinnorna också socialiseras in i organisationens norm och dess kollektiva omedvetna. /Eva Mark. 37 På seminariet presenterade Svenska Filminstitutets Arena och Filmkonst boken Hur svårt kan det vara? Filmbranschen, jämställdheten och demokratin av Cia Edström, Vanja Hermele och Camilla Larsson. 38 Andra aktörer på seminariet var Doris Film från Göteborg. Doris Film producerar film utifrån ett manifest med reglerna att alla manus ska vara skrivna av kvinnor, alla filmer ska ha minst 35 Andra frågor som debatterades var bland annat om det finns det en koppling mellan institutionernas jämställdhetsplaner och verksamheten och hur de konstnärliga utbildningarna kan påverka utbudet på scener och arenor? Citatet är hämtat från JämO:s hemsida, där det står att läsa mer om debatten om film och jämställdhet. 38 Information om seminariet är hämtat från JämO:s hemsida. 21

22 en kvinnlig huvudroll, alla konstnärliga och beslutsfattande A-funktioner ska besättas av kvinnor och all originalmusik ska vara komponerad av kvinnor. 39 Tanken är att Doris Film under tre år skall ha en manustävling och att det varje år skall produceras tre filmer efter dessa premisser. Den första manustävlingen är avgjord och filmer håller på att produceras under våren Dorismanifestet vill utforska hur filmberättandet gestaltar sig när filmerna görs av kvinnor. De senaste tio åren har våra långfilmsproduktioner till 79 % regisserats av män. Det vill vi förändra! Genom Dorismanifestet undersöker Doris om det kommer att skapas nya skildringar av kvinnor och män på vita duken Kommittén för jämställd scenkonst Under 2004 tillsattes Kommittén för jämställd scenkonst i Sverige. I kommittédirektivet står det att regeringen har för samtliga statliga myndigheter och institutioner inom kulturområdet formulerat ett mål om att främja en samhällsutveckling som kännetecknas av social jämlikhet, jämställdhet mellan kvinnor och män, respekt och tolerans. 41 Huvuduppgiften är att lämna förslag till hur ett jämställdhets och genusperspektiv kan bli en obestridd och påverkande kraft inom scenkonstområdet. Utgångspunkten är att både kvinnors och mäns erfarenheter, kunskaper och värderingar skall speglas och tas tillvara för att berika och påverka utvecklingen inom scenkonsterna teater, dans och musik. I uppdraget ingår att analysera den rådande könsmaktsordningen inom scenkonstområdet och att lämna förslag till hur dessa strukturer kan förändras. Kommittén skall arbeta utåtriktat och i förhållande till såväl offentliga som privata aktörer inom scenkonstområdet. 42 Kommittén skall samverka med berörda myndigheter under Kulturdepartementet samt institutioner och grupper inom scenkonstområdet. De skall arbeta utåtriktat och kan till exempel anordna seminarier. Den skall också ta ställning till hur behovet av framtida utbildningsinsatser om jämställdhets- och genusfrågor hos berörda institutioner och grupper, kan se ut. Uppdraget skall redovisas i en rapport den 8 mars Doris manifest. Läs vidare om Doris Film på 40 Doris manifest. Där står det också att siffran uppger filmer som fått stöd av Svenska Filminstitutet. Källa: Sveriges Regissörer 2003.Det står även att (SFI) har genom Kulturdepartementet en målsättning att verka för ökad jämställdhet inom svensk filmproduktion. 41 Kommittédirektiv - Jämställdhet inom scenkonstområdet.dir Beslut vid regeringssammanträde den 25 mars Kommittédirektiv - Jämställdhet inom scenkonstområdet.dir Beslut vid regeringssammanträde den 25 mars Kommittédirektiv - Jämställdhet inom scenkonstområdet.dir Beslut vid regeringssammanträde den 25 mars