Projekt Funktionshinder i etableringen

Transkript

1 Projekt Funktionshinder i etableringen

2 Syfte och mål Vuxna nyanlända med funktionsnedsättning och/eller trauma ska säkerställas samma möjligheter som övriga nyanlända att ta del av etableringsinsatserna. Tidigare identifiering av funktionsnedsättningar Kompetensutveckling Utveckla strukturer och rutiner Ta fram stödmaterial

3 Snabba fakta om projektet Projektägare: SIOS. Projektparter: AF, MIV, SLL, LST, Stockholms stad, Hörselskadades RF, Synskadades RF, Dyslexiförbundet FMLS. Projekttid: (maj). Bidragsgivare: Allmänna Arvsfonden.

4 SIOS Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige Assyriska RF, Chilenska RF, Eritreanska RF, Finlandssvenskarnas RF, Grekiska RF, Iranska RF, Italienska RF, Kurdiska RF, Polska RF, Portugisiska RF, Ryska RF, Ukrainska Alliansen, Serbernas RF, Serbiska ungdomsorganisationen, Somaliska RF, Spanska RF, RF Roma International, Syrianska RF, Turkiska RF och Turkiska Kvinnoförbundet, Yarsan förbundet, Kinesiska RF. 21 förbund, ca 300 lokalföreningar, drygt medlemmar.

5 Referensgrupp Transkulturellt Centrum, Stockholms läns landsting Hörselskadades Rf Synskadades Rf Sveriges Dövas Rf Dyslexiförbundet FMLS Hörselhabiliteringen Stockholms syncentral vuxenteamet KommSyn Stockholm Kinesiska Rf

6 Insatser Arbetsgrupper på AF och MIV: nulägesanalys av förutsättningar och möjligheter att tidigt upptäcka funktionsnedsättning och trauma hos nyanlända i etableringen. förslag till förbättring och utveckling. Metoddagar om prestations- och arbetsförmåga (AF). Informations- och spridningsinsatser. Skriften Identifiering av funktionsnedsättning/trauma hos vuxna asylsökande och nyanlända personer i etableringen. Information till asylsökande om stöd vid funktionsnedsättning på olika språk.

7 Insatser Information till nyanlända personer i etableringen om stöd vid funktionsnedsättning på olika språk. Samarbete kring en magisteruppsats om hur specialisterna används i etableringsuppdraget. Initiativtagare till en kartläggning om syn- och hörselnedsättning i Stockholm genomförd under hösten 2015 av enheten Syn Döv Hörsel. Digitalt material som komplement till Arbetsförmedlingens ordinarie kursutbud. Seminarieserie för kompetensutveckling.

8 Kompetensutveckling Hösten 2014 och våren tillfällen Funktionshinder i etableringen Erfarenhetsutbyte och utforskande dialogmöte. Om andraspråksinlärning och andraspråksutveckling hos vuxna. Migration och hälsa. Kulturformulering som verktyg i handläggarsamtal. Etnicitet, kultur och funktionshinder. Hur går vi vidare Att omsätta kunskap i praktisk handling.

9 Kompetensutveckling Hösten tillfällen Hur utvecklar vi samarbetet mellan specialister och arbetsförmedlare i etableringsuppdraget? Vuxna med funktionsnedsättning i etableringsuppdraget (2 gånger). Hur påverkar krigsskador/trauma inlärning och koncentration? Sammanlagt ca 750 deltagare

10 Länkar till projektets hemsida ideos

11 Kärnfrågor Tidig identifiering av funktionsnedsättning Olika orsaker om varför funktionsnedsättning inte kommer fram Ökad medvetenhet hos handläggare Information till deltagarna Samverkan mellan arbetsförmedlare och specialister (AF) Prestations- och arbetsförmåga samt funktionsnedsättning Utveckling av samverkansytor Lokala överenskommelser (LÖK) Ökad samverkan mellan AF och SFI-organisationen i kommunen Samverkan mellan AF och vården

12 Kontaktinformation: Julio Fuentes,

13 Hur används specialisterna i etableringsuppdraget? -en intervjustudie med fokus på identifiering av funktionsnedsättning hos nyanlända Sara Lindblom Boogh Avd rehabilitering till arbete

14 Bakgrund Fastställa prestationsförmågan Specialisternas roll Funktionshinderskodning SIOS: Tar tid att identifiera funktionsnedsättning Låg användning av specialist

15 Syfte: -att undersöka hur specialisterna används i arbetet med att identifiera funktionsnedsättning inom etableringsuppdraget (i ett tidigare skede) 1. Hur ser kontakten mellan specialist och arbetsförmedlare ut? 2. I vilket skede kopplas specialisterna in? 3. Hur arbetar specialisterna med funktionshinderskodning?

16 Metod: Semistrukturerade intervjuer Urval: 7 AR-enheter i Sthlms län Inklusionskriterier: At/sg som träffat minst en deltagare 2014 Datainsamling: kontakt via AR-chefer Analys

17 Resultat: Intervjuperson Uppskattad andel ärenden från etableringsuppdraget av det totala antalet ärenden Antal etableringsarbetsförmedlare specialisterna servar Ensam specialist i sin roll i etableringsuppdraget Tid sedan etableringsbehörighet Antal år som specialist 1 Ja 2 Nej 3 Nej 4 Ja 5 Ja 6 Ja 7 Ja Tabellen visar hur många ärenden och hur många arbetsförmedlare i etableringsuppdraget intervjupersonerna arbetar med. Vidare visas om de är ensamma specialister i etableringsuppdraget på sitt kontor, hur länge de haft etableringsbehörighet (utbildning) samt hur länge de arbetat som specialister på Arbetsförmedlingen.

18 Resultat: Huvudtema Undertema 1. Tid att hitta arbetsrutiner 1.1 Startsträcka 1.2 Annat behov 1.3 Mer konsultativt 2. Rehabkunskap avgörande 2.1 Kunskap finns 2.2 Tidig kontakt med specialist 2.3 När kunskap saknas 2.4 Konsekvenser av kunskapsbrist 3. Inte självklart att koda 3.1 Brist på rutiner 3.2 Tveksamma specialister 4. Det vi inte kan påverka

19 Hur ser kontakten mellan specialist och arbetsförmedlare i etableringsuppdraget ut? 1. Huvudtema: Tid att hitta arbetsrutiner 1.1 Startsträcka Flexibla i kontakten Tagit tid Inledningsvis, när uppdraget var nytt så var det ju väldigt nytt för oss samtliga så då tog det ju ett bra tag innan formerna satte sig... organiseringen. Sedan då så har det blivit allt tydligare och allt bättre. Det har ju varit en enorm explosion av nyanställda, av nyrekryteringar och en viss omsättning av anställda. Det klart att saker och ting behöver hitta former på olika sätt av olika anledningar. Men att det har fungerat bättre och bättre, det är helt klart. (Intervjuperson 5) Då, när vi började (2 år sedan) var infödet ganska bra, inte som vi förväntade oss, men det kom ärenden. Men sedan stannade det där... Jag vet inte varför (Intervjuperson 7)

20 1.2 Annat behov Egna konsultationsforum När deltagarna inte klarar delta Hålla distans till arbetet Jag tycker att de fungerar bättre och bättre. Det är ju en startsträcka, men nu börjar de förstå lite på vilket sätt de kan använda oss, men de har ju också ett jättestort behov, tycker jag, i alla fall i den här gruppen, att prata om sina ärenden och få någon slags förståelse för det. För det finns inte så mycket forum för dem och prata om de här jättesvåra ärendena.... (Intervjuperson 4)

21 1.3 Mer konsultativt Trepartssamtal Olika roller Fokus på annat än hälsa När arbetsförmedlaren är med så blir det väldigt mycket fokus på ekonomi och det är svårt att styra över till de aktivitetsbaserade frågorna om hälsotillstånd och hur man egentligen mår. Det kan vara svårt.... (Intervjuperson 6)

22 När kopplas specialisten in? 2. Huvudtema: Rehaberfarenhet avgörande 2.1 Kunskap finns Kunskaputbyte Rätt sorts ärenden Det är säkert ett par arbetsförmedlare som jag tror att jag träffar dagligen. Det är en arbetsförmedlare som verkligen har lärt sig nyttja mig Jag skulle aldrig hinna om de andra hade samma nyttjandefrekvens. Men hon har lärt sig nyttja mig och se fördelarna med att ha mig med på mycket. (Intervjuperson 2)

23 2.2 Tidig kontakt med specialist Innan plan Läkarutlåtande fördröjer > 6 mån Jag tycker att jag kommer in lite för sent och det vet arbetsförmedlarna om att jag tycker. Ibland kanske vi borde gå in ännu tidigare. Men det har blivit bättre. Nu som sagt har de ju börjat komma redan innan de har plan. Ska vi vara seriösa så ska vi ju inte så måste vi ju ändå se om de klarar av att delta i etableringen. När jag kommer in så har de oftast plan, de är i plan, men det börjar stöka till sig redan där då någonstans.. (Intervjuperson 2)

24 2.3 När kunskap saknas Ovana vid att arbeta med funktionsnedsatta Repetera specialisternas roll Sektionschefens roll Hon (chefen) måste ju vara den som motiverar arbetsförmedlarna att gå till konsultationsforum. Däremot är de här erfarna arbetsförmedlarna bra marknadsförare för våra tjänster och ju fler som har varit i kontakt med oss, de är de som kommer tillbaka Så det gäller ju att få folk att komma. Men vi märker ju att det är vissa arbetsförmedlare som inte alls använder oss och kanske har ett lite annat tänkande. Det är ju dem man vill komma åt. (Intervjuperson 3)

25 2.4 Konsekvenser av kunskapsbrist > 12 mån Högre omfattning av hälsofrämjande aktiviteter Överflyttning till JOB Jag tror att där har man gjort fel. Man har inte pratat om det alls...arbetsförmågan. Man har varit glada att de varit i aktivitet (Intervjuperson 2)....och då känner man att hade de fått träffa en specialist i etableringen så hade planeringen in i JOB sett annorlunda ut. (Intervjuperson 3).

26 Hur arbetar specialisterna med kodning för etableringssökande med funktionsnedsättning? 3. Huvudtema: Inte självklart att koda 3.1 Brist på rutiner Koden saknar betydelse i etableringen Koden sätts aldrig... Jag tror att de tänker att i etableringen är ju koden inte lika viktig utan det är ju mer Man kan ju anpassa på andra sätt och den fyller ju inte riktigt samma funktion. (Intervjuperson 3)

27 3.2 Tveksamma specialister Koda för arbetsförmåga eller prestationsförmåga? Aktuella omständigheter utgör hinder Fler ärenden, mer benägna att koda Vid funktionehinderskodning handlar det ju om arbetsfrågan, men när vi begär in LU så är det ju prestationsförmågan som efterfrågas... (Intervjuperson 5), Jag tycker att man ska gå in med kod ganska snart när man märker att det är en varaktig nedsättning som kommer att påverka arbetförmågan för det är ju det vi ska titta gentemot (Intervjuperson 2).

28 4. Huvudtema: Det vi inte kan påverka... Nyanlända talar inte gärna om ohälsa Det är så mycket annat som är kaotiskt i tillvaron och i deras huvuden att det finns inte på kartan att man börjar titta på sin egen hälsa på det sättet då. Jag tror det. Det måste få ta tid och det gör också och att vi kanske inte kan forcera den processen heller. (Intervjuperson 6) Sen tror jag också att det är så mycket för de här människorna som kommer. De har flytt från något, de ska hitta en bostad, de ska besöka olika myndigheter. Jag tror att det är först när de har landat i sin situation...det är då det börjar...-ja, men just ja, jag har ju det här också... (Intervjuperson 1)

29 Slutsatser: Tagit tid att hitta samarbete mellan specialister och arbetsförmedlare Arbetsförmedlarna nyanställda, inte jobbat med rehab förut; fördröjt kontakt med specialist och identifiering och kodning Börjar fungera bättre, tidigare kontakt med specialist Nyanlända behöver tid att landa Konsultationsforum och rehabteam en lösning

30 Nuläge, nationellt! Högre inflöde till etableringen väntas fr 2017 Af har behov av att rekrytera fler arbetsförmedlare Samarbete arbetsförmedlare-specialist varierar mellan kontor Fortfarande få deltagare med funktionshinderskod och få som deltar i insatser inom arbetslivsinriktad rehabilitering Men fler kontor verkar arbeta med ARhandläggare/rehabteam

31 Vad pågår? Några exempel Lokala aktiviteter/insatser testas, bl a i grupp Samverkansprojekt; ex ESF-projekt FK/Af Hälsa/delaktighet lyfts fram i metodstödet för lokala överenskommelser (LÖK) Översyn av utbildningar inom etableringsuppdraget Resursförstärkning genom mobila team med specialister

32 Etableringsprojekt AR Enheten Syn Döv Hörsel Stockholm Hösten 2015 Hur identifierar vi bäst nyanlända med syn- och/ eller hörselfunktionsnedsättning inom etableringsuppdraget

33 Syfte Att tidigt identifiera fler nyanlända med synoch eller hörselnedsättning

34 Frågeställningar Har vi identifierat fler nyanlända med synoch/eller hörselfunktionsnedsättning? Har dessa identifierats tidigare i processen? Har arbetsförmedlarna fått ökad kunskap om syn-respektive hörsel? Har vi funnit en lämplig arbetsmodell för att identifiera arbetssökande inom etableringsuppdraget med hörsel- och/eller synfunktionsnedsättning? Har vi identifierat utvecklingsområden mellan Af, Hälso- och sjukvården och SFI?

35 Metod Information och utbildning till arbetsförmedlare Information till nyanlända Konsultationsforum Tillgänglighet Samverkan med andra aktörer

36 Resultat???

37 Har vi identifierat fler nyanlända med syn-och/eller hörselfunktionsnedsättning? Ja! 2014 andra halvåret, totalt 4 syn- och hörselärenden (SPC) andra halvåret, totalt 50 syn- och hörselärenden (SPC). Dessutom har vi träffat 35 arbetssökande till i anslutning till informationsmöten.

38 Har nyanländas hörsel- och/eller synfunktionsnedsättning identifierats tidigare i processen? 18 arbetssökande hade varit inskrivna mer än ett år 6 mellan sex månader och ett år 7 mellan tre och sex månader 19 mindre än tre månader

39 Har arbetsförmedlarna fått ökad kunskap om synrespektive hörsel? Ja. Bra med workshop. Ökad förståelse, kunskap och insikt.

40 Har vi funnit en lämplig arbetsmodell för att identifiera arbetssökande inom etableringsuppdraget med hörsel- och/eller synfunktionsnedsättning? Ställa frågor om syn och hörsel Utbildning och information Vår ökade närvaro och tillgänglighet på Af Stockholm Etablering

41 Har vi identifierat utvecklingsområden mellan Af, Hälso- och sjukvården och SFI? Ja, gemensamt för alla parter är en önskan om ett utökat samarbete

42 Rekommendation Nyanlända bör erbjudas hörselscreening och synundersökning Se över hur behovet av nödvändiga syn- och hörselhjälpmedel kan göras tillgängligt för alla

43 Rekommendation, forts Ge ökad kunskap till arbetsförmedlare Ökad tillgänglighet av synspecialister och audionomer Se över och revidera hälsofrågorna Förändrade arbetssättet kräver ökade resurser inom syn och hörsel Ny tjänst Information och motivering? Väck frågan om kodning. Hur kodar vi? Tillfällig kodning?

44 Rekommendation, forts Utveckla samarbetet mellan Af, Hälso- och sjukvården och SFI

45 TACK! Vi har tyckt det varit väldigt roligt att jobba med det här projektet. Mycket tack vare att vi har blivit så oerhört väl mottagna av er alla.

46 Hur går vi vidare? Arbetsförmedlingen Julijana Arsenovic-Vasiljevic Ar Enheten Syn Döv Hörsel Stockholm

47 Ett jobb lägger grunden för människans oberoende, självständighet och frihet. Ett jobb ger kraft och förutsättningar till skapande och växande. Företag och organisationer som har arbetskraft med rätt kompetens kan agera på bättre villkor. Det lägger grunden för tillväxt och välfärd. När människor och företag möts uppstår utveckling och innovation. På så sätt växer människor, företag och samhället. Tillsammans skapar vi ett rikare Sverige.

48 Antal personer med pågående etableringsplan som har nedsatt arbetsförmåga fördelat per marknadsområde, mars 2016 (50318 totalt) Antal

49 MO Småland Blekinge 7849 (1,6 %) Göteborg Halland 4237 (2%) Skåne 6222 (2,0%) Norra Mälardalen 3340 (0,7%) Västra Svealand 6070 (1,4%) NV Götaland 5004 (1,7%) Stockholm Gotland 5707 (3,2%) N Norrland 1521 (1,4%) S Norrland 5516 (0,9)

50 Hur går vi vidare? Genom att utveckla partnerskap!

51 Samordning av tillgänglighet på Migrationsverket 1 Avslutningskonferens Funktionshinder i etableringen

52 Våra mål i strategiarbetet Delmål 1: Fysisk tillgänglighet Den fysiska tillgängligheten till Migrationsverkets lokaler för personer med funktionsnedsättning ska öka. Delmål 2: Kommunikation och information Möjligheten för personer med funktionsnedsättning att kommunicera med Migrationsverket och ta del myndighetens information och tjänster ska öka. Inriktningsmål: Kompetens Kompetensen hos myndigheten kring förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättningar ska ytterligare stärkas. 2 Avslutningskonferens Funktionshinder i etableringen

53 Något av vad har vi åstadkommit Lokaler Information, kommunikation och tjänster Språk Stärkt kompetens och ökad medvetenhet 3 Avslutningskonferens Funktionshinder i etableringen

54 Samverkan 4 Avslutningskonferens Funktionshinder i etableringen

55 Möt individen 5 Avslutningskonferens Funktionshinder i etableringen

56 Vad gör vi och vad kan vi göra Stöd till personalen Fokus på psykisk ohälsa - osynliga funktionsnedsättningar Boende Organiserad sysselsättning Hälsofrågor 6 Avslutningskonferens Funktionshinder i etableringen

57 7 Avslutningskonferens Funktionshinder i etableringen

58 LANDAPROJEKTET DELRAPPORT - Emma Envall Ryman socionom/projektledare emma.envall.ryman@redcross.se

59 FÖRSÄKRINGSKASSAN SMÄRTKLINIK VÅRDCENTRAL SOCIALTJÄNSTEN BUP TRAUMA AKUTEN BOSTADSFÖRMEDLINGEN RÖDA KORSETS CENTER ARBETSFÖRMEDLINGEN BOSTAD TANDLÄKARE CSN FÖRSÖRJNING MYNDIGHETSKONTAKT CIVILA SAMHÄLLET: RÖDAKORSET/STADSMISSIONEN/INDIVID UELL MÄNNISKA/SOCIALA MISSIONEN/OLIKA TROSSAMFUND SAMHÄLLSINFORMATION ÅTERFÖRENING NÄRA RELATIONER MIGRATIONSVERKET SFI/SKOLA/PRAKTIK MEDBORGARKONTORET

60 KURATOR B SJUKSKÖTERSKA SJUKSKÖTERSKA KURATOR A LÄKARE FÖRTURSHANDLÄGGARE LÄKARE HANDLÄGGARE PSYKOTERAPEUT SOCIALKONSULENT BOSTADSFÖRMEDLINGEN ARBETSFÖRMEDLINGEN VÅRDCENTRAL SOC.SEKR A FÖRSÖRJNINGSSTÖD 2 SOC.SEKR B SOCIALPSYKIATRIN 2 MOTTAGET 1 SOC.SEKR A SOC.SEKR B SOC.SEKR C ÖPPENVÅRDEN 1 FAMILJEBEHANDLARE A FAMILJEBEHANDLARE B MOTTAGET 2 BARN & UNGDOM 2 SOCIALTJÄNST 2 KOMMUNEN SOCIALTJÄNST 1 FÖRSÖRJNINGSSTÖD 1 MEDBORGARKONTORET HANDLÄGGARE BARN &UNGDOM 1 SOCIALPSYKIATRIN 1 SOC.SEKR D BOENDESTÖDJARE SOC.SEKR E BISTÅNDSBEDÖMMARE BUP RÖDA KORSETS CENTER FÖRSÄKRINGSKASSAN CSN MIGRATIONSVERKET SKOLA SOCIONOM HANDLÄGGARE HANDLÄGGARE HANDLÄGGARE LÄRARE INFORMATÖR REKTOR SKOLKURATOR