Lerums kommun. budget. Verksamhetsplan Årsredovisning

Transkript

1 Lerums kommun budget 2015 Verksamhetsplan Årsredovisning

2 ÖVERGRIPANDE STYRDOKUMENT Vision Visionen synliggör vad Lerums kommun ska kännetecknas av ur ett långsiktigt perspektiv. Lerums kommuns vision är att bli Sveriges ledande miljökommun år Värdeorden kreativitet, inflytande och hållbarhet genomsyrar organisationen och alla beslut som fattas. Framtidsbilder 2018 Framtidsbild 2018 är kommunfullmäktiges viljeinriktning för mandatperioden för att nå Vision Framtidsbilderna är politiska inriktningsmål och är av övergripande karaktär. De beskriver hur Lerums kommun ska se ut och upplevas efter mandatperioden. Framtidsbilderna handlar om vad som ska uppnås, inte hur. I budget omsätts de politiska inriktningsmålen till politiska verksamhetsmål och uppdrag. Framtidsbilder 2018 Årsredo visning Vision Budget Verksam - hetsplan Budget Utifrån Framtidsbilder 2018 ska budgeten sätta ramen för de resurser och den verksamhet som kommunstyrelsen har i uppdrag att genomföra för det kommande året, samt en plan för ytterligare två år. Budgeten anger vilka prioriteringar som görs i syfte att nå de uppställda målen. Verksamhetsplan Verksamhetsplanen är kommunstyrelsens uppdragsbeskrivning till kommunförvaltningen och tydliggör styrelsens plan och strategi för att verkställa Kommunfullmäktiges uppdrag. I planen konkretiseras och prioriteras arbetet med politiska mål och uppdrag för verksamhetsåret. Verksamhetsplanen innehåller en ekonomisk plan för året inklusive finansiella mål, samt de prioriterade politiska målen och uppdragen. Årsredovisning Årsredovisningen avlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den följer upp hur verksamheterna arbetat med uppdragen under året som gått utifrån budgeten. Omslaget: Arbetet i en kommun spänner över ett stort antal områden. I Lerums kommun arbetar cirka personer för att ge bästa möjliga service till kommunens över invånare. Omslagsbild: Fotografer: Anna Rehnberg och Ullacarin Lundgren. 2

3 Innehåll Förord... 4 Året i korthet... 6 Vision Förvaltningsberättelse Verksamhetsuppföljning... 9 Mål och uppdrag...11 Kommunens personal Ekonomisk analys Ekonomisk analys, koncern Resultaträkning Driftsredovisning Balansräkning Finansieringsanalys Noter Exploateringsredovisning Investeringsredovisning Resultaträkning kommun enligt blandmodell Balansräkning kommun enligt blandmodell Redovisningsprinciper Kommunens vatten och avlopp VA-redovisning Bilagor Måluppfyllnad Revisionsberättelse

4 Förord Ett år med ny majoritet i Lerum har gått. En majoritet med en palett av partifärger, där vi alla har Lerums bästa för ögonen, i ett gott samarbetsklimat. Det ger resultat. När vi lämnar 2015 bakom oss kan vi konstatera att vi har ordning och reda på ekonomin. Det ekonomiska överskottet blev 68,8 miljoner kronor och det är 40,6 miljoner kronor mer än vad som budgeterats. Att det blir ett så stort plus i förhållande till budget beror på förvaltningsledningens mycket goda arbete att hålla i ekonomin, samtidigt som medarbetarna runt om i kommunen fortsätter att leverera en god och kvalitativ service till invånarna. Vi vill rikta ett stort tack till kommunens alla anställda. Vår vision och arbetet med att bli Sveriges ledande miljökommun 2025 går fortsatt framåt. I maj invigdes Noisun i Lerum, bullerskärmar som reducerar buller och producerar värme genom solfångare. I samband med invigningen av Noisun lades ytterligare en pusselbit till vårt visionspussel på kommunhusets fasad. Pusslet där vi bit för bit visar konkreta steg vi tar mot ett mer hållbart samhälle. I juni hade Växtrum premiär. Växtrum är ett sätt att visualisera, inspirera och bjuda in invånare, besökare och näringsidkare i arbetet med att skapa ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart samhälle. Genom Växtrum vill vi stimulera till förändring genom upplevelser, kunskap och inspiration. Lerums kommun ligger i framkant vad gäller att hitta nya innovativa lösningar på många plan. Pilot Gråbo är ett exempel där vi testar nya grepp, idéer och lösningar för att göra boendemiljön och levnadsvillkoren ännu bättre för våra invånare. Under året har arbetet med centrumutveckling i kommunen tagit ordentlig fart. Gråbo står inför sin största förvandling i modern tid, där arbetena startat inför utbyggnaden av centrum. I Lerum förbereddes arbetet med det nya parkeringshuset vid stationen genom att träd flyttades till Aludden och Stenkullen. I november var det invigning av den nya lekparken Spindelskogen i Floda. En 4

5 lekpark som på många sätt är unik. Barnen har varit med och bestämt hur parken ska se ut, vad den ska innehålla och det var barnen som fällde avgörandet för vilken sorts park som skulle skapas. Under året har det utvecklats flera forum för en ökad dialog i form av samråd för pensionärsföreningar samt samråd för funktionshindersfrågor. Även ett mer aktivt näringslivsråd har initierats under året som gått. I början på 2016 inleds ytterligare samråd med representanter från kultur- och fritidsföreningar. Invånardialogerna bidrar till att fler får möjlighet att påverka. Inom äldreomsorgen sker en spännande utveckling. I ett av de två nya äldreboendena i kommunen, Nya Lundbygården i Gråbo, har golv lagts in som ska minska skadorna vid fallolyckor. Under senhösten började ett palliativt team att verka i kommunen. Det palliativa teamet medverkar till att den svårt sjuke och dess anhöriga, inte behöver träffa så många olika vårdare i det svåra skede som det innebär med vård i livets slutskede. Kommunens skolor fortsätter sitt arbete med att öka kunskapsresultaten. Resultaten är goda redan idag, men vi vill rusta eleverna ännu mer för framtiden. När det gäller de mindre barnen i förskolan är trygghet särskilt viktigt. Därför arbetar vi aktivt för att minska barngruppernas storlek. Kultur- och idrottslivet i Lerums kommun bärs upp av föreningar. Deras ideella arbetsinsatser är ovärderliga och för att stödja dem har vi ökat de ekonomiska bidragen och ser nu över hur vi kan stödja dem ytterligare. Den senare delen av året har framförallt präglats av den svåra flyktingsituationen i världen. Det har inte bara påverkat vår omvärld utan också oss i Lerums kommun. Det har varit stort att se de många goda krafter som finns i samhället, alla som sträcker ut en hand och vill hjälpa. I september gav kommunstyrelsen förvaltningen i uppdrag att skyndsamt ta fram fler bostäder för ensamkommande barn och ungdomar i Lerums kommun, vilket har lett till att vi kunnat hjälpa de som tvingats lämna allt. Skolorna har på ett föredömligt sätt tagit emot barn och unga så att de kan få utbildning. Tillsammans med frivilliga och kyrkorna har flyktingar i kommunen kunnat få tak över huvudet och en plats att sova. Medarbetare och frivilliga runt om i kommunen har gjort ett fantastiskt arbete, trots ibland tuffa förhållanden. Det ger hopp inför framtiden. En framtid där vi ser varandra, hjälper varandra, visar varandra respekt och har förståelse för varandras likheter och olikheter, och låter varandra ha möjlighet att skapa en god framtid. Majoriteten i Lerum Dennis Jeryd (S) Lill Jansson (L) Eva Anderson (C) Rutger Fridholm (MP) 5

6 Året i korthet Så här används 100 kr i kommunalskatt 21,33 23,65 19,61 11,99 8,56 4,91 4,56 3,02 1,61 0,77 Grundskola Förskola Individ och familjeomsorg Gymnasieskola och vuxenutbildning Gator, vägar och samhällsplanering Övrigt Bibliotek, kultur och fritid Äldre- och omsorg om funktionshindrade Räddningstjänst Politisk verksamhet Intäkter Statsbidrag och utjämning 7,3% Kostnader Personalkostnader 56,2% Bidrag 2,7% Avgifter 7,2% Köp av verksamheter 19,6% Bidrag 5,8% Övrigt 5,5% Skatter 74,2% Lokalkostnader 7,5% Övrigt 14,0% Fem år i sammandrag * Antal invånare Skattesats kommunen 21,08 20,65 20,65 20,65 20,65 Antal årsarbetare Antal tillsvidareanställda Årets resultat (mnkr) -87,1 3,1 11,7 103,5 68,8 Verksamhetens nettokostnader (mnkr) Skatter, statsbidrag och utjämning (mnkr) Eget kapital (mnkr) Nettoinvesteringar (mnkr) Skulder per invånare (kr) inkl hela pensionsåtagandet exkl hela pensionsåtagandet Borgensåtagande per invånare (kr) * En skatteväxling skedde mellan regionen och kommunen i samband med att regionen blev ensam ägare av Västtrafik 1/

7 Vision 2025 Året har inneburit att flera viktiga pusselbitar på väg mot Vision 2025 har kommit på plats. På ett övergripande plan har kommunen närmat sig visionen att vara ledande miljökommun framförallt när det gäller det nationella miljömålet God bebyggd miljö. Detta tack vare kommunens långsiktiga och målmedvetna arbete mot buller och för klimatsmart energianvändning. År 2015 präglades utvecklingen i kommunen av att minska buller, skapa förnybar energi, förebygga våld i nära relationer, framtagande av riktlinjer för drogförebyggande arbete, skapa attraktiva grönområden, synliggöra fokusområden inom jämställdhetsarbetet, utforma en organisation för ett socialt hållbart flyktingmottagande samt öka kunskapen inom området social hållbarhet. Lerum har under året stärkt sitt varumärke som ledande miljökommun, inte minst tack vare det nystartade evenemanget Växtrum. Synliga resultat Under våren invigdes Noisun, den kombinerade solfångar- och bullerskärmsanläggningen. Noisun bidrar till flera miljömål samtidigt. Evenemanget Växtrum genomfördes där invånare, besökare och andra intresserade kan ta del av de två offentliga trädgårdar som skapades av invånare under ledning av två Växtrumsdesigners. Säveåpromenaden, från Aludden till Wamme Bro, invigdes. Den har fått ökad tillgänglighet och utsmyckats med konstverk. Det första kommunala naturreservatet invigdes, Lerådalens naturreservat. Ett karaktäristiskt ravinlandskap som nu är skyddat för alla att njuta av, nu och i framtiden. På Världsmiljödagen anordnade kommunens båda presidier Hållbar region, en ny arena för politisk dialog. Företrädare från GR-kommunerna träffades och diskuterade hur regionen kan samarbeta för att utvecklas i hållbar riktning. I syfte att förebygga våld i nära relation fick åk 2 på gymnasiet ta del av föreställningen Älskling, måste jag slå ihjäl dig, sa han. Vid tillfället föreläste också Män för jämställdhet, en organisation som verkar för jämställdhet och mot våld. Under höst/vinter har förvaltningen avlastat Migrationsverket genom att erbjuda evakueringsboenden i Gråbo och Floda för människor på flykt. En nära samverkan med frivilligsektorn har varit central i det arbetet. Mindre synliga resultat men väl så viktiga Inom ramarna för kommunens arbete med energieffektiviseringsstödet har bland annat en strategi för solel tagits fram. Kommunen har också bytt ut gammal energislukande ventilation och utbildat anställda, som kör i tjänsten, i ecodrivning. År 2015 blev kommunens egna lokaler helt fria från fossil energi, ett mål som var satt till år 2020 men som uppnåddes fem år före. Förvaltningen klarade miljörevisionen och fick förnyat godkännande för Miljödiplomering. Ett antal områden och processer har lyfts fram och pekas ut som fokusområden inom jämställdhetsarbetet. Exempel på sådana områden är upphandling, kulturoch fritidsverksamhet, jämställdhet i samhällsplaneringen samt ökad tillämpning av jämställdhetsanalys inom social omsorg och sociala tjänster. 7

8 För att öka konsumtionen av klimatsmart mat har måltidsservice och två förskolor i Gråbo i samverkan med Ekocentrum genomfört projektet Klimatsmart mat i skola och förskola. Inom ramen för projektet Elcyklar i Norra Hallsås har en resvaneundersökning genomförts som syftar till att belysa om och i så fall hur resebeteendet förändras hos boende kvinnor och män i området. Resultaten är en viktig utgångspunkt i arbetet med hållbart resande och bidrar till att uppfylla mål inom såväl ekologisk som social hållbarhet. Förvaltningen har under året arbetat för att skapa en ändamålsenlig organisation för ett socialt hållbart flyktingmottagande. Året har inneburit ett större fokus på social hållbarhet där förvaltningen ser över hur den sociala dimensionen i Vision 2025 kan tydliggöras. I det arbetet ingår också att se över hur social hållbarhet het kan integreras i budgetprocessen. 8

9 Verksamhetsuppföljning 2015 har varit både händelserikt och utmanande, med den största flyktingkris Europa upplevt i modern tid. Samtidigt har det varit en tid av kraft och samling, där vi hittat lösningar tillsammans med invånare, organisationer, församlingar och föreningslivet. Tillsammans har vi klarat de utmaningar vi ställts inför. Och vi har kunnat fortsätta att utveckla våra verksamheter, med kommunens vision som genomsyrar arbetet. Kommunen visar också ett högt ekonomiskt resultat, det näst högsta under den senaste tioårsperioden. Årets resultat uppgick till +68,8 mnkr vilket är kommunens näst högsta resultat under den senaste tioårsperioden. Framför allt visar kommunens verksamheter ett positivt resultat och presterar samtidigt en kvalitativ verksamhet. Reavinster inom exploateringsverksamheten och lägre räntekostnader bidrar också till överskottet. Kommunens viktigaste intäktskälla, skatter och statsbidrag ökade med 4,1 procent under året. God kvalitet i verksamheterna och arbete för bra flyktingmottagande Vi har en bra kvalitet i förskola och skola. Barn och elever trivs och är trygga, och visar många goda resultat. Väl utvecklade förmågor i det svenska språket är en förutsättning för att alla barn och elever långsiktigt ska lyckas väl i sina studier och i ett framtida arbetsliv. Under året har ett antal insatser genomförts inom området läs-, skriv- och språkutveckling. En ny mottagningsenhet, Start Lerum, har byggts upp under 2015 för att skapa goda förutsättningar att ge nyanlända elever en bra och likvärdig skolstart, och för att underlätta hela familjers integrering i samhället. Under året har kommunen tagit emot 121 ensamkommande asylsökande flyktingbarn, vilket är en kraftig ökning från tidigare år. I slutet av året hade vi 81 boendeplatser i egen regi, vilket minskat behovet av köpt extern vård och boende. Inom delar av vård- och omsorgsverksamheten är det svårt att rekrytera kvalificerad personal. Ett bekymmer vi delar med kommuner i hela regionen. Det gäller bland annat sjuksköterskor, socialsekreterare och enhetschefer. En stor framgång är rekordnoteringen för andelen ekologiska livsmedel i vår måltidsproduktion. Nästan 40 procent som årssnitt innebär en ökning mot föregående år med cirka tio procentenheter. En annan kvalitetsutveckling är att tillagning av måltider nu kan göras på varje enskilt äldreboende. Att laga i annat kök och skicka för uppvärmning behöver inte längre göras i något av Lerums äldreboenden. I augusti bytte förvaltningen städentreprenör. De kontroller som genomförts i år visar en positiv trend, 9

10 med ökad andel godkända kontroller. Upphandlingen bakom bytet genomfördes som en fastprisupphandling, där anbudsgivarna konkurrerade helt utifrån kvalitet till ett redan förbestämt pris. Avsikten var att förbättra kvaliteten inom städentreprenaden. Fler bostäder i fokus Att få fram fler bostäder har varit i fokus under året. Vi har lagt grunden för fortsatt dialog mellan kommunen, byggföretag och exploatörer för att kunna öka bostadsbyggandet. Med 140 nyproducerade bostäder i form av en- och tvåbostadshus, och lägenheter beräknar vi nå målet om en procents befolkningsökning Av de nyproducerade bostäderna låg nästan nio av tio tätortsnära, med närhet till kollektivtrafik. Gråbo står inför sin största förvandling på många år, där detaljplanen för den första etappen godkändes. Det kommer att ge ett välkommet tillskott av bostäder och en start av utvecklingen av tätorten. Planerna för området kring Dergården håller på att ta form, med idéer kring ny idrottshall, nytt kulturhus och nytt gymnasium. Ett viktigt arbete för att kunna erbjuda en fortsatt attraktiv gymnasieskola i Lerum. Kulturhuset och idrottshallen kommer att samla flera olika aktiviteter och ge invånarna nya mötesplatser. I arbetet med att utveckla Lerums centrum har två viktiga steg tagits. Detaljplan för ett resecentrum och bygglov för ett parkeringshus är klara. Arbetet har startat med detaljplan för området vid Aspens Strand, för bostäder, verksamhetslokaler och idrottsområde. Under året invigdes aktivitetsparken Spindelskogen i Floda. En park där barnens önskemål och inflytande har varit i fokus under hela processen. I Floda stod också Berghults förskola klar med sex avdelningar. Vi invigde Nya Lundbygården i Gråbo, ett modernt äldreboende byggd i miljöklass guld. Det 450 meter unika bullerskyddet med solfångare i centrala Lerum, projektet Noisun, blev klart och har lockat studiebesök från flera länder. En klimatanpassningsplan och två viktiga dokument, gällande vatten och avlopp samt dagvatten, har tagits fram. De kommer att ha stor betydelse för arbetet i enlighet med kommunens vision. Projektet att bygga en avloppstunnel för att ansluta Lerum till Ryaverken avslutades under året. Den tvist som pågått mellan Gryaab AB och tunnelentreprenören löstes genom förlikning. 10

11 Mål och uppdrag Kommunfullmäktige har i Framtidsbild 2018 beslutat om inriktningsmål för mandatperioden 2014 till Under 2015 har framtidsbildernas inriktningsmål konkretiserats och uppföljning kommer att påbörjas under I budget 2015 finns utöver inriktningsmålen ett antal mer konkreta mål och uppdrag. I budget 2015 finns 25 mål och uppdrag. Arbetet med att genomföra uppdrag och nå upp till mål är på god väg och bedömningen är att resultatet av arbetet under 2015 är gott. Av totalt 22 uppdrag är samtliga påbörjade. Nio av dessa är genomförda. Av de tre mål som är beslutade är ett uppnått och två delvis uppnådda. Mål och uppdrag som kan vara särskilt viktiga att lyfta fram ur ett kundperspektiv är: Hållbart resande Flera viktiga steg har tagits i arbetet med att uppnå ett mer hållbart resande i Lerum. Detaljplanen för Resecentrum i Lerum är antagen och bygglov och upphandling för ett parkeringshus för pendlingsparkeringar i Lerums centrum är i hamn. Diskussioner om infasning av elbussar i det nya busstrafikutbud som startar i juni 2016 pågår. Laddstolpar för elfordon finns på flera platser i Lerum och i slutet av året beviljades Lerum projekt- medel för att, i samverkan med lokala och regionala aktörer, utveckla Lerum till ett attraktivt och hållbart stationssamhälle. Befolkningstillväxten ska vara en procent per år över en tioårsperiod 2014 ökade befolkningen i Lerum med 1,15 procent och under hösten 2015 passerade Lerum gränsen invånare. Vid årets slut uppgick befolkningstillväxten till över 1 procent, med en befolkning på personer. Befolkningsprognosen för den kommande tioårsperioden indikerar en ökning på cirka personer vilket innebär att målet om en procents befolkningstillväxt kan nås för perioden. Påbörja planeringen för att bygga ett kulturhus och idrottshall i Dergårdsområdet Förvaltningen har under året inlett planeringen och tagit fram lokalprogram för både idrottshall och kulturhus, 11

12 utifrån behov i föreningar, verksamhet och politiska direktiv. Under projekteringen blev det tydligt att nödvändiga grundförstärkningar av gymnasiet skulle bli alltför kostsamma, varför alternativa lösningar undersöks. Öka det ekonomiska stödet till föreningslivet Kommunen har ökat det ekonomiska stödet till föreningslivet under året. Nya riktlinjer för föreningsstödet har beslutats och en översyn av skötselavtalen för anläggningar har inletts för att stödja föreningarna på ett relevant sätt. Identifiera och exploatera attraktiva områden med plats för ett större antal bostäder och med potential för snabbt genomförande Under året har attraktiv mark som snabbt kan exploateras och bebyggas identifierats på flera olika ställen i kommunen. Totalt finns det plats för cirka 500 bostäder i de utpekade områdena. Samarbeta aktivt med lokala byggföretag Förvaltningen har under året fört en aktiv dialog med en rad lokala bygg- och fastighetsföretag kring intressanta projekt och mer generellt i kommunens samhällsbyggnadsarbete. Utred förutsättningarna för avgiftsfri kollektivtrafik för pensionärer och barn och ungdomar. En utredning är genomförd där även taxan för färdtjänst är inkluderad. Utifrån utredningens resultat beslutade kommunfullmäktige att fri kollektivtrafik ska införas för personer över 65 år från den första april 2016 eller så snart som möjligt därefter. Skapa ett ledande återvinnings- och återbrukssystem Under året har flera viktiga steg tagits mot ökad återvinning och återbruk. I Gråbo deltar 165 hushåll i ett pilotprojekt om fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar. Faller det väl ut kan alla hushåll få möjlighet att delta från Arbetet med en ny återvinnings- och återbrukscentral i Stenkullen har påbörjats och som en viktig grund för arbetet med återvinning och återbruk har kommunstyrelsen tagit beslut om vad vi menar med ett ledande återvinnings- och återbrukssystem. Statuskategori Antal mål och uppdrag delår 2015 Procent Antal mål och uppdrag delår 2015 Procent Genomfört Påbörjat/ enligt plan Ej påbörjat/ enligt plan Totalt

13 Kommunens personal Antalet tillsvidareanställda i Lerums kommun är Av de tillsvidareanställda är 81,9 procent kvinnor och 18,1 procent män, en liten ökning av antalet män sedan året innan. Arbetet med jämställda löner går framåt där mäns och kvinnors medianlöner närmar sig varandra. Arbetet med att sänka sjukfrånvaron pågår. Anställda För år 2015 uppgår antalet tillsvidareanställda till 2590 personer, en ökning med 167 personer sedan Ökningen återfinns till största del inom Sektor lärande samt Sektor stöd och omsorg. Det är lågstadiesatsningen och satsningen på minskade barngrupper i förskolan som gett möjlighet till utökade organisationer. Satsningarna har inneburit cirka 30 nya lärare inom grundskolan och 20 nya medarbetare inom förskolan. När det gäller Sektor stöd och omsorgs verksamhet har 36 nya undersköterskor anställts som en direkt följd av utökat antal platser inom äldreomsorgen, antalet socialsekreterare har utökats med 10 vilket beror på ökad arbetsmängd i samband med flyktingströmmarna Av tillsvidareanställda är 81,9 procent kvinnor och 18,1 procent män, en liten ökning av andel män i organisationen sedan ,2 procent av alla tillsvidareanställda har en heltidsanställning vilket är en liten ökning jämfört med Det finns fortsatt en stor skillnad mellan män och kvinnor, av kvinnorna är det 70,1 procent som har en heltidsanställning, medan 87,2 procent av männen har en heltidsanställning. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden i kommunen är 92,8 procent. Kvinnors sysselsättningsgrad är 92,1 procent och för män ligger den på 95,6 procent. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden fortsätter att öka. beräknas omkring 300 personer avgå med ålderspension. Andelen tillsvidareanställda personer över 60 år är 11,7 procent. Personalomsättningen 2015 var 10,7 procent, vilket är något högre jämfört med 2014 men i nivå omsättningen den senaste femårsperioden. En skillnad jämfört med tidigare är att andelen personer som avgått på grund av ålderspension är mindre jämfört med tidigare. Andelen som slutat på egen begäran är högre. Den ökande andelen medarbetare som väljer att gå vidare till annan arbetsgivare visar att konkurrensen om arbets- Åldersstruktur och personalomsättning Åldersstrukturen visar att medelåldern bland tillsvidareanställda är 45,1 år, vilket innebär att medelåldern sänkts med 1,5 år jämfört med Kvinnors medelålder är 44,9 år (46,3 år 2014) år och männen ligger på 45,7 år (47,2 år 2014). Förvaltningen bedömer åldersstrukturen som tillfredsställande ur ett kompetensförsörjningsbehov. För kommande femårsperiod 13

14 kraft i regionen har ökat inom flera yrkesgrupper inte minst inom samhällsplanering, socialtjänst och utbildning. Personalomsättningen mäter andelen medarbetare som slutat i kommunen under året jämfört med antalet anställda vid årets ingång. Medianlöneutveckling Medianlönen för samtliga månadsanställda har ökat med 2,2 procent, kvinnornas medianlön har ökat 2,6 procent och männen med 0,3 procent. Kvinnors medianlön är 94,4 procent av männens, vilket är en ökning med 2,1 procentenheter från föregående år. Det medvetna och strategiska jämställdhetsarbetet är en del av förklaringen till att kvinnor och mäns medianlöner närmar sig varandra. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron i Lerums kommun var 8,6 procent under De senaste fem årens kraftiga ökning av sjukfrånvaron ses inte i årets siffror. Föregående år var siffran 8,3 procent. Skillnaden mellan könen är fortsatt stor, kvinnors sjukfrånvaro uppgår till 9,73 procent och männens sjukfrånvaro till 4,12 procent. Den korta frånvaron (dag 1-59) är 3,1 procent, den långa frånvaron (från dag 60 och uppåt) är 5,5 procent. Den korta frånvaron har legat runt tre procent de senaste fyra åren, det är den långa frånvaron som har ökat. Högst sjukfrånvaro har yrkesgrupper inom äldreomsorg, barnomsorg och måltidsproduktion. I samband med denna rapports tryckning finns inte så mycket officiell statistik över sjukfrånvaro 2015 att jämföra med, men Lerums kommun ligger högt i jämförelse med andra kommuner, positivt är att sjukfrånvaron inte ökar nämnvärt. Statistik från försäkringskassan visar att sjuktalen allmänt ökar i hela landet även Fokus sänkt sjukfrånvaro Ett prioriterat fokusområde under 2015 har varit åtgärder för att sänka sjukfrånvaron. Här har personella resurser dedikerats för arbete på enheter med särskilt hög sjukfrånvaro. Arbetet har också inkluderat närmare samarbete med försäkringskassa och företagshälsovård med ändrade och förnyade arbetssätt. Rutiner för hur chefer ska arbeta med sjukfrånvaro har utvecklats. Arbetet med att sänka sjukfrånvaron har prioriterats i sektorernas ledningsgrupper, förvaltningens ledningsgrupp samt i tillhörande samverkansorgan. Lerum Energi AB Lerum Energi AB hade, den 31 december 2015, 30 personer anställda tillsvidare, antalet årsarbetare är även det 30. Av de anställda är 74 procent män och 26 procent kvinnor. Medelåldern är 49 år och den genomsnittliga sysselsättningsgraden är 99,33 procent. Sjukfrånvaron uppgick till två procent under Nyckeltal Nyckeltalen redovisas per den 1 november Sjukfrånvaro redovisas per den 31 december. 14

15 Ekonomisk analys Årets resultat uppgick till +68,8 mnkr vilket innebär ett överskott med 40,6 mnkr mot det budgeterade resultatet på 28,2 mnkr och beror på fortsatt stark resultatutveckling inom kommunens verksamheter. Jämfört med 2014 års historiskt höga resultat var årets resultat 34,7 mnkr lägre. Kommunen klarar i år såväl balanskravet som uppsatta finansiella mål. Det positiva resultatet, i förhållande till budgeterat resultat, är i första hand orsakat av en stark resultatutveckling inom kommunens verksamheter, här återfinns ett överskott om 28,8 mnkr. Därutöver har reavinster inom exploateringsverksamheten (+25,0 mnkr) och ett gynnsamt ränteläge bidragit till resultatet. Exkluderas slutredovisningen av exploateringsprojekten och övriga jämförelsestörande poster uppgår årets resultat till +30,4 mnkr. Resultatavvikelser återfinns inom Sektor lärande som avviker positivt med 25,2 mnkr och inom finansförvaltningen som avviker positivt med 11,7 mnkr. Avvikelsen beror till största delen på att antalet barn och elever är lägre än budgeterat, framförallt inom förskola och grundskola. Produktionsområdet verksamhetslokaler visar också ett överskott. Avvikelsen inom finansförvaltningen förklaras i huvudsak av reavinsten inom exploateringen. Årets nettoinvesteringar i kommunen uppgår till 144,3 mnkr vilket är lägre än planerade 201,7 mnkr. Det innebär att fastställda intentioner beträffande nyupplåning hölls inom budget då kommunen inte har tagit upp några nya lån under året för att finansiera investeringarna. Måluppfyllnad Enligt kommunallagen ska Sveriges kommuner formulera mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Lerums styrmodell för god ekonomisk hushållning omfattar fyra nyckeltal; årets resultat, soliditet, långfristiga skulder per invånare och nettokostnadsandel. För varje nyckeltal formuleras mål. Soliditet: Lerums kommun ska tillhöra de 25 procent av Sveriges kommunkoncerner med högst soliditet. Långfristiga skulder per invånare: Lerums kommun ska tillhöra de 25 procent av Sveriges kommunkoncerner med lägst långfristiga skulder per invånare. Nettokostnadsandel: Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och finansnetto inklusive pensionsåtaganden avseende ansvarsförbindelsen. Andelen ska vara 98 procent i genomsnitt över rullande tioårsperioder. Årets resultat: Att uppfylla balanskravet. Ovanstående definitioner för soliditet och långfristiga skulder, innebär att kommunen ska befinna sig inom ett intervall där den övre fjärdedelen av Sveriges kommuner sätter både golv och tak för respektive nyckeltal. Det innebär att om nyckeltalen för den valda gruppen förändras, så att golv respektive taknivån ändras, ändras också Lerums kommuns målintervall. Uppfyller målen för god ekonomisk hushållning Med utgångspunkt från de finansiella nyckeltalen uppfyller Lerums kommun målen för god ekonomisk hushållning år Resultatet enligt balanskravsutredningen är positivt och Lerums kommunkoncern tillhör de 25 procent av Sveriges kommunkoncerner med högst soliditet och lägst långfristiga skulder per invånare. Mål Målintervall Utfall 2015 Soliditet koncern % 45 % Långfristiga skulder kr/inv kr/inv per invånare koncern Årets resultat exkl. Balanskravet 2,0 % ansvarsförbindelse/ skatteintäkter, kommun ska uppnås över rullande 10-årsperioder Nettokostnadsandel inkl. finansnetto och ansvarsförbindelse 98 % i genomsnitt över tio år 96,6 % Årets resultat och balanskrav Årets resultat uppgick till 68,8 mnkr. Jämfört med 2014 är det en nedgång med 34,7 mnkr, då resultatet uppgick till 103,5 mnkr vilket var högsta resultatet senaste 15

16 tioårsperioden. Resultatet är dock bättre än budgeterat resultat på 28,2 mnkr för Det lagstadgade balanskravet innebär att kommunen ska bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att kostnaderna inte överstiger intäkterna. Balanskravsresultatet innebär att kostnaderna för pensioner intjänade före 1998 (ansvarsförbindelsen) samt vissa realisationsvinster och förluster ska dras från resultatet. Kommunkoncernens soliditet för 2015 uppgår till 45 procent och är oförändrad i förhållande till föregående år. Det innebär att Lerums kommun fortfarande tillhör den övre fjärdedelen av Sveriges kommuner vad gäller soliditet. Soliditet i procent, Sveriges kommuner, koncern, jämfört med 25 procent av kommunerna med högst soliditet Årets resultat enligt resultaträkningen 68,8 Ansvarsförbindelsens förändring -28,1 Reducering av samtliga realisationsvinster 0,0 Justering för realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet 0,0 Justering för realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet 0,0 Orealiserade förluster i värdepapper 0,0 Justering för återföring av orealiserade förluster i värdepapper 0,0 Balanskravsresultat 40,7 Kommunen uppfyller 2015 det lagstadgade balanskravet med ett resultat, exklusive förändring av ansvarsförbindelse, på 40,7 mnkr. Målet för Lerums kommun är att minst uppfylla balanskravet över en rullande tioårsperiod. Årets resultat exklusive ansvarsförbindelsen för kommunen i förhållande till skatteintäkterna uppgår till 2,0 procent för Årets resultat efter extra ordinära poster/skatteintäkter, Lerums kommun exkl. ansvarsförbindelsen Långfristiga skulder De långfristiga skulderna per invånare följer i princip soliditetsutvecklingen. För att uppfylla målet, som utgår från koncernperspektivet, ska antalet kronor per invånare ligga inom intervallet kr per invånare. De långfristiga skulderna uppgår till kr per invånare Långfristiga skulder per inv, Sveriges kommuner, koncern jmf med 25% av kommunerna med lägst långfristiga skulder per inv Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella utrymme och visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med egna medel. Förändringarna i detta finansiella mått är beroende av nyupplåning, andra skuldförändringar samt det ekonomiska resultatet. Ju högre soliditet desto större är andelen av tillgångarna som finansierats med egna medel. Kommunens mål är att tillhöra den övre fjärdedel av Sveriges kommuner vilket innebär att kommunens soliditet över tid ska ligga inom intervallet procent, exklusive ansvarsförbindelsen. Nettokostnadsandel En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det råder balans mellan löpande intäkter och kostnader. Den långsiktiga ekonomiska målsättningen är att kommunens resultat (inklusive ansvarsförbindelsen) ska utgöra minst två procent av summan skatteintäkter och statsbidrag (cirka 40 mnkr) sett över en tioårsperiod. Enligt kommunens modell för god ekonomisk hushållning kan resultatet variera beroende på konjunkturläge. Nettokostnadsandelen uppgår till 96,6 procent för Den genomsnittliga nettokostnadsandelen under tio år uppgår till 99,1 procent, vilket är 1,1 procentenheter högre än det uppställda målet på 98 procent i genomsnitt över en tioårsperiod. 16

17 Resultatanalys Skatter och bidrag Kommunens skatteintäkter uppgick 2015 till 1 819,6 mnkr, vilket var i nivå med årets budgeterade skatteintäkter på 1 820,4 mnkr. Förklaringen till det försämrade utfallet jämfört med budget är lägre slutavräkning 2015 än förväntat. Årets skatteintäkter inkluderar även en negativ slutavräkning för 2014 på 3,0 mnkr. Totalt sett ökade dock skatteintäkterna med 90,5 mnkr jämfört med Årets skatteintäkter inklusive statsbidrag och fastighetsavgift uppgick till 1 998,4 mnkr. Utfallet är 17,5 mnkr lägre än budgeterat utfall Det beror dels på en ökning av regleringsavgiften i det kommunalekonomiska utjämningssystemet men även intäkterna från inkomstutjämningen har justerats ner under året. mnkr. Det låga ränteläget gjorde att räntekostnaderna sjönk från 20,2 mnkr 2014 till 16,1 mnkr Räntekostnaderna för upptagna lån blev 4,0 mnkr lägre än budgeterat, vilket framförallt beror på att kommunen inte har tagit upp nya lån under året. Det låga ränteläget gör att finansnettot ligger på samma nivå som Förutom ovanstående redovisar kommunen också finansiella intäkter på 4,0 mnkr som inte var beaktat i budget bestående av reavinster och utdelningar i pensionsförvaltningen. Finansnetto (mnkr) * Skatter 1 580, , , , ,6 Statsbidrag 191,3 201,7 191,0 189,6 178,9 Summa 1 772, , , ,7 1998,4 Ökning, % 2,9% 1,9% 3,7% 2,5% 4,2% * Den 1/ skedde en skatteväxling mellan regionen och kommunen i samband med att regionen blev ensam ägare av Västtrafik som stör jämförelsen mellan Den ökade skatteunderlagstillväxten under året, jämfört med 2014, beror främst på stigande löner och pensioner, men också på ändrade avdragsregler. Kommande år förväntas skatteunderlagstillväxten öka ytterligare till följd av fler arbetade timmar och ökade pensionsinkomster. Men från SKL:s sida finns det i nuläget en osäkerhet beträffande befolkningsutvecklingen. Skatteunderlagstillväxtens ökning 2016 förväntas mattas av Jämförelsestörande poster Årets resultat är delvis föranlett av slutredovisning av exploateringsprojektet Ricklehöjden. Projektet, tillsammans med några mindre projekt, bidrar med ett positivt resultat på 25,0 mnkr vilket är 16,3 mnkr mer än vad som var beaktat i Finansförvaltningen budget. Slutredovisningen redovisas bland verksamhetens intäkter i resultaträkningen. Posten klassificeras som jämförelsestörande. I årets resultat ingår även en återbetalning av premier från AFA försäkring på 13,4 mnkr som betraktas som en jämförelsestörande post. Minskade finansiella kostnader 2015 översteg de finansiella kostnaderna de finansiella intäkterna vilket resulterade i ett finansnetto på -16,9 Pensionsskulden minskar Lerums kommun redovisar sina pensionsåtaganden enligt den så kallade fullfonderingsmodellen. Det innebär att kommunens resultat inte enbart påverkas av pensionsavsättningens förändring utan även av ansvarsförbindelsens förändring. Ansvarsförbindelsen minskade 2015 med 28,1 mnkr. Om inte ansvarsförbindelsen påverkas av en sänkt diskonteringsränta under kommande år kommer den att fortsätta minska då utbetalningar av pensioner intjänade före 1998 nu överskrider värdeförändringen. Detta innebär att kommunens resultat i år och kommande år beräknas påverkas positivt av att kommunen redovisar enligt fullfonderingsmodellen. Pensionsskulden för pensioner intjänade efter 1998 ökade med 6,9 mnkr mellan 2014 och Kommunens pensionsåtagande i sin helhet uppgår till 914,2 mnkr vid bokslutet. Det är en minskning med 21,2 mnkr jämfört med Pensionsskuld inkl löneskatt Pensioner intjänade före 1998 Pensioner intjänade efter 1998 Summa pensionsåtagande ,8 819,9 867,1 827,3 799,2 86,4 82,5 93,1 108,1 115,0 902,2 902,4 960,2 935,4 914,2 17

18 Sektorernas ekonomi En förutsättning för en ekonomi i balans är god budgetföljsamhet i verksamheterna. Mot justerad driftbudget avviker sektorerna med +28,8 mnkr. Avvikelsen skiljer sig mellan de olika sektorerna. Den största avvikelsen ligger på Sektor lärande som avviker positivt med 25,2 mnkr. Det positiva resultatet har kontinuerligt ökat under året. Samtliga sektorer visar ett bättre utfall i samband med årsbokslut jämfört med prognosen vid delårsbokslut. Allra mest förbättrar sig Finansförvaltningen som går från en prognos på -7,4 mnkr till +11,7 mnkr och det beror framförallt på högre reavinst vid slutredovisning av exploateringsprojekt än väntat. Även Sektor lärande förbättrar sitt utfall jämfört med delårsprognosen. Under hösten har säkerheten i prognoserna ökat och från september ligger prognos mycket nära det resultat verksamheterna visar i bokslutet. (mnkr) Prognos budgetavvikelse delår 2015 Bokslut 2015 Skattefinansierad verksamhet Förvaltningsledning 0,8 0,7 Infrasupport 0,0 1,2 Samhällsbyggnad 0,0 0,0 Lärande 15,2 25,2 Stöd och omsorg 0,0 0,9 Räddningstjänst -0,4 0,4 Kommunrevision 0,0 0,1 Verks.lokaler 0,0 0,4 VA/Renhållning 0,0 0,0 Finansförvaltning -7,4 11,7 Summa: 8,2 40,6 Sektor infrasupport Sektor infrasupports resultat uppgår till 1,2 mnkr. Resultatet består av både över- och underskott. Inom den politiska organisationen uppstår ett överskott då det fanns medel avsatta för särskilda satsningar som inte utföll. Sektor samhällsbyggnad Sektorns resultat är ett överskott på 0,5 mnkr. Ekonomin för sektorn är sammantaget i god balans. Den skattefinansierade verksamheten är i balans, fastighetssidan visar ett överskott och de taxefinansierade verksamheterna redovisar resultat enligt budget. Sektor lärande Sektorns resultat är ett överskott på 25,2 mnkr, varav 18,1 mnkr avser kostnadsenheter och 7,1 mnkr resultatenheter. Det positiva resultatet för kostnadsenheterna beror till största delen på att antalet barn och elever är lägre än budgeterat, framförallt inom förskola och grundskola. Produktionsområdet verksamhetslokaler visar också ett överskott, vilket framförallt beror på valet att satsa långsiktigt på permanenta lokaler istället för tillfälliga lösningar. Kultur och fritid uppvisar ett underskott som i sin helhet består av att Lerums kommun beslutat att ge ett bidrag till August Abrahamsons stiftelse för att anläggningen där Nääs Ridskoleförening bedriver verksamhet ska kunna renoveras. Resultatenheternas samlade resultat inklusive resultatreglering avviker positivt mot årets budget. Resultatet för 2015 är lägre jämfört med 2014, vilket beror på att de förstärkningar och satsningar som gjorts inom förskolorna och grundskolorna börjat få effekt. Sektor stöd och omsorg Sektorns resultat visar ett överskott på 0,9 mnkr. Inom sektorn finns både över- och underskott. Överskott återfinns inom hemtjänst och särskilt boende. Negativa avvikelser finns främst inom produktionsområde Myndighet gällande placeringar inom barn och unga samt vuxenenheten. Mellan 2014 och 2015 ligger kostnadsökningen gällande utbetalat försörjningsstöd på samma nivå som 2014, där tillfälliga boenden visar på en minskande trend. Lerums kommun har under året tagit emot totalt 121 ensamkommande asylsökande flyktingbarn vilket är en kraftig ökning från Finansförvaltning Finansförvaltningen avviker positivt med 11,7 mnkr jämfört med budget Överskottet förklaras i huvudsak av slutredovisning av exploateringsprojekt. Andra avvikelser är de finansiella kostnaderna som blev 4,0 mnkr lägre än budget på grund av det fortsatt låga ränteläget. Även de finansiella intäkterna avviker positivt mot budget med 4,9 mnkr. De positiva avvikelserna dämpas av lägre statsbidragsintäkter än budgeterat. Finansiell ställning Marknadsrisk Den löpande likviditetshanteringen hanteras genom koncernkontosystem, och placering av överlikviditet får endast ske genom inlåning i svensk bank eller räntebärande papper. Under 2015 har ingen nyupplåning skett. Lerums kommun är en kommun under tillväxt och enligt plan har nyupplåningen ökat under de senaste tio åren som 18

19 en del av finansieringen av nyinvesteringar. Under perioden 2005 till och med 2015 har den långfristiga upplåningen ökat från 53,6 mnkr till 911,8 mnkr. Långfristig upplåning ,6 mnkr 365,6 mnkr 911,8 mnkr Lerums kommuns genomsnittliga räntebindningstid uppgår till 1,43 år per (finanspolicyn tilllåter en räntebindning från 1 till 3 år). Kommunen använder bland annat ränteswapavtal för att reglera räntebindningstiden. Kommunen har ingen upplåning i utländsk valuta. Finansieringsrisk Lerums kommuns möjligheter att erhålla krediter är dels beroende av marknadens syn på kommunens finansiella ställning och dels av marknadens syn på den svenska kommunsektorn som helhet. Den genomsnittliga kredittiden uppgår till 1,44 år per Volymen på de lån som har en lägre kredittid än ett år överstiger inte summan av kommunens likviditetsfond för pensionsutbetalningar och checkkredit. Kommunens lån är upptagna hos Kommuninvest i Sverige AB samt Nordea AB. Finansiell placering och utlåning Kommunens pensionsåtagande (inklusive ansvarsförbindelsen) redovisas som avsättning i balansräkningen och uppgår till totalt 914,2 mnkr per Kommunen har en likviditetsfond (pensionsfond) för att möta kommande pensionsutbetalningar. Portföljvärdet uppgår till 235,9 mnkr per och anskaffningsvärdet till 202,4 mnkr. Under 2015 påbörjades en årlig disposition ur fonden med 15 mnkr. Hanteringen av medlen regleras i placeringspolicy för pensionsmedel. Enligt placeringspolicyn eftersträvas en fördelning av tillgångarna på aktier, räntebärande samt alternativa tillgångsslag. Fördelning av placerade medel fördelas enligt nedan: Tillgångs- Uppdelning Förändring slag (mnkr) enligt policy mnkr mnkr (mnkr) Aktieportfölj 45 55% 125,5 52% 118,2 50% -7,3-5,8% Ränteportfölj 35 45% 97,2 40% 97,7 41% 0,5 0,5% Alternativa 5 15% 19,6 8% 20,0 8% 0,4 2,0% Summa 100% 242,3 100% 235,9 100% -6,4-2,6% Portföljens avkastning uppgår till 52,1 procent sedan 2006 vilket motsvarar en årlig avkastning på 4,7 procent. Kommunens utlåning består av långfristig koncernintern utlåning till KB Hedehem uppgående till 129,9 mnkr samt kortfristig del uppgående till 7,2 mnkr. Totalt 137,1 mnkr per samt ett förlagslån till Kommuninvest ekonomiska förening uppgående till 6,8 mnkr. Investeringar Under 2015 uppgick kommunens nettoinvesteringar till 144,3 mnkr vilket är 57,4 mnkr lägre än budgeterat investeringsutrymme för Det innebär att fastställda intentioner beträffande nyupplåning hölls inom budget då kommunen inte har tagit upp några nya lån under året för att finansiera investeringarna. Nettoinvesteringarna är 49,3 mnkr lägre än under motsvarande period Anledningen är att planerade projekt inte kommit igång i den utsträckning som tidigare var väntat. I tabellen nedan visas en uppföljning av större investeringsprojekt som pågått under året. En investeringstabell på sektorsnivå finns i anslutning till de finansiella rapporterna. Projekt Lundbygård äldreboende Sävegården om och tillbygg. Berghults förskola P-hus Stationsvägen 1/1 31/12 Ack 2015 Budget Prognos Slutår ,9 107,0 140,0 107, ,7 107,2 112,0 109, ,2 31,8 43,2 32, ,6-6,8 70,0 78, Buller Noisun 2,3 22,6 23,0 22, Större andelen av kommunens investeringar ligger inom kommunens verksamhetslokaler som totalt har gjort nettoinvesteringar på 85,2 mnkr Under året har om- och tillbyggnaden av äldreboendet Sävegården i Floda pågått. Årets utfall för projektet blev 45,7 mnkr. Totalt har projektet hittills haft kostnader på 107,2 mnkr. Projektet om- och tillbyggnad av Sävegården kommer att avslutas under 2016 och förväntas få ett utfall i nivå med budgeterade 112,0 mnkr. Förutom projekt Sävegården har stora investeringar även gjorts i kommunens skolor och förskolor, bland annat Berghults förskola. Bland infrastrukturinvesteringarna har ett av de större projekten under året varit Noisun, ett bullerskydd 19

20 som producerar solenergi, med ett utfall på 2,3 mnkr Projektet avslutades under året och fick ett utfall i nivå med budgeterade 23,0 mnkr. Det rådande konjunkturläget har medfört lägre prognostiserade kostnader för investeringsprojektet Nya Lundbygården som förväntas kosta 33 mnkr mindre än budgeterat. Effektiviseringar och ändrad planlösning har medfört att projekt Berghults förskola prognostiserar en positiv avvikelse mot budget på 11,1 mnkr. Exploatering Exploatering innebär att kommunen anskaffar, bearbetar och iordningställer råmark för att möjliggöra byggande av bostäder, affärer, kontor eller industrier. I exploateringen ingår också att bygga kompletterande gemensamma anordningar som gator, grönområden, vatten-, avlopps-, och elanläggningar. Löpande inkomster och utgifter avseende pågående exploateringsprojekt redovisas initialt på balansräkningen. Först när projektet, oftast efter flera år, är färdigställt påverkar vinsten eller förlusten kommunens resultat. Under 2015 har ett större exploateringsprojekt avslutats, Ricklehöjden. Det avslutade projektet, tillsammans med några mindre projekt, genererade ett positivt utfall på 25,0 mnkr som bidrar till kommunens resultat. Exploateringsverksamheten består nu av ett tjugotal pågående projekt, bland annat Norra Hallsås, Aspen strand samt centrumutveckling i Lerum, Floda och Gråbo. I anslutning till de finansiella rapporterna finns inkomster, utgifter och prognos för kommunens samtliga pågående exploateringsprojekt. 20

21 Ekonomisk analys, koncern Resultatet för den sammanställda redovisningen uppgick till 81,0 mnkr I Lerums kommuns koncernredovisning ingår underkoncernen Lerum Energi AB samt KB Hedehem. Resultatanalys Resultat Årets resultat för kommunkoncernen uppgick till 81,0 mnkr och är lägre än föregående år då resultatet uppgick till 111,8 mnkr. Trots att årets resultat är lägre än föregående år är 2015 års resultat högt sett över den senaste tioårsperioden. Intäkter och kostnader Kommunföretagens påverkan på koncernens totala kostnader och intäkter är begränsad. Koncernens utveckling avseende kostnader och intäkter följer i princip kommunens utveckling. Koncernens kostnader har ökat något mellan 2014 och 2015, från 2 145,6 mnkr 2014 till 2 307,3 mnkr Kostnadsökningen täcks upp av att även koncernens intäkter har ökat med 45,0 mnkr jämfört med förra året. Under året har det skett en del försäljning mellan kommunen och företagen. Kommunens försäljning till Lerum energi och KB Hedehem uppgick till 1,3 mnkr. Dessutom har kommunen fått in ränteintäkter på 3,5 mnkr på sin utlåning till KB Hedehem. KB Hedehem har fått in hyresintäkter från kommunen på 17,0 mnkr. Underkoncernen Lerum Energis försäljning till kommunen uppgick till 24,7 mnkr. Finansnetto Även utvecklingen av koncernens finansnetto följer kommunens utveckling. Finansnettot för den sammanställda redovisningen uppgick till -21,8 mnkr, en förbättring med 4,5 mnkr jämfört med föregående år. Förbättringen beror på det låga ränteläget. Tillgångar och skulder Investeringsvolymen i kommunen har gjort att koncernens tillgångar har ökat från 2 969,6 mnkr 2014 till 3 103,6 mnkr Kommunens investeringar har finansierats utan nyupplåning men Lerum Energi AB har ökat sin upplåning med 20 mnkr under året och därmed har koncernens långfristiga skulder ökat från 1 087,7 mnkr 2014 till 1 109,3 mnkr Trots detta är kommunkoncernens soliditet oförändrad från föregående år och uppgår även 2015 till 45 procent. Kommunens styrmodell för god ekonomisk hushållning utgår från koncernperspektivet när det gäller nyckeltalen soliditet och långfristiga skulder. En djupare analys samt diagram som visar koncernens finansiella utveckling återfinns därför under kapitlet måluppfyllnad i förvaltningsberättelsen. Koncernföretagen Lerum Energi AB Lerum Energi består av moderbolaget Lerum Energi AB samt dotterbolaget Lerum Fjärrvärme AB. Sen 2015 äger Lerums kommun 100 procent av moderbolaget. Ägandeförhållandet i dotterbolaget är 51 procent Lerum Energi AB och 49 procent Göteborg Energi AB. Lerum Energi AB bedriver verksamheterna eldistribution och vissa energitjänster. Lerum Fjärrvärme AB bedriver elproduktion och fjärrvärme. Lerum Energi AB Ägarandel Lerums kommun, % 89,5 89,5 100 Omsättning, mnkr 131,1 118,3 125,9 Årets resultat, mnkr 8,0 8,5 13,1 Soliditet % 48,0 47,0 60,0 Antal årsarbetare

22 Kommanditbolaget Hedehem Lerums kommun äger kommanditbolaget till 100 procent. Kommanditbolaget äger sju fastigheter för särskilt boende samt en förskola och förvaltas av Lerums kommun. Kommanditbolaget Hedehem Ägarandel, % Omsättning, mnkr 17,2 17,2 17,0 Årets resultat, mnkr 6,1-2,5 7,3 Antal årsarbetare Lerum Elhandel AB Lerums kommun äger Lerum Elhandel till 100 procent. Bolaget bedriver elhandel genom inköp av energi och försäljning av energi och energirelaterade produkter och tjänster. Samägda företag Lerums kommun har ett flertal samägda företag där kommunen saknar betydande inflytande. Förorternas Bostads AB (Förbo) Förbo är ett allmännyttigt bostadsföretag med verksamhet i ägarkommunerna Härryda, Mölndal, Lerum samt Kungälv. Lerums ägarandel är 21 procent. Gryaab AB Gryaab är ett kommunalt bolag som ansvarar för reningen av avloppsvattnet i Göteborgsregionen. Bolaget ägs gemensamt av Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille kommuner. Lerums ägarandel är 4,8 procent. Kommuninvest AB Kommuninvest är ett kreditmarknadsbolag som ägs av de svenska kommuner och landsting som är medlemmar i bolaget. Bolaget arbetar för att ge sina medlemmar utlåning samt rådgivning. Lerums kommun har varit medlem i Kommuninvest sedan Renova AB Renova AB erbjuder produkter/tjänster inom återvinning och avfall och ägs av Ale, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Mölndal, Partille, Tjörn, Stenungsund, Öckerö och Lerums kommuner. Lerums ägarandel är 1,3 procent. Räddningstjänsten Storgöteborg Räddningstjänsten Storgöteborg är ett kommunalförbund (räddningstjänstförbund) som består av räddningstjänsterna i Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Härryda, Partille och Lerum. Räddningstjänsten Storgöteborg arbetar bland annat med att aktivt identifiera risker och förebygga olyckor. Kommunala entreprenader Humana AB Humana driver äldreboendena Hedegården och Riddarstensgården. Nytida (fd Carema Orkide AB) Nytida driver tre boenden för personer med funktionsnedsättning. S:t Lukas Lerums kommun anlitar S:t Lukas för all familjerådgivning i kommunen. Kreativ Fritid Kreativ Fritid bedriver öppen fritidsverksamhet och fritidsgårdsverksamhet i Lerum. Almen äventyrsförskolor AB Företaget Almen äventyrsförskolor AB driver sedan augusti 2012 Hallsås förskola på entreprenad. Folkuniversitetet Folkuniversitetet driver grundläggande och gymnasial vuxenutbildning i kommunen. 22