Arboga kommun. Översiktlig granskning delårsrapport Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 16

Transkript

1 Arboga kommun Översiktlig granskning delårsrapport Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 16

2 Innehåll 1. Sammanfattning Yrkesrevisorns rapport om delårsrapporten Räkenskaperna och årsredovisningen 3 2. Bakgrund 3 3. Syfte 3 4. Avgränsning 4 5. Revisionskriterier 4 6. Ansvarig styrelse 4 7. Metod 4 8. Projektorganisation 5 9. Anvisningar och styrdokument Bedömning utifrån fullmäktiges mål Bakgrund Finansiella mål Verksamhetsmål Delårsrapporten i övrigt Förvaltningsberättelsen Balanskravet Gällande regler Balanskravet i delårsrapporten 11 Kommunens balanskravsutredning delårsresultat Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Sammanställd redovisning Nämndernas berättelse Övrigt 16 1

3 1. Sammanfattning Vi har av Arboga kommuns revisorer fått i uppdrag att översiktligt granska delårsrapporten per Kommunens revisorer ska enligt 9 kap KL 1 bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9 a ). Revisorernas uttalande avges i revisorernas bedömning av delårsrapporten. 1.1 Yrkesrevisorns rapport om delårsrapporten 2015 Vi har utfört en revision av delårsrapporten för Arboga kommun per Vi har i allt väsentligt utfört revisionen enligt SKYREV s vägledning för redovisningsrevision. Denna vägledning kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att delårsrapporten inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i de finansiella rapporterna. Yrkesrevisorn väljer i samråd med de förtroendevalda revisorerna vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning betraktar yrkesrevisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur kommunen upprättar delårsrapporten. Detta för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i kommunens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsen uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i delårsrapporten. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning ger delårsrapporten en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av kommunens finansiella ställning per den 31 augusti 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lag om kommunal redovisning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med delårsrapportens övriga delar. Kommunen har sammanställt avstämningen av måluppfyllelse i ett avsnitt i delårsrapporten. Kommunstyrelsen har uttalat en samlad bedömning av det finansiella målet och varje verksamhetsmål. Detta är en mycket bra redovisning som vi finner väl utvecklad. 1 Kommunallag (1991:900) 2

4 Vi noterar att kommunen delvis når de finansiella målen för god ekonomisk hushållning. Resultatet vid delåret 2015 visar på ett överskott, 21,4 MSEK. Prognosen för år 2015 uppgår till ett resultat på 10,4 MSEK som i förhållandet till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning uppgår till 1,47 %. Om prognosen håller för helåret 2015 innebär det att målet 1 % kommer att uppnås. Målet avseende soliditeten är inte uppfyllt vid jämförelse med det målvärde som är satt för Endast 11 mått av totalt 22 verksamhetsmått är avstämda i delårsrapporten. Vi har svårt att av det som är redovisat i delårsrapporten uttala oss kring kommunens måluppfyllelse av verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Revisionen har också som uppgift enligt lag att uttala sig om kommunstyrelsen bedömt måluppfyllelsen vid delårsbokslutet och då måste det finnas mål som är mätbara även vid delårstidpunkten. Vi rekommenderar även detta år att kommunstyrelsen ser över måtten till de övergripande målen per sista augusti så att dessa är ett stöd för kommunstyrelsen i dess målstyrningsprocess. Vi bedömer sammantaget att resultatet enligt delårsrapporten inte är förenligt med de av fullmäktige fastställda finansiella målen. 1.2 Räkenskaperna och årsredovisningen Arboga kommun har en ekonomifunktion som redovisat ett väl genomarbetat bokslut med bra underlag. Vi bedömer dock att årsredovisningen inte ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. Årsredovisningen har inte upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed i och med att kommunen valt att redovisa pensionsutbetalningar enligt fullfondsmodellen. 2. Bakgrund 3. Syfte Vi har av Arboga kommuns revisorer fått i uppdrag att granska delårsrapporten per Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Kommunens revisorer ska enligt 9 kap KL 2 bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9 a ). Revisorerna uttalanden avges i revisorernas bedömning av delårsrapporten. Vårt uppdrag är att granska delårsrapporten för att ge revisorerna underlag för sin bedömning. Syftet med granskningen är att bedöma om kommunens delårsrapport har upprättats i enlighet med kommunallagen, kommunal redovisningslag och god redovisningssed i kommuner och landsting. 2 Ibid 3

5 Resultatet av vår granskning utgör underlag för kommunrevisorernas uttalande beträffande delårsrapporten. 4. Avgränsning Granskningen omfattar delårsrapporten Granskningen av räkenskaperna är översiktlig och avser endast underlag för bedömning av fullmäktiges finansiella mål. Vår granskning har varit inriktad på att hitta väsentliga fel (bedömda eller konstaterade) i delårsrapporten. Vi har i vår granskning tillämpat ISA-standard avseende kommunal revision av den finansiella rapporteringen, delårsrapport I vår granskning ingår inte primärt att granska den interna kontrollen över kommunens kostnader och intäkter. Granskningen har inte som syfte att identifiera brottsliga handlingar, t ex förskingring. 5. Revisionskriterier Vi kommer att bedöma om delårsrapporten i allt väsentligt följer Kommunallag (KL) och kommunal redovisningslag (KRL) God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning (RKR) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Interna regelverk och instruktioner Fullmäktigebeslut Vi kommer vidare att bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål kommunfullmäktige beslutat, som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. 6. Ansvarig styrelse Granskningen avser kommunstyrelsens delårsrapport som enligt 8 kap 20 a KL ska behandlas av kommunfullmäktige. 7. Metod Granskningen har genomförts genom: Dokumentstudie av relevanta dokument inklusive delårsrapporten Intervjuer med berörda tjänstemän Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen 4

6 Stickprovsvis granskat specifikationerna till delårsbokslutet med tillhörande underlag för avstämning och verifiering av väsentliga balansposter i den omfattning som krävs som underlag för bedömning av fullmäktiges finansiella mål. Översiktlig analys av resultaträkningen Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om delårsrapporten i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att delårsrapporten inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i delårsrapporten. Då vår granskning därför inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda felaktigheter kan förekomma. 8. Projektorganisation Granskningen har genomförts av Martin Ingberg, auktoriserad revisor, Elisabeth Innala, kommunal revisor och Sofia Landås, kommunal revisor. 9. Anvisningar och styrdokument Av KRL framgår att kommunerna ska upprätta minst en delårsrapport som ska omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret, d v s minst sex och högst åtta månader. Det är även den rapport som faller inom ramen för denna period som ska behandlas av fullmäktige och som revisorerna ska göra en bedömning av. Arboga kommun har valt att förlägga delårsrapporten till den 31 augusti. Anvisningar har utarbetats av kommunstyrelsekontorets ekonomiavdelning för att styra upp förvaltningarnas arbete. I anvisningarna har särskilda uppmaningar och instruktioner lämnats vad gäller nödvändigheten av avstämningar av balanskonton och periodiseringar. Avstämning och periodiseringar görs i redovisningen vid respektive förvaltning. Vår bedömning är att anvisningarna uppfyller syftet. 10. Bedömning utifrån fullmäktiges mål 10.1 Bakgrund Enligt kommunallagens bestämmelser ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen. Fullmäktige i Arboga kommun har i budget för 2015, Strategisk och ekonomisk plan för , antagit följande strategiska områden: 5

7 Inspirerande livsmiljö Inspirerande lärande Inspirerande arbete Inspirerande organisation Inom de strategiska områdena finns nio övergripande mål och 22 mått för de kommande åren. Flera av målen och måtten utgår från de undersökningar som gjorts, exempelvis medborgarundersökningen och kommunens kvalitet i korthet, där Arboga kommun uppger att man jämförelsevis med andra kommuner är sämre eller där utmaningen är att bibehålla resultatet. Kommunen redovisar graden av måluppfyllelse genom följande färger och förklaringar: Målet är uppfyllt eller bedöms uppfyllas under perioden alternativt vid angiven tidpunkt. Målet är delvis uppfyllt eller bedöms bli delvis uppfyllt under perioden alternativt vid angiven tidpunkt. Minst 80 %. Målet bedöms inte vara uppfyllt eller bli uppfyllt under perioden alternativt vid angiven tidpunkt. Målet har inte kunnat bedömas. Vi har bedömt utifrån kommunens strategiska och ekonomiska plan samt av delårsrapporten den 31 augusti 2015 att de nio övergripande målen är att beteckna som verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Under avsnittet God Ekonomisk hushållning i planen framgår som vi bedömer ett finansiellt mål för god ekonomisk hushållning. Under det strategiska området Inspirerande organisation finner man de två finansiella måtten redovisade. Kommunstyrelsens samlade måluppfyllelse sker per strategiskt område, övergripande mål samt per mått i form av en mätare som visar rött, gult och grönt. Detta är en mycket bra redovisning som enligt vår erfarenhet är väl utvecklad! Kommunstyrelsen gör en samlad bedömning av de fyra strategiska områden per strategiskt område, vilket är följande: Inspirerande livsmiljö Inspirerande lärande Inspirerande arbete Inspirerande organisation Inom det strategiska området inspirerande livsmiljö finns fyra mål och tio mått. Endast sex mått av totalt tio har bedömts. Resterande har inte kunnat bedömas i nuläget. 6

8 Inom det strategiska området inspirerande lärande finns ett mål och fyra mått. Endast två mått av totalt fyra har bedömts. Resterande har inte kunnat bedömas i nuläget. Inom det strategiska området inspirerande arbete finns ett mål och tre mått. Endast ett mått av totalt tre stycken har bedömts. Inom det strategiska området inspirerande organisation finns tre mål och fem mått. Endast två mått av totalt fem har bedömts. Resterande har inte kunnat bedömas i nuläget. De två mått som bedömts är kopplade till målet för god ekonomisk hushållning där det ena bedöms uppfyllt och det andra kommer att delvis uppfyllas till 80 %. Det sista området Inspirerande organisation är det område som har en starkare anknytning till det finansiella målet, se avsnitt nedan, och god ekonomisk hushållning. Detta mål väger tungt, enligt vår bedömning, i det uppdrag som kommunens revisorer har att uttala sig kring Finansiella mål Arboga kommun anger i Strategisk och ekonomisk plan för hur kommunen ser på god ekonomisk hushållning och vilket finansiellt mål som är styrande (en ambition som även framgick i föregående års strategiska plan). Av planen framgår följande: Ekonomisk hushållning kan ses i två dimensioner; att hushålla i tiden och att hushålla över tiden. Det innebär en avvägning mellan ekonomi och verksamhet på kort respektive lång sikt. Om det under ett år förbrukas mer medel än vad kommunen erhåller, innebär det att kommande år eller generationer får betala för denna överkonsumtion. Finansiella mål behövs för att betona att ekonomin är en restriktion för verksamhetens omfattning. Mål och riktlinjer för verksamheten behövs för att visa hur mycket av de olika verksamheterna som ryms inom de finansiella målen, d.v.s. koppling mellan ekonomi och verksamhet. Verksamhetsmålen behövs också för att främja en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet samt för att göra uppdraget mot medborgarna tydligt. För att uppnå en god ekonomisk hushållning krävs normalt ett resultat som är betydligt högre än ett resultat nära noll. En god ekonomisk hushållning ställer krav på att kommunen har en långsiktighet i sin planering. Det kräver till exempel en analys av verksamhetsförändringar på grund av den demografiska utvecklingen. Ett arbete med att ta fram resursfördelningsmodeller har påbörjats. I den av fullmäktige fastställda budget för år 2015, Strategisk och ekonomisk plan för , finns ett övergripande finansiellt mål med två finansiella mått formulerade: 7

9 Mål 9: Arboga kommun ska ha en god ekonomisk hushållning Resultatet år 2013 i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning uppgick till -2,5 procent. Mått: Resultatet ska under mandatperioden i genomsnitt årligen uppgå till minst 1 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Kommunens långsiktiga ekonomiska styrka, soliditeten, uppgick vid utgången av år 2013 till 17,5 procent. Om pensionsåtaganden intjänade före år 1998 exkluderas uppgick soliditeten till 53,0 procent. Mått: Soliditeten, inklusive samtliga pensionsåtaganden, ska i slutet av varje mandatperiod vara lägst den nivå som gällde vid mandatperiodens början med oförändrade redovisningsprinciper. Enligt kommunens budgetdokument är dessa förutsättningar och resultat viktiga för att uppfylla kraven på god ekonomisk hushållning. Av delårsrapporten framgår bedömning av måluppfyllelsen av de finansiella måtten under det strategiska målet Inspirerande organisation. Övergripande mål nr 9: Arboga kommun ska ha en god ekonomisk hushållning Resultatet ska under mandatperioden i genomsnitt årligen uppgå till minst 1 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Kommunens bedömning: Prognosen för år 2015 uppgår till ett resultat på 10,4 MSEK som i förhållandet till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning uppgår till 1,47 %. Om prognosen håller för helåret 2015 innebär det att målet 1 % kommer att uppnås. Soliditeten, inklusive samtliga pensionsåtaganden, ska i slutet av varje mandatperiod vara lägst den nivå som gällde vid mandatperiodens början med oförändrade redovisningsprinciper. Kommunens bedömning: Med hänsyn tagen till ett prognostiserat resultat uppgående till 10,4 MSEK blir prognosen för soliditeten för år ,3 procent vilket innebär att måttet är uppfyllt till minst 80 procent. Vid ingången av år 2015 uppgick soliditeten till 16,9 %, målet för 2015 är 18,7 %. 8

10 I kommunens budget för framgår under rubriken God ekonomisk hushållning två grundkrav för god ekonomisk hushållning. Vi noterar att kommunen delvis når de finansiella målen för god ekonomisk hushållning. Resultatet vid delåret 2015 visar på ett överskott, 21,4 MSEK. Prognosen för år 2015 uppgår till ett resultat på 10,4 MSEK som i förhållandet till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning uppgår till 1,47 %. Om prognosen håller för helåret 2015 innebär det att målet 1 % kommer att uppnås. Målet avseende soliditeten är dock inte uppfyllt vid jämförelse med det målvärde som är satt för Vi bedömer därför sammantaget att resultatet enligt delårsrapporten inte är förenligt med det av fullmäktige fastställda finansiella målet Verksamhetsmål I den av fullmäktige fastställda budget för år finns totalt åtta övergripande verksamhetsmål formulerade. Mål 1: Arbogaborna ska ha en god livskvalitet. Mål 2: Arboga kommun ska verka för att invånarna upplever att de har inflytande i kommunen. Mål 3: Arboga kommun ska verka för en ekologisk hållbarhet inom alla områden. Mål 4: Det ska finnas goda möjligheter till pendling med kollektivtrafik till och från Arboga. Mål 5: Arbogas förskolor och skolor ska ha hög kvalitet och vara trygga. Mål 6: Arboga ska vara känd som en företagsvänlig kommun. Mål 7: Arboga kommun ska ha effektiva och tillgängliga tjänster. Mål 8: Arboga kommun är och upplevs som en attraktiv arbetsgivare. Mål 9: se ovan i avsnitt 10.2 Kommunstyrelsens bedömning: 9

11 Inom det strategiska området inspirerande livsmiljö finns fyra mål och tio mått. Av måtten har sex mått kunnat bedömas och resterande kan inte bedömas i nuläget. Under målet Arbogaborna ska ha en god livskvalitet finns sex mått varav tre mått är uppnådda, ett mått är inte uppnått och två mått kan inte mätas i dagsläget. Under målet Arboga kommun ska verka för att invånarna upplever att de har inflytande i kommunen återfinns ett mått som inte har uppnåtts. De två måtten som ska mäta målet Arboga kommun ska verka för en ekologisk hållbarhet inom alla områden har inte kunnat bedömas i nuläget. Målet Det ska finnas goda möjligheter till pendling med kollektivtrafik till och från Arboga mäts med ett mått. Måttet har uppnåtts till minst 80 %. Inom området inspirerande lärande finns ett mål och fyra mått. Endast två mått kan i dagsläget mätas och två mått kan inte mätas. Av de två måtten som kan mätas är ett uppnått och det andra uppnått till 80 %. Inom området inspirerande arbete finns ett mål och tre mått. Ett mått har uppnåtts och två mått kan i dagsläget mätas. Inom området inspirerande organisation finns tre mål och fem mått. Under målet Arboga kommun ska ha effektiva och tillgängliga tjänster återfinns två mått. Måtten kan i nuläget inte mätas. Målet Arboga kommun är och upplevs som en attraktiv arbetsgivare mäts genom ett mått som inte kan bedömas i nuläget. Målet Arboga kommun ska ha en god ekonomisk hushållning mäts genom två mått. Ett av måtten kommer att uppfyllas medan ett har uppfyllts till minst 80 procent. Av 22 mått som beslutats har 11 kunnat bedömas i delårsrapporten. Resterande mått mäts årsvis. Av de mått som kunnat bedömas har sju mått uppnåtts, två har delvis uppnåtts och två har inte uppnåtts. Kommunen har sammanställt avstämningen av måluppfyllelse i ett avsnitt i delårsrapporten. Kommunstyrelsen har uttalat en samlad bedömning av varje verksamhetsmål. Detta är en mycket bra redovisning som vi finner väl utvecklad. Endast 11 mått av totalt 22 är avstämda i delårsrapporten. Vi har svårt att av det som är redovisat i delårsrapporten uttala oss kring kommunens måluppfyllelse av verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Enligt uppgift från kommunen kommer en utvärdering att ske av de mål och mått som kommunen har haft under innevarande mandatperiod. Vi anser att kommunstyrelsen med fördel kan inleda en dialog med fullmäktige om hur målen är ställda. Mål och tillhörande mått bör uttryckas så att de i stor utsträckning går att påverka av kommunen och även vänder sig inåt organisationen. Revisionen har också som uppgift enligt lag att uttala sig om kommunstyrelsen bedömt måluppfyllelsen vid delårsbokslutet och då måste det finnas mål som är mätbara även vid delårstidpunkten. Vi rekommenderar även detta år att kommunstyrelsen ser över måtten till de övergripande målen per sista augusti så att dessa är ett stöd för kommunstyrelsen i dess målstyrningsprocess. 10

12 11. Delårsrapporten i övrigt 11.1 Förvaltningsberättelsen Enligt RKR:s rekommendation 8.2 ska kommunens samlade verksamhet redovisas i en gemensam förvaltningsberättelse. Utöver detta ska särskilda upplysningar lämnas om koncernföretagen och förehavanden mellan kommunen och företagen. Informationen om kommunkoncernens verksamhet och ekonomi redovisas i separata avsnitt och bedöms som ändamålsenliga utifrån rekommendationens krav. Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger, utifrån kommunens val att redovisa pensionerna enligt fullfondsmodellen, en rättvisande bild. Av delårsrapporten framgår en kortare beskrivning av viktiga händelser, både en arbetsmarknads- och omvärldsanalys, väsentliga personalförhållanden, investeringsredovisning samt för kommunens verksamheter, inklusive kommunala bolag och kommunalförbund. Analysen ger en översiktlig och informativ bild av kommunens ställning och olika faktorer påverkar kommunens ekonomi. Delårsrapporten har inte upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed i kommunal verksamhet i och med att kommunen valt att redovisa pensionsutbetalningar enligt fullfondsmodellen. Kommunfullmäktige har, mot vår rekommendation från årsbokslutet 2013 och 2014, fattat beslut om att inte ändra redovisningen av pensionsutbetalning vilket medför att vi måste bedöma att delårsrapporten inte ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning Balanskravet Gällande regler I KL finns de gällande reglerna om balanskravet, vilket innebär att kommunens intäkter ska överstiga kostnaderna. Eventuella negativa resultat som uppkommer ska enligt KL regleras inom tre år. I KL stadgas även att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning, vilket får ses som ett överordnat krav och innebär i de allra flesta fall att det inte räcker med att intäkterna enbart täcker kostnaderna, eftersom det på längre sikt urholkar kommunernas ekonomi. Om det föreligger synnerliga skäl finns emellertid möjlighet att inte reglera ett negativt resultat. Beslut om vad som ska kunna bedömas som synnerliga skäl fattas av fullmäktige. Exempel på där synnerliga skäl kan anses föreligga är när kommuner medvetet och tydligt gjort avsättningar och byggt upp ett avsevärt eget kapital för att möta framtida kostnadsökningar eller intäktsminskningar Balanskravet i delårsrapporten Av delårsrapporten, under avsnittet Ekonomisk analys med rubriken Balanskravstämning framgår att resultatet till och med augusti 2015 uppfyller kommunallagens krav som ställs för att kommunens intäkter ska överstiga kostnaderna och därmed ha en god ekonomisk hushållning. 11

13 För att få en mer överskådlig bild av kommunens bedömning sammanställs posterna i följande tabell: Kommunens balanskravsutredning delårsresultat Årets resultat enligt resultaträkningen (TSEK) Avgår realisationsvinster - 16 Resultat enligt balanskravet Exkludering av extraordinära poster Årets balanskravsresultat (efter justeringar extr.ord.) Tabell: upprättad av KPMG utifrån den skriftliga redovisning som kommunen beskrivit i delårsrapporten Resultatet vid utgången av augusti 2015, enligt balanskravsutredningen, uppgår till 21,4 MSEK. Den huvudsakliga orsaken till det positiva resultatet uppges främst bero på en utdelning på aktier i Mälarenergi Elnät AB, uppgående till 22,4 MSEK. Utan den utdelningen hade resultatet varit negativt. Kommunen uppger att balanskravet för helåret 2015 uppnås om det prognostiserade resultatet blir verklighet. Resultatet att avstämma mot balanskravet uppgår till 10,4 MSEK enligt prognosen. De samlade överskotten för åren uppgår till 93,7 MSEK reducerat med reavinster. Dessa samlade överskott har kommunfullmäktige beslutat om att de kommer att användas för att täcka oväntade kostnadsökningar eller intäktsminskningar som leder till underskott. Inklusive prognosen för år 2015 uppgår de samlade överskotten till 104,1 MSEK. Kommunen gör den bedömningen att resultatprognosen för hela året kommer att klara balanskravet. Vi delar kommunens bedömning att delårsresultatet uppfyller balanskravet. Kommunens analys av respektive nämnds resultat är bra beskrivet med en kortfattad text och en tydlighet kring när en nämnd redovisar överskott/underskott. Det är två nämnder som prognostiserar ett underskott, Socialnämnden med 6,4 MSEK samt Tekniska nämnden med 0,7 MSEK. Inom primärkommunen, kommunstyrelsen och nämnderna, prognostiserar man ett samlat negativt resultat om 6,6 MSEK. 12

14 11.3 Resultaträkning Nedan redovisas en översiktlig ekonomisk jämförelse för år Kommunen: Utfall Utfall Utfall Budget 2015 Prognos 2015 Belopp i Mkr Verksamhetens nettokostnader -477,9-437,4-450,8-711,0-726,9 Förändring i %, jmf med föregående år 9,3-3,0 Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning 471,7 456,5 438,8 708,9 707,1 Förändring i %, jmf med föregående år 3,3 4,0 Finansnetto (inkl. pensionsförvaltning) 5,3 7,8 9,8 4,5 7,6 Jämförelsestörande post 22,4 22,4 Årets resultat 21,5 26,9-2,2 2,4 10,2 Nettokostnader inkl. finansnetto i relation till skatteintäkter och bidrag % 100,2 94,1 100,5 99,7 101,7 Årets resultat per sista augusti är något lägre jämfört med samma period föregående år. Detta trots att en utdelning om 22,4 MSEK erhållits från Mälarenergi Elnät AB. Utan den utdelningen hade resultatet varit negativt. Både nettokostnaderna och skatteintäkterna har ökat jämfört med föregående år. Ökningen är störst i nettokostnaderna vilket får effekten att nettokostnadsnyckeltalet ökar igen. Detta är ett nyckeltal vars procentuella ökningstakt är av stor vikt, och som visar kostnadsutvecklingen i förhållande till de intäkter kommunen har. Beträffande kommunens förutsättningar att uppnå balanskravet se avsnitt Koncernen: Kommunen redovisar inga uppgifter i resultaträkningen från de kommunala bolagen vid delårsbokslutet. er Resultatet för kommunen uppgick till 21,4 MSEK och nettokostnaderna i förhållandet till skatteintäkter och bidrag uppgår till 100 %. Socialnämndens prognostiserade underskott om 6,4 13

15 MSEK (4,7 MSEK) är en ökning jämfört med föregående år och är således fortfarande ett problem som kräver åtgärder. I övrigt bedömer vi att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed. Avseende den sammanställda redovisningen, se avsnitt Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat och att noter finns i tillräcklig omfattning Balansräkning Nedan redovisas en översiktlig ekonomisk jämförelse för år Kommunen Belopp i Mkr Balansomslutning 1 151, ,3 997,5 Redovisat eget kapital 218,9 206,2 195,8 Redovisad soliditet 19% 20% 20% Omsättningstillgångar 101,2 111,4 90,3 Långfristiga skulder 367,8 273,3 266,1 Kortfristiga skulder 157,5 141,7 118,3 Balanslikviditet 64% 79% 76% Till samtliga balansposter har huvudboksbilagor och specifikationer upprättats. Inga väsentliga noteringar finns att beakta. Sammantaget bedömer vi att dokumentationen av bokslutet i form av avstämning av balansräkningens poster är av god kvalitet. Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättningar, skulder och eget kapital. Vi bedömer också att tillgångarna, avsättningarna och skulderna i allt väsentligt existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade och värderats enligt principerna i KRL. Balansräkningen är uppställd enligt KRL, omfattar tillräckliga noter och bilagor/specifikationer finns i tillräcklig omfattning Kassaflödesanalys En kassaflödesanalys beskriver hur verksamhet och investeringar har finansierats samt hur de har inverkat på verksamhetens likvida ställning. 14

16 Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar och att kassaflödesanalysen har upprättats i enlighet med gällande rekommendation. Vi har inte närmare granskat bakomliggande underlag till kassaflödesanalysen Sammanställd redovisning Enligt KRL 8 kap 2 ska den sammanställda redovisningen omfatta de juridiska personer i vilka kommunen har ett betydande inflytande. Av författningskommentarerna framgår att ett betydande inflytande förutsätts föreligga när kommunen innehar minst 20 % av rösterna i en annan juridisk person. Det finns dock möjlighet att göra avsteg från principen om företaget har en ringa omsättning eller balansomslutning. Av KRL 9 kap 3 ska kommunen, om det inte föreligger särskilda hinder, lämna motsvarande uppgifter för samma rapportperiod under det närmast föregående räkenskapsåret. RKR har kommit med ett normerande förtydligande kring vad en delårsrapport ska innehålla och gäller från Av rekommendation nr 22 framgår följande: Den kommunala koncernens räkenskaper ska presenteras jämte kommunens om minst ett av nedanstående villkor är uppfyllda: De kommunala koncernföretagens andel av kommunkoncernens intäkter, vilket omfattar såväl verksamhetsintäkter som skatteintäkter och statsbidrag, uppgår till minst 30 procent. De kommunala koncernföretagens balansomslutning uppgår till minst 30 procent av kommunkoncernens balansomslutning. I de fall en sammanställd redovisning inte upprättas, bör delårsresultat samt helårsprognos redovisas för respektive bolag. Kommunen genomför ingen sammanställd redovisning vid delårsbokslut. Däremot redovisar man i förvaltningsberättelsen avsnitt som handlar om de kommunala bolagen. Av förvaltningsberättelsen framgår det vilka bolag som ingår i kommunkoncernen. Utöver detta finns en redogörelse över vilka kommunalförbund kommunen samverkar med. Kommunen avviker från att följa RKR s rekommendation nr 22. Utifrån de uppgifter om bolagen, som framgår av delårsrapporten, uppfyller kommunen de explicit som medför att kommunen bör upprätta en sammanställd redovisning enligt punkt ett ovan. Kommunens andel av de kommunala bolagen är väsentlig och överstiger de minimikrav som gäller för vilket innehåll en delårsrapport ska ha och vilka principer som ligger till grund för bedömning av vilka poster som ska tas med i delårsrapporten samt hur dessa ska värderas Vi rekommenderar att kommunen ser över möjligheten att upprätta en sammanställd redovisning som ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden Nämndernas berättelse Nämndernas berättelser i helhet ingår inte i den översiktliga granskning som genomförts. 15

17 11.8 Övrigt I delårsbokslutet prognostiserar Socialnämnden -6,4 MSEK samt Tekniska nämnden -0,7 MSEK mot periodiserad budget. Under 2014 påbörjades arbetet med att införa komponentavskrivning av anläggningstillgångar. Denna process har fortsatt under 2015 och innefattar hittills tillgångar inom VA-verksamheten samt inom gator och vägar. Ändringen har medfört vissa omklassificeringar mellan balansposter samt till viss del minskad avskrivningstakt. Under hösten 2015 påbörjas tillämpningen av komponentavskrivning även på kommunens fastigheter. KPMG, dag som ovan Martin Ingberg Sofia Landås Elisabeth Innala Auktoriserad revisor Kommunal revisor Kommunal revisor 16