Kriminologiska institutionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kriminologiska institutionen"

Transkript

1 Kriminologiska institutionen Bedrägerier mot välfärden En studie av fusk med Försäkringskassans personförsäkringar i ett selektionsperspektiv D-uppsats i kriminologi Höstterminen 2005 Monika Karlsson

2

3 Sammanfattning I studien har ett selektionsperspektiv legat till grund för en analys av bedrägerier med Försäkringskassans personförsäkringar. Personförsäkringsbedrägerier är bedrägerier med försäkringar som betalas ut till följd av personskador och sjukdomar. Selektion i kriminologiska sammanhang innefattar de processer eller faktorer som bestämmer utseendet på den upptäckta brottsligheten. Dessa processer får betydelse för vilka brott som upptäcks, polisanmäls och utreds, samt för vilka gärningspersoner som lagförs. De kontrollsystem som styr vilka brott som upptäcks och polisanmäls kan vara diskriminerande mot vissa och alltför fördelaktiga för andra, varför det är viktigt att undersöka selektionsprocesserna bakom brottslighetens utseende. Studiens syfte är att analysera den selektion som förekommer mellan det att personförsäkringsbedrägerier utförs mot Försäkringskassan, fram till upptäckten och polisanmälan av dessa bedrägerier. Genom en kvantitativ analys av polisanmälda personförsäkringsbedrägerier mot Försäkringskassan år 2002 beskrivs utseendet på de brott som har selekterats fram, och genom en kvalitativ intervjustudie förklaras de selektionsprocesser som ligger bakom utseendet på dessa brott. En förklaringsmodell för selektion som har utarbetats av Lars Korsell har legat till grund för de empiriska studierna, och som teoretiskt ramverk används organisationsteori, diskretionsteori och nyinstitutionell teori. Resultaten visar att det förekommer en selektion bland de personförsäkringsbedrägerier som upptäcks och polisanmäls. Det vanligaste brottet enligt polisanmälningarna begås av en medelålders man med låg inkomst och tidigare brottslighet bakom sig som arbetar samtidigt som han är sjukskriven och får sjukpenning. Genom intervjuer med Försäkringskassans personal beskrivs dock flera faktorer som kan antas förklara selektionen bakom denna bild, trots att det också är möjligt att den kan vara representativ för verkligheten. Det handlar om både fasta och mer flytande selektionsfaktorer där risken för subjektiva bedömningar är större, och faktorerna beror på egenskaper både hos Försäkringskassans organisation och hos själva ärendena. När det gäller Försäkringskassans organisation bidrar konkurrerande mål, en stor upplevd arbetsbörda för handläggarna och kontrollernas utformning till selektion. Förutfattade meningar och stereotyper kan i viss mån sägas förekomma och få ett genomslag i kontrollen, vilket får till effekt att egenskaper hos ärendena förklarar en del av selektionen. Av stor vikt är också den upplevda bevisstyrkan hos ärendena, som avgör vilka ärenden som polisanmäls. Dessa är framförallt de bedrägerier som uppfattas som allvarligast eller där bevisningen av olika anledningar tycks uppenbar.

4

5 1. INLEDNING Syfte och frågeställningar Grundläggande definitioner och begrepp Tillhör försäkringsbedrägerier de ekonomiska brotten? Vad är selektion? Fusk, bidragsbedrägeri eller försäkringsbedrägeri? Ett projekt om personförsäkringsbedrägerier startas Ett projekt i projektet Vems intressen tillgodoses? Tidigare forskning Disposition Selektion bestämmer vilken brottslighet som syns En förklaringsmodell för selektion Strukturella faktorer styr selektionen på en övergripande nivå Övergripande strategier Lagstiftning Organisationer för kontroll- och brottsbekämpning Organisationers egenskaper kan fungera selekterande Den formella och den informella organisationen Mål, kommunikation och motivation är viktiga faktorer Egenskaper hos ärenden kan förklara selektion Stor arbetsbörda leder till behov av att sortera bland ärenden Personlighetsfaktorer viktiga för selektionen METOD Inledning Analysen av förundersökningsprotokoll Kodning Validitet och reliabilitet Intervjuundersökningen Vilka intervjuades? Hur intervjuades de? Tolkningen av intervjuerna Problem i utförandet av empirin och etiska ställningstaganden Inledning Bedrägerierna upptäcks sent Bedrägerier med sjukpenning dominerar Bedrägerier med förtidspension kostar mest

6 4.5. Vanligt med förfalskning Brotten som aldrig upptäcks HUR SER GÄRNINGSPERSONERNA UT? Den genomsnittlige personen som anmäls för bedrägeri är i medelåldern Den genomsnittlige personen som anmäls för bedrägeri är en man Den genomsnittlige personen som anmäls för bedrägeri har låg inkomst Den genomsnittlige personen som anmäls för bedrägeri har tidigare lagföringar Gärningspersonerna som aldrig upptäcks Selektion på grund av egenskaper hos Försäkringskassans organisation Kontrollinsatsernas utformning påverkar anmälningsstatistiken Val av arbetsfördelning bidrar till viljan att kontrollera Konkurrerande mål skapar oklara prioriteringar Selektion på grund av egenskaper hos ärendena Magkänslor styr vilka som upptäcks Prognoser om ärendets framtid avgör om det polisanmäls SAMMANFATTANDE DISKUSSION REFERENSER: Bilaga A. Intervjuguide till intervjuer med personal på försäkringskassor Bilaga B. Schema för kodning av förundersökningsprotokollen

7 1. Inledning I vårt svenska välfärdssamhälle har varje medborgares rätt till ekonomisk trygghet länge intagit en central position, och ett allt tätare skyddsnät har successivt byggts ut omkring oss. Den kanske främsta symbolen för våra trygghetssystem är socialförsäkringen, och från denna betalas varje dag mer än en miljard kronor ut i ersättning till behövande medborgare (RFV, 2003, s 9). Genom utbyggnaden av systemen har socialförsäkringen med tiden blivit ett gigantiskt och tungrott system som kräver en stark legitimitet för att kunna fungera tillfredsställande. Det faktum att socialförsäkringens förmåner regelbundet missbrukas av medborgare som genom bedrägeri försöker få ut ersättning de inte är berättigade till tär på legitimiteten. Detta missbruk av socialförsäkringen är ämnet för denna studie. Konsekvenserna av felutbetalningar från välfärdssystemen är allvarliga. Till skadeverkningarna kan räknas direkta ekonomiska skador (i den enda landsomfattande undersökningen av vad fusk, fel och överutnyttjande av välfärdssystemen kostar som har gjorts i Sverige, nämns siffran 5-7 miljarder kronor om året) 1, högre skatter och avgifter, att en rättvis fördelningspolitik sätts ur spel, samt att förtroendet för både lagstiftning, välfärd och det politiska systemet urholkas (Korsell och Nilsson, 2003, s 25f). Att fördjupa kunskapen om bidragsbedrägerierna är en av de möjligheter som står till buds för att stärka både tilltron till och själva socialförsäkringssystemet. Med en fördjupad kunskap om vilka brott som upptäcks respektive inte upptäcks, och vilka som genom polisanmälan blir föremål för en potentiell allmänprevention, kan beslut om förebyggande åtgärder förankras praktiskt, och därigenom leda till konkreta framsteg. Med denna studie läggs förhoppningsvis ytterligare en liten pusselbit till den kunskap om bidragsbedrägeri som behövs för att välgrundade beslut om förebyggande åtgärder ska kunna fattas Syfte och frågeställningar Varje dag begår ett okänt antal personer ett brott mot Försäkringskassan som rubriceras försäkringsbedrägeri, och som i vardagliga termer brukar kallas bidragsfusk. Det finns i dag ingen säker kunskap om hur många som begår bedrägerier mot Försäkringskassan, men enligt Riksrevisionsverkets beräkningar (RRV 1995:32, s 97ff, 169) motsvarar den ungefärliga omfattningen av de oriktiga utbetalningarna ett par procent av bidragsmottagarna på ett urval undersökta bidrag. De bedrägerier som upptäcks är dock långt färre än dem som verkligen begås. Det som sker på vägen från det att ett brott begås till dess att en gärningsperson åtalas och döms är en selektionsprocess. 2 Denna studie koncentrerar sig på den selektion som sker från brottstillfället fram till upptäckt och polisanmälan av brottet. Den verkliga selektionsprocessen tar dock inte slut vid polisanmälan utan 1 RRV 1995:32, sid Begreppet selektion förklaras närmare på sidan 5. 3

8 fortsätter tills en fällande dom avkunnas. Den kunskap som erhålles genom att analysera selektionsmekanismerna längs försäkringsbedrägeriernas väg i kontroll- och rättsprocessen kan ge möjligheter att förbättra kontrollen av utbetalningarna. Ekobrottsmyndigheten har pekat på vikten av att fördjupa kunskapen kring de brott man önskar bekämpa och som en konsekvens av detta kunna analysera vilka brott som inte fastnar i kontrollen (RFV, 2004:13, s 13). I studien analyseras endast de bedrägerier som berör bidrag som ges ut till följd av sjukdom eller annan personskada, så kallade personförsäkringsbedrägerier. För att åstadkomma denna analys beskrivs först utseendet hos de brott och gärningspersoner som Försäkringskassan har polisanmält under år Syftet är att skapa en bild av vilka brott och gärningspersoner som har selekterats fram. I nästa steg analyseras genom intervjuer med anställda på Försäkringskassan de selektionsmekanismer som kan ligga bakom att just dessa brott har selekterats fram. På detta sätt nås förhoppningsvis kunskap om de personförsäkringsbedrägerier och gärningspersoner som inte upptäcks och polisanmäls, vilket som nyss nämnts bör utgöra en bra grund för en förbättring av kontrollen. Utifrån studiens syfte har två frågeställningar formulerats: Vilka personförsäkringsbedrägerier och gärningspersoner selekteras fram? Vilka faktorer förklarar selektionen av dessa personförsäkringsbedrägerier och gärningspersoner? Studien består av två empiriska undersökningar. Den första undersökningen är en kvantitativ analys av polisanmälda personförsäkringsbedrägerier mot Försäkringskassan år 2002, som avser att svara på den första frågeställningen, dvs. vilka bedrägerier och gärningspersoner som selekteras fram. Den andra undersökningen är en kvalitativ intervjustudie med Försäkringskassans personal som besvarar den andra frågeställningen, vilka de bakomliggande faktorerna till selektionen av dessa bedrägerier och gärningspersoner är. En förklaringsmodell för selektion som har utarbetats av Lars Korsell (2003, s 210) används i intervjuundersökningen. Som teoretiskt ramverk används organisationsteori, nyinstitutionell teori, och diskretionsteori Grundläggande definitioner och begrepp Tillhör försäkringsbedrägerier de ekonomiska brotten? I studien kommer det ibland att refereras till ekonomisk brottslighet som ett ramverk för att förstå förutsättningar, rationaliseringar och kontroller av försäkringsbedrägerier. Huruvida försäkringsbedrägerier verkligen utgör ekonomisk brottslighet är dock inte helt lätt att utreda. Det finns i dag oräkneliga definitioner på ekonomisk brottslighet, varav den klassiska tog sikte på högstatuspersoner som utförde brott inom företagssektorn (Sutherland, 1949). Länge betonades att ekonomiska brott var sådana handlingar som hade systematisk karaktär, begicks inom ramen för en näringsverksamhet, och som rörde avsevärda belopp (JuU 1980/81:21, s 62). Brott som begicks med ekonomisk vinning som 4

9 motiv men av enskilda personer och mot statlig verksamhet, t.ex. skattebrott och bidragsbedrägeri, gick istället under benämningen välfärdskriminalitet (Svensson, 1983, s 13). Från ett konstruktivistiskt perspektiv påpekas att det inte är möjligt att finna en enstaka korrekt definition utan att man i en analys av redan existerande definitioner måste fråga sig varför de har tillkommit och vilket syfte de tjänar (Bergqvist, 2002, s 15). Bergqvist skriver: Utgångspunkten är här att det inte finns någon essens i begreppet ekonomisk brottslighet, d.v.s. det är inte möjligt att söka begreppets verkliga kärna, det finns inget som är ekonomisk brottslighet. Det finns däremot en mängd utsagor om vad som bör vara ekonomisk brottslighet (2002, s 15). Enligt Susan Shapiro (1990, s 347) har många av de existerande definitionerna skapats enligt felaktiga utgångspunkter, genom att man definierar brotten utefter egenskaper hos gärningspersonerna. Istället, hävdar hon, måste man se ekonomiska brott som missbruk av ett förtroende (ibid, s 353). Med Shapiros definition finns stora möjligheter att inordna försäkringsbedrägerier under kategorin ekonomiska brott. Den rätt man har till förmåner i välfärdssamhället är en rätt som vilar på att man lämnar sanningsenliga uppgifter, och bryter man mot denna regel har man även brutit mot ett viktigt förtroende. Även om de belopp som varje enskild försäkringsbedragare orsakar inte nödvändigtvis är stora, är de sammanlagda beloppen av dessa brott, som vi har sett, mycket höga Vad är selektion? När vi talar om brott utgår vi ofta från den registrerade brottsligheten, vars siffror går att utläsa i den officiella brottsstatistiken. Denna brottslighet representerar dock väldigt sällan den verkliga brottsligheten helt och hållet. I själva verket har varje brottskategori genomgått en slags sållningsprocess, en selektion, där de brott som till slut finns kvar och syns i statistiken i vissa fall bara utgör en bråkdel av den verkliga brottsligheten (Brå 1998, s 16ff). Figur 1 illustrerar denna process väldigt enkelt. Hur många brott som faller bort varierar givetvis från brottskategori till brottskategori. Processen tar inte heller slut när brotten har anmälts; då startar en ny process där endast vissa gärningspersoner selekteras fram och döms för sina brott. Men denna process är inte i fokus i denna studie som istället koncentrerar sig på processen mellan brottens utförande fram till upptäckt och anmälan. Figur 1. Brottens väg genom kontroll- och rättskedjan. Brott som begås Brott som upptäcks Brott som anmäls Anmälningsstatistik (Personer som lagförs) 5

10 Bakom processerna att upptäcka och anmäla brotten döljer sig ett flertal beslut hos olika aktörer. Besluten kan röra allt från lagstiftning och omorganiseringar eller nyprioriteringar hos berörda organisationer till vanliga beslut fattade av byråkrater på grundval av en magkänsla (Korsell, 2003, s 7ff; Sainsbury, 1992, s 309) Fusk, bidragsbedrägeri eller försäkringsbedrägeri? Den terminologi som ska användas för att beskriva de gärningar som studien avser är inte en självklar fråga. Det föreligger generellt en viss begreppsförvirring kring orden fusk, bidragsbedrägeri och försäkringsbedrägeri. För att ytterligare komplicera situationen förekommer även begrepp som fel, överutnyttjande, missbruk och systemfel ofta i dessa sammanhang (dessa tas dock inte upp här). Skillnaden mellan fusk och försäkringsbedrägeri är enligt RFV att man genom att använda begreppet fusk inte tar ställning till om gärningen har varit uppsåtlig, och därmed inte gör någon juridisk bedömning (RRV 1995:32, s.33). 3 Den nyligen tillsatta Delegationen för åtgärder mot felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen (Fi 2005:03) har i en översyn av de många använda definitionerna fattat beslut om vilka som ska användas av samtliga aktörer inom trygghetssystemen framöver. Förutom utbetalningsfel och oavsiktliga fel, som båda signalerar misstag och ej brott, ska termen misstänkta brott användas för att beteckna de uppsåtliga handlingar som har resulterat i felaktigt utbetalda ersättningar 4. I denna studie kommer dock främst begreppen personförsäkringsbedrägeri eller bidragsbedrägeri att användas eftersom studiens empiriska material består av polisanmälda misstänkta personförsäkringsbedrägerier. I denna studie ingår inte några privata försäkringar utan endast statliga. I metodavsnittet beskrivs närmare exakt vilka förmåner som har ingått i studien Ett projekt om personförsäkringsbedrägerier startas I en rapport som gavs ut av Brottsförebyggande rådet (Brå) år 2002 (Brå-rapport 2002:7) 5 riktades för första gången strålkastarljuset mot att bedrägerier kan förekomma även med personförsäkringar, ett hittills outforskat område. Tidigare hade forskningen enbart rört bedrägerier med sakförsäkringar. Rapporten fick Juridiska institutionen på Lunds universitet att initiera ett projekt som syftade till att fördjupa kunskapen kring personförsäkringsbedrägerier. Man ville analysera tillvägagångssätten i dessa brott, undersöka deras hantering i kontroll- och rättsprocessen, samt förstå mer om kopplingen mellan det privata och det allmänna försäkringsområdet. Förutom Juridiska institutionen på Lunds universitet finansierade även Försäkringsförbundet, Riksförsäkringsverket och Brå projektet. En 3 Bedrägeribrottet är straffbart endast under förutsättning att gärningspersonen har handlat uppsåtligt (Örnemark Hansen, 1995, s 15). 4 Ur Rapport 1 från Delegationen för åtgärder mot felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen, Fi 2005:03, s I rapporten, som heter Organiserad brottslighet lösa maskor eller fasta nätverk beskrivs även penningtvätt inom försäkringsbranschen. 6

11 rapport gavs ut på Brå i juni 2005 där bl.a. en rad åtgärder för ett mer effektivt brottsförebyggande arbete mot försäkringsbedrägerier föreslogs Ett projekt i projektet Jag blev involverad i ovan nämnda projekt när jag anlitades av Lunds universitet våren 2004 för att utföra en av projektets empiriska studier. Under mitt arbete med detta ämne växte en önskan fram att få fler frågor besvarade. Framförallt ville jag förstå de siffror som brotten och gärningspersonerna förvandlats till i den statistiska processen på ett mer analytiskt plan, och få perspektiv på den roll som de existerande kontrollfunktionerna hade i att producera dessa siffror. När jag gavs chansen att utöka projektet med ytterligare en empirisk studie som samtidigt gav mig material till min magisteruppsats i kriminologi, utarbetades så småningom idén tillsammans med juridiska institutionen i Lund och Brå att skriva en uppsats med ett kriminologiskt selektionsperspektiv, varav valda delar skulle ingå i den nyss nämnda rapporten. Vissa delar i rapporten är därför identiska med delar av denna uppsats. På grund av sammanhanget bör det också betonas att båda de empiriska studier som ingår i uppsatsen är helt och hållet framarbetade och utförda av mig själv Vems intressen tillgodoses? I vetenskapliga sammanhang är de flesta stora projekt finansierade av någon utomstående aktör som inte kan sägas vara lika värderingsfri som forskaren själv försöker vara. Även om finansieringen skulle kunna innebära otillbörlig påverkan på den neutrala forskaren är det inte säkert att så är fallet (May, 1997, s 67). Försäkringsförbundet och Riksförsäkringsverket är de parter som står för den största delen av finansieringen till projektet om personförsäkringsbedrägerier, och de hoppas som en konsekvens av detta att få tillgång till en djupare kunskap om dessa brott, samt rekommendationer som kan bidra till att deras kontrollstrategier effektiviseras. Trots att dessa parter har författat avsnitt av Brå-rapporten beskrivande framförallt lagstiftningen har de inte på något sätt blandat sig i utförandet av de empiriska studierna eller denna uppsats, utan har endast varit behjälpliga med diverse praktiska frågor. Ingen forskning är dock helt värderingsfri, eller fri från politiska och andra ställningstaganden (Jupp, David & Francis, 2000, s 235f). Det som har eftersträvats i denna uppsats är att framställningen tydligt klargör vad som är ett resultat av författarens eller inblandade parters värderingar och önskemål, så att tvivel inte uppstår kring detta Tidigare forskning Att undersöka den selektion som sker från det att ett brott begås till dess att en gärningsperson lagförs har i väldigt begränsad omfattning innefattat ekonomisk brottslighet. Susan Shapiros klassiska verk Wayward capitalists (1984) var kanske den första boken som på ett systematiskt sätt beskrev selektionen av ekonomiska brott, och som banade väg för ytterligare selektionsstudier inom området. Erik Wesser (2001) vid Sociologiska institutionen på Lunds universitet har inom ramen för ett 7

12 forskningsprojekt om insiderbrott skrivit en doktorsavhandling om selektionen av detta brott. Lars Korsell (2003) på Brottsförebyggande rådet har skrivit sin doktorsavhandling om bokföringsbrott och selektion. Syftet med avhandlingen var att ta fram en generell teori om selektion på främst ekobrottsområdet. Förvånansvärt lite svensk forskning har också utförts om försäkringsbedrägerier generellt. Henrik Tham och Ulla-Britt Eriksson gav ut det första svenska akademiska arbetet om försäkringsbedrägerier år 1982 (Brå-rapport 1982:6). Endast sakförsäkringsbedrägerier avhandlades i rapporten. Nästa större rapport om försäkringsbedrägerier dröjde 12 år. Då gjorde Leif G.W. Persson och Birgitta Bongenhielm en kartläggning av försäkringsbedrägerier (även här endast gällande sakförsäkringar), i vilken de bland annat använde sig av gärningsmannaprofilering i ett försök att bemanna försäkringsbranschen med möjligheten att vägra vissa personer att teckna försäkringar (PHS Rapport 1:1994). En uppföljning och aktualisering av denna rapport gjordes av Leif G.W. Persson och Karin Svanberg fyra år senare, Inte heller i denna rapport nämndes bedrägerier med personförsäkringar annat än som ett påpekande i förbifarten att bedrägerier med personförsäkringar kunde förväntas öka kommande år. Helen Örnemark Hansen har tidigare skrivit boken Bidragsbedrägeri (1995), men här tas bidragsbedrägerierna upp ur ett strikt juridiskt perspektiv, där analysen till exempel gäller ändamålsenligheten hos bedrägeribrottets straffrättsliga konstruktion. Den enda större studie som har gjorts angående omfattningen av bidragsbedrägeri är en mörkertalsstudie utförd av Riksrevisionsverket år 1995 (RRV, 1995:32) om fusk och systembrister i välfärdssystemen. Analysen tar bland annat upp fusk med förtidspensioner och sjukpenning. De pekade redan då på att systemet, särskilt avseende förtidspensionering, visade tecken på allvarliga systembrister. Fusket med enbart förtidspensionen beräknades kosta Försäkringskassan cirka miljoner kronor om året (ibid, s 97) Disposition Studien är uppdelad i sju delar. Medan inledningen presenterade studiens syfte, förklarade några centrala begrepp samt beskrev vad som tidigare gjorts på området, presenteras i del två den förklaringsmodell som används för att strukturera upp resultaten. De teorier som ligger till grund för studien och som fungerar som bakomliggande förklaringar till selektionsmodellen redovisas även i denna del. Dessa är organisationsteorier, däribland nyinstitutionell teori, samt diskretionsteori. I del tre görs en genomgång av metodarbetet bakom studiens empiriska undersökningar och i del fyra och fem redovisas resultaten av dessa undersökningar. Slutligen står del sex för en analys av resultaten strukturerad enligt förklaringsmodellen för selektion, medan en kort sammanfattande diskussion avslutar studien i del sju. 8

13 2. Teori selektion, organisation och diskretion 2.1. Selektion bestämmer vilken brottslighet som syns De gärningspersoner som döms för sina brott representerar det fåtal som har selekterats fram via ett flertal uttalade och outtalade beslut längs kontroll- och rättskedjan (Korsell, 2003, s 4ff; Wesser, 2001, s 191f). Hur många brott och gärningspersoner som selekteras fram till sista anhalten varierar mellan olika brottstyper. Vad gäller försäkringsbedrägerier är bortfallet längs olika delar av rättsprocessen av olika anledningar, som studien avser att beröra närmare, förhållandevis stort. Utseendet hos brotten och gärningspersonerna bakom den anmälda brottsligheten accepteras allt för ofta som en riktig beskrivning av situationen utan att man närmare reflekterar över vad som ligger bakom denna selektion, och vilka brott och gärningspersoner som inte har selekterats fram (Korsell, 2003, s 4). Vi ser med andra ord inte hela bilden. Konsekvenserna av en sådan bristande reflektion kan vara skadliga. De kontrollsystem som styr vilka brott som upptäcks kan vara diskriminerande mot vissa och alltför fördelaktig för andra, vilket skapar en snedfördelning av lagföringar. Kontrollen kan även vara så slumpmässig att man inte uppnår de bästa ekonomiska resultaten. När det handlar om så stora belopp som de som cirkulerar i socialförsäkringssystemet kan ett sådant ekonomiskt slöseri resultera i en legitimitetskris för Försäkringskassan. Selektionen styrs av flera olika faktorer. På samhälls- och övergripande politisk nivå definieras vilken sorts brottslighet som ska prioriteras. Den icke-prioriterade brottsligheten står ofta utanför medias uppmärksamhet, får bristande resurser för att kunna upptäckas och utredas samt bedöms som mindre allvarlig. På organisationsnivå påverkas selektionen av att berörda organisationer eller myndigheter kan ha olika mål, strukturer och resurser. I traditionella våldsbrott har polismyndigheterna en ledande roll men när det gäller försäkringsbedrägerier betyder försäkringsbolagens och Försäkringskassans utredningsarbete oftast lika mycket eller mer än polisens. Utseendet hos varje ärende styr också selektionen (Korsell, 2003, s.6ff) En förklaringsmodell för selektion Eftersom besluten är många och fattas på flera olika nivåer måste de kategoriseras för att lättare kunna analyseras. Juristen och kriminologen Lars Korsell (2003, s 210) har i en modell (figur 2) sorterat in besluten i några övergripande selektionskategorier. Denna modell utformades i syfte att analysera bokföringsbrott, och i föreliggande studie ska modellen användas för att analysera personförsäkringsbedrägerier. I modellen togs ursprungligen tre övergripande selektionskategorier fram för att fungera som analysenheter: selektion till följd av strukturella faktorer, vilka är övergripande strategier, lagstiftning och organisationer för kontroll och brottsbekämpning, selektion till följd av egenskaper hos organisationen, och selektion till följd av egenskaper hos ärendet. Senare modifierades modellen och kategorin intressenters påverkan eller brist på påverkan lades till, men denna kommer inte att 9

14 belysas i studien. Organisationsteori och diskretionsteori används för att komplettera förståelsen av selektionen. I nästföljande avsnitt beskrivs närmare på vilket sätt dessa kategorier har betydelse för den selektion som sker på olika nivåer vad gäller (person)försäkringsbedrägerier. Beskrivningen sker utifrån ett teoretiskt perspektiv, där särskilt organisationsteori och diskretionsteori dominerar, men det även förekommer inslag av nyinstitutionell teori. De empiriska undersökningarna har bedrivits på ett sådant sätt att de naturligt har avgränsat de delar av modellen som har kunnat undersökas närmare, och dessa är främst egenskaper hos organisationen (Försäkringskassan) och hos ärendena, men i teoriavsnittet nedan tas även betydelsen av strukturella faktorer upp. Figur 2. Korsells förklaringsmodell för selektion av ekonomiska brott. Strategi Lagstiftning Organisationer för kontroll och brottsbekämpning Egenskaper hos ärendet Egenskaper hos organisationen Intressenters påverkan eller brist på påverkan på ärendet Organisationsteorier och teorier om diskretion SELEKTION 2.2. Strukturella faktorer styr selektionen på en övergripande nivå Den första selektionskategorin är den selektion som sker till följd av strukturella faktorer. Dessa faktorer kan sägas bestå av de övergripande ramverk som rätts- och kontrollapparaten förhåller sig till. I modellen utgörs dessa av övergripande strategier, lagstiftning och organisationer för kontroll- och brottsbekämpning Övergripande strategier Frågan om bidragsfusket har historiskt haft en nackdel av att inte ha ansetts tillhöra den ekonomiska brottsligheten och därmed få del av de resurser som tilldelades för dess bekämpande. När den ekonomiska brottsligheten upptäcktes i Sverige på 1970-talet talade man inte om bidragsbedrägerier som en typ av ekonomisk brottslighet, utan det var framförallt brott som begicks inom ramen för näringslivet och där det enstaka brottet alltid handlade om stora belopp (Lindgren, 2000, s 45ff). 10

15 Bidragsfuskaren passade kanske aldrig riktigt in i den diskurs som rådde kring den ekonomiska brottslingen som en rik pamp eller företagsbrottsling (Korsell, 2005, s 37). Ideologier, som t.ex. den om välfärdssamhället, definierar vilka funktioner och inriktning vissa verksamheter ska ha (DiMaggio och Powell, 1991, s 44). Idén om folkhemmet var väldigt stark under 1970-talet, och en möjlig förklaring till tystnaden om bidragsbedrägerier kan vara en rädsla för att ett uppmärksammande av att detta förekom skulle skaka folkhemmets grundvalar (Korsell, 2005, s 37). Andersson (2004, s 10) påpekar att det länge har varit politiskt inkorrekt och närmast tabu att diskutera missbruket av socialförsäkringssystemet, mycket säkerligen på grund av att det handlar om att slå på dem som redan ligger, dvs. peka ut de svagaste grupperna i samhället. Enligt Andersson är detta även en anledning till att man introducerade ordet fusk, som i motsats till ordet bedrägeri, uppfattades som mindre laddat och anklagande talet var en period som präglades av stark framtidstro och mer eller mindre ansvarslös spendering, och detta påverkade också förvaltningspolitikens inriktning (Premfors, m.fl., 2003, s 273). De demokratiska elementen i förvaltningen, samt servicen till medborgarna skulle förbättras, t.ex. skulle ärendehanteringen gå fortare (ibid., s 277). För Försäkringskassans del innebar detta kraftiga neddragningar av kontrollen av utbetalningarna under hela 80-talet (Örnemark Hansen, 1995, s 126). Under 1990-talet förändrades denna situation i och med den svåra ekonomiska kris som drabbade Sverige och många andra europeiska länder. Höga budgetunderskott, låg ekonomisk tillväxt och hög arbetslöshet innebar ökade svårigheter att finansiera de offentliga utgifterna (Olsson Hort, 1995). Toleransen för missbruk av trygghetssystemen minskade därmed drastiskt i alla politiska läger (RRV 1995:32, s 9). Regeringen gav i april 1994 Riksrevisionsverket i uppdrag att utreda fuskets utbredning i ett antal av våra trygghetssystem. När RRV presenterade sin rapport (RRV 1995:32, Fusk systembrister och fusk i välfärdssystemen), visade det sig att fuskets ekonomiska skadeverkningar var betydande, och att det fanns stora brister i kontrollen. Bidragsfusket upptäcktes och blev en faktor att räkna med (Korsell, 2005, s 37). RRV:s rapport fungerade som en väckarklocka för regering och riksdag, och under perioden anvisade riksdagen sammanlagt 305 miljoner kronor i syftet att stärka kontrollfunktionen i staten (Skr. 2002/03:137, s 5). Även i kommande propositioner föreslog regeringen att sätta nya resurser åt sidan, samt uppdrog i regleringsbrev till Riksförsäkringsverket (RFV) att de skulle arbeta för att minimera fusket med socialförsäkringen (RFV 2004:1, s 12). Trots alla de resurser som satsades under dessa år kom RRV i en uppföljning år 2002 till slutsatsen att alla insatser snarare hade förvärrat situationen och gjort både kontrollen och regeltillämpningen ännu dyrare och svårare (RRV 2002:20, s 9), samt att fusket inte hade minskat. Området har därför varit fortsatt prioriterat för regering och riksdag. Ytterligare en anledning har att göra med situationen i omvärlden. Fastän 1990-talets ekonomiska kris klingade av inför det nya millenniet uppmärksammades nya utmaningar för Sveriges ekonomi i framtiden. De senaste långtids- 11

16 utredningarna (SOU 2000:7 och SOU 2004:19) fokuserade båda på hur Sverige ska kunna hantera svårigheterna att finansiera välfärden framöver, när efterfrågan på välfärdstjänsterna förväntas öka samtidigt som även kostnaderna för att möta denna efterfrågan ökar. Det är troligt att den fortsatta aktualiteten av kontrollen av de statliga medlen kan ses mot denna bakgrund. Nya insatser har därför lanserats, och i en av regeringens senaste framtidsstrategier med namnet Mer välfärd för varje skattekrona som lanserades våren 2005, är syftet att öka legitimiteten i de offentliga trygghetssystemen. I strategin ingår en rad nya åtgärder för att bekämpa de felaktiga utbetalningarna från trygghetssystemen, däribland socialförsäkringen. 6 Det är tydligt att området har hög prioritet idag. Att tala om att inte alla medborgare är ärliga är inte längre tabu, och som ett tydligt exempel kan nämnas att den nyligen tillsatta Delegationen för åtgärder mot felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen har föreslagit att ordet fusk, som en gång introducerades för att mildra det känsloladdade ämnet, inte längre ska användas eftersom man anser att begreppet förringar det faktum att det kan röra sig om brottsliga handlingar (rapport 1 från Delegationen för åtgärder mot felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen, Fi 2005:03, s 21) Lagstiftning Lagstiftningens utformning har stor betydelse för vilka möjligheter myndigheter och kontrollorganisationer, som polis och åklagare, har att upptäcka och lagföra gärningspersoner. Men lagstiftningen existerar inte i neutrala och objektivt resonerande sammanhang utan formas i samverkan med samhällets syn på vissa handlingar. Uppfattningar om vissa handlingars skadlighet skiftar över historien och allteftersom samhället förändras, men också mellan olika aktörer (Korsell, 2003, s 30; Levi, 1987, s 111). I dag är de flesta av våra handlingar i förhållande till trygghetssystemen omgärdade av någon typ av reglering. Formerna för denna reglering har varierat beroende på tidsepokens preferenser. Under 1970-talet kunde man till exempel se tendenser till en straffrättslig avkriminalisering inom olika områden, då kontrollen istället skulle utföras, och sanktioner appliceras, av varje ansvarig myndighet. Under och 1990-talen rörde man sig snarare åt motsatt håll igen, och utökade det straffrättsliga området (Örnemark Hansen, 1995, s 206). Man kunde särskilt se en kraftig utvidgning av den offentligrättsliga lagstiftningen (ibid, s 209). För försäkringsbedrägeribrottens vidkommande har man valt att inkorporera dem i den straffrättsliga bestämmelsen om bedrägeribrott generellt, i brottsbalkens (BrB) nionde kapitel. Alternativen hade kunnat vara att utforma en specialbestämmelse anpassad till just försäkringsbedrägerier mot det allmänna, dvs. bidragsbedrägeri. Denna hade antingen kunnat placeras i brottsbalken eller direkt i 6 Bland annat har en delegation för åtgärder mot felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen inrättats (Fi 2005:03, Dir 2005:52), en särskild utredning ska se över behoven av att reformera den straffrättsliga regleringen av förmånsfusk (Dir. 2005:51), en intern arbetsgrupp har tillsatts i regeringskansliet med uppdraget att se över regler om återkrav, Statskontoret har fått i uppdrag att utvärdera informationsutbytet mellan myndigheter, och Försäkringskassan och Arbetsmarknadsverket har tillförts nya resurser för fuskbekämpning. 12

17 respektive bidragsförfattning. Ytterligare ett alternativ hade varit att utforma ett system av administrativa sanktionsavgifter som därmed hade avlastat det straffrättsliga området (ibid, s 212). De olika valen av sanktionsformer som de ovan nämnda kan få stor betydelse för selektionen av försäkringsbedrägerier. Örnemark Hansen (1995, s 215) påpekar till exempel att dagens bedrägeribestämmelser inte är särskilt väl anpassade till de särskilda omständigheter som gäller för bedrägerier mot Försäkringskassan. Konsekvenserna kommer att belysas närmare i studiens resultat, men som exempel kan nämnas att Försäkringskassan själva måste göra ett större arbete för att förmå polis och åklagare att ta sig an ärendena. Svårigheten att bevisa uppsåt kombinerat med avsaknaden av en möjlighet att istället sanktionera grov oaktsamhet leder till att många ärenden skrivs av trots att alla objektiva rekvisit är uppfyllda. En tentativ slutsats som dras i studien är att uppsåt kan vara lättare att styrka när den misstänkte sedan tidigare har begått andra brott. 7 En nyligen tillsatt utredning har fått i uppgift att se över problematiken med att bevisa uppsåt vid bidragsbedrägeribrott, och utreder särskilt möjligheten att införa ett grovt vårdslöshetsbrott (Dir. 2005:51). Trots den avgörande betydelse som lagstiftningen har i rättssammanhangen har den i sig själv en begränsad förmåga att påverka brottsupptäckter. Det som behövs är vad Black (1973, s 126) kallar mobilization of law. Utan särskilda mobiliseringskrafter eller system, kommer lagstiftningen att ligga isolerat från de handlingar som den avser reglera. I ett selektionsperspektiv är mobiliseringssystemen viktiga att analysera då de styr vilka ärenden som kommer att behandlas av åklagarna, och hur en lagstiftning egentligen används i relation till hur den var tänkt att användas. Enligt Black (1973, s 128) kan ärenden komma in i rättssystemet på två sätt; antingen genom en reaktiv eller en proaktiv process. I den reaktiva processen anmäls brotten direkt till rättsväsendets myndigheter av vanliga medborgare som fallit offer för brott. I den proaktiva processen arbetar de ansvariga myndigheterna själva aktivt med att utföra kontroller, och anmäla brotten (ibid, 1973, s 128). Majoriteten av försäkringsbedrägerierna mot Försäkringskassan upptäcks och anmäls av Försäkringskassan själva (Brå 2005:10, s 51f), det vill säga genom en proaktiv process. 8 Genom att Försäkringskassan har ett proaktivt kontrollsystem har de en större möjlighet att själva påverka vilka brott och gärningspersoner de vill kontrollera. Selektionen kan då styras, bland annat med rätt ledning och fördelning av resurser. Försäkringskassan måste dock fortfarande i ärendenas fortsatta handläggning föra över ansvaret på polis- och åklagarmyndigheterna, som i förhållande till denna brottslighet har en utpräglat reaktiv roll, och där en ny selektionsprocess upptas, ofta med helt andra prioriteringar (Levi, 1987, s 121). En annan problematik är att intentionerna bakom en väl avvägd och genomtänkt lagstiftning ofta förvrids när den kommer till användning i praktiken. Axberger har påtalat detta problem, och menade att när en viss lagstiftning används i kontroll- och rättsprocessen kan oförutsedda faktorer komma in 7 Läs mer på sidan En förvånansvärt stor del av brottsupptäckterna beror också på tips från privatpersoner i bedragarens närhet (Brå 2005:10, s 51f). 13

18 och spela en viktig roll, och bidra till att det i slutändan ändå i stor utsträckning blir samma personer som tidigare som bekämpas (Axberger, 1986, i Korsell, 2003, s 45). När det gäller försäkringsbedrägerier kommer resultaten av studien till exempel att visa att en stor del av dem som fälls för försäkringsbedrägeri är tidigare lagförda för andra brott. Mycket tyder på att detta till stor del är resultatet av en selektion istället för en korrekt avbildning av de personer som begår försäkringsbedrägeri Organisationer för kontroll- och brottsbekämpning Huvudaktörerna när det gäller kontroll och bekämpning av försäkringsbedrägerier mot det allmänna är Försäkringskassan, polis och åklagare. Försäkringskassan har en skyldighet att utreda sina ärenden till en viss gräns (Edelstam, 1997, s 331f), och i en nyligen utförd översyn av innehållet i ett stort antal polisanmälningar bedömer hovrättsassessor Anette Ohlsson att kvaliteten på deras utredningar i huvudsak är god (Försäkringskassan 2005:10, s 63). För den slutgiltiga och straffrättsliga utredningen och bedömningen måste de dock lämna över till polis och åklagare. Polisens och åklagarnas arbete med de polisanmälda personförsäkringsbedrägerierna undersöks inte i föreliggande studie, men det är ändå intressant att ta upp några aspekter kring deras prioriteringar eftersom detta kan antas påverka Försäkringskassans incitament och strategier kring polisanmälan av denna typ av brottslighet. När en viss typ av handlingar av olika anledningar får en status som ett socialt problem, ökar oftast pressen enormt på de ansvariga kontroll- och brottsbekämpningsmyndigheterna att prioritera dessa ärenden (Kagan, 1978, citerad i Hawkins och Thomas, 1984, s 8). Om denna press inte åtföljs av ökade resurser blir det ofta så att personerna i kontroll- och rättskedjan reagerar genom att försöka åstadkomma en statistik som visar på en hög uppklaringsprocent, på bekostnad av utredningarnas kvalitet. De ärenden som får förtur blir de som av olika anledningar är enkla att utreda och avsluta, medan mer komplicerade ärenden undviks (Hawkins och Thomas, 1984, s 9f). Levi (1987, s 136) tar upp ett antal faktorer som påverkar polisens prioritering av en viss typ av brottslighet, och dessa är 1) antalet utredningstimmar i förhållande till den förväntade uppklaringsprocenten, 2) hur stort problem brottsligheten anses vara av allmänheten, 3) kulturella stereotyper om hur en riktig brottsling ser ut samt 4) intresset som brottsligheten väcker hos media. Det har nyss beskrivits att socialförsäkringsbedrägerier har fått en ökad prioritet på politikernivå under de senaste åren. Detta kan till viss del sägas ha påverkat medias rapportering av brottsligheten under senare tid, men jämfört med andra typer av mer spektakulär brottslighet hamnar ändå bedrägerierna förmodligen ganska långt ner på listan. Media kan i sin tur sägas påverka allmänhetens uppfattning om hur brottsligheten ska prioriteras. Polisen har dessutom stereotypa uppfattningar om vilka som är riktiga brottslingar, och det är främst personer som förknippas tydligt med någon sorts undre värld (ibid, s 136). Detta är intressant att betänka för den selektion som undersöks i denna studie. 9 Läs mer om detta på sidan 33f. 14

19 Antalet utredningstimmar påverkas troligen i fallet med bedrägerier mot Försäkringskassan av att lagstiftningen är förhållandevis komplicerad. Dels tillhör bedrägeribrotten generellt bland de mest komplicerade brottstyperna av förmögenhetsbrotten, och dels innebär utredningar av just bidragsbedrägerier att man måste sätta sig in i varje bidragslagstiftnings regelsystem, som ofta är både komplicerade och svårtydbara (Örnemark Hansen, 1995, s 34f, 55, 112). Såvida inte Försäkringskassan själva bidrar med ett mycket noggrant förarbete där allting förklaras tydligt, har tidigare forskning 10 visat att detta för pressade poliser och åklagare kan resultera i att ärendena inte prioriteras, eller avskrivs på vaga grunder (Levi, 1987, s 132) Organisationers egenskaper kan fungera selekterande Den andra selektionskategorin i modellen är egenskaper hos organisationen som kan bidra till en selektion. Försäkringskassan är den viktigaste organisationen för upptäckten av de brott som riktas mot dem själva. För att förstå vilka processer som ligger bakom ärendehandläggningen inom Försäkringskassan är organisationsteorier ett viktigt komplement, och kommer att vägleda förståelsen av Försäkringskassans organisation och deras arbete att motverka bedrägerier Den formella och den informella organisationen Abrahamsson och Andersen (1998, s 13) använder följande definition på organisationer: En organisation är en planmässigt inrättad sammanslutning av personer, vilka har syftet att nå vissa mål. Den breda definitionen uppfyller organisationsteoriers syfte att täcka så många konstellationer som möjligt så länge de uppfyller kraven på att vara medvetet strukturerade och ha ett mål (Ahrne, 1994, s 17). Inom organisationsteori 11 betonas för det första att organisationer är viktiga aktörer i vårt samhälle. De påverkar och påverkas av samhället; de står bakom stora ekonomiska och sociala förändringar och är också nödvändiga redskap för sådana förändringar (Abrahamsson och Andersen, 1998, s 11). En annan viktig aspekt är dock att organisationer består av människor, och som sådana har de alltid en handlingsfrihet, en diskretion, som organisationen inte kan styra helt över (Ahrne, 1994, s 28f). Det är i skärningspunkten mellan organisationers officiellt fastställda mål och de anställdas utövande av diskretion samt skapande av en kollektiv företagskultur, eller institutionalisering av värden, som intressanta konflikter kan uppstå (Ahrne, 1989, s 155ff; Ahrne och Hedström, 1999, s 17). Det handlar i grunden om att undersöka vad som egentligen händer i en organisation, jämfört med vad som borde eller förväntas hända (Wesser, 2001, s 37). Försäkringskassan är dock inte enbart en vanlig organisation utan även en statlig byråkrati. En viktig del av hur byråkratier traditionellt har uppfattats består just i ett stelt utövande av ett statiskt och 10 Denna forskning har avsett bedrägerier i kommersiella sammanhang, av företag eller mot företag, men borde ändå i detta sammanhang kunna jämföras med försäkringsbedrägerier mot det allmänna. 11 Även om organisationsteori ingalunda kan betraktas som ett enhetligt teoretiskt perspektiv utan snarare består av en mångfald av olika synsätt och skolor finns det vissa gemensamma drag som återfinns i de flesta av de organisationsteoretiska skolorna. 15

20 rationellt regelverk. Denna brist på flexibilitet anses få negativa konsekvenser för enskilda människor som inte passar in i ramarna för regelverken (Ahrne, 1989, 11ff). Paradoxalt nog är det effekterna av personalens handlingsfrihet och avvikelser från regelverken i byråkratier som istället har upptagit många forskares tankemödor (jfr Bardach och Kagan, 2003; Hawkins, 1992; Lipsky, 1980) och formulerats i så kallade diskretionsteorier. I en analys av en organisations verksamhet är denna handlingsfrihet betydelsefull att förstå då den i förlängningen kan bestämma hur den officiella politikens mål implementeras i praktiken (Premfors, m.fl., 2003, s 42). Ett av nyinstitutionells teoris viktigaste bidrag till förståelsen av organisationer hänger ihop med dess uppmärksammande av organisationers ofullkomlighet. Brunsson och Olsen (1998, s 17) förklarar: Organisations have been shown to be conflictual, polycentric and loosely coupled rather than coherent, hierarchical and tightly coupled units. Often they can be coalitions living with unresolved conflict. Leaders have limited command and control over behaviour, identities, causal and moral beliefs and incentives. It is uncertain under what conditions decisions at the top of an organisation will actually govern the organisation s behaviour. Trots denna betoning på organisationers inneboende konflikter, finns det också en inriktning som pekar på att normer och gemensamma intressen tenderar att skapas bland människor som jobbar tillsammans under en längre period, som ofta är fallet i Försäkringskassan. Kollektiva uppfattningar om rimliga arbetsinsatser skapas, vad som är rätt och fel och vad kunderna kan förvänta sig osv. (Abrahamsson och Andersen, 1998, s 129). Denna strömlinjeformning av åsikter och normer, som vi kan benämna organisationskultur, kan vara både av godo och ondo. En kultur vars innehåll ligger i linje med organisationens övergripande mål kan effektivisera måluppfyllelsen och göra de anställda lojala mot organisationen, medan en väldigt definitiv och oresonlig kultur kan göra förändringar i organisationens strategi oerhört svåra att genomföra (ibid., s 138f) Mål, kommunikation och motivation är viktiga faktorer Abrahamsson och Andersen (1998, s 63ff, 76) samt Ahrne och Hedström (1999, s 46) talar inte, som förespråkare av nyinstitutionell teori, i termer av organisationers ofullkomlighet, men väl deras komplexitet. En komplex organisation kan få problem med den interna kommunikationen. En sådan organisation kännetecknas enligt dem av en långtgående specialisering av människor med hänsyn till kompetens, arbetsuppgifter och arbetsfördelning. Kommunikationen kommer därutöver att försvåras ytterligare om det finns ett stort antal organisatoriska enheter. Detta får konsekvenser för effektiviteten och måluppfyllelsen då motsatta uppfattningar om hur arbetet bör göras kan florera i uppdelade organisationsenheter som inte har tillräcklig kommunikation med varandra. Man kan också sakna tillräcklig kunskap och förståelse för andras arbetssituation. Svårigheter att kommunicera mellan en organisations olika enheter kan också bidra till att de personer som leder de olika enheterna får en större makt att sätta sin egen prägel på sin enhet, och därmed avvika från organisationens övergripande mål och strategier. Forskning har dessutom visat att den inställning som högre chefer har till vissa frågor, eller deras ideologier, ofta påverkar hela organisationens inställning, i en sorts social institutionaliseringsprocess (Hawkins och Thomas, 1984, 16

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bakgrund Bidragsbrott Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bidragsbrottslagen (2007:612) trädde i kraft den 1 augusti 2007. Syftet med lagen är att

Läs mer

2006:4. Kontroll av skenseparationer ISSN

2006:4. Kontroll av skenseparationer ISSN 2006:4 Kontroll av skenseparationer ISSN 1653-3259 Redovisar 2006:4 Bakgrund och syfte För tilltron till socialförsäkringen är det viktigt att skydda försäkringar och bidrag mot fusk. Riksdagen och regeringen

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar uppföljning av första kvartalet 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar uppföljning av första kvartalet 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (9) Försäkringskassans kontrollutredningar uppföljning av första kvartalet 2011 Inledning Välfärdssystemen finansieras solidariskt med skattemedel. För att upprätthålla legitimiteten

Läs mer

Sanktionsavgifter på trygghetsområdet (SOU 2011:3)

Sanktionsavgifter på trygghetsområdet (SOU 2011:3) REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 20110-09-28 2011-113 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sanktionsavgifter på trygghetsområdet (SOU 2011:3) (diarienummer S2011/942/SF) Sammanfattning ISF konstaterar

Läs mer

Att göra en polisanmälan vad händer sen?

Att göra en polisanmälan vad händer sen? Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar - Andra tertialen 2014

Försäkringskassans kontrollutredningar - Andra tertialen 2014 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (10) Försäkringskassans kontrollutredningar - Andra tertialen 2014 Inledning En av Försäkringskassans grundläggande uppgifter är att säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs

Läs mer

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2649 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Brott som begås på internet

Motion till riksdagen 2015/16:2649 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Brott som begås på internet Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2649 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Brott som begås på internet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om

Läs mer

ANALYSERAR Försäkringskassans arbete med misstänkta brott 2005

ANALYSERAR Försäkringskassans arbete med misstänkta brott 2005 ANALYSERAR 2006:12 Försäkringskassans arbete med misstänkta brott 2005 Utgivare Upplysningar Beställning Försäkringsdivisionen Enheten för gemensamma försäkringsfrågor Ylva Rånge 08-786 98 60 ylva.range@forsakringskassan.se

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 Inledning Försäkringskassan ska verka för en lagenlig och enhetlig rättstillämpning av socialförsäkringen och andra förmåner

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Antagen av Svensk Försäkrings styrelse den 30 maj 2012 Bakgrund Försäkringsidén bygger på ett ömsesidigt förtroende mellan försäkringstagaren och

Läs mer

Kommittédirektiv. Bidragsspärr. Dir. 2007:176. Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2007.

Kommittédirektiv. Bidragsspärr. Dir. 2007:176. Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2007. Kommittédirektiv Bidragsspärr Dir. 2007:176 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2007. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska överväga om det är lämpligt att införa en ny konsekvens

Läs mer

Anmälan vid misstanke om brott mot trygghetssystemen. Vägledning från FUT-delegationen. Rapport 4 mars 2007 Delegationen mot felaktiga utbetalningar

Anmälan vid misstanke om brott mot trygghetssystemen. Vägledning från FUT-delegationen. Rapport 4 mars 2007 Delegationen mot felaktiga utbetalningar Anmälan vid misstanke om brott mot trygghetssystemen Vägledning från FUT-delegationen Rapport 4 mars 2007 Delegationen mot felaktiga utbetalningar Anmälan vid misstanke om brott mot trygghetssystemen vägledning

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Affärsetisk policy för Piteå kommun

Affärsetisk policy för Piteå kommun Affärsetisk policy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Affärsetisk policy Policy 2012-09-10, 148 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast

Läs mer

Kommittédirektiv. Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet. Dir. 2013:14

Kommittédirektiv. Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet. Dir. 2013:14 Kommittédirektiv Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet Dir. 2013:14 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2013 Sammanfattning Sedan den 1 juli 2008 finns det

Läs mer

Försäkringsbedrägerier i Sverige 2014

Försäkringsbedrägerier i Sverige 2014 Försäkringsbedrägerier i Sverige 2014 Försäkringsbedrägerier drabbar ärliga försäkringstagare Försäkringar spelar en viktig roll i samhället men försäkringslösningar fungerar inte om de missbrukas. Varje

Läs mer

Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier

Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier SEFI-rådets anmälningspolicy Februari 2011 Datum Sida 2011-02-17 1 (3) Ert datum Dnr Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier Bakgrund Regeringen har

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Remissyttrande över betänkande av Bidragsbrottsutredningen Bidragsbrott (SOU 2006:48)

Remissyttrande över betänkande av Bidragsbrottsutredningen Bidragsbrott (SOU 2006:48) Yttrande Sida 1 (5) Ert Er beteckning Telefon 08-762 00 74 2006-06-05 Fi2006/3065 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkande av Bidragsbrottsutredningen Bidragsbrott (SOU 2006:48)

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2015 inom utgiftsområde

Läs mer

Först några inledande frågor

Först några inledande frågor ISSP 2006 Siffrorna anger svarsfördelning i %. Först några inledande frågor Fråga 1 Anser Du att människor bör följa lagen utan undantag, eller finns det vissa tillfällen då människor bör följa sitt samvete

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Grov organiserad brottslighet. Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län

Grov organiserad brottslighet. Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län Grov organiserad brottslighet Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län 1 2 Organiserad brottslighet enligt EU:s kriterier Samarbete mellan fler än två personer. Egna tilldelade uppgifter åt var

Läs mer

Korruption, muta - ekonomisk brottslighet. Berör det mig?

Korruption, muta - ekonomisk brottslighet. Berör det mig? Korruption, muta - ekonomisk brottslighet Berör det mig? Korruption, muta - ekonomisk brottslighet Berör det mig? Korruption är missbruk av förtroendeställning för egen eller närståendes vinning. Den vanligaste

Läs mer

Krafttag mot bedrägerier

Krafttag mot bedrägerier Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3235 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, L, KD) Krafttag mot bedrägerier Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Pernilla Krusberg. Avdelningen för juridik. Kommunstyrelsen Stadsdels- eller kommundelsnämnden Socialnämnden eller motsvarande Ny bidragsbrottslag

Pernilla Krusberg. Avdelningen för juridik. Kommunstyrelsen Stadsdels- eller kommundelsnämnden Socialnämnden eller motsvarande Ny bidragsbrottslag Cirkulärnr: 07:28 Diarienr: 07/1891 Handläggare: Avdelning: Pernilla Krusberg Datum: Mottagare: Rubrik: Avdelningen för juridik Kommunstyrelsen Stadsdels- eller kommundelsnämnden Socialnämnden eller motsvarande

Läs mer

Riktlinjer vid interna oegentligheter

Riktlinjer vid interna oegentligheter 13 februari 2009 1/7 Riktlinjer vid interna oegentligheter Syfte Då Haninge kommun inte accepterar några former av interna oegentligheter är det viktigt att alla medarbetare agerar vid misstanke om eller

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Vad kostar felen? Omfattning av felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen. Rapport 7 Delegationen mot felaktiga utbetalningar

Vad kostar felen? Omfattning av felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen. Rapport 7 Delegationen mot felaktiga utbetalningar Vad kostar felen? Omfattning av felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen Rapport 7 Delegationen mot felaktiga utbetalningar November 2007 En helhetsbedömning har eftersträvats Delegationen mot felaktiga

Läs mer

FredrikVan Kesbeeck Andersson. Försäkringsfusk. Tillvägogöngssött, stroffonsvar och försökringsutredning. Santerus Academic Press Sweden

FredrikVan Kesbeeck Andersson. Försäkringsfusk. Tillvägogöngssött, stroffonsvar och försökringsutredning. Santerus Academic Press Sweden FredrikVan Kesbeeck Andersson Försäkringsfusk Tillvägogöngssött, stroffonsvar och försökringsutredning Santerus Academic Press Sweden Innehäll Förord Förkortningar 1. Inledning 1.1 Den komplexa försäkringssituationen

Läs mer

Yttrande över rapporten Vad kostar felen? (rapport 7) från Delegationen mot felaktiga utbetalningar. Inledning

Yttrande över rapporten Vad kostar felen? (rapport 7) från Delegationen mot felaktiga utbetalningar. Inledning Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Dnr Ert datum Er referens 2008-03-06 15-2007-1468 2007-11-21 Fi2007/8846 Yttrande över rapporten Vad kostar felen? (rapport 7) från Delegationen mot felaktiga

Läs mer

MHF-Ungdoms policy. mot sexuella trakasserier inom hela verksamheten. Beslutad av MHF-Ungdoms förbundsstyrelse

MHF-Ungdoms policy. mot sexuella trakasserier inom hela verksamheten. Beslutad av MHF-Ungdoms förbundsstyrelse MHF-Ungdoms policy mot sexuella trakasserier inom hela verksamheten Beslutad av MHF-Ungdoms förbundsstyrelse 2014-02-02 Inledning MHF-Ungdom är en demokratisk organisation som bedriver verksamhet för att

Läs mer

RiR 2011:20. Vad blev det av de misstänkta bidragsbrotten?

RiR 2011:20. Vad blev det av de misstänkta bidragsbrotten? RiR 2011:20 Vad blev det av de misstänkta bidragsbrotten? ISBN 978 91 7086 259 5 RiR 2011:20 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2011 Till riksdagen Datum: 2011-05-13 Dnr: 31-2010-0844 RiR: 2011:20 Härmed

Läs mer

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering AUGUSTI 2015 augusti 2015 Dnr 15-7266 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Finansinspektionens tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Läs mer

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER Strasbourg, 17 april 2008 GVT/COM/II(2008)001 RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER SVERIGES REGERINGS KOMMENTARER TILL RÅDGIVANDE KOMMITTÉNS ANDRA YTTRANDE OM GENOMFÖRANDET

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning REMISSYTTRANDE 1 (7) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning Finansdepartementets diarienummer Fi2009/1049.

Läs mer

~ Ekobrottsmyndigheten

~ Ekobrottsmyndigheten ~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Läs mer

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Stöld och snatteri i butik Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jämtlands län Information om stöld och snatteri ur butik Birgitta Persson Brottsförebyggande arbetet

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Om ekonomiska brott i näringslivet. Så kan företagen skydda sig

Om ekonomiska brott i näringslivet. Så kan företagen skydda sig Om ekonomiska brott i näringslivet Så kan företagen skydda sig Om ekonomiska brott i näringslivet Näringslivet är utsatt för bedrägerier och andra ekonomiska brott. Antalet bedrägerier har ökat de senaste

Läs mer

Pussel DISC/Morot Kombination

Pussel DISC/Morot Kombination Pussel DISC/Morot Kombination Kommunikation Exempel på agenda för första coaching mötet ID: 72955 Ensize International AB Analysdatum: 2012-06-14 Tid: 14 minuter Utskriftsdatum: 2013-09-23 Ensize International

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

Försäkringsbedrägerier i Sverige 2015

Försäkringsbedrägerier i Sverige 2015 Försäkringsbedrägerier i Sverige 2015 Försäkringsbedrägerier drabbar ärliga försäkringstagare Försäkringar spelar en viktig roll i samhället men försäkringslösningar fungerar inte om de missbrukas. Varje

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Rutiner vid polisanmälningar

Rutiner vid polisanmälningar Rutiner vid polisanmälningar av barn och elever vid Örebro kommuns skolor Så här hanterar vi polisanmälningar i skolan Dessa rutiner är ett beslutsstöd för rektor och en del i ett gemensamt förhållningssätt

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-05-13. Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-05-13. Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-05-13 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott Enligt

Läs mer

Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46)

Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-06-30 S2015/3232/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen

Läs mer

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Kommittédirektiv En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75 Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Sammanfattning En parlamentarisk kommitté ska analysera i vilken utsträckning polisens nuvarande

Läs mer

Motion till riksdagen 2016/17:2324. av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) Åtgärder för kronvittnen och vittnesskydd

Motion till riksdagen 2016/17:2324. av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) Åtgärder för kronvittnen och vittnesskydd Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2324 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) Åtgärder för kronvittnen och vittnesskydd Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som

Läs mer

Riksrevisionen en oberoende granskare av staten. Göran Hyltander Korruption och oegentligheter SUHF HfR-konferens Johannesberg 15 nov 2012

Riksrevisionen en oberoende granskare av staten. Göran Hyltander Korruption och oegentligheter SUHF HfR-konferens Johannesberg 15 nov 2012 Riksrevisionen en oberoende granskare av staten Göran Hyltander Korruption och oegentligheter SUHF HfR-konferens Johannesberg 15 nov 2012 Fullt förtroende för förvaltningen i staten Våra kärnvärden Öppenhet

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten Regeringsbeslut I:10 Justitiedepartementet 2013-12-19 Ju2013/8598/Å Ju2013/5736/Å Ju2013/8610/KRIM (delvis) Ekobrottsmyndigheten Box 22098 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Strafflag 19.12.1889/39

Strafflag 19.12.1889/39 Strafflag 19.12.1889/39 30 KAP (24.8.1990/769) Om näringsbrott 1 (1.4.1999/475) Marknadsföringsbrott Den som vid yrkesmässig marknadsföring av varor, tjänster, fastigheter, privata aktiebolags värdepapper

Läs mer

Att arbeta svart är riskfyllt och olagligt

Att arbeta svart är riskfyllt och olagligt Att arbeta svart är riskfyllt och olagligt Vad är svart arbete? Att arbeta svart betyder att du inte betalar skatt på din lön. Om du är anställd på ett företag betyder det också att arbetsgivaren inte

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN

3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN 3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN STELLAN MALMER OCH PATRIK ZAPATA Finansieringsprincipen innebär att staten inte skall ålägga kommuner och landsting nya uppgifter utan att de får möjlighet att

Läs mer

8 Utgifter som inte får dras av

8 Utgifter som inte får dras av Utgifter som inte får dras av, Avsnitt 8 115 8 Utgifter som inte får dras av 9 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 105 113. SOU 1997:2, del II s.78 85 Sammanfattning I 9 kap. IL finns bestämmelser om utgifter

Läs mer

Kommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010

Kommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010 Kommittédirektiv Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010 Sammanfattning av uppdraget Den svenska rättsordningen godtar inte tvångs

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Ekobrottsmyndigheten; SFS 2015:744 Utkom från trycket den 4 december 2015 utfärdad den 26 november 2015. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete

Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete Den svenska sektionen tar avstånd från den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete. Förslagets

Läs mer

Riktlinjer för hantering av kränkande särbehandling

Riktlinjer för hantering av kränkande särbehandling r för hantering av kränkande särbehandling r för hantering av 1 av 8 INNEHÅLL INLEDNING... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande särbehandling... 3 2. Mobbning... 3 3. Allvarlig mobbning... 4 Diskriminering,

Läs mer

Hantering av IT-brottsutredningar

Hantering av IT-brottsutredningar Hantering av IT-brottsutredningar Informationssäkerhet för offentlig sektor, 2014-08-26 27 Chatrine Rudström, Åklagarmyndigheten Ulrika Sundling, Polisen Innehåll Polisens organisation före och efter 2015

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Försäkringsbedrägerier i Sverige 2013

Försäkringsbedrägerier i Sverige 2013 Försäkringsbedrägerier i Sverige 2013 Försäkringsbedrägerier- från småfifflare till maffia Varje år betalar den svenska försäkringsbranschen ut ungefär 50 miljarder kronor i skadeersättning till sina

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn. Dir. 2014:128

Kommittédirektiv. Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn. Dir. 2014:128 Kommittédirektiv Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn Dir. 2014:128 Beslut vid regeringssammanträde den 4 september 2014 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Frågor och svar om sexuella övergrepp inom Svenska kyrkan

Frågor och svar om sexuella övergrepp inom Svenska kyrkan FAQ Sexuella övergrepp inom Svenska kyrkan 1(6) Frågor och svar om sexuella övergrepp inom Svenska kyrkan Stockholmsprästen arbetar kvar i sin församling. Vilka garantier finns för att han inte begår nya

Läs mer

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete En liten skrift om hur arbetsmiljöarbete kan bidra till att utveckla en beredskap för förändring. Skriften bygger på rapporten Utvecklingsredskap

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

Yttrande över promemorian Kontroller och inspektioner i Sverige av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Ds 2016:1)

Yttrande över promemorian Kontroller och inspektioner i Sverige av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Ds 2016:1) Datum Sida YTTRANDE 2016-04-13 1 (5) Ert dnr Fi2016/00114/BAEU Dnr EBM A-2016/0029 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över promemorian Kontroller och inspektioner i Sverige av Europeiska byrån

Läs mer

Privata aktörers ansvar

Privata aktörers ansvar Privata aktörers ansvar Riksrevisor Gudrun Antemar, Sverige Bekämpningen av den svåraste brottsligheten och de mest samhällsskadliga företeelserna måste i framtiden bygga på ett tätare samarbete mellan

Läs mer

Principer för offentlig tjänst

Principer för offentlig tjänst Europeiska ombudsmannen Principer för offentlig tjänst för EUförvaltningen 2012 SV Inledning De fem principerna för offentlig tjänst 1. Åtaganden gentemot Europeiska unionen och dess medborgare 2. Integritet

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Riskfritt för tjuvar på landsbygden?

Riskfritt för tjuvar på landsbygden? LRF Riskfritt för tjuvar på landsbygden? en rapport från Lantbrukarnas Riksförbund 2013-02-01 Sammanfattning 7 av 10 på landsbygden känner en eller flera i närheten som de senaste två åren varit utsatta

Läs mer

Bedrägerier en samverkansmodell Västeråsmodellen. Rapport

Bedrägerier en samverkansmodell Västeråsmodellen. Rapport Bedrägerier en samverkansmodell Västeråsmodellen Rapport RättsPM 2005:21 Utvecklingscentrum Stockholm December 2005 Innehållsförteckning Sida 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund 3 3 Att komma igång 3 3.1 Förberedande

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Adolf Fredriks kyrkogata 8 08-786 90 00

Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Adolf Fredriks kyrkogata 8 08-786 90 00 1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkande från Utredningen av tillsyn över socialförsäkringsområdet (SOU 2008:10) Sammanfattning Försäkringskassan delar utredningens uppfattning

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

När olyckan inte är framme

När olyckan inte är framme När olyckan inte är framme Bedrägerier mot allmän och privat försäkring RAPPORT 2005:10 BRÅ centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (BRÅ) verkar för att brottsligheten

Läs mer

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2013-06-18 Dnr 16-2013 Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har granskat

Läs mer

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan.

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan. LAG & RÄTT VAD ÄR ETT BROTT? För att något ska vara ett brott måste det finnas en lag som beskriver den brottsliga handlingen. I lagen ska det också stå vilket straff man kan få om det bevisas i domstol

Läs mer

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3228 av Beatrice Ask m.fl. (M) Brott mot äldre Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Åklagarmyndigheten

Läs mer

Vad blev det av de misstänkta bidragsbrotten?

Vad blev det av de misstänkta bidragsbrotten? Vad blev det av de misstänkta bidragsbrotten? RiR 2011:20 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Vårt uppdrag är att genom oberoende

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

Sammanfattning. Bilaga

Sammanfattning. Bilaga Bilaga Sammanfattning Delegationen mot felaktiga utbetalningar inrättades hösten 2005. Syftet med delegationen har varit att minska felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. I arbetet har deltagit

Läs mer

Vad kostar felen? Omfattning av felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen Remiss från Finansdepartementet

Vad kostar felen? Omfattning av felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen Remiss från Finansdepartementet PM 2008:RI (Dnr 329-4743/2007) Vad kostar felen? Omfattning av felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen Remiss från Finansdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande

Läs mer

Utökat elektroniskt informationsutbyte

Utökat elektroniskt informationsutbyte 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Utökat elektroniskt informationsutbyte Uppdraget Efter önskemål från flera myndigheter har ett stort antal lagar och förordningar beslutats för att utöka det

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Etiska riktlinjer 2011:4 beslutade den 26 september 2011 Innehåll Det är viktigt att allmänheten uppfattar Rekryteringsmyndigheten och dess verksamhet som en viktig

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Bedömningsfrågor i tillsynen

Bedömningsfrågor i tillsynen Bedömningsfrågor i tillsynen Vad kommer vi prata om idag ISF:s uppgift Vad är en bedömningsfråga på ISF? Slutsatser Regeringens instruktion för ISF 1 Inspektionen för socialförsäkringen har till uppgift

Läs mer

Innehåll I NORMSTUDIEN 39. 2 fakta och värderingar som utgångspunkter för statlig styrning 41

Innehåll I NORMSTUDIEN 39. 2 fakta och värderingar som utgångspunkter för statlig styrning 41 Innehåll innehåll 5 förord 11 1 inledning 13 1.1 Utgångspunkter 13 1.2 Vetenskapliga frågeställningar 15 1.3 Normstudiens teoriram och metod 18 1.3.1 Rättsvetenskaplig metod 18 1.3.2 Fördelningspolitik

Läs mer

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier - under kursen Examensarbetet på juristprogrammet Information till studenter och arbetsplatser Så här fungerar det! Tre former för arbetsplatsanknytning

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Jämställt, modernt, marknadsanpassat och begripligt hur många ideal ryms i det svenska myndighetsspråket?

Jämställt, modernt, marknadsanpassat och begripligt hur många ideal ryms i det svenska myndighetsspråket? Jämställt, modernt, marknadsanpassat och begripligt hur många ideal ryms i det svenska myndighetsspråket? Nordisk klarspråkskonferens, Helsingfors 21 november 2013 Staten är inte ett företag, konstaterade

Läs mer

Kommittédirektiv. En tydligare budgetprocess. Dir. 2017:3. Beslut vid regeringssammanträde den 19 januari 2017

Kommittédirektiv. En tydligare budgetprocess. Dir. 2017:3. Beslut vid regeringssammanträde den 19 januari 2017 Kommittédirektiv En tydligare budgetprocess Dir. 2017:3 Beslut vid regeringssammanträde den 19 januari 2017 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté ges i uppdrag att göra en översyn av vissa

Läs mer

Hantering av personal som brutit mot stadens reglementen och lagar Skrivelse från Tomas Rudin (S)

Hantering av personal som brutit mot stadens reglementen och lagar Skrivelse från Tomas Rudin (S) PM 2011:133 RI (Dnr 219-863/2011) Hantering av personal som brutit mot stadens reglementen och lagar Skrivelse från Tomas Rudin (S) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer