Det hänger på förtroendet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det hänger på förtroendet"

Transkript

1 FÖRÄLDRAR RÄDS KASSAN DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING #8 november 2011 TIDNINGEN FÖR DIG I FÖRSÄKRINGSKASSAN Arbetsskador YRKET STYR ERSÄTTNING Assistansersättning MISSBRUKET SKA STOPPAS Det hänger på förtroendet

2 #8 INNEHÅLL Bak och fram upp och ner chefredaktören CATHARINA BYSTRÖM forsakringskassan.se Nu är det uppochnedvända världen. Klematisen blommar på balkongen i höstvärmen, semlor finns att köpa i min kvartersbutik, moderaterna har blivit sossar och hävdar att det är borgarna som står bakom välfärdssystemet. Till råga på allt har vi fått en generaldirektör som pratar om kärlek. Hur ska det sluta? Ska dagisintygen försvinna på papper? Föräldrarnas, förskolans och Försäkringskassans dröm. Vem vet, det omöjliga kanske kan bli möjligt. Det kanske handlar om att kasta principer och prestig över bord. Men vi behöver någon som går före och trampar upp spåren. Det är där Dan kommer in, ja han föredrar att kalla sig Dan framför generaldirektör. Han undrar varför vi gör på detta viset? Jag blir så glad, säger någon. Han är verkligen något nytt! Vilken energi! Ska detta bli spiken i kistan för den gamla RFV kulturen på huvudkontoret, säger en annan. Till och med Herr Skeptiker och Fru Cyniker faller som furor. Han väcker känslor och då talar jag om positiva sådana. Han har fattat att allt kommunicerar och jag är säker på att det han gör kommer att smitta av sig. Det gör nämligen det. Beteenden smittar precis på samma sätt som infektioner. Teorin går ut på att vi härmar andra som vi gillar. Det kan vara föräldrar, idoler eller kollegor. Vi kanske inte ska överdriva Dan-effekten men enligt teorin om sociala infektioner av Dr Leandro Herrero finns bara ett bra sätt att ändra folks beteende frivilligt och det är att få dem att kopiera andra. Det finns ett annat sätt: olika bestraffningar. Visst det funkar också. Men hur kul är det? HANS AHLQVIST 91 projektledare, ser de elektroniska sjukintygen rulla in. INGRID WANGERUD tycker att 10 koordinerade insatser är viktiga. AKTUELLT Högsta instans om sjukersättningen 4 Längre sjukfall men långsiktigt sänkta kostnader 5 Risk att barnen kommer i kläm 6 Färre helårsfriska 7 Högkostnadsskyddet gynnar stora företag 8 Trögt för satsningen på företagshälsovården 10 TAR EN TITT PÅ kundanlyser som ska ge bättre service. 12 TAR EN TITT PÅ vad som krävs för att vi ska längta till måndag morgon.15 DISKUTERAR förtroendet för välfärdens administratörer. 18 RÄDDA FÖRÄLDRAR behöver stöd. Nu har föräldrarna fått komma till tals. Deras 12 behov ska styra utvecklingen. LOUISE HAAG WIRSÉN 22 handlar för miljarder till Försäkringskassan. LARS ARVIDSSON ser en 18 förbättring i kundundersökningen. TALAR MED Svante Borg om hur bedrägerierna ska stoppas och assistansen värnas. 21 NEDSLAGET görs på inköpsenheten som shoppar för miljarder 22 NYA RÖN Ingen diskriminering i arbetskadeförsäkringen 24 Norska NAV bra ide med brister 24 NYFIKEN PÅ... Eva Wallin, konstnären på NFC Utland. 29 PS Generaldirektör Dan Eliasson får sista ordet DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING NOVEMBER 2011

3 SIDAN 3 VÄLKOMMEN kundnytta adoptionskostnadsbidrag barnbidrag bostadsbidrag föräldrapenning havandeskapspenning jämställdhetsbonus tillfällig föräldrapenning underhållsstöd underhållsbidrag aktivitetsersättning arbetsskadeförsäkring närståendepenning rehabiliteringsersättning rese ersättning sjukersättning sjuklön sjukpenning smittbärarpenning statligt personskadeskydd särskilt högriskskydd arbetshjälpmedel assistans Jag vet minsann att Varför gör ni inget? Jag vet minsann att Så låter det i fler och fler kundsynpunkter. Det gäller kunder som använder sig av kundsynpunkterna för att göra anmälan om KLAGOMÅL OCH BERÖM misstänkt brott. Oftast sker det anonymt och många gånger hänvisar man till uppgifter man har hittat i olika sociala medier eller på hemsidor. Det är också ofta frågan om detaljerad information som visar att man har långtgående personkännedom. De här kundsynpunkterna brukar regelmässigt registreras under områdena Lagar och regler, Information eller Övrigt av kunderna. Under augusti i år kom det in 52 kundsynpunkter under PÅ GÅNG DEPARTEMENT/ MYNDIGHETER 11/11 Analys av regeltillämpningen vid graviditetsrelaterade besvär. ISF. 15/11 Hur försäkringssystemen fungerar för personer som bor och arbetar i olika nordiska länder. Parlamentariska kommittén. 1/12 Kartläggning av forskning inom området funktionsnedsättning. FAS. FÖRSÄKRINGS- KASSANS UPPDRAG 11/11 Remissvar om ISF:s rapport om stöd för utvärdering av samordningsförbundens insatser. 11/11 Remissvar om ISF:s rapport om uppföljning av sjukskrivningsmiljarden /11 Utvärderingen av företagshälsovårdssatsningen. Övrigt och av dessa rörde sig 14 stycken om misstankar om brott. En ganska hög andel således. Men vad händer egentligen med den här typen av synpunkter eller anmälningar? Många gånger efterfrågar de här kunderna också en speciell kanal för att kunna anmäla misstanke om brott. Tomas Höglund som är enhetschef för kontrollfrågor är dock skeptisk till att skapa en särskild kanal för anmälningar. Frågan har diskuterats och vår hållning är att vi inte vill bidra till att bygga ett angiverisamhälle på det sättet. Vi ser hellre att kunderna använder våra vanliga kontaktvägar för att anmäla brottsmisstankar. På kundcentren finns speciellt utsedda handläggare för att ta emot de samtalen. I FÖRSÄKRINGS- KASSAN 30/11 Chefsmöte med 150-gruppen. I OMVÄRLDEN 15-17/11 Kvalitetsmässan i Göteborg. Försäkringskassans ITavdelning medverkar i gemensam monter inom Myndighetsnätverket. 30/11-2/12 Läkarstämman. Älvsjömässan. Försäkringskassan medverkar med seminarium och monter. ersättning bilstöd handikappersättning kontaktdagar vårdbidrag europeiska sjukförsäkringskortet sjuk/vård utomlands tandvård aktivitetsstöd utvecklings-ersättning efterlevan deförmåner pension DE 5 HETASTE DEBATTERNA PÅ FORUM 1 Sifos kulturanalys klar 2 Glömmer vi kunden? 3 Jag jobbar på Försäkringskassan 4 Pilot Rationella terminaler, användarupplevelser 5 Delaktighet och insyn (omprövningsverksamheten) Lena Malmqvist Som anställdes som verksamhetsområdeschef redovisning och betalning den 1 september. Vad gör egentligen en VO-chef för redovisning och betalning? Jag ansvarar för det strategiska arbetet med betalningar in till och ut från Försäkringskassan. Dessutom ansvarar jag för den samlade redovisningen på strategisk nivå. Både externt till exempel till Riksrevisionen och internt för den egna styrningen. Ansvaret för ekonomisystemet Agresso ligger också hos mig. Vad har du arbetat med tidigare? Jag var redovisningschef för Svenska kyrkan på nationell nivå de senaste 11 åren. Innan dess arbetade jag vid Livsmedelsverket i fem år och dessförinnan inom näringslivet under 13 år. Vad var det som lockade dig till Försäkringskassan? Det är en fantastisk uppgift att arbeta som redovisningschef här. Försäkringskassan finns ju verkligen mitt i livet. I alla dess skeden. Socialförsäkringen är bland det finaste vi har i det svenska samhället. Dessutom är det spännande att få vara med och påverka myndighetens fortsatta utveckling. Hur har den första tiden varit? Hektisk. Men också fantastiskt intressant och lärorik. Jag är verkligen imponerad av kunskapen och entusiasmen jag möter överallt i organisationen. Hur trivs du då? Jättebra. Jag har väldigt trevliga och ambitiösa medarbetare som vägleder och hjälper mig in i arbetet. Vi har enormt givande diskussioner och dessutom har vi roligt tillsammans. 230 nya medarbetare anställdes under september. Av dessa är 36 tillsvidareanställda. DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING NOVEMBER

4 AKTUeLLT 5 minuter med Inger Dunér informationsdirektör, som har tagit en titt på resultatet av årets imageundersökning. Förtroendet rör sig i rätt riktning Hur ser årets resultat ut? Det har generellt sett vänt uppåt. Andelen tillfrågade som är positiva till Försäkringskassan har ökat till 27 procent jämfört med förra årets 20 procent. Bland dem som har ett aktivt ärende hos oss är 41 procent positiva jämfört med 22 procent bland dem som inte har det. Andelen som känner stort eller mycket stort förtroende har ökat från 23 till 29 procent och andelen som är negativa har minskat från 36 till 32 procent. Just förtroendefrågan är ju vår huvudfråga nummer ett så det känns väldigt bra att det rör sig i rätt riktning. varför har det vänt tror du? Väl fungerande verksamhet, vilket vi har, inger förtroende. Fortsätter vi så kommer siffrorna fortsätta att krypa uppåt. Det är jag alldeles övertygad om. Finns det något område där det inte ser lika bra ut? Ja, man kan se i undersökningen att det finns massor kvar att göra åt vad medborgarna tycker om hur vi klarar våra kärnvärden enkelt, snabbt och rätt. Det är rätt negativa omdömen när det gäller: enkla att ha att göra med, effektiva och kännetecknas av snabbhet. Hur går vi vidare för att det ska bli än bättre? Det är dags att lägga in turbon och då menar jag inte att handläggarna ska springa ännu fortare! Vi måste lyssna bättre på vad kunderna förväntar sig av oss när det gäller service, och vi måste använda hela vår kreativa kraft för att skapa större kundnytta. bror KArLSSon Domstolen klargör svåra begrepp Arbetsförmågan behöver inte vara nedsatt för resten av livet eller fram till pensionsåldern för att sjukersättning ska beviljas. Det har Högsta förvaltningsdomstolen klargjort i två domar. 1 juli 2008 skärptes kraven för rätt till sjukersättning. Nedsättningen av arbetsförmågan måste vara stadigvarande vilket innebär för all överskådlig framtid. I två domar som meddelades 19 oktober har Högsta förvaltningsdomstolen nu gett viss vägledning om hur begreppen ska tolkas. Nämligen att varken Försäkringskassan eller lägre domstolsinstanser kan ställa krav på att arbetsförmågan ska vara nedsatt livslångt eller fram till pensionsåldern för att en person ska ha rätt till sjukersättning. Domstolen anser inte att det finns något stöd för det i lagtext eller förarbeten. Domarna väckte ett visst rabalder i medierna när de kom. Inte minst LO-tidningen, liksom LO-TCO Rättsskydd, reagerade starkt eftersom man menar att Försäkringskassan ofta kräver att arbetsförmågan ska bedömas vara livslångt nedsatt för att bevilja ersättning. Unga ska få bättre stöd Hur ska unga med aktivitetsersättning få bättre stöd att öka sin arbetsförmåga? Det är syftet med det omfattande uppdrag som Försäkringskassan just har fått av regeringen. Försäkringskassan ska ta reda på hur situationen ser ut för unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Uppdraget innebär att kartlägga gruppen och vilka insatser som olika aktörer genomför, till exempel Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, hälso- och sjukvården, kommuner och samordningsförbund. Även befintlig samverkan ska beskrivas. Försäkringskassan ska också analysera vad som fungerar och vad som inte fungerar såväl när det gäller insatser som samverkan samt föreslå förbättringar. Uppdraget ska bedrivas i samråd med övriga berörda. Även enskilda individers samt föräldrars erfarenheter ska tas tillvara. Regeringen konstaterar att färre har fått aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga under senare år, men av de som får ersättningen är välkommet stöd Är domarna ett stöd för Försäkringskassans nuvarande tolkning av begreppet för all överskådlig framtid eller behöver Försäkringskassan tänka om? Det har hittills inte funnits någon ledning kring hur uttrycket för all överskådlig framtid ska tolkas så domarna blir givetvis ett välkommet stöd, säger Eva Nordqvist, Försäkringskassans chefsjurist. Däremot tror jag inte att domarna kommer att innebära någon stor förändring av den praktiska tillämpningen. Detta eftersom det är frågan om individuella bedömningar. Det krävs alltjämt att arbetsförmågan ska vara nedsatt en mycket lång tid. Och precis som hittills är utgångspunkten för bedömningen de sjukdomsbesvär, den prognos och de rehabiliteringsmöjligheter som är aktuella i det enskilda ärendet. Försäkringskassans rättsavdelning kommenterar domarna i en domsnyttskommentar (2011:73). Slutsatserna i domsnyttskommentaren kommer att arbetas in i gällande vägledning. eva LinDén De nya reglerna reglerna om sjukersättning som infördes 2008 innebär en betydande skärpning. Utöver det som nämns i artikeln togs också möjligheten att ta hänsyn till andra faktorer än nedsättning av arbetsförmågan bort, till exempel ålder. Likaså möjligheten att bevilja tidsbegränsad ersättning. enligt propositionen 2007 innebär all överskådlig framtid att det måste röra sig om kroniska sjukdomar och irreversibla skador där ytterligare medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering inte bedöms kunna leda till att den försäkrade återfår någon arbetsförmåga (2007/08:136). det få som lämnar den. De långa ersättningsperioderna gör det svårare för personerna att närma sig arbetsmarknaden. Antalet unga som får aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång ökar däremot. De omfattas dock inte av detta uppdrag. En delrapport ska redovisas senast 2 april Den ska innehålla beskrivningen av gruppen samt åtgärder, och dessutom bedömningen av vad som kan göras bättre. Slutredovisningen ska presenteras senast 30 november. eva LinDén 4 dagens socialförsäkring november 2011

5 mer pengar krävs när sjukfallen blir längre Sjukfallen blir längre igen vilket gör att Försäkringskassan höjer siffran för sjukskrivningskostnaderna i den utgiftsprognos som lämnades till regeringen i slutet av oktober. Den långsiktiga bedömningen ligger dock fast, kostnaderna för ohälsan fortsätter att sjunka. De minskade kostnaderna de kommande åren gäller främst aktivitets- och sjukersättningen hade personer sjuk- eller aktivitetsersättning. I december förra året hade antalet minskat till Antalet beräknas minska även framöver för att i slutet av 2016 vara omkring För sjukpenningen är bedömningen att den nuvarande nivån är långsiktigt stabil. Av dem som lämnar sjukförsäkringen på grund av tidsgränserna bedömer Försäkringskassan att 46 procent av männen och 47 procent av kvinnorna kommer att återvända som sjukskrivna. prognos till 2016 För 2011 beräknas kostnaderna för ohälsoområdet bli 75 miljarder. Prognosen för 2016 är 63 miljarder. De ökade kostnaderna för sjukförsäkringen gör att Försäkringskassan begär mer pengar i form av en anslagskredit. Mer pengar behövs även för bostadstillägg för personer med sjuk- eller aktivitetsersättning, tillfällig föräldrapenning och bilstöd. Blir det inte mer pengar till bilstöd stoppas utbetalningarna i november. 75 personer ytterligare per år kommer att få assistansersättning. Kostnaden för ohälsan sjunker även om sjukfallen blivit längre. Kostnaderna för föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning ser ut att öka de kommande åren. Dels för att antalet barn väntas öka, dels för att lönerna ökar. Prognosen för den närmasta tiden har dock justerats ned en aning då SCB:s prognos visar att det blir färre nyfödda i år jämfört med vad man tidigare gissat. 2 timmar per brukare och vecka kommer assistansersättningen öka med de kommande åren, enligt Försäkringskassans prognos. foto: camills svensk vårdbidragen kommer öka Försäkringskassan gör bedömningen att antalet vårdbidrag och därmed kostnaderna kommer att öka de kommande åren. Detta därför att det blir allt vanligare med vårdbidrag i åldrarna år plus att antalet barn i befolkningen ökar. Även utgifterna för bostadsbidrag är på väg upp. I år beräknas summan landa på 3,4 miljarder för att nästa år öka till 4,6 miljarder. Orsaken är förslagen i budgetpropositionen om ett riktat bidrag till barnhushåll och ett till ungdomshushåll utan barn. En i sammanhanget förmodad liten kostnadsökning gäller jämställdhetsbonusen. Bedömningen är att kostnaderna kommer att öka från 245 miljoner nästa år till 355 miljoner år AnDerS LJUngberg Från SnS till Försäkringskassan laura hartman blir ny avdelningschef för huvudkontorets avdelning analys och prognos efter gunnar Johansson. hon är forskare och nationalekonom och kommer närmast från Uppsala universitet där hon varit under en kort period efter det att hon under stor uppmärksamhet lämnade jobbet som forskningschef på sns (studieförbundet näringsliv och samhälle). laura hartman var redaktör för en sns-rapport som visade att det var svårt att se några effektiviseringar av välfärdsproduktionen till följd av de senaste årens privatiseringar. rekryteringen är ett steg för att stärka analysarbetets roll. det är få myndigheter som har privilegiet att ha den här typen av kunskapsproduktion inom den egna organisationen, säger försäkringskassans generaldirektör dan eliasson i en kommentar på intranätet. Jag tycker att det är hedervärt att hon inte backade när resultatet av forskningsuppdraget kanske inte blev det som hennes uppdragsgivare hoppades på. det är ett tecken på integritet som kommer att bädda för gott arbetet här på försäkringskassan, säger dan eliasson. SbU undersöker arbetets påverkan sbu, staten beredning för medicinsk utvärdering, har tillsatt två expertgrupper som ska studera arbetets betydelse för uppkomsten av sjukdom. i uppdraget, som efterfrågats av bland andra försäkringskassan, ingår att särskilt beakta kvinnors arbetsmiljöer. gruppen som ska studera hur depressionstillstånd uppstår leds av professor emeritus töres theorell, tidigare vid stressforskningsinstitutet. den andra gruppen som ska studera uppkomsten av besvär och sjukdom i ryggen leds av karin harms-ringdahl, professor vid karolinska institutet. dagens socialförsäkring november

6 AKTUeLLT Försäkringskassan utvecklas på Facebook försäkringskassan kommer att kunna besvara frågor på fem språk, utöver svenska, på sin facebooksida. de fem språken är arabiska, engelska, finska, polska och spanska. det är kundcenter Utland i sundbyberg som kommer att ta hand om sidan och svara på alla frågor. nytt servicekontor i Stockholm den 22 november öppnas ett nytt servicekontor på södermalm i stockholm. ett av syftena med det nya kontoret, som blir det tredje största servicekontoret, är att avlasta det hårt belastade servicekontoret i city. kontoret kommer att ha ett trettiotal medarbetare och skatteverket som huvudman. i enlighet med lokalstrategin stängs därefter elva lokalkontor och serviceplatser runt om i stockholms län. orterna som berörs är täby, sollentuna, Bromma, Upplands Väsby, högdalen, skärholmen, haninge, nacka, nynäshamn, Värmdö och tyresö. stängningarna genomförs den 1 februari nästa år. Särskilda tjänstekort från 1 december från och med 1 december blir det möjligt att beställa särskilda tjänstekort som enbart innehåller fotografi och tjänstenummer. korten är avsedda för de medarbetare som riskerar att utsättas för hot i sin tjänsteutövning, till exempel vid hembesök. det särskilda tjänstekortet ska beviljas av närmaste chef och utfärdas av behörighetsadministrationen. de vanliga tjänstekorten kommer att finnas kvar europeiska sjukförsäringskort har Försäkringskassan utfärdat till och med september i år. Förändringar för föräldrar kan drabba barnen Utredningen Fortsatt förälder rymmer en rad förslag som kan göra livet enklare och rättvisare för särlevande föräldrar. Försäkringskassan är positiv till flera av förslagen men varnar för mer omfattande, och kostsamma, utredningar samt svårare att genomföra satsningarna på automatisering av handläggningen. i norge, Danmark och Finland hanteras hela eller delar av arbetsskadeförsäkringen av privata försäkringsgivare. premierna är differentierade utifrån antal inträffade arbetsskador inom en viss bransch, yrkeskategori eller på det enskilda företaget. Jämställt. För vem? Försäkringskassan gör klart i sitt remissvar att man stödjer förslagens inriktning mot ett mer jämställt regelverk som också är mer anpassat till barns nya boendeformer. Utredningen föreslår delat barnbidrag. Försäkringskassan är positiv till principen men varnar för att en delning kan medföra negativa konsekvenser för barn när föräldrarna inte är överens. I de fallen bör det finnas en möjlighet att ge hela barnbidraget till den förälder som har den faktiska vårdnaden. delad föräldrapenning. Försäkringskassan är även här tveksam och av samma skäl. Är föräldrarna inte överens drabbas barnen. bättre information till föräldrar. Försäkringskassan instämmer men vill inte lika hårt som utredningen binda upp sig för Arbetsskadekommissionen, tillsatt av de privata försäkringsbolagens branschorganisation, Försäkringsförbundet, presenterade nyligen tre omfattande genomgångar av arbetsskadeförsäkringen i de nordiska länderna. Andra gemensamma drag som lyfts fram är att de tre länderna har en lista över sjukdomar som kan godkännas som yrkessjukdom. Listan kombineras med ett generellt skadebegrepp. Parterna på arbetsmarknaden spelar också en stor roll vad gäller försäkringens omfattning och utveckling. Det är inga renodlade privata system utan arbetsskadorna hanteras i större eller mindre att en särskild portal, bättre att se hur de sociala medierna och annat utvecklar sig. att separerade föräldrar ska få hjälp och information i ekonomiska frågor. Försäkringskassan har inget emot tanken och kan tänka sig vara med och ta fram utbildningsmaterial. Men man anser inte att man bör vara den myndighet som hjälper till att upprätta avtal om underhållsbidrag. Försäkringskassan vill heller inte ingå i de föreslagna separationsteamen, det är uppgifter som bör ligga på kommunerna. omfattande utredningar Försäkringskassan pekar i sitt svar på att flera av utredningens förslag kommer att medföra mer omfattande utredningar och även försvåra satsningarna på ökad automatisering av handläggningen. Försäkringskassan vill också senarelägga införandet av förslagen till 2014 för att därigenom klara att ge föräldrarna bra service. AnDerS LJUngberg nordiska exempel inspirerar arbetsskadekommissionen foto: thinkstock Photos utsträckning av privata aktörer inom ramen för välfärdsstatens åtaganden. Rapporterna har ett operativt syfte. De ska hjälpa oss i arbetet med att ta fram ett förslag till hur en optimal svensk arbetsskadeförsäkring kan vara konstruerad, säger Björn von Sydow, tidigare socialdemokratisk minister och riksdagsledamot, och ordförande i kommissionen. Slutrapport lämnas den 31 augusti AnDerS LJUngberg 6 dagens socialförsäkring november 2011

7 Ökat stöd till unga med funktionsnedsättning i en skrivelse till riksdagen aviserar regeringen en rad åtgärder för att förbättra stödet till barn och unga med funktionsnedsättning. Skrivelsen är föranledd av Riksrevisionens granskning av samordningen av stödet till barn och unga med funktionsnedsättning. Den visade bland annat att ingen offentlig aktör ansåg sig ha huvudansvaret för att samordna stödet och att det saknades en heltäckande information om vilka stöd som finns (se DS nr ). Färre är friska hela året Andelen personer som inte har haft någon sjukdag alls under det senaste året har minskat. Det visar den så kallade Jobbhälsobarometern. Flera åtgärder ska ge bättre stöd till unga med funktionsnedsättning. Fördjupa analysen Regeringen tänker påbörja ett internt arbete för att fördjupa analysen av stödet och samordningen. Det ska bland annat göras en bedömning av hur stödet fungerar i dag och om det finns regionala skillnader i stödets tillgänglighet, kvalitet och samordning. Arbetet ska redovisas i en departementspromemoria. Regeringen ska också ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram och löpande uppdatera en nationell guide med information om vilka stöd barn med funktionsnedsättning kan få och vilka huvudmän som ansvarar för respektive stöd. Överblicka informationen I Socialstyrelsens uppdrag ingår också att ta fram de kunskaper som föräldrar kan behöva för att få överblick och information om stöd och ansvarsförhållanden. Barnombudsmannen får i uppdrag att samla in åsikter och erfarenheter från barn och unga 2009 och 2010 var det 42 procent som uppgav att de inte hade haft någon sjukdag alls under den senaste tolvmånadersperioden. I den senaste undersökningen hade andelen sjunkit till 36 procent. Trenden är ännu tydligare när det gäller bedömningen av den egna hälsan de kommande tolv månaderna bedömde nästan hälften att de skulle vara helårsfriska det kommande året. I den senaste undersökningen var det knappt 40 procent som trodde det. Friskast är de över 55 år, eller åtminstone minst benägna att stanna hemma från jobbet. Bland dem var det nästan hälften som inte haft någon sjukdag alls under perioden medan det bara gällde en tredjedel av personer under 40 år. Skillnaden mellan åldersgrupperna är ännu större när det gäller att sia om framtiden. De äldre tror i dubbel så stor utsträckning som de med funktionsnedsättning för att metodiskt undersöka hur de upplever sin situation och det stöd de får. Vidare får Ungdomsstyrelsen i uppdrag att under 2012 genomföra en tematisk analys av levnadsvillkoren för unga med funktionsnedsättning, bland annat när det gäller utbildning, fritidsverksamhet, föreningsliv och arbetsmarknad. Sven-eriK JoHAnSSon yngre att de kommer att vara helårsfriska det närmaste året. Dock är de äldre överrepresenterade när det gäller långa sjukskrivningar. Jobbhälsobarometern, som genomförts sedan 2007, är ett samarbete mellan FSF (Föreningen Svensk Företagshälsovård) och SKI (Svenskt Kvalitetsindex). De telefonintervjuerna i årets barometer har gjorts med ett representativt urval av alla mellan 20 och 65 år som arbetar minst halvtid. Intervjuerna genomfördes under maj och juni. eva LinDén foto: thinkstock Photos Fler har privata än kommunala utförare antalet assistansberättigade som valt privata företag är nu för första gången fler än de som valt kommunen, uppger assistanskoll. i september 2011 hade drygt 44 procent valt privata anordnare, drygt 42 procent hade valt kommunen. resten är medlemmar i brukarkooperativ eller är egna arbetsgivare för sina assistenter Sjukpenningtalet stiger igen sjukpenningtalet var 6,6 dagar i september. det innebär att det för kvinnor ökat med 0,8 dagar och för män med 0,2 dagar under den senaste tolvmånadersperioden. att ökningen för kvinnor är större beror på att 70 procent av dem som återvänder till sjukförsäkringen efter att nått maximal tid är kvinnor. nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar per tusen försäkrade var i augusti 2,69, en minskning med 0,73 individer under perioden. ny strategi för sällsynta sjukdomar regeringen har gett socialstyrelsen i uppdrag att i samråd med skl (sverige kommuner och landsting) ta fram en strategi för sällsynta sjukdomar. samtidigt förlängs socialstyrelsens uppdrag att inrätta en nationell funktion för samordning och informationsspridning för sällsynta sjukdomar till den 31 oktober vidareutbildning för handläggare i en riksdagsmotion under allmänna motionstiden i samband med budgetpropositionen föreslår eva flyborg (fp) att det införs en vidareutbildning för försäkringskassans handläggare. Precis som andra yrkesgrupper, till exempel lärare och läkare, är det viktigt att försäkringskassans handläggare har rätt utbildning. för att säkerställa en hög kompetensnivå vill eva flyborg att de får en egen utbildningsväg. dagens socialförsäkring november

8 AKTUeLLT Företagens börda ska kartläggas regeringen har gett 13 myndigheter, däribland försäkringskassan och arbetsförmedlingen, i uppdrag att göra en kartläggning av de uppgifter som myndigheterna kräver in från företag. Bolagsverket ska koordinera arbetet med kartläggningen. Uppdraget ska slutredovisas den 20 juni Attityder till psykisk sjukdom ska förändras handisam (Myndigheten för handikappolitisk samordning) har fått regeringens uppdrag att utarbeta en strategi för fortsatta insatser under för att öka kunskapen om och förändra attityder till personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. strategin ska vara klar senast den 1 december i år. Jämställdhetsbonus blir enklare riksdagen har beslutat dels att förenkla jämställdhetsbonusen och koppla den till utbetalningen av föräldrapenningen, dels att ett barns föräldrar ska kunna få föräldrapenning samtidigt i 30 dagar under barnets första levnadsår. lagändringarna börjar gälla den 1 januari Stora företag gynnade av högkostnadsskyddet Större delen av pengarna som betalats ut för höga sjuklönekostnader har gått till stora företag. Detta trots att syftet med reformen är att ge småföretag bättre förutsättningar att anställa fler. Djupare analys behövs, skriver Försäkringskassan i sin rapport till regeringen. Till och med september har Försäkringskassan fattat 267 beslut om högkostnadsskydd för sjuklönekostnader. Det framgår av en rapport till regeringen som Försäkringskassan tagit fram. 169 arbetsgivare fick bifall och 98 fick avslag. Högkostnadsskydd för sjuklönekostnader gäller alla arbetsgivare och syftet är att små företag ska få bättre förutsättningar att anställa fler. Fördjupad analys Flest beslut gäller arbetsgivare med få anställda, och de har också fått bifall oftare. Men även ett fåtal större arbetsgivare har fått ersättning, och på grund av hur förmånen är konstruerad har större delen av de utbetalda pengarna, 31 miljoner kronor, gått till dessa arbetsgivare. Detta trots att det i förarbeten antas att stora arbetsgivare har en sjuklönekostnad som inte avviker så mycket från genomsnittet. Försäkringskassan menar därför att det behövs en fördjupad analys för att se om syftet med förmånen kan anses vara uppfyllt. Eftersom förmånen är så pass ny är det också för tidigt att bedöma om de hittills antydda mönstren är permanenta. Den nya förmånen högkostnadsskydd för sjuklönekostnader trädde i kraft 1 juli 2010 och gäller alla arbetsgivare. Förutsättningen är att kostnaderna under ett kalenderår överstiger två och en halv gånger den genomsnittliga årliga sjuklönekostnaden för samtliga arbetsgivare. Syftet är att särskilt små företag ska få bättre förutsättningar att anställa fler. eva LinDén nyanlända kvinnor ska ut i arbete efter tre år i sverige arbetar hälften av de utrikes födda männen, men bara var femte kvinna. regeringen har därför tillsatt en utredning för att få fler nyanlända kvinnor i arbete. Utredningen ska bland annat kartlägga uttaget av föräldrapenning bland nyanlända och hur det påverkar möjligheterna att kombinera föräldraskap med arbete och deltagandet i etableringsinsatser. Utredare är departementsrådet elin landell. ett delbetänkande med kartläggningen av föräldrapenning ska vara klart den 1 mars 2012 och slutbetänkandet den 15 oktober försäkringskassan ingen bankomat Försäkringskassan är ingen bankomat och det mesta blir rätt från början. I sitt svar på en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) och Brottsförebyggande rådet (Brå) noterar Försäkringskasan att ISF/ Brå konstaterar att kassan är bra på att upptäcka misstänkta bidragsbrott. Det mesta som lyfts fram i rapporten som viktigt i arbetet mot bidragsbrott är sådant som redan är på gång i Försäkringskassans arbete. Till exempel samverkan i de regionala underrättelsecentren (RUC). Att samarbetet kan utvecklas ytterligare, inte minst när det gäller att utreda brott inom assistansersättningen, instämmer Försäkringskassan i. ISF/Brå anser att kunskapen om företagens bokföring och deklarationer bör bli bättre. Inom Försäkringskassan har arbetet med företagarnas SGI koncentrerats till tre NFC för att kunna bygga upp kunskapen. ISF/Brå lyfter fram behovet av noggrann dokumentation för att i ett senare skede kunna styrka bidragsbrott. Försäkringskassan framhåller dock att utgångspunkten inte kan vara att dokumentera för eventualiteten att det senare kan uppstå misstankar om brott. AnDerS LJUngberg Snabbt och enkelt med månadsuppgifter Anmäl alltid ändrad inkomst till Försäkringskassan. Den välkända devisen kan vara på väg bort om förslagen i utredningen Månadsuppgifter snabbt och enkelt (SOU 2011:40) blir verklighet. Förslagen innebär att arbetsgivarna skickar in uppgifter varje månad till Skatteverket där i sin tur Försäkringskassan och andra myndigheter kan hämta information. Det skulle också kunna innebära att det så kallade dagisintyget inte längre behövs eftersom uppgifterna från arbetsgivaren visar om föräldern varit på jobbet eller inte. Enkelt, snabbt och rättssäkert, menar Försäkringskassan. 8 dagens socialförsäkring november 2011

9 antalet elektroniska läkarintyg ökar Förra veckan fick Försäkringskassan in drygt elektroniska läkarintyg varje dag. De flesta landsting är därmed igång med den elektroniska överföringen av intyg. Just nu har 16 landsting kommit igång med att skicka läkarintyg till Försäkringskassan på elektronisk väg, även om det sker i olika omfattning. Just nu får Försäkringskassan in cirka sådana intyg per dag, i full drift räknar man med cirka När det gäller funktionen där vården och handläggare kan ställa frågor och få svar har Västra Götaland och Gävleborg startat. Till slutet av november tror majoriteten av landstingen att de kommer att skicka 90 procent av intygen elektroniskt. Fråga/ svar funktionen räknar man ska vara igång till 5 december. Det rullar alltså på bra nu, säger projektledaren Hans Ahlqvist på Försäkringskassan. Det här är också första steget på en lång resa där vi Hans Ahlqvist lägger grunden för den fortsatta utvecklingen. På sikt bör det vara möjligt att digitalisera all skriftlig kommunikation mellan sjukvården och Försäkringskassan. De landsting som skickar minst 90 procent av intygen under november samt kommer igång med fråga/svar funktionen under december får dela på 100 miljoner kronor. Lika mycket pengar har fördelats tidigare för planering med mera. Fungerar bra Mikael Billinger, specialist på kundcenter i Göteborg, är med och driftsätter fråga/svar funktionen. När ett landsting eller ett journalsystem ska köra igång skickas en fråga till honom från vården och han svarar som om han höll på att handlägga ärendet. Sedan ställer han en fråga och får ett svar tillbaka av vårdgivaren. På så sätt kollas att alla moment fungerar. Kommer att underlätta Så här långt är det journalleverantörer i Västra Götaland och Gävleborg som har skickat frågor och det har fungerat bra. Frågan kommer upp i ärendeakten i ärendehanteringssystemet och ser ut som ett nytt dokument, så det syns tydligt när frågan kommer in. Jag tror absolut att det här kommer att underlätta för både handläggare och läkare som annars kan ha svårt att nå varandra. eva LinDén Sjukskrivning varierar efter yrke Att vara chef tycks hälsosamt. åtminstone är chefer mer sällan sjukskrivna jämfört med andra grupper i arbetslivet. För andra året i rad har Försäkringskassan gjort en totalundersökning av faktisk sjukskrivning, längre än 14 dagar, i olika yrken, cirka fyra miljoner personer. Variationen är stor vad gäller antalet startade sjukskrivningsperioder under Bland kvinnor i service-, omsorgs- och försäljningsarbete, som är den största yrkesgruppen, startas 130 sjukskrivningsperioder på anställda. Högre ligger bara kvinnor inom process- och maskinoperatörsarbete samt kvinnor i arbete utan krav på utbildning. Lägst ligger chefer med mindre än 70 sjukskrivningsperioder. Mönstret är detsamma bland Även diagnoserna varierar mellan olika yrken. Bland dem som har flest sjukskrivningar för depressioner och stress återfinns präster. män men här finns också många sjukskrivningar bland hantverkare. Och ännu färre sjukskrivningsperioder än bland manliga foto: scanpix chefer återfinns bland personer i militärt arbete. Service-, omsorgs- och försäljningsarbete tycks inte lika ohälsosamt för män. Här finns bara hälften så många sjukskrivningar som bland kvinnor. Jämförelse saknas Motsvarande undersökning gjordes första gången för Men någon jämförelse mellan 2008 och 2009 finns inte i den aktuella rapporten. Vi vet att sjukskrivningarna har minskat i alla yrken, säger Marie Mulder, avdelningen för analys och prognos, som står bakom rapporten. Men att jämföra två år visar inte på något mönster. Men nästa år, när vi har siffror för tre år, kommer vi nog att titta på förändringar mellan olika yrken över åren. eva LinDén noterat på FiA De viktigaste nyheterna på Fia, Försäkringskassans intranät, sedan förra DS gick i tryck. Lean i praktiken lean ska införas som metod för förbättringsarbete i hela försäkringskassan. henrik Werner, ekonom inom Vs ekonomiadministration i östersund, har använt metoden i ett halvår och berättar om sina erfarenheter. Förtroendefrågan högt på agendan för gd efter två veckor på det nya jobbet intervjuades generaldirektör dan eliasson om sina första intryck av försäkringskassan. Framtidens teknik testas vid LFC Sollefteå i ett pilotprojekt vid lfc sollefteå testar 23 personliga handläggare under sex veckor hur det är att arbeta med så kallade rationella terminaler. rationella terminaler kallas även tunna klienter. testpiloterna berättar också fortlöpande om sina erfarenheter i en tråd på forum. Framtiden kräver alternativa karriärvägar hr-direktör lars-åke Brattlund menar att det kommer att krävas en ny syn på personlig utveckling och karriär om försäkringskassan i framtiden ska kunna behålla ambitiösa och kompetenta medarbetare. han vill bland annat bana väg för så kallade spaljekarriärer. miljontillskott ska få fler i arbete försäkringskassan och arbetsförmedlingen behöver nå betydligt fler sjukskrivna som behöver stöd för att komma tillbaka i arbete. de båda myndigheterna har därför fått 738 miljoner under 2012 för att utveckla samarbetet. för försäkringskassans och lfc:s del kommer satsningen innebära både nyrekrytering och förändringar för personliga handläggare och organisation. dagens socialförsäkring november

10 AKTUeLLT generella förmåner bäst mot barnfattigdom generella förmåner som barnbidrag och föräldrapenning är effektivare än socialbidrag i kampen mot barnfattigdom. det sa den brittiske professorn och barnläkaren nicholas spencer när han nyligen presenterade sin forskning på en barnfattigdomskonferens på karlstads universitet. Femton procent står helt utanför Botkyrka kommun söder om stockholm har i en studie visat att 15 procent av kommunens invånare i arbetsför ålder står helt utanför arbetsmarknaden. de har varken en registrerad inkomst eller försörjningsstöd, arbetslöshetsersättning, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning eller studiemedel. Det chattas alltmer i arbetslivet e-post och mobiltelefon är i dag vanligast för kommunikation i arbetslivet. Men direktmeddelanden, chatt, används alltmer och lär bli ännu vanligare framöver. det visar Uppsalaforskaren håkan selg i en studie om nya kontaktmönster i arbetslivet. Under 1990-talet användes e-posten och mobilen först i arbetslivet och spreds sedan till privatsfären. Under senare år har vi sett det omvända för sms och chatt, som spridits från, framförallt ungdomars, privatanvändning till arbetslivet. Funktionshinderpolitiken får delmål försäkringskassan har fått i uppdrag av regeringen att föreslå delmål för att genomföra funktionshinderpolitiken inom sitt verksamhetsområde för perioden kassan ska också lämna en nulägesbeskrivning av hur situationen är i förhållande till föreslagna delmål. Uppdraget ska redovisas till socialdepartementet senast den 15 mars trögt med tidiga insatser Satsningen på att dra in företagshälsovården tidigt i sjukfallen går trögt. Hittills i år har bara några procent av de pengar som regeringen avsatt för sådana insatser betalats ut. Sedan 2010 kan företagshälsovården söka pengar för tidiga insatser, så kallade koordinerande insatser. De innebär att man, inom 45 dagar från första sjukdagen, genomför insatser för att anställda ska kunna återgå i arbete så snabbt som möjlig. Men till och med mitten av oktober har endast 7,2 Ingrid Wangerud miljoner kronor för sådana insatser betalats ut, av 215 miljoner som avsatts. Ökningen är liten jämfört med första året, 2010, då 5,5 miljoner betalades ut för hela året. pengarna slut För att stimulera till koordinerande insatser beslutade regeringen under 2010 att bidrag även kan ges för besök hos företagshälsovården. Dessa har nu ökat så kraftigt i antal att de 100 miljonerna som avsatts är slut. Försäkringskassan, som betalar ut bidragen, får inte omfördela från koordinerande insatser till besök. Ansökningar under resten av året bör Försäkringskassan återgå till det tidigare begreppet normala arbetsmarknaden när arbetsförmågan prövas efter 180 dagar? Det har Försäkringskassan fått i uppdrag av regeringen att utreda. Besök hos företagshälsovården ska stimulera till tidiga insatser i sjukfallen. kommer därmed inte att resultera i något bidrag. Det är bra att besöken hos företagshälsovård ökar men det är de koordinerande insatserna som är absolut viktigast, säger Ingrid Wangerud på Försäkringskassan. De handlar om att snabbt komma igång med olika insatser för att förhindra långvarig sjukskrivning. Att inte fler jobbar med koordinerande insatser har flera orsaker, bland annat att många arbetsgivare har fleråriga avtal med företagshälsovården och att det då kan vara svårt att gå in och ändra under perioden. Det är också svårt för arbetsgivarna att få till fungerande rutiner för att använda företagshälsovården så tidigt i sjukfallen. Men vi ser en ökning nu även om det går långsamt. knepiga begrepp ska utredas Hur ser det då ut på Försäkringskassan som arbetsgivare. Anlitar man företagshälsovård för koordinerande tjänster? Vi har inte använt några s k koordinerande insatser, men vår ambition är att komma igång tidigt med rehabilitering, säger Lena Lundberg på HR. Vi har startat en pilot tillsammans med vår företagshälsovård. Ett hälsosamtal med företagssköterska ska hållas efter tre sjukfall inom sex månader. Om ett sjukfall blir längre än 14 dagar ska en bedömning av arbetsförmågan göras, efter behov. Piloten ska utvärderas under första kvartalet nästa år och därefter kommer vi att ta ställning till hur det interna rehabiliteringsarbetet ska se ut. eva LinDén När Försäkringskassan bedömer en sjukskriven persons arbetsförmåga efter 180 dagar gör man det i förhållande till den reguljära arbetsmarknaden. Före 1 juli 2008 gjordes det i stället i förhållande till normalt förekommande arbeten. Riksdagen anser att det nya begreppet är olyckligt eftersom det blir en prövning mot en fiktiv arbetsmarknad, och har därför bett regeringen återkomma med ett förslag som innebär en återgång till tidigare begrepp. Något man menar skulle stärka rättssäkerheten. Regeringen är dock inte så säker på det, och ger därför Försäkringskassan i uppdrag att utreda frågan. Det betyder nödvändigtvis inte ett val mellan de två begreppen. Kanske finns det ett annat och bättre begrepp? Uppdraget, som ska redovisas senast 5 mars, ges inom ramen för Försäkringskassans redan pågående uppdrag att ta fram en metod för att bedöma arbetsförmåga. eva LinDén foto: thinkstock Photos 10 dagens socialförsäkring november 2011

11 Samordningsförbunden måste utvärderas Kunskapen om samordningsförbundens insatser är idag närmast obefintlig. Det menar inspektionen för socialförsäkringen och vill därför lägga ett samlat utvärderingsansvar på någon av myndigheterna med kompetens på området. Dagens ordning som innebär att samordningsförbunden själva svarar för att utvärdera de insatser man erbjuder har stora brister. Det konstaterar ISF (Inspektionen för socialförsäkringen) i en rapport till regeringen. En orsak är att förbunden inte kan ha den specialiserade kompetensen som krävs, en annan att det saknas ett heltäckande och enhetligt register över de som deltar i insatserna. Inspektionen föreslår därför: att IFAU (Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering), ISF eller Försäkringskassan får i uppdrag att svara för utvärderingarna. Då skulle det också bli lättare att bygga upp kunskap om bra metoder och insatser. Ett annat alternativ, om än mindre bra, skulle vara att låta någon av myndigheterna stödja förbunden, både när det gäller att genomföra utvärderingar och att upphandla utvärderingar av andra. att ett register skapas där deltagarna kan följas i olika insatser. Lagen bör ändras så att kravet på samtycke från individen slopas. att olika typer av mått används eftersom insatserna många gånger inte kan förväntas ge effekt förrän på lång sikt, till exempel självupplevd hälsa, ersättningsperioder och inskrivning vid Arbetsförmedlingen. eva LinDén Ny som chef? Fortsätter hantera återkrav om pension riksdagen har bestämt att förlänga övergångstiden för försäkringskassans handläggning av Pensionsmyndighetens återkrav av felaktiga pensionsutbetalningar till och med 2014 Är du ny som chef ska du kolla in introduktionsutbildningen som är speciellt framtagen för dig. Den och många andra bra utbildningar hittar du på Kompetensportalen! Vänliga hälsningar / Kompetensforum Ett unikt och utvecklande arbete Marie-Therese Siggelkow har arbetat med en rad olika arbetsuppgifter under sina nio år på Försäkringskassan. I dag är hon samverkansansvarig, ett arbete med ett enda övergripande mål att verka för att människor ska komma tillbaka i arbete. Vi har ett oerhört viktigt uppdrag, unikt i Sverige, och dessutom är det ett fantastiskt arbete där jag möter många och spännande människor. Redan under studietiden kom Marie- Therese Siggelkow för första gången i kontakt med Försäkringskassan, genom arbetsplatsförlagda studier. Någon tanke på att faktiskt arbeta på myndigheten hade hon dock inte. Men det var nio år sedan Det är ett jobb nu och jag är fortfarande kvar. Att jag trivs så bra beror mycket på möjligheten att få arbeta med människor och en härlig sammanhållning arbetskamrater emellan. Från början arbetade Marie-Therese som personlig handläggare, ett arbete som tilltalade henne av flera skäl. Det är stimulerande därför att man har möjlighet att hjälpa människor tillbaka till arbete i samverkan med exempelvis läkare och arbetsgivare. Dessutom ställs höga krav på såväl en rättssäker handläggning som på att jag som handläggare har förmågan att bemöta människor på ett empatiskt sätt. Det pågår ett ständigt lärande inom Försäkringskassan för att man som handläggare ska få hjälp och stöd att utvecklas i sin professionella roll. som gör att jag hela tiden utvecklas som människa Ett viktigt uppdrag I dag arbetar Marie-Therese som samverkansansvarig. Försäkringskassan är beroende av samverkan med andra myndigheter, organisationer och arbetsgivare för att gemensamt jobba för att människor ska komma tillbaka i arbete. Som samverkansansvarig jobbar hon på övergripande nivå för att skapa goda strukturer för denna samverkan. Under mina år på Försäkringskassan har jag haft förmånen att få vara med om mycket roligt och lära känna många goda arbetskamrater. Men framför allt är det ett jobb som hela tiden gör att jag utvecklas som människa. Jobba hos oss! Vill du veta mer om Försäkringskassan och se vilka tjänster vi erbjuder just nu? Välkommen in på dagens socialförsäkring november

12 Föräldrarna är rädda att göra fel Det finns en rädsla för att göra fel, försäkringen är svår att förstå och det behövs ett stöd i kundprocessen. Det är några viktiga resultat från den djupgående analys av kundgruppen föräldrar som Försäkringskassan låtit göra. Kundinsikterna får inte bara betydelse för utvecklingen av e-tjänster för föräldrar utan kommer även att påverka den kund- och kanalstrategi som Försäkringskassan nu håller på att ta fram. TEXT: SVEN-ERIK JOHANSSON ILLUSTRATION: HELENA HALVARSSON Bakgrunden till den nya kundanalysen är att Försäkringskassan, vill öka användningen av e-tjänster för föräldrar. I dag väljer många föräldrar att ta kontakt per telefon eller ett personligt besök, vilket är resurskrävande för Försäkringskassan. Men i och med den planerade automatiseringen av föräldrapenningen (som skulle ha börjat i höst men skjutits fram med anledning av att jämställdhetsbonusen måste gå före) finns det nu en möjlighet att göra om tjänsterna. När de första e-tjänsterna för föräldrar kom för snart tio år sedan så togs stor hänsyn till den interna processen att underlätta för handläggarna. Vi pratade inte med kunderna och hade ingen riktig koll på deras behov, säger Lena Glennert, marknadsansvarig vid Försäkringskassan. Nu kan vi ta ett helhetsgrepp och förändra tjänsterna mer utifrån vad som passar kunderna. Det är konsultbolaget Transformator Design som på uppdrag av Försäkringskassan djupintervjuat föräldrar om hur de ser på Försäkringskassan och hanteringen av föräldrapenning, vilka problem de upplever i dag, och hur de skulle vilja ha det om de fick välja utifrån sina egna behov. För att öka antalet användare på Försäkringskassans webbplats och få fler att ansöka elektroniskt om föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning behövde vi gå ut och involvera kunderna, konstaterar Lena Glennert. Det har kommit fram problem och behov som vi aldrig hade kunnat gissa oss till om vi inte hade pratat med kunderna. Det har kommit fram problem och behov som vi aldrig hade kunnat gissa oss till om vi inte hade pratat med kunderna. Förutfattade meningar Hon tar som exempel kritiken mot att flödena på Försäkringskassans webbplats följer respektive förälder och inte familjen, vilket försvårar överblicken. Eller rädslan för att göra fel. Vi måste kunna hjälpa kunden att göra rätt, säger Lena Glennert. Många föräldrar har på förhand en uppfattning om att kontakterna med Försäkringskassan kring föräldraförsäkringen kommer att krångla. Man känner till att det finns information men tycker att den är svårtillgänglig. Söka fördelarna Det finns även en kanalkonservatism. Många fortsätter i den kanal telefon eller personligt besök som de börjat i. De kräver en tydlig fördel för att byta till självbetjäningen på webben. Utifrån kundanalysen och i nära kontakt med föräldrarna har Transformator tagit fram ett antal förslag till förbättringar av Försäkringskassans e-tjänster: En digital familjevy med en samlad 12 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING NOVEMBER 2011

13 Många föräldrar tycker att informationen är svårtillgänglig eller har förutfattade meningar om krångliga kontakter med Försäkringskassan. bild av familjens status. Där man kan hantera flera föräldrapenningärenden samtidigt i ett gemensamt gränssnitt. En kalenderfunktion för ansökan och planering. Individ- och situationsanpassad information med en checklista vad gäller för mig, vad behöver jag göra? Ett digitaliserat dagisintyg som ingår i webbprocessen för att ansöka om tillfällig föräldrapenning för vård av barn. Mycket har redan gjorts Vi kommer nu att gå vidare med de här förslagen, säger Lena Glennert. Samtidigt vill hon påminna om att en hel del redan har gjorts för att underlätta för föräldrarna. Det går att ansöka digitalt och följa ärendet på Mina Sidor på webben eller via sms eller e-post. Försäkringskassan finns med på Facebook och det planeras för tjänster i mobilen, bland annat en app med Mina sidor. I december blir det möjligt att kommunicera med oss på Facebook på sex olika språk om familjeförmåner. FORTSÄTTNING PÅ NÄSTA SIDA DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING NOVEMBER

14 FORTSÄTTNING FRÅN FÖREGÅENDE SIDA. Ny kundstrategi ska öka förtroendet Att öka förtroendet från kunderna är en central uppgift för Försäkringskassan framöver. Ett viktigt inslag i det arbetet är den nya kund- och kanalstrategi som håller på att tas fram. I den kommer kundinsikterna från föräldraanalysen tas tillvara. Förtroendefrågan går som en röd tråd genom arbetet med kund- och kanalstrategin, säger Lena Glennert, marknadsansvarig vid Försäkringskassan. Vi utgår från den och analyserar ända ned på kundsegmentnivå. Vilka behov som finns, hur problemen ser ut, och vad som är viktigast att göra. Försäkringskassans avdelning för analys och prognos har gjort en omfattande kundsegmentering, som visar hur kunderna ser ut, vilka behov de har och hur förtroendet ser ut i respektive segment. Exempel på kundsegment kan vara föräldrar med olika antal barn eller familjer med bostadsbidrag. Kärnfrågan är mötet Vi tittar på våra relationer till kunderna digitala och personliga och ska beskriva vilka relationer vi har, var vi har dem, och hur de ska se ut. Självklart vill vi ha dem i de digitala kanalerna i första hand. En kärnfråga i kund- och kanalstrategin är hur det framtida fysiska mötet kommer att se ut. Vi ska titta på det tillsammans med Transformator, säger Lena Glennert. Vi behöver också veta mer om varför man går till ett försäkringskontor för att träffa en handläggare i stället för att använda webben. Så många som möjligt ska göra så mycket som möjligt i de digitala kanalerna. Lena Glennert nästa år. Resultatet av den nya kundanalysen kommer också att bli ett underlag för Försäkringskassans rapport till regeringen om servicekontorens framtid som ska var klar i mitten av april Grundläggande behov styr I arbetet med kund- och kanalstrategin kommer kundinsikterna från den tidigare föräldraanalysen (se separat artikel) vägas in. Det handlar om grundläggande behov som alla kunder har, inte bara föräldrar, menar Lena Glennert. Kund- och kanalstrategin beräknas vara klar till årsskiftet. SERVICE DESIGN Den metod som använts för att fånga upp föräldrarnas synpunkter och utifrån dem forma nya tjänster heter Service Design. Man brukar tala om kunddriven tjänsteutveckling. Centralt är att kunderna, i det här fallet föräldrar, är med under hela resan. I ett första steg gjordes intervjuer inom Försäkringskassan för att fånga upp kunskapen hos olika kompetenser IT, försäkring, marknadsföring osv. och intervjuer med föräldrar för att ta reda på vad de tycker och tänker. Den samlade informationen grupperades sedan i ett antal kluster av kundinsikter, som i sin tur blev basen för idéer kring hur olika problem skulle kunna lösas. Idéerna blev grunden för ganska enkla och grovt skisserade förslag till förbättringar som presenterades för föräldrar i nya intervjuer. Därefter utvecklades förslagen än en gång, testades åter på föräldrar, även i fokusgrupper, och så fortsatte det i ett antal omgångar. Steg för steg förädlades på så sätt idéerna för att landa i ett färdigt tjänstekoncept. KUNDINSIKTER Problem Det finns en rädsla att göra fel rädd att bryta mot lagen rädd att få myndigheterna efter sig rädd att fördröja sina utbetalningar osäkerhet av innebörden av olika val Försäkringskassan? Det blir krångligt! inför första kontakten har många inställningen att det kommer att krångla tar inte del av förmåner för att det inte är värt allt arbete och strul rykten kring vilka regler som gäller Kanalkonservatism fortsätter i den kanal man har startat sitt ärende i motstånd till att ändra sitt beteende måste finnas tydlig fördel om man ska byta kanal blanketter sänder signaler om en blankettmyndighet Godtyckligt system olika besked beroende på handläggare olika beslut beroende på handläggare så flexibelt system att ingen kan förklara det Svårtillgänglig information krånglig vokabulär förstår inte logiken i processerna allt är textbaserat upp till kunden att hitta rätt som en vägg av information Behov av kontroll har jag gjort det jag ska? har jag gjort något fel? hur påverkar mina val mig? vad har mitt ärende för status? vem har bollen? Vad gäller för mig? informationen är riktad till alla svårt att sålla info och förstå vad som är relevant för mig upplevs som enklare processer om man är normal (fastanställd, 8-5-jobb) de flesta anser att de har speciella förutsättningar 14 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING NOVEMBER 2011

15 50 miljoner dagar Under 2010 betalade Försäkringskassan ut närmare 50 miljoner dagar med föräldrapenning och 4,7 miljoner dagar med tillfällig föräldrapenning för vård av barn. Behov Flexibilitet vara spontan med jobb justera utbetalningar utifrån familjens situation justera dagar för att spara dem rädsla att planera långt framåt om förhållandena förändras rädsla att bli inlåst i en bestämd planering oflexibelt system skapar ofrivilliga lagbrytare Att skaffa barn är en familjeangelägenhet svårt att överblicka familjens status individflöden på Försäkringskassans hemsida mamman är i fokus pappan släpps in sent i processen Stöd i processen ge bara den information som behövs ge översikt förmedla konsekvenser av handlingar redovisa regler tydligt påminn och tipsa Ge möjlighet att förbereda och planera vill vara klar innan barnet kommer 10 första tfp-dagarna är ett problem vill veta vad som händer sedan DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING NOVEMBER

16 Äntligen mån Arbetets museum i Norrköping Äntligen måndagmorgon! Hur många av oss utropar det när vi kliver ur sängen på måndagarna? Inte så många kanske, men om man får tro Arbetets museum i Norrköping så är det kanske dit vi kan komma om vi bättre använder den kunskap som finns idag, en kunskap som inte minst forskningen ger oss. DS åkte dit för att titta på utställningen som heter just Äntligen måndamorron!. Här kommer ett axplock. TEXT OCH FOTO: EVA LINDÉN Vårt högteknologiska urbana samhälle ställer ofta orimliga krav på oss som biologiska varelser. Vi klarar inte alltid att ta in och bearbeta intrycken i den takt vi utsätts för dem...evolutionen är långsam. Den hinner inte fixa det här. Vi måste hjälpa oss själva. Kortvarig stress är naturlig och positiv Våra förfäder behövde kunna varva upp snabbt för att bemästra faror och skaffa mat. Sådan kortvarig stress är naturlig. Den klarar vi av. Om vi är friska och trygga i övrigt tar vi därför inte skada av att i perioder ha mycket att göra på jobbet. Vi mår tvärtom extra bra när det är fart och fläkt omkring oss. Att avreagera sig kan vara bra. Dåliga chefer är livsfarliga Hjärtproblem kan orsakas av stress och dåligt ledarskap. En studie visar att vi som upplever att vi har bra och rättvisa ledare löper 43 procent mindre risk att drabbas av hjärtinfarkt Arbetets kraft Att arbeta tillsammans med andra för att nå gemensamma mål är en av människans viktigaste drivkrafter. Vi mår som bäst när vi får jobba koncentrerat med uppgifter som låter oss visa vad vi går för. Helst vill vi jobba på ett ställe med vettiga värderingar och bra jobbarkompisar DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING NOVEMBER 2011

17 1 Symbolspråk 1. Koll på läget. Eftersom vi bara har våra egna erfarenheter att utgå ifrån så har vi ofta svårt att förstå hur det som sker ser ut från andras perspektiv. Det går så lätt att anta att vår egen karta är den enda rätta. När vi får en arbetsuppgift behöver vi samtidigt få befogenheter, resurser och kunskaper. Ju svårare uppgift desto större handlingsutrymme behöver vi Hur ansvar och makt fördelas har stor betydelse för vår trivsel. Vi vill ha koll på läget. 2.Våga säga nej Att ha hög social kompetens betyder inte bara att vara glad och utåtriktad utan också att vara rak och tydlig, omtänksam och vänlig. När vi gör som vi alltid har gjort får vi samma resultat som vi alltid har fått. Om vi vill uppnå nya resultat måste vi våga lyssna på varandra och jobba på nya sätt. Det är bra att ställa dumma frågor. Det är först när vi vågar vara sårbara och tala om när vi inte förstår som utveckling sker. 3. Att ta emot återkoppling Tips när du ger återkoppling: Ge bara återkoppling på sådant som går att förändra. Dubbelkolla att du lyckats förklara vad du menade. Tips när du tar emot återkoppling: Lyssna noga och ställ vänliga, förtydligande frågor. Undvik att försvara och skylla ifrån. Se det som en chans att utvecklas. 2 3 Jag borde ta mer plats så att de förstår att jag är drivande, är på hugget. Tänk om det märks att jag inte har full koll Det är inte alltid det vi säger på jobbet och det vi tänker stämmer överens parter ramar underlag tillfredsställelse dagordning... mål... effektivitet... TRÄNING Motionsrundan kanske skillnaden mellan att få en hjärtinfarkt eller inte. Sängen fick symbolisera avkoppling Andningen påverkas av hur vi mår och hur vi känner oss. Den långa, djupa och medvetna andningen kan funka som stresshantering. Det kan också lyssnandet på musik göra. Olika slags musik påverkar oss på olika sätt. FAKTA Utställningen som delvis är interaktiv är producerad i samarbete med Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet och Karolinska Institutet. LO, PTK och Svenskt Näringsliv har funnits med i projektgruppen. AFA Försäkring har finansierat. Arbetets museum visar utställningen till och med 2 maj Efter det kommer den att turnera runt i landet under två år. ndamorron! DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING NOVEMBER

18 Brustet förtr De senaste åren har förtroendet för Försäkringskassan den framgångsrika välfärdsstatens administratör rasat. Den nye generaldirektören har ett tydligt uppdrag från regeringen. Den nedåtgående trenden ska brytas. Det finns tydliga tecken i de senaste kundundersökningarna att vändningen kanske redan har inträffat. ska k text: Anders Ljungberg Ylva Bernrup Vi ska kraftfullt förbättra förtroendet för Försäkringskassan det uppdraget har jag med mig från regeringen och detta kommer att vara mitt fokus nummer ett. Så sa Dan Eliason, Försäkringskassans nye generaldirektör, den 7 oktober i sitt första livstecken till medarbetarna på intranätet efter en vecka på nya jobbet. Tydligare kan det inte bli. Redan förra året fick Försäkringskassan ett särskilt uppdrag att redovisa vad som görs för att förbättra det uppenbarligen raserade förtroendet. Redovisningskravet finns kvar även detta år. Och nu alltså en GD som har frågan som fokus nummer ett. Hur ser det då ut? Som-institutet vid Göteborgs universitet mäter sedan flera decennier förtroendet för en lång rad institutioner. För Försäkringskassan är det ingen munter läsning. Förtroendet för Försäkringskassan bland kvinnorna har minskat från 39 procent toppåret 2002 till 18 procent För männen är är siffrorna 35 respektive 16 procent. I åldersgruppen år har minskningen varit störst, från 39 procent till 13. Av Som:s siffror framgår också att tappet är större bland vänstersympatisörer än mer högerut på den partipolitiska/ideologiska skalan. Som-institutet ställer också frågan om hur de svarande ser på hur Försäkringskassans personal sköter sitt arbete. Mönstret är likartat även om siffrorna inte är fullt lika dramatiska. SOM-institutets siffror visar även att svenskarnas stöd till den offentliga sektorn är långsiktigt stabilt, dock med en svacka kring Snarast tycks stödet öka. När FAS (Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap) nyligen hade en seminariedag kring svenskarnas attityder till välfärden konstaterades samma sak, stödet för socialförsäkringarna i stort är starkt och att även medelklassen allt mer sluter upp kring en offentligt organiserad, omfattande och kollektivt finansierad välfärdsstat. Skräckblandad förtjusning Välfärdsstaten är en succé. Vi har till exempel den lägsta andelen fattiga unga mödrar i världen. När bokförlaget Arena nyligen höll seminarium kring en bok med socialförsäkringsvisioner sa socialförsäkringsminister Ulf Kristersson vi är en gigant på detta område som Europa tittar på, ibland med skräckblandad förtjusning. Så varför är förtroendet för dem som administrerar denna succé lågt? Kanske beror det på att världen ändras? Någon sorts informationsmiss. Tidigare gick man ut skolan, började jobba, skaffade familj och barn och fortsatte jobba tills pension. Blev man sjuk fick man ersättning i förhållande till sin SGI. Enkelt och klart. Nu går man ut plugget, sticker i väg några år som backpacker och surfar i Australien, kommer hem, pluggar, tar nåt år utomlands och hinner bli 30 innan man rotat sig på arbetsmarknaden. Och där någonstans fick man barn men hade ingen SGI och tappar då förtroende när man står där med föräldrapenning på garantinivå. Kan man då lita på siffrorna? Vad uttrycker de? Något man faktiskt känner till eller en bild man fått från diverse massmediakampanjer? Eller blandas förtroende för Försäkringskassan ihop med förtroende för försäkringen, det vill säga politiken? På sätt och vis kan man hävda att det inte spelar någon roll. Lågt förtroende är ett problem vare sig folk har bra på fötterna eller inte när de ger luft åt sin ståndpunkt sticker ut År 2002 sticker ut i materialet. Alltså flera år innan landets formellt fristående 21 länskassor slogs samman med Riksförsäkringsverket och den därpå följande omorganisationsröran blev tydlig även utanför organisationen. Det hände något. De höga sjukskrivningssiffrorna började bli ett problem och i budgetpropositionen i september det året la socialförsäkringsminister Hans Karlsson (S) fast målet att sjukfrånvaron skulle halveras på tämligen kort sikt. Målet nåddes med hjälp av vad som på sina håll uppfattades som både hårda nypor och försämringar. Att en uppstramning av tillämpningen i sjukförsäkringen skulle växlas över i minskat förtroende för den institution som hade att administrera de politiska besluten är kanske inte så konstigt. Möjligen kan det kännas orättvis av dem som drabbas Försäkringskassan och dess personal. Inom samhällsforskningen talas om skillnad mellan förtroende för institutionen, som kan vara Försäkringskassan, och saken, socialförsäkringen. Just för socialförsäkringen och kassan tycks som om allmänheten har svårt för att upprätthålla den distinktionen. 18 dagens socialförsäkring november 2011

19 roende knytas ihop varför är förtroendet lågt? Den stora omorganisationen efter 2008 innebar stora påfrestningar med bland annat långa handläggningstider och svårigheter för kunderna att komma fram på telefon, säger Ylva Bernrup, chef för enheten för kundfrågor vid huvudkontoret. De omfattande negativa skriverierna i massmedia bidrog också. Det är svårt för oss att påverka medierna annat än indirekt. Klarar vi vårt uppdrag på ett bra sätt så blir det färre negativa artiklar och inslag i medierna vilket vi sett sedan i somras. Det är också viktigt att vi på olika sätt bemöter den kritik som kommer fram. Vi vet också att förtroendet, vår legitimitet, är nära förknippat med reglernas utformning. Allmänheten har svårt att skilja mellan vad som är lagstiftning och vad som är tillämpning. Det blir inte lättare av att medierna ofta framställer den striktare tillämpningen som administrativa tillkortakommanden. Men vi får inrikta oss på vad vi kan påverka. Vi styr över hur vi förhåller oss till kunderna. Det gäller bemötande, tillgänglighet, sättet vi kommunicerar på, och våra självbetjäningstjänster. I takt med att vi utvecklar vårt arbete och deltar i den allmänna debatten så tror jag att vi kan återta tappat förtroende. I Försäkringskassans undersökningar syns en skillnad mellan vad kunderna, de med aktuella kontakter, och medborgarna i allmänhet tycker. De faktiska kunderna är mer positiva. Till exempel får bemötande bra betyg. Nöjdkundindexet (NKI) har gått upp med ett par procentenheter i den senaste mätningen, från 51 till 53 där 100 är den möjligen ouppnåeliga toppnoteringen. Även minskningen i antalet JO-anmälningen kan ses som att kurvorna börjat peka uppåt. vad är en rimlig nivå? Svårt att säga, men det ska vara högre än idag. När mätningarna av NKI startade, 2003, var resultatet 67. Hur står sig Försäkringskassan jämfört med andra? Det är svårt att jämföra eftersom myndigheternas förutsättningar är olika. Men det görs ändå i olika sammanhang. Vi liksom Arbetsförmedlingen är utbetalande myndigheter och det kan vara mer känsligt. Vi har dessutom ofta pågående kontakter över hela året med människor. Om vi jämför med Skatteverket så har de flesta bara en årlig kontakt, vid deklarationen, som för alla utom ett fåtal är odramatisk. vems är felets? Politikernas/lagarnas? mediernas? Kassans? Det går inte att peka ut någon eller något. Det är mycket som påverkar och tillsammans blir det slutresultatet. Men visst har det betydelse hur ansvariga politiker agerar och uttrycker sig. Dan Eliasson har redan pekat ut två huvudlinjer för att få upp förtroendet: Säkerställa att kunderna får bra tjänster, att vara tillgängliga och professionella, att ha hög kompetens och använda modern teknik, samt att ge ett trevligt bemötande. Försäkringskassan måste också tydligare klargöra hur uppdrag och förutsättningar ser ut och öppna för fler samtal, även med kritikerna. Fortsättning På nästa sida foto: thinkstock photos dagens socialförsäkring november

20 Fortsättning Från FÖregående sida. sjukförsäkringen tappar i förtroende Har medborgarna förtroende för välfärdsstaten? svaret är ja, det har snarast ökat. tyvärr gäller det inte de delar som Försäkringskassan administrerar och i synnerhet inte sjukförsäkringen. Stefan Svallfors, professor i sociologi vid Umeå universitet, har länge studerat förändringar i synen på välfärdsstaten. I en rapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen ger han en lägesbild. Hans undersökning visar att tilliten till att systemen ska ge trygghet har ökat sedan Undantaget är sjukförsäkringen var det 23 procent som inte trodde att sjukförsäkringen skulle ge en hygglig standard har siffran ökat till 35 procent. en dramatisk förbättring vill man veta varför förtroendet för Försäkringskassan är lågt är Lars arvidsson, chef för LFC väst, fel person att fråga. På LFC väst har indexet för nöjd kund på ett år ökat från 48 till 57. en dramatisk förbättring. Först lite resultat från kundundersökningen som gjordes under våren och början av sommaren. Skalan löper från 1 till 5 och där 5 är toppresultatet. Så här tyckte kunderna. Får jag tillräckligt med tid vid mötet med handläggaren: 4,0. Möttes jag med respekt: 4,4. Fick jag ett trevligt bemötande: 4,4. Jag har förtroende för att handläggaren behandlar mitt ärende på ett kompetent sätt: 4,2. Jag har förtroende för att handläggaren följer lagar och regler: 4,4. Onekligen bra resultat. Och alla har de gått upp ett eller flera snäpp sen senaste mätningen. Undersökningen innehåller utöver dessa frågor flera andra som också i de allra flesta fall fått bättre resultat. Så det är klart att han är nöjd. Vi har tagit ett kraftigt steg mot förbättrat förtroende. vad har ni gjort? Vi har lagt fast ett grundtänk, säger Lars Arvidsson. Vi sätter kunden, vår värdegrund och vårt uppdrag i fokus för allt vi gör. Lars Arvidsson betonar vikten av det lokala ledarskapet men att det inte är enbart en chefsfråga. Medarbetarna är med. De säger att det är så här jag vill jobba, det är det här jag är utbildad för. nycklar till framgång Goda möten tycks vara nyckeln till framgång. I Väst jobbar de därför med medlyssning vid möten, säger Lars Arvidsson. Det ger mer än att chef och medarbetare endast diskuterar statiska uppgifter om hur arbetet utförs. Samordningsuppdraget görs viktigt, den sjukskrivne ska involveras i arbetet. Man strävar också efter att få till stånd fler personliga möten. Och i väst har antalet ökat rejält. Styrningen måste ändras som en följd av ett tydligt kundfokus. Vi ska koncentrera oss på effekterna av vad vi gör. Vad tycker kunden? inte bara väst LFCs kunder har blivit mer nöjda. Nöjd-kund-index (NKI) har ökat från 50 till 54 (på skalan 0 100). Samma förhållande gäller NFC. NKI landar här på 55, upp en enhet sedan förra mätningen. Av NFCs kunder har 36 procent en positiv bild av Försäkringskassan. Endast 15 procent har en negativ bild. Resten är neutrala. För LFCs kunder är siffrorna 35 procent positiva och 17 negativa. Den senaste kontakten gjorde att 38 procent blev mer positiva, men bara 8 procent mer negativa. Det har uppstått en osäkerhet om vad man har rätt till, säger Stefan Svallfors. Efter en tid med sjukpenning så förväntas man ta ett fiktivt jobb. Folk upplever en luddighet och ser ett inslag av godtycke. Min tolkning blir att detta missnöje tar man ut på Försäkringskassan. Misstron mot sjukförsäkringen har dock inte drabbat viljan att kollektivt vara med och finansiera den. Betalningsviljan har aldrig varit högre, enligt Svallfors undersökning. Därmed är det väl heller inte så konstigt att färre tror att försäkringen överutnyttjas var det 11 procent som trodde det att jämföra med toppåret 1992 då 28 procent ansåg det. Vad ska man tycka om det sviktande förtroendet? Det beror på vilken utgångspunkt man tar, menar Svallfors. Tycker man att det är besvärande att de som är mest beroende av socialförsäkringarna är de som har det lägsta förtroendet för att de fungerar så är det så klart ett politiskt misslyckande. Men om avsikten med förändringarna i systemen varit att öka skillnaderna mellan de som arbetar och de som lever på ersättningar för att på så sätt stärka arbetslinjen så kan det ses som positivt att otryggheten ökat bland de marknadssvagaste grupperna. Finns det något Försäkringskassan kan göra för att vända utvecklingen? Gör det tydligt hur rättigheterna ser ut, medborgarna tar ett nej om grunderna för avslaget är tydliga. Hur gick det? När kom de tillbaka i arbete? Det innebär inte att de parametrar som är viktiga idag, som vad och hur mycket som vi gjort vid olika tillfällen i rehabkedjan är oviktiga, men de behöver kompletteras. Att få positiv återkoppling från kunderna blir en kick i det fortsatta arbetet. Det visar att det vi gör ger resultat, att vi gjort ett bra jobb. Förtroende är färskvara och ingen i Väst tror att de nått i mål, arbetet med att utveckla kundmötena och arbetet tillsammans med olika samverkanspartners fortsätter. En försöksverksamhet där man kommer att kontakta kunderna efter det att deras ärenden är avslutade är på gång. En sådan kontakt är något som i sig är förtroendeskapande, säger Lars Arvidsson. rapport Rapporten Trygg, stöttande, tillitsfull? av Stefan Svallfors finns att ladda ner från den parlamentariska socialförsäkringsutredningens hemsida. Lars Arvidsson foto: thinkstock photos 20 dagens socialförsäkring november 2011

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter.

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter. December 2011 Kundorientering @ Självbetjäning via Internet Nationellt försäkringscenter Kund Lokalkontor Personliga handläggare Kundcenter Lokalt försäkringscenter December 2011 Förmåner inom socialförsäkringen

Läs mer

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare Lättläst Till dig som är arbetsgivare Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Övergångar mellan skola och arbetsliv

Övergångar mellan skola och arbetsliv År 12 16 18 19 21 30 65 67 TFP allvarligt sjukt barn Kontaktdagar LSS Närståendepenning (ingen spec. ålder) TFP 12-16 TFP LSS barnb/bostadsb Särskilt högriskskydd Bostadstillägg Vårdbidrag Assistansersättning

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning Lättläst Om du har en funktionsnedsättning Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Lättläst. Till alla barnfamiljer

Lättläst. Till alla barnfamiljer Lättläst Till alla barnfamiljer Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Lättläst. Socialförsäkringen

Lättläst. Socialförsäkringen Lättläst Socialförsäkringen Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige.

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 Inledning Försäkringskassan ska verka för en lagenlig och enhetlig rättstillämpning av socialförsäkringen och andra förmåner

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Vårdbidrag Assistansersättning Bilstöd TFP för allvarligt sjukt barn Förlängd TFP Kontaktdagar TFP förhandsbesked Presentationstitel Månad 200X Sida

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

Uppföljning av Högkostnadsskyddet mot sjuklönekostnader

Uppföljning av Högkostnadsskyddet mot sjuklönekostnader 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Uppföljning av Högkostnadsskyddet mot sjuklönekostnader Bakgrund Den nya förmånen Högkostnadsskydd mot sjuklönekostnader trädde i kraft den 1 juli 2010. Högkostnadsskyddet

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Familjeförmåner inom EU

Familjeförmåner inom EU Familjeförmåner inom EU Dessa regler gäller även EES-länder och Schweiz Föräldrar som arbetar eller bor och arbetar i olika länder inom EU kan ha rätt till förmåner från båda länderna. Det betyder att

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös.

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Sjukpenning Ordlista A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Föräldraledig Du är föräldraledig när du får föräldrapenning för att du tar hand om ditt barn och

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning REMISSYTTRANDE 1 (7) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning Finansdepartementets diarienummer Fi2009/1049.

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands Lättläst Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Försäkringskassans verksamhetsstrategi

Försäkringskassans verksamhetsstrategi Strategi 1 (12) Försäkringskassans verksamhetsstrategi Inledning Socialförsäkringarna är samhällets grundläggande ekonomiska trygghetssystem. Försäkringskassans roll är att rättssäkert och effektivt administrera

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn

Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn Lättläst om Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen

Läs mer

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen Regeringsbeslut II:1 2014-01-16 S2013/3515/FST S2014/398/FST (delvis) Socialdepartementet Försäkringskassan 103 51 Stockholm Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Social- försäkringen

Social- försäkringen Socialförsäkringen Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige. Den

Läs mer

Slutbetänkande Unga som varken arbetar eller studerar statistik, stöd och samverkan (SOU 2013:74)

Slutbetänkande Unga som varken arbetar eller studerar statistik, stöd och samverkan (SOU 2013:74) REMISSYTTRANDE 1 (7) Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Slutbetänkande Unga som varken arbetar eller studerar statistik, stöd och samverkan (SOU 2013:74) Sammanfattning Att skapa bättre förutsättningar

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 8 oktober 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning?

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut Företagares sociala trygghet Regeringen presenterade den 18 september 2009 tio reformer för hur företagares sociala trygghet kan stärkas.

Läs mer

Sjukpenninggrundande. - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta

Sjukpenninggrundande. - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta Sjukpenninggrundande inkomst - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta Sjukpenning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning

Läs mer

~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W\ '"'e-l F k:

~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W\ ''e-l F k: ~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W '"'e-l F k: 2012-03-08 Funktionsnedsättning fil Försäkringskassan Ersättninqsformer,,-., Sjukpenning, SjukersättningIaktivitetsersättning o Handikappersättning

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring

Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring Nytt år, ny regering vad händer med arbetsgivarnas sjuklöneansvar, sjukförsäkringen och rehabiliteringen av långtidssjuka? 1 Siffror om sjukfrånvaro Ny ersättning

Läs mer

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST 17 april 2012 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST FSS yttrande till Socialdepartementet över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6). Sammanfattning

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Handikappersättning. Hur mycket får man i handikappersättning? Vem kan få handikappersättning?

Handikappersättning. Hur mycket får man i handikappersättning? Vem kan få handikappersättning? Handikappersättning Du som är över 19 år kan få handikappersätt ning om du behöver extra hjälp eller har extra kostnader på grund av varaktig sjukdom eller funktionsnedsättning. Det är inte graden av nedsättning

Läs mer

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-01 2011-63 Finansdepartementet Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 Sammanfattning Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) anser att det

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Bilstöd. Vem har rätt till bilstöd? Vad är bilstöd?

Bilstöd. Vem har rätt till bilstöd? Vad är bilstöd? Bilstöd Du som har en funktionsnedsättning som ger dig stora svårigheter att förflytta dig på egen hand eller att använda allmänna kommunikationer kan få bilstöd. Även du som har barn med funktionsnedsättning

Läs mer

Gunilla Dyrhage Verksamhetsområdeschef Självbetjäning Försäkringskassan

Gunilla Dyrhage Verksamhetsområdeschef Självbetjäning Försäkringskassan Vägen till den digitala myndigheten Gunilla Dyrhage Verksamhetsområdeschef Självbetjäning Försäkringskassan Försäkringskassan i förändring Service Design Digital strategi & erbjudande Digital Tjänstedesign

Läs mer

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna 1 (8) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna Uppdraget Försäkringskassan ska redovisa kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna. En redovisning ska lämnas

Läs mer

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet Vi bygger en bro till ett friskare liv Utmaningarna för några år sedan! Långa passiva sjukskrivningar Ingen rehabilitering Långa väntetider i hälso- och sjukvården Mer än 200 000 människor var sjukfrånvarande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; SFS 2012:935 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Sjukskrivning och rehabilitering I arbetsmiljöpolicyn framhåller Hudiksvalls kommun vikten av tidig och aktiv rehabilitering för att sjukskrivna medarbetare så fort det är

Läs mer

Föräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man?

Föräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man? Föräldra penning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm 26 juni 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Riktiga jobb åt alla. Strategi för full sysselsättning för funktionshindrade september 2006. www.centerpartiet.se

Riktiga jobb åt alla. Strategi för full sysselsättning för funktionshindrade september 2006. www.centerpartiet.se Riktiga jobb åt alla Strategi för full sysselsättning för funktionshindrade september 2006 www.centerpartiet.se Arbetslösheten bland funktionshindrade har ökat Ingen grupp i samhället har drabbats så hårt

Läs mer

Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna

Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna Nr: 8/2012 Omfattar perioden 20-24 februari 20 februari Verksamhetsdag med ST (Thomas Åding deltog) Vid årsskiftet skickade Fackförbundet

Läs mer

Plan för jämställdhetsintegrering

Plan för jämställdhetsintegrering 1 (8) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kopia till Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Plan för jämställdhetsintegrering Försäkringskassan har i regleringsbrevet för 2013 fått i uppdrag att ta

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Lättläst. Om du behöver tandvård

Lättläst. Om du behöver tandvård Lättläst Om du behöver tandvård Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Tillfällig. föräldrapenningen. vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år. Vem kan få tillfällig föräldrapenning?

Tillfällig. föräldrapenningen. vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år. Vem kan få tillfällig föräldrapenning? Tillfällig föräldrapenning vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år FK 4089-B_Fa I vissa fall kan du få tillfällig föräldrapenning för ett barn som fyllt tolv år. Det gäller om barnet har en sjukdom

Läs mer

Socialförsäkring i förändring

Socialförsäkring i förändring Socialförsäkring i förändring Nytt år, ny regering vad händer med arbetsgivarnas sjuklöneansvar, sjukförsäkringen och rehabiliteringen av långtidssjuka? 1 Siffror om sjukfrånvaro Ny ersättning för höga

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen

Läs mer

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 2014:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning; Yngre anställda passar illa!... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor...

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Utgiven i juni 2014 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra

Läs mer

Budgetpropositionen för 2012

Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 - förslagen på socialförsäkringsområdet Anna Pettersson Westerberg Innehåll Översynen av sjukförsäkringsreformen Förtroendet för socialförsäkringen

Läs mer

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Antagandebild Lönesummeökning (inkl. reformer) 3,0 5,5 4,7 4,5 4,8 4,4 Timlöneökning 0,3 3,7 4,0 3,3 3,5 3,6 Sysselsatta, timmar 1) (procentuell förändring) 2,7 1,7 0,6 1,2 1,3 0,7 Sysselsatta, personer

Läs mer

Vägledning för sjukskrivning

Vägledning för sjukskrivning Vägledning för sjukskrivning för tydligare och säkrare sjukskrivningar Artikelnr 2007-114-83 Redaktör David Svärd Sättning Edita Västra Aros AB Foto Framsida: Staffan Larsson/KI Sidan 4: Matton Images

Läs mer

Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16

Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Ett IM gäller i högst ett år från utgivningsdatum, men kan upphöra att gälla tidigare. För korrekt information om vilka IM som är giltiga, titta alltid på Fia.

Läs mer

Östersund 2009-01-30. Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Östersund 2009-01-30. Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Östersund 2009-01-30 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar till slutbetänkandet Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77) Sammanfattning

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet

Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet 1 (8) Till Socialdepartementet Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Klara västra kyrkogata 11 08-786 90 00 E-post Internetadress

Läs mer

Fortsatt förälder- om ansvar, ekonomi och samarbete för barnens skull (SOU 2011:51)

Fortsatt förälder- om ansvar, ekonomi och samarbete för barnens skull (SOU 2011:51) REMISSYTTRANDE 1(6) Datum Diarienummer 2011-10-07 2011-111 Socialdepartementet 133 33 Stockholm Fortsatt förälder- om ansvar, ekonomi och samarbete för barnens skull (SOU 2011:51) (S2011/5725/FST) Sammanfattning

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Etableringsersättning

Etableringsersättning Svenska Etableringsersättning Etableringsersättning FÖR DIG SOM ÄR NY I SVERIGE Den här information vänder sig till dig som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

Läs mer

Riktlinjer för översättningar i Försäkringskassan

Riktlinjer för översättningar i Försäkringskassan 1 (7) Riktlinjer för översättningar i Försäkringskassan 2 (7) Förord Riktlinjerna för översättningar syftar till att alla som tillhör den svenska socialförsäkringen ska förstå sina rättigheter och skyldigheter.

Läs mer

Etableringsersättning

Etableringsersättning Etableringsersättning FÖR DIG SOM ÄR NY I SVERIGE Den här information vänder sig till dig som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. 1 2 När gäller etableringsersättning?

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

* Skatteverket. Skatteverkets Kanalstrategi

* Skatteverket. Skatteverkets Kanalstrategi * Skatteverket Skatteverkets Kanalstrategi Framtagen av Charlotte Rylander 2010 * Skatteverket 2(8) Kanalstrategi 1 INLEDNING Skatteverkets långsiktiga mål är att medborgare och företag har förtroende

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

5. Remiss från Socialdepartementet om "Slopat krav på intyg för barns frånvaro för att få tillfällig föräldrapeng"

5. Remiss från Socialdepartementet om Slopat krav på intyg för barns frånvaro för att få tillfällig föräldrapeng Ärende som behandlas direkt i kommunstyrelsen: 5. Remiss från Socialdepartementet om "Slopat krav på intyg för barns frånvaro för att få tillfällig föräldrapeng" Bilaga KS 2012/145/1-2 Bilaga KS 2012/145/1

Läs mer

Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013

Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013 1 (11) Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013 Uppdaterad: (se markering i marginal) 2013-06-11 2013-06-18 Innehåll Allmänna frågor...3 1. Vart ska man vända sig

Läs mer

Rättsavdelningen 2013-11-12 50817-2013 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2013-11-12 50817-2013 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (7) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2014 1. Bakgrund och överväganden Med stöd av 4 förordningen

Läs mer

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Utgiven i juni 2012 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal

Läs mer

Rättsavdelningen 2014-11-17 47802-2014 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2014-11-17 47802-2014 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (7) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2015 1. Bakgrund och överväganden Försäkringskassan får

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Utgiven i juni 2013 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda

Läs mer

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31)

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Stockholm 15 oktober 2012 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta

Läs mer

Program för att stödja och utveckla sociala företag!

Program för att stödja och utveckla sociala företag! Program för att stödja och utveckla sociala företag! Detta är SKOOPIs viktigaste krav till myndigheter och politiker på främst riksnivå, men även i kommunerna. De arbetsintegrerande sociala företagen måste

Läs mer