Världsnaturfonden WWF:s remissvar angående förvaltning av världsarvet Laponia

Transkript

1 Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott Solna Tel: Fax: Allmänt: Hemsida: Stockholm den 3 augusti, 2010 Miljödepartementet Att: Ruona Burman Stockholm Världsnaturfonden WWF:s remissvar angående förvaltning av världsarvet Laponia Sammanfattning Miljödepartementet poängterar i missivet till remissen att synpunkter framförallt önskas på de delar av Lapponia processens redovisning som faller under regeringens ansvar beträffande förslag till regeländringar dvs ändringar i förordningar rörande: 1) Etablering av en ny förvaltningsorganisation, Laponiatjuottjusdus genom bildandet av en ideell förening. Världsnaturfonden tillstyrker förslaget att en ny förvaltningsorganisation utses för Laponia genom bildandet av en ideell förening 2) Regeringens ställningstagande om att inrätta Laponiatjuottjudus under en femårig försöksperiod syftande till en permanentning av en ny förvaltningsorganisation efter försöksperiodens slut. Världsnaturfonden tillstyrker förslaget att en utvärdering av förvaltningsorganisationen, dess styrformer och verksamhet genomförs efter fem år och att denna utvärdering utgör beslutsunderlag för beslut om en permanent förvaltningsorganisation.. 3) Ändringar i nationalparksförordningen som rör den nya förvaltningsorganisationens status och ansvar. Världsnaturfonden tillstyrker att regeringen gör ändringar i nationalparksförordningen som tydliggör att Laponiatjuottjudus är förvaltare av de nationalparker som ingår i Laponia d.v.s. Sarek, Stora Sjöfallet, Muddus och Padjelanta. Världsnaturfonden vill dock poängtera att förvaltarens ansvar i detalj inte regleras i förordningen utan på annat sätt. Detta är primärt en uppgift för Naturvårdsverket och Länsstyrelsen. Stiftelsens ordförande: Hans Majestät Konungen Registrerat som: Världsnaturfonden WWF Org. Nr Postgiro Bankgiro

2 Världsnaturfondens synpunkter på Laponiaprocessen hemställan till regeringen angående en ny förvaltningsdelegation för världsarvet Laponia. Inledningsvis vill Världsnaturfonden betona att det remitterade förslaget till ny förvaltningsorganisation för världsarvet Laponia är ett stort steg framåt, om det genomförs, för att konkretisera regeringens naturvårdspoltiska ambitioner om ökad dialog, deltagande och lokalt engagemang i förvaltningen av vårt unika natur- och kulturarv. Det bör också framhållas att det är av största vikt att beslut snarast tas om hur förvaltningen av Laponia skall organiseras med tanke på att frågan inte fått en tillfredställande lösning under de närmare 15 år som gått sedan världsarvet utsågs. Der arbetssätt som använts i den s.k. Laponiaprocessen som arbetat fram det föreliggande förslaget kan, tillsammans med andra modeller för att öka samverkan mellan lokal, regional och nationell nivå användas som en plattform och värdefull erfarenhetsbas för det fortsatta arbetet med att utveckla och förnya förvaltningen av skyddade områden och naturresurser i Sverige Världsnaturfonden fokuserar remissvaret på de 9 konkreta yrkandena som Laponiaprocessen hemställt om att regeringen skall besluta om dvs: 1) Att etablera en ny Laponiaförvaltning Laponiatjuttjudus som skall sköta förvaltningen av Laponia. Förvaltningsorganet skall vara en ideell förening med berörda samebyar, de bägge kommunerna och staten som bildare. I det styrande organet ska det finnas samisk majoritet. Världsnaturfonden tillstyrker förslaget i stort, men anser att det bör övervägas om ytterligare bildare bör bjudas in, med följande motivering: I regeringens skrivelse en samlad naturvårdspolitik (2001/02:173) och propositionen Hållbart skydd av naturområden (2008/09:214) framhåller nuvarande och tidigare regering behovet att öka dialog, deltagande och lokalt engagemang i förvaltningen av skyddade områden. Liggande förslag från Laponiaprocessen ligger således helt i linje med regeringens övergripande politik och för den innovativt vidare i praktisk handling om den genomförs. Det finns mycket goda erfarenheter redan idag från de nationalparker där alternativa förvaltningsformer med ökat lokalt deltagande har prövats. I Tyresta nationalpark tog regeringen beslut om att en stiftelse, Stiftelsen Tyrestaskogen, skulle få förvaltningsansvaret för nationalparken. Stiftelsens grundare utgörs av tre kommuner, Ls i Stockholm och Naturvårdsverket. Majoritet i styrelsen utgörs av representanter från den lokala nivån. Under de närmare 15 år som förvaltningsorganisationen existerat har praktiskt taget alla beslut i styrelsen tagits i konsensus utan större meningsskiljaktigheter. I Kosterhavets nationalpark har en Kosterhavsdelegation inom ramen för Länsstyrelsens organisation tillsatts. Även där har den lokala nivå en majoritet i styrningen av förvaltningsorganisationen. Iden om icke statlig majoritet i förvaltningsorganisationens styrorgan är således inte ny. 2

3 Lapponiaprocessen visar i sin genomgång av olika alternativa organisationsformer tydligt och övertygande att en ideell förening är den mest lämpade organisationsformen för förvaltningen i det här fallet. Lapponiaprocessen föreslår att bildarna av den ideella föreningen bör vara berörda samebyar, kommuner, Länsstyrelsen i Norrbotten och Naturvårdsverket. Detta förslag säkrar att statens, kommunernas och samebyarna intressen representeras i styrelsen för den ideella föreningen som driver förvaltningsorganisationen. I förslaget utgår man från att andra intressenter/enskilda organisationers företräds av de kommunala representanterna. Det är dock inte säkert att tex miljö-, hembygds-, friluftslivs-, turist-, fiske- och jägarorganisationer mfl som representerar stora nyttjargrupper i Laponia känner sig adekvat representerade av kommunens företrädare. Enligt världsnaturfonden bör ytterligare intressenter kunna bjudas in som bildare. Dessa skulle kunna representeras genom en eller två represntanter från nätverk av like-minded-organisationer eller formellt bildade paraplyorganisationer för att säkerställa ett brett och inkluderande deltagande.. Om detta inte är möjligt bör den ideella föreningen få ett tydligt uppdrag att skapa en rådsstrukur som säkrar att även andra intressenter än bildarnas intressen tas till vara och företräds på ett adekvat sätt. Världsnaturfonden tillstyrker samisk majoritet i det styrande organet i förvissning om att den konsensusbaserade beslutsform som utvecklats inom ramen för Laponiaprocessen kommer att säkerställa en god balans mellan olika intresenters perspektiv och lokala, regionala, nationella och internationella aspekter. 2) Att besluta om att under en försöksperiod om fem år inrätta Laponiatjuottjudus med en succesiv uppbyggnad och inom ramen om en förordning med bestämmelser för en 5 årig försöksverksamhet syftande till en permanentering av Laponiatjuottjudus efter försöksperiodens utgång Världsnaturfonden tillstyrker förslaget i stort med följande motivering: Med tanke på att uppdraget att förvalta världsarvet Laponia, som ugör inte mindre än km 2 dvs en yta större än hela Cypern, är både stort, omfattande, komplicerat och väldigt viktigt för att Sverige som nation skall uppfylla sina åtaganden i fh till Världsarvskonventionen så finns det skäl att göra en ordentlig utvärdering av hur arbetet utvecklats efter fem år i enlighet med förslaget. Denna utvärdering kan sedan utgöra det huvudsakliga underlaget för beslut om Laponiatjuottjudus som organisation skall utses till permanent förvaltare av världsarvet eller om det finns skäl att se över och förändra förvaltningsstrukturen. Världsnaturfonden är dock inte övertygad om att detta behöver regleras av regeringen i en särskild förordning. En alternativ möjlighet kan vara att se om inte förvaltningsansvaret för hela Världsarvet kan formaliseras i nationalparksförordningen även om dess primära syfte är fokuserat på nationalparkerna. 3

4 3) Att fastställa Laponiatjuottajudus status och förvaltningsansvar genom ett tillägg i nationalparksförordningen efter att den ideella föreningen bildats. Världsnaturfonden tillstyrker att Laponiatjuottajudus utses till förvaltare av Sarek, Stora Sjöfallet,Muddus och Padjelanta med motiveringen att: Det är genom nationalparksförordningen som regeringen fastslår vem som har statusen som förvaltare för Sveriges olika nationalparker och det är därför nödvändigt att så sker i enlighet med förslaget. 4) Att staten genom Länsstyrelsen i Norrbottens län samt Naturvårdsverket, ingår som medlemmar i den ideella föreningen och tar en aktiv del i uppbyggnaden och driften. Världsnaturfonden tillstyrker förslaget med motiveringen att: Staten har gjort ett internationellt åtagande att leva upp till förpliktelserna enligt Världsarvskonventionens åtaganden när man föreslog Laponia som ett mixat världsnatur- och kulturarv. Det är därför staten ansvar att aktivt deltaga i den idella föreningens uppbyggnad för att säkra nationella och internationella aspekter av förvaltningen av världsarvet. Det är också primärt statens ansvar att via sina kompetenta myndigheter säkra en långsiktigt hållbar finansiering, förvaltning och drift.staten har också genom sina ansvariga myndigheter ansvar för att förvalta de marker som ingår i världsarvet. Länstyrelsen har inom sin organisation såväl naturvårds- som kulturmiljökompetens. Världsnaturfonden förutsätter att ett nära samråd sker inför viktiga mellan Naturvårdsverket andra centrala myndigheter med intressen och bred kompetens om Laponia som Riksantikvarieämbetet och Sametinget. 5) Att uppmana Länsstyrelsen i Norrbottens län och Naturvårdsverket att, inom ramen för dessa myndigheters kompetensområde, vidta de förändringar i myndigheterna interna regelverk, föreskrifter m m som krävs för att Laponiatjuottjudus ska kunna verka Världsnaturfonden anser att det inte borde vara nödvändigt för regeringen att uppmana Länsstyrelsen i Norrbotten och Naturvårdsverket att vidta nödvändiga förändringar i myndigheternas interna regelverk för att Laponiatjuottjudus skall kunna verka med motiveringen att: 4

5 Länsstyrelsen i Norrbotten och Naturvårdsverket genom den remitterade hemställan ställt sig bakom förslagen och torde då som självständiga och kompetenta myndigheter kunna göra nödvändiga interna regelförändringar utan regeringens påpekande och uppmaning. 6) Att från och med 2011 tillföra resurser motsvarande tkr/år till Laponiaatjuottjudus, motsvarande de medel som länsstyrelsen i Norrbottens län nyttjar för förvaltningsuppdraget. 7) Att besluta att tkr/år genom anvisningar i regleringsbreet ska fördelas till Laponiatjuottjudus från de anslag som idag finansierar olika delar av förvaltningsverksamheten, samt att i denna fördelning beakta den ambitionshöjning som krävs för att den nya världsarvsförvaltningen ska bli långsiktigt hållbar. 8) Att besluta att Naturvårdsverket ska avsätta medel för Laponiatjuottjudus etableringsfas. Världsnaturfonden anser att Laponiadelegationen underskattar kostnaderna för förvaltningen och skötseln av området om det skall nå upp till världsarvsklass med motiveringen att: Laponiaprocessen bedömmer att förvaltningen av världsarvet Laponia ett område lika sort som Cypern skall kunna genomföras på ett adekvat sätt med 4,5 6,5 årsarbetskrafter och en budget i spannet 9 11,6 mkr/år. Världsnaturfonden gör bedömningen att detta inte på långa vägar är tillräckligt för att långsiktigt kunna utveckla en förvaltningsorganisation som kan driva skötsel och förvalltning av världsarvsklass. En jämförelse kan göras med kostnaderna för förvaltningen av Tyresta nationalpark som är blott 4000 ha. Deras personalstyrka och budget är i stort på samma nivå som föreslås för förvaltningen av Laponias 1 miljon ha. Särskilt viktigt är detta om de ambitioner som uttrycks i förslaget med att utveckla nya metoder, processer och nya sätt att skapa mötesplatser/dialogforum mellan lokal, regional och nationell nivå skall bli verklighet Världsnaturfonden anser att regeringen generellt bör öka anslaget för biologisk mångfald och avsätta adekvata resurser för förvaltning och skötsel av de ca 12% av landets yta som är nationalparker, naturreservat och natura 2000 områden. Detta är en förutsättning för att bevara och utveckla de de värden och den biologiska mångfalden på ett långsiktigt hållbart sätt. Enligt Världsnaturfondens bedömning bör anslaget fördubblas på sikt från dagens knappa 2 miljarder till 4 miljarder kronor. Den nya förvaltningsorganisationen i Laponia bör som en av sina första uppgifter, göra en reviderad realistisk uppskattning av de framtida kostnaderna för förvaltning och skötsel av 5

6 världsarvet Laponia.för att kunna bedriva en förvaltning och skötsel av nationell och internationell toppkvalitet. 9) Att korrigera de officiella namn på de nationalparker som ingår i världsarvet Laponia i enlighet med god ortnamnssed och avgöra om samiskt namn skall stå först följt av svenskt eller tvärt om. Världsnaturfonden tillstyrker att de officiella namnen på de nationalparker som ingår i världsarvet Laponia skall korrigeras i enlighet med god ortnamnssed men ställer sig tveksam till om det är regeringens uppgift att besluta om huruvida det samiska eller svenska namnen skall stå först eller tvärt om. I själva sakfrågan om vilket namn som skall stå först har Världnaturfonden inga starka synpunkter. Världsnaturfonden delar Laponiaprocessens bedömning att det inte krävs något ställningstagande från regeringen ifråga om förvaltningsplanen som remitterats i särskild ordning av Laponiaprocessen. Världsnaturfonden kommer som svar på den remissen vidareutveckla sina tankar kring detaljerna i förvaltningsplanen. Peter Westman Naturvårdschef 6