/82:2438. Mot Motion. Lars Werner m. fl. Ny arbetstidslag m. m. (prop. 1981/82:154)

Transkript

1 Motion Mot /82:2438 Lars Werner m. fl. Ny arbetstidslag m. m. (prop. 1981/82:154) V pk krber sextimmarsdag Genom arbetarrörelsens historia har kampen för kortare arbetstid varit en av de viktigaste frågorna. Den senaste arbetstidsförkortningen genom fördes 1970 och innebär en ordinarie arbetstid på 40 timmar per vecka. l dag måste frågan om införandet av sex timmars arbetsdag resas. Den är \ika angelägen som en gång kampen för 8-timmarsdagen var. Till årets riksmöte - likväl som under de senaste åren - föreslår vpk i motion 1981/82:293 att arbetstiden under åttiotalet minskas till sex timmar per dag, att deltidsarbetet minskas och att övertiden begränsas och endast får förekomma vid t. ex. nödfallsarbete. Ny arbetstidslag - en försämring i proposition 154 innehåller inget av de förslag vpk ställt i motion 1981/82:293. Förslaget till "ny arbetstidslag" kännetecknas av en anpassning till näringslivets krav på ökad effektivitet och lönsamhet genom att möjligheterna att utnyttja arbetskraften ökas. Lagen får karaktären av ramlag, undantagen är många och 40-timmarsveckan blir än mer illusorisk. Kritiken kan sammanfattas i följande punkter: o sextimmarsdagen skjuts mycket långt på framtiden. O Möjligheter ges till ökat övertidsuttag från 150 till 200 timmar. O Hemarbete med t. ex. hemdatorer omfattas inte av lagen. O Möjligheter ges att genom lokala avtal frångå lagen på viktiga områden. Propositionens förslag innebär att dörren öppnas för SAF:s gamla käpphäst om konjunkturanpassad arbetstid, dvs. längre arbetstid i högkonjunktur. Lagens målsättning Förändringarna av arbetstidslagen 1970 innebar att lagens målsättning som skyddslag uttunnades. Utvecklingen visar emellertid att arbetstiden är en del av den totala arbetsmiljön. Arbetstidslagen bör slå fast att arbetstiden är en del av arbetsmiljön, varigenom arbetstidslagen måste betraktas som en skyddslagstiftning. Arbetsmiljölagens punkter om arbetsmiljöns beskaffenhet som finns i 2 kap. l och 2 samt 3 kap. 2 första stycket och 3 bör ingå i arbetstidslagen. Riksdagen 1981/82. 3 sam/. Nr

2 Mot. 1981/82: Arbetstidsbegrepp Arbetstidslagen gäller inte vid hemarbete. Arbete i hemmet vid s. k. hemdatorer förekommer redan i Sverige, om än i liten utsträckning. Vpk är motståndare till en utveckling mot en ökad användning av hemdatorer, vilket vi också tar upp i vår motion till den datapolitiska propositionen. Det är ändå nödvändigt att utveckla vad som avses med arbetstid, så att också arbete i hemmet täcks in under arbetstidsbegreppet Vi anser att med arbetstid skall avses all den tid arbetstagaren är skyldig ställa sig till arbetsgivarens förfogande. En sådan tolkning av arbetstidsbegreppet kombinerad med en strykning av förslagen i 2 punkterna l och 2 innebär att arbetstidslagen kommer att omfatta såväl hemarbete med datorer som alla arbetstagare. Sex timmars arbetsdag l propositionen avfärdar arbetsmarknadsministern en arbetstidsförkortning. Det samhällsekonomiska läget ger för överskådlig tid inte utrymme för någon generell arbetstidsförkortning, påstår arbetsmarknadsministern. Samtidigt framhålls att sextimmarsdagen skall vara kvar som mål och "särskilt viktigt är det att uppmärksamma frågorna ur jämställdhetssynpunkt". För vpk räcker det inte med att bara ställa upp mål och uppmärksamma frågorna, det måste göras någonting också. l motion 1981/82 :293 anförs främst tre skäl som gör att sextimmarsdagen är nödvändig: O Jämställdheten mellan män och kvinnor kräver en kortare arbetstid och därmed att deltidsarbetet minskas. O Ekonomisk och social rättvisa. O Sysselsättningen ökar genom en arbetstidsförkortning. V pk anser därför att riksdagen bör hemställa hos regeringen om en plan för nedtrappning av arbetstiden till sex timmar per dag så att arbetstidsförkortningen är genomförd under åttiotalet. Slopa allmän övertid och extra övertid Arbetstidslagen från 1970 införde begreppet "allmän övertid", ett begrepp som gör övertiden till något normalt. Därför kräver nu arbetsköparna ökad övertid på en arbetsmarknad där allt fler slås ut, blir arbetslösa, förtidspensioneras, hamnar i AMS-karusellen etc. Resultatet är att de som har ett jobb avkrävs övertid, medan andra blir utan jobb. En sådan ordning kan aldrig accepteras. Företagen planerar med den "allmänna övertiden" som något normalt. Denna "planering" gör övertiden till en tvingande "nödvändighet". Å tgärder för att öka produktiviteten innebär personalrationaliseringar, vilket ökar kraven på att övertidsarbete skall klara uppkommande problem.

3 Mot. 1981/82: Möjligheterna till ökat övertidsuttag föreslås nu: 200 timmar i stället för 150 timmar per kalenderår. Särskilt allvarligt är de ökade möjligheterna till dispens från arbetstidslagens bestämmelser. V pk föreslår att paragraf 8 där allmänna övertiden regleras skall utgå ur lagen och även att punkterna l, 2, 3 och 4 i 19 som reglerar den extra övertiden skall utgå. Ö vertid skall endast få förekomma vid natur- och olyckshändelse eller annan liknande omständighet (nödfallsövertid) och då högst med 150 timmar per kalenderår och under förutsättning att den lokala fackliga organisationen ger sitt medgivande. Ä ven den paragraf som reglerar jourtiden, 6. bör utgå ur lagen. V pk anser det märkligt att det i en tid av mycket hög arbetslöshet öppnas nya möjligheter till ökat övertidsuttag. Enligt vår uppfattning bör i stället allmän övertid och extra övertid slopas. Nath'ila Att arbeta på obekväm arbetstid är förenat med många olägenheter. De avvikelser från nattvilan som medges i lagförslaget är alltför omfattande. Sådana avvikelser bör göras till föremål för mer ingående prövning. Vpk har i motion 1981/82:957 till årets riksdag föreslagit begränsning i bl. a. nattarbetet. Avvikelse från nattvila skall bara få ske i de fall produktionsprocesser av tekniska skäl kräver det eller när det gäller samhällsservice t. ex. inom sjukvård och kommunikationer. Avvikelse från nattvila bör prövas av arbetarskyddsstyrelsen, som, om den lokala fackliga organisationen gett sitt medgivande, har besluta t om att nattarbete får ske. 48 timmars veckovila Veckovilan regleras i 14. Där föreslås trettiosex timmars sammanhängande ledighet varje vecka. V pk föreslår som även de fackliga remissinstanserna förordat att veckavilan utökas till fyrtioåtta (48) timmar. Sådan vila som sker på grund av lagen bör inte förorsaka löneavdrag för arbetstagaren. Inga undantag eller avvikelser från lagen Lagförslaget öppnar möjligheter till att genom lokala kollektivavtal sätta hela lagen ur spel. Ä ven genom centrala avtal kan undantag och avvikelser ske. Vpk föreslår att 3 i det föreliggande lagförslaget utgår. Lagen måste vara en skyddslag och därmed räcker det med nödfallsövertid. 1 Riksdagen 1981/82. 3 sam/. Nr

4 ot. 1981/82: Arbetstidens förläggning l 12 regleras arbetsgivarens skyldighet att minst två veckor i förväg till arbetstagaren lämna besked om arbetstidens förläggning. Lagregleringen har tillkommit bl. a. med anledning av en skrivelse från jämställdhetskommitten till utredningen där man påpekat de problem som framför allt vissa deltidsanställda kvinnor har haft. Man har saknat den trygghet som ligger i att på förhand veta arbetstidens förläggning och omfattning. Som jämställdhetskommitten påpekar i sitt remissyttrande till utredningen är två veckor en alldeles för kort tid om den anställde skall kunna planera barnomsorg, hushållsarbete och fritidsverksamhet av olika slag. Normalfallet bör enligt kommitten vara att besked om arbetstidens förläggning lämnas långt tidigare än två veckor i förväg. Kommitten föreslår att detta tydligare kommer till uttryck i lagens förarbeten än vad som framgår i utredningen. Vi delar jämställdhetskommittens uppfattning i denna fråga. Tyvärr görs inga uttalanden i denna riktning vare sig i propositionens allmänna överväganden eller i specialmotiveringen. I stället talas det om att "tiden normalt inte bör underskrida två veckor" och i specialmotiveringen "att en arbetsgivare som huvudregel blir skyldig att lämna de anställda besked om den ordinarie arbetstidens och jourtidens förläggning minst två veckor i förväg". Vi föreslår därför att riksdagen gör ett uttalande med den innebörd som föreslagits i jämställdhetskommittens remissvar, nämligen att normalfallet bör vara att besked om arbetstidens förläggning lämnas långt tidigare än två veckor i förväg. Endast i undantagsfall bör man kunna falla tillbaka på minimitider i den föreslagna bestämmelsen. Hemställan Med hänvisning till ovanstående och med anledning av proposition 1981/82:154 om ny arbetstidslag föreslås l. att riksdagen hemställer hos regeringen om en tidsplan för generell nedtrappning av arbetstiden till sex timmar/dag med bibehållen lönestandard med målsättningen att sextimmarsdagen genomförs under 1980-talet, 2. att riksdagen beslutar anta följande förslag till ändring i proposition 198 1/82: 154 om ny arbetstidslag a) att l ges följande såsom betecknade lydelse: l Denna lag gäller, med de inskränkningar som anges i 2, varje skränkningar som anges i 2, Denna lag gäller, med de in varje

5 Mot /82: verksamhet där arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning. Om arbetstiden för minderåriga finns ytterligare bestämmelser i 5 kap. arbetsmiljölagen ( 1977: 1160). verksamhet där arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning. Med arbetstid avses all den tid arbetstagare är skyldig ställa sig till arbetsgivarens förfogande. A rbetstiden är en del av arbetsmiljön och grundläggande för denna lag är vad som stipulera i arbetsmiljölagens 2 kap. l och 2 samt 3 kap. 2 första stycket och 3. Om arbetstiden för minderåriga finns ytterligare bestämmelser i 5 kap. arbetsmiljölagen ( 1977: 1160). b) att 2 punkterna l och 2 utgår, c) att 3 om möjlighet till undantag och avvikelser från lagen utgår, d) att 6 om jourtid utgår, e) att 8 om allmän övertid utgår, f) att 9 om nödfallsövertid ges följande såsom Motionärernas förslag betecknade lydelse: 9 Har en natur- eller olyckshändelse förhållandena kräver (nöd fallsövertid). Om det för arbetsstället finns en Om det för arbetsstället finns en lokal arbetstagarorganisation inom vars avtalsområde arbetet faller, får nödfallsövertid tas ut endast under förutsättning att arbetsgivaren snarast underrättar organisationen om övertidsarbetet. lokal arbetstagarorganisation inom vars avtalsområde arbetet faller, får nödfallsövertid tas ut endast under förutsättning att arbetsgivaren snarast underrättar organisationen om övertidsarbetet och arbetet får endast fortsäl/as med organisationens godkännande. Nödfallsövertid får inte tas ut under längre tid än två dygn från arbetets början utan att tillstånd till Nödfallsövertid får inte tas ut under längre tid än två dygn från arbetets början utan att tillstånd till arbetet har sökts hos arbetarskyddsstyrelsenskyddsstyrelsen. arbetet har sökts hos arbetar Nödfallsövertid får tas ut högst 150 timmar under el/ kalenderår. g) att 13 om nattvila ges följande såsom Motionärernas förslag betecknade lydelse: 13 Alla arbetstagare skall ha ledigt Alla arbetstagare skall ha ledigt för nattvila. l ledigheten skall ingå för nattvila. l ledigheten skall ingå

6 Mot. 1981/82: Regeringens forslag tiden mellan klockan 24 och klockan 5. Avvikelse från första stycket får göras, om arbetet med hänsyn till dess art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter måste fortgå även nattetid eller bedrivas före klockan 5 eller efter klockan 24. M otionä re mas forslag tiden mellan klockan 24 och klockan 5. Avvikelse från första stycket får göras, om arbetet med hänsyn till dess art eller allmänhetens behov måste fortgå även nattetid eller bedrivas före klockan 5 eller efter klockan 24. Tillstånd för avvikelse från nattvila sökes hos arbetarskyddsstyrelsen. Avvikelse från nattvilan får ej göras utan lokal arbetsorganisations godkännande. h) att 14 om veckovila ges följande såsom betecknade lydelse: 14 Arbetstagarna skall ha minst trettiosex timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar (veckovila). Till veckovilan räknas inte beredskapstid då arbetstagaren får uppehålla sig utanför arbetsstället men skall stå till arbetsgivarens förfogande för att utföra arbete när behov uppkommer. Veckovilan skall så långt möjligt förläggas till veckoslut. Undantag från första Arbetstagarna skall ha minst fyrtioåtta timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar (veckovila). Till veckovilan räknas inte beredskapstid då arbetstagaren får uppehålla sig utanför arbetsstället men skall stå till arbetsgivarens förfogande för att utföra arbete när behov uppkommer. Veckovilan skall så långt möjligt förläggas till veckoslut. förutses av arbetsgivaren. i) att 19 punkterna l, 2, 3 och 4 om dispens och s. k. extra övertid utgår. 3. att riksdagen ger regeringen till känna vad som an förs i motionen angående tolkningen av tidsbegreppet i 12 förslaget till arbetstidslag. Stockholm den 16 april 1982 LARS WERNER (vpk) EIVOR MAR KLU ND (vpk) NI LS BER NDTSON (vpk) EVA HJELMSTR Ö M (vpk) C.-H. HERMANSSON (vpk) BERTIL M Å BRI NK (vpk) LARS-OVE HAGBERG (vpk) MARIE-ANN JOHANSSON (vpk)