Lagar, kvalitet och metoder

Transkript

1 The The first first slide Provtagning av vatten Lagar, kvalitet och metoder

2 Lagstiftning och regelverk MILJÖPROBLEM Industrialiseringen under 1800-talet skapade de första miljöproblemen Inledningsvis lokala Övergick till regionala och slutligen globala under 1900-talet Foto: Sven Thunéll

3 Lagstiftning och regelverk AVLOPPSRENING Vattenburet avlopp har dominerat sedan 1920-talet 1940 fanns det 15 reningsverk i Sverige satsade staten motsvarande 11 miljarder på utbyggnaden av reningsverk, främst kommunala men även p på en del industrier Idag är i stor sett alla verksamheter kopplad till någon form av rening Foto: Sven Thunéll

4 Lagstiftning och regelverk i Sverige HISTORIK LAGAR OCH REGLER 1940 infördes regler i Vattenlagen 1956 bildades Statens vatteninspektion (tillsyn av sjöar och vattendrag) 1967 bildades Statens Naturvårdsverk (SNV) nuvarande Naturvårdsverket

5 Lagstiftning och regelverk i Sverige HISTORIK LAGAR OCH REGLER 1989 kom lagen om kontroll genom teknisk provning och mätning (upphävd) SWEDAC (Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll) tog 1990 initiativ till en provtagningsutbildning Sedan 1991 är det ett föreskrivet krav att provtagning ska utföras av kompetent personal Foto: Sven Thunéll

6 MILJÖBALKEN Lagstiftning och regelverk

7 Lagstiftning och regelverk MILJÖBALKEN INNEHÅLLER 33 kapitel och ca 80 sidor med bl.a. följande: Mål och tillämpningsområden Allmänna hänsynsregler Hushållningsbestämmelser Miljökvalitetsnormer Miljökonsekvensbeskrivningar Prövning Tillsynen Övrigt Skydd av områden och arter Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Förorenade områden Vattenverksamhet

8 Lagstiftning och regelverk ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER - Bevisbörderegeln BEVISBÖRDA = juridiskt begrepp för det förhållandet att när något ska bevisas i en rättegång är det också någon av parterna som ska bevisa vad han påstår VERKSAMHETSUTÖVAREN HAR BEVISBÖRDAN! Foto: Sven Thunéll

9 Lagstiftning och regelverk ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER - Kunskapskravet Verksamhetsutövaren ska skaffa sig den kunskap som behövs om hur verksamheten kan påverka människors hälsa och miljön. KRAV PÅ KONTINUERLIG KUNSKAPSINHÄMTNING

10 Lagstiftning och regelverk ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER - Försiktighetsprincipen Verksamhetsutövaren ska utföra de skyddsåtgärder, iakkta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka skada eller olägenhet för människors hälsa och miljön. Vid yrkesmässig verksamhet skall bästa möjliga teknik användas Med det Vid yrkesmässig verksamhet skall bästa möjliga teknik användas. Med det menas teknik som är tillgänglig och att kostnaden är ekonomiskt försvarbar i förhållande till resultatet.

11 Lagstiftning och regelverk ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER - Lokaliseringsprincipen Regeln ställer krav på hänsyn till människors hälsa och miljön vid val av plats för verksamheten.

12 Lagstiftning och regelverk ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER Hushållnings- och kretsloppsprincipen Verksamhetsutövaren ska hushålla med råvaror och energi och utnyttja möjligheter till återanvändning och återvinning. I första hand ska förnybara energikällor användas.

13 Lagstiftning och regelverk ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER Produktvalsprincip (utbytesregeln) Verksamhetsutövaren ska undvika att välja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra hälso- eller miljörisker om de kan ersättas med produkter eller organismer som kan anses vara mindre farliga.

14 Lagstiftning och regelverk ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER Skälighetsprincipen Avvägning ska göras mellan nyttan av skyddsåtgärder och dess kostnader

15 Lagstiftning och regelverk ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER Skadeansvaret Den som orsakat skada eller olägenhet för människors hälsa och miljön är ansvarig för att skadan blir avhjälpt praktiskt eller genom ekonomisk finansiering.

16 Lagstiftning och regelverk ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER Stoppregler Om en verksamhet kan befaras orsaka allvarlig skada trots att man uppfyllt de allmänna hänsynsreglerna, får verksamheten endast bedrivas under vissa förutsättningar och om regeringen har tillåtit detta.

17 Lagstiftning och regelverk LAGSTIFTNING INOM EU EU:s lagar införlivas löpande i vårt svenska regelverk Direktiv gäller direkt för internationella företag Förordningar gäller direkt för alla

18 Provtagning

19 Provtagning Varför tar vi prover Samla in data för att visa på verksamhetens påverkan på miljön (miljörapport) - Minska utsläppen till vår närmiljö - Optimera processer - Samla kunskap - Verifiera teorier - Lösa problem i processer - Följa tillståndskraven

20 Provtagning Viktigt med planering! Vad är syftet med provtagningen? Vilken metod är bäst? När ska provet tas? Var ska provet tas? Vad göra när provet är taget? Vilka analyser är lämpliga? Vad göra av analyssvar?

21 Provtagning Kvalitetssäkrad miljökontroll Ackreditering, certifiering och revisioner ISO 17025:2005, ISO 9001:2000,SSFS 1990:11 MS29 SWEDAC Swedish Board for Technical Accreditation På svenska heter det: Styrelsen för teknisk k ackreditering i

22 Provtagning PROVTAGNINGSMETOD Stickprov - Hela provet tas vid samma tillfälle - Lämpar sig för analyser som ej kan konserveras - Ex. ph, klor, suspenderade ämnen Samlingsprov - Flera delprov slås samman - Fördel med automatisk provtagare - Viktigt med konservering - Omrörning om möjligt

23 Provtagning Provtagning med handen Stickprov Öppna korken och håll med fingertoppsgrepp. Öppningen nedåt. Undvik ytfilm och skräp på ytan. Vänd flaskan under vattnet. För upp flaskan med öppningen uppåt. Skriva på korken med fingertoppsgrepp. Fingra inte på flaskans öppning. Svårt i grunda vatten, Vad göra?

24 Provtagning Skopa, burk eller liknande I de fall det inte går att provta med annan metod Grunda vatten Svåråtkomliga platser Kontamineringsrisken är hög Överför vattnet till flaska

25 Provtagning Slang eller rör Grundvatten d (pump) Växtplankton Svåråtkomliga platser (brunnar) Bailer rör

26 Provtagning Hämtare Djupare vatten Smidiga att använda Olika storlekar Dyra

27 Provtagning Automatiska provtagare Jobbar dygnet runt Ger bra resultat över tid Stora och små Förhållandevis dyra Vakuum Tryckluft Pump

28 Automatiska provtagare Provtagning

29 Provtagning Automatiska provtagare Kortfilm

30 Provtagning Automatiska provtagare Kortfilm

31 Provtagning Val av uppsamlingskärl Volym Baseras på volym per delprov och provtagningstid (Vecka, Månad) Material Typ av analyser Plast om provet ska frysas Glas om olja, ftalater eller andra organiska lösningsmedel ska analyseras Utformning Ska vara lätt att hantera Måste kunna skakas Kvalitet Ska ej kontaminera provet Tåla omskakning

32 Provtagning Volymuträkning Y= uppsamlingskärlets volym, X= volym från provtagaren.

33 Provtagning PROVTAGNINGSMETOD Manuell - Sk Skopa - Flaska - Slang - Hämtare Automatisk - Vakuum - T kl f Tryckluft - Pump

34 Provtagning Tidpunkt och frekvens (hur ofta) Styrs av verksamheten eller väder och vind Bör förläggas till tidpunkter då utsläppet t (påverkan) är som störst Intervall kan finnas i tillstånd och varierar med verksamheten Bestäms med tanke på syftet Naturvårdsverket rekommenderat 6 provtagningar/h Naturvårdsverket rekommenderat 6 provtagningar/h (Utsläpp)

35 Provtagning Provtagningsplatser Utsläppskontroll Utgående avloppsvatten Inkommande Oljeavskiljare Intern driftkontroll Inkommande Före och efter fällningssteg Före och efter biofilter R i i tk t ll Recipientkontroll Kontrollpunkt Referenspunkt

36 Oljeavskiljare Provtagning

37 Provtagning PROVTAGNINGSPLATS Förhållande God omrörning. Stora krav på omrörning vid provtagning av oljeföroreningar. Svårt att få ett representativt prov med avseende på halt. Undvik luftbubblor. Undvik sediment och slam. Skapa provtagningsplatser.

38 Provtagning Provhantering Kontrollera att rätt flaskor finns tillgängliga Tillhandahålls av laboratoriet Olika flaskor för olika analyser Skaka uppsamlingskärlet (automatiska provtagare) Särskilt viktigt vid analys av oljeföroreningar Analys ska påbörjas inom 24h om ingen ytterligare konservering sker Metaller och fosforanalyser bör konserveras med syra Håll provet svalt och mörkt (0-4 C enligt svensk standard)

39 Provtagning BIOFILTER Nitrifikatonscykeln Central process i kväverening Långsam Upphör i princip under 4 C Försurande Källa: P.G. Eriksson i Tonderski et al. (2002) Våtmarksboken

40 Provtagning Felkällor Metod Provhantering - Val av provpunkter - Förvaring - Val av provtagningsmetod - Transport - Provtagningskärl Provtagning - Provtagarens utformning (automatisk provtagare) - Provtagarens kunskap - Rengöring av utrustning - Tillvägagångssätt - Observationer - Dokumentation Analys - Analysmetod - Mätosäkerhet - Störningar - Kontaminering - Spädningar - Kalibreringar

41 Kort om analyser TEMPERATUR Påverkar den biologiska omsättningshastigheten syrets löslighet i vatten Anger mängd löst syre i vattnet SYRE Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur och salthalt Sötvatten kan t ex hålla en halt av: 14 mg/l vid 0 grader 9 mg/l vid 20 grader Nitrifikation och nebrytning av organiskt material kräver syre

42 Kort om analyser PH-VÄRDE Surhetsgrad Grund- och ytvatten har normalt ph 6-8 Regnvatten ofta ph 4-4,5 ALKALINITET Vattnets innehåll av syreneutraliserande ämnen (främst karbonat och vätekarbonat) Ger information om vattnets buffrande kapacitet (förmåga motstå förändringar av ph)

43 Kort om analyser KONDUKTIVITET Ledningsförmåga Mått på totala halten lösta salter i vattnet Kalcium, magnesium, natrium, kalium, klorid, sulfat och vätekarbonat bidrar mest i sötvatten Även kväve i form av ammonium och i enstaka fall nitrat kan ha betydelse (lakvatten)

44 Kort om analyser Grumlighet TURBIDITET Vattnets innehåll av suspenderade partiklar T.ex. organiska partiklar eller mineralpartiklar Viktig stödvariabel för att bedöma rimlighet i halter av fosfor och metaller FOSFOR Total halten fosfor i vattnet Föreligger antingen organiskt eller oorganiskt bundet eller som fosfat I allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten Alltför stor tillförsel kan medföra att vattendrag växer igen och syrebrist uppstår

45 Kort om analyser Totala kvävehalten i vatten KVÄVE Organiskt bundet eller oorganiskt bundet Lösta salter Nitrat, nitrit, ammonium Ammoniumkväve Står ofta för huvuddelen av syretäringen i avloppsvatten Kan vara giftigt för fisk och andra vattenlevande organismer Nitritkväve Giftigt för vattenorganismer Kan ge försämrad syreupptagning och därför vara skadligt för människor

46 Kort om analyser TOC = totalt organiskt kol ORGANISKT MATERIAL BOD7= Biokemisk syreförbrukning Vattnets halt av organiskt material som är biologiskt nedbrytbart CODCR Kemisk syreförbrukning Mäter organiskt material

47 Kort om analyser TUNGMETALLER Kvicksilver, bly och kadmium giftigast Koppar, zink, nickel krom skadliga i högre halter än ovan nämnda

48 Kort om analyser OLJA IR-olja - totalt extraherbara ämnen och opolära kolväten Oljeindex - summahalt opolära alifater och aromater >C10-C40 Fraktionerade alifater C5-C8 >C8-C10 >C10-C12 >C12-C16 >C16 C35 >C16-C35 och aromater >C8-C10 >C10-C16 >C8-C16

49

50

51

52

53

54