Politiska ideologier

Transkript

1 Politiska ideologier

2 Vad är en ideologi? 1. Politiska ideologier: konservatism, liberalism, socialism, fascism osv Michael Freeden begreppssystem, kärnbegrepp. 2. Mer epistemologisk betydelse: Falskt medvetande Ideologi är en process som utförs av den så kallade tänkaren. Detta sker medvetet, det är sant, men med ett falskt medvetande. De verkliga krafter som driver honom förblir okända för honom; i annat fall skulle det helt enkelt inte vara fråga om en ideologisk process. Därför inbillar han sig falska eller skenbara motiverande krafter. -Friedrich Engels (1893) Definitionsfråga

3 Chantel Mouffe antagonism agonism Carl Schmitt Politiska idéer kan delas in utifrån deras antaganden om människans natur Utgår från att människan är ond: har fiender, söker vänner. Relationen fiende-vän konstituerar det politiska Hur man ser på politiska ideologier beror ofta på ens ideologi. Ska man bedöma politiska ideologier utifrån vad de säger / gör / i vars namn? Metafysisk essentialism

4 Politiska ideologierna växer fram på 1800-talet, men finns äldre historia/källor: Hobbes, Machiavelli, Locke etc. Uppkomsten av staten som politisk enhet. Absolutism Seeing that nothing upon earth is greater or higher next unto God than the majesty of kings and sovereign princes Jean Bodin, Six Books of the Republic (1576) Absolutismens nedgång. Vem ska styra? Nya grupper, nya idéer. Upplysningen 1. Försvagade religionens inflytande. 2. Ny människosyn 3. Sanning kommer inte av tradition. 4. Framsteg. 5. Kritik mot oförtjänta privilegier.

5 Franska revolutionen gav förutsättningar. Upplysningstänkandet påverkade det politiska tänkandet Liberalism, socialismen, men också konservatismen.

6 Edmund Burke ( ) Argument mot demokrati Kunskap och kompetens Massan förleds lätt av agitatorer hotar traditioner och religion Minoriteter behöver skydd Reagerade på franska revolutionen The French had shown themselves the ablest architects of ruin that had hitherto existed in the world. In that very short space of time they had completely pulled down to the ground, their monarchy; their church; their nobility; their law; their revenue; their army; their navy; their commerce; their arts; and their manufactures. Burke (1790) [---] to preserve our ancient, indisputable laws and liberties, and that ancient constitution of government which is our only security for law and liberty [ ] The very idea of the fabrication of a new government is enough to fill us with disgust and horror. [---]We fear God; we look up with awe to kings, with affection to parliaments, with duty to magistrates, with reverence to priests, and with respect to nobility. Why? Because when such ideas are brought before our minds, it is natural to be so affected. Burke (1791)

7 Liberalismen och socialismen utvecklas mot bakgrund av stora sociala och ekonomiska förändringar. Industrialisering, urbanisering Påverkade olika grupper Nya problem, nya grupper, nya frågor och svar.

8 Liberalismen Medelklassen formas som identitet. Söker den politiska makten Girighet/fattigdom som ett sätt att kontrollera Volontärgrupper, filantropi, välgörenhet. Två huvudlinjer: Klassiska liberalismen: fri marknad, fri- och rättigheter. Socialliberalismen: Staten har större roll.

9 Klassiska liberalismen John Lockes Two Treaties (1690) Autonoma, fria människor som sluter sig samman Amerikanska självständighetsförklaringen 1776 Negativ frihet Adam Smith, Wealth of Nations (1776) Osynliga handen Laissez-faire

10 Socialliberalismen blir mer inflytelserik under 1900-talet. John Stuart Mill ( ) Satt i parlamentet för Liberal Party Utilitarism On Liberty (1859) That the only purpose for which power can be rightfully exercised over any member of a civilized community, against his will, is to prevent harm to others. His own good, either physical or moral, is not a sufficient warrant [...] Over himself, over his body and mind, the individual is sovereign Mill, On Liberty (1859), 14f.

11 Socialismen Proletarisering: Objektiv process Identitetsskapande Uppkom arbetarrörelser som kämpade för bättre villkor. Både tilltalades av och utvecklade socialistiska idéer. Skiljer sig från liberaler i synen på staten, omfördelning och vem som skapar värde Positiv frihet (mot liberalismens negativa frihet) Äldre idétradition Utopisterna Louis Auguste Blanqui ( ) Karl Marx ( ) och Friedrich Engels ( ) Det kommunistiska manifestet 1848

12 Industriella revolutionen Kapitalismens framväxt Städer Bourgeoisien (handelsmän, bankirer m.fl.) blir den dominerande klassen. Revolutioner (Franska revolutionen 1789, Julirevolutionen 1930, Juniupproret 1848, Pariskommunen 1871)

13 Karl Marx ( ) Friedrich Engels ( )

14 Systembyggare (Historia, ekonomi, medvetandefilosofi, antropologi, politik) Äldre källor: Hegel (dialektiken)

15 Georg Wilhelm Friedrich Hegel Min dialektiska metod är i grunden inte endast avvikande från den hegelska utan dennas direkta motsats. För Hegel är tankeprocessen, vilken han rentav personifierar under namn av Idén, verklighetens demiurg och verkligheten endast dess yttre gestalt. För mig är tvärtom det ideella ingenting annat än det materiella, omsatt och översatt i människans hjärna. Marx, Kapitalet I, efterskrift 2:a uppl.

16 Systembyggare (Historia, ekonomi, medvetandefilosofi, antropologi, politik) Äldre källor: Hegel (dialektiken) Klassiska nationalekonomin David Ricardo, Adam Smith Utopiska socialismen Charles Fourier ( ), Henri de Saint-Simon ( ) Robert Owen ( )

17 Historisk materialism * Samhällets ekonomiska utveckling är historiens drivkraft. * Historien utvecklats genom olika stadier som motsvarar specifika socioekonomiska förhållanden. * Lagbundenhet * Klasser som strider med varandra. Konfliktperspektiv Relationell

18 Men det handlar härvidlag inte om personerna, annat än i den mån de är personifikationer av ekonomiska kategorier, bärare av bestämda klassförhållanden och intressen. Mindre än någon annan kan min ståndpunkt, vilken uppfattar de ekonomiska samhällsformernas utveckling som en naturhistorisk process, göra den enskilde ansvarig för tillstånd, av vilka han själv är en social produkt, hur mycket han är strävar att höja sig över dem. Marx, Kapitalet, förord 1:a uppl. Människorna gör själva sin historia, men de gör den inte efter eget gottfinnande, inte under omständigheter som de själva valt utan under omständigheter, som är omedelbart för handen givna och redan existerande. Marx, Louis Bonapartes 18:de Brumaire, s. 11.

19 Vad vi kallar "ekonomiska lagar" är ingalunda några eviga naturlagar. De är historiska företeelser med begränsad livslängd, och den moderna politiska ekonomins betingelser utgör - i den mån de upptecknats genom objektivt forskningsarbete - endast en lista över de förutsättningar som krävs för att just det moderna borgerliga samhället skall kunna fungera - det är helt enkelt villkoren för denna samhällsforms produktion och handel som där fått en abstrakt formulerad sammanfattning. Brev från Engels till F. A. Lange (1865)

20 I sitt livs samhälleliga produktion träder människorna i bestämda, nödvändiga, av deras vilja oberoende förhållanden, produktionsförhållanden, som motsvarar en bestämd utvecklingsgrad av deras materiella produktivkrafter. Summan av dessa produktionsförhållanden bildar samhällets ekonomiska struktur, den reella bas, på vilken en juridisk och politisk överbyggnad reser sig och vilken motsvaras av bestämda former av det samhälleliga medvetandet. Det materiella livets produktionssätt är bestämmande för den sociala, politiska och andliga livsprocessen överhuvudtaget. Det är inte människornas medvetande som bestämmer deras vara utan tvärtom deras samhälleliga vara som bestämmer deras medvetande. På ett visst stadium av sin utveckling råkar samhällets materiella produktivkrafter i motsättning till de rådande produktionsförhållandena, eller, vad som bara är ett juridiskt uttryck för detta, med de egendomsförhållanden, inom vilka dessa produktivkrafter hittills rört sig. Från att ha varit utvecklingsformer för produktivkrafterna förvandlas dessa förhållanden till fjättrar för desamma. Då inträder en period av social revolution. Med förändrandet av den ekonomiska grundvalen genomgår hela den oerhörda överbyggnaden en mer eller mindre snabb omvälvning. Då man betraktar sådana omvälvningar måste man ständigt skilja mellan den materiella omvälvningen i de ekonomiska produktionsbetingelserna, vilken kan naturvetenskapligt exakt konstateras, och de juridiska, politiska, religiösa, konstnärliga eller filosofiska, kort sagt ideologiska former, i vilka människorna blir medvetna om denna konflikt och utkämpar den. Lika litet som man bedömer en individ efter det, som han tänker om sig själv, lika litet kan man bedöma en sådan omvälvningsepok efter dess medvetande. Man måste tvärtom förklara detta medvetande ur det materiella livets motsägelser, ur den konflikt som råder mellan de samhälleliga produktivkrafterna och produktionsförhållandena. En samhällsformation går aldrig under, innan alla produktivkrafter utvecklats för vilka den har tillräckligt spelrum, och nya, högre produktionsförhållanden uppträder aldrig, förrän deras materiella existensbetingelser mognat i det gamla samhällets eget sköte. Därför ställer sig mänskligheten alltid blott sådana uppgifter, som den kan lösa, ty närmare betraktat skall det ständigt visa sig, att själva uppgiften endast uppkommer, där de materiella betingelserna för dess lösande redan är förhanden eller åtminstone befinner sig i processen av sitt vardande. I stora drag kan asiatiskt, antikt, feodalt och modernt borgerligt produktionssätt betecknas som progressiva epoker av den ekonomiska samhällsformationen. De borgerliga produktionsförhållandena är den samhälleliga produktionsprocessens sista antagonistiska form, antagonistisk inte i betydelsen av individuell antagonism utan en antagonism, som uppkommer ur individernas samhälleliga levnadsbetingelser, men de produktivkrafter, som utvecklas i det borgerliga samhällets sköte, skapar samtidigt de materiella betingelserna för lösandet av denna antagonism. Med denna samhällsformation slutar därför det mänskliga samhällets förhistoria. Marx, Till kritiken av den politiska ekonomin. Förord (1859)

21 I sitt livs samhälleliga produktion träder människorna i bestämda, nödvändiga, av deras vilja oberoende förhållanden, produktionsförhållanden, som motsvarar en bestämd utvecklingsgrad av deras materiella produktivkrafter. Summan av dessa produktionsförhållanden bildar samhällets ekonomiska struktur, den reella bas, på vilken en juridisk och politisk överbyggnad reser sig och vilken motsvaras av bestämda former av det samhälleliga medvetandet. Produktivkrafter Produktionsförhållanden Bas Överbyggnad På ett visst stadium av sin utveckling råkar samhällets materiella produktivkrafter i motsättning till de rådande produktionsförhållandena Då inträder en period av social revolution. Med förändrandet av den ekonomiska grundvalen genomgår hela den oerhörda överbyggnaden en mer eller mindre snabb omvälvning. En samhällsformation går aldrig under, innan alla produktivkrafter utvecklats för vilka den har tillräckligt spelrum, och nya, högre produktionsförhållanden uppträder aldrig, förrän deras materiella existensbetingelser mognat i det gamla samhällets eget sköte. I stora drag kan asiatiskt, antikt, feodalt och modernt borgerligt produktionssätt betecknas som progressiva epoker av den ekonomiska samhällsformationen. De borgerliga produktionsförhållandena är den samhälleliga produktionsprocessens sista antagonistiska form [ ] men de produktivkrafter, som utvecklas i det borgerliga samhällets sköte, skapar samtidigt de materiella betingelserna för lösandet av denna antagonism. Med denna samhällsformation slutar därför det mänskliga samhällets förhistoria.

22 Arbetsvärdeläran Allt värde kommer från mänskligt arbete Vid enkel varuproduktion: V-P-V (vara-pengar-vara) Under kapitalismen: P-V-P men meningslöst om inte: P-V-P där P > P Arbetskraft en vara som skapar värde Konkurrens driver upp andelen konstant kapital på bekostnad av det värdeskapande. Variabla kapitalet. Tvingas förstöra konstant kapital, återinföra arbete. Ekonomisk kris Krig

23 I denna betydelse kan kommunisterna sammanfatta sin teori i uttrycket: privategendomens upphävande Marx, Det kommunistiska manifestet, 25

24 Den härskande klassens tankar är under varje epok de härskande tankarna, d.v.s. den klass, som är den härskande materiella makten i samhället, är samtidigt dess härskande andliga makt. Den klass, som förfogar över de materiella produktionsmedlen, förfogar därmed också över de andliga produktionsmedlen, så att deras tankar, som måste undvara de andliga produktionsmedlen, därmed också genomgående är underkastade de förras tankar. Så kan man t.ex. säga att under den tid då aristokratin härskade begreppen ära, trohet o.s.v., medan det under bourgeoisiens herravälde är begreppen frihet, jämlikhet o.s.v. som härskar. Marx, Den tyska ideologin ( )

25 Men tvista icke med oss genom att med edra borgerliga föreställningar om frihet, bildning, rätt o.s.v. bedöma avskaffandet av den borgerliga egendomen. Edra idéer är själva produkter av de borgerliga produktionsoch egendomsförhållandena, liksom er rätt blott är er till lag upphöjda klassvilja, vars innehåll är givet i de materiella levnadsbetingelserna för er klass. Marx, Det kommunistiska manifestet Det ges dessutom eviga sanningar såsom frihet, rättfärdighet o.s.v. vilka är gemensamma för alla samhällstillstånd. Men kommunismen avskaffar de eviga sanningarna, den avskaffar religionen och moralen i stället för att omskapa dem, den står därför i strid med all hittillsvarande historisk utveckling. Marx, Det kommunistiska manifestet

26 Fanns tidigt olika inriktningar inom socialismen 1:a Internationalen, London 1864 Två läger: Marx mot Mikhail Bakunin Olika syn på Staten och kampmetoderna Splittras vid Haagkonferensen 1872 Marxister och anarkister (röda/svarta) 2:a Internationalen Upplöses pga. oenig syn på kriget 3:e internationalen. Komintern :e International Lev Trotskij. Splittringen mellan kommunister och anarkister central. Den andra stora splittringen mellan kommunister och reformister. (sker under 2:a internationalens period)

27 Eduard Bernstein ( ) Probleme des Sozialismus (1896) Gradvis övergång till socialism. Marx fått fel i vissa förutsägelser. Socialism genom kapitalism, inte genom dess undergång. Revisionism vill revidera marxismen. Stod mot ortodoxa marxister (Karl Kautsky, Rosa Luxemburg ). Ryska revolutionen polariserade: revolutionär och reformistisk socialism. Socialdemokratin i Sverige Välfärdsstaten, social ingenjörskonst, socialliberalism, Keynes.