Framtidens energi i Västernorrland, konferens 22 september 2016

Transkript

1 Framtidens energi i Västernorrland, konferens 22 september 2016 Anteckningar Nils Pauler Allmänt: De tio presentationerna innehöll mycket information som presenterades huvudsakligen i punktform som i vissa fall var svåra att läsa. Vad jag förstod överraskades inte bara åhörarna men även föreläsarna av att materialet inte, som brukligt är, kommer att delas ut i digital form. Orsaken var upphovsrätten. En vecka efter konferensen fick jag dock presentationerna på mail vilket underlättade sammanställningen. Jag noterade den positiva bilden av vindenergin som i Sollefteå bidrar till levande landsbygd, att vi måste vara aktsamma om vattenkraften, vårda biologisk mångfald och att SCA bygger upp en Biokemitestanläggning i Obbola. Maria Wetterstrand var moderator Marie Wetterstand påminde oss om att på 90 talet klassades klimatintresserade som nördar men att tiderna har förändras. Detta avspeglades i stora antalet lyssnare som kommit till mötet. Energieffektivisering och utveckling av kärnkraft var det viktigaste vapnet mot växthusgasökningen, men Maria Wetterstrand var snabb med att påpeka att det där med kärnkraft naturligtvis var ett skämt. Välkommen till Västernorrland, Mats Bäck Klimat och energifrågor är viktiga för regional utveckling. I Sverige produceras el av vattenkraft till 47 %, kärnkraft 34 %, vindkraft 11 %, kraftvärme-energi industrin 4 % och kraftvärme-energi fjärvärme 4 %. Solkraft utgör idag endast 0.5 promille, men energikontoret skall ta fram solkartor för hela länet. Västernorrland tillhör elområde 2 och där är vindkraftskapacitet 2000 MW, vilket kan jämföras med hela Sveriges på 5900 MW. Svenska kraftnät satsar nu 4-5 miljarder på nya stamnät. Växthusgaserna i Västernorrland kommer från: 1. transporter 2. industrin 3. energi generering 4. Arbetsmaskiner 5. Jordbruk & avfall SMHI har gjort en prognos för Västernorrland som visar att vi kan förvänta oss ett Skåneklimat med 2 grader varmare och mer regn under vinterhalvåret.

2 Framtidens energipolitik Ingemar Nilsson, Gunilla Andreé, Energikommissionen, Joakim Kruse, Vattenmyndigheten Bottenhavet. Kubal och Ortviken i Sundsvall förbrukar 4 TWh el per år vilket skall jämföras med förbrukningen i hela den Svenska industrin som är på ca 50 TWh. Det är viktigt att Sverige handlar nu medan vi har frihet att välja. Energi kommission motiveras av dagens nya krav: Stora förändringar i energi produktionen Decentraliserad produktion En öppen energi marknad Kärnkraften åldras varför det finns behov av nyinvestering Energikommissionen har fokus på elproduktionen. Den skall komma med avslutande rapport 1 jan I juni 2016 gjordes en politisk ramöverenskommelse mellan S, M, MP, C och Kd Man kan sammanfatt framtidens energipolitik Effektiv användning av elenergi Ökat internationellt beroende Värna näringslivets konkurrenskraft Låg miljö och klimatpåverkan Robusta system Det är viktigt att nyinvestera, och att det blir en effektiv samvekan mellan el och värmesektor t.ex. fjärrvärme som ofta har turbiner för elgenerering i sina kombinat. Vi kommer även få se nya användningsområden för el t.ex. att transportsektorn måste elektrifieras skall Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser (inte så mycket kvar om man räknar in skogens tillväxt) 2040 skall Sveriges elproduktion vara 100 % förnybar. Observera att detta är ett mål och inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft 2017 skall det finnas ett beslut för energieffektivisering för perioden 2020 till 2030 Effektskatten på kärnkraften skall tas bort och fastighetsskatten på vattenkraft skall sänkas till 0.5%. Detta görs för elproducenterna skall underhålla sina anläggningar i kärnkraft och vattenkraft. Regeringen höjer dock energiskatten. Det påpekades att vi går mot ökad sammankoppling av elnätet, med bibehållen markandsmodell. Joakim Kruse informerade om vattenförvaltning. Vatten och vattenkraften är arv som måste skyddas. Vi har ett internationellt ansvar för detta. Med utbyggda älvar finns risk för dålig vatten status Vi måste således alltid kompromissa mellan miljö och vattenkraftproduktion. Han påpekade även att det finns brister med dagens regelverk, med gamla tillstånd som inte uppfyller moderna miljökrav. Förenkla tillståndsprövning Förenkla och effektivisera omprövningar

3 Frivilliga omprövningar Ompröva gamla tillstånd som inte uppfyller dagens miljökrav Diskussion om framtidens energipolitik Vattenkraften är helt avgörande för att lyckas med omställningen. Vi måste ha medel för att balansera effektvariationer och öka kunskapen om energilagring.t.ex. stora svänghjul, vätgastillverkning m.m. Vi kan behöva göra avkall på miljökraven för att värna om vattenkraften. Man saknar idag en myndighet som har helhetsansvaret för energipolitiken. Hållbar energi för regional utveckling Hot och möjligheter för den planerbara vattenkraften Per Nordlund, Statkraft Sverige AB Statkraft utvecklade vattenkraften i Norge. Statkraft Sverige AB. driver 55 vattenkraftverk i Sverige som totalt producerar 5,4 TWh. (158 TWh totalt i Sverige). Tillsammans med SCA och Södra utvecklar de vindkraftparker i Jämtland, Västernorrland och södra Sverige. Vattenkraften är unik i sin förmåga att balansera spänningen till rätt frekvens och snabbt kunna reglera effekten efter behovet, egenskaper som blir allt mer efterfrågade när förnybara energikällor som vind och solenergi träder in på marknaden. Vattenkraftens baksida är torrlagda älvstränder, varierande vattennivåer och onaturliga flödesvariationer. I Sverige finns det outnyttjad vattenkraft för ca 65 varav 30 TWh skulle kunna byggas ut men naturskyddade vattendrag och andra restriktioner innebär att det i praktiken endast återstår 6 TWh. Däremot kan man göra lönsamhetsförbättringar genom att uppgradera gamla turbiner, sätta in fler turbiner i samma älvfåra, sätta in nya turbiner i gamla anläggningar, förbättra dammar och regleringar mm. Utmaningen är att detta innebär ökande investeringsbehov. Kraftverken håller i ca 100 år och våra kraftverk är idag ca 60 år gamla. Investeringskostnaden motsvara 4-6 öre i investeringskostnad i form av damminvesteringar och maskininvesteringar. Tack vare minskningen av fastighetsskatten kommer det trots lägre lönsamhet vara möjligt att investera. Sammanfattning: 1. Moderna miljökrav 2. EU rätten som anvisar regler för vattenverksamhet måste följas 3. Omprövning av tillstånd 4. Effekthöjande åtgärder 5. Nationella älvar skall skyddas 6. Den lägre fastighetsskatten öppnar upp för miljöåtgärder Ekologisk hållbar vattenkraft möjlighet eller utopi, Christer Borg, Älvräddarna Negativa inslag av vattenkraften: Vandringshinder för fisk Fisken dödas eller skadas Döda stränder

4 Forsarna försvinner mm Christer Borg menade att biologisk mångfald är kanske viktigare frågor än klimatet när det gäller att få en hållbar utveckling. Sötvattensystemet är idag det mest hotade. Idag kan vi se 76 % minskade arter 7000 kraftverksdammar som saknar tillstånd Bara 3 % har fungerande fiskvandringsleder Låga krav på småskalig vattenkraft 1918 års vattenlag måste anses var jättegammal I framtiden kommer vi kunna öka produktionen genom att Utöka antalet turbiner 1-2 TWh Ta tillvara ökad nederbörd 5-6 TWh Öka kunskapen om energilagring och vattenreglering Många av de småskaliga kraftverken bör läggas ner eftersom de har låg energi produktion i förhållande till sin miljöpåverkan Christer Borgs slutkläm: Ja på sikt går det nog att anpassa vattenkraften till miljökraven men helst vill älvräddarna på mycket lång sikt ersätta all vattenkraft med ny förnybar energi Vindkraft i Västernorrland Strategier för utveckling av vinkraft Mikael Källgren SCA Energy, Vindkraften från Västernorrland och Jämtland utgör 2% av Sveriges hela elproduktion. Byggfasen omfattade 289 företag fördelade på 230 företag. Driftorganisation är 30 personer. För närvarande finns det pågående projekt på 3 TWh i V-Norrlands och Jämtlands län. 18 TWh grön el är det långsiktiga målet? Den långa tillståndstiden är problem eftersom större och bättre vindkraftverk hela tiden utvecklas, och vindkraftverken blir snabbt omoderna. 1. Formerna för tillstyrkan bör förändras 2. Artskyddsförordningen bör anpassas till gällande EU rätt 3. Bättre samverkan mellan projekt och myndigheter 4. Bättre tidsplanering för miljöprövning bör införas En campingägare byggde upp bostäder och infrastruktur till vindkraftjobben. På SCA finns potential för ytterligare TWh. Upprustning av allmän väg, anslutningspunkter för fiber, 4 GSM-master och utbyggnad av 130 kv regionalnätet nämndes som infrastruktur som följer med vindkraften. Vindkraft en utmaning och möjlighet, Elisabeth Lassen Sollefteå kommun Det är positivt med förnybar energi, det ger arbete åt bygden. Men negativt är förändrade landskap, påverkan på rennäringen och de personliga konflikter som etableringen skapar.

5 Projektet med vindkraften är högt rankade d.v.s. de är den kommun i Sverige som har mest vindkraft (300 MW) Antalet vindkraft i de fyra vindkraftparkerna i Sollefteå kommun: Stamåsen 16 Ögonfägnaden 5 Björkhöjden 85 Rödstahöjden 6 Kommunen arbetar aktivt med att ta tillvara det mervärde med en mer levande landsbygd som vindkraft projekten ger. Vindkraften ger arbete och ny infrastruktur. Andro var kritisk till att man inte i projekteringen tagit mer hänsyn till kungsörnar: Smöla, den sämsta vindkraftslokaliseringen enligt Norska Miljödirektoratet 55 havsörnar och 6 kungsörnar dödade till dags dato (OBS med de låga 80-m tornen,(130m maxhöjd) 134-m tornen (max höjd 200m) han såg fram emot (är mycket värre fågeldödare! 100 % större Area) -Ingen anpassning till Naturvården, varför vi i Mark- och senare i Marköverdomstolen fick rätt mot Statkraft (=SCA) att Vidkraften skall hålla sig minst 2km helst 3 km från Örnbon) De försenade själva tillståndstiden med 2-3 år som de nu i efterhand skyllde på Kommunerna fast dom själva överklagade Markdomstolens utslag! De ville ha bättre EU-anpassning gentemot Art-direktivet; det var ju därför vi gick till domstolen för att de inte ens försökte ta hänsyn till Kungsörnen! Dålig Vindkraftplan, som inte ens försökte möta naturvårdens krav. Kommunen kommer vara mer noggrann med detta i framtiden. Forskning och skogsindustrin Forskning ger effektivare industriprocesser, Olof Björkqvist, Mittuniversitetet Beskrev ett projekt där universiteten (FSCN) bidrar till energisparande genom att ta fram ny kunskap för tillverkning av mekanisk massa. Målet är att malningen skall dra 50 % lägre energi. Projektet är finansierat av forskningsinstitutioner som KK stiftelsen till 50 % och 50 % SCA Grön el eller gröna produkter, Anders Hultgren, SCA SCA har produkter som ersätter fossil energi med förnybar energi. Svartlut Barkbitar Fasta biobränsle Träpelletts Biodrivmedel Biokemi

6 I Obbola bygger man en testpilot för Biokemikalier. Sveriges största pelletfabrik finns i Härnösand. I Sverige har vi hög inblandning (E85, E95), medan. Finland har bara låginblandning upp till 10 % förnybar men å andra sidan i alla fordonsbränslen medan Sverige har 7 %. Det är en utmaning för Sverige att få EU att acceptera Biodrivmedel. Sverige har ett privilegium med vattenkraften till skillnad mot övriga Europa (undantag Norge).