Personliga lärmiljöer, virtuella lärmiljöer och formellt lärande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Personliga lärmiljöer, virtuella lärmiljöer och formellt lärande"

Transkript

1 Personliga lärmiljöer, eller Personal learning environments, PLEs, är ett begrepp som man allt oftare i samband med web 2.0 diskussioner, stöter på i internationell debatt kring vuxnas flexibla lärande. Företrädare för denna rörelse hävdar, hårddraget, att individen nu i det närmaste kan ta full kontroll över sitt eget lärande. Man behöver inte längre utbildningsanordnarnas plattformar, man kan organisera sitt eget lärande med hjälp av sin dator, internet och den mjukvara som passar en bäst. Man väljer dessutom själv med vem man vill kommunicera som stöd för sitt lärande. Är vi på väg mot en framtid där pedagogiken och det organiserade lärandet kommer att tappa i betydelse? Vad kommer då i stället? En ökad personlig frihet i den vuxnes lärande eller en förödande kunskapsutveckling styrd av narcissism och trivialisering? Eller kommer denna rörelse att i den formella utbildningsvärlden tvinga fram en mera öppen och folkbildningslik syn på lärande. Hur kommer folkbildningens flexibla lärande att påverkas av denna rörelse och vad händer med Folkbildningsnätet? Nedanstående artikel av Niall Sclater, programdirektör vid Open University i Storbritannien, skall inte läsas som någon rekommendation eller som ett gott exempel utan enbart för att förstå vad Personliga lärmiljöer står för och hur man på olika håll inom den formella utbildningsvärlden resonerar kring hur man kan möta denna utveckling. Personliga lärmiljöer, virtuella lärmiljöer och formellt lärande Niall Sclater Det pågår många diskussioner om personliga lärmiljöer, PLM, på nätet, men ändå har de flesta lärare och lärande inte hört talas om personliga lärmiljöer. Denna granskning av aktuell litteratur försöker besvara några av nyckelfrågorna: vad är personliga lärmiljöer, vad erbjuder de framtidens lärande och vilka blir konsekvenserna för institutioner som konstruerar och använder virtuella lärmiljöer, VLM? PLM-konceptet har uppkommit ur en mångfald anledningar, dagordningar och socio-tekniska innovationer. Den tydligaste anledningen tycks komma ur ett missnöje med virtuella lärmiljöer som medel att underlätta lärande. Kommunikationsmöjligheterna i VLM används dåligt av de flesta institutioner. Systemen används först och främst som förvaringsplattform för föreläsningsanteckningar och PowerPointpresentationer, vilket kan leda till att bevara en behavioristisk utbildningsmodell, vilket man försöker komma bort ifrån. Utbildare inom distanslärande säger att de virtuella lärmiljöerna ofta används som verktyg för institutionell kontroll, skapade för att organisera de lärandes Virtuella lärmiljöer har verkligen en tendens att begränsa studenterna till innehåll skapat för en speciell kurs och interagerande enbart med deltagarna i den kursen (Wilson m fl, 2006) och skapar därigenom en beroendekultur erfarenheter (Hoel, 2006). Virtuella lärmiljöer har verkligen en tendens att begränsa studenterna till innehåll skapat för en speciell kurs och interagerande enbart med deltagarna i den kursen (Wilson m fl, 2006) och skapar därigenom en beroendekultur (Powell, 2006). De virtuella lärmiljöernas ofullkomlighet kan dock ha lika mycket att göra med institutionernas brist på förståelse om hur de kan användas för att stödja lärande som med brister i systemen själva.

2 Under tiden börjar studenter på högskolor och universitet och har med sig betydande erfarenheter av onlinevärlden och ökande kunskaper om hur man använder social mjukvara på fritiden, i arbetet och i lärandet. Man har antytt att institutioner för lärande inte kan drömma om att konkurrera med utvecklingen som sker så snabbt överallt på internet och att studenter kommer att uppleva VLM och dess verktyg som underlägsna de verktyg de redan använder fritt på internet. Förespråkare av PLM är alla överens om att det finns ett behov av att utnyttja möjligheterna hos en rad verktyg, tjänster och innehåll utanför institutionen som de lärande kan använda under studietiden. Det finns dock tre tydliga riktningar när det gäller genomförbarheten hos personliga lärmiljöer. Den första gruppen (Wilson m fl, 2006) hävdar att klientmjukvara kan utvecklas för att fungera som en bro mellan de lärande och de otaliga resurser som finns att tillgå på nätet. Den andra gruppen försöker uppnå samma sak genom att erbjuda sofistikerade webbservrar och möjliggöra deltagande via webbläsare utan extra mjukvara (Elgg, 2006). En tredje grupp hävdar att personliga lärmiljöer redan i hög grad är här, och att många distanslärande redan använder en mängd onlineverktyg på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Klientmjukvara, en webbplats eller multipla webbplatser? En anledning till att skapa specialkonstruerad klientmjukvara för personliga lärmiljöer är att om studenterna ska kunna ta kontroll över sitt eget lärande måste de äga den mjukvara som hanterar det, mjukvaran borde inte ligga på en server som kontrolleras av en institution någonstans. Ett annat argument för detta tankesätt är att fram tills vi har tillgång till internet överallt kommer det att vara nödvändigt att ibland använda datorer eller mobil utrustning utan att vara uppkopplad på internet. Systemet kan alltså inte vara helt webbaserat. I en nyligen utkommen uppsats (Johnson m fl, 2006) klargör förespråkarna för klientmjukvara sin vision av PLM som innefattande en koordinerande mjukvara som interagerar genom webbtjänster med en mångfald av utbildningsverktyg och informationskällor inne i en serviceorienterad arkitektur. Till skillnad från klientmjukvara är webbläsaren det viktigaste lärverktyget någonsin skapat eftersom den ger tillgång till en lång rad verktyg och en mängd innehåll, den sammanför också lärande genom användning av ett enda enkelt gränssnitt. Webbläsare fortsätter att utvecklas som det huvudsakliga verktyget för nyheter, underhållning, affärer, handel, administration och kommunikation. Det är riskabelt att försöka skapa system som medlar mellan de lärande och världen utanför utan att använda en webbläsare som de ändå använder i de flesta andra aspekter av livet. Extra klientmjukvara utgör en onödig belastning på institutioner och studenter, dessutom måste alla system som ska installeras lokalt En anledning till att skapa specialkonstruerad klientmjukvara för personliga lärmiljöer är att om studenterna ska kunna ta kontroll över sitt eget lärande måste de äga den mjukvara som hanterar det, mjukvaran borde inte ligga på en server som kontrolleras av en institution någonstans. vara enkla att installera, konfigurera och underhålla om studenterna ska använda dem tillsammans med eller istället för de virtuella lärmiljöer som institutionerna erbjuder (Franklin 2006). Där den virtuella lärmiljön är verksamhetskritisk skulle supportfrågorna bli svårhanterliga för institutionerna när studenterna använder olika personliga lärmiljöer, avgiftsbelagda eller open source, som måste kunna interagera med lärarna och andra deltagare i gruppen (Horizon Project, 2006). Naturligtvis ska man sträva efter självständigt lärande men många lärande kommer även i fortsättningen att behöva stöd i sitt lärande online. Om man lämnar dem att helt klara sitt formella lärande själva kommer avhoppen att öka.

3 Företrädarna för klientbaserade PLM hävdar att det kommer att dyka upp open source-plm och även avgiftsbelagda PLM och att de lärande kommer att kunna ladda ner den PLM de vill ha. För att hantera frågorna runt hur PLM interagerar med institutionella system har det antagits att de lärande kommer att begära att deras PLM dockar med ett VLM-moderskepp då och då för att tanka ner innehåll och skicka in egna uppgifter (Morrison, 2006a). Deltagare som använder fler än en leverantör skulle då kunna docka sin PLM med flera institutionella moderskepp enligt behov. Förutom svårigheterna med installation och bruk som redan nämnts, finns det ytterligare två grundläggande antaganden i tanken med klienter. Först måste det finnas stora samkörningsmöjligheter mellan de olika systemen. Utvecklare av open source-plm och försäljare av PLM skulle vara tvungna att komma överens om en uppsättning gemensamma samkörningssstandarder och dessa måste också fungera med de virtuella lärmiljöerna. Det finns dock lite intresse hos försäljare av distanslärandesystem att följa gemensamma standarder, de har många gånger goda orsaker att försäkra sig om att deras system inte är samkörningsbara (Sclater, Low and Barr 2002). Inte ens de stora försäljarna kan enas om hur deras direktmeddelandesystem, instant messaging system, ska fungera (Battelle, 2005). Samma fenomen uppträder inom open source-utvecklingen där välutnyttjade system som t.ex. Moodle ännu har misslyckats med att integrera många viktiga standarder och specifikationer inom distanslärande. Samkörning inom PLM verkar därför för närvarande som en utopisk vision. Det andra antagandet om klient-plm är att de lärande klarar av att själva vara tekniskt ansvariga för att hantera sitt eget lärmaterial. Många kommer dock att misslyckas med att göra säkerhetskopior på sina hemdatorer och en stor mängd information kommer att försvinna, speciellt i det livslånga lärandet där det finns ett otal risker att tappa eller skada hårdvara och data. Därför blir det nödvändigt för studenter i det livslånga lärandet att docka regelbundet med någon form av moderskepp. Denna tjänst kan erbjudas av staten, den aktuella lärinstitutionen eller en kommersiell tredje part. Gratis resurser eller plattform från lärinstitutionen? Allt oftare hörs röster som säger att institutioner inte längre borde erbjuda hjälpmedel för distansstudier för studenterna och att de borde utnyttja gratis resurser på nätet. En lärare (Fischer 2006) använder olika system för bloggar, wiki, podcast, direktmeddelande, e-post och bilddelning med sina studenter. Användningen av en PLM-modell med flera system genom en webbläsare uppmuntrar deltagarna att utnyttja det bästa i alla miljöer. Fischer hyser dock allvarliga tvivel gentemot detta tillvägagångssätt eftersom det kräver att deltagarna kommer ihåg många webbadresser, användarnamn, lösenord och användargränssnitt. Det är helt tydligt att detta inte är en robust och hanterbar lösning för stora institutioner, speciellt där deltagarna betalar för tjänster och där systemen är väsentliga i bedömningsprocessen. Online hjälpmedel såsom Elgg (2006) erbjuder dock bloggar, wikis och andra hjälpmedel för självorganiserade grupper av inlärare vilket gör att man undviker problem med verktyg som är spridda på multipla webbplatser, dessa hjälpmedel ses som ännu en möjlig form av PLM. Elgg har likheter med virtuella lärmiljöer såsom tex Moodle som håller på att utveckla möjligheter att inkludera social mjukvara. Det är fortfarande oklart i vilken utsträckning deltagare kommer att vilja använda webbplatser såsom Elgg, som ägs av tredje part eller om de kommer att använda de hjälpmedel som lärinstitutionen tillhandahåller. Det är troligt att många kommer att bibehålla medlemskapet i t.ex. MySpace som de startade innan de började på universitetet medan de kommer att delta i universitetets VLM för sitt formella lärande. Det är värt att titta på vilka verktyg studenter behöver för att lära effektivt. Många har redan bärbara datorer med nätverk hemma och kopplar upp sig på det trådlösa nätverket på studieplatsen. Dessa datorer har stora hårddiskar och ett hierarkiskt filsystem som gör det möjligt att spara stora mängder lärmaterial och eget arbete. System såsom Google Desktop gör det möjligt att söka och ladda ner material på egna datorer genom att använda Googlegränssnittet som de redan är förtroliga med. Där har de tillgång till vanlig mjukvara såsom ordbehandling, e-postfunktioner, kalender, kalkylblad, databas och presentationer.

4 Webbläsaren ger tillgång till lärmaterial endera via institutionens VLM eller genom det växande förrådet av gratis material. Den skaffar administrativ information från lärinstitutionen i form av kursplaner, litteraturlistor, tid och plats för föreläsningar - online eller i klassrummet, tentamenstider, resultat etc. Den utgör fönstret mot en enorm mängd social mjukvara och kommunikationsverktyg, vissa erbjuds av institutionen, andra finns tillgängliga någon annanstans. Ordböcker, synonymordböcker, vetenskapliga räknetabeller och alla andra nödvändigheter i en lärmiljö finns på nätet. Ett annat särskilt effektivt hjälpmedel som underlättar lärande mer än något annat är Googles sökfunktion (Attwell 2006). Nu kommer även mjukvara för e-portfolio som kommer att utgöra en viktig bro mellan innehållet på användarens hårddisk och säkerhetkopieringsmöjligheter som hyses professionellt. Studenterna växlar snabbt mellan olika verktyg och webbplatser Effektiva deltagare i onlinelärande vet hur de ska använda tjänster som erbjuds och det är möjligt att de kommer att motsätta sig ytterligare klientmjukvara som är till för att medla å deras vägnar. Det finns starka belägg (Conole m fl, 2006) för att studenter nu ser sin PC som det viktigaste lärverktyget och kan därför ses som en faktisk PLM. Forskning visar att de lärande har allt lättare för att växla mellan en stor mängd verktyg och webbplatser, medan de samtidigt använder lokalinstallerade applikationer, böcker, internet och även deltar i olika online eller fysiska praktikgemenskaper. VLM är en konservativ teknik för att hantera grupper, erbjuda verktyg och leverera innehåll. Med tanke på att formell utbildning fortsätter att efterfrågas Förespråkare av PLM såsom Wilson m fl (2006) försöker ge PLM en plats som ersättare för VLM. Deras motivation har sin grund i det livslånga och informella lärandet som ligger utanför ramarna för rådande institutionaliserad utbildning. Man kan egentligen se hela PLM-debatten i detta ljus: PLM som koncept, i betydelsen en mängd digitala hjälpmedel tillgängliga snarare än ett konkret system, som passar och redan används flitigt i det livslånga och informella lärandet. Van Harmelen (2006) identifierar den bakomliggande motivationen för PLM tillsammans med de grundläggande begränsningarna vilket är att den enbart kan användas fullt ut genom en grundläggande förändring i pedagogisk praktik inklusive högre grad av autonomi, mångfald, öppenhet och anslutningsbarhet. Fraser (2006) ser också att de viktigaste aspekterna av PLM är en begreppsmässig förändring/utmaning som modellen representerar i förhärskande utbildning. Det är dock ironiskt hur PLM avbildas som ett sätt att minska central kontroll, och är samtidigt i sig självt ett försök att systematisera och binda den väldiga, dynamiska, anarkistiska uppsättning verktyg och resurser som finns på nätet. Vad Wilson, Liber och de andra utredarna (Wilson m fl, 2006) misslyckas med är att ge ett svar på hur PLM kan användas i existerande institutionella sammanhang där de lärande organiseras i enheter med specifikt innehåll och specifika resultat, schemalagd bedömning och lektioner där en separat grupp studenter interagerar med en lärare. Dessa enheter grupperas i kvalifikationer som alltmer innebär en ekonomisk kostnad för studenten med år av avbetalningar som i teorin förmildras av ökade anställningsutsikter. Milligan (2006) hävdar att VLM är en konservativ teknik för att hantera grupper, erbjuda verktyg och leverera innehåll. Med tanke på att formell utbildning fortsätter att efterfrågas av lärande och stöds av regeringar runt om i världen är det osannolikt att det kommer att försvinna inom en överskådlig framtid. Det kommer fortsättningsvis att finnas behov av onlinesystem som erbjuder administrativ funktionalitet i form av möjligheter till registrering och betalning för kurser och av att erbjuda tillgång till information såsom kursbeskrivningar, kursplaner, litteraturlistor, tider för föreläsningar, tentamen och resultat. System som hyses centralt behövs också för att lämna in material, för rättning av uppgifter online och återlämning av dessa rättade uppgifter. Virtuella lärmiljöer gör det möjligt för institutioner att säkra kontinuiteten i tjänsterna gentemot studenterna tillsammans med säkerhetskopieringsmöjligheter, speciellt för e-portfolioinnehåll och resultat av livslångt lärande. VLM kan användas

5 att begränsa tillgång till innehåll och tjänster till dem som är inskrivna på kurserna, att sammanföra studenterna med läraren och att uppmuntra flitig kontakt under tiden de studerar med en enda uppsättning robusta kommunikationsverktyg. VLM gör det också möjligt att skydda underåriga från olämpligt material och tillåta avlägsnande av pornografiskt eller copyrightskyddat material, kränkande, rasistiska eller andra olagliga inlägg i bloggar. Institutioner har också ett moraliskt och juridiskt ansvar att säkra tillgång till mjukvara, det är osannolikt att detta ansvar kan upprätthållas helt utan central kontroll av systemen. Open Source ger sanbb utveckling av lärmiljöer Naturligtvis uppfyller inte de virtuella lärmiljöerna alla ovanstående önskemål, men de utvecklas hela tiden, speciellt snabbt på open source-området. Som exempel kan nämnas Moodles e-portfoliosystem MyStuff, utvecklat av Open University i England, detta system gör det möjligt för lärande att spara och tagga innehåll, och att dela med sig och diskutera med andra. Alla funktioner som är användbara i utbildningssammanhang i ett Web 2.0-system kan inlemmas i en VLM, även om den mindre grupp som använder det (en grupp på en institution eller kurs snarare än en global uppsättning användare) kan begränsa användbarheten. Den stora frågan är inte huruvida VLM kan eller borde utvecklas till en samling sociala mjukvaruverktyg som också finns på andra platser på internet utan vad det mest passande användningssammanhanget för den lärande vid ett givet tillfälle är. En student som studerar mjukvaruteknik kanske använder en universitetsbaserad wiki för kursens uppgifter, en ägd wiki för kollaboration med kamrater på arbetsplatsen och Wikipedia för fritiden. Det är troligt att dessa system kommer att vara olika på funktionalitets- och användargränssnittsnivå. Effektiva wikianvändare kan de grundläggande wikifunktionerna och borde snabbt kunna lära sig en ny. Att samla dessa olika områden via ett medlande gränssnitt kan ha ett visst värde för den lärande men kommer inte alltid att vara nödvändig eller passande och kan resultera i en minsta gemensamma nämnare i fråga om funktionalitet. Sammanfattning Stanier (2006) hävdar att PLM-mönstret har ett värde i att hjälpa oss att visualisera de mest passande verktygen för lärande och hur de kan länkas ihop snarare än att ta sig uttryck i en påtaglig produkt. En kommentator i ämnet beskriver hur hans egen personliga lärmiljö varierar beroende på typen av lärmål och omfattningen av resurser han uppfattar, hittar, länkar till, får tillgång till och hanterar (Fiedler 2006). Nyliga försök att lyfta fram PLM-debatten på konferenser visar en stor variation i tankesätt inklusive att definiera en tjänstorienterad arkitektur för att underlätta en PLM, utveckla funktionslistor för PLM klientmjukvara, diskussioner runt frågor om support för tillgänglighet, säkerhet och tillgänglighet, och till och med frågor om sociala aspekter (Marshall, 2006). Försök att definiera PLM ses dock av Marston (2006) som lätt skrämmande Det finns ett grundläggande problem med detta eftersom en PLM inte ses som en sak, men så snart förespråkare för personliga lärmiljöer börjar diskutera konceptet försöker de definiera det så (Powell, 2006). En av de mest användbara aspekterna av PLMdebatten är att det satts ljus på konflikten mellan ägandeskap av lärprocessen mellan institutioner och individer (Powell, 2006). Försök måste göras för att hitta ett sätt att uppmuntra de lärande att utveckla En av de mest användbara aspekterna av PLM-debatten är att det satts ljus på konflikten mellan ägandeskap av lärprocessen mellan institutioner och individer egna självständiga lärfärdigheter, upptäcka resurser på nätet, lära sig att skilja auktoritativa källor från tvivelaktiga, och att delta i bredare lärgemenskaper när det behövs. Lärinstitutioner borde fortsätta att utveckla sin expertis i distanslärande, förfina onlinemetodik, utveckla bättre interaktivt innehåll och experimentera med den växande massan av utbildningsverktyg online. De har ännu inte varit så bra på detta och PLM-lobbyn är medveten om det.

6 Kanske är det bästa för institutioner just nu att noga bevaka utvecklingen på internet, fortsätta utveckla funktionaliteten i de egna virtuella lärmiljöerna och, kanske viktigast av allt, utveckla sin förståelse av de pedagogiska möjligheter som redan finns i system för distanslärande. Det ska erkännas att det inte är så lätt att vidareutveckla en VLM som är avgiftsbelagd och detta har antagligen verkat till de personliga lärmiljöernas fördel, frustrationen över att inte kunna arbeta med ett ogenomträngligt system för att få det att göra det man vill. Det är värt att notera att PLM-rörelsen till största del drivs av tekniker på institutioner som valt dylika system snarare än att använda open source-vlm. Man har också märkt (Marshall, 2006, Wilson m fl, 2006) att säljare av lärmiljösystem kommer att snabba på integrationsmöjligheterna av Web 2.0-funktioner i sina produkter om deras marknad hotas. Också institutioner borde ha stora intressen av att säkra att deras VLM möter de lärandes behov. Powell (2006) anser till och med att de är institutionellt oförmögna att förstå konsekvenserna för individerna och att ta beslut som stödjer utveckling av personliga lärmiljöer. För universitet och högskolor kan det vara fördelaktigt ju fler som använder VLM eftersom de kan använda sig av den information de får via klickströmmar som skapas när användarna navigerar genom lärmaterial och kommunikationsfunktioner. Klickströmsinformation blir alltmer värdefullt inom näringslivet där reklam kan riktas till en specifik målgrupp men klickströmmar kan också hjälpa användare att ge rätt information vid rätt tidpunkt. Vi är beredda att offra lite av vårt privatliv än så länge mot bekvämlighet, service och kapacitet (Batelle, 2005). Det kommer att bli alltmer nödvändigt för universitet och högskolor att utveckla riktlinjer för hur de kommer att använda denna information och skydda studenternas privatliv. På plussidan kan nämnas att effektiv användning av klickströmmar leda till identifiering av svagare studenter som sedan kan få stödundervisning och därigenom minska avhopp. Det kan också möjliggöra sofistikerad analys av användaraktivitet som visar vad studenterna läser, hur de interagerar med andra och om den formativa onlinebedömningen de gör visar att de klarar av ämnet. Sådan information kan användas för att hantera problem med kurser och leda till bättre kurser i framtiden. Morrison (2006b) påpekar med rätta att universitet och högskolor riskerar att bli tekniska getton där inga försök görs för att möta studenternas förväntningar på onlinelärande. Faran med PLM är dock att man genom att försöka lämna över lärandekontrollen till studenterna och uppnå anslutningsbarhetens minsta gemensamma nämnare med multipla system, kan leda till att användningen av personliga lärmiljöer kväver innovation (Franklin 2006). Detta skulle skapa en onödig mur mellan de lärande och resurserna och gemenskaperna på internet. Det största problemet med personliga lärmiljöer är dock att ingen egentligen kan säga vad de är. Framgångsrikt nytänkande såsom ordbehandling, e-post, Google, Amazon och ebay snappas snabbt upp av ett stort antal människor och blir snabbt kommersiellt utnyttjade. Efter två år grälar erfarna utbildare i distanslärande fortfarande om personliga lärmiljöer och konceptet är i stort okänt i utbildningssammanhang, inte minst bland studenter. Om PLM-rörelsen avstannar kommer ändå utmaningarna för lärinstitutionerna att kvarstå. Det är en ständig fråga hur man bäst utnyttjar den enorma blandning teknik som redan finns tillgänglig för att uppnå effektivt lärande. Denna fråga måste hanteras av erfarna distanslärare och nya aktiviteter i distanslärandet måste provas ut, effekterna måste utvärderas och god praktik spridas till kolleger. Det viktigaste meddelandet från PLM-rörelsen är att de som jobbar med formellt lärande inte kan vila på lagrarna utan måste ta till sig av det enastående sociala nytänkandet som sker på internet.

7 Litteratur ATTWELL, G. (2006) Personal Learning Environments [blog ] org/2006/06/01/personal-learning-environments/ BATTELLE, J. (2005) The Search, Nicholas Brealey Publishing, London CONOLE, G.C., DE LAAT, M., DILLON, T., DARBY, J. (2006) Student Experiences of Technologies, Draft Final Report, JISC ELGG (2006) elgg.net FIEDLER, S. (2006) What Constitutes Personal Learning Environments, Seblogging [blog ] FISCHER, C. (2006) Small Pieces versus Moodle Remote Access [blog ] FRANKLIN, T. (2006) Why Personal Learning Environments? LinkedDocuments/PLE.doc FRASER, J. (2006) Re: PLE Workshop Impressions [blog reply ] Stephen s Blog [blog ] HOEL, T. (2006) PLE Position Paper, paper/ Horizon Project (2006) Personal Learning Environments [wiki ] horizon/wiki/shortlist_3c House of Commons Education and Skills Committee (2006) The Schools White Paper: Higher Standards, Better Schools For All cmeduski/633/633.pdf JISC (2005) Personal Learning Environments, e-learning Frameworks and Tools Programme JOHNSON, M., HOLLINS, P., WILSON, S., LIBER, O. (2006) Towards a reference model for the personal learning environment, Proceedings of the 23rd annual ascilite conference: Who s learning? Whose technology?, Sydney, 3-6 Dec, proceeding/pdf_papers/p141.pdf MARSHALL, S. (2006) PLE Workshop Impressions Stephen s Blog [blog ] MARSTON, P. (2006) Re: PLE Workshop Impressions [blog reply ] Stephen s Blog [blog ] MILLIGAN, C. (2006) The Road to the Personal Learning Environment? members/ple/resources/colinmilligan.pdf

8 MORRISON, D. (2006a) Whose PLE is it anyway? Auricle: learning technologies in Higher Education information, issues, perspectives [blog ] MORRISON, D. (2006b) The Virtual Learning Environment takes it personally, Auricle: learning technologies in Higher Education information, issues, perspectives [blog ] ac.uk/dacs/cdntl/pmachine/morriblog_more.php?id=497_0_4_0_m POWELL, S. (2006) Personal Learning Environments Experts Meeting education, research, e-learning, reflexivity, critical thinking skills, dissemination, assessment, online communities, learning technology, creativity [blog ] SCLATER, N., LOW, B. and BARR, N. (2002) Interoperability with CAA: does it work in practice?, Proceedings of the Sixth International Computer Assisted Assessment Conference, Loughborough University, England, 9-10 July 2002 VAN HARMELEN, M. (2006) Personal Learning Environments take a step forward in Schmoller, S. Fortnightly Mailing [blog] WILSON, S., LIBER, O., JOHNSON, M., BEAUVOIR, P., SHARPLES, P., MILLIGAN, C. (2006) Personal Learning Environments: Challenging the dominant design of educational systems, TENCompetence Project

DIN IT VISION MED ELEVPC. OfficeIT-Partner har tagit fram ett koncept unikt för skolan som gör det enkelt! www.officeitpartner.

DIN IT VISION MED ELEVPC. OfficeIT-Partner har tagit fram ett koncept unikt för skolan som gör det enkelt! www.officeitpartner. DIN IT VISION MED ELEVPC OfficeIT-Partner har tagit fram ett koncept unikt för skolan som gör det enkelt! www.officeitpartner.se/elevpc Varför ElevPC? En omfattande undersökning av europeiska studier kring

Läs mer

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Tidsplan Vecka Datum Innehåll Huvuduppgift 4 19/1 Kursstart, introduktion Introduktionsseminarium 5 26/1 Moment 1, Introduktion till Flash 7 9/2 9

Läs mer

Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014

Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014 Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014 Peppi Taalas, docent Språkcentret Jyväskylä universitet peppi.taalas@jyu.fi Teman i dag

Läs mer

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna Att studera på distans vid Högskolan Dalarna ÄR FRIHET DIN GREJ? Frihet Tycker du om frihet? Vill du själv bestämma när och var du ska studera? I så fall kan distansstudier vara det bästa sättet för dig

Läs mer

Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org

Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Den här modulen har som mål att bidra till lärares kontinuerliga

Läs mer

Allt du behöver veta Föräldrar i

Allt du behöver veta Föräldrar i Föräldrapaketet Förskola, Fritid & Skola Allt du behöver veta Föräldrar i SkolportalN Förskola, Fritid & Skola Nacka Kommun Innehållsförteckning Vad är SkolportalN?... 3 Skolportalens videoguider ett bibliotek

Läs mer

Molntjänster -- vad är molnet?

Molntjänster -- vad är molnet? En e-bok från Visma Spcs Molntjänster -- vad är molnet? Vad du bör tänka på för att göra rätt val till ditt företag Molntjänster -- vad är molnet? En guide till att förstå molntjänster Innehåll Hänger

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola 1(5) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsdatum: 2013-04-04 Beslutande/Titel: Rektor Stefan Bengtsson Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentansvarig/Funktion: Kommunikationschef Diarienummer:

Läs mer

Hagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner?

Hagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner? Hagaskolans IT-plan På Hagaskolan är IT ett naturligt inslag i den pedagogiska verksamheten. Eleverna i årskurserna F-5 använder både datorer och ipads för att lära sig läsa och skriva, för att stimulera

Läs mer

Request For Information, LearnConnection

Request For Information, LearnConnection Dokumentet är ställt till: Högskolan i Gävle Att: Mats Brenner Stockholm 23 September 2003 Request For Information, LearnConnection Open Training Sweden AB (OT) har nöjet att för Högskolan i Gävle (HiG)

Läs mer

Affärsmodeller och samarbete på framtidens Internet

Affärsmodeller och samarbete på framtidens Internet Världshandelsdagen 2008 "Bortom Web 2.0" Affärsmodeller och samarbete på framtidens Internet Olle Olsson Swedish Institute of Computer Science (SICS) World Wide Web Consortium (W3C) 28 augusti 2008 1 Internet

Läs mer

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb.

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb. Att söka information Marie Gustafsson marie.gustafsson@hb.se Dagens föreläsning: Att söka vetenskaplig litteratur Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga

Läs mer

Atea Skola. Tillsammans skapar vi bättre förutsättningar för lärande

Atea Skola. Tillsammans skapar vi bättre förutsättningar för lärande Atea Skola Tillsammans skapar vi bättre förutsättningar för lärande Inom Atea ser vi tre områden som måste fungera för att det ska bli riktigt bra när man satsar på IKT i skola och förskola, tre områden

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 3 Beskrivning 3 Diskussion

Läs mer

Fem enkla iakttagelser om nästa generations användare. En liten tidsresa

Fem enkla iakttagelser om nästa generations användare. En liten tidsresa Fem enkla iakttagelser om nästa generations användare Nicklas Lundblad Stockholms Handelskammare En liten tidsresa Observera förändringar Vilken tycker du bäst om? Vilken förändring är bäst? Sämst? 1996

Läs mer

Kursplaner E-Trainer E-Trainerutbildningen består av 6 st delkurser.

Kursplaner E-Trainer E-Trainerutbildningen består av 6 st delkurser. Kursplaner E-Trainer E-Trainerutbildningen består av 6 st delkurser. 1. IKT-pedagogisk översiktskurs 2. IKT-pedagogik 3. Från teori till praktik; den digitala lärmiljön 4. Kursproduktion 5. Planera och

Läs mer

3. Regler för användandet av den personliga datorn

3. Regler för användandet av den personliga datorn Sida 1 av 6 Personlig dator (en till en) till elever i Sollentuna kommunala skolor 1. Bakgrund och syfte Sollentuna kommunala skolor vill skapa goda förutsättningar för en utbildning där modern informations

Läs mer

Max Wimnell. Ställ gärna frågor! 50-10. max.wimnell@moredata.se

Max Wimnell. Ställ gärna frågor! 50-10. max.wimnell@moredata.se Max Wimnell Handelshögskolan Be Better Online Digital strateg på More Data Digital strategi och beslutsstöd Undervisar på IHM Business School Bokia, Intersport, Castellum, Veidekke, Jollyroom Ställ gärna

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Vad förändras? Ulf Hedestig Mikael Söderström. Institutionen för informatik Umeå universitet

Vad förändras? Ulf Hedestig Mikael Söderström. Institutionen för informatik Umeå universitet Vad förändras? Ulf Hedestig Mikael Söderström Institutionen för informatik Umeå universitet 1 Tekniken? Ulf Hedestig Mikael Söderström Institutionen för informatik Umeå universitet 2 Studenterna? Ulf Hedestig

Läs mer

MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN DIGITALA LÄRRESURSER JAN HYLÉN METAMATRIX

MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN DIGITALA LÄRRESURSER JAN HYLÉN METAMATRIX MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN DIGITALA LÄRRESURSER JAN HYLÉN METAMATRIX DIGITALA LÄRRESURSER Råmaterial Lek- och lärprodukter Läromedel Verktyg DIGITALA LÄRRESURSER Råmaterial Lek- och lärprodukter

Läs mer

Livet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA!

Livet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA! Livet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA! DU HAR RÄTTIGHETER! Du får ut mer av Internet när du håller på dina rättigheter och uppför dig ansvarsfullt. Praktiskt taget alla har tillgång till Internet

Läs mer

sociala medier), e-post och telefoni i Jönköpings kommun

sociala medier), e-post och telefoni i Jönköpings kommun Program för Internetnvändning (inklusive sociala medier), e-post och telefoni i 2010:510 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för Internetnvändning (inklusive sociala medier),

Läs mer

Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande. Tillfälle 4: Bedömning för lärande

Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande. Tillfälle 4: Bedömning för lärande Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande Tillfälle 4: Bedömning för lärande The only skills of the 21 st century is the skill of learning how to learn. Dylan Wiliam, University of London, professor

Läs mer

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal Har du frågor om om ipad i skolan? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! INNEHÅLLSFÖRTECKNING Frågor om problem Vad händer

Läs mer

Guide för Innehållsleverantörer

Guide för Innehållsleverantörer Library of Labs Content Provider s Guide Guide för Innehållsleverantörer Inom LiLa ramverket är innehållsleverantörer ansvariga för att skapa experiment som "LiLa Learning Objects", att ladda upp dessa

Läs mer

BLOGG PETER WALTONEN @ DPI.FI

BLOGG PETER WALTONEN @ DPI.FI BLOGG PETER WALTONEN @ DPI.FI WordPress är en väldigt användbar nätportal, som kan användas både som blogg men även för att bygga upp din hemsida på nätet. Verktygen är lätta att använda och det erbjuds

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Digitalkunskap år 1-6

Digitalkunskap år 1-6 Skönsmons skola Östra radiogatan 6 854 61 Sundsvall Digitalkunskap år 1-6 www.skonsmonsskola.se Digitalkunskap Skönsmons skola 2014/15 Kunskap om Digitalkunskap har en avgörande betydelse för oss människor.

Läs mer

Användarguide itslearning 3.3 för studenter

Användarguide itslearning 3.3 för studenter Användarguide itslearning 3.3 för studenter - 1 Innehållsförteckning Vad är itslearning... 3 Logga in på itslearning... 4 1. Infopanel... 7 2.1 Kursens ingångssida... 9 2.2 Diskussionsforum... 11 2.3 Lämna

Läs mer

Innehåll Molntjänster... 4 Vad är detta?... 5 Cirkeln sluts... 6 The Cloud... 7 The Cloud (forts.)... 8 Definition av molntjänster...

Innehåll Molntjänster... 4 Vad är detta?... 5 Cirkeln sluts... 6 The Cloud... 7 The Cloud (forts.)... 8 Definition av molntjänster... 1 2 Innehåll Molntjänster... 4 Vad är detta?... 5 Cirkeln sluts... 6 The Cloud... 7 The Cloud (forts.)... 8 Definition av molntjänster... 9 Definition av molntjänster (forts.)... 11 Tjänster... 12 Skikt

Läs mer

Offertförfrågan för ny webbplats svenskscenkonst.se samt socialt forum

Offertförfrågan för ny webbplats svenskscenkonst.se samt socialt forum Offertförfrågan för ny webbplats svenskscenkonst.se samt socialt forum Inledning Vi ska utveckla en ny webbplats på www.svenskscenkonst.se. Vårt mål är att ha en ny webbplats färdig att användas fullt

Läs mer

Spara dokument och bilder i molnet

Spara dokument och bilder i molnet Spara dokument och bilder i molnet Ett moln är en samling pyttesmå vattendroppar på 1 000 meters höjd eller till och med högre. Molnen är diffusa och ändrar hela tiden form. Det finns faktiskt en hel del

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

Så här kommer du igång med din Dell Chromebook 11

Så här kommer du igång med din Dell Chromebook 11 Så här kommer du igång med din Dell Chromebook 11 Om din utrustning Har du inte lämnat ditt avtal påskrivet till din lärare/mentor så gör det nu. Chromebooken är en Dell Chromebook 11. Chromebooken är

Läs mer

SMULTRON. Fredrik Li, Ester, Anders, Jessica, Philip. Malmö Högskola Konst Kultur Kommunikation OOP5 - Mobile Applications IDK 05 - April/Maj 2007

SMULTRON. Fredrik Li, Ester, Anders, Jessica, Philip. Malmö Högskola Konst Kultur Kommunikation OOP5 - Mobile Applications IDK 05 - April/Maj 2007 SMULTRON av Fredrik Li, Ester, Anders, Jessica, Philip Malmö Högskola Konst Kultur Kommunikation OOP5 - Mobile Applications IDK 05 - April/Maj 2007 - När man har turen att hitta en plats där man trivs

Läs mer

Säkerhetskopiera mobilen

Säkerhetskopiera mobilen Säkerhetskopiera mobilen gratis och helautomatiskt 7 Bästa gratistipsen 7 För Android, Iphone och Windows Phone 7 Säkerhetskopiera till Dropbox. Så fixar du automatisk säkerhetskopiering av mobilen Visst

Läs mer

ASSA RX WEB. Snabbt - Enkelt - Kostnadseffektivt passersystem. ASSA ABLOY, the global leader in door opening solutions. 1

ASSA RX WEB. Snabbt - Enkelt - Kostnadseffektivt passersystem. ASSA ABLOY, the global leader in door opening solutions. 1 ASSA RX WEB Snabbt - Enkelt - Kostnadseffektivt passersystem ASSA ABLOY, the global leader in door opening solutions. 1 En tryggare arbetsplats för alla En person som känner sig trygg på sin arbetsplats

Läs mer

Använda Office 365 på en Android-telefon

Använda Office 365 på en Android-telefon Använda Office 365 på en Android-telefon Snabbstartsguide Kontrollera e-post Ställ in din Android-telefon så att du kan skicka och ta emot e-post från ditt Office 365-konto. Kontrollera din kalender var

Läs mer

Användarguide itslearning

Användarguide itslearning Användarguide itslearning - 1 Innehållsförteckning Vad är itslearning... 3 Logga in på itslearning... 4 1. Infopanel... 5 2.1 Kursens ingångssida... 7 2.2 Diskussionsforum... 9 2.3 Lämna in uppgift...

Läs mer

ico-worker.com Användarvillkor och andra saker som du bör känna till för att kunna vara säker online.

ico-worker.com Användarvillkor och andra saker som du bör känna till för att kunna vara säker online. ico-worker.com Användarvillkor och andra saker som du bör känna till för att kunna vara säker online. Vi har alla ansvar för säkerheten En del av IKEA andan är att Jag gör lite grann, du gör lite grann,

Läs mer

Den säkra mobila arbetsplatsen Jesper Svegby Pointsec Mobile Technologies

Den säkra mobila arbetsplatsen Jesper Svegby Pointsec Mobile Technologies Den säkra mobila arbetsplatsen Jesper Svegby Pointsec Mobile Technologies 2004-11-25 Global marknad Fritt sätt att arbeta Alltid nåbar Hård konkurrens Kostnadseffektivitet och säkerhet Förutsättningarna

Läs mer

GIT L0012B. Implementation av geografiska informationssystem. Information inför kursstart

GIT L0012B. Implementation av geografiska informationssystem. Information inför kursstart GIT L0012B Implementation av geografiska informationssystem Information inför kursstart K U R S I N F O R M A T I O N Innehåll Registrering 2 Kursplan 2 Schema 2 Föreläsningar 2 Laborationer 2 Examination

Läs mer

Innovationen inom IT spiller över på testområdet

Innovationen inom IT spiller över på testområdet Innovationen inom IT spiller över på testområdet TANKESTÄLLARE Facebook, Twitter, Skype, Sina Weibo och Foursquare har redan idag revolutionerat vårt sätt att kommunicera med familj, vänner, kollegor och

Läs mer

Administratör IT-system Kursplan

Administratör IT-system Kursplan Administratör IT-system Kursplan Administratör IT-system Kursöversikt Obligatoriska kurser Kurs Poäng Advanced Enterprise System Administration 25 CCNA 45 CCNA Security 20 Drift i virtuella miljöer 20

Läs mer

L0009B. Moment. Introduktion till geografiska databaser: G:\L0009B\Allmänt\IntroGeoDB.pdf (F)

L0009B. Moment. Introduktion till geografiska databaser: G:\L0009B\Allmänt\IntroGeoDB.pdf (F) L0009B Moment FL 1: Kursintroduktion. Kursinformation: G:\L0009B\Allmänt\KursInformationL0009B.pdf (F) Kursplan: Se https://portal.student.ltu.se/stuka/kurs.php?kurs=l0009b&lang=swe (F) Allt som markerats

Läs mer

Kursplanering Utveckling av webbapplikationer

Kursplanering Utveckling av webbapplikationer Kursplanering Utveckling av webbapplikationer Fakta Ämne Programmering Poäng 40 Yh-poäng Kurskod YSYS-WEB Klass Systemutvecklare.NET Syfte och koppling till yrkesrollen För att kunna arbeta som systemutvecklare

Läs mer

Med LinkedIn kan du attrahera affärer och kontakter genom att bli synlig och sökbar. Det kan revolutionera sättet du gör affärer!

Med LinkedIn kan du attrahera affärer och kontakter genom att bli synlig och sökbar. Det kan revolutionera sättet du gör affärer! Varför LinkedIn? I alla tider har kontakter gjorts framgångsrikt genom personliga referenser. Nu kan du få kontakter genom personliga referenser på internet genom LinkedIn, världens största professionella

Läs mer

Användarmanual Vklass lärplattform. Student

Användarmanual Vklass lärplattform. Student Användarmanual Vklass lärplattform Student Användarmanual Vklass lärplattform (Lärare) Sida 2 av 52 Innehållsförteckning Om Vklass lärplattform... 4 Videomanualer... 5 Inloggning till Vklass... 6 Vad är

Läs mer

Projektplan, Cykelgarage

Projektplan, Cykelgarage Projektplan, Cykelgarage Johan Anderholm, (dt08ja5@student.lth.se) Jon Andersen (dt08ja8@student.lth.se) Marcus Carlberg (dt08mc4@student.lth.se) Simon Ekvy (dt08se2@student.lth.se) Stefan Johansson (dt08sj7@student.lth.se)

Läs mer

Student. DisCo, Mitt konto, Min sida, Studentportal, Office 365 - e-post. IT-avdelningen

Student. DisCo, Mitt konto, Min sida, Studentportal, Office 365 - e-post. IT-avdelningen IT-introduktion Student DisCo, Mitt konto, Min sida, Studentportal, Office 365 - e-post 2015 IT-avdelningen Med den här foldern till hands hoppas vi att du som ny student ska få hjälp med att komma igång

Läs mer

Systemkrav WinServ II Edition Release 2 (R2)

Systemkrav WinServ II Edition Release 2 (R2) Systemkrav WinServ II Edition Release 2 (R2) Observera: Alla rekommendationer är aktuella vid den tid då dokumentet publicerades och visar den senaste informationen för nödvändig mjukvara. Systemkrav för

Läs mer

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande 1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Användarvillkor för Folkets Väder

Användarvillkor för Folkets Väder Användarvillkor för Folkets Väder Avtalsparter m.m. 1. Dessa användarvillkor gäller mellan Folkets Väder AB, (nedan kallad FV ) och den person (nedan kallad Användaren ) som använder FV:s internetbaserade

Läs mer

Vad betyder molnet för framtida IT-yrken

Vad betyder molnet för framtida IT-yrken Dataföreningen Vad betyder molnet för framtida IT-yrken Stockholm 2009-03-12 Denna rapport är konfidentiell och avsedd enbart för den klient till vilken den är adresserad Agenda Molnet förutspås skapa

Läs mer

Introduktion... 3 Nya funktioner i 3.1... 3

Introduktion... 3 Nya funktioner i 3.1... 3 Nyheter i 3.1 1 Introduktion... 3 Nya funktioner i 3.1... 3 Lektionsplanerare...3 it s learning mobile...5 Inloggning...5 Användargränssnitt...6 eportfolio...6 Blogg...8 Inställningar och behörigheter...9

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Studentsynpunkter? Vad menas med IT i organisationer. Moderna affärsstrategier. Beskriva organisationer ur olika perspektiv.

Studentsynpunkter? Vad menas med IT i organisationer. Moderna affärsstrategier. Beskriva organisationer ur olika perspektiv. Moderna affärsstrategier Beskriva organisationer ur olika perspektiv F2 Vad menas med IT i organisationer IT i organisation Vad är en organisation? Vad menas med perspektivet IT i organisationer? Studentsynpunkter?

Läs mer

LAJKA-GUIDE. Så kör du. Windows på din Mac. 7 Fler spel och program 7 Enklare än Bootcamp 7 Körs direkt i OSX 7 Helt gratis

LAJKA-GUIDE. Så kör du. Windows på din Mac. 7 Fler spel och program 7 Enklare än Bootcamp 7 Körs direkt i OSX 7 Helt gratis Så kör du Windows på din Mac 7 Fler spel och program 7 Enklare än Bootcamp 7 Körs direkt i OSX 7 Helt gratis. Så kör du Windows på din Mac Virtualbox gör din Mac till en pc Du behöver inte köra Bootcamp

Läs mer

vad kan det göra för mobila användare?

vad kan det göra för mobila användare? artikel Upptäck WWAN med bredband Upptäck WWAN med bredband vad kan det göra för mobila användare? Det blir allt viktigare med en snabb och smidig Internetuppkoppling för att lyckas i arbetet och vara

Läs mer

Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2013.Q3

Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2013.Q3 Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2013.Q3 För att 3L Pro skall fungera krävs att nedanstående hårdvarukrav och mjukvarukrav är uppfyllda. Viktigt är att tänka på att

Läs mer

https://mymoodle.lnu.se/course/view.php?id=11781 Projektnamn: Digital examination Safe Exam Browser

https://mymoodle.lnu.se/course/view.php?id=11781 Projektnamn: Digital examination Safe Exam Browser Slutrapport Digital examination Pilotprojekt i kursen Skogsnäringens marknader, 2TS033, VT15 som ingår i programkurs i Skogsoch träprogrammet samt Ingenjörsprogrammet i Skog och träteknik webbadress https://mymoodle.lnu.se/course/view.php?id=11781

Läs mer

Kursplaner för Administartör IT-System Innehåll

Kursplaner för Administartör IT-System Innehåll Kursplaner för Administartör IT-System Innehåll Hårdvara och operativsystem (15 Yhp)... 2 Advanced Enterprise System Administration (25 yhp)... 2 Advanced Linux Security (25 yhp)... 2 CCNA (35 yhp)...

Läs mer

Webbutveckling för minnesinstitutioner Modifierad version av presentationen, anpassad för webben.

Webbutveckling för minnesinstitutioner Modifierad version av presentationen, anpassad för webben. Webbutveckling för minnesinstitutioner Modifierad version av presentationen, anpassad för webben. Kalle Laajala Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek FA:s årsstämma 28 maj 2009 Library of Congress Makthavare.se

Läs mer

IT i Sverige 2007-01-16 10:24:15 Mottagargrupp Mottagare Ej kontaktbara Svarande Svarsfrekvens IT i Sverige 2007 24505 2058 6635 30 %

IT i Sverige 2007-01-16 10:24:15 Mottagargrupp Mottagare Ej kontaktbara Svarande Svarsfrekvens IT i Sverige 2007 24505 2058 6635 30 % IT i Sverige 2007-01-16 10:24:15 Mottagargrupp Mottagare Ej kontaktbara Svarande Svarsfrekvens IT i Sverige 2007 24505 2058 6635 30 % 1. I vilken bransch arbetar du? IT-branschen [1] 53,5% 3552 Tillverkande

Läs mer

Handbok Fjärranslutning till skrivbord. Brad Hards Urs Wolfer Översättare: Stefan Asserhäll

Handbok Fjärranslutning till skrivbord. Brad Hards Urs Wolfer Översättare: Stefan Asserhäll Handbok Fjärranslutning till skrivbord Brad Hards Urs Wolfer Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Protokollet Remote Frame Buffer 6 3 Använda Fjärranslutning till skrivbord 7 3.1 Ansluta

Läs mer

Apple Remote Desktop 3. Viktor Glemme Systemingenjör - Apple glemme.v@euro.apple.com 2006-06-07

Apple Remote Desktop 3. Viktor Glemme Systemingenjör - Apple glemme.v@euro.apple.com 2006-06-07 Apple Remote Desktop 3 Viktor Glemme Systemingenjör - Apple glemme.v@euro.apple.com 2006-06-07 Datorer Kontrollerade datorer har 40% lägre TCO! Kontrollerad Hård och mjukvara Drift Administration Slutanvändare

Läs mer

Plus500UK Limited. Sekretesspolicy

Plus500UK Limited. Sekretesspolicy Plus500UK Limited Sekretesspolicy Sekretesspolicy Sekretesspolicy hos Plus500 Vår högsta prioritet är att skydda våra kunders och våra webbplatsbesökares personliga och ekonomiska information. I följande

Läs mer

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Klassrumshantering Av: Jonas Hall. Högstadiet. Material: TI-82/83/84

Klassrumshantering Av: Jonas Hall. Högstadiet. Material: TI-82/83/84 Inledning Det som är viktigt att förstå när det gäller grafräknare, och TI s grafräknare i synnerhet, är att de inte bara är räknare, dvs beräkningsmaskiner som underlättar beräkningar, utan att de framför

Läs mer

Spara och tjäna online

Spara och tjäna online Spara och tjäna online m o n e y m i l j o n a r. s e MoneyMiljonär i siffror Startade år 2012 i Sverige 4 Över 1.250 segmenteringsmöjligheter i Sverige Över 500 annonsörer i Sverige Över 10.000 annonsörer

Läs mer

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) 135 HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2014-428 Bilden av och förtroendet

Läs mer

Steg-för-steg vägledning. Hur du använder din etwinning-plats

Steg-för-steg vägledning. Hur du använder din etwinning-plats Steg-för-steg vägledning Hur du använder din etwinning-plats Hur du uppdaterar din profil... 3 Hur du bjuder in lärare och besökare till din etwinning-plats... 5 Hur du bjuder in elever till din etwinning-plats...

Läs mer

SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL

SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL Dale Carnegie Training Whitepaper Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. Senior_Leadership_062513_wp_EMEA Varför anses en

Läs mer

LABORATION 2 DNS. Laboranter: Operativsystem 1 HT12. Martin Andersson. Utskriftsdatum: 2012-09-12

LABORATION 2 DNS. Laboranter: Operativsystem 1 HT12. Martin Andersson. Utskriftsdatum: 2012-09-12 LABORATION 2 DNS Laboranter: Kurs: Klass: Operativsystem 1 HT12 DD12 Handledare: Hans Ericson Martin Andersson Utskriftsdatum: 2012-09-12 Mål, syfte, förutsättningar Mål Laborationen skall ge insikt i

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare Verksamhetsplan 2014 Komvux gymnasial Komvux grundläggande Särvux Samhällsorientering Sfi svenska för invandrare VERKSAMHETERNA Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå De kurser som erbjuds följer gymnasiets

Läs mer

Använda Office 365 på en iphone eller en ipad

Använda Office 365 på en iphone eller en ipad Använda Office 365 på en iphone eller en ipad Snabbstartsguide Kontrollera e-post Konfigurera din iphone eller ipad så att du kan skicka och ta emot e-post från ditt Office 365-konto. Kontrollera din kalender

Läs mer

En unik lärplattform utvecklad i Sverige för svenska skolor. Inspirerad av sociala medier.

En unik lärplattform utvecklad i Sverige för svenska skolor. Inspirerad av sociala medier. En unik lärplattform utvecklad i Sverige för svenska skolor. Inspirerad av sociala medier. 08-51 90 90 00 www.vklass.com Inloggningar på kvällar och helger - bästa betyget vi kan få! Tänk dig en lärplattform

Läs mer

Koppla ihop intern och extern kommunikation med sociala medier Damra Muminovic och Johanna Snickars

Koppla ihop intern och extern kommunikation med sociala medier Damra Muminovic och Johanna Snickars Koppla ihop intern och extern kommunikation med sociala medier Damra Muminovic och Johanna Snickars Om Europeiska privat och tjänstereseförsäkringar 2 miljoner privatresenärer 1,5 miljoner tjänstereseresenärer

Läs mer

GIT L0006B. C# och Windowsbaserad applikationsutveckling. Information inför kursstart

GIT L0006B. C# och Windowsbaserad applikationsutveckling. Information inför kursstart GIT L0006B C# och Windowsbaserad applikationsutveckling Information inför kursstart Innehåll Registrering 2 Kursplan 2 Schema 2 Föreläsningar 2 Laborationer 2 Examination 2 Litteratur 3 Referenslitteratur

Läs mer

Översikt av SRS. Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein. Sør-Trøndelag University College 17.04.

Översikt av SRS. Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein. Sør-Trøndelag University College 17.04. 2012 Översikt av SRS Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein Sør-Trøndelag University College 17.04.2012 Innehåll Inledning 3 Vad är ett studentresponssystem

Läs mer

Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2015.Q1

Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2015.Q1 Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2015.Q1 För att 3L Pro skall fungera krävs att nedanstående hårdvarukrav och mjukvarukrav är uppfyllda. Viktigt är att tänka på att

Läs mer

Klassens gemensamma textskapande i en wiki.

Klassens gemensamma textskapande i en wiki. Klassens gemensamma textskapande i en wiki. nätverk Web 2.0 community kommunikation kunskapshantering wiki Zen Internet samarbete öppet innehåll social mjukvara förtroende demokrati Översatt från: http://abpc.wikispaces.com/more+wikis

Läs mer

Intro. Hermods. Länk: http://www.youtube.com/watch?v=vu_d3s XXOY

Intro. Hermods. Länk: http://www.youtube.com/watch?v=vu_d3s XXOY Intro Hermods Länk: http://www.youtube.com/watch?v=vu_d3s XXOY Olin och Ravnskov har blivit Carlberg och Olin (bokstavsordning gäller!) Nils Carlberg, Learnways Maria ao Olin, Medieinstitutet e tutet 45

Läs mer

Hur kan en distanskurs se ut i en lärplattform?

Hur kan en distanskurs se ut i en lärplattform? Hur kan en distanskurs se ut i en lärplattform? Annika Åström, Malin Seeger Linköpings universitet, 2004 En distanskurs i trafiksäkerhet I detta dokument beskrivs ett exempel på hur man kan utforma en

Läs mer

ASSA passersystem. ARX, RX och Smartair. ASSA ABLOY, the global leader in door opening solutions.

ASSA passersystem. ARX, RX och Smartair. ASSA ABLOY, the global leader in door opening solutions. ASSA passersystem ARX, RX och Smartair ASSA ABLOY, the global leader in door opening solutions. ASSA passersystem ASSA är kanske inte det första företag du tänker på när det är dags att installera passersystem?

Läs mer

Säkerhetsinstruktion för användare av UmUs it-resurser

Säkerhetsinstruktion för användare av UmUs it-resurser Sid 1 (7) Säkerhetsinstruktion för användare av UmUs it-resurser Innehållsförteckning 1 Bakgrund...2 2 Tillgång till it-resurserna...2 3 Hantering av information...4 4 Programvaror...4 5 Internet...4 6

Läs mer

Bilaga 1 Lärartips för bilaterala förhandlingar on-line

Bilaga 1 Lärartips för bilaterala förhandlingar on-line Bilaga 1 Lärartips för bilaterala förhandlingar on-line Det finns många sätt att hitta samarbetsklasser. Kanske har din klass eller skola redan en vänskapsklass eller vänort som ni kan få kontakt med.

Läs mer

Daniel Akenine, Teknikchef, Microsoft Sverige

Daniel Akenine, Teknikchef, Microsoft Sverige Daniel Akenine, Teknikchef, Microsoft Sverige Quincy Invånare: 5,300 Arbete: 52% jordbruk 18 % byggsektor 18 % offentlig sektor Språk: Spanska 57% Företaget Inköp Företaget Inköp Installering Lång

Läs mer

Program för användning och utveckling av IT vid Uppsala universitet

Program för användning och utveckling av IT vid Uppsala universitet UFV 2009/872 Program för användning och utveckling av IT vid Uppsala universitet Fastställd av konsistoriet 2009-06-12 Innehållsförteckning Inledning 3 Ett universitet för framstående forskning 3 Ett universitet

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

Bakgrund Vad säger forskningen? Att levandegöra nätet Vad tyckte studenterna. Nästa steg. Lärandemiljön. spelar den någon roll?

Bakgrund Vad säger forskningen? Att levandegöra nätet Vad tyckte studenterna. Nästa steg. Lärandemiljön. spelar den någon roll? Lärandemiljön spelar den någon roll? Kursen Utvecklingsarbete Syfte Mål Bakgrunden Kursen Utvecklingsarbete Syfte Mål Kursen Sociologi helt på nätet, nivå A-D Inga möten på campus Textbaserad, ingen variation

Läs mer

Elever som lämnar skolan i förtid. lärdomar från forskningen för beslutsfattare

Elever som lämnar skolan i förtid. lärdomar från forskningen för beslutsfattare Elever som lämnar skolan i förtid lärdomar från forskningen för beslutsfattare Forskning om studieavbrott 2014:5 Svensk titel: Elever som lämnar skolan i förtid lärdomar från forskningen för beslutsfattare

Läs mer

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision.

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. 1 (7) BESLUT 2013-08-29 SU FV-2.3.8-2436-13 Personalchefen Lönekriterier för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. Stockholms universitet Telefon: 08-16 20 00 Universitetsvägen 10 A

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer