Att leva i långvarig hemlöshet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att leva i långvarig hemlöshet"

Transkript

1 Att leva i långvarig hemlöshet Fattiga familjer Berättelser om vägen till från hemlöshet Anders Arnsvik Lisbeth Eriksson Anders Arnsvik Forskningsrapport 2012:3

2 Anders Arnsvik Lisbeth Eriksson Fattiga familjer Forskningsrapport 2012:3 FoU-Nordväst är en forsknings- utvecklingsenhet för socialtjänstens individ- familjeomsorg samt omsorg för personer med psykiska funktionsnedsättningar. FoU-Nordväst ägs åtta kommuner i nordvästra Stockholms län: Ekerö, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Solna stad, Sundbybergs stad, Upplands-Bro Upplands Väsby. För ytterligare information: Alla rättigheter förbehållna FoU-Nordväst samt författarna Grafiskform (omslag): FoU-Nordväst Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB 2013 ISBN: ISSN:

3 4

4 Innehållsförteckning 1 Inledning 7 Syfte frågeställning Definition fattigdom 2 Metod 9 Datainsamling De intervjuade familjerna Analys Ett interaktivt förhållningssätt 3 Fattigdom i en historisk kontextuell belysning Den sociala frågan Samhällets reaktion Välfärdssamhällets framväxt Ett förändrat samhälle Fattigdomens orsaker på 2000-talet 4 Barnfattigdom i siffror Barnfattigdom i internationell forskning Barnfattigdom i nordisk forskning Skillnader i barns erfarenheter 28 8 Barns strategier för coping 30 9 Barnfattigdom i Sollentuna ett empiriskt exempel 31 Barnens hälsosituation Utbildning Fritidsaktiviter Ekonomi Familj sociala relationer 10 Diskussion 37 Välfärdssamhälldet då nu De fattiga barnen i Sollentuna Ensamhet Skola En marginaliserad position Referenser 46 5

5 6

6 1 Inledning Hösten 2011 kom en förfrågan till FoU-Nordväst från Järfällas försörjningsstödsenhet ville veta mer om kunskapsläget kring fattigdom med fokus på barnens situation i Sverige. FoU-Nordväst åtog sig uppdraget sikten var att vi skulle sätta oss in i frågan erbjuda ett seminarium kring temat till samtliga nordvästkommuner. Parallellt med detta ville Sollentuna försörjningsstödsenhet (februari 2012) ha FoU:s hjälp att analysera ett insamlat intervjumaterial. Bakgrunden var att Försörjningsstödsenhetens personal under perioden januari 2011 till februari 2012, intervjuat ett 50-tal barnfamiljer under lång tid uppburit försörjningsstöd eller introduktionsersättning. Fokus i intervjuerna var barnens situation. Vi åtog oss detta uppdrag den här rapporten är resultatet dessa analyser den forskningsgenomgång vi gjort. Rädda Barnen samt forskningen inom socialt arbete har under de senaste 10 åren uppmärksammat fattigdomen de ökande ekonomiska klyftorna i det svenska samhället. Alltmer forskningen inom området har kommit att intressera sig för vad det innebär att vara fattig beroende försörjningsstöd. Inte minst barnens situation har kommit att fokuseras. Försörjningsstödet är samhällets yttersta skyddsnät för människor olika anledningar inte klarar sin försörjning försörjningsstödet bygger på att behovet ekonomiskt stöd från samhället skall vara tillfälligt värja ett akut försörjningsproblem. Åtminstone var det sikten med försörjningsstödet när det infördes (Puide, 2000) efter det då i stor utsträckning fanns arbete till alla. Vad noterats under de senaste 10 åren är att arbetstillfällena minskat gruppen blivit långvarigt beroende försörjningsstöd för sin försörjning har ökat (Socialstyrelsen, 2012). Med långvarigt beroende försörjningsstöd i det här sammanhanget ses 10 månader eller längre. Ett tillfälligt stöd har för många människor idag blivit en permanent försörjningskälla. Fattigdomsfrågan har även i allt större utsträckning under den senaste tiden lyfts fram i media. Under våren maren 2012 har exempelvis floran artiklar reportage skildrar fattigdom utsatthet ur olika perspektiv varit rikhaltig. Tidningarnas debatt- kultursidor har diskuterat fattigdomsfrågan utanförskapet utifrån olika utgångspunkter. En central fråga har varit hur fattigdomen ska definieras i vårt välfärdssamhälle. Vilka är referenspunkterna i vår tid? Sverige är inte ett fattigt land kan man då hävda att det finns fattigdom i det svenska samhället? 7

7 1.1 Syfte frågeställningar Syftet med denna studie är att på olika sätt belysa företeelsen fattiga familjer eller barnfattigdom. De frågor varit ledande för oss i detta arbete är: - Hur kan fenomenet barnfattigdom/fattiga familjer förstås i ett historiskt perspektiv? - Vad säger svensk internationell forskning om fattiga familjer utifrån barnens perspektiv? - Hur uppfattar barn familjer med långvarigt försörjningsstöd sin situation? 1.2 Definition fattigdom Det finns flera sätt att definiera fattigdom. Definitionerna bygger på samhällets normer samt hur vi ser på värderar ekonomiska förhållanden. Inom EU används i huvudsak ett relativt fattigdomsbegrepp innebär att fattigdomsgränsen går vid högst 50 eller 60 procent landets medianinkomst. Fattigdom kan också definieras med absoluta ekonomiska mått, det vill säga inkomster understiger en viss gräns. Gränsen kan sättas på olika sätt beroende på land sammanhang. Världsbankens definition fattigdom i utvecklingsländer (en inkomst på mindre än två dollar per dag) Socialstyrelsens riksnorm för socialbidrag är två exempel. Under senare år har andra dimensioner fattigdom diskuterats allt mer, till exempel socialt utanförskap, att ha begränsade handlingsmöjligheter en sårbar utsatt position i samhället. Även om många kan enas om att sådana faktorer starkt påverkar vem är fattig, är det dock svårt att använda dem praktiskt för att mäta fattigdom. I vissa intervjuundersökningar används självskattade begrepp att sakna kontantmarginal att ha svårt att få ekonomin att gå ihop för att fånga in ekonomisk utsatthet (Salonen, 2010). I Sverige har ett s.k. fattigdomsindex ibland använts ( exempelvis Rädda Barnen). Fattigdomsindexet är ett mått på alla de barn antingen lever i familjer uppbär försörjningsstöd eller har en låg inkomststandard. Familjens inkomst divideras med en norm för levnadskostnader vilka inkluderar baskonsumtion, fackföreningsgifter samt barnomsorgskostnader. 2 Metod 8

8 barnomsorgskostnader. 2 Metod 2.1 Datainsamling Denna 2.1 Datainsamling rapport är uppdelad i flera delar. Den första delen utgörs en historisk tillbakablick på fattigdomsproblematiken i Sverige, den andra delen är en genomgång befintlig Denna rapport är uppdelad i flera delar. Den första delen utgörs en historisk tillbakablick forskning inom området den tredje delen är en empirisk studie utförd i Sollentuna på fattigdomsproblematiken i Sverige, den andra delen är en genomgång befintlig kommun. I de två första delarna har data samlats in genom studier dokument, annan forskning inom området den tredje delen är en empirisk studie utförd i Sollentuna litteratur forskningsrapporter. När det gäller forskningsgenomgången har vi bl.a. tagit del kommun. I de två första delarna har data samlats in genom studier dokument, annan ett antal forskningsöversikter inom området. Vi gör inte anspråk på att denna genomgång litteratur forskningsrapporter. När det gäller forskningsgenomgången har vi bl.a. tagit del är heltäckande utan urval har gjorts. När det gäller internationell forskning har vi framförallt ett antal forskningsöversikter inom området. Vi gör inte anspråk på att denna genomgång använt oss en sammanställning täcker den brittiska forskningen de senaste tio åren är heltäckande utan urval har gjorts. När det gäller internationell forskning har vi framförallt rörande barns upplevelser att leva i fattiga familjer (Ridge, 2011). När det gäller den nordiska använt oss en sammanställning täcker den brittiska forskningen de senaste tio åren forskningen har vi till största delen använt oss den genomgång Harju (2008) gjort i sin rörande barns upplevelser att leva i fattiga familjer (Ridge, 2011). När det gäller den nordiska handling. Vi menar att dessa översikter ger en bra samlad bild över den forskning forskningen har vi till största delen använt oss den genomgång Harju (2008) gjort i sin finns på området. handling. Vi menar att dessa översikter ger en bra samlad bild över den forskning finns på området. När det gäller den empiriska studien så är den ett resultat ett samarbete mellan socialkontoret i Sollentuna FoU-Nordväst. Socialsekreterare anställda på socialkontoret När det gäller den empiriska studien så är den ett resultat ett samarbete mellan har gjort intervjuer med sina egna klienter. Urvalet bestod de familjer uppburit socialkontoret i Sollentuna FoU-Nordväst. Socialsekreterare anställda på socialkontoret försörjningsstöd eller introduktionsersättning i minst 10 månader. Familjerna erbjöds ett har gjort intervjuer med sina egna klienter. Urvalet bestod de familjer uppburit hembesök intervjuerna gjordes således i familjernas egna hem. En uttalad önskan från försörjningsstöd eller introduktionsersättning i minst 10 månader. Familjerna erbjöds ett socialsekreterarnas sida var att få tala både med barnen med föräldrarna. Intervjuerna hembesök intervjuerna gjordes således i familjernas egna hem. En uttalad önskan från eller samtalen skrevs sedan ner socialsekreteraren i form journalanteckningar. socialsekreterarnas sida var att få tala både med barnen med föräldrarna. Intervjuerna eller samtalen skrevs sedan ner socialsekreteraren i form journalanteckningar. Under samtalet användes en intervjuguide innehållande fyra teman. Dessa hade valts utifrån det upplägg finns inom BBiC 1 var resultatet diskussioner inom arbetsgruppen på Under samtalet användes en intervjuguide innehållande fyra teman. Dessa hade valts utifrån försörjningsstöd. Temana var; hälsa, utbildning, familj sociala relationer samt ekonomi. det upplägg finns inom BBiC 1 var resultatet diskussioner inom arbetsgruppen på Generellt kan man säga att det i en del materialet framskymtar ett tydligt familjeperspektiv försörjningsstöd. Temana var; hälsa, utbildning, familj sociala relationer samt ekonomi. eller ett föräldraperspektiv. I vissa fall försvinner barnperspektivet. En hel del Generellt kan man säga att det i en del materialet framskymtar ett tydligt familjeperspektiv anteckningarna handlar om hur föräldrarna klarar att hantera situationen, vilket naturligtvis eller ett föräldraperspektiv. I vissa fall försvinner barnperspektivet. En hel del påverkar barnens situation. Det säger dock inget om hur barnen uppfattar den. Vissa barn är anteckningarna handlar om hur föräldrarna klarar att hantera situationen, vilket naturligtvis små påverkar barnens på det sättet situation. inte Det möjliga säger att dock tala inget med om om hur dessa barnen saker. uppfattar Rapporten den. kommer Vissa barn därför är utifrån små detta på det att sättet i mångt inte möjliga mycket att tala bli med en redogörelse om dessa saker. analys Rapporten över kommer hur föräldrarna därför hanterar utifrån detta situationen att i mångt i förhållande mycket till barnen bli en redogörelse deras behov, således analys vad över man hur skulle föräldrarna kunna kalla hanterar ett barnperspektiv situationen i förhållande men inte barnens till barnen perspektiv deras (Halldén, behov, 2003) således vad man skulle kunna kalla ett barnperspektiv men inte barnens perspektiv (Halldén, 2003) 1 BBiC står för Barnens Behov i Centrum. 1 BBiC står för Barnens Behov i Centrum. 9

9 2.2 De intervjuade familjerna 2.2 De intervjuade familjerna Det insamlade materialet omfattar 51 intervjuer socialsekreterare haft med barnfamiljer Det insamlade materialet omfattar 51 intervjuer socialsekreterare haft med barnfamiljer erhållit försörjningsstöd eller introduktionsersättning under minst 10 månader. I erhållit försörjningsstöd eller introduktionsersättning under minst 10 månader. I familjerna finns sammanlagt 88 barn fördelar sig på ålder enligt följande: familjerna finns sammanlagt 88 barn fördelar sig på ålder enligt följande: Tabell 1. Barnens åldrar. Tabell 1. Barnens åldrar. Ålder Antal Ålder 0-3 år Antal år år år år år år Okänd år ålder 17 3 Okänd Totalt ålder 88 3 Totalt 88 Av 88 barn deltog 64 vid de samtal socialsekreterarna hade med familjerna. Fem de Av 88 barn deltog 64 vid de samtal socialsekreterarna hade med familjerna. Fem de 51 familjerna har föräldrar med svenskklingande namn (9 %). Av journalanteckningarna 51 familjerna har föräldrar med svenskklingande namn (9 %). Av journalanteckningarna framgår inte om familjemedlemmarna har utländsk bakgrund eller ej. Inte heller ställdes den framgår inte om familjemedlemmarna har utländsk bakgrund eller ej. Inte heller ställdes den frågan vid intervjutillfället. Enligt befintlig statistik från 2010 (Socialstyrelsen, 2010) vet vi frågan vid intervjutillfället. Enligt befintlig statistik från 2010 (Socialstyrelsen, 2010) vet vi dock att utrikesfödda hushåll uppbär försörjningsstöd utgör 35 % alla hushåll. Adderar dock att utrikesfödda hushåll uppbär försörjningsstöd utgör 35 % alla hushåll. Adderar man flyktingar till detta blir summan totalt 48 %. Av de 51 samtal genomförts härrör 36 man flyktingar till detta blir summan totalt 48 %. Av de 51 samtal genomförts härrör 36 från delningen för försörjningsstöd 15 från Introduktionsmottagningen. Det råder olika från delningen för försörjningsstöd 15 från Introduktionsmottagningen. Det råder olika förutsättningar för dem uppbär försörjningsstöd för dem erhåller förutsättningar för dem uppbär försörjningsstöd för dem erhåller introduktionsersättning. Introduktionsersättning beviljas under högst två år. Syftet är att introduktionsersättning. Introduktionsersättning beviljas under högst två år. Syftet är att underlätta för personen att komma ut i arbetslivet, bli självförsörjande bli delaktig i det underlätta för personen att komma ut i arbetslivet, bli självförsörjande bli delaktig i det svenska samhället, enligt Sollentuna kommuns hemsida. Förutsättningen för att beviljas svenska samhället, enligt Sollentuna kommuns hemsida. Förutsättningen för att beviljas introduktionsersättning är att man följer en uppgjord introduktionsplan. I den mån det är introduktionsersättning är att man följer en uppgjord introduktionsplan. I den mån det är meningsfullt kommer vi i redovisningen att skilja på de familjer fått meningsfullt kommer vi i redovisningen att skilja på de familjer fått introduktionsersättning de fått ekonomiskt bistånd. introduktionsersättning de fått ekonomiskt bistånd. Materialet representerar ingen totalundersökning. Det finns ett bortfall på cirka 44 familjer Materialet representerar ingen totalundersökning. Det finns ett bortfall på cirka 44 familjer från enheten för försörjningsstöd. Bortfallet kan delas i tre kategorier. En tredjedel beror på att från enheten för försörjningsstöd. Bortfallet kan delas i tre kategorier. En tredjedel beror på att en handläggare inte haft samtal med sina familjer, en tredjedel beror på att familjerna olika en handläggare inte haft samtal med sina familjer, en tredjedel beror på att familjerna olika anledningar sagt nej till samtal den sista tredjedelen beror på att familjerna haft kontakt anledningar sagt nej till samtal den sista tredjedelen beror på att familjerna haft kontakt med Barn- ungdomsdelningen att man då valt att inte erbjuda dessa familjer detta med Barn- ungdomsdelningen att man då valt att inte erbjuda dessa familjer detta samtal. samtal. 10

10 2.3 Analys När socialsekreterarna genomfört intervjuerna med familjerna skrev de ner samtalen på ett journalblad. Detta material överlämnades sedan till oss på FoU-Nordväst. Efter genomläsning texterna kategoriserade vi intervjuerna i fem kategorier. Dessa överensstämde med den frågeguide, eller de teman, man haft vid intervjuerna dvs. barnens hälsosituation, utbildning, familj sociala relationer samt ekonomi, men kompletterades med ytterligare en, nämligen fritidsaktiviteter. En svårighet framkom vid analysen var att det var svårt att utläsa journalanteckningarna vem sagt vad. Ibland framgick det att det var barnet, ibland att det var en förälder men så var inte alltid fallet. Under varje kategori har en kvantifiering svaren delvis gjorts. Det har också gjorts en uppdelning mellan familjer med försörjningsstöd familjer med introduktionsersättning, där det varit motiverat. Resultatet intervjuerna har sedan relaterats till tidigare forskning. 2.4 Ett interaktivt förhållningssätt Denna studie var inte planerad inom ramen för FoU-Nordvästs verksamhet utan var påpekats tidigare ett initiativ från politiker tjänstemän på socialkontoret. Så småningom kom den att utvecklas till ett gemensamt arbete ansvar. På detta sätt skulle man kunna resonera kring studien i termer en interaktiv ansats (Svensson et al. 2002). Detta innebär att kunskap utvecklas med utgångspunkt både i praktikens kunskapsbehov i aktuella mer teoretiska kunskapsfrågor. Här fanns således ett intresse för ny kunskap både från ett teoretiskt perspektiv från ett mer praktiskt. Den kunskap utvecklats menar vi har hög praktisk användbarhet (Svensson & Aagaard Nielsen, 2006). Det är nyttan användbarheten utgjort fokus snarare än en teoretisk förståelse. Ur ett praktikerperspektiv kan man säga att det handlar om att gå från att vara en konsument olika forskningsrapporter till att bli en producent kunskap, något helt ligger i linje med en evidensbaserad praktik (EBP). Ett syfte mer generellt med den gemensamma kunskapsbildningen i en interaktiv ansats är att skapa en reflekterande gemenskap där forskare praktiker, i detta fall socialarbetare, tillsammans undersöker problematiska eller på andra sätt intressanta situationer. En förutsättning för detta arbetssätt är att forskare praktiker ses jämbördiga parter men med olika utgångspunkter, förutsättningar, kunskaper roller. Så skulle man kunna beskriva situationen i arbetet med barnkonsekvensanalysen. Socialarbetarna har utifrån den erfarenhet de har att arbeta med fattiga familjer konstruerat en intervjuguide med den utgångpunkt samlat in data genom intervjuer med sina egna brukare. Vi forskare har sedan kategoriserat analyserat dessa data utifrån den kunskap kring vetenskapliga metoder kring aktuell 11

11 forskning finns inom FoU-enheten. Man kan uttrycka det att socialarbetarna har en kunskap inifrån men kan i vissa situationer bli hemmablinda vilket försvårar en kritisk insikt ett nytänkande. Forskarna kan då bidra med att ge en fördjupad förståelse förutsättningarna. Vi forskare har också kunskap om relevanta vetenskapliga metoder. Genom att utbyta erfarenheter kunskap sker ett gemensamt lärande reflektioner görs innebär att olika alternativ kan bli synliga att beslut kring ett utvecklingsarbetes innehåll metoder kan bygga på ett bättre underlag. I denna studie har vi efter att vi gjort analysen intervjuerna haft diskussion med de inblandade socialarbetarna men också med politiker i kommunen. Nu finns planer på att arbeta vidare med problematiken dessa planer innebär ett fortsatt samarbete mellan FoU-Nordväst kommunen. På detta sätt menar vi stärks ytterligare socialarbetarnas roll producenter meningsfull kunskap. Som forskare i en studie med detta upplägg finns dock naturligtvis ett antal utmaningar. En dessa är att enbart utifrån en text göra analyser. Möjligheten att få en tydligare bild människorna deras upplevelser hade ökat om vi själva gjort intervjuerna. Kanske hade tolkningarna blivit annorlunda om vi också hade mött dessa familjer. Men i denna situation blir interaktionen med de är praktiskt verksamma desto viktigare. Det uppstår ett ömsesidigt beroende i processen att skapa ny kunskap. Vi forskare är beroende de praktiskt verksamma de är beroende oss. Det blir också ett utnyttjande i positiv bemärkelse, allas kunskaper erfarenheter. 12

12 3 Fattigdom i en historisk kontextuell belysning Den fattigdom förekommer idag är inte jämförbar med de förhållanden rådde i Sverige för 100 år sedan. För att förstå fenomenet fattigdom vad ledde fram till framväxten välfärdssamhället är det viktigt att sätta in fattigdomen de samhälleliga insatserna mot densamma i ett historiskt sammanhang. I det följande beskrivs skeenden vilka sammantaget bidrog till att Sverige lyfte sig från fattigdom armod till ett välfärdssamhälle, hur utvecklingen sedan fortgått. 3.1 Den sociala frågan Den sociala frågan med dess innebörder fattigdom, arbetslöshet, hemlöshet, usla bostäder, alkoholmissbruk med mera hade under 1800-talet ännu inte hamnat på den politiska dagordningen. Det sociala arbete förekom var oftast punktvis sporadiskt exempelvis fattigvårdsarbete, räddningsarbete, barnårdsarbete, omsorg, reglering tiggeri, bekämpning lösdriveri osv. (Swärd & Egerö, 2006). En inte ringa del insatserna sköttes kyrkan alternativt ideella organisationer. Gemensamt för insatserna var att de inte var generella enhetliga utan att det främst handlade om punktinsatser mot särskilda grupper. Vid 1900-talets början var Norden den fattigaste enklen i Europa Sverige kunde liknas vid ett enda stort fattighus. Sverige var fortfarande i huvudsak ett jordbrukssamhälle (Swärd & Egerö, 2006). Men industrialiseringen under 1800-talet dominerat i Europa hade under århundradet successivt påverkat det svenska samhället. Ett tydligt uttryck för det var att människor hade börjat lämna landsbygden i hopp om att finna arbete i de större städerna (Fridholm, 2005). Sverige var överbefolkat jordbruket var den största näringen klarade inte att producera mat i den utsträckning behövdes (Carlsson & Rosen, 1961). Till bilden hör även att Sverige bestod en åldrande befolkning samt att män kvinnor i produktiv ålder emigrerade till landet i väster, Nordamerika, i hopp om en bättre framtid. Cirka en miljon människor emigrerade under åren (Bonniers lexikon, 1994). Annat betydelse påverkade fattigdomens utbredning under senare delen 1800-talet var att Sverige 1867 drabbades svår torka vilket ledde till missväxt (Häger m. fl., 1978). 13

13 3.2 Samhällets reaktion 3.2 Samhällets reaktion Under 1800-talets senare del växte det fram olika rörelser i samhället syftade till att uppmärksamma Under 1800-talets sociala senare del frågor växte samt det fram lyfta olika fram rörelser behovet i samhället en enhetlig syftade socialpolitik. till att Exempelvis uppmärksamma bildades sociala Nykterhetsrörelsen frågor samt under lyfta fram senare behovet delen 1800-talet en enhetlig socialpolitik. reaktion mot det Exempelvis utbredda bildades supandet Nykterhetsrörelsen började få alltmer under hälässiga senare delen 1800-talet samhälleliga konsekvenser reaktion mot (www.iogt.se). det utbredda supandet Likaså bildades började 1903 få Centralförbundet alltmer hälässiga för Socialt Arbete samhälleliga (CSA) konsekvenser vars syfte var att (www.iogt.se). uppmärksamma Likaså bildades sprida 1903 kunskap Centralförbundet om den tidens för Socialt sociala Arbete frågor (CSA) (Förhammar, vars syfte 2000, var Qvarsell, att uppmärksamma 2003, Wisselgren, sprida 2000). kunskap om den tidens sociala frågor (Förhammar, 2000, Qvarsell, 2003, Wisselgren, 2000) inbjöd CSA till Kongressen för fattigvård folkförsäkring. Fattigvårdskongressen förde 1905 inbjöd fattigdomen CSA till Kongressen dess bekämpande för fattigvård upp på 1900-talets folkförsäkring. dagordning, Fattigvårdskongressen samtidigt kongressdelegaterna, förde fattigdomen drygt dess 1000 bekämpande personer från upp olika på 1900-talets delar Sverige dagordning, redogjorde samtidigt för hur de sociala kongressdelegaterna, problemen kunde drygt gestalta 1000 sig personer (Swärd från & Egerö, olika delar 2006). Kongressen Sverige redogjorde är väl protokollerad för hur de sociala är problemen idag en kunde rik kunskapskälla gestalta sig (Swärd & Egerö, bidrar 2006). till förståelsen Kongressen är väl framväxten protokollerad välfärdssamhället. är idag en rik kunskapskälla bidrar till förståelsen framväxten välfärdssamhället. Ett väsentligt skäl till det ökande intresset för en mer samlad socialpolitik var att agrarsamhällets Ett väsentligt skäl åtgärder till det för att ökande lindra intresset fattigdom för inte en var mer anpassat samlad till socialpolitik industrisamhället. var att Industrisamhället agrarsamhällets åtgärder krävde andra för att åtgärder lindra fattigdom (Swärd & inte Egerö, var 2006). anpassat Forskare till industrisamhället. brukar tala om olika Industrisamhället konstituerande krävde dimensioner, andra åtgärder det vill (Swärd säga förhållanden & Egerö, 2006). Forskare haft betydelse brukar för tala om talets olika konstituerande det tidiga dimensioner, 1900-talets åtgärdspolitik det vill säga förhållanden g en ny haft innebörd betydelse åt för nya förutsättningar talets det tidiga för den 1900-talets moderna socialpolitiken åtgärdspolitik det sociala g en arbetet. ny innebörd (Swärd åt & Egerö, nya 2006). förutsättningar En konstituerande för den moderna dimension socialpolitiken brukar det nämnas sociala är arbetet. framväxten (Swärd & de Egerö, nya vetenskaperna 2006). En konstituerande exempelvis dimension psykologi, pedagogik, brukar nämnas medicin/hygien är framväxten med de rötter nya i upplysningstiden vetenskaperna höll på exempelvis att skapa psykologi, en ny syn på pedagogik, människan. medicin/hygien Individen var möjlig med att förändra rötter i på upplysningstiden ett annat sätt än höll tidigare. på att skapa En annan en ny dimension syn på människan. är något Individen forskarna var kallar möjlig framväxten att förändra på ett det annat sociala. sätt än Det tidigare. sociala En är en annan konstruktion dimension är något ett sätt att forskarna tänka i de kallar industrialiserade framväxten västländerna det sociala. (Swärd Det & sociala Egerö, är 2006). en konstruktion ett sätt att tänka i de industrialiserade västländerna (Swärd & Egerö, 2006). 3.3 Välfärdssamhällets framväxt 3.3 Välfärdssamhällets framväxt Kongressen lade grunden till att den sociala frågan hamnade på den politiska dagordningen. Ljuset Kongressen riktades lade mot grunden samhällets till att baksidor, den sociala eller frågan kalla hamnade det samhällets på den oförmåga politiska att dagordningen. ta hand om människor, Ljuset riktades mot lyfte samhällets fram behovet baksidor, breda eller satsningar kalla det i stället samhällets för sporadiska oförmåga att punktvisa. ta hand om I början människor, 1910-talet lyfte började fram behovet Sverige ta breda de första satsningar stegen i stället mot välfärdssamhället. för sporadiska Införandet punktvisa. I början 1910-talet började Sverige ta de första stegen mot välfärdssamhället. Införandet 14

14 folkpensionen, 1913 (Edebalk, 2011), var obligatorisk omfattade hela folket, var ett folkpensionen, (Edebalk, (Edebalk, 2011), 2011), var var obligatorisk obligatorisk omfattade omfattade hela hela folket, folket, var var ett ett tydligt folkpensionen, uttryck för 1913 detta. (Edebalk, Likaså 2011), bildades Socialstyrelsen var obligatorisk under 1910-talet. omfattade Socialstyrelsen hela folket, var fick ett tydligt tydligt folkpensionen, uttryck uttryck för för 1913 detta. detta. (Edebalk, Likaså Likaså 2011), bildades bildades Socialstyrelsen var obligatorisk under under 1910-talet talet. omfattade Socialstyrelsen hela folket, var fick fick uppdraget tydligt uttryck att samordna för detta. arbetet Likaså (Swärd bildades Socialstyrelsen Egerö, 2006, Wisselgren, under 1910-talet. 2000). Socialstyrelsen fick ett uppdraget uppdraget tydligt uttryck att att samordna samordna för detta. arbetet arbetet Likaså (Swärd (Swärd bildades Socialstyrelsen Egerö, Egerö, 2006, 2006, Wisselgren, Wisselgren, under 1910-talet. 2000). 2000). uppdraget att samordna arbetet (Swärd & Egerö, 2006, Wisselgren, 2000). Socialstyrelsen fick uppdraget att samordna arbetet (Swärd & Egerö, 2006, Wisselgren, 2000). Det gjorde arbetet med välfärdsbygget möjligt var att det fanns bred politisk enighet. Den Det Det gjorde gjorde arbetet arbetet med med välfärdsbygget möjligt möjligt var var att att det det fanns fanns bred bred politisk politisk enighet. enighet. Den Den framväxande Det gjorde arbetarrörelsen arbetet med välfärdsbygget liberaler möjligt var viktiga var att det aktörer fanns bred stödde politisk utvecklingen. enighet. Den framväxande Det gjorde arbetarrörelsen arbetet med välfärdsbygget liberaler liberaler möjligt var var viktiga viktiga var att det aktörer aktörer fanns bred stödde stödde politisk utvecklingen. Sverige framväxande började arbetarrörelsen successivt arbetet liberaler med att var övergå viktiga från aktörer ett jordbrukssamhälle stödde utvecklingen. enighet. Den till ett Sverige Sverige framväxande började började arbetarrörelsen successivt successivt arbetet arbetet liberaler med med att att var övergå övergå viktiga från från aktörer ett ett jordbrukssamhälle stödde utvecklingen. till till ett ett industrisamhälle Sverige började successivt för att detta arbetet skulle med bli att möjligt övergå behövde från Sverige ett jordbrukssamhälle skötsamma till nyktra ett industrisamhälle Sverige började successivt för för att att detta detta arbetet skulle skulle med bli bli att möjligt möjligt övergå behövde behövde från Sverige Sverige ett jordbrukssamhälle skötsamma skötsamma till nyktra nyktra arbetare industrisamhälle (Magnusson, för 1991, att Sundin detta skulle m. Fl., bli 2005). möjligt behövde Sverige skötsamma nyktra ett arbetare arbetare industrisamhälle (Magnusson, för 1991, 1991, att Sundin Sundin detta skulle m. m. Fl., Fl., bli 2005). 2005). arbetare (Magnusson, 1991, Sundin m. Fl., 2005). möjligt behövde Sverige skötsamma nyktra arbetare (Magnusson, 1991, Sundin m. Fl., 2005). Välfärdsbygget tog rejäl fart efter Sverige hade stått utanför världskriget dess Välfärdsbygget tog tog rejäl rejäl fart fart efter efter Sverige Sverige hade hade stått stått utanför utanför världskriget världskriget dess dess industri Välfärdsbygget var intakt tog vilket rejäl fart underlättade efter utvecklingen. Sverige hade stått sammanhanget utanför världskriget kan nämnas dess att industri industri Välfärdsbygget var var intakt intakt tog vilket vilket rejäl fart underlättade underlättade efter utvecklingen. Sverige hade stått sammanhanget utanför världskriget kan kan nämnas nämnas dess att att socialdemokraterna industri var intakt vilket kom underlättade till makten utvecklingen. under 1930-talet I hade sammanhanget träffat en överenskommelse kan nämnas att socialdemokraterna industri var intakt vilket kom kom underlättade till till makten makten utvecklingen. under under 1930-talet 1930-talet I hade hade sammanhanget träffat träffat en en överenskommelse kan nämnas att med socialdemokraterna näringslivet kom gick till ut makten på under att industrins 1930-talet hade överskottsvinster träffat en överenskommelse placerades med med socialdemokraterna näringslivet näringslivet kom gick gick till ut ut makten på på under att att industrins industrins 1930-talet hade överskottsvinster träffat en överenskommelse placerades placerades investeringsfonder med näringslivet med syftet gick att ut det skulle på att användas industrins till att överskottsvinster bygga upp samhället placerades (Nilsson, i investeringsfonder med näringslivet med med syftet syftet gick att att ut det det skulle skulle på att användas användas industrins till till att att överskottsvinster bygga bygga upp upp samhället samhället placerades (Nilsson, (Nilsson, i 2011). investeringsfonder med syftet att det skulle användas till att bygga upp samhället (Nilsson, 2011). 2011). investeringsfonder 2011). med syftet att det skulle användas till att bygga upp samhället (Nilsson, 2011). Namnet på det samhälle skulle byggas upp kom att benämnas Folkhemmet (Dahlqvist Namnet Namnet på på det det samhälle samhälle skulle skulle byggas byggas upp upp kom kom att att benämnas benämnas Folkhemmet Folkhemmet (Dahlqvist (Dahlqvist 2002, Namnet på det samhälle skulle byggas Ambitionen upp kom var att att benämnas samhället Folkhemmet skulle ta ansvar (Dahlqvist för 2002, 2002, Namnet på det samhälle skulle byggas Ambitionen Ambitionen upp kom var var att att att benämnas samhället samhället Folkhemmet skulle skulle ta ta ansvar ansvar (Dahlqvist för för människors 2002, väl ve. De värden Ambitionen ligger till var grund att för samhället en sådan skulle syn ta på ansvar rättvisa för är människors människors 2002, väl väl ve. ve. De De värden värden ligger till grund för en sådan syn på rättvisa är Ambitionen ligger till var grund att för samhället en sådan skulle syn ta på ansvar rättvisa för är föreställningen människors väl om om att ve. att alla De alla människor värden människor har ligger har vissa till vissa grundläggande för en sociala sådan sociala rättigheter. syn på rättvisa rättigheter. Sverige är föreställningen Sverige människors väl om att ve. alla De människor värden har ligger vissa till grundläggande för en sociala sådan rättigheter. syn på rättvisa Sverige är lik föreställningen lik andra andra västländer om att alla västländer inspirerades människor inspirerades har både vissa både liberala grundläggande liberala socialistiska sociala socialistiska ideal rättigheter. ideal utvecklades Sverige lik utvecklades föreställningen andra västländer om att alla inspirerades människor har både vissa liberala grundläggande socialistiska sociala ideal rättigheter. utvecklades Sverige lik brittiska andra brittiska reformatörer västländer reformatörer inspirerades T. T. Marshall både Marshall liberala Aurin Aurin Beveridge socialistiska Beveridge efter efter andra ideal andra världskriget utvecklades världskriget slut. slut. lik brittiska andra reformatörer västländer inspirerades T. Marshall både liberala Aurin Beveridge socialistiska efter andra ideal världskriget utvecklades slut. Detta brittiska Detta var var visioner reformatörer visioner om om sociala T. H sociala rättigheter Marshall rättigheter Aurin kom Beveridge kom att att lägga efter lägga grunden andra grunden för världskriget för den den moderna slut. Detta moderna brittiska var visioner reformatörer om sociala T. H rättigheter Marshall Aurin kom Beveridge att lägga efter grunden andra för världskriget den moderna slut. välfärdsstaten Detta var visioner (Blomqvist sociala (Blomqvist Rothstein, rättigheter Rothstein, 2000). kom att lägga grunden för den moderna välfärdsstaten 2000). Detta var visioner (Blomqvist sociala Rothstein, rättigheter 2000). välfärdsstaten (Blomqvist & Rothstein, 2000). kom att lägga grunden för den moderna välfärdsstaten (Blomqvist & Rothstein, 2000). den den tidsanda tidsanda rådde rådde fanns fanns inga inga gränser gränser för för vilka vilka brister brister samhället samhället skulle skulle ta ta sig sig för för att den tidsanda rådde fanns inga gränser för vilka brister samhället skulle ta sig för att att åtgärda. I den tidsanda åtgärda. Denna Denna utveckling rådde fanns utveckling hade inga hade brett gränser brett politiskt för politiskt stöd vilka stöd decennierna brister decennierna efter samhället efter krigsslutet. skulle krigsslutet. Fattigdomen ta sig för åtgärda. Fattigdomen I den tidsanda Denna utveckling rådde fanns hade inga brett gränser politiskt för stöd vilka decennierna brister efter samhället krigsslutet. skulle Fattigdomen ta sig för minskade åtgärda. Denna minskade utveckling försvann hade försvann från brett från den politiskt den politiska stöd decennierna politiska agendan. efter agendan. Olika krigsslutet. Olika bidragssystem Fattigdomen minskade åtgärda. Denna utveckling försvann hade från brett den politiskt politiska stöd decennierna agendan. efter Olika krigsslutet. bidragssystem Fattigdomen försäkringssystem minskade försvann fångade fångade stället från stället upp den upp människor politiska människor folkpension agendan. Olika folkpension för för äldre, bidragssystem äldre, förtidspension för försäkringssystem för minskade försvann fångade stället från upp den människor politiska folkpension agendan. Olika för äldre, bidragssystem förtidspension för dem försäkringssystem dem hälsoskäl fångade hälsoskäl inte i stället inte kunde upp kunde arbeta, människor arbeta, studiebidrag folkpension studiebidrag för för studerande, för äldre, studerande, föräldraförsäkring, förtidspension dem försäkringssystem hälsoskäl fångade inte i stället kunde upp arbeta, människor studiebidrag folkpension för studerande, för äldre, föräldraförsäkring, förtidspension arbetsmarknadsersättning dem hälsoskäl inte vid kunde vid arbetslöshet arbeta, arbetslöshet studiebidrag så så vidare. för vidare. Den studerande, Den generella föräldraförsäkring, generella skolpolitiken arbetsmarknadsersättning dem hälsoskäl inte vid kunde arbetslöshet arbeta, studiebidrag så vidare. för Den studerande, generella föräldraförsäkring, skolpolitiken utbyggnaden arbetsmarknadsersättning utbildningsväsendet vid arbetslöshet ledde ledde till till att så att breda vidare. breda samhällsgrupper Den generella kunde skolpolitiken kunde börja börja studera utbyggnaden studera arbetsmarknadsersättning utbildningsväsendet vid arbetslöshet ledde till att så breda vidare. samhällsgrupper Den generella kunde skolpolitiken börja studera vid utbyggnaden vid universitet universitet utbildningsväsendet högskolor, högskolor, en förmån ledde förmån till tidigare att breda tidigare var samhällsgrupper var förbehållet förbehållet samhällets kunde samhällets priviligierade börja studera vid utbyggnaden universitet utbildningsväsendet högskolor, förmån ledde till tidigare att breda var samhällsgrupper förbehållet samhällets kunde priviligierade börja studera grupper. vid universitet grupper. Även Även bostadsbyggandet högskolor, förmån tog tog fart fart under tidigare under 1970-talet var förbehållet 1970-talet ansågs samhällets ansågs hemlösheten priviligierade hemlösheten inte inte längre grupper. längre vid universitet Även bostadsbyggandet högskolor, en tog förmån fart under tidigare 1970-talet var förbehållet ansågs samhällets hemlösheten priviligierade inte längre grupper. Även bostadsbyggandet tog fart under 1970-talet ansågs hemlösheten inte längre grupper. Även bostadsbyggandet tog fart under 1970-talet ansågs hemlösheten inte längre 15

15 vara något problem. Betydelsefullt för välfärdsutvecklingen var att Sverige under årtiondena vara efter något krigsslutet problem. var en Betydelsefullt stark industrination. för välfärdsutvecklingen var att Sverige under årtiondena efter krigsslutet var en stark industrination. 3.4 Ett förändrat samhälle 3.4 Ett förändrat samhälle Någonting började hända i det svenska samhället under talet. Den generella Någonting välfärden började byggts hända upp ansågs i det svenska vara otymplig samhället kostnadskrävande. under talet. Det började Den även generella dyka välfärden upp kritik mot byggts det offentliga upp ansågs monopolet vara otymplig framförallt kostnadskrävande. pekade på behovet Det började att bryta även upp dyka stela upp byråkratiska kritik mot organisationsformer det offentliga monopolet öka framförallt effektiviteten pekade (Blomqvist på behovet & Rothstein, att bryta upp 2000). stela byråkratiska Sverige organisationsformer industrination hade förändrats öka effektiviteten i grunden. Många (Blomqvist de & näringar Rothstein, 2000). var Sverige synonyma med industrination Sverige hade hade börjat förändrats möta allt i hårdare grunden. konkurrens Många från de utlandet näringar vilket var för synonyma Sveriges del med ledde Sverige till en hade ökning börjat arbetslösheten. möta allt hårdare Landets konkurrens bruksorter från utlandet industristäder vilket för Sveriges exempelvis del Norrköping, ledde till en ökning Malmö arbetslösheten. Landskrona Landets hade fått bruksorter vidkännas stora industristäder förändringar i exempelvis omställningsprocessen Norrköping, Malmö den svenska Landskrona ekonomin. hade Industrier fått vidkännas verksamheter stora förändringar varit i omställningsprocessen förknippade med dessa orter den svenska lades ned ekonomin. vilket fick Industrier stora konsekvenser verksamheter för människor. varit förknippade Förändringarna med bidrog dessa till orter en ökad lades inflyttning ned vilket till de fick större stora städerna. konsekvenser Många har för även människor. övergett Förändringarna landsorten landsbygden bidrog till en för ökad att söka inflyttning utkomst till de större trygghet städerna. i storstäderna. Många har även övergett landsorten landsbygden för att söka utkomst trygghet i storstäderna. 3.5 Fattigdomens orsaker på 2000-talet 3.5 Fattigdomens orsaker på 2000-talet Det är inte möjligt att finna ett entydigt svar på fattigdomens orsaker. Däremot finns det olika Det rörelser är inte möjligt skeenden att finna i det ett svenska entydigt samhället svar på fattigdomens var orsaker. en utgör Däremot en finns pusselbit det olika rörelser sammantaget skeenden kan ge förståelse i det svenska kunskap samhället om helheten. var Vilken en utgör pusselbitarna en pusselbit haft sammantaget starkast inflytande kan ge är förståelse svårt att göra. kunskap Avsikten om i helheten. det följande Vilken är att beskriva pusselbitarna olika händelser haft starkast påverkat inflytande utvecklingen. är svårt att göra. Avsikten i det följande är att beskriva olika händelser påverkat utvecklingen. Förändringar på arbetsmarknaden: I början 1990-talet några år framåt genomgick Sverige Förändringar det på allmänt arbetsmarknaden: fick benämningen I början - ett 1990-talet ekonomiskt stålbad. några år Staten, framåt kommunerna genomgick Sverige landstingen det vilka allmänt finansieras fick benämningen via skattemedel - ett ekonomiskt tvingades att stålbad. krympa verksamheten Staten, kommunerna se över landstingen sin utgiftssida vilka (Bäckström, finansieras via 1998, skattemedel Bergman, tvingades 2010). Marknadsstyrningen att krympa verksamheten offentliga se över verksamheter sin utgiftssida det vill (Bäckström, säga att se 1998, mer till Bergman, effektivitet 2010). Marknadsstyrningen ekonomi än innehåll, fick offentliga ett allt verksamheter större genomslag det (Blomqvist vill säga att & se Rothstein, mer till effektivitet 2000). Även näringslivet ekonomi såg än innehåll, över sin verksamhet. fick ett allt större Som ett genomslag exempel (Blomqvist kan nämnas & att Rothstein, många okvalificerade 2000). Även näringslivet arbeten försvann såg över inom sin industrin verksamhet. till Som följd ett ökad exempel mekanisering nämnas men att också många okvalificerade en följd att arbeten de flyttades försvann till inom låglöneländer. industrin Det till följd starkt ökad bidragit mekanisering till denna men utveckling också är globaliseringen. en följd att de (Sverenius, flyttades till 1999, låglöneländer. Ekholm, 2008, Det starkt bidragit till denna utveckling är globaliseringen. (Sverenius, 1999, Ekholm, 2008, 16

16 Judt, 2012). Globalisering är en vid term betecknar en rad processer påverkar samhället. En gemensam nämnare är att dessa processer bottnar i ökad rörlighet över nationsgränserna för kapital, varor, tjänster människor. Denna ökade rörlighet drivs både politiska beslut syftar till att integrera marknader tekniska framsteg minskar transportkostnader kostnader för informationsöverföring. Den ökade rörligheten får samhälleliga konsekvenser på i princip alla områden till exempel kultur, säkerhetspolitik brottsbekämpning (Ekholm, 2008). Sammantaget har strukturförändringen strukturförändringen inom industrin för Sveriges del bidragit till att en stor grupp människor ställts ställts utanför arbetsmarknaden. I synnerhet har de drabbats har låg utbildning (Ekholm, 2008). 2008). Från industrination till utbildnings- kunskapssamhälle: Som tidigare nämnts har Sveriges signum industrination förändrats under de senaste årtiondena. Idag är Sverige mer att betrakta ett kunskaps- utbildningssamhälle (Karlström, 1990). Flertalet arbeten idag kräver utbildning. Gymnasiekompetens utgör grunden. Ej fullföljd grundskola eller gymnasieskola utgör idag risk för framtida utanförskap (Socialstyrelsen, 2010). Migration invandring: Lik i början förra seklet pågår en rörelse från landsbygd till de större tätorterna där arbetstillfällen utbildningsplatser finns (Amcoff, 2003). Drivkrafterna bakom denna nationella folkomflyttning är den strukturförändring Sverige genomgår en följd globaliseringen. Utöver den nationella migrationen har den internationella migrationen till Sverige under de senaste 20 åren varit omfattande. En väsentlig andel inflyttningen till Sverige sker flykting- anhöriginvandring (Ekholm, 2008). Åldrande befolkning: Utmärkande för vår tid är att Sverige börjar få en alltmer åldrande befolkning. Det är en allt mindre andel i arbetsför ålder i en framtid ska ta ansvar för försörja denna ålderspuckel (Norlin m. fl. 2000). I någon mening överensstämmer det med de förhållanden rådde i början förra seklet. En väsentlig skillnad är dock att under de senaste årtiondena är det få utvandrat från Sverige. Välfärdens nya ansikte: Alltsedan det tidiga 1990-talet har det offentliga monopolet alltmer ifrågasatts (Blomqvist & Rothstein, 2000). Politiker har öppnat upp för att vitt skilda verksamheter barn- äldreomsorg, sjukvård, skola, telefoni, elförsörjning järnvägar kan bedrivas privata aktörer skälet uppges vara effektivisering samt möjligheten att öka valfriheten för brukaren/konsumenten (Blomqvist & Rothstein, 2000, SOU, 2003). De hävdar betydelsen en fortsatt solidarisk finansiering en generellt 17

17 inriktad välfärdspolitik kan peka på en del dilemman uppstått i kölvattnet en marknadsstyrd offentlig sektor. En ökad valfrihet innebär att de med större socio-ekonomiska resurser gynnas kan göra bra val medan de med sämre resurser missgynnas. Inom exempelvis skolan har denna utveckling lett till segregering (Blomqvist & Rothstein, 2000). Sammanfattningsvis kan konstateras att dagens fattigdom måste förstås i ljuset de förändringar det svenska samhället genomgått det senaste 20 åren. Åtgärderna måste till idag är inte jämförbara med de insatser gjordes i början förra seklet. Då genomfördes en generell politik ledde till genomgripande förändringar för folkflertalet. Den generella välfärdspolitiken hade brett stöd vilket möjliggjorde uppbyggnaden Sverige. Sverige nation befinner sig idag i en post-industriell fas är mer att betrakta ett kunskaps- utbildningssamhälle än industrination. Likaså befinner sig Sverige i en globaliserad värld där landets ekonomi är sammanflätad ingår i den globaliserade ekonomin. Förutsättningarna rått på vars grund socialpolitiken vilat har med tiden sevärt förändrats. 18

18 4 Barnfattigdom i siffror Efter denna historiska genomgång går vi över till att beskriva det kommit att kallas barnfattigdom. Det finns olika sätt att beskriva barnfattigdom. Ett kan vara att redovisa olika forskningsresultat reflektera över det andra forskare kommit fram till. Ett annat sätt kan vara att redovisa siffror befintlig statistik. I denna rapport ska vi göra båda delarna, men vi börjar med att beskriva fattigdom med hjälp statistik. I Sverige har det skett en ökning fattiga barn. Klyftan mellan de fattigaste de rika ökar (Salonen, 2012). Den ekonomiska situationen för den rikaste tiondelen barnfamiljerna har förbättrats kraftigt, men även medianfamiljerna har förbättrat sina ekonomiska villkor. För den fattigaste tiondelen familjerna har i stort sett ingen förändring skett sedan mätningarna startade Barnfattigdomen varierar stort i Sverige, mellan kommuner mellan kommundelar. Det har också betydelse hur familjekonstellation ser ut. Följande siffror bygger på Rädda Barnens beräkningar utgår från ett fattigdomsindex. Det är ett mått på alla de barn antingen lever i familjer uppbär försörjningsstöd eller har en låg inkomststandard (familjens inkomst divideras med en norm för levnadskostnader vilka inkluderar baskonsumtion, fackföreningsgifter samt barnomsorgskostnader). Familjekonstellation: Omkring 20 % alla barn bor med ensamstående föräldrar (2008). Förekomsten barnfattigdom bland ensamstående är mer än tre gånger så hög bland andra, 28 % för barn till ensamstående 9 % för barn till sammanboende (2009). De allra flesta ensamstående är kvinnor. På grund bl.a. strukturella förhållanden så löneskillnader är kvinnornas situation ekonomiskt svårare än männens. Det har hävdats att fattigdom är ett tillstånd feminiserats (se ex. Gunnarsson, 2000, Stranz & Wiklund, 2011). Utländsk bakgrund: Det har också betydelse om du är född i Sverige eller inte. En fjärdedel alla barn i Sverige har någon form utländsk bakgrund (Salonen, 2012). Barnfattigdomen är fem gånger så hög bland barn med utländsk bakgrund, där är den 70 % (om man endast räknar de familjer varit här mindre än två år) bland barn med helsvensk bakgrund där den är 5 %. Om man bortser från tid i Sverige så är banfattigdomen cirka 32 % bland barn med utländsk bakgrund. Det är således en stor skillnad. I familjer där både föräldrarna har utländsk bakgrund är barnfattigdomen 40 % medan den är 9 % om en förälder har utländsk bakgrund (Salonen, 2012). Skillnaderna är störst i början dessa familjers tid i Sverige men skillnader 19

19 kvarstår efter att de varit Sverige 10 år. Vid en kombination dessa faktorer tycks kvarstår kvarstår efter efter att att de de varit varit i Sverige Sverige i år. år. Vid Vid en en kombination kombination dessa dessa faktorer faktorer tycks tycks påverka risken att leva barnfattigdom blir situationen ännu svårare. Av barnen till kvarstår påverka påverka efter risken risken att att att de varit leva leva i i Sverige barnfattigdom barnfattigdom i 10 år. Vid blir blir en situationen situationen kombination ännu ännu dessa svårare. svårare. faktorer Av Av barnen barnen tycks till till ensamstående med utländsk bakgrund är det 53 lever fattigdom (2009). ensamstående ensamstående påverka risken med med att utländsk utländsk leva i bakgrund bakgrund barnfattigdom är är det det blir % situationen lever lever i fattigdom fattigdom ännu svårare. (2009). (2009). Av barnen till ensamstående med utländsk bakgrund är det 53 % lever i fattigdom (2009). Boendeort: Det tycks också ha betydelse var man bor. De län hade de högsta andelarna Boendeort: Boendeort: Det Det tycks tycks också också ha ha betydelse betydelse var var man man bor. bor. De De län län hade hade de de högsta högsta andelarna andelarna barnfattigdom 2008 var Halland, Norrbotten Örebro. vissa kommuner, så barnfattigdom barnfattigdom Boendeort: Det tycks också var var Halland, Halland, ha betydelse Norrbotten Norrbotten var man bor. Örebro. Örebro. De län I vissa vissa hade de kommuner, kommuner, högsta andelarna så så exempelvis Täby är barnfattigdomen låg (3 %) andra delar Sverige så Malmö är den barnfattigdom exempelvis exempelvis Täby Täby 2008 är är barnfattigdomen barnfattigdomen var Halland, låg låg Norrbotten (3 (3 %) %) i andra andra delar delar Örebro. Sverige Sverige I vissa så så kommuner, Malmö Malmö är är så den den betydligt högre (33 %, 2009). Malmö intar en särställning där barnfattigdomen hela tiden ökar exempelvis betydligt betydligt högre högre Täby (33 (33 är %, %, barnfattigdomen 2009). 2009). Malmö Malmö låg intar intar (3 en en %) särställning särställning i andra delar där där barnfattigdomen barnfattigdomen Sverige så hela hela Malmö tiden tiden är ökar ökar den medan den minskar Stockholm Göteborg. Malmö lever var tredje barn fattigdom betydligt medan medan den den högre minskar minskar (33 %, i Stockholm Stockholm 2009). Malmö intar Göteborg. Göteborg. en särställning I Malmö Malmö där lever lever barnfattigdomen var var tredje tredje barn barn hela i tiden fattigdom fattigdom ökar medan var sjätte barn gör det Stockholm Göteborg. Men förekomsten barnfattigdom medan medan var var den sjätte sjätte minskar barn barn i gör gör Stockholm det det i Stockholm Stockholm Göteborg. Göteborg. Göteborg. I Malmö Men Men lever förekomsten förekomsten var tredje barn barnfattigdom barnfattigdom i skiljer sig inte bara åt mellan olika regioner landet, eller mellan kommuner utan också medan skiljer skiljer sig sig var sjätte inte inte bara bara barn åt åt gör mellan mellan det i Stockholm olika olika regioner regioner Göteborg. i landet, landet, eller eller Men mellan mellan förekomsten kommuner kommuner barnfattigdom utan utan också också mellan delar kommuner. Det är t.o.m. så att skillnaderna inom exempelvis delar skiljer mellan mellan sig delar delar inte bara kommuner. kommuner. åt mellan Det Det olika är är regioner t.o.m. t.o.m. så så i att att landet, skillnaderna skillnaderna eller mellan inom inom kommuner exempelvis exempelvis utan delar delar också Sveriges större städer är större än mellan kommuner. Två extremer sammanhanget är mellan Sveriges Sveriges delar större större städer städer kommuner. är är större större Det än än är mellan mellan t.o.m. så kommuner. kommuner. att skillnaderna Två Två extremer extremer inom exempelvis i sammanhanget sammanhanget delar är är Rosengård Malmö där barnfattigdomen är 64 Torslanda Göteborg där den är Sveriges Rosengård Rosengård större i Malmö Malmö städer där där är barnfattigdomen barnfattigdomen större än mellan är är kommuner. % Torslanda Torslanda Två extremer i Göteborg Göteborg i sammanhanget där där den den är är 2 % är (2009). Andelen barn med utländsk bakgrund (minst en förälder född utomlands) är också stor Rosengård (2009). (2009). Andelen Andelen i Malmö barn barn där med med barnfattigdomen utländsk utländsk bakgrund bakgrund är 64 (minst (minst % en en förälder förälder Torslanda född född i Göteborg utomlands) utomlands) där är är den också också är 2 stor stor % de områden med hög barnfattigdom. Rosengård har 96 barnen utländsk bakgrund (2009). i de de områden områden Andelen med med barn hög hög med barnfattigdom. barnfattigdom. utländsk bakgrund I Rosengård Rosengård (minst har har en förälder % barnen barnen född utomlands) utländsk utländsk bakgrund bakgrund är också stor exempelvis Rinkeby 95 %. Rinkeby, Rosengård Bergsjön lever mer än hälften alla i de exempelvis exempelvis områden Rinkeby Rinkeby med hög barnfattigdom. %. %. I Rinkeby, Rinkeby, I Rosengård Rosengård har 96 Bergsjön Bergsjön % barnen lever lever utländsk mer mer hälften hälften bakgrund alla alla fattiga barn Sverige. fattiga fattiga i exempelvis barn barn i Sverige. Sverige. Rinkeby 95 %. I Rinkeby, Rosengård Bergsjön lever mer än hälften alla fattiga barn i Sverige. Går vi till förhållandena Stockholm län visar statistiken att andelen barn lever Går Går vi vi till till förhållandena förhållandena i Stockholm Stockholm län län visar visar statistiken statistiken att att andelen andelen barn barn lever lever i fattigdom är 11 %. Barn lever hushåll med låg inkomststandard nordvästkommunerna Går fattigdom fattigdom vi till är är förhållandena %. %. Barn Barn i Stockholm lever lever i hushåll hushåll län med med visar låg låg statistiken inkomststandard inkomststandard att andelen i nordvästkommunerna nordvästkommunerna barn lever i fördelar sig på följande sätt: fattigdom fördelar fördelar sig sig är på på 11 följande följande %. Barn sätt: sätt: lever i hushåll med låg inkomststandard i nordvästkommunerna fördelar sig på följande sätt: Tabell 2. Andel antal barn fattiga familjer nordvästkommunerna. Tabell Tabell Andel Andel antal antal barn barn i fattiga fattiga familjer familjer i nordvästkommunerna. nordvästkommunerna. Kommun Andel barn Antal barn Sundbyberg Tabell Kommun Kommun 2. Andel antal Andel Andel 12,5 barn barn barn i fattiga Antal Antal familjer barn 425 barn i nordvästkommunerna. Sundbyberg 12,5 425 Sigtuna Kommun Sundbyberg Andel 12,1 12,5 barn % Antal Sigtuna 12,1 435 barn Upplands-Bro Sundbyberg Sigtuna 12,5 12,1 9,8 % Upplands-Bro 9, Sigtuna Upplands-Bro Väsby 12,1 9,3 9,8 % Upplands Väsby 9, Järfälla Upplands-Bro Väsby 9,8 8,6 9,3 % Järfälla 8, Solna Upplands Järfälla Väsby 9,3 8,6 % Solna 8, Sollentuna Järfälla Solna 6,2 8,6 % Sollentuna 6, Ekerö Solna Sollentuna 8,6 3,6 6,2 % Ekerö 3,6 97 Sollentuna Ekerö 6,2 3,6 % Även Ekerö inom nordvästkommunerna 3,6 % kan man 97 se en stor spridning där Ekerö ligger lågt Även Även inom inom nordvästkommunerna nordvästkommunerna kan kan man man se se en en stor stor spridning spridning där där Ekerö Ekerö ligger ligger lågt lågt Sundbyberg Sigtuna relativt högt, eller åtminstone över riksgenomsnittet. Även Sundbyberg Sundbyberg inom nordvästkommunerna Sigtuna Sigtuna relativt relativt högt, högt, kan eller eller man åtminstone åtminstone se en stor över över spridning riksgenomsnittet. riksgenomsnittet. där Ekerö ligger lågt Sundbyberg Sigtuna relativt högt, eller åtminstone över riksgenomsnittet. 20

20 5 Barnfattigdom i internationell forskning Internationellt har det gjorts en hel del studier kring hur barn kategoriseras fattiga uppfattar sin situation. Ridge har gjort en sammanställning över den brittiska forskningen de senaste 10 åren med en kvalitativ utgångspunkt (2011). Ridge har själv forskat inom området genom att göra intervjuer med barn under längre tid levt i fattigdom (Ridge, 2002). Även om resultaten från internationell forskning kan vara svåra att direkt överföra till en svensk kontext kan de tjäna en grund för hur man kan tänka analysera den svenska situationen. Ridge beskriver i sin sammanställning att fattigdom påverkar barn på många olika sätt (2011): Ekonomisk materiell deprivation: Här är det specifikt tre områden pekas ut känsliga sett ur barnens egna perspektiv det är saknaden tillräckliga inkomster. Viktigt i detta sammanhang är barnens tillgång till fickpengar. Det är genom att få hantera fickpengar barnen erhåller en sorts socioekonomisk kompetens lär sig att bli ekonomiska aktörer. Det handlar således om en sorts ekonomisk socialisation anses viktig för det kommande vuxenlivet. Erhåller inte barnen denna skolning när de är små kan de komma att få problem vuxna. Forskning visar att många barn i fattiga familjer inte erhåller fickpengar eller om de får fickpengar så är det oftast inte med någon regelbundenhet. Många får pengar från andra än föräldrarna, exempelvis från far- eller morföräldrarna. En annan möjlighet för barnen att erhålla egna pengar är att skaffa sig ett arbete. Studier visar att barnen engagerar sig både i mer formella arbeten i informella så att hjälpa grannar eller släktningar. Även om det är slitsamt att arbeta efter en lång skoldag tycker många att det är värt det då inkomsten ger upphov till känslor frihet. Dessutom menar barnen att detta innebär en lättnad för föräldrarna. brist på materiella resurser. Det handlar inte bara om prylar utan även mat, rena sängkläder, handdukar etc. Ytterligare en materiell brist har stor betydelse för barnen är saknaden transportmöjligheter. Långt ifrån alla fattiga familjer har tillgång till bil detta gäller i ännu högre grad hushåll med en ensam förälder (Ridge, 2002). brist på viktiga tillhörigheter symboliska markörer (att ha de rätta skorna exempelvis). Många barn uppg att de kämpade för att kunna köpa de rätta skorna på detta sätt dölja den ekonomiska situationen i hemmet. 21

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Lokala handlingsstrategier mot barnfattigdom

Lokala handlingsstrategier mot barnfattigdom Lokala handlingsstrategier mot barnfattigdom -Vad kan och bör man göra för att minska Malmöbarns ekonomiska utsatthet? Spridningskonferensen 10 september 2013 Anna Angelin Tapio Salonen Intervjuer med

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Sverige är ett rikt land Trots det lever över 220 000 barn i fattigdom. Det beror ofta på att deras föräldrar saknar jobb eller arbetar deltid mot

Läs mer

Välfärdspolitikens utmaningar. Irene Wennemo

Välfärdspolitikens utmaningar. Irene Wennemo Välfärdspolitikens utmaningar Irene Wennemo irene.wennemo@gmail.com Välfärdspolitikens tre pelare Den kommunala välfärdspolitiken äldreomsorg, sjukvård och skola Skyddet av arbetsinkomster socialförsäkringar

Läs mer

Socialdemokraterna i Stockholms stadshus. Handlingsplan mot barnfattigdom

Socialdemokraterna i Stockholms stadshus. Handlingsplan mot barnfattigdom Socialdemokraterna i Stockholms stadshus Handlingsplan mot barnfattigdom Handlingsplan mot barnfattigdom Rädda Barnens rapport talar sitt tydliga språk Stockholm är en av de mest segregerade kommunerna

Läs mer

BARNFATTIGDOM ETT FAKTUM I DAGENS SVERIGE

BARNFATTIGDOM ETT FAKTUM I DAGENS SVERIGE BARNFATTIGDOM ETT FAKTUM I DAGENS SVERIGE I ett välfärdsland som Sverige ska barn inte behöva leva i ekonomisk utsatthet. Ändå finns det nära en kvarts miljon barn idag som bevisligen gör det och därmed

Läs mer

Område 4: Inkomst och Arbete

Område 4: Inkomst och Arbete Område 4: Inkomst och Arbete 1. Inkomster och försörjning 2. Arbetsmarknad 3. Arbetsmiljö och arbetsorganisation 4. Det obetalda arbetet 4.1 Inkomster och försörjning Mål: Malmö stad ska aktivt verka för

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

Hur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i det svenska överflödssamhälle?

Hur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i det svenska överflödssamhälle? Hur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i det svenska överflödssamhälle? Konferensen Att genomföra barnets rättigheter från politik till praktik Folkets hus, Falun 14 november 2012 Tapio Salonen

Läs mer

Diagram2: Utbetalt ekonomiskt bistånd exklusive introduktionsersättning, tkr

Diagram2: Utbetalt ekonomiskt bistånd exklusive introduktionsersättning, tkr 2 (7) 3 (7) Inför valet 2006 hade de borgerliga partierna ett högt tonläge. Socialdemokraterna hade misslyckats med jobben. Trots hög tillväxt rådde massarbetslöshet i Sverige. Ännu värre, många fler än

Läs mer

Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum

Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum Anne Harju Växjö universitet MiV Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum Landskrona är en stad som under de senaste årtiondena genomgått en stor omvandlingsprocess. Staden har

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Hur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i ett överflödssamhälle?

Hur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i ett överflödssamhälle? Hur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i ett överflödssamhälle? Konferensen Barnfattigdom och ojämlikhet Burgården, Göteborg 7 november 2012 Tapio Salonen Professor i socialt arbete tapio.salonen@mah.se

Läs mer

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Inledning Målsättningarna för den svenska handikappolitiken är ambitiösa. Under många år och inom en rad olika områden

Läs mer

Barn i långvarig ekonomisk utsatthet hur kan samhället kompensera? Gunvor Andersson Socialhögskolan, Lunds universitet

Barn i långvarig ekonomisk utsatthet hur kan samhället kompensera? Gunvor Andersson Socialhögskolan, Lunds universitet Barn i långvarig ekonomisk utsatthet hur kan samhället kompensera? Gunvor Andersson Socialhögskolan, Lunds universitet Fattigdom Olika begrepp: ekonomisk utsatthet, ekonomisk knapphet, fattigdom Olika

Läs mer

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

Vilka krav kan man ställa innan man får rätt till en bostad?

Vilka krav kan man ställa innan man får rätt till en bostad? Bakgrund Efter miljonprogrammet minskade hemlösheten för att sedan under 90- talet öka igen. Hemlöshet är både en social och bostad politisk fråga. 18 000 i Sverige saknar egen bostad. Lever vi i ett välfärdssamhälle

Läs mer

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Barnfattigdomen är högst i Malmö Rädda Barnen har följt

Läs mer

Jämförelse av arbetsbelastningen inom Barn och unga i nordvästkommunerna 2014

Jämförelse av arbetsbelastningen inom Barn och unga i nordvästkommunerna 2014 Jämförelse av arbetsbelastningen inom Barn och unga i nordvästkommunerna 2014 2015-04-13 Definitioner Socialsekreterarna i kommunen är uppdelade i fyra olika kategorier, var av tre kategorier ingår i jämförelsen:

Läs mer

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring 87 Familjeekonomi Se tabellerna 10 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar.

Läs mer

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Verksamhetsidé: Skåne Stadsmission arbetar på människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vi arbetar lyhört och proaktivt med

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Sammanfattning Generellt sett är trångboddheten låg i Sverige idag. År 2002 var cirka 15 procent av hushållen trångbodda enligt norm 3, vilken innebär att det ska finnas

Läs mer

Hela staden socialt hållbar

Hela staden socialt hållbar Hela staden socialt hållbar Omfördelning, ojämlikhet och tillväxt Det skulle vara ett misstag att fokusera enbart tillväxt och låta frågan ojämlikhet sköta sig själv. Inte bara för att ojämlikhet kan vara

Läs mer

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN Utvärdering hösten 2007 Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman Socialnämnden 2008-06-11 Inledning Politikerna i Älvsbyn

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN NORRTÄLJE KOMMUN. Framtidsinvesteringar i jobben går före nya skattesänkningar

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN NORRTÄLJE KOMMUN. Framtidsinvesteringar i jobben går före nya skattesänkningar SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN FÖR JOBBPLAN JÄRFÄLLA FÖR NORRTÄLJE KOMMUN Framtidsinvesteringar i jobben går före nya skattesänkningar Krav på individen att anstränga sig ska förenas med ökade möjligheter

Läs mer

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet Insatser för äldre och för funktionshindrade

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Resultat av Öppna jämförelser inom verksamhetsområdet ekonomiskt bistånd 2016

Resultat av Öppna jämförelser inom verksamhetsområdet ekonomiskt bistånd 2016 Resultat av Öppna jämförelser inom verksamhetsområdet ekonomiskt bistånd 2016 - I Nordvästkommunerna i Stockholms län Henrik Karlsson Rapport 2016:4 Innehållsförteckning Inledning... 1 Indikatorer i Öppna

Läs mer

Bokslut Reinfeldt och Halland

Bokslut Reinfeldt och Halland Bokslut Reinfeldt och Halland Resultatet av åtta år med en borgerlig regering Socialdemokraterna i Halland 2014-06-25 1 Sammanfattning Den borgerliga regeringens politik för att skapa nya jobb har helt

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Regeringskansliet: Remiss - PM Förslag till avskaffandet av fritidspeng i socialtjänstlagen (2001:453)

Regeringskansliet: Remiss - PM Förslag till avskaffandet av fritidspeng i socialtjänstlagen (2001:453) ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Reuterdahl Karin Datum 2015-06-04 Diarienummer AMN-2015-0246 Regeringskansliet: Remiss - PM Förslag till avskaffandet av fritidspeng i socialtjänstlagen (2001:453)

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

Kartläggning av hemlöshet inom socialtjänsten i Nacka Kommun

Kartläggning av hemlöshet inom socialtjänsten i Nacka Kommun Kartläggning av hemlöshet inom socialtjänsten i Nacka Kommun 2015-01-26 Åsa Dyckner Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Genomförande... 4 4 Socialstyrelsens definitioner av hemlöshet...

Läs mer

Barnfattigdom i Norden utkast projektplan

Barnfattigdom i Norden utkast projektplan Barnfattigdom i Norden utkast projektplan Mål och succékriterier Bakgrund och nuläge Hur ser möjliga och rimliga strategier ut för att minska och på sikt eliminera barnfattigdomen i de nordiska länderna?

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Svar på skrivelse från (s), (mp) och (v) om förebyggande verksamhet och folkhälsan

Svar på skrivelse från (s), (mp) och (v) om förebyggande verksamhet och folkhälsan FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR VUXNA TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-11-16 Handläggare: Bosse Dannert Telefon: 08-508 18 040 Till Farsta stadsdelsnämnd 2009-12-17 Svar på skrivelse från (s),

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Redovisning Öppna jämförelser - Missbruks- och beroendevården 2015

Redovisning Öppna jämförelser - Missbruks- och beroendevården 2015 SOLNA STAD 2015-08-17 Socialförvaltningen SID 1 (6) Christina Enocson SN/2015:164 TJÄNSTESKRIVELSE Redovisning Öppna jämförelser - Missbruks- och beroendevården 2015 Sammanfattning Årets öppna jämförelser

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Hälsosamt åldrande hela livet

Hälsosamt åldrande hela livet Hälsosamt åldrande hela livet Åldrande med livskvalitet Livsvillkoren och våra levnadsvanor påverkar vår hälsa. Det är den grundläggande utgångspunkten för allt folkhälsoarbete. Vi kan aldrig undvika det

Läs mer

Socialtjänst och socialförsäkringar

Socialtjänst och socialförsäkringar 18 Socialtjänst och socialförsäkringar Socialtjänst och socialförsäkringar Socialstyrelsen ansvarar sedan den 1 juni 1994 för den officiella socialtjänststatistiken. Tidigare ansvarade Statistiska centralbyrån

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

BILAGA 2. Barns ekonomiska utsatthet i Mariestads kommun

BILAGA 2. Barns ekonomiska utsatthet i Mariestads kommun BILAGA 2 Barns ekonomiska utsatthet i Mariestads kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Beskrivning 4 Syfte 4 STATISTIK Tabell 1 5 Tabell 2 6 Tabell 3 7 Tabell 4 8 Tabell 5 9 Tabell 6 10 Tabell 7 11 INLEDNING

Läs mer

Motion om kommunal handlingsplan för minskad barnfattigdom. KS

Motion om kommunal handlingsplan för minskad barnfattigdom. KS kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2016-05-17 167 Motion om kommunal handlingsplan för minskad barnfattigdom. KS 2015-376 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

Boken är utgiven med stöd från Akademikerförbundet SSR.

Boken är utgiven med stöd från Akademikerförbundet SSR. ATLAS Boken är utgiven med stöd från Akademikerförbundet SSR. Ofärdsland Kent Werne och Bokförlaget Atlas, 2014 Omslag och grafisk form: Conny Lindström Författarporträtt: Jessica Segerberg Tryck: Nørhaven,

Läs mer

Barnperspektivet vid långvarigt ekonomiskt bistånd och i avhysningsärenden

Barnperspektivet vid långvarigt ekonomiskt bistånd och i avhysningsärenden Rapport 2007:67 Barnperspektivet vid långvarigt ekonomiskt bistånd och i avhysningsärenden Länsstyrelsens granskning av hur barnperspektivet fått genomslag i handläggningen av ekonomiskt bistånd och i

Läs mer

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten

Läs mer

Tillit och tolerans om det sociala kapitalets betydelse för platsens utveckling

Tillit och tolerans om det sociala kapitalets betydelse för platsens utveckling Katrien Vanhaverbeke, Arena för Tillväxt E-post: katrien@arenafortillvaxt.se Tel: 08-4527515 Tillit och tolerans om det sociala kapitalets betydelse för platsens utveckling Arena för Tillväxt En oberoende

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

Sammanfattning av utredningens försias

Sammanfattning av utredningens försias Bilaga Sammanfattning av utredningens försias Inledning Utredningen föreslår att ett försörjningskrav införs som villkor för anhöriginvandring. Kravet innebär att anknytningspersonen, dvs. den person som

Läs mer

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Svenskt Näringsliv och Sveriges kommuner och landsting har under våren genomlyst frågan om resurser till vård, skola och omsorg. Det ligger

Läs mer

Företagsamhetsmätning Stockholms län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning Stockholms län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning Stockholms län Johan Kreicbergs Våren 2010 Företagsamhetsmätning Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

Minska det offentligas åtaganden. Förbättra den service medborgarna gör anspråk på genom ökad valfrihet. Decentralisering av beslutsfattandet

Minska det offentligas åtaganden. Förbättra den service medborgarna gör anspråk på genom ökad valfrihet. Decentralisering av beslutsfattandet New Public Management (90-talet) Minska det offentligas åtaganden Förbättra den service medborgarna gör anspråk på genom ökad valfrihet. Decentralisering av beslutsfattandet Nya former för att organisera

Läs mer

Kursen ges som fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete.

Kursen ges som fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete. Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN30, Socialt arbete: Socialt arbete med fattigdom och försörjningsproblem, 15 högskolepoäng Social Work: Social Work with Poverty and Maintenance Problems, 15 credits

Läs mer

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer Samhällsorientering för nyanlända invandrare Välkommen till Stockholms Universitet och utbildningen av samhällsinformatörer Utbildningen omfattar 30 hp respektive 45 hp. För dig som saknar pedagogisk kompetens

Läs mer

Riktlinje för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond

Riktlinje för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond Riktlinje 2010-12-15 Riktlinje för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond KS-605/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 15 december 2012. Syftet med den sociala investeringsfonden är att

Läs mer

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Arrangörer: Kommunal utveckling, Region Jönköpings län Länsstyrelsen Jönköpings län Sofia Rosén, Länsstyrelsen

Läs mer

NYHETSBREV 2015:1 - På gång inom FoU-Nordväst - Våren 2015

NYHETSBREV 2015:1 - På gång inom FoU-Nordväst - Våren 2015 NYHETSBREV 2015:1 - På gång inom FoU-Nordväst - Våren 2015 Inledning När Ni har detta alster i er hand har våren sakta börjat övergå till sommar. Lika efterlängtat som tidigare år. Vi har lämnat mörkret

Läs mer

RIKTLINJER. för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond

RIKTLINJER. för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond RIKTLINJER för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond... 15 december 2010 Riktlinjer för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond Beslutade av kommunstyrelsen den 15

Läs mer

Den svenska välfärden

Den svenska välfärden Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Eva Hellstrand Datum 2016-10-06 Diarienummer AMN-2015-0391 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

rt 2010 o p ap cial r o S

rt 2010 o p ap cial r o S - Innehållsförteckning Kapitel 1: Transnationell migration Kapitel 2: Anknytning till arbetsmarknaden och ungas etablering Kapitel 3: Fattigdomens förändring, utbredning och dynamik Kapitel 4: Multipla

Läs mer

Bristfälligt om barnfattigdom

Bristfälligt om barnfattigdom bokanmälan Daniel Rauhut (red): Barnfattigdom, Studentlitteratur, 2013, 199 sidor, ISBN 978-91-44-07983-7. Bristfälligt om barnfattigdom Begreppet barnfattigdom är egentligen ganska underligt: Vi pratar

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Revisionsrapport. Försörjningsstöd. Eslövs kommun Kerstin Larsson, certifierad kommunal revisor Mattias Norling

Revisionsrapport. Försörjningsstöd. Eslövs kommun Kerstin Larsson, certifierad kommunal revisor Mattias Norling Revisionsrapport Försörjningsstöd Eslövs kommun 2006-06-15 Kerstin Larsson, certifierad kommunal revisor Mattias Norling Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2 Syfte...1 1.3 Metod...1

Läs mer

Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde

Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde 1 Rädda Barnen - Barnrättsorganisation Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas

Läs mer

NYHETSBREV 2016:1. - På gång inom FoU-Nordväst -

NYHETSBREV 2016:1. - På gång inom FoU-Nordväst - NYHETSBREV 2016:1 - På gång inom FoU-Nordväst - Våren 2016 Inledning Det sociala arbetet är i ständig rörelse liksom årstidsskiftningarna. Vi har lämnat mörkret och kylan bakom oss och kisar yrvaket mot

Läs mer

Med publiken i blickfånget

Med publiken i blickfånget Med publiken i blickfånget Tidningsredaktioners arbete med publikundersökningar under 1930-1980-tal Ulrika Andersson 1 Författare: Ulrika Andersson Författaren Foto: JMG, Göteborgs universitet Tryck: Vulkan

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Statistik om barn och unga. En god levnadsstandard. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Statistik om barn och unga. En god levnadsstandard. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad Statistik om barn och unga En god levnadsstandard 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En god levnadsstandard... 3 Andel barn i ekonomiskt utsatta familjer...

Läs mer

Kartläggning ekonomiskt bistånd 2008

Kartläggning ekonomiskt bistånd 2008 SOCIALFÖRVALTNINGEN Datum Forskning och utveckling Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ola Nordqvist 1 (9) Kartläggning ekonomiskt bistånd 2008 Bakgrund Den vanligaste orsaken till att människor kommer

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING HSBS BOSTADSINDEX 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2013... 5 5 Poängbedömning... 9 6 Frågor och svar...

Läs mer

Sysselsättning, hälsa och dödlighet

Sysselsättning, hälsa och dödlighet 22, hälsa och dödlighet Figurerna på följande sidor visar andelen överlevande, andelen med god hälsa och andelen sysselsatta män och kvinnor födda 1930, 1945 och 1955. Som tidigare nämnts beräknas förväntat

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna December 2011 1 Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Famna presenterar med denna rapport

Läs mer

Måldokument. för utskottet för Arbete och Försörjning,

Måldokument. för utskottet för Arbete och Försörjning, Måldokument för utskottet för Arbete och Försörjning, 2007 2010 Kommunfullmäktige antog 2006-12-18 Mål för Eslövs kommun 2007 2010. Dessa skall, som en grund, vara styrande för såväl utskottet som förvaltningen

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas

Läs mer

Motion (2012:33) om handlingsplan mot barnfattigdom

Motion (2012:33) om handlingsplan mot barnfattigdom Skärholmens stadsdelsförvaltning Socialtjänsten Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2013-05-02 Handläggare Samuel Svan Telefon: 08 508 24 836 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Svar på remiss från Kommunstyrelsen

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål Ekonomihögskolan EKHA22, Ekonomisk historia: Världens ekonomiska historia, 15 högskolepoäng Economic History: Economic History of the World, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

Föräldrars förvärvsarbete

Föräldrars förvärvsarbete 74 Föräldrars förvärvsarbete Se tabellerna 8 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Nästan alla barn har föräldrar som förvärvsarbetar. Föräldrar med barn upp till 8 års ålder har rätt till deltidsarbete

Läs mer

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Lärarhandledning Lärarhandledning Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att

Läs mer

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Sociala frågor Janka Fosstveit Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Kvalitet och rättsäkerhet

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer