Att leva i långvarig hemlöshet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att leva i långvarig hemlöshet"

Transkript

1 Att leva i långvarig hemlöshet Fattiga familjer Berättelser om vägen till från hemlöshet Anders Arnsvik Lisbeth Eriksson Anders Arnsvik Forskningsrapport 2012:3

2 Anders Arnsvik Lisbeth Eriksson Fattiga familjer Forskningsrapport 2012:3 FoU-Nordväst är en forsknings- utvecklingsenhet för socialtjänstens individ- familjeomsorg samt omsorg för personer med psykiska funktionsnedsättningar. FoU-Nordväst ägs åtta kommuner i nordvästra Stockholms län: Ekerö, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Solna stad, Sundbybergs stad, Upplands-Bro Upplands Väsby. För ytterligare information: Alla rättigheter förbehållna FoU-Nordväst samt författarna Grafiskform (omslag): FoU-Nordväst Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB 2013 ISBN: ISSN:

3 4

4 Innehållsförteckning 1 Inledning 7 Syfte frågeställning Definition fattigdom 2 Metod 9 Datainsamling De intervjuade familjerna Analys Ett interaktivt förhållningssätt 3 Fattigdom i en historisk kontextuell belysning Den sociala frågan Samhällets reaktion Välfärdssamhällets framväxt Ett förändrat samhälle Fattigdomens orsaker på 2000-talet 4 Barnfattigdom i siffror Barnfattigdom i internationell forskning Barnfattigdom i nordisk forskning Skillnader i barns erfarenheter 28 8 Barns strategier för coping 30 9 Barnfattigdom i Sollentuna ett empiriskt exempel 31 Barnens hälsosituation Utbildning Fritidsaktiviter Ekonomi Familj sociala relationer 10 Diskussion 37 Välfärdssamhälldet då nu De fattiga barnen i Sollentuna Ensamhet Skola En marginaliserad position Referenser 46 5

5 6

6 1 Inledning Hösten 2011 kom en förfrågan till FoU-Nordväst från Järfällas försörjningsstödsenhet ville veta mer om kunskapsläget kring fattigdom med fokus på barnens situation i Sverige. FoU-Nordväst åtog sig uppdraget sikten var att vi skulle sätta oss in i frågan erbjuda ett seminarium kring temat till samtliga nordvästkommuner. Parallellt med detta ville Sollentuna försörjningsstödsenhet (februari 2012) ha FoU:s hjälp att analysera ett insamlat intervjumaterial. Bakgrunden var att Försörjningsstödsenhetens personal under perioden januari 2011 till februari 2012, intervjuat ett 50-tal barnfamiljer under lång tid uppburit försörjningsstöd eller introduktionsersättning. Fokus i intervjuerna var barnens situation. Vi åtog oss detta uppdrag den här rapporten är resultatet dessa analyser den forskningsgenomgång vi gjort. Rädda Barnen samt forskningen inom socialt arbete har under de senaste 10 åren uppmärksammat fattigdomen de ökande ekonomiska klyftorna i det svenska samhället. Alltmer forskningen inom området har kommit att intressera sig för vad det innebär att vara fattig beroende försörjningsstöd. Inte minst barnens situation har kommit att fokuseras. Försörjningsstödet är samhällets yttersta skyddsnät för människor olika anledningar inte klarar sin försörjning försörjningsstödet bygger på att behovet ekonomiskt stöd från samhället skall vara tillfälligt värja ett akut försörjningsproblem. Åtminstone var det sikten med försörjningsstödet när det infördes (Puide, 2000) efter det då i stor utsträckning fanns arbete till alla. Vad noterats under de senaste 10 åren är att arbetstillfällena minskat gruppen blivit långvarigt beroende försörjningsstöd för sin försörjning har ökat (Socialstyrelsen, 2012). Med långvarigt beroende försörjningsstöd i det här sammanhanget ses 10 månader eller längre. Ett tillfälligt stöd har för många människor idag blivit en permanent försörjningskälla. Fattigdomsfrågan har även i allt större utsträckning under den senaste tiden lyfts fram i media. Under våren maren 2012 har exempelvis floran artiklar reportage skildrar fattigdom utsatthet ur olika perspektiv varit rikhaltig. Tidningarnas debatt- kultursidor har diskuterat fattigdomsfrågan utanförskapet utifrån olika utgångspunkter. En central fråga har varit hur fattigdomen ska definieras i vårt välfärdssamhälle. Vilka är referenspunkterna i vår tid? Sverige är inte ett fattigt land kan man då hävda att det finns fattigdom i det svenska samhället? 7

7 1.1 Syfte frågeställningar Syftet med denna studie är att på olika sätt belysa företeelsen fattiga familjer eller barnfattigdom. De frågor varit ledande för oss i detta arbete är: - Hur kan fenomenet barnfattigdom/fattiga familjer förstås i ett historiskt perspektiv? - Vad säger svensk internationell forskning om fattiga familjer utifrån barnens perspektiv? - Hur uppfattar barn familjer med långvarigt försörjningsstöd sin situation? 1.2 Definition fattigdom Det finns flera sätt att definiera fattigdom. Definitionerna bygger på samhällets normer samt hur vi ser på värderar ekonomiska förhållanden. Inom EU används i huvudsak ett relativt fattigdomsbegrepp innebär att fattigdomsgränsen går vid högst 50 eller 60 procent landets medianinkomst. Fattigdom kan också definieras med absoluta ekonomiska mått, det vill säga inkomster understiger en viss gräns. Gränsen kan sättas på olika sätt beroende på land sammanhang. Världsbankens definition fattigdom i utvecklingsländer (en inkomst på mindre än två dollar per dag) Socialstyrelsens riksnorm för socialbidrag är två exempel. Under senare år har andra dimensioner fattigdom diskuterats allt mer, till exempel socialt utanförskap, att ha begränsade handlingsmöjligheter en sårbar utsatt position i samhället. Även om många kan enas om att sådana faktorer starkt påverkar vem är fattig, är det dock svårt att använda dem praktiskt för att mäta fattigdom. I vissa intervjuundersökningar används självskattade begrepp att sakna kontantmarginal att ha svårt att få ekonomin att gå ihop för att fånga in ekonomisk utsatthet (Salonen, 2010). I Sverige har ett s.k. fattigdomsindex ibland använts ( exempelvis Rädda Barnen). Fattigdomsindexet är ett mått på alla de barn antingen lever i familjer uppbär försörjningsstöd eller har en låg inkomststandard. Familjens inkomst divideras med en norm för levnadskostnader vilka inkluderar baskonsumtion, fackföreningsgifter samt barnomsorgskostnader. 2 Metod 8

8 barnomsorgskostnader. 2 Metod 2.1 Datainsamling Denna 2.1 Datainsamling rapport är uppdelad i flera delar. Den första delen utgörs en historisk tillbakablick på fattigdomsproblematiken i Sverige, den andra delen är en genomgång befintlig Denna rapport är uppdelad i flera delar. Den första delen utgörs en historisk tillbakablick forskning inom området den tredje delen är en empirisk studie utförd i Sollentuna på fattigdomsproblematiken i Sverige, den andra delen är en genomgång befintlig kommun. I de två första delarna har data samlats in genom studier dokument, annan forskning inom området den tredje delen är en empirisk studie utförd i Sollentuna litteratur forskningsrapporter. När det gäller forskningsgenomgången har vi bl.a. tagit del kommun. I de två första delarna har data samlats in genom studier dokument, annan ett antal forskningsöversikter inom området. Vi gör inte anspråk på att denna genomgång litteratur forskningsrapporter. När det gäller forskningsgenomgången har vi bl.a. tagit del är heltäckande utan urval har gjorts. När det gäller internationell forskning har vi framförallt ett antal forskningsöversikter inom området. Vi gör inte anspråk på att denna genomgång använt oss en sammanställning täcker den brittiska forskningen de senaste tio åren är heltäckande utan urval har gjorts. När det gäller internationell forskning har vi framförallt rörande barns upplevelser att leva i fattiga familjer (Ridge, 2011). När det gäller den nordiska använt oss en sammanställning täcker den brittiska forskningen de senaste tio åren forskningen har vi till största delen använt oss den genomgång Harju (2008) gjort i sin rörande barns upplevelser att leva i fattiga familjer (Ridge, 2011). När det gäller den nordiska handling. Vi menar att dessa översikter ger en bra samlad bild över den forskning forskningen har vi till största delen använt oss den genomgång Harju (2008) gjort i sin finns på området. handling. Vi menar att dessa översikter ger en bra samlad bild över den forskning finns på området. När det gäller den empiriska studien så är den ett resultat ett samarbete mellan socialkontoret i Sollentuna FoU-Nordväst. Socialsekreterare anställda på socialkontoret När det gäller den empiriska studien så är den ett resultat ett samarbete mellan har gjort intervjuer med sina egna klienter. Urvalet bestod de familjer uppburit socialkontoret i Sollentuna FoU-Nordväst. Socialsekreterare anställda på socialkontoret försörjningsstöd eller introduktionsersättning i minst 10 månader. Familjerna erbjöds ett har gjort intervjuer med sina egna klienter. Urvalet bestod de familjer uppburit hembesök intervjuerna gjordes således i familjernas egna hem. En uttalad önskan från försörjningsstöd eller introduktionsersättning i minst 10 månader. Familjerna erbjöds ett socialsekreterarnas sida var att få tala både med barnen med föräldrarna. Intervjuerna hembesök intervjuerna gjordes således i familjernas egna hem. En uttalad önskan från eller samtalen skrevs sedan ner socialsekreteraren i form journalanteckningar. socialsekreterarnas sida var att få tala både med barnen med föräldrarna. Intervjuerna eller samtalen skrevs sedan ner socialsekreteraren i form journalanteckningar. Under samtalet användes en intervjuguide innehållande fyra teman. Dessa hade valts utifrån det upplägg finns inom BBiC 1 var resultatet diskussioner inom arbetsgruppen på Under samtalet användes en intervjuguide innehållande fyra teman. Dessa hade valts utifrån försörjningsstöd. Temana var; hälsa, utbildning, familj sociala relationer samt ekonomi. det upplägg finns inom BBiC 1 var resultatet diskussioner inom arbetsgruppen på Generellt kan man säga att det i en del materialet framskymtar ett tydligt familjeperspektiv försörjningsstöd. Temana var; hälsa, utbildning, familj sociala relationer samt ekonomi. eller ett föräldraperspektiv. I vissa fall försvinner barnperspektivet. En hel del Generellt kan man säga att det i en del materialet framskymtar ett tydligt familjeperspektiv anteckningarna handlar om hur föräldrarna klarar att hantera situationen, vilket naturligtvis eller ett föräldraperspektiv. I vissa fall försvinner barnperspektivet. En hel del påverkar barnens situation. Det säger dock inget om hur barnen uppfattar den. Vissa barn är anteckningarna handlar om hur föräldrarna klarar att hantera situationen, vilket naturligtvis små påverkar barnens på det sättet situation. inte Det möjliga säger att dock tala inget med om om hur dessa barnen saker. uppfattar Rapporten den. kommer Vissa barn därför är utifrån små detta på det att sättet i mångt inte möjliga mycket att tala bli med en redogörelse om dessa saker. analys Rapporten över kommer hur föräldrarna därför hanterar utifrån detta situationen att i mångt i förhållande mycket till barnen bli en redogörelse deras behov, således analys vad över man hur skulle föräldrarna kunna kalla hanterar ett barnperspektiv situationen i förhållande men inte barnens till barnen perspektiv deras (Halldén, behov, 2003) således vad man skulle kunna kalla ett barnperspektiv men inte barnens perspektiv (Halldén, 2003) 1 BBiC står för Barnens Behov i Centrum. 1 BBiC står för Barnens Behov i Centrum. 9

9 2.2 De intervjuade familjerna 2.2 De intervjuade familjerna Det insamlade materialet omfattar 51 intervjuer socialsekreterare haft med barnfamiljer Det insamlade materialet omfattar 51 intervjuer socialsekreterare haft med barnfamiljer erhållit försörjningsstöd eller introduktionsersättning under minst 10 månader. I erhållit försörjningsstöd eller introduktionsersättning under minst 10 månader. I familjerna finns sammanlagt 88 barn fördelar sig på ålder enligt följande: familjerna finns sammanlagt 88 barn fördelar sig på ålder enligt följande: Tabell 1. Barnens åldrar. Tabell 1. Barnens åldrar. Ålder Antal Ålder 0-3 år Antal år år år år år år Okänd år ålder 17 3 Okänd Totalt ålder 88 3 Totalt 88 Av 88 barn deltog 64 vid de samtal socialsekreterarna hade med familjerna. Fem de Av 88 barn deltog 64 vid de samtal socialsekreterarna hade med familjerna. Fem de 51 familjerna har föräldrar med svenskklingande namn (9 %). Av journalanteckningarna 51 familjerna har föräldrar med svenskklingande namn (9 %). Av journalanteckningarna framgår inte om familjemedlemmarna har utländsk bakgrund eller ej. Inte heller ställdes den framgår inte om familjemedlemmarna har utländsk bakgrund eller ej. Inte heller ställdes den frågan vid intervjutillfället. Enligt befintlig statistik från 2010 (Socialstyrelsen, 2010) vet vi frågan vid intervjutillfället. Enligt befintlig statistik från 2010 (Socialstyrelsen, 2010) vet vi dock att utrikesfödda hushåll uppbär försörjningsstöd utgör 35 % alla hushåll. Adderar dock att utrikesfödda hushåll uppbär försörjningsstöd utgör 35 % alla hushåll. Adderar man flyktingar till detta blir summan totalt 48 %. Av de 51 samtal genomförts härrör 36 man flyktingar till detta blir summan totalt 48 %. Av de 51 samtal genomförts härrör 36 från delningen för försörjningsstöd 15 från Introduktionsmottagningen. Det råder olika från delningen för försörjningsstöd 15 från Introduktionsmottagningen. Det råder olika förutsättningar för dem uppbär försörjningsstöd för dem erhåller förutsättningar för dem uppbär försörjningsstöd för dem erhåller introduktionsersättning. Introduktionsersättning beviljas under högst två år. Syftet är att introduktionsersättning. Introduktionsersättning beviljas under högst två år. Syftet är att underlätta för personen att komma ut i arbetslivet, bli självförsörjande bli delaktig i det underlätta för personen att komma ut i arbetslivet, bli självförsörjande bli delaktig i det svenska samhället, enligt Sollentuna kommuns hemsida. Förutsättningen för att beviljas svenska samhället, enligt Sollentuna kommuns hemsida. Förutsättningen för att beviljas introduktionsersättning är att man följer en uppgjord introduktionsplan. I den mån det är introduktionsersättning är att man följer en uppgjord introduktionsplan. I den mån det är meningsfullt kommer vi i redovisningen att skilja på de familjer fått meningsfullt kommer vi i redovisningen att skilja på de familjer fått introduktionsersättning de fått ekonomiskt bistånd. introduktionsersättning de fått ekonomiskt bistånd. Materialet representerar ingen totalundersökning. Det finns ett bortfall på cirka 44 familjer Materialet representerar ingen totalundersökning. Det finns ett bortfall på cirka 44 familjer från enheten för försörjningsstöd. Bortfallet kan delas i tre kategorier. En tredjedel beror på att från enheten för försörjningsstöd. Bortfallet kan delas i tre kategorier. En tredjedel beror på att en handläggare inte haft samtal med sina familjer, en tredjedel beror på att familjerna olika en handläggare inte haft samtal med sina familjer, en tredjedel beror på att familjerna olika anledningar sagt nej till samtal den sista tredjedelen beror på att familjerna haft kontakt anledningar sagt nej till samtal den sista tredjedelen beror på att familjerna haft kontakt med Barn- ungdomsdelningen att man då valt att inte erbjuda dessa familjer detta med Barn- ungdomsdelningen att man då valt att inte erbjuda dessa familjer detta samtal. samtal. 10

10 2.3 Analys När socialsekreterarna genomfört intervjuerna med familjerna skrev de ner samtalen på ett journalblad. Detta material överlämnades sedan till oss på FoU-Nordväst. Efter genomläsning texterna kategoriserade vi intervjuerna i fem kategorier. Dessa överensstämde med den frågeguide, eller de teman, man haft vid intervjuerna dvs. barnens hälsosituation, utbildning, familj sociala relationer samt ekonomi, men kompletterades med ytterligare en, nämligen fritidsaktiviteter. En svårighet framkom vid analysen var att det var svårt att utläsa journalanteckningarna vem sagt vad. Ibland framgick det att det var barnet, ibland att det var en förälder men så var inte alltid fallet. Under varje kategori har en kvantifiering svaren delvis gjorts. Det har också gjorts en uppdelning mellan familjer med försörjningsstöd familjer med introduktionsersättning, där det varit motiverat. Resultatet intervjuerna har sedan relaterats till tidigare forskning. 2.4 Ett interaktivt förhållningssätt Denna studie var inte planerad inom ramen för FoU-Nordvästs verksamhet utan var påpekats tidigare ett initiativ från politiker tjänstemän på socialkontoret. Så småningom kom den att utvecklas till ett gemensamt arbete ansvar. På detta sätt skulle man kunna resonera kring studien i termer en interaktiv ansats (Svensson et al. 2002). Detta innebär att kunskap utvecklas med utgångspunkt både i praktikens kunskapsbehov i aktuella mer teoretiska kunskapsfrågor. Här fanns således ett intresse för ny kunskap både från ett teoretiskt perspektiv från ett mer praktiskt. Den kunskap utvecklats menar vi har hög praktisk användbarhet (Svensson & Aagaard Nielsen, 2006). Det är nyttan användbarheten utgjort fokus snarare än en teoretisk förståelse. Ur ett praktikerperspektiv kan man säga att det handlar om att gå från att vara en konsument olika forskningsrapporter till att bli en producent kunskap, något helt ligger i linje med en evidensbaserad praktik (EBP). Ett syfte mer generellt med den gemensamma kunskapsbildningen i en interaktiv ansats är att skapa en reflekterande gemenskap där forskare praktiker, i detta fall socialarbetare, tillsammans undersöker problematiska eller på andra sätt intressanta situationer. En förutsättning för detta arbetssätt är att forskare praktiker ses jämbördiga parter men med olika utgångspunkter, förutsättningar, kunskaper roller. Så skulle man kunna beskriva situationen i arbetet med barnkonsekvensanalysen. Socialarbetarna har utifrån den erfarenhet de har att arbeta med fattiga familjer konstruerat en intervjuguide med den utgångpunkt samlat in data genom intervjuer med sina egna brukare. Vi forskare har sedan kategoriserat analyserat dessa data utifrån den kunskap kring vetenskapliga metoder kring aktuell 11

11 forskning finns inom FoU-enheten. Man kan uttrycka det att socialarbetarna har en kunskap inifrån men kan i vissa situationer bli hemmablinda vilket försvårar en kritisk insikt ett nytänkande. Forskarna kan då bidra med att ge en fördjupad förståelse förutsättningarna. Vi forskare har också kunskap om relevanta vetenskapliga metoder. Genom att utbyta erfarenheter kunskap sker ett gemensamt lärande reflektioner görs innebär att olika alternativ kan bli synliga att beslut kring ett utvecklingsarbetes innehåll metoder kan bygga på ett bättre underlag. I denna studie har vi efter att vi gjort analysen intervjuerna haft diskussion med de inblandade socialarbetarna men också med politiker i kommunen. Nu finns planer på att arbeta vidare med problematiken dessa planer innebär ett fortsatt samarbete mellan FoU-Nordväst kommunen. På detta sätt menar vi stärks ytterligare socialarbetarnas roll producenter meningsfull kunskap. Som forskare i en studie med detta upplägg finns dock naturligtvis ett antal utmaningar. En dessa är att enbart utifrån en text göra analyser. Möjligheten att få en tydligare bild människorna deras upplevelser hade ökat om vi själva gjort intervjuerna. Kanske hade tolkningarna blivit annorlunda om vi också hade mött dessa familjer. Men i denna situation blir interaktionen med de är praktiskt verksamma desto viktigare. Det uppstår ett ömsesidigt beroende i processen att skapa ny kunskap. Vi forskare är beroende de praktiskt verksamma de är beroende oss. Det blir också ett utnyttjande i positiv bemärkelse, allas kunskaper erfarenheter. 12

12 3 Fattigdom i en historisk kontextuell belysning Den fattigdom förekommer idag är inte jämförbar med de förhållanden rådde i Sverige för 100 år sedan. För att förstå fenomenet fattigdom vad ledde fram till framväxten välfärdssamhället är det viktigt att sätta in fattigdomen de samhälleliga insatserna mot densamma i ett historiskt sammanhang. I det följande beskrivs skeenden vilka sammantaget bidrog till att Sverige lyfte sig från fattigdom armod till ett välfärdssamhälle, hur utvecklingen sedan fortgått. 3.1 Den sociala frågan Den sociala frågan med dess innebörder fattigdom, arbetslöshet, hemlöshet, usla bostäder, alkoholmissbruk med mera hade under 1800-talet ännu inte hamnat på den politiska dagordningen. Det sociala arbete förekom var oftast punktvis sporadiskt exempelvis fattigvårdsarbete, räddningsarbete, barnårdsarbete, omsorg, reglering tiggeri, bekämpning lösdriveri osv. (Swärd & Egerö, 2006). En inte ringa del insatserna sköttes kyrkan alternativt ideella organisationer. Gemensamt för insatserna var att de inte var generella enhetliga utan att det främst handlade om punktinsatser mot särskilda grupper. Vid 1900-talets början var Norden den fattigaste enklen i Europa Sverige kunde liknas vid ett enda stort fattighus. Sverige var fortfarande i huvudsak ett jordbrukssamhälle (Swärd & Egerö, 2006). Men industrialiseringen under 1800-talet dominerat i Europa hade under århundradet successivt påverkat det svenska samhället. Ett tydligt uttryck för det var att människor hade börjat lämna landsbygden i hopp om att finna arbete i de större städerna (Fridholm, 2005). Sverige var överbefolkat jordbruket var den största näringen klarade inte att producera mat i den utsträckning behövdes (Carlsson & Rosen, 1961). Till bilden hör även att Sverige bestod en åldrande befolkning samt att män kvinnor i produktiv ålder emigrerade till landet i väster, Nordamerika, i hopp om en bättre framtid. Cirka en miljon människor emigrerade under åren (Bonniers lexikon, 1994). Annat betydelse påverkade fattigdomens utbredning under senare delen 1800-talet var att Sverige 1867 drabbades svår torka vilket ledde till missväxt (Häger m. fl., 1978). 13

13 3.2 Samhällets reaktion 3.2 Samhällets reaktion Under 1800-talets senare del växte det fram olika rörelser i samhället syftade till att uppmärksamma Under 1800-talets sociala senare del frågor växte samt det fram lyfta olika fram rörelser behovet i samhället en enhetlig syftade socialpolitik. till att Exempelvis uppmärksamma bildades sociala Nykterhetsrörelsen frågor samt under lyfta fram senare behovet delen 1800-talet en enhetlig socialpolitik. reaktion mot det Exempelvis utbredda bildades supandet Nykterhetsrörelsen började få alltmer under hälässiga senare delen 1800-talet samhälleliga konsekvenser reaktion mot (www.iogt.se). det utbredda supandet Likaså bildades började 1903 få Centralförbundet alltmer hälässiga för Socialt Arbete samhälleliga (CSA) konsekvenser vars syfte var att (www.iogt.se). uppmärksamma Likaså bildades sprida 1903 kunskap Centralförbundet om den tidens för Socialt sociala Arbete frågor (CSA) (Förhammar, vars syfte 2000, var Qvarsell, att uppmärksamma 2003, Wisselgren, sprida 2000). kunskap om den tidens sociala frågor (Förhammar, 2000, Qvarsell, 2003, Wisselgren, 2000) inbjöd CSA till Kongressen för fattigvård folkförsäkring. Fattigvårdskongressen förde 1905 inbjöd fattigdomen CSA till Kongressen dess bekämpande för fattigvård upp på 1900-talets folkförsäkring. dagordning, Fattigvårdskongressen samtidigt kongressdelegaterna, förde fattigdomen drygt dess 1000 bekämpande personer från upp olika på 1900-talets delar Sverige dagordning, redogjorde samtidigt för hur de sociala kongressdelegaterna, problemen kunde drygt gestalta 1000 sig personer (Swärd från & Egerö, olika delar 2006). Kongressen Sverige redogjorde är väl protokollerad för hur de sociala är problemen idag en kunde rik kunskapskälla gestalta sig (Swärd & Egerö, bidrar 2006). till förståelsen Kongressen är väl framväxten protokollerad välfärdssamhället. är idag en rik kunskapskälla bidrar till förståelsen framväxten välfärdssamhället. Ett väsentligt skäl till det ökande intresset för en mer samlad socialpolitik var att agrarsamhällets Ett väsentligt skäl åtgärder till det för att ökande lindra intresset fattigdom för inte en var mer anpassat samlad till socialpolitik industrisamhället. var att Industrisamhället agrarsamhällets åtgärder krävde andra för att åtgärder lindra fattigdom (Swärd & inte Egerö, var 2006). anpassat Forskare till industrisamhället. brukar tala om olika Industrisamhället konstituerande krävde dimensioner, andra åtgärder det vill (Swärd säga förhållanden & Egerö, 2006). Forskare haft betydelse brukar för tala om talets olika konstituerande det tidiga dimensioner, 1900-talets åtgärdspolitik det vill säga förhållanden g en ny haft innebörd betydelse åt för nya förutsättningar talets det tidiga för den 1900-talets moderna socialpolitiken åtgärdspolitik det sociala g en arbetet. ny innebörd (Swärd åt & Egerö, nya 2006). förutsättningar En konstituerande för den moderna dimension socialpolitiken brukar det nämnas sociala är arbetet. framväxten (Swärd & de Egerö, nya vetenskaperna 2006). En konstituerande exempelvis dimension psykologi, pedagogik, brukar nämnas medicin/hygien är framväxten med de rötter nya i upplysningstiden vetenskaperna höll på exempelvis att skapa psykologi, en ny syn på pedagogik, människan. medicin/hygien Individen var möjlig med att förändra rötter i på upplysningstiden ett annat sätt än höll tidigare. på att skapa En annan en ny dimension syn på människan. är något Individen forskarna var kallar möjlig framväxten att förändra på ett det annat sociala. sätt än Det tidigare. sociala En är en annan konstruktion dimension är något ett sätt att forskarna tänka i de kallar industrialiserade framväxten västländerna det sociala. (Swärd Det & sociala Egerö, är 2006). en konstruktion ett sätt att tänka i de industrialiserade västländerna (Swärd & Egerö, 2006). 3.3 Välfärdssamhällets framväxt 3.3 Välfärdssamhällets framväxt Kongressen lade grunden till att den sociala frågan hamnade på den politiska dagordningen. Ljuset Kongressen riktades lade mot grunden samhällets till att baksidor, den sociala eller frågan kalla hamnade det samhällets på den oförmåga politiska att dagordningen. ta hand om människor, Ljuset riktades mot lyfte samhällets fram behovet baksidor, breda eller satsningar kalla det i stället samhällets för sporadiska oförmåga att punktvisa. ta hand om I början människor, 1910-talet lyfte började fram behovet Sverige ta breda de första satsningar stegen i stället mot välfärdssamhället. för sporadiska Införandet punktvisa. I början 1910-talet började Sverige ta de första stegen mot välfärdssamhället. Införandet 14

14 folkpensionen, 1913 (Edebalk, 2011), var obligatorisk omfattade hela folket, var ett folkpensionen, (Edebalk, (Edebalk, 2011), 2011), var var obligatorisk obligatorisk omfattade omfattade hela hela folket, folket, var var ett ett tydligt folkpensionen, uttryck för 1913 detta. (Edebalk, Likaså 2011), bildades Socialstyrelsen var obligatorisk under 1910-talet. omfattade Socialstyrelsen hela folket, var fick ett tydligt tydligt folkpensionen, uttryck uttryck för för 1913 detta. detta. (Edebalk, Likaså Likaså 2011), bildades bildades Socialstyrelsen var obligatorisk under under 1910-talet talet. omfattade Socialstyrelsen hela folket, var fick fick uppdraget tydligt uttryck att samordna för detta. arbetet Likaså (Swärd bildades Socialstyrelsen Egerö, 2006, Wisselgren, under 1910-talet. 2000). Socialstyrelsen fick ett uppdraget uppdraget tydligt uttryck att att samordna samordna för detta. arbetet arbetet Likaså (Swärd (Swärd bildades Socialstyrelsen Egerö, Egerö, 2006, 2006, Wisselgren, Wisselgren, under 1910-talet. 2000). 2000). uppdraget att samordna arbetet (Swärd & Egerö, 2006, Wisselgren, 2000). Socialstyrelsen fick uppdraget att samordna arbetet (Swärd & Egerö, 2006, Wisselgren, 2000). Det gjorde arbetet med välfärdsbygget möjligt var att det fanns bred politisk enighet. Den Det Det gjorde gjorde arbetet arbetet med med välfärdsbygget möjligt möjligt var var att att det det fanns fanns bred bred politisk politisk enighet. enighet. Den Den framväxande Det gjorde arbetarrörelsen arbetet med välfärdsbygget liberaler möjligt var viktiga var att det aktörer fanns bred stödde politisk utvecklingen. enighet. Den framväxande Det gjorde arbetarrörelsen arbetet med välfärdsbygget liberaler liberaler möjligt var var viktiga viktiga var att det aktörer aktörer fanns bred stödde stödde politisk utvecklingen. Sverige framväxande började arbetarrörelsen successivt arbetet liberaler med att var övergå viktiga från aktörer ett jordbrukssamhälle stödde utvecklingen. enighet. Den till ett Sverige Sverige framväxande började började arbetarrörelsen successivt successivt arbetet arbetet liberaler med med att att var övergå övergå viktiga från från aktörer ett ett jordbrukssamhälle stödde utvecklingen. till till ett ett industrisamhälle Sverige började successivt för att detta arbetet skulle med bli att möjligt övergå behövde från Sverige ett jordbrukssamhälle skötsamma till nyktra ett industrisamhälle Sverige började successivt för för att att detta detta arbetet skulle skulle med bli bli att möjligt möjligt övergå behövde behövde från Sverige Sverige ett jordbrukssamhälle skötsamma skötsamma till nyktra nyktra arbetare industrisamhälle (Magnusson, för 1991, att Sundin detta skulle m. Fl., bli 2005). möjligt behövde Sverige skötsamma nyktra ett arbetare arbetare industrisamhälle (Magnusson, för 1991, 1991, att Sundin Sundin detta skulle m. m. Fl., Fl., bli 2005). 2005). arbetare (Magnusson, 1991, Sundin m. Fl., 2005). möjligt behövde Sverige skötsamma nyktra arbetare (Magnusson, 1991, Sundin m. Fl., 2005). Välfärdsbygget tog rejäl fart efter Sverige hade stått utanför världskriget dess Välfärdsbygget tog tog rejäl rejäl fart fart efter efter Sverige Sverige hade hade stått stått utanför utanför världskriget världskriget dess dess industri Välfärdsbygget var intakt tog vilket rejäl fart underlättade efter utvecklingen. Sverige hade stått sammanhanget utanför världskriget kan nämnas dess att industri industri Välfärdsbygget var var intakt intakt tog vilket vilket rejäl fart underlättade underlättade efter utvecklingen. Sverige hade stått sammanhanget utanför världskriget kan kan nämnas nämnas dess att att socialdemokraterna industri var intakt vilket kom underlättade till makten utvecklingen. under 1930-talet I hade sammanhanget träffat en överenskommelse kan nämnas att socialdemokraterna industri var intakt vilket kom kom underlättade till till makten makten utvecklingen. under under 1930-talet 1930-talet I hade hade sammanhanget träffat träffat en en överenskommelse kan nämnas att med socialdemokraterna näringslivet kom gick till ut makten på under att industrins 1930-talet hade överskottsvinster träffat en överenskommelse placerades med med socialdemokraterna näringslivet näringslivet kom gick gick till ut ut makten på på under att att industrins industrins 1930-talet hade överskottsvinster träffat en överenskommelse placerades placerades investeringsfonder med näringslivet med syftet gick att ut det skulle på att användas industrins till att överskottsvinster bygga upp samhället placerades (Nilsson, i investeringsfonder med näringslivet med med syftet syftet gick att att ut det det skulle skulle på att användas användas industrins till till att att överskottsvinster bygga bygga upp upp samhället samhället placerades (Nilsson, (Nilsson, i 2011). investeringsfonder med syftet att det skulle användas till att bygga upp samhället (Nilsson, 2011). 2011). investeringsfonder 2011). med syftet att det skulle användas till att bygga upp samhället (Nilsson, 2011). Namnet på det samhälle skulle byggas upp kom att benämnas Folkhemmet (Dahlqvist Namnet Namnet på på det det samhälle samhälle skulle skulle byggas byggas upp upp kom kom att att benämnas benämnas Folkhemmet Folkhemmet (Dahlqvist (Dahlqvist 2002, Namnet på det samhälle skulle byggas Ambitionen upp kom var att att benämnas samhället Folkhemmet skulle ta ansvar (Dahlqvist för 2002, 2002, Namnet på det samhälle skulle byggas Ambitionen Ambitionen upp kom var var att att att benämnas samhället samhället Folkhemmet skulle skulle ta ta ansvar ansvar (Dahlqvist för för människors 2002, väl ve. De värden Ambitionen ligger till var grund att för samhället en sådan skulle syn ta på ansvar rättvisa för är människors människors 2002, väl väl ve. ve. De De värden värden ligger till grund för en sådan syn på rättvisa är Ambitionen ligger till var grund att för samhället en sådan skulle syn ta på ansvar rättvisa för är föreställningen människors väl om om att ve. att alla De alla människor värden människor har ligger har vissa till vissa grundläggande för en sociala sådan sociala rättigheter. syn på rättvisa rättigheter. Sverige är föreställningen Sverige människors väl om att ve. alla De människor värden har ligger vissa till grundläggande för en sociala sådan rättigheter. syn på rättvisa Sverige är lik föreställningen lik andra andra västländer om att alla västländer inspirerades människor inspirerades har både vissa både liberala grundläggande liberala socialistiska sociala socialistiska ideal rättigheter. ideal utvecklades Sverige lik utvecklades föreställningen andra västländer om att alla inspirerades människor har både vissa liberala grundläggande socialistiska sociala ideal rättigheter. utvecklades Sverige lik brittiska andra brittiska reformatörer västländer reformatörer inspirerades T. T. Marshall både Marshall liberala Aurin Aurin Beveridge socialistiska Beveridge efter efter andra ideal andra världskriget utvecklades världskriget slut. slut. lik brittiska andra reformatörer västländer inspirerades T. Marshall både liberala Aurin Beveridge socialistiska efter andra ideal världskriget utvecklades slut. Detta brittiska Detta var var visioner reformatörer visioner om om sociala T. H sociala rättigheter Marshall rättigheter Aurin kom Beveridge kom att att lägga efter lägga grunden andra grunden för världskriget för den den moderna slut. Detta moderna brittiska var visioner reformatörer om sociala T. H rättigheter Marshall Aurin kom Beveridge att lägga efter grunden andra för världskriget den moderna slut. välfärdsstaten Detta var visioner (Blomqvist sociala (Blomqvist Rothstein, rättigheter Rothstein, 2000). kom att lägga grunden för den moderna välfärdsstaten 2000). Detta var visioner (Blomqvist sociala Rothstein, rättigheter 2000). välfärdsstaten (Blomqvist & Rothstein, 2000). kom att lägga grunden för den moderna välfärdsstaten (Blomqvist & Rothstein, 2000). den den tidsanda tidsanda rådde rådde fanns fanns inga inga gränser gränser för för vilka vilka brister brister samhället samhället skulle skulle ta ta sig sig för för att den tidsanda rådde fanns inga gränser för vilka brister samhället skulle ta sig för att att åtgärda. I den tidsanda åtgärda. Denna Denna utveckling rådde fanns utveckling hade inga hade brett gränser brett politiskt för politiskt stöd vilka stöd decennierna brister decennierna efter samhället efter krigsslutet. skulle krigsslutet. Fattigdomen ta sig för åtgärda. Fattigdomen I den tidsanda Denna utveckling rådde fanns hade inga brett gränser politiskt för stöd vilka decennierna brister efter samhället krigsslutet. skulle Fattigdomen ta sig för minskade åtgärda. Denna minskade utveckling försvann hade försvann från brett från den politiskt den politiska stöd decennierna politiska agendan. efter agendan. Olika krigsslutet. Olika bidragssystem Fattigdomen minskade åtgärda. Denna utveckling försvann hade från brett den politiskt politiska stöd decennierna agendan. efter Olika krigsslutet. bidragssystem Fattigdomen försäkringssystem minskade försvann fångade fångade stället från stället upp den upp människor politiska människor folkpension agendan. Olika folkpension för för äldre, bidragssystem äldre, förtidspension för försäkringssystem för minskade försvann fångade stället från upp den människor politiska folkpension agendan. Olika för äldre, bidragssystem förtidspension för dem försäkringssystem dem hälsoskäl fångade hälsoskäl inte i stället inte kunde upp kunde arbeta, människor arbeta, studiebidrag folkpension studiebidrag för för studerande, för äldre, studerande, föräldraförsäkring, förtidspension dem försäkringssystem hälsoskäl fångade inte i stället kunde upp arbeta, människor studiebidrag folkpension för studerande, för äldre, föräldraförsäkring, förtidspension arbetsmarknadsersättning dem hälsoskäl inte vid kunde vid arbetslöshet arbeta, arbetslöshet studiebidrag så så vidare. för vidare. Den studerande, Den generella föräldraförsäkring, generella skolpolitiken arbetsmarknadsersättning dem hälsoskäl inte vid kunde arbetslöshet arbeta, studiebidrag så vidare. för Den studerande, generella föräldraförsäkring, skolpolitiken utbyggnaden arbetsmarknadsersättning utbildningsväsendet vid arbetslöshet ledde ledde till till att så att breda vidare. breda samhällsgrupper Den generella kunde skolpolitiken kunde börja börja studera utbyggnaden studera arbetsmarknadsersättning utbildningsväsendet vid arbetslöshet ledde till att så breda vidare. samhällsgrupper Den generella kunde skolpolitiken börja studera vid utbyggnaden vid universitet universitet utbildningsväsendet högskolor, högskolor, en förmån ledde förmån till tidigare att breda tidigare var samhällsgrupper var förbehållet förbehållet samhällets kunde samhällets priviligierade börja studera vid utbyggnaden universitet utbildningsväsendet högskolor, förmån ledde till tidigare att breda var samhällsgrupper förbehållet samhällets kunde priviligierade börja studera grupper. vid universitet grupper. Även Även bostadsbyggandet högskolor, förmån tog tog fart fart under tidigare under 1970-talet var förbehållet 1970-talet ansågs samhällets ansågs hemlösheten priviligierade hemlösheten inte inte längre grupper. längre vid universitet Även bostadsbyggandet högskolor, en tog förmån fart under tidigare 1970-talet var förbehållet ansågs samhällets hemlösheten priviligierade inte längre grupper. Även bostadsbyggandet tog fart under 1970-talet ansågs hemlösheten inte längre grupper. Även bostadsbyggandet tog fart under 1970-talet ansågs hemlösheten inte längre 15

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

Socialdemokraterna i Stockholms stadshus. Handlingsplan mot barnfattigdom

Socialdemokraterna i Stockholms stadshus. Handlingsplan mot barnfattigdom Socialdemokraterna i Stockholms stadshus Handlingsplan mot barnfattigdom Handlingsplan mot barnfattigdom Rädda Barnens rapport talar sitt tydliga språk Stockholm är en av de mest segregerade kommunerna

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

Område 4: Inkomst och Arbete

Område 4: Inkomst och Arbete Område 4: Inkomst och Arbete 1. Inkomster och försörjning 2. Arbetsmarknad 3. Arbetsmiljö och arbetsorganisation 4. Det obetalda arbetet 4.1 Inkomster och försörjning Mål: Malmö stad ska aktivt verka för

Läs mer

Rapport från FoU-Norrbotten

Rapport från FoU-Norrbotten Rapport från FoU-Norrbotten Rapport Nr 26:1, 2005 Gemensamma riktlinjer för arbetet med försörjningsstöd - ett beslutsunderlag framtaget inom projekt Östra Sosam Besöksadress V.varvsgatan 11 971 28 Luleå

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Resultatet av 2015 års FoU-enkät Christina B. Embretsen Henrik Karlsson Martin Åberg

Resultatet av 2015 års FoU-enkät Christina B. Embretsen Henrik Karlsson Martin Åberg Resultatet av 2015 års FoU-enkät Christina B. Embretsen Henrik Karlsson Martin Åberg FoU-rapport Innehåll Inledning... 1 Resultat... 1 Vilka har besvarat enkäten?... 1 Kontakt och utbyte med FoU-Nordväst

Läs mer

Kartläggning ekonomiskt bistånd 2008

Kartläggning ekonomiskt bistånd 2008 SOCIALFÖRVALTNINGEN Datum Forskning och utveckling Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ola Nordqvist 1 (9) Kartläggning ekonomiskt bistånd 2008 Bakgrund Den vanligaste orsaken till att människor kommer

Läs mer

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Verksamhetsidé: Skåne Stadsmission arbetar på människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vi arbetar lyhört och proaktivt med

Läs mer

Information från. Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD. www.askersund.se

Information från. Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD. www.askersund.se Information från Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD www.askersund.se Försörjningsstöd vad är det? Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

Information om försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd

Information om försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd Information om försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd www.norrtalje.se SOCIALKONTORET 2 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt kan ha rätt till bistånd av

Läs mer

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten

Läs mer

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring 87 Familjeekonomi Se tabellerna 10 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar.

Läs mer

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Kommittédirektiv Försörjningskrav vid anhöriginvandring Dir. 2008:12 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag som innebär att

Läs mer

1. FoU-Nordvästs uppdrag. 2. Budget. 3. Kort omvärldsanalys

1. FoU-Nordvästs uppdrag. 2. Budget. 3. Kort omvärldsanalys VERKSAMHETSPLAN FÖR FoU-NORDVÄST 2013 1. FoU-Nordvästs uppdrag Syftet med FoU-nordvästs arbete är att genom forskning och olika utvecklingsinsatser stödja det vardagliga arbetet i kommunerna. FoU-Nordväst

Läs mer

Boken är utgiven med stöd från Akademikerförbundet SSR.

Boken är utgiven med stöd från Akademikerförbundet SSR. ATLAS Boken är utgiven med stöd från Akademikerförbundet SSR. Ofärdsland Kent Werne och Bokförlaget Atlas, 2014 Omslag och grafisk form: Conny Lindström Författarporträtt: Jessica Segerberg Tryck: Nørhaven,

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet Insatser för äldre och för funktionshindrade

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

Utan migration stannar Norrland

Utan migration stannar Norrland Utan migration stannar Norrland Problemet är inte invandringen, problemet är vad som händer sedan, hur vi som samhälle tar hand om eller hjälper människor att ta hand som sig själva. Utan migration stannar

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2011-01-20 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2011-01-20 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2011-01-20 Anne Harju 1 Dagens upplägg Allmänt om barnfattigdom Barnperspektiv Barns erfarenheter, upplevelser och strategier 2011-01-20 Anne Harju 2 Barnfattigdom Samhällelig

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas

Läs mer

Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken?

Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken? Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken? Arbetsmarknaden & arbetslösheten Om globala utmaningar och lokala lösningar på arbetsmarknaden Norrköping den 15

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka 2014-12-08 Uppdraget har fått uppdraget av Stadsdirektören i Nacka kommun att analysera socialtjänstens verksamhetskostnader med anledning

Läs mer

I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN

I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN SKRIFTER FRÅN TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET 2011:4 2011 ÅRS UPPFÖLJNING AV UNGA SOM VARKEN ARBETAR ELLER STUDERAR I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN ALLMÄN INFORMATION Temagruppen@ungdomsstyrelsen.se MEDIA

Läs mer

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr:

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr: Sid 1 (6) Uppdragsutbildning för yrkesverksamma inom socialtjänstens enheter för barn och unga i Norrbotten Syftet med kurserna inom uppdragsutbildningen är att ge deltagarna möjligheten att utveckla sina

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Inledning Målsättningarna för den svenska handikappolitiken är ambitiösa. Under många år och inom en rad olika områden

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv Mats Brandt Kommundirektör i Malax Vågar vi släppa kontrollen? - har vi modet att...? - vågar vi riskera att...? Svenska erfarenheter Allmändebatten

Läs mer

Referat Tapio Salonen Välfärdsstaten i gungning? 30 oktober 2014 på Svenska Mässan

Referat Tapio Salonen Välfärdsstaten i gungning? 30 oktober 2014 på Svenska Mässan Referat Tapio Salonen Välfärdsstaten i gungning? 30 oktober 2014 på Svenska Mässan - Sverige är rikare än någonsin. Problemet är att pengarna fördelas mer ojämlikt än när Sverige betraktades som en förebild,

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för

Läs mer

Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten

Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten Jenny Nybom 2015-02-04 Aktivering = förändringsarbetet inom försörjningsstöd, dvs. arbetet som syftar till att göra biståndsmottagare

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Tio frågor på temat #LagaVälfärden

Tio frågor på temat #LagaVälfärden Tio frågor på temat #LagaVälfärden En frågesport om välfärden Vi har förberett tio frågor om välfärden. Ni kan så klart ändra, lägga till eller ta bort efter behag. Efter frågorna finns en sida med svarstalong

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 215 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 767 357 den 31 mars 215, en ökning med 2 2 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 61 till 2 25 15. De

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby September 2013 Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby på skolan i förhållande till andra kommuner - En studie baserad på åren 2005 och 2011 1 Inledning Skolresultaten har under en lång rad av

Läs mer

Kvalitetsbarometern LSS 2015

Kvalitetsbarometern LSS 2015 Sammanfattning med tabeller WEBBVERSION Kvalitetsbarometern LSS Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna stad Bo Engström UTREDNINGSSPECIALISTEN September Bakgrund Solna

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Delmål för Domstolsverket... 2 3. Delmål 1 E-utbildning...

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning per september 2014

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning per september 2014 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2014-10-08 UAN-2014-0066 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

Frågor och svar om barnfattigdom i Sverige

Frågor och svar om barnfattigdom i Sverige OR Frågor och svar om barnfattigdom i Sverige Varför arbetar vi mot barnfattigdom i Sverige? Enligt artikel 27 i Barnkonventionen har alla barn rätt till en skälig levnadsstandard. Rädda Barnen har velat

Läs mer

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 1 Innehåll Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd av Vanja Höglund på Volontärbyrån våren 2014. Om du vill komma

Läs mer

Malmö delad stad - en sociologi för alla. Inledning och bakgrund. ABF-kurs våren 2015. Staffan Lindberg, cirkelledare

Malmö delad stad - en sociologi för alla. Inledning och bakgrund. ABF-kurs våren 2015. Staffan Lindberg, cirkelledare Malmö delad stad - en sociologi för alla ABF-kurs våren 2015 Inledning och bakgrund Staffan Lindberg, cirkelledare Sverige har under de senaste fyrtio åren genomgått en snabb förändring från ett industrisamhälle

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Kvalitetsbarometern LSS 2013:2

Kvalitetsbarometern LSS 2013:2 Sammanfattning med tabeller WEBBVERSION Kvalitetsbarometern LSS 2013:2 Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Nacka kommun Bo Engström UTREDNINGSSPECIALISTEN November 2013

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Avgränsningar 3 Målgrupper 3 Nuläge 4 Tillgång till data 4 Indikatorer och mått 4 Insamling,

Läs mer

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2013 Fakta i fickformat Enköpings kommun Enköpings kommun Befolkning 40800 Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 5 mil från Uppsala och 8 mil från

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full 2 MALMÖS UTVECKLING 2.1 Malmö från industristad till kunskapsstad Malmö var länge starkt förknippat som industristad med arbetarrörelsen och varvet. I Malmö var industrin främst koncentrerad till textil,

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter 2010-08-24 Handläggare Anders Langemark Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter Deltagande kommuner I detta projekt medverkar individ och familjeomsorgen (IFO)

Läs mer

BARNFATTIGDOMEN I SVERIGE ÅRSRAPPORT 2008. Sammanfattning av Barns ekonomiska utsatthet i Sverige. Årsrapport 2008 av Tapio Salonen

BARNFATTIGDOMEN I SVERIGE ÅRSRAPPORT 2008. Sammanfattning av Barns ekonomiska utsatthet i Sverige. Årsrapport 2008 av Tapio Salonen BARNFATTIGDOMEN I SVERIGE ÅRSRAPPORT 2008 Sammanfattning av Barns ekonomiska utsatthet i Sverige. Årsrapport 2008 av Tapio Salonen Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2008 Sammanfattning av Barns ekonomiska

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd. - i Hofors kommun

Information om ekonomiskt bistånd. - i Hofors kommun Information om ekonomiskt bistånd - i Hofors kommun Hofors kommun 2009 Rätten till bistånd I 4 kap. 1 Socialtjänstlagen (SoL) regleras den enskildes rätt till bistånd. Ekonomiskt bistånd är inkomst- och

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska. Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011

Sammanfattning på lättläst svenska. Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011 Sammanfattning på lättläst svenska Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011 Sammanfattning till lättläst svenska har gjorts av Centrum för

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen Sammanfattning En väl fungerande omsorg om gamla människor står högt på den politiska dagordningen i Sverige. Äldreomsorg är en tung post i Sveriges samlade offentliga utgifter. År 2011 uppgick kommunernas

Läs mer

Att bygga strukturer för kunskapsutveckling

Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Halmstad 1 december 2011 Per Albinsson Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Målet med de regionala stödstrukturerna är att de långsiktigt ska kunna försörja

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Riktlinje för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond

Riktlinje för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond Riktlinje 2010-12-15 Riktlinje för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond KS-605/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 15 december 2012. Syftet med den sociala investeringsfonden är att

Läs mer

nriktningsmål sociala insatser för vuxna

nriktningsmål sociala insatser för vuxna I nriktningsmål sociala insatser för vuxna Antagna av kommunfullmäktige 2003-05-26, 123 Ersätter Inriktningsmål för individ- och familjeomsorg antagna av Kommunfullmäktige 1996-11-25 i de delar som avser

Läs mer

Studenters rätt till socialbidrag

Studenters rätt till socialbidrag Linköpings universitet Ekonomiska institutionen Statsvetenskap 1 2005-04-26 Studenters rätt till socialbidrag Paulina Bumbul Jonas Gummesson Rebecka Johansson Henrik Skagervik Innehållsförteckning SYFTE...

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Malmö och Lund som bor i egen bostad har minskat från 64 procent 2003

Läs mer

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer