Dokumentation av APU

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dokumentation av APU"

Transkript

1 Österängskolan Kristianstad EC-programmet Dokumentation av APU ITiS 4 Vårterminen 2001 Göthe Andersson Boel Attner Göran Eklund Lennart Johansson Mats Johansson Bengt Martens Håkan Nilsson Hasse Persson Stefan Pettersson Bengt Wendel

2 Innehållsförteckning Sid 1. Bakgrund Syfte Genomförande Elevernas utvärdering Diskussion och slutsatser. 6 Bilagor Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Projektbeskrivning Frågeställningar inför praktik Enkät angående APU 1

3 1. Bakgrund Under hösten 2000 väckte några lärare, som undervisar på EC-programmet i årskurs 3, idén att tillsammans med eleverna i denna årskurs engagera sig i ett ITiS-projekt, som på något sätt skulle ha med deras arbetsplatsförlagda utbildning, APU, att göra. I årskurs 3 går ett fyrtiotal ungdomar. Under sista året i gymnasieskolan har dessa elever 7 veckors praktik. På EC-programmet går elever, som vill utbilda sig inom det el-tekniska området. Programmet har fyra inriktningar: automation, elektronik, elteknik samt datorteknik. Så småningom bildades ett arbetslag bestående av såväl karaktärsämneslärare som kärnämneslärare (svenska samhällskunskap företagsekonomi). Efter ytterligare ett tag vidgades arbetslaget till att bestå även av lärare, som inte enbart undervisar i årskurs 3 utan även i årskurs 1 och 2. Skälet härtill var tankar om att i förlängningen jobba vidare med projektet; utveckla det till att också omfatta eleverna i ettan och tvåan. Detta är i sin tur anledningen till att vi i laget är så många som tio medlemmar. Ett ämnesintegrerat arbetslag hade därmed skapats. Vi bestämde tillsammans med eleverna att projektet skulle mynna ut i en dokumentation av den arbetsförlagda utbildningen. 2. Syfte Vi ville med vårt ITiS-projekt (se projektbeskrivning, bilaga 1) att eleverna med hjälp av den nya tekniken skulle dokumentera sin arbetsplatsförlagda undervisning, som äger rum i två olika perioder under februari maj. Vi hade också tänkt att eleverna utifrån dokumentationen skulle kunna ställa samman ett presentationsprogram som ett komplement till informationen i den s.k. Programväljaren. Detta skulle kunna visas för blivande elever på EC-programmet, föräldrar, branschföreträdare m.fl. Eventuellt skulle programmet kunna ingå, som en del i en större presentation av hela EC-programmet. Dessutom var det vår målsättning att vi lärare såväl som elever, skulle lära oss att använda modern informationsteknik i ett praktiskt och konkret projekt och därigenom höja vår IT-kompetens. Eleverna skulle dokumentera olika arbetsmoment och reflektera över olika sidor av yrkesrollen, och det var tänkt att regelbundna kontakter skulle äga rum mellan elever och lärare via nätet i form av , bildöverföring m.m. 2

4 Rapporter och redovisningar skulle behandlas ur språklig synvinkel, och samhällsperspektivet skulle belysas i form av reflektioner kring arbetsmiljö, fackliga frågor, demokratiaspekter m.m. Det ämnesövergripande synsättet skulle betonas. Övergripande frågeställningar (bilaga 2) formulerades av elever och lärare tillsammans, innan APU-perioden inleddes, medan mer specifika frågeställningar, som var knutna till de enskilda arbetsplatserna, formulerades allt eftersom. 3. Genomförande Vecka 9 gick de elever som ingått i projektet ut på sin arbetsplatsförlagda utbildning APU. Med sig hade de ett antal frågeställningar, som de skulle besvara (bilaga 2). Vidare hade de i uppgift att via korrespondera med sina respektive handledare, d v s karaktärsämneslärarna. På våra arbetslagsträffar diskuterade vi huruvida vi skulle få in några mail eller inte, och vi enades om en att en svarsfrekvens runt 50% var en realistisk målsättning. I detta sammanhang kan vi nämna att spännvidden mellan eleverna på ECprogrammet är stor vad avser skrivförmåga. Somliga är goda skribenter medan andra har stora skrivsvårigheter, vilket naturligtvis leder till ovilja att formulera sig i skrift. En annan fråga vi diskuterade var huruvida möjligheten att använda datorn och kommunicera via mail skulle öka elevernas lust att skriva. Under våra arbetslags- och handledarträffar grep vi oss an uppgiften att lära oss tekniken. En förutsättning för att kunna genomföra projektet var att vi hade tillgång till digitalkameror, och bl a för detta ändamål hade tre kameror köpts in till skolan. Nu gällde det att lära sig att använda dessa. Vi konstaterade snabbt att vi hade minst sagt skiftande förkunskaper. Några hade aldrig sett en digitalkamera överhuvudtaget, medan andra var fullfjädrade användare. Vår handledare, Jan Persson, stod inför en stor pedagogisk utmaning! Kamerorna cirkulerade mellan oss. Vi övade, våndades och övade igen. Med hjälp av en lathund som utarbetats av en erfaren lagmedlem tränade vi också på att lägga in bilderna i datorn. En fråga vi ställde oss var om eleverna verkligen skulle klara av att fotografera med gott resultat!. Ett syfte med projektet var att lägga in elevernas dokumentation som en del i en större presentation av EC-programmet som skulle kunna visas för elever i lägre årskurser, branschföreträdare, föräldrar m fl. Alltså gällde det att lära sig programmet Power Point. Ämnet för de kommande handledarträffarna var alltså 3

5 givet. Utöver detta gick tre av medlemmarna i laget, Håkan Nilsson, Hasse Persson samt Stefan Pettersson en tredagarsutbildning i webdesign. Skulle vi få några mail eller inte? Det började bra och eleverna hörde av sig i glädjande stor utsträckning. Rapporterna uttryckte dessutom en hög ambitionsnivå. Eleverna använde sina privata datorer, lånade på företagen eller skrev helt enkelt på Österängskolan. Fliten avtog dock efterhand som tiden gick och rapporterna blev allt färre och allt kortare. Tänkbara förklaringar kan vara att vi krävde för täta rapporter, en per vecka, vilket kan ha medfört att eleverna helt enkelt tröttnat. Man kan givetvis inte heller bortse från det faktum att man har mest att berätta i början av en sjuveckorspraktik, speciellt om arbetsmomenten varit i stort sett desamma. Ungefär 25% av eleverna korresponderade föredömligt under hela perioden, medan ytterligare en fjärdedel kan sägas ha skött sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt. En acceptabel svarsfrekvens som uppfyllde våra förväntningar! Bilderna blev däremot lika erbarmliga som vi fruktat! Många elever misslyckades med såväl exponeringar som motiv och kvaliteten var av en karaktär, som inget företag skulle vilja förknippas med. Eftersom bilderna var avsedda att visas i offentliga sammanhang enades vi om att lärarna i samband med sina besök på praktikplatserna skulle ta de bilder som erfordrades. Samtliga bilder vi använt har godkänts för publicering av de olika företagen. Vecka 16, efter påsklovet, återkom eleverna till skolan och nu vidtog arbetet med att skriva färdigt och redigera APU-rapporterna. För detta ändamål tog vi i anspråk en resursförmiddag (4 timmar). De som inte korresponderat under praktiktiden fick nu möjlighet att i lugn och ro summera sina erfarenheter och reflektera över sin framtida yrkesroll, medan de övriga redigerade och finslipade sina texter. Alltsammans granskades sedan av svenskläraren i arbetslaget. I stora drag innehöll rapporterna vad de skulle, men det som saknades generellt var samhällsperspektivet; frågor om arbetsmiljö, fackliga förhållanden, jämställdhet osv. Inte heller frågor som rörde ägarförhållanden samt juridiska förhållanden hade belysts i rapporterna. En orsak till detta kan vara att vissa kurser som behandlar dessa ämnen, t ex Företagsekonomi A, lästes klart redan under årskurs 2. Huvudorsaken är troligtvis en annan nämligen att eleverna på programmet fokuserar på yrkesrollen och karaktärsämnena medan kärnämnen som samhällskunskap och företagsekonomi ses som perifera ämnen. Undantag finns givetvis! 4

6 Med bilder, bildtexter och rapporter som underlag tog vi itu med att göra en presentation på en hemsida! Att ha alla elever och alla lärare i arbetslaget engagerade var en orimlig arbetsuppgift. De som utbildat sig i webdesign, fick huvudansvaret för denna uppgift och eleverna medverkade som konsulter, d v s de har haft synpunkter på urval av bilder, utformning osv. Samtliga elever har tagit del av samt godkänt hemsidan som var klar i vecka 19. Inom arbetslaget var vi nöjda och vi gjorde bedömningen att vi kommer att ha stor nytta av den i framtiden. Dock krävs kontinuerlig revidering. 4. Elevernas utvärdering Med utgångspunkt från resultat av Enkät angående elevernas APU (Bilaga 3), kan följande sammanfattning lämnas: Flertalet elever ansåg det meningsfullt att dokumentera APU:n. En del tyckte t.o.m. att det var roligt att redogöra för sina arbetsuppgifter och sina erfarenheter över huvudtaget. Några ifrågasatte förstås vad det skulle tjäna till. De tyckte också att de fått tydlig information om hur det var tänkt att dokumentationen skulle gå till. Några tyckte dock att lärarna hade varit litet sent ute med upplysningen. Automationsgruppen fick utbildning i att hantera digitalkamera och lärde sig att överföra bilder till dator. Däremot fick elektronik- och installationseleverna klara sig med det de tidigare lärt sig i ämnet estetisk verksamhet. Alla tyckte att fotografering och bildöverföring med digitalkamera var roligt. Arbetsgivarna var i stort sett positiva till att besvara frågor om företaget, men några elever drog sig för att ställa vissa frågor. Somliga tyckte t.ex. att det var genant att fråga om löner och årsomsättning. Hälften av eleverna menade att det här sättet att informera om EC-programmet var bra. Ett modernt och fräsigt sätt, sade någon. Vissa var tveksamma och tyckte det kändes ovant och två svarade att de absolut inte kunde tänka sig att använda detta sätt. Under Övrigt framkom det många förslag till hur tänkta intressenter skulle få veta om informationsprogrammets existens, t.ex. att det borde omnämnas i Programväljaren, att SYO-konsulenter och skolinformatörer skulle tipsa om det, att lärare kunde berätta om det vid företagsbesök, genom sökprogram etc. 5

7 Elever påpekade också att de känt sig jagade och att de lidit av tidsbrist. Jag jobbar ju hela dagarna och då vill jag inte hålla på att skriva också. Man efterlyste lugnare tempo. 5 Diskussion och slutsatser Hur har då vi medlemmar i arbetslaget upplevt ITiS-projektet? Vid vårt senaste arbetslagsmöte summerade vi våra erfarenheter, som kan sammanfattas enligt följande: Vi känner oss i stort sett nöjda med det presentationsprogram som vi framställt tillsammans med eleverna. Det är vår bedömning att vi kommer att ha stor nytta av detta i de sammanhang vi tidigare angivit. Det har också upplevts som en extra stimulans av såväl oss, men framförallt av eleverna, att få arbeta med ett konkret projekt av den här karaktären. Vi ser inte presentationsprogrammet som en slutprodukt utan det kommer sannolikt att revideras och förbättras kontinuerligt av kommande årskullar på EC-programmet. Vi anser att vi nått målet att tillämpa ett elevaktivt arbetssätt. Resultatet kunde ha blivit ännu bättre om vi haft mer tid till förfogande. Under hela projektets gång har vi känt flåset i nacken. Det hade varit önskvärt att få någon form av nedsättning i tjänsten för att kunna arbeta med ITiS-projektet. Arbetsbelastningen har uppfattats som utomordentligt stor av lagmedlemmarna, som samtliga undervisar heltid. Det kan tilläggas att vi parallellt med ITiS-projeket deltagit i våra ordinarie arbetslag. Vi har helt enkelt haft stora svårigheter att träffas! Österängskolan är en stor skola, där våra undervisningslokaler ligger åtskilda och vi har skilda lärarrum, varför vi faktiskt inte träffar på varandra spontant under en vanlig arbetsdag. Arbetslaget har inte varit optimalt sammansatt. Som nämndes ovan arbetar vi som ingått i projektet normalt inte i samma arbetslag. Boel Attner (lärare i svenska och religionskunskap) är knuten till naturvetenskapliga programmet, medan Mats Johansson (samhällskunskap, historia och företagsekonomi) ingår i samhällsvetenskapliga programmet. Konsekvensen har blivit att dessa teorilärare inte haft den dagliga kontakt med eleverna som egentligen är önskvärd i ett projekt av den här karaktären. I viss mån har emellertid detta kompenserats av att de undervisat eleverna i tidigare årskurser, varför personkännedomen fanns. Vi anser inte att vi på ett tillfredsställande sätt nått målet om ämnesintegration och ett ämnesövergripande förhållningssätt. En orsak är sannolikt det 6

8 som nämns i punkten ovan, en annan det faktum att eleverna fokuserar på sin yrkesroll och sina karaktärsämnen. Dessa attityder hos eleverna vet vi av erfarenhet är mycket svåra att ändra! Vi har definitivt nått vårt mål att bli bättre på att använda den nya tekniken. Vissa av oss har gjort stora framsteg, förvisso mot bakgrund av att kunskaperna var dåliga när vi startade projektet! Andra i laget, med bättre förkunskaper, har framförallt gjort first class till ett dagligt arbetsredskap, Mycket av vår kommunikation går numera via datorn. Även Power Point kommer vi att ha nytta av i vår dagliga verksamhet. Vi har också insett att vi med internet har ett utmärkt medium för kommunikation med eleverna. Detta kan kanske utvecklas och användas t ex vid sjukanmälningar, veckoinformation, ledighetsansökningar o s v. Som nämndes ovan har de olika programarbetslagen karaktären av skolor i skolan, beroende på att Österängskolan är så stor som den är (1400 elever). Projektet har enligt samtliga medlemmar bidragit till att fler naturliga möten skapats mellan lärarna, vilket länge varit ett övergripande mål. Vi har också uppskattat att få träffa kollegor som arbetar med andra åldersgrupper på andra skolor. Det har varit mycket givande att få ta del av deras erfarenhet och vi tror att sådana möten över stadiegränserna har ett mycket stort värde. Litteraturen (Rask) och diskussionerna kring källkritik på internet har vi upplevt som särskilt givande. Vi brottas med denna problematik dagligen, speciellt i rådande specialarbetstider. De erfarenheter vi gjorde under kursen har redan lett till att internetfuskare avslöjats. Till sist, datakommunikation i all ära, men den kan enligt vårt förmenande aldrig ersätta det mänskliga mötet! 7

9 PROJEKTBESKRIVNING Bilaga 1 Österängskolan, EC-programmet Bakgrund. Elprogrammet på Österängskolan vänder sig till ungdomar, som vill utbilda sig inom det el-tekniska området. Programmet har fyra inriktningar; automation, elektronik, elteknik samt datorteknik Inom ramen för programmet genomför eleverna, ett fyrtiotal, arbetsplatsförlagd utbildning APU. Övergripande mål. Med vårt ITiS-projekt vill vi att eleverna i årskurs 3 genom att utnyttja den nya tekniken ska dokumentera sin APU, som de fullgör under februari-maj. Materialet ska sedan sammanställas till ett presentationsprogram, som ska kunna visas för blivande elever på programmet, föräldrar, branschföreträdare m fl. Eventuellt kommer programmet att ingå som en del i en större presentation av hela elprogrammet. Vidare är det vår målsättning att vi, såväl lärare som elever, ska lära oss att använda modern informationsteknik i ett praktiskt och konkret projekt och därigenom höja vår IT-kompetens. Dagsläget. Varje elev får besök av lärare på resp. arbetsplats under praktiktiden. Varje elev gör iakttagelser på arbetsplatsen som sedan ligger till grund för redovisningar i skolan där erfarenheterna jämförs och diskuteras. Syfte och genomförande. Eleverna kommer att få tillgång till tre stycken digitalkameror som införskaffats för ändamålet. Med hjälp av dessa ska eleverna dokumentera olika arbetsmoment och reflektera över olika sidor av yrkesrollen. Bilderna ska sedan förses med text. Vi vill att eleverna ska utveckla ett reflekterande förhållningssätt och göra sitt text- och bildurval urval utifrån detta. Regelbundna kontakter ska äga rum mellan elever och lärare via nätet i form av , bildöverföring osv. Ett ämnesövergripande synsätt ska betonas. Elevernas rapporter och redovisningar kommer att behandlas ur språklig synvinkel, och även samhällsperspektivet ska belysas i form av reflektioner runt arbetsmiljö, fackliga frågor, demokratiaspekter mm. Övergripande frågeställningar formuleras av elever och lärare tillsammans innan APU-perioden inleds, medan mer specifika frågeställningar som knyts till de enskilda arbetsplatserna, formuleras efterhand. 8

10 Utvärdering. Utvärdering kommer att ske kontinuerligt i kontakten mellan elever och lärare. Efter det att programmet färdigställts kommer utvärdering att ske i enkätform med eleverna. Vidare kommer synpunkter att hämtas in från branschens företrädare samt från eleverna i de lägre årskurserna. 9

11 Frågeställningar inför praktik Bilaga 2 Om företaget Företagets huvudsakliga inriktning? Några specialinriktningar? Ägarförhållanden (aktiebolag, handelsbolag, koncern m.m.)? Antalet anställda? Årsomsättning? Avtalsområde (arbetsgivarorganisationer och fackliga organisationer)? Lönebild för de anställda? Vilken framtidsbild finns det för företaget? Vilken kompetensutveckling/fortbildning finns det för de anställda? Vilka möjligheter finns att få arbete inom företaget om ett par år? Om din egen arbetsinsats Vilka olika arbetsmoment har du varit med om? Vilka verktyg, instrument eller maskiner kom du i kontakt med? Stötte du på arbetsmoment, som borde finnas med i din utbildning? Har du varit i kontakt med ritningar, manualer eller instruktioner av något slag? Hur upplevde du arbetsmiljö, arbetstider och arbetskamrater? Inträffade något som du skulle vilja delge dina skolkamrater? Var något som du kom i kontakt med av speciellt intresse? 10

12 Enkät angående APU Bilaga 3 Frågor: 1. Kändes det meningsfullt eller ej att dokumentera APU:n? 2. Fick du tillräcklig information eller ej, om hur du skulle göra dokumentationen? 3. Fick du utbildning i att hantera digitalkameran? 4. Hur ställde arbetsgivaren sig till att besvara frågor om företaget? 5. Hur ser du på detta sätt att sprida information om EC-programmet? Övriga synpunkter: Förslag till förbättringar av dokumentationen. Förslag till hur informationsprogrammet kan användas. Hur skall man få reda på att informationen finns? Annat? 11

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

Projektarbete med fordonselever om arbetsmiljö.

Projektarbete med fordonselever om arbetsmiljö. 1 Projektarbete med fordonselever om arbetsmiljö. Ett arbete av : Kenneth Andersson Jan Bruhno Ann Gnatt Hans Persson Gabriella Tinghög Hans-Åke Tuomaala 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid. 1. Bakgrund 3 2. Syfte

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Projektrapport-ITiS Spängerskolan

Projektrapport-ITiS Spängerskolan Projektrapport-ITiS Spängerskolan Lägesbeskrivning Spängerskolan är en F-9 skola som arbetar åldersintegrerat, F-2, 3-6 och 7-9. Vår målsättning med arbetet i klasserna är att individualisera och konkretisera

Läs mer

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 1 VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000 Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 2 Bakgrund Inom vårt program arbetar vi med elever med särskilda behov. (IV-program). För att vi skall kunna

Läs mer

Norretullskolan 7b. Ett försök att använda IT i skolan

Norretullskolan 7b. Ett försök att använda IT i skolan Norretullskolan 7b Ett försök att använda IT i skolan Hemsida First Class Klasskonferens Scanner Digitalkamera Susanne Dehn Anders Isaksson Niklas Nilsson Lena Tengheden ITiS 7B Norretullskolan Hösten

Läs mer

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02 Djuren på bondgården Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson Innehållsförteckning Inledning s.3 Syfte..s.3 Mål s.4 Genomförande..s.4 Resultat.s.6 Diskussion s.8 2

Läs mer

ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05

ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 ITiS- RAPPORT Barn utforskar världen med hjälp av IT Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 BARN UTFORSKAR VÄRLDEN MED HJÄLP AV IT. Bakgrund Vi i ITiS-laget består av en förskollärare och en fritidspedagog,

Läs mer

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen

Läs mer

Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola

Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola Projektmaterial DATORKUNSKAP EN NYCKEL TILL INFORMATIONSSAMHÄLLET Strömbäcks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Tollarpsskola Sofie Frank Ove Strömvall Anette Berg Jonas Friberg Matts Premberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson

Tollarpsskola Sofie Frank Ove Strömvall Anette Berg Jonas Friberg Matts Premberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson Tollarpsskola ITiS projekt Ht 2000 ITiS handledare: Anette Berg Ansvarig skolledare: Matts Premberg Vi som har utfört arbetet är: Sofie Frank Ove Strömvall Jonas Friberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson

Läs mer

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.

Läs mer

Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson

Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Rapport om ITiS projektet Världsdelarna Karlshamns Montessoriskola 2001 Marie Andersson Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Handledare: Ulf Ivarsson Innehållsförteckning Innehållsförteckning..

Läs mer

Projektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola

Projektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola Projektmaterial DIGITAL PORTFOLIO FÖR DOKUMENTATION OCH PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Innehåll. Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7

Innehåll. Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7 Innehåll Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7 Framtid 8 Bilagor 9 Projektredovisning av arbetslag Måsart på Villaskolan Åhus ht 2000 Ansvariga för projektet har

Läs mer

Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola

Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net REDOVISA

Läs mer

Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001. ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl

Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001. ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001 ett temaarbete av 3-5 Parkskolan Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl Sammanfattning Projektet vi och våra fyra årskurser (två

Läs mer

Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation

Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation Itis-projekt Nymö Resursskola Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation Bakgrund Vi är tre lärare på Nymö Resursskola. Vi arbetar i två elevgrupper med

Läs mer

Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF

Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF Särskolan Kulltorp Nina Lind Ewa Niklasson Yvonne Sukel-Wendel Daniel Östlund Särskolan Norretull Chatarina Björklund Barbro Hansson Eva

Läs mer

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Vägga Vuxenutbildning ITiS-projekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Författare Lotta Holmgren Karin Svensson Ove Svensson Handledare

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

MÅLERI. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet måleri ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

MÅLERI. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet måleri ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MÅLERI Ämnet måleri behandlar byggnadsmåleri från planering och utförande till det att objektet är färdigt att brukas. Det behandlar även färgens estetiska värden och skyddande egenskaper. Ämnets syfte

Läs mer

2A och 2B PerOlsskolan nn

2A och 2B PerOlsskolan nn 2A och 2B PerOlsskolan nn Innehållsförteckning: Inledning...s.2 Bakgrund...s.2 Syftet med försöket...s.2 Tillvägagångssätt...s.3 Resultat...s.3 Diskussion...s.4 Litteraturförteckning...s.5 Appendix...

Läs mer

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1 Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete

Läs mer

Ett ITiS-projekt på Spängerskolan i Arkelstorp Kristianstad kommun vt-02

Ett ITiS-projekt på Spängerskolan i Arkelstorp Kristianstad kommun vt-02 Ett ITiS-projekt på Spängerskolan i Arkelstorp Kristianstad kommun vt-02 Kjell-Åke Eriksson Ing-Marie Rosén Cecilia Svensson 4-6AB 2(10) Innehåll Sid Bakgrund 3 Arbetslagsplanering 4 Syfte 4 Frågeställningar

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12 Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12 GÄRDESÄNGENS FÖRSKOLA Arbetsplan Gärdesängens förskola Begränsning Vårt val av problem/ område 1. Barns inflytande med leken i fokus 2. IKT- projekt 3. Pedagogiska samtal

Läs mer

HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN

HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN Ämnet husbyggnad specialyrken behandlar olika arbetstekniker inom valt specialyrke, från planering och utförande till det att objektet är färdigt att användas. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

PLÅTSLAGERITEKNIK. Ämnets syfte

PLÅTSLAGERITEKNIK. Ämnets syfte PLÅTSLAGERITEKNIK Ämnet plåtslageriteknik behandlar hur man planerar och genomför plåtslageriarbeten. Det behandlar även arbetsmetoder och olika plåtmaterials egenskaper samt hur man väljer lämpliga verktyg

Läs mer

BARN I STADEN MÖTER DJUR

BARN I STADEN MÖTER DJUR ITiS-rapport BARN I STADEN MÖTER DJUR Bengt Björkqvist Elisabeth Havh Martin Nilsson Eva-Lotta Persson Catrin Svensson Lena Winberg November 2001 1 Innehållsförteckning: Bakgrund s. 3 Aktuell skola. s.

Läs mer

KVALITETSRAPPORT Förskolan Delfinen 2014/2015 Eksjö kommun

KVALITETSRAPPORT Förskolan Delfinen 2014/2015 Eksjö kommun KVALITETSRAPPORT Förskolan Delfinen 2014/2015 Eksjö kommun Systematiskt kvalitetsarbete En arbetsprocess som gör kvalitet och likvärdighet synlig och där utgångspunkten alltid är densamma, att identifiera

Läs mer

Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Restaurang- och livsmedelsprogrammet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 FoU Fyrbodal Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 besvarat av assistenternas chefer. På kursen för personliga assistenter har deltagare kommit från åtta av Fyrbodals 14 kommuner.

Läs mer

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier - under kursen Examensarbetet på juristprogrammet Information till studenter och arbetsplatser Så här fungerar det! Tre former för arbetsplatsanknytning

Läs mer

Resultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har

Resultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har Resultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har Det har varit tydligt att kollegiala samtal mellan lärare i olika årskurser, skolor och mellan de två tätorterna är mycket viktigt för kommunen. När vi känner

Läs mer

Utveckla din IT- kompetens

Utveckla din IT- kompetens Utveckla din IT- kompetens PIM www.pim.skolutveckling.se PIM PIM Praktisk IT och Mediekompetens Arbetar du i förskola eller skola och vill utveckla ditt arbete med IT i verksamheten? PIM - www.pim.skolutveckling.se

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

ANLÄGGNING. Ämnets syfte

ANLÄGGNING. Ämnets syfte ANLÄGGNING Ämnet anläggning behandlar mark- och anläggningsbyggande från planering till det att objektet är färdigt att brukas. Det behandlar också olika jord- och bergmaterials egenskaper. Ämnets syfte

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

ANLÄGGNING. Ämnets syfte

ANLÄGGNING. Ämnets syfte ANLÄGGNING Ämnet anläggning behandlar mark- och anläggningsbyggande från planering till det att objektet är färdigt att brukas. Det behandlar också olika jord- och bergmaterials egenskaper. Ämnets syfte

Läs mer

Praktik på Handelsprogrammet i Gy11

Praktik på Handelsprogrammet i Gy11 Praktik på Handelsprogrammet i Gy11 Hösten 2013 kommer den första årskurs tre göra praktik (arbetsplatsförlagt lärande = apl) i Gy11. De stora förändringarna är att praktiken blir mer styrd då kurserna

Läs mer

TÄTSKIKT VÅTRUM. Ämnets syfte

TÄTSKIKT VÅTRUM. Ämnets syfte TÄTSKIKT VÅTRUM Ämnet tätskikt våtrum behandlar olika tätskiktssystem i våtrum och underliggande konstruktioner. Det behandlar hur arbetet utförs vid såväl ombyggnader och tillbyggnader som vid nyproduktioner.

Läs mer

PLÅTSLAGERI. Ämnets syfte

PLÅTSLAGERI. Ämnets syfte PLÅTSLAGERI Ämnet plåtslageri behandlar grundläggande planering och genomförande av plåtslageriarbeten. Det behandlar arbetsmetoder inom såväl byggnads- som ventilationsplåtslageri. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2014-2015 Bo förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förutsättningar för genomförande... 3 Metoder/verktyg som har använts för uppföljning

Läs mer

VENTILATIONSPLÅTSLAGERI

VENTILATIONSPLÅTSLAGERI VENTILATIONSPLÅTSLAGERI Ämnet ventilationsplåtslageri behandlar ventilationstekniska system och deras uppbyggnad samt hur ett väl fungerande inneklimat påverkar vår boende- och arbetsmiljö. Ämnets syfte

Läs mer

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

Storvretaskolans IT-plan 2013/14 s IT-plan 2013/14 I det moderna samhället blir informationsteknik och datorer allt vanligare. Vi vill skapa förutsättningar för våra elever att lyckas i dagens samhälle och använder oss därför av IT i

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt.

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Rapport från Förskolan Regnbågen, Emmaboda. Emmaboda 2008-2009 1 Slutrapport/utvärdering: Barns tidiga språk- och matematikutveckling

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö Företag som lärmiljö Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen

Läs mer

AVSIKTSFÖRKLARING. avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv

AVSIKTSFÖRKLARING. avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv Bakgrund Arbetslivskontakter i ungdomsskolan och inom vuxenutbildningen är enligt de statliga och kommunala styrdokumenten

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning 1(6) Sammanfattning Förstudien i projektet SpråkSam har, som tidigare rapporterats förlängts genom att Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har finansierat vissa aktiviteter som projektets parter sett

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Utvärdering av insatsen valideringsmaterial

Utvärdering av insatsen valideringsmaterial Elisabeth Ahnberg December 2010 Utvärdering av insatsen valideringsmaterial INNEHÅLL Bakgrund... 1 Handledarnas erfarenheter och åsikter... 2 Praktikanternas erfarenheter och åsikter... 3 Avslutande diskussion...

Läs mer

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial ORIENTERINGSKURS PÅ INTERNET FÖR ANTAGNA ELEVER VID MOLKOMS FOLKHÖGSKOLA Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

Handels- och administrationsprogrammet (HA)

Handels- och administrationsprogrammet (HA) Handels- och administrationsprogrammet (HA) Handels- och administrationsprogrammet (HA) ska utveckla elevernas kunskaper om handel och administration, där service och kommunikation är centralt. Efter examen

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret

Kvalitetsredovisning Läsåret Kvalitetsredovisning Läsåret 2011-2012 Soltunets förskola Nora kommun Innehållsförteckning Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 0 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 0 Verksamhetens

Läs mer

ITiS 6 Norretullskolan ITiS-rapport December 2001

ITiS 6 Norretullskolan ITiS-rapport December 2001 ITiS 6 Norretullskolan ITiS-rapport December 2001 Jessica Andersson Yvonne Björkqvist Jenny Ekstrand Susanne Kittel Annika Lund Kristina Lunderup Innehåll sida Sammanfattning 3 Inledning 4 Syfte 5 Kunskapsbakgrund

Läs mer

Vallentuna kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Lovisedal - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016

Vallentuna kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Lovisedal - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016 Vallentuna kommun Lovisedal - Föräldrar Förskola 3 respondenter Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter 216 Pilen Marknadsundersökningar Mars 216 Våga Visa 216, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio

Läs mer

BYGG OCH ANLÄGGNING. Ämnets syfte

BYGG OCH ANLÄGGNING. Ämnets syfte BYGG OCH ANLÄGGNING Ämnet bygg och anläggning behandlar byggandet från planeringsstadiet till färdigställande och drift. Det behandlar även bygg- och anläggningsbranschens olika yrken och arbetsvillkor.

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Matematikundervisning genom problemlösning

Matematikundervisning genom problemlösning Matematikundervisning genom problemlösning En studie om lärares möjligheter att förändra sin undervisning Varför problemlösning i undervisningen? Matematikinlärning har setts traditionell som en successiv

Läs mer

Ett digitalt studiematerial om ringar och länkar

Ett digitalt studiematerial om ringar och länkar Ett digitalt studiematerial om ringar och länkar så här skapade vi det. Bakgrund Efter att ha sökt och fått projektanslag ifrån Folkbildningsrådet för att producera ringar och länkar, ett digitalt studiematerial,

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Utvecklingsprojekt ITiS Ht-02/Vt-03 Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Rut Holmström Åsa Klinthage Susanne Kittel Victoria Nilsson Annette Norling 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund 3 2. Syfte.5 3.

Läs mer

BELÄGGNING. Ämnets syfte

BELÄGGNING. Ämnets syfte BELÄGGNING Ämnet beläggning behandlar beläggningsarbete, från tillverkning av asfalt till det att vägobjektet är färdigt att brukas. I samhället ställs allt högre krav på vägars utformning och kvalitet.

Läs mer

MOBILA ARBETSMASKINER

MOBILA ARBETSMASKINER MOBILA ARBETSMASKINER Ämnet mobila arbetsmaskiner behandlar olika typer av jordförflyttande och lyftande anläggningsmaskiner, deras utrustning samt hur de hanteras vid olika typer av anläggningsarbete.

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Nacka kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Akademiska skolan - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016

Nacka kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Akademiska skolan - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016 Nacka kommun Akademiska skolan - Föräldrar Förskola 12 respondenter Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter 2016 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016 Våga Visa 2016, sida 1 Om undersökningen Bakgrund

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola!

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola! Digitala verktyg Spaning Bölets förskola Vi fick i uppdrag att undersöka hur man använder olika digitala hjälpmedel på vår förskola. På vår förskola är vi fem avdelningar med två yngre avdelningar och

Läs mer

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Vad krävs för G? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 7:2009

Vad krävs för G? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 7:2009 Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 7:9 Vad krävs för G? En studie om elevers förståelse av betygskriterier och kunskapskrav i Idrott och hälsa Tove Lindeberg GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Förskoleverksamheten 2014-05-13 Björnligans förskola Skolområde2 Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Nuläge Björnligans förskola har 37 barn placerade som är fördelade på två avdelningar,

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Studie- och yrkesvägledning i undervisningen Studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. I en vid definition innefattar studie- och yrkesvägledning

Läs mer

GOLVLÄGGNING. Ämnets syfte

GOLVLÄGGNING. Ämnets syfte GOLVLÄGGNING Ämnet golvläggning behandlar läggning av olika golvmaterial såsom plastmattor och homogena parkettgolv. Det behandlar dessutom uppsättning av olika väggmattor. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

MEDARBETARBAROMETER RESULTAT 2013

MEDARBETARBAROMETER RESULTAT 2013 MEDARBETARBAROMETER RESULTAT 2013 Medarbetarbarometer 2013 Innehåll Syfte sid 3 Metod och förklaringar sid 4-7 Sammanfattning av resultat sid 8-16 Det fortsatta arbetet sid 17 2 Syfte Återkommande mätning

Läs mer

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Lisa Haraldsson och Maria Johansson Den 3/5 2011 1 Inledning Under våren har två psykologstudenter vid Lunds universitet

Läs mer

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola Projektmaterial DEN KREATIVA PROCESSEN Hellidens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Rapport till

Läs mer

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till

Läs mer

Kollegialt lärande i förskolan

Kollegialt lärande i förskolan 2016-06-19 SID 1/ 6 GUNILLA JÅFS REKTOR/FÖRSKOLECHEF 08-587 849 42 GUNILLA.JAFS@VALLENTUNA.SE Kollegialt lärande i förskolan Jag valde, i samråd med dåvarande biträdande förskolechef, att arbeta med ett

Läs mer

Kursplanen i ämnet engelska

Kursplanen i ämnet engelska DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet engelska Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer