Dokumentation av APU

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dokumentation av APU"

Transkript

1 Österängskolan Kristianstad EC-programmet Dokumentation av APU ITiS 4 Vårterminen 2001 Göthe Andersson Boel Attner Göran Eklund Lennart Johansson Mats Johansson Bengt Martens Håkan Nilsson Hasse Persson Stefan Pettersson Bengt Wendel

2 Innehållsförteckning Sid 1. Bakgrund Syfte Genomförande Elevernas utvärdering Diskussion och slutsatser. 6 Bilagor Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Projektbeskrivning Frågeställningar inför praktik Enkät angående APU 1

3 1. Bakgrund Under hösten 2000 väckte några lärare, som undervisar på EC-programmet i årskurs 3, idén att tillsammans med eleverna i denna årskurs engagera sig i ett ITiS-projekt, som på något sätt skulle ha med deras arbetsplatsförlagda utbildning, APU, att göra. I årskurs 3 går ett fyrtiotal ungdomar. Under sista året i gymnasieskolan har dessa elever 7 veckors praktik. På EC-programmet går elever, som vill utbilda sig inom det el-tekniska området. Programmet har fyra inriktningar: automation, elektronik, elteknik samt datorteknik. Så småningom bildades ett arbetslag bestående av såväl karaktärsämneslärare som kärnämneslärare (svenska samhällskunskap företagsekonomi). Efter ytterligare ett tag vidgades arbetslaget till att bestå även av lärare, som inte enbart undervisar i årskurs 3 utan även i årskurs 1 och 2. Skälet härtill var tankar om att i förlängningen jobba vidare med projektet; utveckla det till att också omfatta eleverna i ettan och tvåan. Detta är i sin tur anledningen till att vi i laget är så många som tio medlemmar. Ett ämnesintegrerat arbetslag hade därmed skapats. Vi bestämde tillsammans med eleverna att projektet skulle mynna ut i en dokumentation av den arbetsförlagda utbildningen. 2. Syfte Vi ville med vårt ITiS-projekt (se projektbeskrivning, bilaga 1) att eleverna med hjälp av den nya tekniken skulle dokumentera sin arbetsplatsförlagda undervisning, som äger rum i två olika perioder under februari maj. Vi hade också tänkt att eleverna utifrån dokumentationen skulle kunna ställa samman ett presentationsprogram som ett komplement till informationen i den s.k. Programväljaren. Detta skulle kunna visas för blivande elever på EC-programmet, föräldrar, branschföreträdare m.fl. Eventuellt skulle programmet kunna ingå, som en del i en större presentation av hela EC-programmet. Dessutom var det vår målsättning att vi lärare såväl som elever, skulle lära oss att använda modern informationsteknik i ett praktiskt och konkret projekt och därigenom höja vår IT-kompetens. Eleverna skulle dokumentera olika arbetsmoment och reflektera över olika sidor av yrkesrollen, och det var tänkt att regelbundna kontakter skulle äga rum mellan elever och lärare via nätet i form av , bildöverföring m.m. 2

4 Rapporter och redovisningar skulle behandlas ur språklig synvinkel, och samhällsperspektivet skulle belysas i form av reflektioner kring arbetsmiljö, fackliga frågor, demokratiaspekter m.m. Det ämnesövergripande synsättet skulle betonas. Övergripande frågeställningar (bilaga 2) formulerades av elever och lärare tillsammans, innan APU-perioden inleddes, medan mer specifika frågeställningar, som var knutna till de enskilda arbetsplatserna, formulerades allt eftersom. 3. Genomförande Vecka 9 gick de elever som ingått i projektet ut på sin arbetsplatsförlagda utbildning APU. Med sig hade de ett antal frågeställningar, som de skulle besvara (bilaga 2). Vidare hade de i uppgift att via korrespondera med sina respektive handledare, d v s karaktärsämneslärarna. På våra arbetslagsträffar diskuterade vi huruvida vi skulle få in några mail eller inte, och vi enades om en att en svarsfrekvens runt 50% var en realistisk målsättning. I detta sammanhang kan vi nämna att spännvidden mellan eleverna på ECprogrammet är stor vad avser skrivförmåga. Somliga är goda skribenter medan andra har stora skrivsvårigheter, vilket naturligtvis leder till ovilja att formulera sig i skrift. En annan fråga vi diskuterade var huruvida möjligheten att använda datorn och kommunicera via mail skulle öka elevernas lust att skriva. Under våra arbetslags- och handledarträffar grep vi oss an uppgiften att lära oss tekniken. En förutsättning för att kunna genomföra projektet var att vi hade tillgång till digitalkameror, och bl a för detta ändamål hade tre kameror köpts in till skolan. Nu gällde det att lära sig att använda dessa. Vi konstaterade snabbt att vi hade minst sagt skiftande förkunskaper. Några hade aldrig sett en digitalkamera överhuvudtaget, medan andra var fullfjädrade användare. Vår handledare, Jan Persson, stod inför en stor pedagogisk utmaning! Kamerorna cirkulerade mellan oss. Vi övade, våndades och övade igen. Med hjälp av en lathund som utarbetats av en erfaren lagmedlem tränade vi också på att lägga in bilderna i datorn. En fråga vi ställde oss var om eleverna verkligen skulle klara av att fotografera med gott resultat!. Ett syfte med projektet var att lägga in elevernas dokumentation som en del i en större presentation av EC-programmet som skulle kunna visas för elever i lägre årskurser, branschföreträdare, föräldrar m fl. Alltså gällde det att lära sig programmet Power Point. Ämnet för de kommande handledarträffarna var alltså 3

5 givet. Utöver detta gick tre av medlemmarna i laget, Håkan Nilsson, Hasse Persson samt Stefan Pettersson en tredagarsutbildning i webdesign. Skulle vi få några mail eller inte? Det började bra och eleverna hörde av sig i glädjande stor utsträckning. Rapporterna uttryckte dessutom en hög ambitionsnivå. Eleverna använde sina privata datorer, lånade på företagen eller skrev helt enkelt på Österängskolan. Fliten avtog dock efterhand som tiden gick och rapporterna blev allt färre och allt kortare. Tänkbara förklaringar kan vara att vi krävde för täta rapporter, en per vecka, vilket kan ha medfört att eleverna helt enkelt tröttnat. Man kan givetvis inte heller bortse från det faktum att man har mest att berätta i början av en sjuveckorspraktik, speciellt om arbetsmomenten varit i stort sett desamma. Ungefär 25% av eleverna korresponderade föredömligt under hela perioden, medan ytterligare en fjärdedel kan sägas ha skött sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt. En acceptabel svarsfrekvens som uppfyllde våra förväntningar! Bilderna blev däremot lika erbarmliga som vi fruktat! Många elever misslyckades med såväl exponeringar som motiv och kvaliteten var av en karaktär, som inget företag skulle vilja förknippas med. Eftersom bilderna var avsedda att visas i offentliga sammanhang enades vi om att lärarna i samband med sina besök på praktikplatserna skulle ta de bilder som erfordrades. Samtliga bilder vi använt har godkänts för publicering av de olika företagen. Vecka 16, efter påsklovet, återkom eleverna till skolan och nu vidtog arbetet med att skriva färdigt och redigera APU-rapporterna. För detta ändamål tog vi i anspråk en resursförmiddag (4 timmar). De som inte korresponderat under praktiktiden fick nu möjlighet att i lugn och ro summera sina erfarenheter och reflektera över sin framtida yrkesroll, medan de övriga redigerade och finslipade sina texter. Alltsammans granskades sedan av svenskläraren i arbetslaget. I stora drag innehöll rapporterna vad de skulle, men det som saknades generellt var samhällsperspektivet; frågor om arbetsmiljö, fackliga förhållanden, jämställdhet osv. Inte heller frågor som rörde ägarförhållanden samt juridiska förhållanden hade belysts i rapporterna. En orsak till detta kan vara att vissa kurser som behandlar dessa ämnen, t ex Företagsekonomi A, lästes klart redan under årskurs 2. Huvudorsaken är troligtvis en annan nämligen att eleverna på programmet fokuserar på yrkesrollen och karaktärsämnena medan kärnämnen som samhällskunskap och företagsekonomi ses som perifera ämnen. Undantag finns givetvis! 4

6 Med bilder, bildtexter och rapporter som underlag tog vi itu med att göra en presentation på en hemsida! Att ha alla elever och alla lärare i arbetslaget engagerade var en orimlig arbetsuppgift. De som utbildat sig i webdesign, fick huvudansvaret för denna uppgift och eleverna medverkade som konsulter, d v s de har haft synpunkter på urval av bilder, utformning osv. Samtliga elever har tagit del av samt godkänt hemsidan som var klar i vecka 19. Inom arbetslaget var vi nöjda och vi gjorde bedömningen att vi kommer att ha stor nytta av den i framtiden. Dock krävs kontinuerlig revidering. 4. Elevernas utvärdering Med utgångspunkt från resultat av Enkät angående elevernas APU (Bilaga 3), kan följande sammanfattning lämnas: Flertalet elever ansåg det meningsfullt att dokumentera APU:n. En del tyckte t.o.m. att det var roligt att redogöra för sina arbetsuppgifter och sina erfarenheter över huvudtaget. Några ifrågasatte förstås vad det skulle tjäna till. De tyckte också att de fått tydlig information om hur det var tänkt att dokumentationen skulle gå till. Några tyckte dock att lärarna hade varit litet sent ute med upplysningen. Automationsgruppen fick utbildning i att hantera digitalkamera och lärde sig att överföra bilder till dator. Däremot fick elektronik- och installationseleverna klara sig med det de tidigare lärt sig i ämnet estetisk verksamhet. Alla tyckte att fotografering och bildöverföring med digitalkamera var roligt. Arbetsgivarna var i stort sett positiva till att besvara frågor om företaget, men några elever drog sig för att ställa vissa frågor. Somliga tyckte t.ex. att det var genant att fråga om löner och årsomsättning. Hälften av eleverna menade att det här sättet att informera om EC-programmet var bra. Ett modernt och fräsigt sätt, sade någon. Vissa var tveksamma och tyckte det kändes ovant och två svarade att de absolut inte kunde tänka sig att använda detta sätt. Under Övrigt framkom det många förslag till hur tänkta intressenter skulle få veta om informationsprogrammets existens, t.ex. att det borde omnämnas i Programväljaren, att SYO-konsulenter och skolinformatörer skulle tipsa om det, att lärare kunde berätta om det vid företagsbesök, genom sökprogram etc. 5

7 Elever påpekade också att de känt sig jagade och att de lidit av tidsbrist. Jag jobbar ju hela dagarna och då vill jag inte hålla på att skriva också. Man efterlyste lugnare tempo. 5 Diskussion och slutsatser Hur har då vi medlemmar i arbetslaget upplevt ITiS-projektet? Vid vårt senaste arbetslagsmöte summerade vi våra erfarenheter, som kan sammanfattas enligt följande: Vi känner oss i stort sett nöjda med det presentationsprogram som vi framställt tillsammans med eleverna. Det är vår bedömning att vi kommer att ha stor nytta av detta i de sammanhang vi tidigare angivit. Det har också upplevts som en extra stimulans av såväl oss, men framförallt av eleverna, att få arbeta med ett konkret projekt av den här karaktären. Vi ser inte presentationsprogrammet som en slutprodukt utan det kommer sannolikt att revideras och förbättras kontinuerligt av kommande årskullar på EC-programmet. Vi anser att vi nått målet att tillämpa ett elevaktivt arbetssätt. Resultatet kunde ha blivit ännu bättre om vi haft mer tid till förfogande. Under hela projektets gång har vi känt flåset i nacken. Det hade varit önskvärt att få någon form av nedsättning i tjänsten för att kunna arbeta med ITiS-projektet. Arbetsbelastningen har uppfattats som utomordentligt stor av lagmedlemmarna, som samtliga undervisar heltid. Det kan tilläggas att vi parallellt med ITiS-projeket deltagit i våra ordinarie arbetslag. Vi har helt enkelt haft stora svårigheter att träffas! Österängskolan är en stor skola, där våra undervisningslokaler ligger åtskilda och vi har skilda lärarrum, varför vi faktiskt inte träffar på varandra spontant under en vanlig arbetsdag. Arbetslaget har inte varit optimalt sammansatt. Som nämndes ovan arbetar vi som ingått i projektet normalt inte i samma arbetslag. Boel Attner (lärare i svenska och religionskunskap) är knuten till naturvetenskapliga programmet, medan Mats Johansson (samhällskunskap, historia och företagsekonomi) ingår i samhällsvetenskapliga programmet. Konsekvensen har blivit att dessa teorilärare inte haft den dagliga kontakt med eleverna som egentligen är önskvärd i ett projekt av den här karaktären. I viss mån har emellertid detta kompenserats av att de undervisat eleverna i tidigare årskurser, varför personkännedomen fanns. Vi anser inte att vi på ett tillfredsställande sätt nått målet om ämnesintegration och ett ämnesövergripande förhållningssätt. En orsak är sannolikt det 6

8 som nämns i punkten ovan, en annan det faktum att eleverna fokuserar på sin yrkesroll och sina karaktärsämnen. Dessa attityder hos eleverna vet vi av erfarenhet är mycket svåra att ändra! Vi har definitivt nått vårt mål att bli bättre på att använda den nya tekniken. Vissa av oss har gjort stora framsteg, förvisso mot bakgrund av att kunskaperna var dåliga när vi startade projektet! Andra i laget, med bättre förkunskaper, har framförallt gjort first class till ett dagligt arbetsredskap, Mycket av vår kommunikation går numera via datorn. Även Power Point kommer vi att ha nytta av i vår dagliga verksamhet. Vi har också insett att vi med internet har ett utmärkt medium för kommunikation med eleverna. Detta kan kanske utvecklas och användas t ex vid sjukanmälningar, veckoinformation, ledighetsansökningar o s v. Som nämndes ovan har de olika programarbetslagen karaktären av skolor i skolan, beroende på att Österängskolan är så stor som den är (1400 elever). Projektet har enligt samtliga medlemmar bidragit till att fler naturliga möten skapats mellan lärarna, vilket länge varit ett övergripande mål. Vi har också uppskattat att få träffa kollegor som arbetar med andra åldersgrupper på andra skolor. Det har varit mycket givande att få ta del av deras erfarenhet och vi tror att sådana möten över stadiegränserna har ett mycket stort värde. Litteraturen (Rask) och diskussionerna kring källkritik på internet har vi upplevt som särskilt givande. Vi brottas med denna problematik dagligen, speciellt i rådande specialarbetstider. De erfarenheter vi gjorde under kursen har redan lett till att internetfuskare avslöjats. Till sist, datakommunikation i all ära, men den kan enligt vårt förmenande aldrig ersätta det mänskliga mötet! 7

9 PROJEKTBESKRIVNING Bilaga 1 Österängskolan, EC-programmet Bakgrund. Elprogrammet på Österängskolan vänder sig till ungdomar, som vill utbilda sig inom det el-tekniska området. Programmet har fyra inriktningar; automation, elektronik, elteknik samt datorteknik Inom ramen för programmet genomför eleverna, ett fyrtiotal, arbetsplatsförlagd utbildning APU. Övergripande mål. Med vårt ITiS-projekt vill vi att eleverna i årskurs 3 genom att utnyttja den nya tekniken ska dokumentera sin APU, som de fullgör under februari-maj. Materialet ska sedan sammanställas till ett presentationsprogram, som ska kunna visas för blivande elever på programmet, föräldrar, branschföreträdare m fl. Eventuellt kommer programmet att ingå som en del i en större presentation av hela elprogrammet. Vidare är det vår målsättning att vi, såväl lärare som elever, ska lära oss att använda modern informationsteknik i ett praktiskt och konkret projekt och därigenom höja vår IT-kompetens. Dagsläget. Varje elev får besök av lärare på resp. arbetsplats under praktiktiden. Varje elev gör iakttagelser på arbetsplatsen som sedan ligger till grund för redovisningar i skolan där erfarenheterna jämförs och diskuteras. Syfte och genomförande. Eleverna kommer att få tillgång till tre stycken digitalkameror som införskaffats för ändamålet. Med hjälp av dessa ska eleverna dokumentera olika arbetsmoment och reflektera över olika sidor av yrkesrollen. Bilderna ska sedan förses med text. Vi vill att eleverna ska utveckla ett reflekterande förhållningssätt och göra sitt text- och bildurval urval utifrån detta. Regelbundna kontakter ska äga rum mellan elever och lärare via nätet i form av , bildöverföring osv. Ett ämnesövergripande synsätt ska betonas. Elevernas rapporter och redovisningar kommer att behandlas ur språklig synvinkel, och även samhällsperspektivet ska belysas i form av reflektioner runt arbetsmiljö, fackliga frågor, demokratiaspekter mm. Övergripande frågeställningar formuleras av elever och lärare tillsammans innan APU-perioden inleds, medan mer specifika frågeställningar som knyts till de enskilda arbetsplatserna, formuleras efterhand. 8

10 Utvärdering. Utvärdering kommer att ske kontinuerligt i kontakten mellan elever och lärare. Efter det att programmet färdigställts kommer utvärdering att ske i enkätform med eleverna. Vidare kommer synpunkter att hämtas in från branschens företrädare samt från eleverna i de lägre årskurserna. 9

11 Frågeställningar inför praktik Bilaga 2 Om företaget Företagets huvudsakliga inriktning? Några specialinriktningar? Ägarförhållanden (aktiebolag, handelsbolag, koncern m.m.)? Antalet anställda? Årsomsättning? Avtalsområde (arbetsgivarorganisationer och fackliga organisationer)? Lönebild för de anställda? Vilken framtidsbild finns det för företaget? Vilken kompetensutveckling/fortbildning finns det för de anställda? Vilka möjligheter finns att få arbete inom företaget om ett par år? Om din egen arbetsinsats Vilka olika arbetsmoment har du varit med om? Vilka verktyg, instrument eller maskiner kom du i kontakt med? Stötte du på arbetsmoment, som borde finnas med i din utbildning? Har du varit i kontakt med ritningar, manualer eller instruktioner av något slag? Hur upplevde du arbetsmiljö, arbetstider och arbetskamrater? Inträffade något som du skulle vilja delge dina skolkamrater? Var något som du kom i kontakt med av speciellt intresse? 10

12 Enkät angående APU Bilaga 3 Frågor: 1. Kändes det meningsfullt eller ej att dokumentera APU:n? 2. Fick du tillräcklig information eller ej, om hur du skulle göra dokumentationen? 3. Fick du utbildning i att hantera digitalkameran? 4. Hur ställde arbetsgivaren sig till att besvara frågor om företaget? 5. Hur ser du på detta sätt att sprida information om EC-programmet? Övriga synpunkter: Förslag till förbättringar av dokumentationen. Förslag till hur informationsprogrammet kan användas. Hur skall man få reda på att informationen finns? Annat? 11

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1 Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete

Läs mer

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 1 VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000 Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 2 Bakgrund Inom vårt program arbetar vi med elever med särskilda behov. (IV-program). För att vi skall kunna

Läs mer

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.

Läs mer

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Vägga Vuxenutbildning ITiS-projekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Författare Lotta Holmgren Karin Svensson Ove Svensson Handledare

Läs mer

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen

Läs mer

ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05

ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 ITiS- RAPPORT Barn utforskar världen med hjälp av IT Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 BARN UTFORSKAR VÄRLDEN MED HJÄLP AV IT. Bakgrund Vi i ITiS-laget består av en förskollärare och en fritidspedagog,

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Innehåll. Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7

Innehåll. Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7 Innehåll Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7 Framtid 8 Bilagor 9 Projektredovisning av arbetslag Måsart på Villaskolan Åhus ht 2000 Ansvariga för projektet har

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

VENTILATIONSPLÅTSLAGERI

VENTILATIONSPLÅTSLAGERI VENTILATIONSPLÅTSLAGERI Ämnet ventilationsplåtslageri behandlar ventilationstekniska system och deras uppbyggnad samt hur ett väl fungerande inneklimat påverkar vår boende- och arbetsmiljö. Ämnets syfte

Läs mer

PLÅTSLAGERI. Ämnets syfte

PLÅTSLAGERI. Ämnets syfte PLÅTSLAGERI Ämnet plåtslageri behandlar grundläggande planering och genomförande av plåtslageriarbeten. Det behandlar arbetsmetoder inom såväl byggnads- som ventilationsplåtslageri. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Utvärdering av insatsen valideringsmaterial

Utvärdering av insatsen valideringsmaterial Elisabeth Ahnberg December 2010 Utvärdering av insatsen valideringsmaterial INNEHÅLL Bakgrund... 1 Handledarnas erfarenheter och åsikter... 2 Praktikanternas erfarenheter och åsikter... 3 Avslutande diskussion...

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12 Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12 GÄRDESÄNGENS FÖRSKOLA Arbetsplan Gärdesängens förskola Begränsning Vårt val av problem/ område 1. Barns inflytande med leken i fokus 2. IKT- projekt 3. Pedagogiska samtal

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

GOLVLÄGGNING. Ämnets syfte

GOLVLÄGGNING. Ämnets syfte GOLVLÄGGNING Ämnet golvläggning behandlar läggning av olika golvmaterial såsom plastmattor och homogena parkettgolv. Det behandlar dessutom uppsättning av olika väggmattor. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Till dig som LIA-handledare

Till dig som LIA-handledare Y Till dig som LIA-handledare Grattis! Du har tackat ja till uppgiften att vara handledare för en KY-student på din arbetsplats en uppgift som kan vara både lärorik, stimulerande och ansvarsfull. Inom

Läs mer

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola Projektmaterial VÄSTANVIKS HISTORIA Västanviks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Västanviks historia

Läs mer

Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekonomiprogrammet Läsår 15/16 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Praktik på Handelsprogrammet i Gy11

Praktik på Handelsprogrammet i Gy11 Praktik på Handelsprogrammet i Gy11 Hösten 2013 kommer den första årskurs tre göra praktik (arbetsplatsförlagt lärande = apl) i Gy11. De stora förändringarna är att praktiken blir mer styrd då kurserna

Läs mer

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)? Vi har alla tagit del av olika utbildningar mm och uppdaterat oss.man märker av en mer säkare och tryggare arbetsgrupp. se ovan. bredare kunskap Inte så mycket egentligen. Alla har relevant utbildning.

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Handledarguide för Lärande i arbete

Handledarguide för Lärande i arbete Handledarguide för Lärande i arbete Välkommen som handledare i Lärande i arbete på Nässjöakademin! Denna handledarguide är en hjälp för dig som LIA-handledare. Här beskriver vi hur LIA:n på Nässjöakademin

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

BYGG OCH ANLÄGGNING. Ämnets syfte

BYGG OCH ANLÄGGNING. Ämnets syfte BYGG OCH ANLÄGGNING Ämnet bygg och anläggning behandlar byggandet från planeringsstadiet till färdigställande och drift. Det behandlar även bygg- och anläggningsbranschens olika yrken och arbetsvillkor.

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier - under kursen Examensarbetet på juristprogrammet Information till studenter och arbetsplatser Så här fungerar det! Tre former för arbetsplatsanknytning

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Träningsskolan-Lextorp, Trollhättan

Träningsskolan-Lextorp, Trollhättan Annika Eriksson Maria Johansson Lotta Karlsson Viola Larsson Träningsskolan-Lextorp, Trollhättan Anna Lotsbom Catherine Nygren Åsa Persson Daniel Sjöberg Maj 2000 Innehållsförteckning Sammanfattning..3

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

2A och 2B PerOlsskolan nn

2A och 2B PerOlsskolan nn 2A och 2B PerOlsskolan nn Innehållsförteckning: Inledning...s.2 Bakgrund...s.2 Syftet med försöket...s.2 Tillvägagångssätt...s.3 Resultat...s.3 Diskussion...s.4 Litteraturförteckning...s.5 Appendix...

Läs mer

Arbetsplatsförlagda studier

Arbetsplatsförlagda studier Statistiska institutionen Uppsala universitet Arbetsplatsförlagda studier Praktik inom Masterprogrammet i statistik 1. Information till praktikant och handledare 2. Kursplan. Arbetsplatsförlagda studier.

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Hotell- och turismprogrammet (HT)

Hotell- och turismprogrammet (HT) Hotell- och turismprogrammet (HT) Hotell- och turismprogrammet (HT) ska utveckla elevernas kunskaper om service och bemötande, vilket är centralt inom branschen. Efter examen från programmet ska eleverna

Läs mer

Undervisningen i ämnet fastighetsskötsel ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet fastighetsskötsel ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: FASTIGHETSSKÖTSEL Ämnet fastighetsskötsel behandlar skötsel och underhåll av fastigheter. Ämnet handlar om tillsyn, underhålls- och reparationsarbeten såväl inom- som utomhus. Centralt i ämnet är ett serviceinriktat

Läs mer

Teknikcollege Bothnia tar dig till framtidens jobb. Umeå Teknikprogram

Teknikcollege Bothnia tar dig till framtidens jobb. Umeå Teknikprogram Teknikcollege Bothnia tar dig till framtidens jobb Umeå Teknikprogram Välkommen till skolan som liknar en arbetsplats Teknikcollege Bothnia ger dig behörighet för vidare studier och hjälper dig att skapa

Läs mer

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt.

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Rapport från Förskolan Regnbågen, Emmaboda. Emmaboda 2008-2009 1 Slutrapport/utvärdering: Barns tidiga språk- och matematikutveckling

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun

Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun Revisionsrapport Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun Augusti 2009 Håkan Lindahl Stefan Wik Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Hur fyller du i enkäten?

Hur fyller du i enkäten? Hur fyller du i enkäten? Svara spontant och snabbt på frågorna, du bör lägga ner mer tid än 5-10 minuter. Fyll gärna i frågorna på arbetsplatsen. Enkäten är helt anonym. BAAB sammanställer resultatet av

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1 1 (5) Arbetsmiljöpolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Arbetsmiljö 3 1.1 Ansvar... 3 1.2 Arbetsmiljömål... 3 1.3 Inköp... 3 1.4 Kompetens... 3 1.5

Läs mer

Hur fyller du i enkäten?

Hur fyller du i enkäten? Hur fyller du i enkäten? Svara spontant och snabbt på frågorna, du bör inte lägga ner mer tid än 5-10 minuter. Fyll gärna i frågorna på arbetsplatsen. Enkäten är anonym. BAAB sammanställer resultatet av

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Ämnet estetisk kommunikation behandlar kommunikationsprocesser och interaktion mellan människor med hjälp av olika estetiska uttrycksformer. Ämnet handlar om att tolka budskap som

Läs mer

Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling?

Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling? Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling? Detta är en checklista och guide för dig som funderar på att ta emot en lärling i ditt företag. Checklistan är applicerbar på den nuvarande gymnasiala

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Utvecklingsprojekt ITiS Ht-02/Vt-03 Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Rut Holmström Åsa Klinthage Susanne Kittel Victoria Nilsson Annette Norling 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund 3 2. Syfte.5 3.

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet.

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Innehåll: 1. Inledning. 2. Projektbeskrivning. 3. Mål och syfte. 4. Utvärdering av resultaten och projektet. 5. Kort sammanfattning av våra synpunkter

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Sammanfattning av Utbildningsförvaltningens satsning på kompetensutveckling av matematiklärare på gymnasiet i projektet Nollvisionen/Matematikvisionen. Nollvisionen MaA

Läs mer

Handels- och administrationsprogrammet (HA)

Handels- och administrationsprogrammet (HA) Handels- och administrationsprogrammet (HA) Handels- och administrationsprogrammet (HA) ska utveckla elevernas kunskaper om handel och administration, där service och kommunikation är centralt. Efter examen

Läs mer

VFU-pärmen - Handledare

VFU-pärmen - Handledare VFU-pärmen - Handledare November 2008 Barn- och utbildningsförvaltningen Telefon 0583-810 00 (vx) Box 61 Telefax 0583-810 61 696 22 ASKERSUND Bankgiro 5822-6515 CHECKLISTA FÖR HANDLEDARE STUDENTMAPPEN

Läs mer

KOMMUNIKATION FÖR EN VIDGAD OMVÄRLD

KOMMUNIKATION FÖR EN VIDGAD OMVÄRLD NILS ERICSONSGYMNASIET Itis-projekt Barn- och Fritidsprogrammet vårterminen 2002 KOMMUNIKATION FÖR EN VIDGAD OMVÄRLD Steg 1 - En förändrad praktikrapport för eleverna i åk1 Eva Lindgren Lena Jadermark

Läs mer

Effektiv kommunikation inom skolan

Effektiv kommunikation inom skolan Effektiv kommunikation inom skolan - skolledare om den egna arbetssituationen Microsoft Sverige, Anna Erman Synovate, David Ahlin 2008-11-10 Synovate 2007 1 Innehållsförteckning Syfte och metod Nyheter

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Med hjälp av dialogkorten kan en god dialog stimuleras och viktiga frågor lyftas fram. Dialogkorten syftar till att hitta de resurser som bidrar till att skapa hållbart

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Rapport Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Innehållsförteckning Sida Sammanfattning och Åtgärdsarbete 3-4 Bakgrund och Syfte 5 Metod och Svarsfrekvens 5-7 Information

Läs mer

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar.

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola, Förskoleklass och Fritidshemmet Ankaret F Ö R E T A G 1 Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola,

Läs mer

ITiS 8 Kristianstad kommun Handledare: Jenny Comstedt

ITiS 8 Kristianstad kommun Handledare: Jenny Comstedt ITiS Kristianstad kommun Handledare: Jenny Comstedt Fröknegård II Åsa Andersson Dan Härlin Martin Jiwestam Abdi Ali Mohamed Pontus Nilsson Karin Persson Fredrik Sandberg Per Schlyter Karin Thiman Innehållsförteckning

Läs mer

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET EXAMENSMÅLEN för programmet ska styra gymnasiearbetets utformning och innehåll. GA ska utgå från programmets CENTRALA KUNSKAPSOMRÅDEN Samhällsekonomi Företagsekonomi

Läs mer

LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK

LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK Larm- och säkerhetstekniska systems huvuduppgift är att varna för eller skydda mot olika typer av faror för människa eller egendom. Allt arbete med denna typ av system kräver ett

Läs mer

Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL

Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL MATERIALET ÄR FRAMTAGET AV: Arbetsgruppen för handledning, huvudansvarig Richard Börjesson, AT-läkare, Caterina Finizia,

Läs mer

LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK

LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK Larm- och säkerhetstekniska systems huvuduppgift är att varna för eller skydda mot olika typer av faror för människa eller egendom. Allt arbete med denna typ av system kräver ett

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Kollegial granskning. Peer review en metod för utvärdering och systematisk analys i en lärandeprocess

Kollegial granskning. Peer review en metod för utvärdering och systematisk analys i en lärandeprocess Kollegial granskning Peer review en metod för utvärdering och systematisk analys i en lärandeprocess Rapport från Samhällsmedicin, ISSN 1402 3423 2003:2 (Aff) Uppdaterad 2007, Centrum för folkhälsa Stockholm

Läs mer

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015 140805 Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

Kort om kursplanen i teknik

Kort om kursplanen i teknik Kort om kursplanen i teknik är ett sammandrag av Skolverkets kursplan i teknik från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 1 samt Kommentarmaterial till kursplanen i teknik 2.

Läs mer

FORDON 2010 / 2011. Arbetslaget: Conny Schedin Eva Humbla. Harri Vennola Magnus Billow Roger Nilsson

FORDON 2010 / 2011. Arbetslaget: Conny Schedin Eva Humbla. Harri Vennola Magnus Billow Roger Nilsson VERKSAMHETSBERÄTTELSE FORDON NSPROGRAMMET TRANSPORT 2010 / 2011 Arbetslaget: Benny Johansson Conny Schedin Eva Humbla Gunnar Lindström Harri Vennola Magnus Billow Roger Nilsson 1 Underlag och rutiner för

Läs mer

MEDARBETARBAROMETER RESULTAT 2013

MEDARBETARBAROMETER RESULTAT 2013 MEDARBETARBAROMETER RESULTAT 2013 Medarbetarbarometer 2013 Innehåll Syfte sid 3 Metod och förklaringar sid 4-7 Sammanfattning av resultat sid 8-16 Det fortsatta arbetet sid 17 2 Syfte Återkommande mätning

Läs mer

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI Med detta frågeformulär vill vi få mer kunskap kring hur uppsatsarbete och handledning upplevs och fungerar vid ämnet psykologi.

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö Företag som lärmiljö Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen

Läs mer

Studiehandledning för blivande handledare inom Vård- och omsorgscollege Västmanland

Studiehandledning för blivande handledare inom Vård- och omsorgscollege Västmanland 2012-10-10 Studiehandledning för blivande handledare inom Vård- och omsorgscollege Västmanland Steg 1: Kurs Vårdpedagogik- och handledning 25 gymnasiepoäng 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Allmänna anvisningar sid.

Läs mer

Sammanställning av resultat från entreprenörskap/workshop med elever från HUC. 9 mars 2012 i Högsby

Sammanställning av resultat från entreprenörskap/workshop med elever från HUC. 9 mars 2012 i Högsby Sammanställning av resultat från entreprenörskap/workshop med elever från HUC 9 mars 2012 i Högsby Lena Gustafsson, Nyföretagarcentrum Uppvidinge uppvidinge@nyforetagarcentrum.se 0733-44 80 75 Sammanställning

Läs mer

Hälsofrämjande skolutveckling - som två spår Den lärande miljön: glädje och lust i lärandet; in- flytande och ansvar; att vara motiverad; bli sedd, få återkoppling; känna sig värdefull. Värdegrunden: relationerna

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

DAISY-KOMPETENS HOS ETT ARBETSLAG

DAISY-KOMPETENS HOS ETT ARBETSLAG DAISY-KOMPETENS HOS ETT ARBETSLAG avslutande redovisning, kurs aktionsforskning 2010-2011 Anna-Klara Aronsson Lena Folkesson kursledare Dokumentation av aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete inom

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) 216 gymnasieskola 2011 (EK) Examensmål för ekonomiprogrammet Ekonomiprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom främst

Läs mer

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET Utvecklingsarbete med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb Ett stöd för att informera och inspirera KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Innehåll Materialet 4 Del 1 Varför utvecklingsarbete?

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Barn- och fritidsprogrammet (BF)

Barn- och fritidsprogrammet (BF) Barn- och fritidsprogrammet (BF) Barn- och fritidsprogrammet (BF) ska utveckla elevernas kunskaper i pedagogik och deras färdigheter i att utföra arbetsuppgifter som förekommer inom de verksamheter programmet

Läs mer