ATT VÄCKA INTRESSE FÖR ELKRAFTTEKNIK I LUDVIKAS SKOLOR Idédokument Kjell Grundström

Transkript

1 High Voltage Valley ATT VÄCKA INTRESSE FÖR ELKRAFTTEKNIK I LUDVIKAS SKOLOR Idédokument Kjell Grundström

2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Syfte 3 3. Nuläge/utgångspunkter Styrdokument och skolans uppdrag Skolor i Ludvika 5 4. Övergripande mål 6 5. Strategi 6 6. Naturvetenskap och teknik samt Entreprenörskap i skolan Naturvetenskap och teknik Entreprenörskap 8 7. Erfarenheter av samarbeten mellan skola och näringsliv ABB De frivilliga skolformerna Grundskolan TeknikerJakten Åtgärder/aktiviteter för att lyfta intresset för Elkraftteknik Att övergripande arbeta för att mötet mellan skola och näringsliv präglas av kontinuitet och långsiktighet Initiera och ta ansvar för en samordning av mötet mellan skola och näringsliv, samt stötta initiativ kring detta möte Ta initiativ till och ansvar för en samordning av mötet mellan högskola och gymnasium, respektive gymnasium och grundskola Stötta lärares kompetensutveckling i framförallt de lägre stadierna Stötta och undersöka möjligheterna för företagen att utveckla egna verksamheter för att väcka teknikintresset i grundskolan Öka företagens intresse och faktiska deltagande i information kring teknikrelaterade jobb och verksamheter, och särskilt då inom elkrafttekniksektorn, till skolor och elever Undersöka förutsättningarna, behoven och möjligheterna till lokala yrkesutbildningar, inom gymnasieskola eller efter gymnasieskola, kring Elkraftteknik Genomförande 17 Appendix 18 Exempel på insatser i skolan i samverkan med näringsliv 18 Andra initiativ 20 Kontakter mellan gymnasieskola och akademi 20 Intervjuer 24 Webbadresser och publikationer 24

3 1. Bakgrund High Voltage Valley (HVV) bildades i slutet av 2005 som ett initiativ inom det regionala utvecklingsbolaget Samarkand i samarbete med Uppsala universitet, Kungliga Tekniska Högskolan och Chalmers, ABB och STRI. HVV verkar för att utveckla Ludvikaregionens världsledande ställning inom elkraftteknik och stärka utflödet av innovationer. Initiativet har utvecklats på så sätt att HVV även ska bidra till regional utveckling och tillväxt. Projektet Ökad attraktionskraft kring High Voltage Valley har som övergripande syfte att stärka HVV som klusterinitiativ. Ett effektmål i projektet var att ett förslag på hur HVV ska arbeta för att lösa branschens framtida kompetensförsörjning skulle arbetas fram. I Projektplan High Voltage Valley lyfts frågan om kompetensförsörjning ytterligare och är ett av klusterinitiativets fem strategiska delprojekt. 2. Syfte Idéprogrammet har som syfte att dels utgöra ett kunskapsunderlag för HVV:s fortsatta arbete med kompetensförsörjning, dels ge förslag på hur HVV konkret ska kunna gå till väga för att i skolan, förskola till och med gymnasieskola, lyfta intresset för teknik, då speciellt elkraftteknik. 3. Nuläge/utgångspunkter 3.1 Styrdokument och skolans uppdrag Styrdokument i skolan kring ämnesområdet är framförallt Skolförordningen, Gymnasieförordningen, läroplaner och programmål för förskola och grundskola respektive de frivilliga skolformerna. Beslut om en ny läroplan för gymnasieskolan fattas den 2:a maj. Nya läroplaner kommer att gälla från och med läsåret 2011/2012 för grundskolan. I den nya läroplanen kommer teknikområdet i de tidigare stadierna 1-3 att behandlas i förhållande till vardagligt användande, men också säkerhet kring elektricitet. I årskurserna 4-6 ska inom kursplanen för fysik energins oförstörbarhet och flöde, energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället behandlas, men också elektriska kretsar och batterier. I teknikämnet ska tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter behandlas, egna konstruktioner som tillämpar principer för elektriska kopplingar samt tekniska system i hem och samhälle och dess förändring över tid.

4 Elkraftteknik berörs i årskurserna 7-9 i fysikämnet, kring energins användning och flöde, produktion, distribution och användning av el i samhället samt sambanden mellan spänning, ström, resistans och effekt i elektriska kretsar och sambanden mellan elektricitet och magnetism. Inom teknikämnet behandlas styr- och reglersystem för kraftöverföring och hur komponenter och delsystem samverkar i större system, som exempelvis produktion och distribution av elkraft. Ämnet ska också behandla konsekvenser av teknikval för samhälle och utveckling och kulturella föreställningar kring mäns och kvinnors yrkesval och teknikanvändning. Regeringen såg allvarligt på att utvärderingar indikerar att svenska elevers kunskaper inom matematik och naturvetenskap försämrats. Regeringen uppdrog i februari 2009 åt Statens Skolverk att genomföra utvecklingsinsatser inom matematik, naturvetenskap och teknik (MNT). Detta genom att: Fördela projektmedel till skolhuvudmän för utvecklingsprojekt i grundskolan och motsvarande utbildning som syftar till att öka kvaliteten i undervisningen. Ge stöd till skolors utvecklingsarbete genom att bl.a. ta fram och tillhandahålla intresseskapande material för lärares undervisning samt sprida information och erfarenheter från tidigare projekt. Detta i samverkan med Nationellt Centrum för Matematikutbildning (NCM) vid Göteborgs universitet. Analysera och föreslå insatser om hur undervisningen i naturvetenskap och teknik i tidiga åldrar kan stärkas, efter erfarenheter i projektet Naturvetenskap och Teknik för alla. Samråd skulle ske med Kungliga Vetenskapsakademien och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. Genomföra insatser för att underlätta övergången från gymnasieskolan till den högre utbildningen inom MNT-området. Fördela tillkommande medel till teknik- och naturvetenskapscentrum, s.k. Science Centers, för att vara en resurs för förskolor och skolor att utveckla undervisningen inom MNT. Kvalitetsutvecklingsenheten på Skolverket fick två specifika regeringsuppdrag kring utveckling av Natur- och teknikämnena. Det ena var att underlätta övergången från gymnasiet till högre utbildning. Det andra är att utveckla och stödja undervisningen i naturvetenskap och teknik i tidiga åldrar. Till skolans uppdrag hör också det entreprenöriella lärandet och kunskap om den egna hembygdens arbetsmarknad och arbetslivets förändringar. Läroplanerna för grundskolan, Lgr 11, betonar vikten av att stimulera färdigheter och förmågor som lägger grunden för entreprenörskap. Gymnasiereformen Gy 2011 lyfter fram entreprenörskap dels som en uppgift för hela gymnasieskolan, dels som en möjlighet för elever att fördjupa sig i entreprenörskap inom samtliga program, men särskilt uttryckt i vissa program.

5 3.2 Skolor i Ludvika Ludvika kommun har idag 17 grundskolor som under 2010/2011 har 2617 elever inskrivna i årskurs F- 9, samt 2 grundsärskolor med 33 elever. Smedjebackens kommun har 330 elever, från F-6, varav 80 går i årskurs 5-6. Västerbergslagens utbildningscentrum, VBU, är ett kommunförbund mellan Ludvika kommun och Smedjebackens kommun. VBU anordnar utbildning inom tolv av de nationella gymnasieprogrammen, samt ett specialutformat program och de individuella programmen. Bland programmen finns Elprogrammet i Grängesberg samt Industriprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet och Teknikprogrammet, alla i Ludvika. I år går totalt 315 elever något av dessa program. Den 30 maj 2008 blev VBU:s Teknikprogram och Industriprogram certifierade som Teknikcollege. I februari 2010 blev även Elprogrammets automationsinriktning certifierat. Konceptet Teknikcollege ägs av Industrikommitéen. På VBU i Ludvika erbjuds följande inriktningar på det Industritekniska programmet: 1. Montering 2. Skärande 3. Svets På Teknikprogrammet erbjuds inriktningarna: 1. CNC 2. Ingenjör 3. Nätverk 4. Svets 5. Web-design. ABB Industrigymnasium, ett frigymnasium som i Ludvika startades 1995 med ABB som huvudman, är även det certifierat som Teknikcollege. I och med ABB:s fokusering på kärnverksamheterna bildade personalen att aktiebolag 2002 och tog över ägandet. Bland principerna för verksamheten finns att ingen utdelning ges till aktieägarna, utan att överskott går tillbaka till utbildningen, som buffert eller investeringar. Industrigymnasiet som fram till i år erbjudit två industriprogram, elkraftsystem och industriell IT, kommer från och med hösten att erbjuda ett program, Teknikprogram med inriktning produktionsteknik. Programmet kommer inte att ha riksintag, som de tidigare programmen. De båda gymnasierna har idag etablerade samarbeten med regionens företag, främst genom praktik och företagens deltagande i styrgrupp för Teknikcollege samt programråd.

6 4. Övergripande mål Med skolans och projektets förutsättningar som grund ska HVV verka för att: Eleverna upplever att mötet med teknik i skolan och i lokalsamhället är spännande och intresseväckande. Elever i högstadieskola och gymnasium får god inblick i och kunskap om tekniska företags faktiska arbetsinnehåll och arbetsvillkor. Öka lärares kompetens kring teknikämnet i skolan i allmänhet och kring elkraftteknik i synnerhet. Information kring de tekniska yrkena i skolan blir rättvisande och effektiv. Möjligheterna till lokal och regional teknikutbildning, i de frivilliga skolformerna och högskoleutbildning, motsvarar företagens behov. Hitta modeller för att föra ut kunskap kring elkraftteknik till de lägre stadierna. Stärka det entreprenöriella lärandet i grundskola och gymnasieskola. 5. Strategi HVV:s resurser och styrka i förhållandet till skolan återfinns framförallt i nätverket samt i kopplingen mellan näringsliv och akademi. I arbetet för att nå målen måste självklart skolans behov och förutsättningar vara styrande. Behoven och utformningen av samverkan mellan skola och näringsliv ser olika ut beroende på skolornas inriktning, elevernas ålder och även närsamhällets struktur. Skolan har ett uppdrag att samverka med det omgivande samhället, men resurserna för detta samverkansarbete är begränsade. I denna samverkan kan HVV spela en roll. För de yngre stadierna har framförallt behovet av en allmän utveckling av natur- och teknikämnena, men också kompetensutveckling av lärare betonats på nationell nivå. Elkraftteknik ges inte större utrymme i kursplanerna förrän i mellan- och högstadiet. För de lägre stadierna kan elkraftteknik snarare vara en del av SO-ämnets närmiljöstudier. Ett generellt teknik- och naturvetenskapsintresse finns ofta hos eleverna. Det handlar då om intresse för spektakulära händelser i omvärlden. Här kan HVV ha en roll för att hjälpa lärare, som sällan har en naturvetenskaplig grundutbildning, att hitta intressanta metoder för att förmedla kunskap i samverkan med gymnasieskola och företag. För de äldre stadierna i grundskolan kan framförallt HVV ha en roll i att hitta former för presentation av modernt teknikföretagande, men också i att arbeta för kontinuerliga, positiva och enkla kontakter mellan skola och näringsliv. När det gäller de frivilliga skolformerna, som redan idag naturligt har kontakter med företagen i regionen, kan HVV ha en roll i fördjupningen och samordningen av dessa. Det finns också ett behov i utvecklingen av kontakter mellan högskola/universitet och gymnasium samt i samverkan kring information till lägre stadier.

7 6. Naturvetenskap och teknik samt Entreprenörskap i skolan 6.1 Naturvetenskap och teknik I Skolverkets rapporter Fysik utan dragningskraft och Fler som kan konstateras att många högstadieelever uppfattar undervisningen i NO-ämnena som tråkig. Undervisningen styrs i hög grad av läromedel istället för kursplanens mål och elevernas intresse. Den får därmed dåligt koppling till verkligheten och riskerar att bli ointressant. Som ett sätt att möta dessa problem beskrivs STSmetoden. I STS-metoden används bl.a. resurser i närmiljön för att hitta information som kan ge lösning på olika problem, undervisning kan ske utanför klassrummet, eleverna ska aktivt söka information. Metoden fokuserar på framtiden, elevernas egen och vetenskapens roll i samhället och strävar efter att lösa uppgifter/problem som eleverna identifierar, men också på yrkesmässiga möjligheter, speciellt relaterat till naturvetenskap och teknologi som eleverna vill ägna sig åt. Britt Lindhal, Högskolan Kristianstad, konstaterar i ett av rapporternas kapitel att kampanjer där budskapet grundar sig på att naturvetenskap och teknik ger bra lön och är viktigt för samhället misslyckas. Idag fostrar vi våra barn till självförverkligande. Elever väljer vad som upplevs som roligt och intressant ur deras perspektiv. Hennes slutsats är undervisningen måste förändras så att ämnena blir intressanta. Eleverna i grundskolans tidiga år vill gärna ha spektakulär naturorientering. Åska, regnbågar, stormar, jordskalv, vulkaner, dinosaurier är intressanta, liksom liv utanför jorden och djurs beteende. I femman känner sig eleverna som duktigast, men intresset för orienteringsämnena där naturvetenskap har ingått hör till det svalaste. Man ser en viss rädsla för fysik och kemi - det är svårt! I högstadiet upplever många av eleverna att de inte kan och önskar att de fått lära sig de begrepp man använder tidigare. Laborationerna upplevs som det mest intressanta och spännande, men få förstår vad det är dessa går ut på. Undervisningen beskrivs som auktoritär, med föreläsningar, laborationer och litet utrymme för diskussion. Jämfört med naturorienteringen upplevs samhällsorienterande ämnen som intressantare, framförallt för att de berör eleverna mer. Britt Lindahl skriver att lärarens kunskaper och förståelse är utomordentligt viktigt om man ska nå intresse för naturvetenskap tidigt. Ännu viktigare är den ämnesdidaktiska kompetensen. Man måste kunna bygga kunskaper med utgångspunkt från elevernas nyfikenhet och vardag och kunna engagera eleverna i begreppsliga diskussioner kring naturvetenskap och teknik.

8 Skolverket gav Russell Tytler, professor i naturvetenskapens didaktik vid Deakin University i Australien, i uppdrag att sammanfatta na-didaktisk forskning för tidigare skolår och ge förslag på hur man kan stödja och utveckla undervisningen. Rapporten diskuterar vad som avgör elevernas intresse och studieval samt ger förslag på hur undervisningen ska bedrivas och vilket stöd lärarna behöver. Den identifierar läraren som den viktigaste faktorn för elevernas val, hans eller hennes engagemang, ämneskunskaper och sätt att undervisa och dennes behov av stöd för den egna verksamheten, olika nätverk och s.k. critical friends i form av exempelvis följande resurser: 1. Lärarna får tid för att delta i kompetensutvecklingen. 2. Det finns en lärare på varje skola som leder utvecklingen och hjälper sina kollegor. 3. Critical friends - till exempel lärarutbildare som kan stödja utvecklingen på skolan 4. Material som stödjer förändringen i form av diskussionsunderlag 5. Undervisningsmaterial för att exemplifiera god undervisning i form av tema, materiallådor, bedömningsmateriel och hänvisningar till internet. 6. Materiel för lärarutbildningen utifrån samma principer. 6.2 Entreprenörskap Entreprenörskap i skolan handlar dels om ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet, dels om kunskap i och om företagande. Till det entreprenöriella lärandet hör samarbete med omvärlden, en verklighetsanknytning och en samverkan med arbetslivet. Läroplanen föreskriver att: Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. Eleverna ska också ha inblick i närsamhället och dess arbets- förenings- och kulturliv. I årskurserna 1-3 innebär detta att eleverna ska känna till yrken och verksamheter i närområdet. I årskurs 7-9 ska eleverna, enligt kursplanen i samhällskunskap, känna till arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Eleverna ska ha kunskap om utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle samt några orsaker till individens val av yrke och löneskillnader. I skollagen för gymnasiet är betoningen på entreprenörskap stark och ska genomsyra hela gymnasieskolan. Entreprenörskap ska som eget ämne finnas i alla program. Skolverket har i uppdrag att stimulera entreprenörskap i skolan på alla nivåer. Konkret innebär det att främja skolors arbete med arbetslivet, erbjuda kompetensutveckling och underlätta erfarenhetsutbyten.

9 7. Erfarenheter av samarbeten mellan skola och näringsliv 7.1 ABB ABB har som tidigare ägare till ABB Industrigymnasium och med personal i styrgrupp och programråd för Ludvikas Teknikcollege lång erfarenhet av samverkan med skola. Trots detta ser man att mycket kan förbättras. ABB har generellt haft lätt för att rekrytera, men är fortfarande relativt produktionstungt. Ludvika står fortfarande bakom det tunga tänket i sina produkter. Produktion kring lägre spänning och med behov av lägre teknisk kompetens har man dock flyttat till länder där kostnaderna är mindre. ABB har i princip ett kontinuerligt behov av kompetenta medarbetare, främst inom teknik (konstruktion, utveckling), men också inom produktionsteknik, marknad och sälj, samt projektledning. Just för tillfället behöver företaget konstruktörer, maskin- och el, samt provare till produktion och med kravet 3-årigt gymnasium eller motsvarande. Generellt är det främst bland civilingenjörer och högskoleingenjörer rekryteringsbehovet finns, men också i viss mån bland gymnasieingenjörer. ABB har ett ständigt behov av säljare, med en bakgrund som civilingenjör, högskoleingenjör och gymnasieingenjör. Även på tjänstemannasidan rekryterar ABB mest civilingenjörer och högskoleingenjörer. Den geografiska spridningen på rekryteringen är stor, världsomspännande när det gäller de högre kompetenserna. Gymnasieingenjörer rekryteras dock framförallt lokalt. Företaget har i högre utsträckning haft kontakt med gymnasieskolorna än de lägre stadierna. Ett samverkansinitiativ är emellertid att man inlett diskussioner med kommunens SYO-konsulenter kring former för hur företaget ska kunna komma ut och presentera sin verksamhet i skolorna. De flesta av företagets tekniker/ingenjörer kan tänkas vara positiva till en sådan insats. ABB har också öppnat upp sin verksamhet för skolan genom att ta emot praktikanter och erbjuda praktikjobb. I år garanteras alla i årskurs 1 på de tekniska utbildningarna sommarjobb. ABB anser att för en god utveckling av samverkan är kontinuitet och långsiktighet viktigt. Det här innebär att företagen måste in tidigare i de lägre stadierna. Företagen och skolorna måste ha ett bra system för att mottagande, i de fall företagen och skolorna gemensamt lyckas attrahera till de tekniska utbildningarna. För att lyckas med ett koncept kring skolengagemang ser man att utvecklingen av ett engagemang i de lägre stadierna är primärt. För de konkreta insatserna måste en arbetsfördelning till och till denna krävs en samordning/samordnare. ABB är öppet för de flesta initiativ, även som punktinsatser t.ex. tävlingar och annat, men det är också en prioriterings- och resursfråga.

10 Fortsättningen måste man också tänka på. En tänkbar väg är en fördjupning i form av högskoleingenjör med specialisering mot elkraft, kanske på Högskolan Dalarna. Den första, specifika eftergymnasiala utbildningen i elkraftteknik, Elkraftingenjör produktion, distribution och miljö, är nyligen inrättad inom Yrkeshögskolan i Arboga. Yrkeshögskoleingenjör skulle också kunna vara en tänkbar väg för en mer lokal vidareutbildning efter gymnasieskolan. 7.2 De frivilliga skolformerna I Ludvika erbjuds teknikinriktade utbildningar dels inom frigymnasiet ABB industrigymnasium, dels inom VBU:s Industritekniska program och Teknikprogram. Båda skolorna har certifieringen Teknikcollege. Teknikcollege är en kvalitetsbeteckning. I kriterierna för Teknikcollege är samverkan med näringslivet centralt. Till kriterierna för att kvalificera sig för beteckningen hör att programmen ska ha: Tydlig profil kopplat till de regionala, tekniskt inriktade företagens behov. Samverkan med utbildningsanordnare och företag med regionala och lokala styrgrupper där företagen är i majoritet. Den regionala styrgruppen är ansvarig för kvalitetssäkring kring arbetsprocess, utbildningens kvalitet och utveckling. Programmen präglas av lagarbete och ämnesintegration. I programmen ska erbjudas arbetsplatsförlagt lärande under god handledning. För Arvo Sarenbrant, rektor på Högbergsskolan och ansvarig för VBU:s Teknikcollege, är det arbetsplatsförlagda lärandet väsentligt. Det finns flera anledningar till detta. En av de viktigaste är att skolan inte kan hålla sina maskiner, sitt material och sina metoder på samma förnyelsenivå som företagen. Ett villkor för att teknikutbildningarna ska få ett vettigt innehåll är därför att eleverna kommer ut och arbetar i företagen. För att utbildningssituationen ska bli så verklighetsnära som möjligt arbetar man i VBU:s utbildningar bland annat med basgrupper som får specifika uppdrag, med krav på industriliknande dokumentation och med en exakt tidsplan. Den primära metoden för att optimera utbildningarna är att låta eleverna möta ingenjörer och deras arbete ute i verkligheten. Arvo ser följande möjligheter för näringslivet att ytterligare stärka de tekniska gymnasieutbildningarna: En spegelgrupp ute i industrin, med respons till eleverna från riktiga ingenjörer. Det är viktigt att engagemanget från Teknikcolleges styrgrupper implementeras på produktionsnivå att produktionschefer inom teknikföretagen ser fördelarna/nödvändigheten i kontakterna och legitimerar dessa både uppåt och nedåt. Framtidens jobb finns inom Teknikcollegekonceptet. Teknikföretagen måste samverka med skolorna i information och marknadsföring till ungdomar bland annat genom deltagande i öppet hus och på mässor. Det finns exempel där sådant deltagande visat sig ha god effekt på ansökningar till teknikutbildningarna

11 Använd ingenjörer/personal från företag i presentation av dels verksamheterna, dels det egna arbetet. Ett exempel är ABB:s Traineeingenjörer som verkligen genomfört bra presentationer. Teknikcollege är ett tydligt samarbetsprojekt, vilket ska framgå för alla led i näringslivet. Lärarnas pedagogiska utveckling handlar egentligen om att förmedla relativt enkla grepp och metoder, men också om interna grupprocesser. VBU arbetar med tvärgrupper inom pedagogiken. Torbjörn Gustafsson, platsansvarig på ABB Industrigymnasium, berättar att gymnasiet från hösten 2011 kommer att erbjuda ett program: Teknikprogram med produktionsinriktning. Det här är en förändring som grundats på diskussioner med ABB. Även tidigare kunde eleverna i båda programmen läsa ett utökat program och har i stor utsträckning också gjort det. För ABB Industrigymnasium innebär förändringen också att elevpengen minskar, då man går från industriprogram till teknikprogram. Det innebär att gymnasiet inte längre kommer att ha riksintag. I viss grad kommer kurserna kring elkraft minska, framför allt kring högspänning, där man haft ett bra och utvecklat koncept. Kursplanerna är inte riktigt klara. Det kan vara möjligt att få in området i andra kurser. Entreprenörskap i skolan finns i programmet representerat i kurser kring småföretagande, Företagsekonomi samt Organisation och företagande. För de som läser fjärde året ägnas en del av detta åt Entreprenörskap och företagande. Kring entreprenöriellt lärande i allmänhet ser man nog att skolans form som företag, dessutom med personal som ägare, gör att detta kommer naturligt. Idag samarbetar gymnasiet med företagen kring studiepraktik och prao, men också i presentationer av gymnasiet för niondeklasserna. I programrådet finns flera av de lokala företagen. Tidigare har industrigymnasiet också arbetat med mentorskap från företagen. Tyvärr har den här formen av samverkan ebbat ut, men är värt att återuppliva. Det är värdefullt med de kontakter eleverna etablerar under sina praktiker. Ofta kvarstår det under skoltiden. Tillsammans med VBU ger Industrigymnasiet handledarutbildning. Stöd från HVV med samordning och uppföljning skulle just för mentors- och handledarkontakterna vara positivt. De kontakter man haft med högskolan nyligen har varit en resa till Ångströmslaboratoriet i Uppsala, tillsammans med VBU och deras elever samt att gymnasiet deltagit på Sefströms Materialdagar. Man har också besök av tidigare elever som nu går på universitet eller högskola och berättar innehåll och vad högskolestudier innebär. Det har funnits möjligheter för eleverna att läsa kurser på Chalmers och KTH. Båda gymnasierna inser att ett inslag av konkurrens finns i deras relation, men uppfattar den inte som alltför störande.

12 Industrigymnasiet skulle gärna se ett utvecklat samarbete med Grundskolorna. Det finns konkreta arbetsmodeller, t.ex. Linköpings Mattecentrum, som skulle kunna fungera bra. En idé vore etablerandet av ett Teknikcentrum med uppgifter som fortbildning av lärare och för utbyte och möten mellan gymnasium och företag. Lokaler skulle lämpligen kunna utgöras av en sal på Samarkand. Om finansiering kan ordnas ser Industrigymnasiet inte problem med att hitta lämpliga personer för att hålla i verksamheten. Ludvikas skolor har börjat arbeta med skolutvecklingsmodellen Natur och Teknik för Alla, (NTA) vilken ett antal skolhuvudmän driver som en ekonomisk förening. I programmet ingår 16 lådor med material. Kring NTA:s teknikmaterial konstaterar Torbjörn att någon konkret måste ha ansvaret för materialet. Lådorna är relativt dyra och måste hållas kompletta. Konkreta förslag till initiativ från HVV är kort ett Teknikcentrum, med HVV som spindel i nätet. HVV har inte minst kunskaper kring vilka teknikområden som är aktuella och skulle kunna samordna insatser för finansiering. 7.3 Grundskolan Jonas Fors, rektor på Kyrkskolan, årskurserna 7-9, säger att det i skolan alltid finns ett intresse att kunna samverka med näringslivet. Man har glädje av att komma ut på besök på företag och även av att få inspiration och tips till laborationer. Ett konkret marknadsförings - projekt i VBU:s regi har varit Teknik för tjejer, en speciell tekniksatsning för flickor i åttonde klass. Jonas konstaterar att i den marknadsföring som sker från gymnasierna till grundskolan dominerar datorer och deras användningsområden. Han skulle vilja att man lyfte fysik- och matematikinnehållet i de tekniska och naturvetenskapliga kurserna. Här kan HVV också ha en samordningsroll i förhållande till företagen och presentationer från deras sida. Han konstaterar att företagen i förhållandevis liten utsträckning marknadsfört sin verksamhet mot grundskolan. Det finns behov av någon som kan äga frågan om en röd tråd i teknikundervisningen för hela skolan. Ett annat behov är att utse ansvarig för samarrangemang med företagen. Ett konkret exempel på detta är ett erbjudande från den lokala intresseföreningen för teknikundervisning om föreläsning av företagens teknikingenjörer kring laborationer och exempel på hur man kan arbeta. Det här riskerar att falla emellan eftersom enskilda lärare ska samordna, samtidigt som de alltid har som yttersta ansvar att prioritera de dagliga händelserna och frågorna.

13 7.4 TeknikerJakten TeknikerJakten i Dalarna är ett samarbetsprojekt mellan Erik Johan Ljungbergs utbildningsfond, Falun/Borlänge kommuner och Högskolan Dalarna med syftet att öka intresset för naturvetenskapliga och teknikorienterade utbildningar. Medel fördelas till projekt som stödjer aktiviteter som stimulerar elevers intresse för ämnesområdena, utvecklar lärandet i dessa eller utvecklar konkret marknadsföring för att öka antalet sökande till tekniska/naturvetenskapliga gymnasieprogram. TeknikerJaktens tidigare projektledare Per Ohlén anser att den hittills mest framgångsrika aktiviteten under hans tid var NTA-konceptet, som genom projektet etablerades i Falun och Borlänges skolor. Detta främst eftersom konceptet går in i den löpande verksamheten. Det kräver fortbildning av lärare samt att en NTA-samordnare utses. I materialet idag finns 16 olika teman avsett för stadier förskola till gymnasieskola. Materialet kan anpassas efter klass, inriktning och behov. Det går att arbeta på olika sätt med materialet kontinuerligt, som temavecka eller temadagar. Han konstaterar att initialkostnaden för konceptet är hög, men också att man sedan har tillgång till materialet i hela skolorganisationen och därmed kan låna av varandra. Allmänt är det bättre ju tidigare man sätter in materialet eftersom det löper genom stadierna. En återkommande fråga från lärarna är hur man ska hinna med kursplanen, ofta i form av lärobokens uppläggning. Arbetssättet i NTA innebär att man ska kunna fokusera på kursplanens mål istället, man måste kunna plocka bort från läroboken sådant som kan läras in på annat sätt. Det här är ofta unga lärare ofta fostrade i, men kan vara svårare för lärare som lärt sig annat angreppssätt. För framgång i arbetssättet är det primärt att få med sig hela arbetslag initialt. Under föregående projektperiod kunde ansökningar lämnas in löpande. En förändring inför den nya perioden är att man infört två behandlingsomgångar per år. Detta kan innebära en svårighet för skolfolk. De är inte vana att skriva ansökningar och behöver hjälp och stöttning i detta. Ofta är det så att lärarna kommer på ett direkt behov kring material eller en idé- för sin egen verksamhets räkning. Problemet är ofta att det är lite svårt för den enskilda läraren att sätta in sitt projekt i ett större sammanhang och i en kontext där idéerna lever kvar och vidare. TeknikerJakten började samarbeta med företag ungefär då Per Ohlén slutade som projektledare. Samarbetet gällde sponsring av NTA-lådorna. Det upplevdes som en konkret sak och en neutral arena för företagen att hänga med på. Framförallt upplevde och ville företagen att kontakterna med skolan ska vara en del av ett större sammanhang, inte bara ett studiebesök eller en utflykt för eleverna. Ett NTA-tema är magneter och motorer, det kan kanske finnas möjligheter av att utveckla elektriska varianter. För arbeta mot företag är det nödvändigt att få till en neutral spelplan. I styrgruppen för Teknikcollege, som Per också har erfarenhet av, tog skolfrågor som schemaläggning och skolplan fokus från samverkansfrågor. Det här var frågor som företag varken kunde eller vill engagera sig i och det innebar att intresset för företag att delta i gruppen snabbt dalade.

14 Kring information om initiativ till skolor och lärare framhäver Per fotarbete. Man provade broschyrer, men det som fick genomslag var den kontinuerliga och täta kontakten. Ljungbergsfondens bidrag har gått till material, men lärarna behöver i lika hög grad pedagogisk utveckling, t.ex. någon form av caféverksamhet. TeknikerJakten i Karlstad bedöms ha lyckats relativt bra. Generellt ser Per att högskolan inte är den självklara formen för lärare att diskutera pedagogiska frågor när man väl är klar, kopplingen mellan naturlärare och ingenjörsutbildade är liten. Det är svårt att säga vad som motiverar och ger intryck på ungdomar nuförtiden. Framförallt är det svårt att få kontinuitet i ungdomarnas intresse. De splittrar gärna sitt engagemang och går från ett projekt och intresse till ett annat. I informations- och marknadsföringssammanhang är lärarna en nyckelgrupp. En viktig fråga att arbeta med är de fördomar som elever och föräldrar ofta har av arbete i teknologiska företag. I sammanhanget skulle det göra stort intryck om stora och framgångsrika företag som ABB, SSAB och flera marknadsförde sig som arbetsplatser. Även punktinsatser som tävlingar fungerar bra, men de kräver stort engagemang av lärarna. Idéjakten är en modell för endagsarbete i tävlingsform som man kan titta närmare på. De viktigaste punkterna i utvecklingen av samverkan mellan skola och näringsliv är kort: Den neutrala spelplanen. Medvetenheten om de olika uppgifter, intressen och tankesätt företag och skola har och som påverkar dem i mötet 8. Åtgärder/aktiviteter för att lyfta intresset för Elkraftteknik 8.1 Att övergripande arbeta för att mötet mellan skola och näringsliv präglas av kontinuitet och långsiktighet. Erfarenheter från flera projekt visar att teknikföretag i allmänhet ställer sig positiva till skolkontakter förutsatt att dessa inordnas i ett större sammanhang och kring konkreta aktiviteter. Det finns i Ludvika ett behov av att ta ett samlande grepp kring mål, syften och i viss mån styrning av dessa insatser. Det är naturligt för HVV att ta initiativet till ett sådant programarbete. Det handlar framförallt att fungera som ett smörjmedel i kontakterna mellan skola och näringsliv och att verka för att en röd tråd som överbryggar stadierna ska kunna etableras.

15 8.2 Initiera och ta ansvar för en samordning av mötet mellan skola och näringsliv, samt stötta initiativ kring detta möte. I kommunen sker idag en rad initiativ och kontakter som ett resultat av enskilda lärares eller skolors engagemang och deras möten med företag eller företagsgrupper. Det finns uttalade behov av företagsstöd i skolorna och då inte minst från gymnasierna, men det finns ingen organisation som på övergripande nivå kan ta upp och förädla dessa önskemål och initiativ. Det behövs någon som tar ansvar för att hålla i och driva på samverkansprocesserna. HVV:s roll här blir att hitta en fungerande modell för samverkan som både tar hänsyn till skolornas faktiska behov och företagens önskan om långsiktighet för insatserna. Konkret upplevda behov och initiativ från skolornas sida idag är: En spegelgrupp till de tekniska utbildningarna med respons till eleverna från riktiga ingenjörer i industrin. Teknikcollege är ett tydligt samverkansprojekt vilket tydligt borde framgå för alla led i arbetslivet. Det är tydliga engagemanget från styrgrupperna verkligen implementeras i alla led i företagen, med utgångspunkt från produktionscheferna. Etablerandet av en röd tråd för företagskontakterna, där kursplanen i teknik är utgångspunkten och kontakterna anpassas efter de olika stadiernas behov. Självklart måste initiativ i den här riktningen utgå från skolornas behov. Skolledarnas forum i form av rektorsgruppen i kommunen är en lämplig initial kontakt. 8.3 Ta initiativ till och ansvar för en samordning av mötet mellan högskola och gymnasium, respektive gymnasium och grundskola. Rent konkret kan etablerandet av ett Teknikcentrum vara en praktisk utgångspunkt. HVV har en sakkunskap kring vilka teknikfrågor som är aktuella och det är en sakkunskap som skulle vara till nytta för gymnasierna. 8.4 Stötta lärares kompetensutveckling i framförallt de lägre stadierna Målet med lärarutveckling i naturvetenskap och teknik är i mycket att ge lärarna en kompetensgrund att stå på. Det krävs för att de ska kunna elev- och verklighetsanpassa sina upplägg för undervisningen och ändå nå kursplanernas mål. Det finns ett antal koncept för att stötta lärares kompetensutveckling. Flera av dessa bygger på en samverkan med lokala företag, bland annat när det gäller att utveckla ämnesövergripande arbetssätt. Ett exempel på dessa är lärarutvecklingsprogrammet Matena. Ludvikas skolor har börjat arbeta med skolutvecklingsmodellen Natur och Teknik för Alla, (NTA) vilken ett antal skolhuvudmän driver som en ekonomisk förening. I programmet ingår 16 lådor med material. Bland de sexton lådorna finns dock inte en Elkraftlåda. HVV kan undersöka förutsättningarna för att ta fram och komplettera med en sådan, inte minst med tanke på det lokala näringslivets struktur.

16 Inte minst erfarenheter från projektet Teknikerjakten i Falun visar att lärare ofta är duktiga på att identifiera idéer och behov i sin verksamhet, men har svårare att hitta de övergripande sammanhangen. Teknikerjakten framhåller behovet av pedagogiska mötesplatser. Även om HVV i detta sammanhang främst kan ta rollen som samordningspartner i förhållande till företagen kan skolan behöva stöttas kring att hitta en modell för arbeta med större sammanhang. Pedagogerna har inte alltid tid för omvärldsspaning kring det utbud av teknikinriktade utbildningar som faktiskt redan existerar. Här kan HVV göra en insats. Det finns konkreta behov av praktiska idéer och kunskap kring hur man kan arbeta med laborationer och projekt inom teknik i grundskolorna. Det här är kunskap som både gymnasielärare och företag har i hög grad. Också här finns behov av samordning. 8.5 Stötta och undersöka möjligheterna för företagen att utveckla egna verksamheter för att väcka teknikintresset i grundskolan. Konkret kan HVV undersöka intresse och förutsättningar för utvecklingen av en ABB-sommarskola i samma anda som Scanias Bilbyggarskola, som beskrivs i kommande kapitel, alternativt ett lämpligt tävlingsupplägg. Sådana upplägg upplevs ha positiva, om än marginella, effekter på intresset för teknik/naturvetenskap för grundskoleelever. Det här är förhållandevis resurskrävande insatser, men tävlingskoncept ger ofta positiva effekter för elevernas uppfattning av natur- och teknikämnena. 8.6 Öka företagens intresse och faktiska deltagande i information kring teknikrelaterade jobb och verksamheter, och särskilt då inom elkrafttekniksektorn, till skolor och elever. Det finns erfarenheter av att en lämpligt utformad information kring det faktiska innehållet i tekniska arbeten har en inverkan på elevers framtida yrkesval. Inte minst har gymnasierna goda erfarenheter av de större företagens trainee-ingenjörers sätt att presentera både företagen och sina egna yrken. När det gäller marknadsföring av Elkraftteknikämnet är det viktigt att företagen faktiskt deltar i och syns på mässor, öppet hus och andra evenemang i skolans regi. Företagen har också ofta tillgång till en professionell kompetens kring marknadsbearbetning och marknadsföring som skolor i lokalsamhället inte har. Det här är relativt arbetsbetungande insatser för företagen. Samordning och modeller för arbetsfördelning mellan företagen måste tas fram om en mer kontinuerlig närvaro av företagen i marknadsföringsinsatserna ska komma till stånd. HVV kan ta den rollen.

17 8.7 Undersöka förutsättningarna, behoven och möjligheterna till lokala yrkesutbildningar, inom gymnasieskola eller efter gymnasieskola, kring Elkraftteknik. Det tidigare industritekniska programmet Elkraftsystem på ABB industrigymnasium faller från hösten bort. ABB som företag konstaterar att det finns ett behov av ingenjörer med elkraftkompetens, inte minst på eftergymnasial utbildningsnivå. 9. Genomförande HVV kan hjälpa skolorna att etablera en röd tråd för teknikinslagen i undervisningen och för mötet med förtagen. För framgång med arbetet är det viktigt att skolans arbetslag i uppfattar initiativen som positiva och inte som ytterligare en pålaga. En eventuell processledare måste därför framförallt ha mycket god kunskap och erfarenhet av skolans behov och villkor och bör helst själv vara pedagog. Man bör räkna med en relativt lång startsträcka i de delar av processen som berör pedagogerna och deras yrkesutövande. Pedagogerna har det egna ansvaret för sin pedagogik, tidsplaner och upplägg. Insatser måste utgå från deras behov. En självklar initial samtalspartner är rektorsgruppen för kommunens skolor.

18 Appendix Exempel på insatser i skolan i samverkan med näringsliv Skolverkets har prioriterat följande insatser för att främja naturvetenskap och teknik i skolan för tidiga åldrar: Särskilda insatser bör göras för att stärka skolledarnas kunskaper och tillgång till information. Skolverket föreslår att huvudmännen stimuleras genom att utse lokala NT-utvecklare för de tidiga åldrarna. Forskningsunderlaget om undervisningen för de tidigare åldrarna är begränsat. Det behövs ytterligare forskning för att kartlägga olika delar av området. Uppdrag till lärosäten att ta fram "ramkursplaner" för fortbildning av tidiga lärare inom naturvetenskap, teknik samt teknik och naturvetenskap för förskolans personal. Kursplanerna som ska kunna användas av landets lärosäten beräknas vara klara våren Information till huvudmän och skolledare om vad som krävs för en god måluppfyllelse inom naturvetenskap och teknik och vilket stöd som finns att få. Arbetet påbörjas Uppdrag till de nationella resurscentra i biologi, fysik, kemi och teknik att ta fram en webbsida som kan fungera som stöd för lärare i förskolan och grundskolans tidiga år. Stöd till NO-biennaler Stöd till framtagandet av kvalitetssäkrat pedagogiskt material. Stöd till utveckling av Naturvetenskap Till Alla, NTA. Matena, är en satsning på lärarutveckling i ett i samarbete mellan Skolverket, Teknikföretagen, Volvo AB och Astra Zeneca. Matena är en fortbildning med fokus på matematik, teknik och naturvetenskap för lärare i grundskolan och gymnasiet. Målet är att stärka skolans undervisning i dessa ämnen genom att göra det möjligt för lärare att få se och uppleva hur kunskaperna används ute på företagen. Ett viktigt bidrag från företagen är kunskap om yrken och karriärmöjligheter på företagen. Matena bygger på samverkan mellan lärare och teknikinriktade företag i en kommun och är inriktad på att deltagarna utformar egna lektionsupplägg med tydliga företagskopplingar. Utbildningen ska vara kostnadsfri för lärarna/skolan. Företagen tar emot 2-3 lärare på praktik samt deltar i 1-2 workshops, deltagande lärare behöver 8-10 företag. Utbildningen förutsätter förankring i kommunen och att en Matenakoordinator utses. Fortbildningen omfattar ca 40 timmar, vilka lämpligen fördelas över ett läsår och finns på följande orter: Luleå, Örebro, Täby, Göteborg, Halmstad, Skövde och Ljungby.

19 KomTek är Skolverkets uppdrag att främja utvecklingen av nya kommunala teknikskolor i ett samarbete mellan Nutek, Ams och Örebro kommun och med stöd av EU-programmet Equal. Den kommunala teknikskolan, KomTek, verkar för att öka intresset för teknik och design genom fritidskurser och aktiviteter för barn och ungdomar. KomTek arbetar också med fortbildningar och inspirationskurser för pedagoger, från F-GY, samt teknik- och designworkshops för klassbesök. Tekniska Museet i Stockholm är nationell koordinator för KomTek. Det finns en möjlighet att ansöka om startbidrag för KomTek med sista ansökningsdag är den 19 september KomTek är en kommunal angelägenhet, men nätverk med lokala näringslivet är i sammanhanget positivt. Teknikspanarna är Teknikföretagens satsning för elever och lärare i skolår 4-6. Syftet med Teknikspanarna är utveckla elevernas intresse för teknik och inspirera och stötta lärare i teknikundervisningen. Turnéerna innehåller dels inspirationspass för elever, dels lärarmöten. Saxdalens skola och Lorensbergaskolan i Ludvika har haft besök i år. Turnéerna bekostas av arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen. Scanias bilbyggarskola arrangeras några veckor varje sommar med målgruppen barn mellan 8-12 år. Syftet med bilbyggarskolan är att väcka barnens intresse för teknik och lära dem arbeta i grupp. Bilbyggarskolan inkluderar besök på Scania och provkörning av robot. Att vara öppet och tillgängligt för skolan är en prioriterad verksamhet för Scania. Man arbetar medvetet med PRAO, studiebesök, Öppet hus, kontinuerliga kontakter med lokala skolledningar, studie- och yrkesvägledare och deltar i andra i kommunala projekt för utveckling av Teknik- och naturvetenskap. Scania använder aktivt sitt Industrigymnasiet för att öka intresset för teknik bland elever och lärare i grundskolan. Bland annat anordnas i Industrigymnasiet en teknikskola under sommaren. Scania arbetar också mot gymnasieskolorna för att visa vad Scania har att erbjuda och för att göra relevant material tillgängligt. Gränslösa klassrum, en metod från Fågelskolan i Lund att integrera företag i undervisningen, där små grupper genomför lektioner i lokala företag. Ideella föreningar vars verksamhet varit inriktad på att stimulera entreprenörskap i skolan och entreprenöriellt lärande och som fått verksamhetsstöd av Skolverket 2010 är: Ung företagsamhet, Framtidsfrön, Transfer, Snilleblixtarna, Emax Sverige, Startcentrum. Framtidsfrön är en utbildning i entreprenöriellt lärande, med konkreta verktyg vilket ska underlätta för lärare att arbeta tematiskt med företag. Skolverkets kunskapsöversikt Skapa och våga om entreprenörskap i skolan innehåller en sammanställning av lokala och regionala utvecklingsprojekt, koncept för att utveckla skolan i entreprenöriell riktning, svensk forskning och nordiska och internationella publikationer inom området. Ung företagsamhet en rikstäckande organisation som vill verka för framtida företagande. Idén är att låt elever driva eget företag under ett år.

20 FLIS, Företagsamt lärande i Skaraborg. Målet var att finna former för studie- och yrkesvägledning och vidareförädla samverkan mellan skola och samhälle. Svårigheten har varit att hitta former för ett praktiskt fungerande samarbete mellan skola och arbetsliv. Framtidspiloterna Falun ägs av Falu Kommun och är en arbetsmodell för omvärldskontakter. Modellen innebär att en grupp elever tilldelas var sitt företag som de ska besöka vid ett par tillfällen. Gruppen har i uppdrag att presentera en företagsanalys efter en mall, en produkt- eller företagspresentation samt deltagande på en minimässa. Sommarlovsentreprenör har som målgrupp ungdomar Sprids genom Länsstyrelsen i Västernorrland och innebär att ungdomar driver företag på sommaren utifrån egna idéer. Hjälp av handledare. Intresserade organisationer måste bli licenstagare. Andra initiativ Futurecity är en tävling där eleverna med hjälp av dataspelet SimCity ska skapa en framtidsstad. Natur och teknik för alla, NTA, kräver att kommunen/skolan går med i den ekonomiska föreningen NTA Produktion och Service. Det drivs i samarbete mellan Kungliga vetenskapsakademin och kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin. Erbjuder Handledningar, NTA-låda och samordnarstöd. Snilleblixtarna för förskolan till årskurs 5 erbjuder lärare en arbetsmodell och ett handledningsmaterial för att stimulera teknik- och naturintresse hos elever. First Lego League FIRST LEGO League (FLL) är en ämnesövergripande tävling för ungdomar. Tävlingen har ett nytt tema varje år och projektperioden är alltid 8 veckor. De tävlande lagen har fyra huvuduppgifter: Bygga och programmera en robot, Arbeta fram lösningar inom årets tema, Marknadsföra och profilera sitt lag, Skaffa lagsponsorer. Kontakter mellan gymnasieskola och akademi Skolverkets publikation Fler som kan beskriver ett antal samarbeten mellan gymnasieskola och akademi. Rosendalsgymnasiet i Uppsala har etablerat samarbete med Uppsala universitet, SLU. Kommunal, med syfte att öka rekryteringen till naturvetenskapliga och tekniska utbildningar vid Uppsala universitet. Man vill möta konkurrensen från friskolorna genom att erbjuda en kommunal, nytänkande utbildning där man försöker hitta nya former för samarbete med den högre utbildningen.