Sammanfattning av alla REHSAM projekt som fått finansiering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanfattning av alla REHSAM projekt som fått finansiering"

Transkript

1 Sammanfattning av alla REHSAM projekt som fått finansiering Wiholm Clairy (4100)

2 REHSAM-projekt 2009 Implementering av tidiga, arbetsplatsbaserade, preventiva insatser för personer med smärtrelaterad funktionsnedsättning Örebro läns landsting Projektledare (PI) professor Steven Linton Trots att det finns mycket kunskap om muskuloskeletala besvär har denna kunskap ännu inte implementerats i någon större utsträckning. Litteraturen visar att både individuella och arbetsrelaterade psykosociala faktorer är centrala i utvecklingen av funktionsnedsättning på grund av smärta. Faktorerna kan även användas för tidig identifiering av personer i riskzonen. Dessa faktorer borde åtgärdas i ett tidigt skede, vilket sällan sker. Istället finns stora brister i kunskap om faktisk implementering av metoder för att tidigt identifiera och åtgärda smärtrelaterade problem på arbetsplatser. Än mindre kunskap finns om behandlingsprogram som riktar sig till både arbetstagare och arbetsledare. Dessutom är de mekanismer som ligger bakom interventionernas effektivitet fortfarande till stora delar okända. Enligt aktuella vetenskapliga modeller tycks de drabbade som utvecklar funktionsnedsättning ägna sig åt beteenden som verkar hjälpa kortsiktigt, men paradoxalt nog förvärrar problemet på sikt. Utifrån dessa teorier, föreslås ett nytt behandlingsprogram som fokuserar på att främja kommunikation, arbeta med målsättning och utveckla problemlösningsfärdigheter för både individen och arbetsledaren. Både individ och arbetsledare får därigenom en skräddarsydd intervention som antas minska funktionsnedsättning och sjukfrånvaro. Den här studien syftar till att implementera den teoribaserade behandlingen på arbetsplatser via företagshälsovården. För ändamålet kommer 150 relativt nyanställda arbetstagare eller vårdsökande att randomiseras antingen till en kontrollgrupp som får sedvanlig vård eller en behandlingsgrupp som får ett paket bestående av träning i kommunikation, målsättning och problemlösning. För att fånga upp processvariabler och mekanismer kommer mätningar göras veckovis. I för-, efter- och uppföljningsmätningar kommer mått på hälsa, funktionshinder och sjukskrivning att undersökas. Studien har ett stort värde då den utforskar nyttan av ett konkret system för att tillämpa tidig identifiering och intervention och kan även bidramed ökad förståelse för mekanismerna.

3 Effekter av kognitiv och fysisk träning som tillägg till ett multifaktoriellt rehabiliteringsprogram för patienter med utmattningssyndrom Västerbottens läns landsting PI docent Lisbeth Slunga Trots att kognitiva exekutiva nedsättningar är vanliga hos patienter med utmattningssyndrom finns ännu ingen specifik träning utprovad för denna patientgrupp. Svårigheter att återgå i arbete beror hos dessa patienter ofta på problem med minne och uppmärksamhet. Det primära syftet med studien är att utvärdera om tillägg av kognitiv eller fysisk träning till en multimodal basrehabilitering (BasRehab) kan ge förbättringar av kognitiv funktion och arbetsförmåga. Totalt 144 patienter rekryteras från Stresskliniken, Norrlands Universitetssjukhus med inklusionskriterier; ålder år, diagnos utmattningssyndrom enligt Socialstyrelsens kriterier och bedömd av läkare och psykolog som lämplig för BasRehab. BasRehab pågår under totalt 24 veckor och består av kognitivt beteendeinriktad rehabilitering i grupp med träffar en gång per vecka, ett individuellt motiverande samtal för fysisk aktivitet på recept (FaR ) och arbetslivsinriktade åtgärder. Grupper om åtta patienter randomiseras efter 12 veckors BasRehab till fortsättning med ett av tre olika program, A, B eller C. Program A består av fortsatt BasRehab ytterligare 12 veckor. Program B innehåller ett tillägg av datorbaserad exekutiv träning och program C ett tillägg av fysisk träning med inomhuscykling. Primära utfallsvariabler är kognitiv exekutiv funktion, arbetsförmåga, total sjukfrånvaro och kostnadseffektivitet. Sekundära utfallsvariabler är kognitiv funktion visualiserad med fmri, psykologiska variabler och fysisk kapacitet. Studien förväntas ge kunskap om huruvida det är möjligt för patienter med utmattningssyndrom att genom ett tillägg avspecifik träning av kognitiv funktion eller fysisk träning ytterligare förbättra sin exekutiva funktion och arbetsförmåga. Acceptansorienterad KBT via internet vid multimodal rehabilitering av långvarig smärta i nacke-skuldror och ländrygg Östergötlands läns landsting PI professor Björn Gerdle

4 Långvarig smärta innebär ofta ett omfattande individuellt lidande i form av olika negativa psykosociala konsekvenser, t.ex. depression, ångest, trötthet samt påverkade sociala relationer och reducerat deltagande i samhällslivets olika aktiviteter. Smärta är den vanligaste anledningen till att människor i västvärlden söker vård. Flera systematiska översikter rapporterar god evidens för multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta. Dessa rehabiliteringsprogram bygger på en biopsykosocial helhetssyn. Men effekterna av de multimodala rehabiliteringsprogrammen är ännu ej optimerade. Den psykologiska komponenten i programmen av idag kan oftast beskrivas som kognitivt-beteende inriktad (KBT). Under senare åren har forskare och kliniker, delvis i kontrast till traditionell KBT inom smärtområdet, betonat vikten av acceptans för att öka funktionsnivå och förbättra livskvalitet. Projektet består av en randomiserad kontrollerad studie med 12 månaders uppföljningstid och jämför ett välfungerande multimodalt rehabiliteringsprogram med ett program som har ett internetbaserat acceptansorienterat tillägg (motivationshöjande inledningsvis och vidmakthållande avslutningsvis). I projektet inkluderas ca 150 patienter i yrkesför ålder med långvarig nociceptiv smärta från nacke, skuldror och/eller ländrygg. Vår övergripande hypotes är att det samlade tillägget av acceptansorienterade insatser via internet (motivationshöjande inledningsvis och vidmakthållande avslutningsvis) leder till bättre och mer varaktiga resultat än det existerande traditionella KBT-baserade multimodala rehabiliteringsprogrammet. Målen kan långsiktigt formuleras som att erbjuda ett bredare och effektivare utbud av evidensbaserade multimodala rehabiliteringsåtgärder vid långvarig smärta. Om projektet visar sig framgångsrikt innebär detta förbättrade rehabiliteringsmöjligheter för patienter med långvarig smärta samt olika typer av samhälleliga fördelar. Effekter av guidad basal kroppskännedom för reducering av smärta i nacke och axlar hos personer med synnedsättning Örebro läns landsting PI docent Lars-Olof Lundqvist Personer med långvariga muskuloskeletala besvär har försämrad livskvalitet, fysisk funktion, arbetsförhållanden och arbetsförmåga samt förbrukar väsentliga samhällsresurser. Ett ofta förbisett faktum i dessa sammanhang är sambandet mellan muskuloskeletala besvär och betydelsen av ett normalt fungerande synsystem. Personer som får en synnedsättning i vuxen ålder upplever ofta reducerad hälsa och livstillfredsställelse.

5 Många mister sin tro på att kunna fortsätta med de aktiviteter de tidigare har utfört såsom att klara sin vardag med arbete, boende och i vissa fall personlig vård. Synnedsättningen resulterar ofta i att personen får ökad rörelserädsla och tillägnar sig nya rörelsemönster som i sin tur ger upphov till muskuloskeletala besvär. Rehabiliterande insatser för att reducera de negativa konsekvenserna innebär ofta förskrivning av olika synhjälpmedel vilka i sin tur ofta medför ergonomiskt ogynnsamma och statiska kroppsställningar med ytterligare förhöjd risk för muskuloskeletala problem. Ett förhindrande av uppkomsten av sådana besvär skulle sannolikt möjliggöra en bibehållen arbetsförmåga för personen vilket är viktigt ur både individens och samhällets perspektiv. Det övergripande syftet med projektet är att utvärdera effekterna av ett interventionsprogram och utveckla en teoretisk modell för sambandet mellan närarbete, ögonbesvär och muskuloskeletala besvär. Interventionen utvärderas i en randomiserad studie på 80 personer med synnedsättning och smärta i nacke och axlar. Interventionen baseras på en av en anpassad etablerad sjukgymnastisk metod för att öka kroppsmedvetande, kroppsbehärskning och rörelsemönster. Effekterna av interventionen kommer att mätas med en mängd olika utfallsmått härledda ur bl.a. WHO:s ICF-modell. En innovativ datoriserad lösning för att fastställa proprioception och öga-handkoordination under vardagliga aktiviteter, the Clinical Kinematic Assessment Tool kommer att användas. Vid positivt resultat av interventionen kommer den att implementeras vid Syncentralen i Örebro som därmed utgör modell för implementering i andra verksamheter. Aktivitets- och livsrollsorienterad arbetsrehabilitering i primärvård: en randomiserad kontrollerad intervention för återgång i arbete. Landstinget i Dalarna PI Med dr Catharina Gustavsson Inom ramen för Rehabiliteringsgarantin har Landstinget Dalarna inlett ett arbete för att kunna erbjuda patienter med smärta från rygg, nacke och axlar tillgång till evidensbaserad multimodal rehabilitering med utgångspunkt från ett biopsykosocialt perspektiv; genom bedömning i tvärprofessionella team som grund för individuellt utformade rehabiliteringsprogram. Smärtrehabilitering har i ett historiskt perspektiv, utifrån ett biomedicinskt perspektiv, till stor del varit smärtfokuserat. Men forskning visar att smärtrelaterad aktivitetsbegränsning och nedsatt arbetsförmåga till mycket större del förklaras av psykologiska, sociala och arbetsrelaterade faktorer, än av smärtintensiteten i sig. I Kanada har ett behandlingsprogram för minskad aktivitetsbegränsning och ökad arbetsförmåga prövats i

6 primärvården. Behandlingsprogrammet inriktar sig mot psykosociala faktorer av betydelse för aktivitetsoch arbetsförmåga och reducerar psykosociala hinder för återgång till arbete. I studier har behandlingsprogrammet haft bättre effekt på återgång till arbete jämfört med andra behandlingsinsatser. Ett motsvarande behandlingsprogram grundat på psykosociala riskfaktorprofiler, finns idag inte tillgängligt i svensk primärvård. Det är likaså fortfarande en brist på behandlingsstrategier med visad effekt på återgång till arbete och minskad sjukskrivning. Syftet med detta projekt är att, med en randomiserad kontrollerad studiedesign, pröva ett behandlingsprogram för återgång i arbete (Aktivitets- och livsrollsorienterad arbetsrehabilitering), som anpassas till svenska förhållanden och för tillämpning i primärvård, avseende effekt på utfallsvariablerna arbetsförmåga/återgång till arbete och sjukfrånvaro. Problembaserad metod, en genväg till förbättrad arbetsförmåga hos personer med lätta och medelsvåra depressioner, ångestsyndrom och stress? En randomiserad studie. Kalmar läns landsting och Jönköpings landsting Med dr Kent- Inge Perseius Hälso- och sjukvårdens mål för rehabilitering säger att rehabiliteringen ska utgå från individens behov och bygga på respekt för dennes självbestämmande och integritet. Därför är det viktigt att rehabiliteringsaktörer har ett förhållningssätt som bidrar till en interpersonell dialog och använder terapeutiska redskap som kan stärka och uppmuntra individen att återfå sin självkänsla och kunna formulera mål för sin arbetsåtergång. Problembaserad Metod (PBM) är en pedagogisk metod som framgångsrikt använts för rehabilitering av personer med besvär från rörelseapparaten. Att arbeta i grupp och tänka i pedagogiska banor har visat sig ha flera fördelar; deltagarna blir engagerade och aktivt styrande i sin egen rehabilitering snarare än passiva mottagare av information. De arbetar, med stöd av handledare, mot egendefinierade förändringsmål som ska vara konkreta och välavgränsade. Syftet med föreslaget projekt är att söka evidens för att PBM leder till ökad arbetsförmåga och därmed till ökad möjlighet till arbetsåtergång för personer med lätta och medelsvåra depressioner, ångestsyndrom och stress. PBM jämförs härvidlag med traditionell kognitiv beteendeterapi i en randomiserad kontrollerad dualcenterstudie utifrån intention to treat - principer, i Jönköpings- och Kalmar län omfattande personer år, sjukskrivna för lätta och medelsvåra depressioner, ångestsyndrom och stress.

7 Utfallsmått är förändringar i arbetsförmåga baserade på den perspektivsammanvägning som är nödvändig för att förstå individens utförandekapacitet. De består av såväl objektiv bedömning utifrån som subjektiv uppfattning inifrån. Bedömning av arbetsförmåga grundar sig därför på en dialog mellan dem som rehabiliterar och den som ska rehabiliteras med hjälp av instrumentet DOA Dialog om arbetsförmåga. Vidare kommer en Cost-Benefit analys att genomföras där de direkta kostnaderna för interventionerna jämförs med normerade förändringar sjukskrivningsdagarbland de medverkande. Dessa normeras såväl mellan grupperna som över tid för att säkerställa att konjunktursvängningar inte återspeglas i sjukskrivningssiffrorna. REGASSA. Randomiserad kontrollerad prövning av rehabilitering av personer med smärta i nacke, skuldror och rygg Stockholms läns landsting tillsammans med Rehabiliteringsnätverket PI docent Yvonne Forsell Projekt sker inom konsortiet REGASSA (Rehabiliteringsgaranti samlad satsning och ansökan) - en samverkan med Stockholms läns landsting-karolinska institutet, Region Skåne-Lunds universitet, Västmanlands läns landsting-uppsala universitet, och landstingen i Kronobergs, Blekinge, Hallands och Gottland. Syftet är att i en randomiserad design jämföra olika typer av behandlingsinsatser genom tidigt insatta, individuellt utformade rehabiliteringsinsatser enligt en strukturerad vårdkedja i primärvård respektive i multimodala insatser (av multiprofessionella team) förkorta alternativt förhindra långvariga eller upprepade sjukskrivningsperioder orsakade av nackskulder- och/eller ryggbesvär. Målsättningen är också att identifiera rehabiliteringskedjor för att beräkna kostnadseffektivitet på arbetsförmåga och sjukfrånvaro. Randomisering sker efter screening till behandlingsformerna i primärvården 1a) fysisk aktivitet där olika typer av träning utvärderas 1b) kort KBT-utbildade terapeuter med patientintervention i grupp jämfört med sedvanlig behandling 1c) multimodal bedömning och därefter riktade insatser med en intensivfas och uppföljning, och till tre typer av multimodala insatser på specialistnivå 2a) individuella versus gruppbaserade program gällande planering och målsättning 2b) fysiskt inriktade program med betoning på aktivitet och höjande insatser vad gäller fysisk kapacitet vs psykologinriktade program som betonar kognitiva och affektiva 2c) program med intensiv behandling kontra program med punktinsatser över längre tid (ett års program med så kallat booster-återbesök).

8 Utifrån patientmaterialet och befintliga databaser och register kommer hypotesgenererande studier att utföras med analys av om man på ett tidigt stadium kan identifiera vad som karakteriserar olika sub-grupper av patienter, där vissa rehabiliteringsinsatser har stora effekter på hälsoläget, så att strategier för optimala rehabiliteringsinsatser kan skräddarsys på ett tidigt stadium. Vi föreslår också en organisation för såväl en tydlig vårdkedja, samt tillskapande av forskningscenter för translatorisk ryggforskning där forskare, och kliniker med olika professioner samverkar och där patientrepresentanter inbjuds till diskussioner. REHSAM-projekt 2010 Bedömning och träning av kritiska funktioner av betydelse för tidig och hållbar arbetsåtergång för patienter med utmattningssyndrom VG Regionen PI professor Gunnar Ahlborg Långvarig stress utan tillräcklig tid för återhämtning kan leda till ett tillstånd karakteriserat av svår mental och fysisk utmattning och kognitiva svårigheter, ofta även med kroppsliga besvär, nedstämdhet och ångest. Diagnostiska kriterier för ett sådant tillstånd kallat utmattningssyndrom har etablerats i Sverige (ICD-10 kod F43.8). Enligt klinisk erfarenhet tar det ofta lång tid för personer med utmattningssyndrom att återvända till heltidsarbete. I en studie på Institutet för stressmedicin av sådana patienter som fortfarande var sjukskrivna efter två år fann vi att energibrist, kognitiva störningar, externt locus of control (bemästring) och låg självkänsla utgjorde de främsta arbetshindren. Projektets syfte är att genom bedömning och träning systematiskt utvärdera en rehabiliteringsstrategi som fokuserar på dessa fyra dimensioner. Specifikt vill vi utveckla och förbättra en modell för individuell bedömning, med etablerade metoder, och träning av fysisk och mental uthållighet, kognitiv förmåga, locus of control och självkänsla samt utvärdera denna nya rehabiliteringsstrategi i en randomiserad, kontrollerad studie. Patienter med utmattningssyndrom hänförs efter bedömning slumpmässigt antingen till en interventionsgrupp (n=60) som får genomgå ett extensivt träningsprogram som baseras på en individuell bedömning av de fyra nämnda dimensionerna, eller till en kontrollgrupp (n=60) som får sedvanlig, individuellt anpassad, multimodal behandling och rehabilitering. Alla deltagare skall ha nedsatt arbetsförmåga med åtminstone deltidssjukskrivning och behov av träning i minst en av de fyra bedömda dimensionerna. Andelen som är i heltidsarbete efter ett års uppföljning utgör primär utfallsvariabel och jämförs mellan

9 interventions- och kontrollgrupp. Vi antar att den nya rehabiliteringsstrategin kan förkorta sjukfrånvaron avsevärt och göra att personerna återfår en hållbar arbetsförmåga. Multimodala rehabiliteringsprogram vid långvarig smärta levererade av en behandlare. En randomiserad studie. Östergötlands läns landsting PI professor Björn Gerdle Det finns måttlig till stark evidens för att multimodal rehabilitering har effekt vid långvarig smärta och dess konsekvenser. Multimodal rehabilitering i klinisk praxis idag bedrivs i en form där flera personalkategorier tillsammans arbetar i team. Detta är förhållandevis kostsamt och innebär att ett relativt begränsat antal patienter erbjudas teambaserad multimodal rehabilitering. Samtidigt är behoven av multimodala insatser avsevärt större för patienter vid dessa kliniker och även i primärvård. Det kan av olika anledningar ofta vara svårt att etablera särskilda team i primärvården för multimodal rehabilitering av patienter med långvarig smärta. Endast i begränsad omfattning har prövats i kontrollerade vetenskapliga studier om multimodal rehabilitering förmedlad av en behandlare har klinisk relevant effekt på smärtan och dess konsekvenser. Syftet är övergripande att utveckla effektiv multimodal rehabilitering vid långvarig smärta som kan förmedlas av en behandlare. I en randomiserad studie jämförs: I) Gruppbaserad multimodal rehabilitering i form av övningar enligt ACT och II) Gruppbaserad multimodal rehabilitering i form av aktivitet, kunskap och fysisk träning. Dessa två interventioner jämförs också med två andra grupper av patienter med långvarig smärta (ej randomiserade). Den övergripande hypotesen är att den förstnämnda interventionen innebär bättre långsiktiga resultat för att den tydligare hjälper individen att bearbeta psykologiska aspekter hos sig själv som kan antas ha långtidseffekter. En underliggande hypotes är att båda interventionerna har positiva långtidseffekter på smärtan och dess konsekvenser inklusive upplevd hälsa och arbetsåtergång eller sjukskrivning. Målen innebär att erbjuda ett bredare och effektivt utbud av evidensbaserade multimodala rehabiliteringsåtgärder vid långvarig smärta. Enkla och effektiva multimodala rehabiliteringsprogram utvecklas som kan förmedlas av en behandlare. Härigenom öppnas upp nya vägar att behandla för svåra smärtor, möjliggörs deltagande i sådana program när behandlingens omfång försvårar deltagande, erbjuds nya sätt att kringgå tidigare kända hinder till förändring inom rehabilitering. Mycket goda förutsättningar finns för spridning av resultaten till praktisk sjukvård.

10 Har datoriserad kognitiv terapi positiv effekt på funktion, arbetsförmåga och sjukskrivningsfrekvens vid mild till måttlig depression i primärvården? VG Regionen PI professor Cecilia Björkelund Projektets syfte är att utvärdera om behandling av depression i primärvården kan förbättras genom användning av datoriserad kognitiv beteendeterapi (KBT) speciellt med avseende på långtidsresultat (6 och 12 månader). Specifikt kommer effekter på depressiva symtom samt på funktion, arbetsförmåga, sjukskrivning och livskvalitet i ett långtidsperspektiv att bedömas. Studien kommer att genomföras som en randomiserad kontrollerad studie på ett tiotal vårdcentraler. I en hälsoekonomisk utvärdering kommer också behandlingskostnader att relateras till resultat vad gäller depressiva symtom, funktion, livskvalitet samt arbetsförmåga. Det saknas studier genomförda i primärvård som utvärderar behandlingsresultat som är av vikt för de patienter som behandlas i primärvården, där inte enbart påverkan på depressiva symtom utan också funktion, arbetsförmåga och livskvalitet är viktiga faktorer för patienter som drabbas av depression. I arbetslivet, med ökande krav på hög prestation, är depression en vanlig sjukskrivningsorsak framför allt bland kvinnor. De flesta patienter med depression har nedsatt funktion - lätt, måttlig eller större nedsättning - vilken inte alltid överensstämmer med graden av depression. Minskning av depressiva symtom är ett viktigt behandlingsresultat, men att återfå förbättrad funktion, arbetsförmåga och livskvalitet är lika viktigt för den typen av patienter som främst behandlas i primärvården. Datoriserad KBT kan i detta avseende utgöra ett kostnadseffektivt alternativ. Denna randomiserade kontrollerade studie sker som ett forskningssamarbete mellan Västra Götalandsregionen och enheterna för allmänmedicin, psykologi och psykiatri inom Göteborgs universitet och är delvis finansierat av regionen. Vi ansöker nu om en 6 och 12 månaders uppföljning av projektet, vilken är betydelsefull för adekvat bedömning av grad av återhämtning av funktion, arbetsförmåga, livskvalitet och vid utvärderingav behov av sjukskrivning. Kronisk muskuloskeletal smärta hos irakiska kvinnor som flytt till Sverige, upplevda orsaker och förslag till åtgärd, behovsbedömning och intervention Sörmlands läns landsting

11 PI docent Maria Müllersdorf Projektsammafattning Projektets övergripande syfte är att utifrån ett patient- och vårdgivarperspektiv beskriva förslag till åtgärder sett utifrån upplevda orsaker till kronisk muskuloskeletal smärta (KMS) hos irakiska kvinnor som flytt till Sverige, att utveckla ett instrument för bedömning av rehabiliteringsbehov samt att genomföra en intervention riktad mot målgruppen för studien. Fyra delstudier planeras: Delstudie I planeras som en kvalitativ intervjustudie med cirka irakiska kvinnor som sökt vård för KMS. En övergripande frågeställning kommer vara vägledande i intervjuerna - om informanternas upplevelser avseende orsaker till den KMS och deras förslag till åtgärder. Delstudie II vänder sig till de professionella inom primärvården som har riklig erfarenhet av möten med irakiska kvinnor som tvingats fly till Sverige. Studien kommer att genomföras som en Delphi-studie vilket är en metod med en konstant, pågående korrespondens mednyckelpersoner, i detta fall professionella i primärvården i Sverige. Korrespondensen med deltagarna sker via brev eller e-post. Delstudie III, är en instrumentutveckling med syfte att bedöma målgruppens behov av rehabilitering. Delstudie IV är en randomiserad kontrollerad interventionsstudie som ska genomföras i primärvården i Sörmland och Stockholmsläns landsting. Interventionen baseras på tidigare delstudier. Resultat från detta projekt kommer bidra till en ökad kunskap om kvinnor som ofta har en komplex börda med sig med olika trauman som kräver särskild omsorg för att lyckas i rehabilitering. Specifika instrument för att identifiera kvinnornas särskilda behov kommer sannolikt gynna kvinnorna och de professionella som kan få stöd i utvecklade bedömningsinstrument och bättre underlag för behandling. Samhället kan få vinster då patienter får mer riktad behandling som sannolikt minskar kostnaderna i hälso- och sjukvården. Vad tillför nackspecifik träning utöver multimodal rehabilitering för personer med långvariga besvär efter whiplashskada? Östergötlands läns landsting, Sörmlandsläns landsting, Örebro läns landsting PI docent Anneli Peolsson Trots stora samhällsekonomiska kostnader för sjukvård och sjukskrivning, vilka år 2006 i Sverige uppgick till fyra miljarder kronor finns det endast ett fåtal prospektiva randomiserade studier (RCT) avseende patienter med långvarig problematik efter pisksnärtsskada (WAD).

12 RCT-studier som undersökt återgång i arbete, samt vad nackspecifik träning tillför utöver den ordinarie multimodala rehabiliteringen, saknas helt för denna patientgrupp. Det generella syftet med studien är att undersöka vad nackspecifik träning tillför, utöver multimodal rehabilitering, med avseende på variabler som smärta, fysisk och psykisk funktion, sjukvårdskonsumtion och förändrat sjukskrivningsmönster hos personer med långvarig WAD. Ett annat syfte är att undersöka vilka faktorer som kan predicera ett gott utfall av rehabilitering. Efter informerat medgivande kommer 200 patienter i åldern år med WAD grad II och III med kvarstående problem mer än 6 månader efter trafikolycka att inkluderas i denna RCT. Patienterna kommer att lottas till endera av två olika välstrukturerade och beskrivna sjukgymnastiska behandlingar: A) smärthantering med kognitiv beteendeinriktning, samt konditionsträning under 8v med efterföljande fysisk aktivitet på recept (FAR). B) behandling A med tillägg av nackspecifik träning under sammanlagt 5 månader, med stegvis övergång mot FAR. Randomiseringen görs av projektledaren utifrån en datorgenererad randomiseringslista gjord av statistiker. Samtliga behandlande sjukgymnaster i studien kommer att introduceras till de olika behandlingsalternativen av projektledaren. De utvärderingsmått som används är väl beprövade och mätningar kommer att ske före behandling samt 2, 6, 12 och 24 månader efter behandlingsstart. Mätningar avseende fysisk funktion kommer att ske av oberoende och för randomiseringen blindade utvärderare. Bakgrundsfaktorer, sjukdomsspecifika och generiska mått kommer att utvärderas med hjälp av enkäter. Antal sjukskrivningsdata kommer att inhämtas från Försäkringskassan. Förutom minskat lidande förväntas resultatet av studien kunna leda till bättre prioriteringar inom sjukvården och försäkringskassan samt ge en mer långsiktig insikt i kostnad gentemot nytta för behandling av aktuell patientgrupp. Randomiserad undersökning av depressionsbehandling med Interpersonell psykoterapi (IPT) och Kognitiv beteendeterapi (KBT) Landstinget Västernorrland PI professor Rolf Holmström I den här studien kommer effekterna av IPT och KBT för deprimerade patienter att undersökas. Patienterna kommer att ha diagnosen Egentlig depression och skatta sig själva som lindrigt till måttligt deprimerade. Både IPT och KBT är evidensbaserade behandlingsmetoder för depression, och båda rekommenderas av Socialstyrelsen. De är manualbaserade och kommer att ges med 16 samtal.

13 Effekten av dem har aldrig tidigare jämförts i Sverige, och skillnader mellan dem med avseende på att bidra till återgång i arbete har inte studerats internationellt heller. Hypoteserna i studien är att metoderna kommer att visa sig lika effektiva när det gäller reduktion av depressionssymtom, men att KBT kommer att vara mer framgångsrik när det gäller återgång i arbete. Tre undergruppsanalyser kommer att göras. Vi antar att patienter med distanserad anknytning, lägre mentaliseringsförmåga samt män, får bättre resultat med KBT. Studien kommer att genomföras vid Sundsvalls sjukhus i samarbete med Linköpings universitet. Sundsvall är det enda sjukhus i landet som har en så pass stor grupp terapeuter med utbildning i IPT att en kontrollerad studie kan göras. Studien kommer att vara randomiserad. Åtta terapeuter ger IPT, åtta ger KBT och sammanlagt inkluderas 96 patienter i studien. Utfall kommer att bedömas som återgång till arbete/bibehållen arbetsförmåga och reduktion av diagnos och upplevda symtom. Projektet pågår två år. Både intent-to-treat och completers analyser genomförs på data. Studien har effectiveness-karaktär i den meningen att terapeuterna visserligen kommer att följa behandlingsmanualer men trots det utför terapierna på det sätt som de vanligen gör, och att exklusionskriterierna är få. Behandlingsintegriteten undersöks med rapporter från terapeuterna och genom skattningar av inspelade samtal. Kortare sjukfrånvaro och optimering av rehabiliteringsinsatser. En Individual Enabling and Support -modell (IES) för ett fungerande arbetsliv för personer med depression VG Regionen, Skåne Region PI docent Ulrika Bejerholm Personer med depression upplever svårigheter i att starta om och gå tillbaka till ett arbete. Forskning har visat att personer med depressiva symtom har nytta av den evidensbaserade arbetsrehabiliteringsmodellen Supported Employment, SE, och att motivation och livsstil är viktiga faktorer för arbetspotentialen, work readiness, i det inledande skedet av rehabiliteringen. Denna RCT studie fokuserar på en skräddarsydd arbetsrehabiliteringsmodell, Individual Enabling and Support, IES. Projektet syftar till att förkorta sjukskrivningsprocessen och att optimera stödet på vägen tillbaka till arbete. I IES ingår evidensbaserade metoder som MI, KBT och SE i syfte att mobilisera motivation och tankestrukturer (steg 1) och livsstil (steg 2), samt att ge stöd mot de arbetslivsmål som individen har (steg 3). I praktiken innebär IES att en person får träffa en arbetsspecialist, som först engagerar och stärker förutsättningar till arbete (steg 1 och 2) för att sedan stödja en person från sjukvården tillbaka eller till ett arbete (steg 3). IES rehabilitering integreras

14 med aktuell vård, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Region Skåne är den huvudsökande parten. Västra Götalandsregionen är medsökande tillsammans med Lunds och Göteborgs universitet. Etthundratjugo deltagare kommer att rekryteras. Varje ort kommer att ha en arbetsspecialist, och 60 forskningsdeltagare kommer randomiseras till två grupper. Genom studiens design med användande av kontrollgrupp på två orter, kommer effektiviteten av IES med tidig återgång till arbete (place-train pradigm) att kunna jämföras med traditionell rehabilitering som erbjuds (train-place paradigm) med hjälp av statistiska metoder. Datainsamling kommer att ske vid studiens start samt vid 6 och 18 månader, vilken omfattning av tid motsvarar projektets längd. Resultaten har fyra huvudsakliga utfallsmått; arbetsmått, hälsomått, implementering och kostnadseffektivitet. Projektet kommer genomgående att ha ett könsperspektiv där både jämlikhetsaspekter och upplevelser av den kommer att studeras. Skräddarsytt web-stöd som tillägg till multimodal smärtrehabilitering inom primärvård Norrbottens läns landsting PI Karin Zingmark Projektet sker inom Norrbottens läns landsting. Syftet är att i en randomiserad kontrollerad studie utvärdera effekter avtidigt insatt skräddarsydd web-baserad multimodal smärtrehabilitering för personer med långvarig muskuloskeletal nack-, skulder- och ryggproblematik. Målet är också att studera om detta tidigt insatta web-baserade komplement till multimodal rehabilitering är mer kostnadseffektivt än enbart multimodal rehabilitering. Randomisering sker inom varje primärvårdsenhet efter screening till 1)Multimodal smärtrehabilitering med web-baserad utbildning och coachning eller 2) multimodal smärtrehabilitering. Vi förslår en tydlig rehabiliteringskedja där ett web-baserat program utvecklas, utvärderas och är redo för implementering om det visar sig att denna 1) visar på ökad arbetsförmåga och/eller 2) är kostnadseffektivt. Detta skall ske i ett nära samarbete mellan Norrbottens läns landsting och Luleå Tekniska Universitet.

15 REHSAM projekt 2011 Utveckling av ett instrument för bedömning, urval till och utvärdering av multimodal rehabilitering i primärvård* Östergötlands- och Västerbottens läns landsting PI Björn Gerdle * Ett identiskt projekt genomförs också i Västerbotten PI docent Britt-Marie Ståhlnacke, bägge projekten har REHSAM finansiering. För personer med långvariga smärttillstånd har multimodal rehabilitering visat sig ha positiva effekter och metoden införs nu snabbt inom primärvården runt om i Sverige. Vi behöver mera kunskap om att identifiera komplexiteten och svårighetsgraden av patientens symptombild för att kunna erbjuda en effektiv behandling. Frågan är, vilka patienter kan erbjudas behandling i primärvården och vilka patienter behöver komma till specialistkliniker. Det här projektet kommer att utveckla ett instrument för att bl.a. identifiera och särskilja patienter med mindre komplex problematik (nivå 1) från patienter med mer uttalad komplexit t (nivå 2) och på det sättet vägleda vilka som ska erbjudas multimodal rehabilitering på primärvårdsnivå. Instrumentet prövas med avseende på nivå 1 och nivå 2 på patienter i åldern år med långvariga smärttillstånd som söker primärvård vid hälso-/vårdcentraler i Västerbotten och i Östergötland. Instrumentet anpassas och testas därefter för webbasering. Studien kan visa om man med tidig, enkel och strukturerad be dömning/beslutsstöd kan identifiera patienter med mindre respektive mer uttalad komplexitet av långvarig smärta och därmed kan erbjuda rätt multimodal rehabilitering på rätt vårdnivå, vilket för den enskilde patienten kan bidra till minskat lidande och minskad vårdkonsumtion. Genom att primärvården kan fokusera på multimodal rehabilitering för patienter med mindre komplex smärtproblematik bör möjligheterna öka för att fler personer på sikt ska kunna återgå i arbete vilket inne bär en mer kostnadseffektiv och evidensbaserad rehabilitering. MADRS-S och patientcentrerade besök i primärvården vid depression. Kortare sjukskrivning och bättre funktion? VG Regionen PI professor Cecilia Björkelund

16 I arbetslivet, med ökande krav på hög prestation, är depression en vanlig sjukskrivningsorsak framför allt bland kvinnor. De flesta patienter med depression har nedsatt funktion - lätt, måttlig eller större nedsättning - vilken inte alltid överensstämmer med graden av depression. Minskning av depressiva symtom är ett viktigt behandlingsresultat, men att återfå förbättrad funktion, arbetsförmåga och livskvalitet är lika viktigt för den typen av patienter som främst behandlas i primärvården. Projektets ska studera om strukturerad användning av självskattningsformulär och täta, patient-centrerade återbesök är ett effektivt behandlingsalternativ för patienter med lindrig till medelsvår depression i primärvården. Effekt, inte bara vad gäller depressiva symtom utan också vad gäller funktion, arbetsförmåga, sjukskrivning och livskvalitet kommer att studeras. En hälsoekonomisk utvärdering kommer också att genomföras. Det saknas idag studier genomförda i primärvård som utvärderar behandlingsresultat inte enbart för depressiva symtom utan också för funktion, arbetsförmåga och livskvalitet. Psykoterapeutiskt utfall och självvalseffekter för paniksyndrom Region Skåne PI professor Rolf Holmqvist Paniksyndrom (PS) med eller utan agorafobi är idag ett omfattande folkhälsoproblem. Många unga drabbas och sjukdomen har ofta ett kroniskt och invalidiserande förlopp, endast 20-40% tillfrisknar helt på sikt. Samhällskostnaderna för gruppen är mycket höga, främst i form av nedsatt produktivitet, ökad sjuklighet, kraftigt ökad somatisk vård men också ökad dödlighet. PS är ett stort hinder för återgång i arbetet. Många av de unga som drabbas får stora svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, och nästan hälften lyckas aldrig med detta. Trots flera evidensbaserade behandlingar är väldigt lite känt om och hur dessa behandlingar underlättar återgång i arbetet efter sjukskrivning. Forskning på behandlingseffekter har hittills nästan uteslutande använt psykiatriska utfallsmått utan tydlig koppling till arbetsförmåga och återgång i arbete. Även om psykoterapi, i synnerhet Kognitiv Beteende terapi (KBT), framstår som en effektiv behandling visar studier att en stor del av patienterna fortfarande har symptom efter avslutad behandling, samtidigt som en alltför stor del avbryter behandlingen i förtid.

17 Den stora variationen i utfall mellan patienter, i en och samma behandlingsform, tyder på att det inte finns en enskild psykoterapi som passar alla patienter med PS. En rimlig hypotes är att någon annan form av behandling skulle kunna hjälpa de som inte blir hjälpta av KBT. En psykodynamisk korttidspsykoterapi, Panic-Focused Psychodynamic Psychotherapy (PFPP), har visat på god effekt vid behandling av patienter med PS i USA. Syftet med projektet är att jämföra PFPP med den mer väletablerade KBT behandlingen, Panic Control Treatment (PCT). Vårt primära intresse är att undersöka vilken patient som blir bäst hjälpt av vilken terapiform genom att undersöka hur inlärningsstil, vad patienten själv tror sig bli hjälpt av, personlighet, hur man presenterar sina symptom m.m. påverkar (förstärker eller försvårar) den hjälp patienten får av sin behandling. Målet är att på sikt kunna bedöma vilken behandling en enskild individ har störst chans att bli hjälpt av utifrån dennes individuella förutsättningar. På detta sätt borde andelen patienter som får en behandling som hjälper dem öka med förbättrad hälsa, funktion och arbetsförmåga som resultat. WorkUp. Tidig strukturerad vård med motivations- och arbetsplatsintervention för förbättrad arbetsförmåga vid nack-, skulder och/eller ryggsmärta. En prospektiv parvis klusterrandomiserad kontrollerad studie inom primärvården med ett års uppföljning. Region Skåne PI docent Birgitta Grahn Besvär från rörelseorganen är den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro i västvärlden. Viktigt är att identifiera riskfaktorer för sjukskrivning men också prediktorer för arbetsåtergång (RTW). Evidensbaserad vård omfattar strukturerade vårdprogram för upptäckten av svåra medicinska tillstånd (röda flaggor), men att fokusera psykosociala faktorer är också viktigt (gula flaggor). För att upprätthålla eller återfå arbetsförmåga krävs att individens olika kapaciteter relateras till arbetets krav, arbetsmiljö och arbetsorganisation, vilket täcks av blå flaggor. Motivation är en mänsklig drivkraft som påverkar vårt agerande. Patienter med ryggssmärta söker vård för att bli undersökta och få behandling och råd för egenvård, när deras motivation har nått en viss nivå. Att identifiera motivationsnivåer kan bidratill en förbättrad rehabiliteringsplanering, som i förlängningen leder till mer hållbar hälsa, bättre funktion och arbetsförmåga.

18 Vår hypotes är att tidiga, tidskoordinerade, skräddarsydda, evidensbaserade interventioner leder till ett snabbare tillfrisknande gällande hälsa, funktion men också en snabbare arbetsåtergång, jämfört med sedvanlig behandling. Det omfattar: 1. Identifiering av patientens riskfaktorer (röda, gula, blå flaggor) och motivationsfaktorer. 2. Baserad på screeningen erbjuds patienten en strukturerad skräddarsydd intervention. Anpassningar på arbetsplatsen för att stödja arbetsåtergång, genomförs i enlighet med ADA, som är en dialog i tre steg mellan patienten, hälso- och sjukvården och arbetsplatsen. Interaktiv, web-baserad smärtrehabilitering med coaching jämförd med multimodal rehabilitering Norrbotten läns landsting PI Med dr Karin Zingmark Syftet med studien är att i en randomiserad kontrollerad studie utvärdera effekter av en interaktiv web-baserad smärtrehabilitering med KBT-inriktad coaching. Randomisering sker inom varje primärvårdsenhet efter screening till 1) Individualiserad interaktivt, web-baserat smärtrehabilitering med KBT-inriktat coaching eller 2) multimodal smärtrehabilitering. Målet är att studera om tidigt insatt individualiserad interaktiv web-baserade smärtrehabilitering med coachning kan öka arbetsförmåga och återgång i arbete, minska smärtan och förmågan att hantera smärta, hälsa och välbefinnande och vara mer kostnadseffektiv än multimodal smärtrehabilitering. Studien har ett tydligt deltagarperspektiv och vi kommer att med olika metoder samla in erfarenheter och uppfattningar av det web- baserad smärtbehandlingsprogrammet bland patienter, coacher och annan berörd personal. Vi avser att på olika nivåer i organisationen studera föreställningar om coaching och web-baserade be handlingsprogram samt upprätta en implementeringsplan om studien visar på lokal evidens för ökad arbetsförmåga och/eller är kostnadseffektiv. Regional studie av Internetbaserad återfallsprevention som tillägg till en delvis framgångsrik antidepressiv medicinering Örebro läns landsting PI Med dr Fredrik Holländare

19 Depression är en vanlig sjukskrivningsorsak och återfall i sjukdomen är mycket vanligt. Det här projektet syftar till att förbättra prognosen för personer som behandlas för depression med antidepressiv medicin för att minska risken för återfall i sjukdomen och framtida sjukskrivning. Resultatet av en tidigare pilotstudie tyder på att internetbaserad KBT kan minska risken för återfall i depression, och målet med den här studien är att undersöka om internetbaserad återfallsprevention kan ge någon ytterligare skyddande effekt utöver den effekt som pågående antidepressiv medicinering ger, och vidare om interventionen kan förhindra sjukfrånvaro. Personer med en stabil dos av antidepressiv medicin och lindriga depressiva restsymtom kommer att rekryteras och randomiseras till att antingen få en 10 veckor lång internetbaserad KBT-intervention, speciellt anpassad till återfallsprevention, eller till en kontrollgrupp. De viktigaste utfallsmåtten i studien är antalet sjukdagar och återfall i depression. VITALIS - tillbaka till livet och tillbaka till arbete Uppsala läns landsting PI Med dr Ingrid Anderzén Femtiofem procent av de som idag är sjukskrivna i Uppsala län är diagnostiserade med en kombination av både psykiska problem, såsom depression, ångest och stress, samt en smärtrelaterad problematik. Huvudsyftet med projektet är att utveckla och utvärdera tillgängliga mindre kostsamma alternativ av rehabiliteringsmetoder för att hjälpa personer, som har den här problem och som är i långvarig sjukskrivning, att återgå alternativt stanna kvar i arbete. Projektet Vitalis uppstart och behandlingsintervention har genomförts med hjälp av medel från Försäkringskassan och Landstinget i Uppsala län. Nu ansöks om medel att kunna utföra en långtidsuppföljning (ett och två år) för att utvärdera interventionernas långtids effekt med avseende på arbetsåtergång och status i sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. Vitalis startade i mars 2010 och avslutas i december Projektet kommer totalt inkludera ca 400 kvinnor och ca 60 män med sjukersättning och som på grund av de n nya re ge ländringe n inom socialförsäkringen utförsäkras under och därefter skrivs in i Arbetsförmedlingens introduktionsprogram. Deltagarna har randomiserats till någon av tre behandlingar; ett multimodalt team som gör e n be dömning och be handling, KBT/ACT-be handling samt e n kontrollgrupp som får ordinarie hantering (ingen intervention).

20 Rehabilitering av psykiatriska tillstånd - interventions studie rörande faktorer av betydelse för arbetsåtergång Stockholms läns landsting PI docent Anders Tengström Behovet av att finna effektiva program för hur återgång till arbete (ÅA) kan öka bland grupper med sjukskrivning för psykiatriska problem eller stress är stort. I denna studie kommer två olika program utifrån olika teoretiska och praktiska förutsättningar att prövas för att studera deras effektivitet avseende återgång till arbete. Givet den målgrupp som studeras med sina psykiatriska svårigheter är det av extra stor vikt att de interventioner som prövas har förutsättningar att kunna implementeras i den reguljära sjukvården om de befinns vara effektiva då det är dessa vårdinstanser som svarar för att patienter/försäkrande får rätt hjälp för sina psykiatriska problem. En intervention som kommer att prövas är en arbetsplatsintervention (AI) som vetenskapligt kan anses lovande för att facilitera återgång till arbete. Den AI som studeras är en lätt modifierad variant utvecklad i Sverige. Den teoretiska utgångspunkten för programmet är att det finns en bristande överensstämmelse mellan arbetstagarens behov, förmågor och förväntningar och karaktären på det jobb som den har, vilket försvårar eller omöjliggör ÅA. Den övergripande idén är att modellen försöker reducera och överbrygga den bristande överensstämmelsen, vilket antas kunna öka ÅA. Kärninterventionen i programmet är det som kallar konvergensdialog, vilket syftar till att initiera en dialog mellan arbetstagare och arbetsledare/chef för att finna vägar som kan leda till ökad sannolikhet till ÅA. Arbetstagaren stöttas av en AI-coach under mötet och själva mötet fokuserar på att finna fungerande, praktiska lösningar på situationen som kan fungera såväl kort- som långsiktigt. I slutet av mötet nås en överenskommelse som signeras av båda parter. Den andra metoden som kommer att studeras inom ramen för detta program är Acceptance and Commitment Therapy (ACT) vilketär en terapiform som tillhör så kallade tredje vågen inom kognitiv beteendeterapi (KBT). ACT skiljer sig dock från sedvanlig KBT genom att modellen syftar till att öka livskvaliteten till skillnad från att primärt minska eller eliminera psykopatologi. Fokus i behandling ligger istället på att öka psykologisk flexibilitet. Med psykologisk flexibilitet avses en förmåga att vara närvarande i nuet samt att handla och agera på ett medvetet plan utifrån en personlig värdegrund. En effekt av att leva ett mer funktionellt liv har dock visat sig vara att självrapporterade symptom på psykisk ohälsa minskar. ACT har i

REHSAM. REHSAM forskningsprogram

REHSAM. REHSAM forskningsprogram REHSAM Ett forskningsprogram som ska hitta de bästa metoderna för att behålla och få tillbaka arbetskapaciteten hos människor som till exempel drabbats av psykisk ohälsa eller långvarig smärta. Vi som

Läs mer

REHSAMkonferens. När teori omsätts i praktik. Clarion Stockholm, 10 februari 2016. Rehabilitering för tidigare återgång i arbete

REHSAMkonferens. När teori omsätts i praktik. Clarion Stockholm, 10 februari 2016. Rehabilitering för tidigare återgång i arbete REHSAMkonferens Clarion Stockholm, 10 februari 2016 Rehabilitering för tidigare återgång i arbete När teori omsätts i praktik Uppdraget till REHSAM var att bidra till hållbar rehabilitering, omsätta forskning

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 2011-12-22 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Annie Hansen Falkdal Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013 2012-12-13 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014 2013-12-10 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare

2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare 1 2014-01-13 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Tel 018-611 33 92 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2014-02-10 2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare 1. Rehabiliteringsgarantin

Läs mer

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar

Läs mer

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om rehabiliteringsgaranti

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om rehabiliteringsgaranti Sveriges Kommuner och Landsting 000035 STYRELSENS BESLUT NR 16 2010-12-17 Vårtdnr 10/0445 Avdelningen för vård och omsorg Anna ÖStbom Landstingsstyrelsema, regionstyrelserna i Västra Götaland och Skåne

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015 2014-12-08 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm Indre Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, Jean-Michel Saury, leg. Psykolog, PhD ME/CFS-rehabilitering, Danderyds Sjukhus AB

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Rehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta

Rehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Rehabiliteringsgaranti Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm. Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT

Rehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT ERFARENHETER OCH RESULTAT 1 2 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller förebygga en sjukskrivning tecknade Sveriges Kommuner och Landsting en överenskommelse med regeringen 2008 angående

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Vägar tillbaka! Ökad livskvalitet genom förbättrad rehabiliteringsverksamhet. Allians för landstinget i Kalmar län

Vägar tillbaka! Ökad livskvalitet genom förbättrad rehabiliteringsverksamhet. Allians för landstinget i Kalmar län Vägar tillbaka! Ökad livskvalitet genom förbättrad rehabiliteringsverksamhet. Allians för landstinget i Kalmar län 1 Det krävs ett helt nytt sätt att tänka, för att lösa de problem vi skapat med det gamla

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro.

Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro. Bilaga 1 Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro. 1 Sammanfattning av ansökan Regionpsykiatrin vill tillsammans med Activa ge personer med långvarig psykiatrisk behandling stöd mot arbete eller utbildning

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Utmattningssyndrom (UMS)

Utmattningssyndrom (UMS) Regional medicinsk riktlinje Utmattningssyndrom (UMS) Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-A 34-2014) giltigt till juli 2016 Utarbetad av Institutet för stressmedicin, sektorsråden allmänmedicin

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Projektplan, självhjälpsgrupper

Projektplan, självhjälpsgrupper REGION JÖNKÖPINGS LÄN Projektplan, självhjälpsgrupper Främjande av psykisk hälsa Ansökan om medel från Finnvedens samordningsförbund 2015-01-07 Utveckla och implementera förebyggande och hälsofrämjande

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

HAKuL-modellen för rehabilitering

HAKuL-modellen för rehabilitering HAKuL-modellen för rehabilitering 1. Alla som varit sjukskrivna 28 dagar kontaktas och rapporteras av arbetsledaren till både företagshälsovården och HAKuL-projektet. Rapportering kan också ske av personer

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

Effektivare rehabilitering inom vården

Effektivare rehabilitering inom vården REHABILITERINGS- GARANTIN Effektivare rehabilitering inom vården Inbjudan till konferens i Stockholm den 25-26 augusti 2009 TALARE FRÅN Jag kommer kommer du? Regeringen Christina Husmark Pehrsson Socialstyrelsen

Läs mer

Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens

Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens Slutrapport om statsbidrag till landstingen 2009 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Ekonomiskt vetenskapligt underlag. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011

Ekonomiskt vetenskapligt underlag. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 Ekonomiskt vetenskapligt underlag Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 Innehåll Inledning... 5 Förekomst och samhällets kostnader...5

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2012

Rehabiliteringsgarantin 2012 Rehabiliteringsgarantin 2012 ERFARENHETER OCH RESULTAT Rehabiliteringsgarantin 2012 1 Rehabiliteringsgarantin 2012 2 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller att förebygga en sjukskrivning

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2013

Rehabiliteringsgarantin 2013 Rehabiliteringsgarantin 2013 ERFARENHETER OCH RESULTAT Rehabiliteringsgarantin 2013 1 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller förebygga en sjukskrivning tecknade Sveriges Kommuner och

Läs mer

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD BUSA Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Vad är rimligt att monitorera? Det vi vet är verksamt i behandling Det vården själv anser viktigt Det som mäster förändring Vilka ska vara med och vilka

Läs mer

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården ISM skall verka för att stress och stressrelaterad ohälsa minskar genom att bedriva forskning samt föra ut erfarenheter och kunskaper inom det

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Feedback för Förändring

Feedback för Förändring FORSKNINGSPROGRAM Feedback för Förändring Tillämpning inom primärvården. Utvärdering av en modell för kvalitetssäkring av behandlingsförlopp för patienter med psykiatrisk problematik och patienter med

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Mindfulness som behandlingsform

Mindfulness som behandlingsform Mindfulness som behandlingsform vid stress, psykisk ohälsa och kronisk smärta Så här kan mindfulness hjälpa patienter med psykisk ohälsa! Att lära sig leva med kronisk smärta med hjälp av mindfulness Vad

Läs mer

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Irene Jensen Professor Enheten för interventions och implementeringsforskning (IIR) Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd - sammanställning från workshop Introduktion Socialstyrelsen utger nationella riktlinjer

Läs mer

ACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar.

ACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar. ACT at work in Sweden ACT at work in Sweden leg. psykolog, py g,projektledare ACT FORUM Forskningscentrum för psykosocial hälsa vid Maria Ungdom och Karolinska Institutet Summary: 4 studies completed,

Läs mer

Kan Åreklinikens rehabilitering vid stress och utmattning öka arbetsförmågan långsiktigt?

Kan Åreklinikens rehabilitering vid stress och utmattning öka arbetsförmågan långsiktigt? Kan Åreklinikens rehabilitering vid stress och utmattning öka arbetsförmågan långsiktigt? Författare: Ann-Sofie Gumaelius Handledare: Karin Osterman, docent i lungmedicin, tidigare läkare vid Årekliniken,

Läs mer

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

Socialstyrelsens chefsstödsmanual Socialstyrelsens chefsstödsmanual Webbaserat stöd vid implementering av Nationella Riktlinjer Hjälp i att prioritera Tillgänglig på socialstyrelsen.se från och med (sen)hösten 2015 (prognos) Chefsstödsmanualen

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Vad är Socialstyrelsens riktlinjer? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och ledning av landsting och kommuner Vem riktar sig

Läs mer

Bilaga 4. Forskningsperson-information: Studie om internetförmedlad kognitiv beteendeterapi för ungdomar med IBS.

Bilaga 4. Forskningsperson-information: Studie om internetförmedlad kognitiv beteendeterapi för ungdomar med IBS. I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare Vill du och ditt barn delta i en forskningsstudie med syfte att utforma och utvärdera behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) för ungdomar med irritable

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 1 december 2008 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 7 november 2005 i mål nr

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Missbrukspsykologi En introduktion till ämnet Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset claudia.fahlke@psy.gu.se

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin - länsgemensam rutin hälso- och sjukvård

Rehabiliteringsgarantin - länsgemensam rutin hälso- och sjukvård Diarienr: Ej tillämpligt 1(16) Dokument ID: 09-33398 Fastställandedatum: 2014-05-12 Giltigt t.o.m.: 2015-05-12 Upprättare: Annchristin Johansson Fastställare: Berit Fredriksson Rehabiliteringsgarantin

Läs mer

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts UTVÄRDERING Lund den 25:e februari 2009 Mats Fridell Institutionen för psykologi VANLIGA PROBLEM (1) Utvärdering när projektet redan slutförts (2) Avsaknad av systematiskt insamlade data (3) Alltför ospecifik

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2011 RESULTAT FRÅN FÖRSTA KVARTALET 2011

Rehabiliteringsgarantin 2011 RESULTAT FRÅN FÖRSTA KVARTALET 2011 Rehabiliteringsgarantin 2011 RESULTAT FRÅN FÖRSTA KVARTALET 2011 1 Stockholm i maj 2011 På uppdrag av Avdelningen för vård och omsorg, Annie Hansen Falkdal, Landstinget Västerbotten 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Sjukfrånvarons hälsoeffekter Frånvaro från arbetslivet till följd av sjukdom, arbetsskada och sjukbidrag eller förtidspensionering, det så kallade

Läs mer

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR ANPASSNING OCH REHABILITERING I HAPARANDA STAD Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för

Läs mer

ATT MINSKA SJUKFRÅNVARON

ATT MINSKA SJUKFRÅNVARON ATT MINSKA SJUKFRÅNVARON Vidarkliniken erbjuder arbetslivsinriktad rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa Ett beprövat behandlingskoncept som leder till minskad sjukfrånvaro samt minskad risk

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2013

Rehabiliteringsgarantin 2013 Rehabiliteringsgarantin 2013 ERFARENHETER OCH RESULTAT EFTER TVÅ FÖRSTA KVARTALEN Rehabiliteringsgarantin 2013 1 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller förebygga en sjukskrivning tecknade

Läs mer

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Depression och ångestsyndrom vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-34-1 Artikelnr 2010-6-17 Redaktör Charlotta Munter Text Ida Persson Foton

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009 Hela Sverige Fakta om analysen Analysen bygger på statistik för 2009 från SCB, för sjukfrånvaron i privat och offentlig vård, för sjukperioderna 15-89 dagar

Läs mer

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Delrapport juni 2012 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande förstegsprojekt som vilar på naturunderstödd rehabilitering. Projektet

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

SvenskaRe. San Agustin Gran Canaria

SvenskaRe. San Agustin Gran Canaria SvenskaRe San Agustin Gran Canaria Rehabilitering med hållbart resultat På Svenska Re har vi gjort människor friskare sedan 1972. Vår framgångsrika metod bygger på mångårig erfarenhet och vetenskapliga

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Möte med FTFHV. 2011-10-19 Annika Nordin-Johansson, verksamhetschef annika.nordin.johansson@vll.se

Möte med FTFHV. 2011-10-19 Annika Nordin-Johansson, verksamhetschef annika.nordin.johansson@vll.se Möte med FTFHV 2011-10-19 Annika Nordin-Johansson, verksamhetschef annika.nordin.johansson@vll.se ARBETS- OCH BETEENDEMEDICINSKT CENTRUM (AB-centrum) Utreda, förebygga, behandla och rehabilitera ohälsa

Läs mer

Nationellt Register över Smärtrehabilitering

Nationellt Register över Smärtrehabilitering Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS www.ucr.uu.se/nrs Nationellt Register över Smärtrehabilitering 1 NRS Startade 1998 Anslutet till Sveriges kommuner och landsting Nationellt Register över

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Projektet Masto för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Stöd för den arbetsföra befolkningens psykiska hälsa och arbetsförmåga För att främja välbefinnande i arbetslivet ska projektet Masto

Läs mer

LIV LIV LIV LIV LIV LIV. För ett. För ett. För ett. För ett. För ett. För ett. friskare. friskare. friskare. friskare. friskare.

LIV LIV LIV LIV LIV LIV. För ett. För ett. För ett. För ett. För ett. För ett. friskare. friskare. friskare. friskare. friskare. DU BLÄDDRAR MED HJÄLP AV PILTANGENTERNA Förbättra sjuktalen med Sjuk & Frisk SJUK & FRISK ANMÄLAN, RÅDGIVNING & STATISTIK OMTANKE HANDLINGSKRAFT NYTÄNKANDE POSITIVA EFFEKTER ENKEL ADMINISTRATION» Euro

Läs mer