Yttrande över förslag till föreskrifter om optisk strålning samt allmänna råd om tillämpning av föreskrifterna

Transkript

1 Arbetsmiljöverket Stockholm Björn Hammar Yttrande över förslag till föreskrifter om optisk strålning samt allmänna råd om tillämpning av föreskrifterna Teknikföretagen har dels direkt, men även på Svenskt Näringslivs uppdrag, fått möjlighet att yttra sig över Arbetsmiljöverkets förslag till föreskrifter om Optisk strålning (REK 2006/32832). Vi har i samband med detta sökt samordna våra synpunkter med övriga arbetsgivarförbund inom den privata sektorn. Vi ser det som mycket positivt att vi som parter, inför externremissen, hade möjlighet att kommentera det utkast till föreskriftsförslag som Arbetsmiljöverket tidigare utarbetat (090223). Det har underlättat granskningen av det föreliggande förslaget och undanröjt ett antal oklarheter. Föreskriftsförslaget Syfte 1 (sid 5) Då syftet med föreskriften är att skydda arbetstagare mot hälso- och säkerhetsrisker gällande ögon och hud som kan uppstå vid exponering för artificiell optisk strålning under arbetet så anser vi att föreskriftens namn bör ändras till Artificiell optisk strålning. Detta skulle också överensstämma med direktivets 2006/25/EG:s benämning. Den första paragrafen bör i kommentarerna kompletteras med att föreskrifterna ej omfattar optisk strålning från solen. Definitioner 3 (sid 6) riskområde område inom vilket laserstrålning kan överskrida gränsvärden. Här har man kopplat riskområde enbart till laser. Uppkommer inte också ett riskområde där gränsvärdena för icke koherent artificiell optisk strålning överskrids? I kommentardelen skulle begreppen energitäthet och irradians kunna illustreras på motsvarande sätt som gjorts i skriften Ultraviolett strålning och hälsa ett kunskapsunderlag Arbete och hälsa nr 2002:5 ISBN enligt nedan: 1(8) Teknikföretagen Box 5510, Stockholm Storgatan 5, Stockholm Telefon Fax

2 Fastställande av exponering 5 (sid 8) Paragrafen är otydlig, speciellt med kopplingen till 7 Riskbedömning. I 5 står att arbetsgivaren ska bedöma eller beräkna nivåerna. Sedan mäta eller beräkna varefter i 7 undersöka och bedöma riskerna. I direktivet, som i denna del har en lite knölig svenska, har man fört samman det Arbetsmiljöverket nu delat upp på flera paragrafer: skall arbetsgivaren, för arbetstagare som utsätts för artificiella optiska strålkällor, bedöma och om nödvändigt mäta och/eller beräkna nivåerna på den optiska strålning som arbetstagarna kan utsättas för, så att nödvändiga åtgärder för att förebygga att exponeringen inte överskrider tillämpliga gränsvärden kan fastställas och genomföras. I Arbetsmiljöverkets uppdrag ligger att regelförenkla samt att underlätta för småföretagen att förstå regler. I linje med detta bör arbetsgången för nivåberäkningar (det är väl nivån det handlar om?) förtydligas i kommentardelen, t ex med ett flödesschema. När en nivåberäkning gjorts enligt första stycket 5 kan det bli ett omotiverat dubbelarbete att åter igen beräkna nivåerna enligt kravet i paragrafens andra stycke. Det bör både i paragraf 5 och i kommentardelen tydligt framgå vad som krävs enl. 5 i förhållande till 7. Standarder är rekommendationer som kan vara till hjälp för t.ex. konstruktörer m.m. I 5 sägs att arbetsgivaren vid bedömning, mätning eller beräkning ska 2(8)

3 tillämpa en metod som följer standarder. Vi anser att de arbetsmiljökrav som riktas till arbetsgivaren ska framgå av Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Metodbeskrivningar för mätning och bedömning bör tillhandahållas av myndigheten, gratis, så att det går att uppfylla lagstiftningens krav. Vi är emot att hänvisning sker till standarder, om dessa inte finns tillgängliga på ett rimligt sätt. Riskbedömning 7 (sid 9) Om arbetsgivarens dokumentation leder till bedömningen att riskerna med optisk strålning är av sådan art och omfattning att en ytterligare detaljerad riskbedömning är onödig, kan det anges i den allmänna riskbedömningen. Varför är bedömningen kopplad till arbetsgivarens dokumentation? I 6 omnämns inte dokumentation utan i sådan form att det är möjligt att använda uppgifterna vid en senare tidpunkt. Är det detta som man benämner arbetsgivarens dokumentation i 7? Eller är det resultatet av riskbedömningen (enligt SAM) i denna 7 som det hänvisas till? Vi anser att det bör stå: Om arbetsgivarens bedömning (enligt 6) är att riskerna med optisk strålning är av sådan art och omfattning att en ytterligare detaljerad riskbedömning är onödig, bör det dokumenteras. I 7 listas också vad som särskilt skall uppmärksammas i riskbedömningen. Punkt 4 tar upp: - inverkan på hälsa och säkerhet för de arbetstagare som tillhör särskilt känsliga riskgrupper. I kommentarerna förtydligas detta - Särskilda riskgrupper är personer genetiskt mycket ljus hy och svag pigmentering, i extremfallet personer med albinism. Andra riskfaktorer är melanom i släkten, ett stort antal vanliga födelsemärken, atypiska (oregelbundna) födelsemärken, blek och solkänslig hudtyp, fräknar, blont-rött hår, grön-blå ögonfärg. I kommentarerna står inget kring hur detta skall särskilt uppmärksammas och hanteras praktiskt. Ska arbetsgivaren ge allmän information kring detta, så att de anställda själva ska dra slutsatser om till exempel melanom i släkten, eller hur är det tänkt? Ska personal med blek och solkänslig hudtyp undantas från visa uppgifter, för att vara på den säkra sidan? Se även kommentarerna till rubriken Hudcancer (sid 39) Vi anser att ett förtydligande av ovanstående kan vara av värde. Punkt 11 i samma lista tar upp - artificiella källor som kan orsaka skador liknande dem som orsakas av laserstrålning av klass 3 B eller 4, eller motsvarande tillämpliga klassificering. 3(8)

4 Exempel på artificiella källor av ovanstående typ skulle kunna föras in i kommentarerna till paragrafen. Åtgärder 9 (sid 10) Arbetsgivaren ska genomföra åtgärder som är nödvändiga för att förebygga att exponeringen inte överskrider tillämpliga gränsvärden. Risker, som härrör från exponering för artificiell optisk strålning, ska undanröjas eller reduceras till ett minimum. Detta med hänsyn taget till tekniska utvecklingen och möjligheten att påverka en risk vid källan. I inledningen till Non Binding Guide to the Artificial Optical Rediation Directive 2006/25/EC, som refereras tili i de allmänna råden, står det: Introduction Artificial optical radiation covers a very wide range of sources that employees may be exposed to in the workplace and elsewhere. These sources will include area and task lighting, indicator devices, many displays and other similar sources which are essential to the well-being of workers. Therefore, it is not reasonable to take a similar approach to many other hazards by necessarily minimising the artificial optical radiation hazard. To do so may increase the risk from other hazards or activities in the workplace. A simple example of this is that turning the lights off in an office may put everyone in the dark. 4.2 Article 5 It is important to recognise that, unlike many other hazards, reducing the level of artificial optical radiation below a certain level may actually increase the risk of injury. An obvious example of this is area lighting. Indicator lamps and signals need to emit an appropriate level of optical radiation to be fit for purpose. Therefore, Article 5 concentrates on avoiding or reducing risk. Vi står bakom texten i guiden och anser att paragrafen eller kommentarerna bör kompletteras enligt nedan. (Detta trots att skrivningarna i 9 är hämtade direkt från direktivtexten): Arbetsgivaren ska genomföra åtgärder som är nödvändiga för att förebygga att exponeringen inte överskrider tillämpliga gränsvärden. Risker, som härrör från exponering för omotiverad artificiell optisk strålning, ska undanröjas eller reduceras till ett minimum. Detta med hänsyn taget till tekniska utvecklingen och möjligheten att påverka en risk vid källan. Till 9 Även om det enligt riskbedömningen beskriven i 7 inte är sannolikt att gränsvärdena för exponering kommer att överskridas, ska arbetsgivaren vidta alla rimliga tekniska och organisatoriska åtgärder som eliminerar eller minskar exponeringen för omotiverad optisk strålning. Detta kan vara tekniska åtgärder som val av utrustning, val av arbetsmetod, och organisatoriska åtgärder som arbetsrotation och minskning av hur lång tid arbetstagaren exponeras för optisk strålning. Dessa åtgärder tidsätts i handlingsplanen. 4(8)

5 10 (sid 11) Paragrafen är straffsanktionerad när det gäller markeringen med varningsskyltar. Samtidigt sägs i kommentarerna att det saknas varningsskylt för icke koherent strålning. Information och utbildning 11 (sid 11) Vi föreslår komplettering av paragrafen, med tanke på den svenska modellen med skyddsombud. Direktivet har formuleringen arbetstagarna och/eller deras representanter. Detta kan tolkas som att de fackliga ombudsmännen ska ha information, men här uppfattar vi att det bör räcka med skyddsombuden. Trots att direktivet har formuleringen all nödvändig information och utbildning om resultatet av den riskbedömning som föreskrivs så är det mer logiskt att man informerar och inte utbildar om ett resultat. Den engelska texten säger: receive any necessary information and training relating to the outcome of the risk assessment. Vi föreslår följande formulering: Arbetsgivaren ska säkerställa att de arbetstagare som utsätts för risker på grund av artificiell optisk strålning på arbetsplatsen, och deras företrädare i arbetsmiljöfrågor, får all nödvändig utbildning och information om resultatet av den riskbedömning som föreskrivs i 7. Medicinsk kontroll 12 (sid 12) Arbetsgivaren ska erbjuda arbetstagaren läkarundersökning enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om Medicinska kontroller i arbetslivet om 1. exponeringen för optisk strålning överskridit gränsvärdena i 4, eller 2. om det vid en hälsoundersökning visat sig att en arbetstagare drabbats av en sjukdom eller skadlig inverkan på hälsan som en läkare eller annan sakkunnig inom företagshälsovården eller inom sjukvården anser beror på exponering för artificiell strålning på arbetsplatsen. Trots direktivets skrivning borde paragrafens punkt 1 kompletteras med exponeringen för artificiell optisk strålning, på motsvarande sätt som det står i punkt 2. Bilaga 1 (sid 15) Ordet diskreta värden bör förklaras - tydligt åtskilda värden utan mellanvärden som av-på, ett-noll. Arbetsmiljöverkets allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna om optisk strålning Beskrivningen av fysiken bakom optisk strålning är omfattande och detaljrik (speciellt avsnittet på sid i förslaget.), vilket gör den mindre tillgänglig. En popu- 5(8)

6 lärvetenskaplig variant skulle vara önskvärd, samtidigt som en hänvisning görs till fördjupningslitteratur. Mätning av optisk strålning (sid 33) Ultraviolett strålning. Här radas ett antal instrumenttyper upp, men till hjälp för användaren/läsaren skulle det vara av värde att få information om när man ska använda vilken metod. En hänvisning borde göras till var mätmetoder finns beskrivna och vilka instrument som används till vad. Någon vägledning till hur man skall bedöma eller beräkna, som också är ett alternativ i föreskrifterna, ges inte. Kommissionens Guide är alltför omfattande för SME-företag. En hänvisning till en kortare vägledning vore önskvärd. (en ADI??) Hälsoeffekter (sid 34) Laser Språket skulle kunna förenklas för att underlätta för läsaren. Några exempel är: biologiskt aggressiv - biologiskt farlig obeväpnat öga oskyddat öga ett tåg av korta pulser en serie korta pulser irreversibla förändringar obotliga förändringar Mekanismerna termoakustiska transienter, termiska effekter och fotokemiska processer nämns i andra stycket och här borde man direkt förklara samtliga begrepp och inte bara termiska effekter (värmebildning). Längre ned i texten återfinns förtydligandena tryckvågor och brännskador. Fotokemisk effekt förtydligas inte annat än att det är vid långvarig exponering (minuter). Hudcancer (sid 39) I sista stycket nämns särskilt känsliga personer. Denna beskrivning upprepas på sid 42-43, men skiljer sig något. För att minska textmassan kanske det räcker att ha med ovanstående på endast ett ställe. Till 4 och 5 (sid 41) Sista stycket: Vid användning av artificiella strålkällor är det lämpligt att i första hand välja strålkällor där tillverkaren/leverantören har dokumenterat emission från produkten. Är det inte menat att det i stället för användning av borde stå behov av? Har jag redan köpt in och använder utrustning är det lite väl sent att välja annan leverantör. Vi föreslår att användning av byts ut till behov av. 6(8)

7 Den följande texten i stycket tar upp att tillverkarna ofta har uppgifter om emissioner. Detta upprepas i kommentarerna till 5 andra stycket. Det räcker att detta står på ett ställe. Vi föreslår att texten om emissioner finns under 5. Till 6 (sid 41) Bedömningar, mätningar eller beräkningar av exponeringen ska genomföras med lämpliga intervall, med detta avses normalt högst fem år då verksamheten fortgått relativt oförändrad vad gäller exponering för optiskt strålning. Var kommer högst fem år ifrån? Vi kan inte hitta detta i direktivet eller i någon tidigare dokumentation, annat än i AFS 1998:6 Bekämpningsmedel där det omnämns att ett utbildningsbevis får vara högst fem år gammalt. Vi föreslår att - med detta avses normalt högst fem år - tas bort. Sista stycket: Med tillförlitliga bedömningar, mätningar och beräkningar avses att den som utför dessa uppgifter ska ha den utbildning och praktiska erfarenhet som krävs för ett tillförlitligt resultat. Samma kompetens krävs av leverantören om denne lämnar motsvarande uppgifter om den produkt han levererat. Vi är frågande till hur leverantörens kompetens ska kunna kontrolleras? Till 9 (sid 44-45) Se kommentarerna till 9. Här skulle man kunna skriva: Även om det enligt riskbedömningen beskriven i 7 inte är sannolikt att gränsvärdena för exponering kommer att överskridas, ska arbetsgivaren vidta alla rimliga tekniska och organisatoriska åtgärder som eliminerar eller minskar exponeringen för omotiverad optisk strålning. I sista stycket (sid 45) berörs skydd mot solljus, som föreskriften enligt direktivet inte skall omfatta. Vi anser att detta inte bör omfattas av föreskriften. Till 11 (sid 47) Även här berörs solljus - Se kommentaren ovan. Till 12 (sid 47) Syftet med läkarundersökningen är att 1. konstatera om det inträffat skada genom exponering för optisk strålning 7(8)

8 Vi anser att det är kopplingen till exponeringen av den artificiella optiska strålningen som ska lyftas fram. Oftalmologisk expertis (sid 48) Varför inte skriva: Vid risk för ögonskador kan en läkare med specialistkompetens i ögonsjukdomar behöva anlitas. Det finns som regel inga skäl att efterfråga hälsouppgifter som saknar relevans för riskerna genom optisk strålning i arbetsmiljön eller behov av arbetsanpassning och rehabilitering vid sådant arbete. Ovanstående mening är otydligt formulerad. Vi anser att meningen ändras så det klarare framgår vad som menas. Andra aktuella regler m m. (sid 51) Listan är i oordning och inte komplett. Varför hänvisas bara till regler m.m. som kan vara aktuella i verksamhet där laser används? Varför inte där artificiell optisk strålning förekommer? Se våra förslag till kompletteringar/ändringar nedan: Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsplatsens utformning (AFS 2000:42) (Artificiell belysning, dock ej nödbelysning) Smältning och gjutning av metall (AFS 1997:5) (5 Brännskador och ögonskador på grund av värmestrålning skall förhindras.) Varför hänvisas inte till IEC, CIE och CEN när de omnämns i 5 och kommentarerna till 5? Om IEC,CIE och CEN skall vara kvar i 5 anser vi att en hänvisning skall finnas till dem under denna rubrik Andra aktuella regler m.m. (Standarderna för då vara m.m. ) Det kan även vara befogat att hänvisa till ex. v. Ultraviolett strålning och hälsa ett kunskapsunderlag Arbete och hälsa nr 2002:5 ISBN eller motsvarande. Med vänlig hälsning Teknikföretagen Arbetsgivarfrågor Björn Hammar 8(8)