I. Primärhälsovårdsfasen, som behandlas i det följande, omfattar de uppgifter folkhälsolagen ålägger kommunerna, samt förvaltningen.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I. Primärhälsovårdsfasen, som behandlas i det följande, omfattar de uppgifter folkhälsolagen ålägger kommunerna, samt förvaltningen."

Transkript

1 1

2 2 1. INLEDNING Projektet med att regionalt utveckla social- och hälsovården i Ekenäs, Hangö, Ingå, Karis, Pojo och Sjundeå har utgått från det nationella hälsovårdsprogrammet och de kraftigt ökade kostnaderna för grundtryggheten. Arbetet började som ett informellt diskussionsforum mellan regionens ledande tjänstemän inom grundtrygghetssektorn. Senare ansöktes om projektpengar och tjänstemännen bildade en styrgrupp som tillsammans med konsultfirman HAUS-kehittämiskeskus Oy fick uppdraget att arbeta fram förslag till regional social- och hälsovård. Utvecklingsarbetet utmynnade i en vision om att Västra Nyland erbjuder kundorienterade, högklassiga och kostnadseffektiva social- och hälsovårdstjänster som arrangeras på ett ändamålsenligt sätt. Visionen innehåller tanken om att regionens befolkning, oberoende av hemkommun, har tillgång till och erhåller samma service och tjänster. När den teoretiska modellen blivit färdig anställdes en specialplanerare för att planera det praktiska förverkligandet. Under arbetets gång har styrelsen för HNS, Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, behandlat verksamheten vid VNS, Västra Nylands sjukvårdsområde. Vid styrelsemötet gick beredningens förslag ut på att verksamheten vid sjukvårdsområdet skulle ordnas i enlighet med beredningen till styrelsemötet , dvs så att förlossningsverksamheten skulle upphöra under år 2005 och så att den dagkirurgiska verksamheten skulle förstärkas. Styrelsen beslöt att ge de västnyländska kommunerna tilläggstid till årets slut för vidare utredningar. Detta ledde till att kommunerna tillsatte en arbetsgrupp och anställde en konsult för att arbeta fram ett alternativt förslag till utveckling inom VNS. Förslag skall vara klart att presenteras för beslutsfattare i november. På grund av primärhälsovårdens och specialsjukvårdens ömsesidiga beroende och behovet av att koordinera dessa två projekt beslöt styrgruppen att arbetet med den regionala grundtrygghetscentralen delas upp i två faser så, att man börjar med primärhälsovården. Karis stad har ett avtal med Folkhälsan Raseborg Ab Raseborg Ab om köp av samtliga primärhälsovårdstjänster. Det nuvarande avtalet går ut den Fas I: Primärhälsovården: ett förslag till regional verksamhet föreläggs kommunernas beslutsfattare i slutet av år I. Primärhälsovårdsfasen, som behandlas i det följande, omfattar de uppgifter folkhälsolagen ålägger kommunerna, samt förvaltningen. Projektet utgår från en praktisk syn där man kommer med förslag till hur den regionala primärhälsovården skall fungera och med vilka resurser. Substansen inom de olika verksamhetsområdena utvecklas av de sakkunniga inom respektive område tillsammans med ledningen för organisationen. De uträkningar som presenteras gäller lönekostnaderna eftersom personalkostnaderna utgör den största delen av budgeten. Personalantal utgår från rekommendationer och lönerna är uträknade på basen av AKTA. I löneuppgifterna ingår 33 % lönebikostnader och semesterersättning. De i tabellerna uppgivna kostnadseffekterna är ökade eller minskade kostnader i förhållande till nuläget. Fas II: Socialvården: utrednings- och utvecklingsarbetet påbörjas efter det att primärvårdsförslaget godkänts i kommunerna. De båda delprojekten, faserna, sammankopplas helt eller delvis. II. Socialvårdsfasen kommer att omfatta följande: barndagvård missbrukarvård

3 3 familjerådgivning socialt arbete åldringsvård, boende och långvård vård i hemmet 1.1. Bakgrund I enlighet med det nationella hälsovårdsprogrammet och HAUS-planen har de Väst-Nyländska kommunerna, Ekenäs, Hangö, Ingå, Karis, Pojo och Sjundeå tillsatt en styrgrupp bestående av grundtrygghetschefer/social- och hälsovårdsdirektörer samt ledande/ansvariga läkare, för att utarbeta en plan för regionens basservice Strategi för Västra Nylands social- och hälsovård. Projektet har beviljats statsbidrag enligt Social- och hälsovårdsministeriets beslut. Den beviljade summan på utgör hälften av budgeten och de enskilda kommunerna svarar för resten av kostnaderna. Strategin har behandlats i beslutandeorgan enligt följande: Sjundeå grundtrygghetsnämnd Pojo grundtrygghetsnämnd och kommunstyrelsen Hangö grundtrygghetsnämnd Karis grundtrygghetsnämnd Ingå augusti 2004 grundtrygghetsnämnd och kommunstyrelsen augusti 2004 Ekenäs juni 2004 social- och hälsovårdsnämnd Den anställdes en specialplanerare för ett år. Specialplaneraren fick i uppdrag att tillsammans med styrgruppen samt social- och hälsovårdens personal bearbeta, och komma med förslag till förverkligandet av de regionala utvecklingsplanerna och samarbetsstrukturerna. Målet är en bestående och långsiktig servicestruktur och processutveckling för regionens social- och hälsovård. Den osäkerhet, som den senaste tiden präglat hälsovården och då speciellt specialsjukvården vid Västra Nylands Sjukvårdsområde (VNS) har lett till att den nu aktuella arbetsprocessen för tillfället koncentrerats på hälso- och sjukvård. I oktober 2004 inbjöds representanter för VNS till en preliminär palaver med tanke på gemensamt arbete i arbetsgrupp på tjänstemannanivå. Styrgruppen beslöt den att inbjuda representanter för Västra Nylands sjukhus till mötet för diskussion om samarbete och gemensamt förslag till utlåtande till Laitinens rapport. På begäran av styrgruppen utsåg nämnden för VNS två representanter till styrgruppen. Styrelsen för HNS behandlade i april 2005 verksamheten vid VNS och beslöt att ge kommunerna tilläggstid till årets slut för vidare utredningar. Samarbetsdelegationen för Raseborgs utvecklingsprogram beslöt av denna orsak att tillsätta en styrgrupp för att övervaka utredningsarbetet gällande specialsjukvården och ett gemensamt hälsovårdsområde för Västnyland. Själva utredningsarbetet görs av en utomstående konsult i nära samarbete med specialplaneraren för den regionala hälsocentralen. Projekten för primärhälsovård och specialsjukvård behandlades av kommunernas förtroendeorgan enligt följande: Sjundeå kommunstyrelsen Pojo kommunstyrelsen Hangö stadsstyrelsen Karis stadsstyrelsen Ingå kommunstyrelsen Ekenäs stadsstyrelsen

4 4 Sjundeå har fattat beslut om att byta sjukvårdsområde och därmed ingå i Hiisi-projektet varför kommunen inte kommer att delta i en gemensam regional hälsocentral Mål Huvudmålet för projektet är en gemensam Västnyländsk social- och hälsovårdscentral och i första hand gemensam hälsocentral. Målet för detta arbete, fas I, är en gemensam hälsocentral. En administrativ sammanslagning av de Västnyländska kommunernas primärhälsovård med bibehållen närhetsprincip innebär att direkt klientrelaterade funktioner erbjuds i de enskilda kommunerna, medan stödfunktionerna och administrationen är centraliserade. Med stödfunktioner avses här: - förvaltning - administration, som inte är direkt klientrelaterad - Call-Center verksamhet - laboratorieverksamhet, dock ej provtagning - radiologi - hjälpmedelshantering - läkemedelshantering - upphandling - hantering av medicinsk teknik - vårdförnödenheter Genom att centralisera dessa funktioner frigörs resurser till det direkta klientarbetet, vilket i sin tur ökar kvaliteten, kundorienteringen och kostnadseffektiviteten samt medför ökad användningsgrad av den befintliga lokala kapaciteten. Sjundeå kommun köper svenskspråkiga tjänster enligt behov Arbetsprocessen I slutet av november 2004 tillsattes arbetsgrupper med representanter från de olika delområdena inom kommunernas primärhälsovård. Avsikten var att samordna sådana funktioner som inte behöver skötas lokalt. Sakkunniga bland de anställda engagerades för utredning och utveckling av sina respektive kunskapsområde. Kommunernas representanter i styrgruppen utsåg medlemmarna. Verksamheten inom följande områden planerades i arbetsgrupperna: Primärhälsovårdens joursystem *) Specialistkonsultationer på primärhälsovårdsmottagningarna *) Specialtandvård inom primärhälsovården Laboratorieverksamheten *) Den radiologiska servicen *) Köptjänster och upphandling Hjälpmedelshantering *) Öppen mentalvård Läkemedelshantering *) Specialarbetare inom primärhälsovården Medicinsk teknik *) *) I dessa grupper deltog representanter för VNs Grupparbetena började med ett gemensamt seminarium den , där den pågående processen presenterades, uppdragen definierades och arbetsprocessen samt målen klargjordes. Därefter höll grupperna enskilda planeringsmöten med gemensamma uppföljningsseminarier den 4.2., 1.4., 29.4 och ett slutseminarium den Specialplaneraren arbetade med grupperna.

5 5 2. PRIMÄRHÄLSOVÅRDEN I VÄSTRA NYLAND De Väst-Nyländska kommunerna sköter primärhälsovården i egen regi utom i Karis där tjänsterna köps i sin helhet av Samfundet Folkhälsan Raseborg Ab. Karis stads och Samfundets samarbetsavtal upphör den varför en eventuell omorganisering av primärvården i Karis inte kan ske förrän år Andra hälsocentraler köper vissa funktioner ss. till exempel företagshälsovård och bäddavdelningsplatser. Befolkningsunderlaget i kommunerna varierar mellan ca och vilket enligt nationella rekommendationer anses vara för litet för effektiv primärhälsovård. En regional Västnyländsk hälsocentral skulle ha ett befolkningsunderlag på ca invånare. Den kommunalt producerade primärhälsovården har länge haft läkarbrist, som till en del kompenserats med köptjänster. De flesta stödfunktioner sköts lokalt i små, sårbara enheter och en del av de administrativa uppgifterna sköts av läkare och vårdpersonal. Detta tär ytterligare på de redan nu knappa vårdresurserna. En optimal allokering av de begränsade resurserna är en nödvändighet för den kommunala ekonomin och produktionen av tjänster så, att lagens krav och befolkningens behov fylls. Bild 1. Schematisk bild över nuvarande organisation i regionen Primärhälsovård Ekenäs Mottagning och övr. närservice Hangö Mottagning och övr. närservice Ingå Mottagning och övr. närservice Karis, Folkhälsan Mottagning och övr. närservice Pojo Mottagning och övr. närservice Ledning Ledning Ledning Ledning Ledning Ekonomi Ekonomi Ekonomi Ekonomi Ekonomi Personaladm. Personaladm. Personaladm. Personaladm. Personaladm. Med.stödtjänster Med.stödtjänster Med.stödtjänster Med.stödtjänster Med.stödtjänster Övr.stödtjänster Övr.stödtjänster Övr.stödtjänster Övr.stödtjänster Övr.stödtjänster 3. DEN NYA VERKSAMHETSMODELLEN En satsning på primärhälsovården, organiserad så att var och en ägnar sig åt sitt kunskapsområde, är ett sätt att bemästra de höga kostnaderna för hälso- och sjukvården. De största inbesparingarna nås genom rationalisering av förvaltnings- och stödfunktionerna, medan rätt riktade och använda vårdresurser är ägnade att stävja den direkta kostnadsökningen. Den nya verksamhetsmodellen utgår från en gemensam, regional hälsocentral. Mottagningspunkterna i de enskilda kommunerna/städerna kvarstår. Denna närservice byggs upp enligt det vårdbehov befolkningen har. All övrig funktion, dvs. alla stödfunktioner och upphandling centraliseras. Bild 2. Schematisk bild över regional organisation NÄRFUNKTIONER Ekenäs Mottagningar och övr.klientrelaterad service Hangö Mottagningar och övr.klientrelaterad service Ingå Mottagningar och övr.klientrelaterad service Karis Mottagningar och övr.klientrelaterad service Pojo Mottagningar och övr.klientrelaterad service CENTRALISERAD VERKSAMHET Ledning Ekonomi

6 6 Centralisering av stödfunktionerna avlastar de lokala mottagningspunkterna. Samtidigt får man enhetliga system och möjlighet att koncentrera den fackkunskap de olika stödfunktionerna kräver. De lokala enheterna kan ha en ledningsgrupp med t. ex. ansvarig läkare och ansvarig skötare. Dessa ansvarar för sin enhet i enlighet med de centrala strategierna. Förvaltningen och produktionen av en verksamhet upprätthållen av flera kommuner kan organiseras på i huvudsak 4 olika sätt. I det följande presenteras förvaltningsformerna för en regional hälsocentral i korthet. A. Samkommun 5 ägare: Ekenäs, Hangö, Ingå, Karis och Pojo Ledning och beslutande: fullmäktige, styrelse och operativ ledning. Medlemmarna i beslutandeorganen väljs av respektive kommun och representerar regionens politiska styrkeförhållande. Samkommunen är en juridisk person Produktionsavtal görs med ägarkommunerna Kan utöva myndighetsprövning B. En ägarkommun Kan ingå i ägarens förvaltning Kan vara ett affärsverk eller kommunalt aktiebolag Övriga kommuner gör avtal om köptjänster Kan utöva myndighetsprövning C. Kommunalt ägt aktiebolag Ledning och beslutande: fullmäktige, styrelse och operativ ledning. Aktiebolaget är en juridisk person Produktionsavtal görs med ägarkommunerna Övriga aktörer kan vara aktieägare Kan ej utöva myndighetsprövning mao. behövs en hälsovårdsmyndighet i kommunerna D. Entreprenaduppdrag/Köptjänst Primärhälsovården läggs ut på entreprenad genom gemensam upphandling

7 7 Kommunerna gör separata avtal med producenten Uppdraget kan skötas av en eller flera producenter Kan ej utöva myndighetsprövning mao. behövs en hälsovårdsmyndighet i kommunerna 4. CENTRALISERAD VERKSAMHET All den verksamhet som inte berör klienterna direkt, koncentreras till centrala enheter. Verksamhetsformer som centraliseras är: Förvaltning och administration - ledning - ekonomi - personaladministration - ADB - teknik Upphandling Läkarjour utom tjänstetid Call-center Specialistkonsultationer Specialarbetare Laboratorieanalytik Radiologi Hjälpmedelshantering Läkemedelshantering Lager Missbrukarvård 4.1. Centralförvaltning och administration Inom kommunerna finns varierande administrativa system för ledning och förvaltning av primärhälsovården. Dessa förenhetligas så att den regionala hälsocentralen administreras centralt med följande enheter: Operativ ledning Medicinsk ledning Vårdledning Ekonomisk förvaltning Personaladministration Bild 3. Schematisk bild över centralförvaltningen Operativ chef (social- och hälsodirektör/grundtrygghetschef) Stab för koordinering och utveckling av verksamheten Medicinsk ledning Vårdledning Leding för ekonomi Personalchef En rationalisering av ledning och administration ger de största direkta inbesparingarna samtidigt som resurser friställs för den primära verksamheten, invånarnas hälsa och välmående. En centraliserad administration ger mera tid för den egentliga primärvården på lokal nivå. Det heltäckande utvecklings- och kvalitetsförbättringsarbetet gagnas av en centraliserad ledning. Kanslifunktionerna sköts av en för ledningen gemensam sekreterare och 3 kanslister. Sekreteraren gör vid behov även översättningsarbeten Operativ ledning

8 8 Det operativa ansvaret för den regionala hälsocentralen innehas av en direktör, som tillsammans med en stab, leder och utvecklar verksamheten samt har det övergripande ansvaret. Medicinsk ledning Gemensam medicinsk ledning ökar möjligheten till kvalitativt och kvantitativt samma standard på de lokala verksamhetspunkterna. Den medicinska ledningen koncentreras till förvaltningsöverläkaren. Dennes uppgift är i första hand administrativ vilket även innefattar utvecklings- och utbildningsansvar. Han/hon sköter den icke-patientrelaterade administrationen, som nu belastar de enskilda hälsocentralernas läkare. Den ansvariga läkaren är medlem i staben. Den ansvariga läkaren är förman för den medicinska verksamheten och koordinerar de medicinska resurserna så, att invånarnas rätt till vård uppfylls. Vårdledning Gemensam vårdledning ökar möjligheten till kvalitativt och kvantitativt samma standard på de lokala verksamhetspunkterna. Den ansvariga skötaren är förman för de olika kategorierna av vårdare och leder vårdarbetet och dess utveckling samt kvalitetsarbetet. Han/hon koordinerar de lokala enheternas verksamhet så, att vårdresurserna fördelas enligt behov Den ansvariga skötaren är medlem i staben. Ledning för ekonomi Ekonomichefen är förman för resultatenheterna ekonomisk förvaltning, fastighetsförvaltning, teknik, IT-enhet och kanslipersonal. I enheten för ekonomisk förvaltning ingår även de uppgifter som berör informationstekniken. Ekonomichefen är medlem i staben. En centraliserad ekonomisk förvaltning ger möjlighet att skapa en helhetsbild av kostnaderna för primärhälsovården. Resultatområdena och resultatenheterna har planerings- och budgeteringsansvar för sin verksamhet. Mål och ramar uppställs med ledningen för den Västnyländska hälsocentralen. En teknisk central bestående av två enheter, medicinsk teknik och fastighetsförvaltning bildas. Enheten för medicinsk teknik ansvarar för medicinsk apparatur, anskaffning, service, underhåll samt upprätthåller register över all apparatur. Fastighetsförvaltningen handhar samtliga lokaliteter, anskaffning, avyttring samt underhåll av fastigheter och områden så, att det lokalt finns tillgång till servicemän. Den tekniska centralen debiterar användarna så, att de verkliga kostnaderna övervältras och är synliga i kostnaderna för respektive verksamhet Tekniska centralen ansvarar också för logistiken i regionen. Den regionala hälsocentralen är registerhållare och har ett patientdokumentationsprogram. Personaladministration En för regionen gemensam enhet för personaladministration bildas. Den leds av en personalchef, som koordinerar rekrytering, skolning/utbildning och för övrigt garanterar att samma personalpolitik praktiseras i hela regionen, ökar möjligheterna till en rättvis och sporrande arbetsmiljö. Hälsobefrämjande samhällsplanering Allmänt befrämjande av hälsa inkluderar livsmiljön och individens möjligheter att fungera i sin närmiljö och berör därmed hela samhällsplaneringen. De kunskaper som hälsovårdare besitter bör tas till vara av samhällets övriga förvaltningsområden. I dagens läge har man inte hälsovårdarresurser för den delen av det preventiva arbetet. Schema över ledning och ansvarsområden finns i bilaga En tjänst som direktör för den regionala hälsocentralen inrättas.

9 9 2. En tjänst som förvaltningsöverläkare inrättas 3. En tjänst som ledande skötare inrättas. 4. En ekonomichef med kännedom om verksamhetsområdet anställs. 5. En personalchef med insikter i de kommunala tjänstekollektivavtalen anställs. 6. En IT-sakkunnig anställs 7. En hälsovårdartjänst avdelas för internt och externt utvecklings- och planeringsarbete samt preventivt arbete och hälsorådgivning på samhällsnivå Läkarjour De lokala hälsocentralernas kvällsjoursystem varierar nu från dem som stänger kl. 16 till dem som håller öppet till 20. Läkarna kan vid behov hålla tidsbeställda kvällsmottagningar, men regelrätt jourverksamhet förekommer inte. Det befintliga samjoursystemet utvidgas. Regionens egna läkare har möjlighet att delta i samjouren via jourproducenten förutsatt att det inte påverkar det ordinarie arbetet. Alternativt kan inom regionen bildas en jour-ring med tjänsteläkare. Man bör dock beakta att kompensationsledigheter för dessa innebär mindre mottagningsverksamhet dagtid. Läkare bör vara tillgängliga under dagtid då patientströmmen är som störst. Endast så har man möjlighet att svara på kravet om vårdgaranti. På de regionala mottagningarna finns på måndagar och första vardagen efter helg öppna tider för patienter som av jouren hänvisats till sin egen läkare. Den regionala hälsocentralen blir registerhållare och har ett gemensamt patientdokumentationsprogram. Tills programmet är installerat och taget i bruk dokumenterar jouren patientbesöken och skriver ut ett ex. åt patienten att ta med sej till sin egen läkare. 1. Jourverksamheten organiseras som samjour för hela regionen på VNs, enligt följande: vardagar helger samt veckoslut från dag före helg kl. 16 till följande vardag kl. 8. Vardagar efter kl. 22 sköts jouren av sjukhusets läkare. 2. Avtal om läkarjour utom tjänstetid görs med VNS. 3. ADB-programmen för patientdokumentation förenhetligas för att garantera obrutna vårdkedjor Call-Center En viss, inofficiell form av call-centerverksamhet finns redan nu eftersom invånarna ofta ringer till VNs poliklinik då de är i behov av hjälp eller råd. För att förenhetliga systemen och förbättra informationen och därmed servicen för invånarna, utvecklas telefoninformationen tillsammans med VNs jourpolikliniks personal eller konkurrensutsätts. De lokala mottagningsenheterna ansvarar för att poliklinikpersonalen har aktuella uppgifter om den lokala verksamheten.

10 10 Förutom dessa uppgifter får invånarna vårdråd och hänvisning till rätt vårdinstans. Vårdråden dokumenteras i patientjournalen. När ADB-systemen är utvecklade till att obehindrat kommunicera inom hela regionens hälso- och sjukvård kan poliklinikens personal ge mottagningstider till patienternas egna läkare. 1. Avtal skrivs med VNS att jourpolikliniken vid VNs fungerar som regionens callcenter Specialistkonsultationer Specialläkarkonsultationer på hälsovårdcentralerna/mottagningarna kan förbättra patientsäkerheten, göra patientvården smidigare och snabbare och fungera som skolningstillfällen för hälsocentralläkarna. Detta förutsätter dock att läkartjänsterna på sjukhuset är besatta och att det anses vara såväl ekonomiskt som praktiskt ändamålsenligt. De ekonomiska fördelarna med systemet är marginella och närmast indirekta i form av minskade resekostnader för patienterna, frigjord arbetskapacitet för hälsocentralläkare och minskat antal överlappande besök. Under nuvarande omständigheter skulle specialistkonsultationerna på hälsocentralerna utgöra en ekonomisk belastning för kommunerna i och med att kostnaderna inom specialsjukvården inte minskar trots ett något minskat besöksantal. Kommunen betalar ca 60 i timmen plus resekostnaderna för konsultationsbesöken. Specialläkarkonsultationer vid mottagningarna skulle främst gälla specialiteterna inre medicin, neurologi, ortopedi, pediatrik och mödravård. Inre medicin Det finns inte ett uttalat behov av specialistbesök på hälsocentralerna. Däremot skulle ett utvecklat system för pappers-, telefon- och elektroniska konsultationer förenkla vårdprocessen. Fungerande vårdkedjor för de vanligaste sjukdomarna leder till att rätt patienter sköts på rätt ställe vid rätt tidpunkt. Neurologi Neurologisk konsultation på mottagningarna vore önskvärd men är ej nu genomförbar p.g.a. läkarbrist. Under en diskussion med neurologiöverläkaren på VNs, sågs möjligheter till rationellt samarbete mellan primär- och specialsjukvården beträffande i första hand demenspatienter. Vårdkedjan för demenspatienterna utarbetas. Ortopedi Det finns ett klart behov av ortopediska konsultationer inom regionens primärhälsovård. Dessa konsultationsbesök kan ersätta ett pre- och postoperativa poliklinikbesök och förbättra köhanteringen. Förfarande skulle även bespara patienterna resor och tid. Ytterligare räknar man med att ortopedbesöken skulle utgöra skolningstillfällen för allmänpraktiserande läkare beträffande diagnostisering av de vanligaste ortopediska besvären. Mödravård Ett pilotprojekt pågår i Hangö där gynekolog från VNS kommer till mödrarådgivningen varannan vecka. Resultaten av projektets utvärdering beaktas i planeringen av den kommande verksamheten, dvs huruvida det kan anses ändamålsenligt med specialläkare för friska gravida. Pediatrik Ett visst behov av tillgång på barnläkare finns tidvis på barnrådgivningarna och mottagningarna. I samband med utredningen om VNs bör frågan behandlas.

11 11 Sjukhusansluten hemsjukvård, SAH Den av VNs ledda hemsjukvården sköter i första hand cancerpatienter och i andra hand övriga patientgrupper i behov av specialmediciner. Denna verksamhet sker både på polikliniken och i patientens hem. Dessa hembesök ersätter poliklinikbesöken och underlättar därmed vården för patienterna. Samarbetet mellan den kommunala hemsjukvården/hemvården och SAH bör utvecklas i riktning mot en ändamålsenlig arbetsfördelning som baserar sej på gemensamt uppgjorda vårdplaner för att förhindra överlappande verksamhet. 1. Pappers-, telefon- och elektroniska konsultationer utvecklas och systematiseras. 2. Koordineringen av SAH-verksamheten och primärhälsovårdens hemsjukvård förbättras Laboratorieverksamheten Laboratorieverksamheten inom regionens primärvård varierar från provtagningspunkter (Pojo) till laboratorier med analysresurser (Hangö). Kommunerna köper dessutom analyser enligt kommunvisa köpavtal. Samtidigt upprätthåller HNS och därmed kommunerna ett laboratorium med jourkapacitet på VNs. Detta laboratorium kan utföra 129 olika analyser, vilket motsvarar 95 % av regionens behov. Genom att koncentrera samtliga laboratorieanalyser till VNs-laboratoriet skulle marginalkapaciteten utnyttjas och kostnadseffektiviteten höjas. En centralisering av analyserna ökar patientsäkerheten genom förenhetligade metoder, referensvärden och kvalitetskriterier. Antalet dubbelanalyser förväntas minska. Verksamhetsmässigt kan laboratoriet vara gemensamt för kommunerna och sjukhuset, dock så att kommunerna inte i detta skede förbinder sej att ingå i HNS-laboratoriet. Provtagningar sker, som tidigare, lokalt i samband med mottagningarna, där också vissa snabbanalyser, som är viktiga för den omedelbara vården, kan utföras. Provtagningen på de lokala mottagningarna har samma öppethållningstider som mottagningarna 1. Alla laboratorieanalyser kanaliseras till VNs-laboratoriet. 2. Remiss- och analyssvarsinformationen sker elektroniskt 4.6. Radiologi Västra Nylands sjukhus betjänar alla regionens hälsocentraler med radiologitjänster. Hangö hälsocentral har dessutom en egen röntgenenhet där nativbilder tas. Inom den regionala hälsocentralen fortsätter det nuvarande systemet tills det blir aktuellt att i Hangö göra investeringar eller personalförändringar. I det skedet fattas beslut om huruvida man helt skall ingå i VNs röntgen eller fortsätta att ta nativbilder i Hangö som en del av VNs radiologiska enhet. 1. Röntgenenheten i Hangö fortsätter som förut tills behov av resursförändringar uppstår.

12 Hjälpmedelshantering/Handikappservice Arbetsgruppen för handikappservice begränsade sitt arbete till hjälpmedelshantering, med motiveringen att den direkta handikappservicen, inklusive rehabilitering, bör utvecklas med socialsektorn i fas II, medan hjälpmedelsservicen i kommunerna behöver koordineras. En klar ekonomisk vinst av centralisering får man genom ett centralt register över befintliga hjälpmedel och deras placering. Samtliga hjälpmedel i regionen kommer då i användning och därmed görs inte lokala anskaffningar av sådant som finns. Kontinuerlig service och reparation av hjälpmedlen minskar behovet av nyanskaffningar. Centralen för hjälpmedel handhar utprovning, anskaffning, service, reparation och registerhållning av hjälpmedlen. För ändamålet lämpliga utrymmen söks. 1. En central för hjälpmedelshanteringen grundas. 2.1 fysioterapeut och en konditionsskötare och ett anstaltsbiträde, för hjälpmedelsutprovning, anskaffning, underhåll, lagerhållning och distribution överflyttas från nuvarande enheter. 3. Förhandlingar med VNs om samarbete och samordning inleds Läkemedelshantering och vårdförnödenheter Anskaffning och distribution av läkemedel sköts som köptjänst redan nu på VNS för de flesta kommuner. Hangö hälsocentral har en egen läkemedelscentral med anställd farmaceut. Anskaffningen av vårdförnödenheter bör centraliseras antingen som den regionala hälsocentralens gemensamma upphandling eller genom att göra köpavtal med VNS. 1. Läkemedelshanteringen i Hangö överflyttas till VNs när personalförändringar blir aktuella. 2. Avtal om anskaffning, lagerhållning och distribution av vårdförnödenheter görs med VNS Upphandling Upphandling av varor och tjänster sker nu på alla hälsocentraler. En centraliserad upphandling ger en volymfördel och frigör resurser för hälsovårdens primära uppgifter samt minimerar risker för fel, som kan leda till utdragna processer. Ansvaret överförs helt till enheten för ekonomisk förvaltning eller till en interkommunal enhet. Vid anbudsbegäran av hälso- och sjukvårdstjänster samt varor ställer användaren kvalitetskraven. 1. Upphandling av varor och tjänster centraliseras Medicinsk teknik Den medicinska tekniken utvecklas kraftigt och kostnaderna stiger. Ett systematiserat underhåll av apparatur ökar apparaternas livslängd och minskar behovet av investeringar. En central enhet för

13 13 medicinsk teknik med uppgift att upphandla, underhålla, kartotekföra samt kalibrera skulle ha ansvar för all apparatur i regionen. 1. Ansvaret för den medicinska apparatur, som nu finns på de enskilda hälsocentralerna, överförs till en enhet 2. Verksamheten sköts genom samarbetsavtal med eller i form av köptjänst av t.ex VNs. 5. NÄRSERVICE Närservicen utgår från befolkningens behov av hälso- och sjukvårdstjänster. Följande funktioner ordnas som närservice: Läkar- och sjukskötarmottagning Mödra-, barn- och preventivrådgivning Skolhälsovård Företagshälsovård Mentalvård Tandvård Bäddavdelningsvård Fysioterapi För den lokala närservicen ansvarar en överläkare 20 % och en ansvarig skötare Läkar- och sjukskötarmottagning Mottagnings verksamheten sköts av ett läkar- sjukskötar par. Befolkningsunderlaget är 1800 personer per vårdpar, vilket motiveras med teamarbetsmodellen där en del av de uppgifter som nu sköts av läkare överförs till sjukskötare / hälsovårdare. Arbetsfördelningen baserar sej på kompetens så, att sjukskötarnas kunskaper utnyttjas till självständigt patientarbete och läkarresurserna används då medicinsk kunskap behövs. En sådan arbetsfördelning är motiverande och höjer kostnadseffektiviteten samt tillgången på vård, genom optimalt utnyttjande av befintliga kunskapsresurser. Resursering av mottagningsverksamheten i regionen beräknas enligt invånare / vårdteam samt 0,3 kanslister/vårdteam för kontorsgöromål och textbehandling. Sjukskötaren fungerar som gate-keeper genom telefonrådgivning, egen mottagning och kontroll av patienter med kroniska sjukdomar enligt en fastställd vårdplan. Som stöd för vården av astmatiker, diabetes- och blodtryckspatienter samt övriga patientgrupper i behov av kontinuerlig uppföljning och handledning kan, vid komplicerade fall, konsulterande specialskötare anlitas.

14 14 All jourverksamhet är centraliserad till samjouren på VNs från klockan under vardagarna, samt helger och veckoslut. 1. Mottagningsverksamheten sköts av läkar-sjukskötarteam. Befolkningsunderlaget är 1800 personer. Inom regionens kommuner/städer hålls tidsbeställda mottagningar vardagar mellan kl. 8 och 16 varefter patienterna hänvisas till samjouren på VNs. 2. Varje vårdteam har dagliga öppna tider för patienter med akuta vårdbehov Rådgivningarna och skolhälsovård Rådgivningsverksamheten och skolhälsovården hör till närfunktionerna och produceras lokalt. Det preventiva arbetet blir ett tyngdpunktsområde med intensifierat samarbete över sektor- och förvaltningsgränser Rådgivningarna Den klassiska rådgivningsverksamheten är i en genomgripande förändringsprocess. Från att ha riktats till mor och barn utvecklas nu ett närmare samarbete med den sociala sektorn, i form av familjecenter, med funktioner avsedda att stöda familjerna på ett mera helhetsbetonat sätt. Rådgivningen kanaliseras i allt högre grad till preventiva åtgärder för att förhindra fysiska, psykiska och sociala problem. Samarbetet mellan rådgivningarna och den sociala sektorn intensifieras för att bättre kunna stöda familjer. Rutinmässiga kontroller kan minskas. Till rådgivningarnas uppgifter hör också sållningsunder-sökningar genom Papa-prov på kvinnor över 30 år. Social- och hälsovårdsministeriet har givit följande rekommendationer för rådgivningsverksamheten: Mödrarådgivning: I medeltal 13 besök/graviditet, 1h/klient Barnrådgivning: I medeltal 18 besök för barn i åldern 0-7 år, 1h/barn Screeningundersökningar: Vart 5: te år för kvinnor över 30 år, 20 min / klient Personaldimensioneringen utgår från de nationella rekommendationerna och 850 klientarbetstimmar per hälsovårdare. Det skenbart låga antalet klientarbetstimmar, 850 h per år och hälsovårdare, beror på att man räknat bort tid för handledning, möten, projekt- och utvecklingsarbeten mm. Prognoserna för utvecklingen av regionens befolkningsstruktur visar att antalet personer över 65 kommer att öka kraftigt medan antalet yngre minskar. I takt med den utvecklingen utvidgas/förändras en del av hälsovårdarnas arbete från mödra- och barnavård till att fylla de vårdkrav som den åldrande befolkningen har. 1. Rådgivningsverksamheten fortsätter som lokal närservice och anpassas till variationer i befolkningsstrukturen. 2. Fungerande vårdkedjor utarbetas mellan VNs och primärhälsovården.

15 Skolhälsovården Skolhälsovården sköts lokalt utgående från en verksamhetsplan som gjorts upp tillsammans med utbildningssektorn. Hälsovårdaren är anträffbar under tjänstetid med både öppen och tidsbeställd mottagning. Mottagningsutrymmena finns på skolorna eller i deras omedelbara närhet. Hälsovårdaren ingår i elevvårdsteamet och samarbetar intimt med skolkuratorerna, primärvårdens mentalvårdsenhet, den sociala sektorn och elevernas vårdnadshavare för att befrämja välmående och förhindra utslagning. Personaldimensioneringen justeras inom den regionala hälsocentralen utgående från behovet av insatser. Beräkningsgrunderna för personaldimensioneringen baserar sej på Social- och Hälsovårdsministeriets rekommendationer: 1 hälsovårdare/600 elever 1 heltidsanställd läkare/2100 elever, eller 1 skoldag/vecka/500 elever för icke-heltidsanställd skolläkare. 1. Skolhälsovården sköts av läkarna på orten. 2. Skolhälsovårdare finns på skolorna i förhållandet 1 hälsovårdare/600 elever Företagshälsovård Företagshälsovården är den verksamhetsformen inom primärvården som kan bli en självfinansierande enhet. En gemensam enhet för företagshälsovården förväntas ge bättre rekryteringsmöjligheter, minskade administrativa insatser, och vara mindre sårbar. Utgångspunkten för verksamheten är preventiv hälsovård för att förbättra kvaliteten i arbetslivet och arbetsmiljön samt befrämja tryggheten i strävan att förlänga den tid arbetstagarna är arbetsföra. Därutöver strävar man till att kunna ge den sjukvård som efterfrågas Eftersom det inte är ändamålsenligt att centralisera företagshälsovårdens mottagningar med tanke på att såväl arbetstagare som arbetsgivare helst ser att läkar- och hälsovårdarbesök inte medför oskäligt lång frånvaro från arbetet, bör det finnas lokala mottagningspunkter. Specialister ss. fysioterapeuter och psykolog kompletterar läkar- och hälsovårdartjänsterna. 1. Målsättningen är att regionens enheter för företagshälsovård slås ihop till en administrativ, självfinansierande, enhet med lokala mottagningspunkter. 2. Enheten leds av inom området specialiserad läkare. 3. Enheten ansöker om utbildningsrättigheter i arbetsmedicin. 4. De nuvarande företagshälsovårdsenheterna utarbetar en verksamhets- och förvaltningsmodell under våren Öppen mentalvård De öppna mentalvårdstjänsterna produceras på olika sätt inom regionen. Hangö och Ekenäs har byggt upp mentalvårdsenheter inom primärhälsovården medan de övriga kommunerna/städerna i huvudsak anlitar HNS, VNs psykiatriska poliklinik. Erfarenheten från Hangö och Ekenäs visar att man har allt att vinna på välfungerande mentalvårdsenheter inom primärvården. De knappa resurserna på primärnivå leder dock till en oändamålsenlig parallell användning av specialsjukvård.

16 16 Det exakta antalet besök på psykiatriska polikliniken går ej att få fram. I statistikföringen samlas alla sk. öppenvårdsbesök under samma rubrik. Här ingår bl a. industriterapin. De siffror som används som jämförelsematerial här är hämtade ur HNS statistik och är de samma som konsult S. Tuomola använt i sin utredning över VNS. I statistiken ses en klar minskning av besöken från år 1999, då Hangö och Ekenäs mentalvårdsenheter tog form, till De av HNS statistikförda öppenvårdsbesöken minskade för Hangös del med ca 70 % och för Ekenäs del med ca 46 %. Beaktande av att besöken kostar ca 100 mera på psykiatriska polikliniken än på primärvårdens mentalvårdsenheter torde det inte råda några tvivel om lönsamheten i att utveckla den senare. Nivåstruktureringen mellan specialsjukvården och primärhälsovården klargörs så, att specialsjukvården handhar sluten och akut psykiatrisk sjukvård medan den öppna mentalvården sköts inom primärhälsovården. Inbesparingar på specialsjukvården ger primärvården möjlighet att inrätta tjänster till att morsvara SHM: s rekommendationer (5,7 anställda/ invånare) och dessutom göra inbesparingar. 1. En regional mentalvårdsenhet med lokala mottagningar, som täcker behovet av öppenvård inrättas. Mottagningspunkter ordnas lokalt med ett visst basteam, som vid behov kan kompletteras med centraliserade specialtjänster. 2. Öppen mentalvård inom primärhälsovården för barn och ungdomar utvecklas under en treårsperiod. 3. Personalresurserna skall motsvara de nationella rekommendationerna. 4. Skolpsykologerna flyttas över till mentalvårdsenheten med bibehållen kontakt till elevvårdsteamen. 5. Mentalvårdsbesöken på VNS psykiatriska poliklinik minskar i takt med att mentalvården inom primärhälsovården utvecklas Specialarbetare Bristen på specialarbetare ss tal- och ergoterapeuter har varit total de senaste åren. Samtliga kommuner har varit tvungna att anlita köptjänster. Detta kan delvis förklaras med att det i kommunerna finns enstaka tjänster och att det inte känns lockande för en yrkesmänska att arbeta som enda representant för sin yrkesgrupp. En central, intern konsultationsenhet med flera tjänster kunde locka till sej sökande. Tal- och ergoterapi ges under längre perioder till klienter i alla åldrar, varför det är ändamålsenligt att ordna vården på primärnivå. Om erforderliga tjänster inrättas och blir besatta upphör användningen av köptjänster. I annat fall kan man gå in för att bedömning, uppföljning och handledning ges av det egna teamet medan själva terapin sköts som köptjänst. I enheten ingår också diabetes- och astmaskötaren, som fungerar som konsult åt de lokala vårdteamen. 1. En specialarbetarenhet grundas och kopplas administrativt till mentalvårdsenheten men står till hela primärhälsovårdens förfogande ergoterapeut-, 4 talterapeut- och 1 näringsterapeuttjänst inrättas.

17 17 3. En diabetes- och astmaskötartjänst centraliseras Missbrukarvård Samarbetet mellan hälsovårds- och socialsektorn bör utvecklas beträffande missbrukarvården. Gängse praxis nu är att avbrytningsvården sker på hälsocentralernas bäddavdelningar och den rehabiliterande vården styrs av socialsektorn. Den bristande kontinuiteten är ett hinder för bestående resultat och därmed också en stor kostnad för samhället. Avbrytningsvården borde koncentreras till en regional enhet med specialskolad personal. I samband med avbrytningsvården görs en vårdplan för rehabilitering och rehabiliteringsplatsen väljs på basen av anbud. 1. En arbetsgrupp med representanter för den öppna mentalvården, allmän medicin och socialsektorn tillsätts för att utarbeta vårdprocessen för missbrukare. Målet är en vårdprocess som tar sin början i avbrytningsvården, styr klienten till rehabilitering och stöder den fortsatta drogfriheten Fysioterapi Behovet av fysioterapi ökar och bör fortsätta som lokal verksamhet dock så att den är en regional enhet. Man koncentrerar sej på gruppterapier i både rehabiliterande och preventivt syfte. Hjälpmedelshanteringen, som har skötts av de enskilda fysioterapienheterna och därmed tagit tid från det egentliga klientarbetet, centraliseras. 1. Hjälpmedelshanteringen avskiljs från fysioterapin till en centraliserad verksamhet fysioterapeut flyttas till att leda den centraliserade hjälpmedelsenheten. 3. Fysioterapin fortsätter som lokal verksamhet där samtliga resurser koncentreras till klientarbete Tandvård Lagen om vårdgaranti gäller även tandmedicin och beräknas medföra en ökning på 15 % av besöken. Samtidigt som alla kommuninvånare fått rätt till offentlig tandvård ökar behovet av tandvård i allmänhet och specialtandvård i synnerhet. Den nuvarande resurseringen inom regionens tandvård är för liten. De Väst-Nyländska kommunernas resurser uppskattas ligga 32% under behovet. De befintliga tandläkarresurserna bör utnyttjas effektivare och ändamålsenligare genom en omorganisering av arbetet. Nu använder regionens ansvariga/ledande tandläkare 1-2 tandläkares arbetsinsats till planering och administration. Om dessa funktioner i sin helhet styrs till en gemensam överläkare för den regionala primärtandvården skulle resurser frigöras till klinisk tandvård. En del av tandläkarnas uppgifter kan skötas av tandhygienister vilket skulle frigöra tandläkartid. Ett ändamålsenligt arrangemang med arbetsfördelning mellan tandläkare och tandhygienist skulle kräva 0,3 tandhygienist per tandläkare per 2500 invånare. I samma takt som andelen vuxna patienter ökar, växer också behovet av specialtandvård. Utvidgad verksamhet kräver flera mottagningsrum vilket innebär en investering. En utredning över huruvida det vore mera ekonomiskt att köpa de tilläggsresurser som behövs i stället för att göra investeringar, krävs. Trots att specialkunskap finns bland hälsocentralernas tandläkare, räknar man med att kompletterande tandreglering, kirurgi, parodontologi och protetik också i fortsättningen måste köpas.

18 18 En ökad resursering ger dock ökade möjligheter till en viss specialtandvård inom det offentliga, vilket till en del skulle ersätta de betydligt dyrare köptjänsterna. Vid nyanställning av tandläkare borde kunskap i parodontologi prioriteras eftersom behovet ständigt ökar. Patienter, som varit i behov av anestesi har till största delen remitterats till HUCS. De tandmedicinska ingreppen hade kunnat utföras inom primärtandvården om man hade haft tillgång till anestesiolog. 1. En tjänst som ansvarig tandläkare inrättas. Den ansvariga tandläkaren övertar de icke- patientrelaterade administrativa uppgifterna. 2. Tandvårdens resurser ökas att motsvara befolkningens behov och för att uppfylla kravet på vård inom lagstadgad tid. Nyanställningar görs enligt tillgången på mottagningsutrymmen. 3. Arbetsuppgifter som inte kräver medicinsk kunskap överförs till tandhygienister. 4. Investeringsmedel för nya mottagningsrum, 3-6 st., budgeteras så att antalet mottagningsutrymmen ökar successivt under en period på 5 år. 5. Underhandlingar med VNS om köp av anestesiologtjänster inleds Bäddavdelningsvård Behovet av och tillgången till bäddavdelningsvård varierar mellan kommunerna. Ekenäs och Hangö har egna platser, Karis har avtal med Folkhälsan Raseborg Ab Raseborg Ab och Ingå samt Pojo köper av Folkhälsan Raseborg Ab de platser de behöver. Antalet bäddavdelningsplatser bör dimensioneras så, att kommunerna inte får straffdygn inom specialsjukvården. Platsbehovet är uträknat enligt 1,3 platser per 100 personer som fyllt 65 år. (O. Elonheimo, 2002) Tabell 2. Behov av bäddplatser och personal inom primärvården för egen produktion av bäddavdelningsvård. Befolkningsprognos 2010 Invånare > ,3 Vårdplatser/ Personalbehov enl. 0,65/plats 77 Personalresurserna är uträknade enligt 0,65 vårdare/plats. Fördelningen mellan sjukskötare och närvårdare kan variera lokalt enligt enheternas karaktär. 1. Den regionala hälsocentralen tillhandahåller avdelningsvård för följande patientkategorier: - kortvariga vårdperioder som inte kräver specialsjukvård - rehabilitering efter specialsjukvård - rehabiliterande intervallvård - terminalvård 2. Vården av akut sjuka och långa, komplexa rehabiliterande vårdformer koncentreras till ett ställe eller sköts som köptjänst. 3. Hälsocentralen upprätthåller inga direkta boendeformer. Boende med olika grader av hjälp och stöd utvecklas enligt behov inom den sociala sektorn.

19 19 6. SAMMANFATTNING, FÖRSLAG OCH TIDTABELL Ett befolkningsunderlag på ca personer utgör ett optimalt underlag för ett social- och hälsovårdsområde. Samarbete med regionens sjukhus är av största vikt eftersom det nu förekommer både överlappande funktioner och administrativa gränser, som inte betjänar klienterna och inte heller kommunerna. I denna rapport kommer man med förslag till hur primärhälsovården kan organiseras som regional verksamhet. Arbetet med förverkligande av planen för den regionala hälsocentralen har letts av en Styrgrupp, som sammankommit 18 gånger. Till dess förfogande och för det praktiska arbetet anställdes en specialplanerare för perioden Styrgruppen har bestått av följande personer: Social- och hälsovårdsdirektör Katarina von Renteln, ordförande, Ekenäs Ledande läkare Matti Sivonen, Ekenäs Verkchef Monica Nordström, Hangö Överläkare Matti J. Saloranta, Hangö, tom Överläkare Jukka Jutila, Hangö, från den Grundtrygghetschef Sirpa Lehtinen, Ingå Ledande läkare Helge Heinonen, Ingå Grundtrygghetschef Bjarne Bolin, Karis Socialdirektör Auli Lindroos, Pojo Ledande läkare Bengt Hartman, Pojo Grundtrygghetschef Lars Rikberg, Sjundeå t.o.m. den Som sekreterare för gruppen fungerade specialplanerare Marica Saloranta. Sjukvårdsområdets direktör Marianne Gripenberg-Gahmberg och sjukvårdsområdets tf förvaltningsdirektör Arne Nummenmaa har deltagit i Styrgruppens möten från och med den som experter inom specialsjukvården. Målet har varit att ge en verksamhetsmodell för en regional hälsocentral med optimal kostnadseffektivitet utan att försämra servicen för invånarna. Huvudlinjerna i en regional hälsocentral är samordning av resurser, dels så att man centraliserar de verksamhetsformer som inte är direkt klientnära och dels så att små enheter bildar större för att uppnå synergieffekter och för att minska sårbarheten. En centralisering av administration och förvaltning, upphandling och hjälpmedelshantering ger de största inbesparingarna. Samtidigt frigörs resurser till direkt klient/patientarbete, vilket minskar behovet av tilläggsresurser och köptjänster samt stävjar kostnadsökningarna. De förslag man kommer med i rapporten kan också utgöra en bas för utvecklat samarbete med VNS. En samordning ger ökad kostnadseffektivitet inom primärhälsovården medan direkta inbesparingar kan uppnås genom ändamålsenlig satsning på primärvård och minskning av användningen av specialsjukvård. Så kan t.ex en utveckling av primärhälsovårdens mentalvård förväntas ge kännbara inbesparingar av specialsjukvårdskostnaderna samtidigt som vården kommer närmare klienterna och deras livsmiljö.

20 20 Förslag 1. Den regionala hälsocentralens verksamhet börjar stegvis den genom att befolkningen kan söka hälsocentralservice oberoende av hemort i regionen. 2. Primärhälsovården ordnas regionalt så, att de funktioner som inte direkt berör klienten centraliseras. Lokal klientnära verksamhet effektiveras och skillnader i personalresurser utjämnas att motsvara de lokala behoven. 3. Den preventiva vården utvecklas genom aktivt deltagande i samhällsplaneringen och en förstärkning av rådgivningsverksamhet för alla ålderskategorier. 4. Resursernas rörelse mellan olika verksamhetsenheter görs flexibel så att förändringar i befolkningsstrukturen beaktas. 5. Stads- och kommundirektörerna bereder ett gemensamt förslag till förvaltningsform, som förs för beslut i december 2005-januari Den lämpligaste förvaltningsmodellen förefaller att vara samkommun med hänvisning till den myndighetsutövning hälsocentralen har. Förvaltningsform väljs så att kommunernas inflytande och möjligheter att påverka den egna primärhälsovården inte äventyras. Projektets fortsättning En arbetsgrupp utses för att förbereda den regionala hälsocentralens verksamhet.: utarbeta grundavtal, förvaltningsstadga, verksamhetsstadga och instruktion uppgöra budget och verksamhetsplan planera och installera patientdokumentationsprogram kartlägga och fördela resurser - personal - fastigheter - lösöre upphandling utarbeta samarbetsavtal övrigt för en smidig övergång Fas II inleds då beslut fattats om bildandet av en regional hälsocentral.

PROJEKTET VÄSTNYLÄNDSK SAMJOUR MELLANRAPPORT 1/2010 INNEHÅLL

PROJEKTET VÄSTNYLÄNDSK SAMJOUR MELLANRAPPORT 1/2010 INNEHÅLL HELSINGFORS OCH NYLANDS 1/6 PROJEKTET VÄSTNYLÄNDSK SAMJOUR MELLANRAPPORT 1/2010 INNEHÅLL 1 INLEDNING 2 MÅLSÄTTNING 3 BESKRIVNING AV ARBETSSÄTTET 4 MELLANRAPPORT 4.1 Besöksstatistik 4.2 Personalresurser

Läs mer

REGIONAL UTVECKLING INOM SOCIAL OCH HÄLSOVÅRDEN MELLAN HANGÖ OCH RASEBORG OCH VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE

REGIONAL UTVECKLING INOM SOCIAL OCH HÄLSOVÅRDEN MELLAN HANGÖ OCH RASEBORG OCH VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE 1 (8) 15.10.2010 REGIONAL UTVECKLING INOM SOCIAL OCH HÄLSOVÅRDEN MELLAN HANGÖ OCH RASEBORG OCH VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE Social- och hälsovårdsministeriet har för avsikt att inleda regionala försök

Läs mer

Nr 7 39. Bilaga 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE TJÄNSTER INOM DEN PRIVATA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN. 1. Basuppgifter om verksamhetsberättelsen

Nr 7 39. Bilaga 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE TJÄNSTER INOM DEN PRIVATA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN. 1. Basuppgifter om verksamhetsberättelsen Nr 7 39 Bilaga 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE TJÄNSTER INOM DEN PRIVATA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1. Basuppgifter om verksamhetsberättelsen. Basuppgifter om serviceproducenten Serviceproducentens namn FO-nummer/personbeteckning

Läs mer

Budget & ekonomiplan 2016 Hälsovård. Pargas stad HÄLSOVÅRD

Budget & ekonomiplan 2016 Hälsovård. Pargas stad HÄLSOVÅRD HÄLSOVÅRD Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen, Paula Sundqvist, social- och hälsovårdsdirektör Katariina Korhonen, överläkare Verksamhet Primärvård och sjukvård till alla kommuninvånare

Läs mer

SJUKVÅRDSOMRÅDENAS BUDGETFÖRSLAG FÖR ÅR 2012

SJUKVÅRDSOMRÅDENAS BUDGETFÖRSLAG FÖR ÅR 2012 21.10.2011 SJUKVÅRDSOMRÅDENAS BUDGETFÖRSLAG FÖR ÅR 2012 Innehåll 1 VERKSAMHETSMILJÖNS TILLSTÅND OCH FÖRVÄNTADE FÖRÄNDRINGAR 2 1.1 Utgångspunkter för budgetberedningen verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade

Läs mer

Pargas stad Tertialrapport april 2014 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD

Pargas stad Tertialrapport april 2014 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD HÄLSOVÅRD snämnden savdelningen Katariina Korhonen Verksamhet Primärvård och sjukvård till alla kommuninvånare samt brådskande vård till alla behövande. Barn-, mödra-, skol-, studerande- och företagshälsovård

Läs mer

NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE 44 15.09.2009 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2010

NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE 44 15.09.2009 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2010 NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE 44 15.09.2009 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2010 VNSNAMND 44/2009 På sammanträdet 18.6.2009 32 fick nämnden ta del av en detaljerad redogörelse över budgetens utgångsläge.

Läs mer

Anvisning 10/2013 1 (6)

Anvisning 10/2013 1 (6) Anvisning 10/2013 1 (6) Enligt sändlista Kommunerna och sjukvårdsdistrikten är skyldiga enligt lag att ordna jour dygnet runt för mun- och tandvård Valvira påminner hälsovårdscentralerna och sjukvårdsdistrikten

Läs mer

Pargas stad Bokslut 2014 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD

Pargas stad Bokslut 2014 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD HÄLSOVÅRD snämnden savdelningen Paula Sundqvist, social- och hälsovårdsdirektör Katariina Korhonen, överläkare Verksamhet Primärvård och sjukvård till alla kommuninvånare samt brådskande vård till alla

Läs mer

NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE 41 23.09.2010 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2011

NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE 41 23.09.2010 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2011 NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE 41 23.09.2010 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2011 VNSNAMND 41/2010 Enligt HNS koncernlednings kompletterande budgetdirektiv 1.9.2010 skall respektive sjukvårdsområde

Läs mer

Pargas stad Bokslut 2013 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD

Pargas stad Bokslut 2013 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD HÄLSOVÅRD snämnden savdelningen Katariina Korhonen Verksamhet Primärvård och sjukvård till alla kommuninvånare samt brådskande vård till alla behövande. Barn-, mödra-, skol-, studerande- och företagshälsovård

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

1. Bildning. Bilaga 2: Kommunal service

1. Bildning. Bilaga 2: Kommunal service Bilaga 2: Kommunal service 1. Bildning Verksamheten inom bildningssektorn är med undantag av andra stadiets utbildning närservice. Genom specialisering, samordning och gemensam förvaltning uppnås fördelar

Läs mer

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN Träder i kraft 1.1.2013 INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN I KAPITLET GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN 1 Grundtrygghetsnämnden och sektionerna Grundtrygghetsnämnden verkar inom grundtrygghetens

Läs mer

9 03.03.2011 BORGÅ SJUKVÅRDSOMRÅDES VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT 2010

9 03.03.2011 BORGÅ SJUKVÅRDSOMRÅDES VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT 2010 NÄMNDEN FÖR BORGÅ SJUKVÅRDSOMRÅDE 9 03.03.2011 BORGÅ SJUKVÅRDSOMRÅDES VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT 2010 BORGÅNÄM 9 Genom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts tidsbestämda direktiv 11/2010 har

Läs mer

Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN LEMLAND. Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012

Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN LEMLAND. Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012 Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN I LEMLAND Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012 INNEHÅLL TILLÄMPNINGSOMRÅDE 1 1 ANORDNANDE AV SOCIAL SERVICE 1 2 DEFINITION AV SOCIAL SERVICE

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 14 oktober 2013 708/2013 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning

Läs mer

OPTIMAL ANVÄNDNING AV RESURSER I HÄLSOVÅRDEN INOM VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE RAPPORT AV UTREDNINGSGRUPPEN URHO-RUKKANEN

OPTIMAL ANVÄNDNING AV RESURSER I HÄLSOVÅRDEN INOM VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE RAPPORT AV UTREDNINGSGRUPPEN URHO-RUKKANEN OPTIMAL ANVÄNDNING AV RESURSER I HÄLSOVÅRDEN INOM VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE RAPPORT AV UTREDNINGSGRUPPEN URHO-RUKKANEN Verkställande direktör Eero Vaissi, Kuntamaisema Oy; administrativ överläkare

Läs mer

Inger Nygård informerar om framtiden för VIRTU-projektet kl 12.30 innan mötet börjar.

Inger Nygård informerar om framtiden för VIRTU-projektet kl 12.30 innan mötet börjar. AGENDA Agenda för styrelsemöte vid Ålands kommunförbund. Tid: Måndag 20 augusti 2012, kl 13.00 14.15 Plats: Högskolan Norra, Neptunigatan 17 Inger Nygård informerar om framtiden för VIRTU-projektet kl

Läs mer

Genomförande av skyldigheterna i äldreomsorgslagen i Karleby och i Kronoby. Maija Juola Servicedirektör för äldreomsorg 29.5.2015

Genomförande av skyldigheterna i äldreomsorgslagen i Karleby och i Kronoby. Maija Juola Servicedirektör för äldreomsorg 29.5.2015 Genomförande av skyldigheterna i äldreomsorgslagen i Karleby och i Kronoby Maija Juola Servicedirektör för äldreomsorg 29.5.2015 Procedurbestämmelser Äldreomsorgslagen medförde inga subjektiva nya rättigheter

Läs mer

YH Novia - En föregångare för mångprofessionell kompetensutveckling inom social- och hälsovården

YH Novia - En föregångare för mångprofessionell kompetensutveckling inom social- och hälsovården YH Novia - En föregångare för mångprofessionell kompetensutveckling inom social- och hälsovården Mångprofessionell social- och hälsovård resursförstärkande arbetssätt Åbo, 30.10-1.11.2012 Eva Juslin, Pia

Läs mer

Rapport över patientombudsmannens verksamhet år 2013

Rapport över patientombudsmannens verksamhet år 2013 Rapport över patientombudsmannens verksamhet år 2013 Ålands landskapsregering Social- och miljöavdelningen Patientombudsman Marina Karlsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. PATIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER...

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård Studerandevård Studerandevården är en allt viktigare del av gymnasiets grundverksamhet. Med studerandevård avses främjande

Läs mer

ORDNANDE AV HÄLSOVÅRD

ORDNANDE AV HÄLSOVÅRD ORDNANDE AV HÄLSOVÅRD I KOMMUNERNA I VÄSTRA NYLAND FÖRSLAG TILL BASRIKTLINJER FÖR ORDNANDE AV HÅLSOVÅRDSSERVICE I KOMMUNERNA I VÄSTRA NYLAND Slutrapport 25.10.2005! "# $ % & ' () & % $ * +, # $ % & ' ()

Läs mer

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration 16.8.2013 Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration Helsingfors universitets styrelse beslutade 24.4.2013 att universitetet i sin doktorsutbildning övergår till en struktur

Läs mer

Verksamhetsplan för Folktandvården 2010

Verksamhetsplan för Folktandvården 2010 Verksamhetsplan för Folktandvården 2010 Folktandvården i Kronobergs län har i uppdrag att arbeta för en god tandhälsa i befolkningen genom en fortsatt satsning på förebyggande munhälsovård. Folktandvårdens

Läs mer

MAL-planen för VÄSTRA NYLAND

MAL-planen för VÄSTRA NYLAND MAL-planen för VÄSTRA NYLAND ARBETSPROGRAM 15.1.2007 1. Beskrivning av arbetet 2. Innehållet i planen 3. Tidtabellen för arbetet 4. Organisering av arbetet 1. BESKRIVNING AV ARBETET Projektet för en reform

Läs mer

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén Verksamhet Den äldrepolitiska strategin som är uppgjord för åren 2011-2015 och godkänd av stadsfullmäktige 13.4.2011,

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören medicinska ledningsuppdrag Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-10-18 Nyutgåva Landstingsdirektören 2011-10-18 3(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

AKUTKLINIKEN/OP, ANESTESI & IVA KLINIKEN

AKUTKLINIKEN/OP, ANESTESI & IVA KLINIKEN AKUTKLINIKEN/OP, ANESTESI & IVA KLINIKEN Akutkliniken 018 5355 Operationsavdelningen Inga planerade operationer genomförs. Ett operationsteam finns tillgängligt för eventuella akuta operationer. IVA avdelningen

Läs mer

PM STYRGRUPPEN FÖR UTVECKLINGSENHETEN FÖR VÄLFÄRD I BARNDOMEN I VÄSTRA OCH MELLERSTA NYLAND

PM STYRGRUPPEN FÖR UTVECKLINGSENHETEN FÖR VÄLFÄRD I BARNDOMEN I VÄSTRA OCH MELLERSTA NYLAND PM STYRGRUPPEN FÖR UTVECKLINGSENHETEN FÖR VÄLFÄRD I BARNDOMEN I VÄSTRA OCH MELLERSTA NYLAND Tid: Tisdag 26.2.2008 kl. 12.30-15.30 Plats: Järvenpää talo (Hallintokatu 4), mötesrum 3 Närvarande: Olli Laiho

Läs mer

Författare: Patientsäkerhetsansvarig Ann-Christin Elmvik Augusti 2015

Författare: Patientsäkerhetsansvarig Ann-Christin Elmvik Augusti 2015 Författare: Patientsäkerhetsansvarig Ann-Christin Elmvik Augusti 2015 BESKRIVNING AV IKINÄ-MODELLEN OCH IMPLEMENTERING AV DEN IN0M PARGAS STADS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAVDELNING 1. Bakgrund Ett system för

Läs mer

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård 8 Elevvård Med elevvård avses främjande och upprätthållande av elevens goda lärande, goda fysiska och

Läs mer

Hälsopolitiskt program

Hälsopolitiskt program Hälsopolitiskt program 2007 Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvården skall karakteriseras av god tillgänglighet och snabbt omhändertagande. Den medicinska teknologin utvecklas snabbt. Kostnaderna speciellt

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

AKUTKLINIKEN/OP, ANESTESI & IVA KLINIKEN

AKUTKLINIKEN/OP, ANESTESI & IVA KLINIKEN AKUTKLINIKEN/OP, ANESTESI & IVA KLINIKEN Akutkliniken 018 5355 Operationsavdelningen Inga planerade operationer genomförs. Ett operationsteam finns tillgängligt för eventuella akuta operationer. IVA avdelningen

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Oy Apotti Ab Affärsplan

Oy Apotti Ab Affärsplan 1 Oy Apotti Ab Affärsplan Version 2.00 7.5.2015. 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Bolagets strategiska mål... 4 3 Bolagets verksamhetsidé och vision samt affärsidé... 5 3.1 Verksamhetsidé och

Läs mer

Sibbo kommuns personalstrategi 2025

Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Innehåll: 1. Syftet med personalstrategin 2025 2. Omvärldsförändringar och tillväxtrelaterade förändringar Resurs- och kompetensbehov 3. Strategin Sibbo 2025 gemensamt

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDST- JÄNSTER I ÖSTRA NYLAND

PROJEKTPLAN FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDST- JÄNSTER I ÖSTRA NYLAND PROJEKTPLAN FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDST- JÄNSTER I ÖSTRA NYLAND 2 Innehåll 1 Uppdrag och bakgrund till projektet 3 2 Aktuella lagstiftningsprojekt 3 3 Administrativa lösningar för social- och hälsovårdstjänsterna

Läs mer

Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti Skilda världar Det finns en lång tradition av att separera tandvård från övrig hälso- och sjukvård i Sverige Olika ekonomiska förutsättningar

Läs mer

LOV och LOU vad är det egentligen som skiljer dem åt? Förbundsjurist Eva Sveman eva.sveman@skl.se 08-452 7654

LOV och LOU vad är det egentligen som skiljer dem åt? Förbundsjurist Eva Sveman eva.sveman@skl.se 08-452 7654 LOV och LOU vad är det egentligen som skiljer dem åt? Förbundsjurist Eva Sveman eva.sveman@skl.se 08-452 7654 1 Förutsättningar för kommuner och landsting som vill köpa vård- och omsorgstjänster av privata

Läs mer

Personal och juridiska ärenden/ 14.6.2012 1

Personal och juridiska ärenden/ 14.6.2012 1 Anmälan om frånvaro, anlitande av hälso- och sjukvårdstjänster under arbetstid, inverkningarna av FPA:s ändrade regler på samarbetet med företagshälsovården och ansvarsfördelningen 14.6.2012 1 Anvisningarnas

Läs mer

Jakobstadsregionens del av Välittäjä-projektet - Mellan-Finlands projekt kring psykisk hälsa och missbruk 2008 2011

Jakobstadsregionens del av Välittäjä-projektet - Mellan-Finlands projekt kring psykisk hälsa och missbruk 2008 2011 Jakobstadsregionens del av Välittäjä-projektet - Mellan-Finlands projekt kring psykisk hälsa och missbruk 2008 2011 Det Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovård (Kaste) Kaste fastställdes

Läs mer

HANDLINGSPLAN VID OROVÄCKANDE FRÅN- VARO I GRUNDSKOLAN ÅRSKURS 7-9

HANDLINGSPLAN VID OROVÄCKANDE FRÅN- VARO I GRUNDSKOLAN ÅRSKURS 7-9 HANDLINGSPLAN VID OROVÄCKANDE FRÅN- VARO I GRUNDSKOLAN ÅRSKURS 7-9 Svenskspråkiga utbildningssektionen 11.6.2013 HANDLINGSPLAN VID OROVÄCKANDE FRÅNVARO I GRUNDSKOLAN ÅRSKURS 7-9 Handlingsplanen är utarbetad

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna

Läs mer

Arbetshälsa och långa arbetskarriärer?

Arbetshälsa och långa arbetskarriärer? Arbetshälsa och långa arbetskarriärer? Överläkare Nordiskt arbetsmiljöforum 5.9.2014 Faktorer vi diskuterar under denna session allmänt om pensionsystemet i Finland och om pensionsreformen 2017 lite statistiska

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:21 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Sammanslagning av de landstingsdrivna vårdenheterna i Södertäljes, Salems och Nykvarns kommuner till en gemensam organisation samt ändring

Läs mer

64 Ändring av tjänstebeteckningen för byråsekreteraren vid enheten för personalservice till utbildningssekreterare

64 Ändring av tjänstebeteckningen för byråsekreteraren vid enheten för personalservice till utbildningssekreterare 282/2014 64 Ändring av tjänstebeteckningen för byråsekreteraren vid enheten för personalservice till utbildningssekreterare sförslag Gemensamma kyrkofullmäktige ändrar tjänstebeteckningen för byråsekreteraren

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

- Ca 70 000 svenskspråkiga personer som direkt berör av en funktionsnedsättning, inberäknat närstående.

- Ca 70 000 svenskspråkiga personer som direkt berör av en funktionsnedsättning, inberäknat närstående. Utlåtande, STM 022:00/2013 Social- och hälsovårdsministeriet PB 33 00023 Statsrådet SAMS - Samarbetsförbundet kring funktionshinder (SAMS) och Finlands Svenska Handikappförbund (FSH) tackar för möjligheten

Läs mer

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

Vägen till yrkeskunskap inom social-, hälso- och idrottsområdet

Vägen till yrkeskunskap inom social-, hälso- och idrottsområdet Utbildningsprogram > Vägen till yrkeskunskap inom social-, hälso- och idrottsområdet Yrkesinriktade grundexamina Grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen Grundexamen i tandteknik Grundexamen inom

Läs mer

AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal

AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal 1 AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal Författare: Hannula Leena, (arbetsgruppens ordförande),

Läs mer

Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av arbetsförmågan

Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av arbetsförmågan Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av Samarbete mellan arbetsplatsen och samt bevarande av en förutsättning för ersättning Utbildningsturné 2012 1 Vårt mål är att främja en gemensam syn

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Företagshälsovårdens verksamhetsplan för Ekenäs stad för åren 2006-2008

Företagshälsovårdens verksamhetsplan för Ekenäs stad för åren 2006-2008 Företagshälsovårdens verksamhetsplan för Ekenäs stad för åren 2006-2008 2 FÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS VERKSAMHETSPLAN Innehållsförteckning Uppgifter om arbetsgivaren s. 3 Uppgifter om företagshälsovården. s.

Läs mer

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,

Läs mer

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen.

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. INTERN TILLSYN VID ÖSTERBOTTENS FÖRBUND 1. Bestämmelser i instruktioner Enligt 1 i revisionsstadgan för Österbottens förbund ordnas tillsynen av samkommunens förvaltning och ekonomi så att den externa

Läs mer

PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011-

PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011- UTKAST Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011- Stadsfullmäktige Centralvalnämnden Revisionsnämnden Koncernbolag och -samfund - Borgå

Läs mer

Esplanadens Hälsocentral

Esplanadens Hälsocentral Esplanadens Hälsocentral Information till Studerande Västervik 2013-02-14 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Välkommen till Esplanadens hälsocentral!... 3 Varför trivs vi så bra här?... 3 Studerande...

Läs mer

Studenternas hälsovårdsstiftelse SHVS BÄTTRE STUDENTHÄLSA

Studenternas hälsovårdsstiftelse SHVS BÄTTRE STUDENTHÄLSA Studenternas hälsovårdsstiftelse SHVS BÄTTRE STUDENTHÄLSA Angående frågor berörande hälso-och sjukvård kan du vända dig till STUDENTERNAS HÄLSOVÅRDSSTIFTELSE BÄTTRE STUDENTHÄLSA Studenternas hälsovårdstiftelse

Läs mer

Granskning av lönesystem

Granskning av lönesystem www.pwc.se Revisionsrapport Anna Gröndahl Granskning av lönesystem Vingåker kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Uppdrag...

Läs mer

Framtidens skola i Norrtälje kommun

Framtidens skola i Norrtälje kommun Framtidens skola i Norrtälje kommun Kommunalt självstyre i skolorna Stärk undervisningen för barn med särskilda behov En differentierad skolpeng Stärka ledarskapet i skolan Separera skolmaten från skolpengen

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

Policy för intraprenad i Hällefors kommun

Policy för intraprenad i Hällefors kommun Policy för intraprenad i Hällefors kommun 2(9) Innehåll 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Ansvar, befogenheter och organisation... 3 4 Start... 4 5 Ekonomi... 5 6 Investeringar... 5 7 Personal... 5 7.1 Policy

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-02-14 Skaraborgs Sjukhus Skövde Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 januari 2015 56/2015 Social- och hälsovårdsministeriets förordning om specialistläkarutbildning och specialisttandläkarutbildning samt om särskild

Läs mer

Ny bild hit. Kimitoöns personalstrategi 2013-2016

Ny bild hit. Kimitoöns personalstrategi 2013-2016 Ny bild hit Kimitoöns personalstrategi 2013-2016 Innehåll: 1. Utgångspunkter och värdegrund 2. Rekrytering 3. Ledar- och medarbetarskap 4. Arbetshälsa 5. Avlöning och belöning 6. Kunnande 7. Utvärdering

Läs mer

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Christian Andersson specialist i geriatrik Geriatriska kliniken Ålands hälso- och sjukvård 24.10 2013 Vad är demens? En bestående försämring

Läs mer

Avtal om Samverkan inom

Avtal om Samverkan inom Avtal om Samverkan inom Sidan 1 av 7 Företagscentralt samverkansavtal inom TraffiCare AB 1 Bemyndigande Detta avtal sluts med stöd av avtalet Utvecklingsavtal tecknat den 15 april 1982. SAF-LO- PTK. 2

Läs mer

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti Tandvård för äldre och funktionshindrade Från landsting till kommun Tandvårdsförsäkringen 1974 gav patienter på s k långvårdskliniker kostnadsfri

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

God hälsa är den viktigaste förutsättningen för lyckade studier.

God hälsa är den viktigaste förutsättningen för lyckade studier. 1 Hälsotjänsterna och kontakterna inom social- och hälsovården för studeranden vid Karis-Billnäs gymnasium 2014-2015 God hälsa är den viktigaste förutsättningen för lyckade studier. Din fysiska hälsa kan

Läs mer

Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger

Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger IOGT-NTO:s mål gällande bruk av alkohol och andra droger: Alla IOGT-NTO:s arbetsplatser ska vara fria från alkohol och andra

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styrelsen nr 9/2009

ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styrelsen nr 9/2009 Styrelsen nr 9/2009 Kallelse till sammanträde 11 augusti 2009 kl. 09.00. Paragraf Ärende 95 Sammankallande och beslutförhet. 96 Justering av protokoll. 97 Fastställande av föredragningslistan. 98 Utvärdering

Läs mer

Råd för hantering av alkoholmissbruk på Hanken

Råd för hantering av alkoholmissbruk på Hanken Råd för hantering av alkoholmissbruk på Hanken Hanken som arbetsgivare vill förtydliga handläggningen av problem med alkoholmissbruk och hänvisning till vård. Man ingriper när det bedöms som nödvändigt

Läs mer

Nya vindar inom omsorgen

Nya vindar inom omsorgen Nya vindar inom omsorgen Handikappservicen i Svenskfinland en förundersökning ur kommunens synvinkel Ann-Marie Lindqvist politices licentiat Vad? En förundersökning om handikappservice på svenska för personer

Läs mer

Sjukhustjänster Katrinesjukhuset Avdelning 3

Sjukhustjänster Katrinesjukhuset Avdelning 3 Sjukhustjänster Katrinesjukhuset Avdelning 3 Anvisning desinficering av händerna ANVÄND HANDDESINFICERINGSMEDEL när ni kommer in i rummet innan ni går ut ur rummet i 2 pumpdoser av medlet kom ihåg att

Läs mer

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner.

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner. 1 (5) Instruktion för Keva Godkänd av delegationen 13.3.2014, träder i kraft 13.5.2014 I ALLMÄNT 1 Tillämpning I denna instruktion ges bestämmelser om den kommunala pensionsanstalten Kevas organ och verksamhet

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 29 april 2011 377/2011 Statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

1 (6) KOMMUNALT AVTAL OM ARBETARSKYDDSSAMARBETE. 1 Avtalets tillämpningsområde

1 (6) KOMMUNALT AVTAL OM ARBETARSKYDDSSAMARBETE. 1 Avtalets tillämpningsområde 1 (6) KOMMUNALT AVTAL OM ARBETARSKYDDSSAMARBETE 1 Avtalets tillämpningsområde Detta avtal är ett avtal om det arbetarskyddssamarbete som avses i 23 1 och 2 mom. i lagen om tillsynen över arbetarskyddet

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

Rådgivningsenheten för offentlig upphandling?

Rådgivningsenheten för offentlig upphandling? Upphandling och kvalitet inom äldreomsorgen blev det som vi tänkte oss? Jonna Törnroos, jurist och vicehäradshövding Vem vårdar vem? äldreomsorgen i ett vägskäl Parallellseminarium Rådgivningsenheten för

Läs mer

Patientens rättigheter

Patientens rättigheter Patientens rättigheter 1 Patientens rättigheter Var och en som är stadigvarande bosatt i Finland har rätt till hälso- och sjukvård av god kvalitet. Patientens människovärde, övertygelse och integritet

Läs mer

TANDLÄKARE VID HÄLSOCENTRALER. 1 Lönesättningen 1.5.2011

TANDLÄKARE VID HÄLSOCENTRALER. 1 Lönesättningen 1.5.2011 BILAGA 2 TANDLÄKARE VID HÄLSOCENTRALER 1 Lönesättningen 1.5.2011 Tjänstebeteckning/uppgift 1 Övertandläkare/tandläkare i motsvarande ställning Tandläkaren förutsätts ha specialtandläkarrättigheter lämpliga

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Förfarande med andrahandshyrning av fastigheter inom arrangemanget med ramupphandling av boendeservice inom äldreomsorgen i Karleby

Förfarande med andrahandshyrning av fastigheter inom arrangemanget med ramupphandling av boendeservice inom äldreomsorgen i Karleby Social- och hälsovårdsnämndens svenska sektion 80 16.06.2015 Förfarande med andrahandshyrning av fastigheter inom arrangemanget med ramupphandling av boendeservice inom äldreomsorgen i Karleby 423/02/08/00/04/2013

Läs mer

Grundtrygghetssektorns avgifter, arvoden och verksamhetsanvisningar 2015

Grundtrygghetssektorns avgifter, arvoden och verksamhetsanvisningar 2015 Stadsfullmäktige 11 14.01.2015 Grundtrygghetssektorns avgifter, arvoden och verksamhetsanvisningar 2015 Grundtrygghetsnämnden 16.12.2014 149 Enligt 20 i Lojo stads förvaltningsstadga beslutar en nämnd

Läs mer