Levnadsvillkor för människor med funktionshinder. En beskrivning av levnadsvillkoren i Västra Götaland och nationellt. Handikappkommittén

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Levnadsvillkor för människor med funktionshinder. En beskrivning av levnadsvillkoren i Västra Götaland och nationellt. Handikappkommittén 2004-09-09"

Transkript

1 Levnadsvillkor för människor med funktionshinder En beskrivning av levnadsvillkoren i Västra Götaland och nationellt Handikappkommittén

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 4 ARBETE 7 Hur ser det ut idag? 7 Enkätsvaren 9 Diskriminering i arbetslivet 10 Hur påverkas levnadsvillkoren av möjligheten till arbete? 11 ATTITYDER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT 12 Bemötande 12 Medvetande/kunskap i det omgivande samhället 13 Oro/utanförskap/påfrestningar 14 Självförtroende och att inte bli trodd 14 Hur påverkas levnadsvillkoren av omgivningens attityder och förhållningssätt? 15 BARN MED FUNKTIONSHINDER 16 EKONOMISK OCH SOCIAL TRYGGHET 18 Ekonomisk tillgänglighet i Västra Götaland 20 Hur påverkas levnadsvillkoren av den ekonomiska tillgängligheten? 20 FRITID, REKREATION OCH IDROTT 22 Hur påverkas levnadsvillkoren av möjligheterna till fritid, rekreation och idrott? 23 INFORMATION 24 Önskad information 24 Utformning av information 24 Hur påverkas levnadsvillkoren av tillgängligheten till anpassad information? 26 KULTUR 27 Behov och önskemål 27 Hur påverkas levnadsvillkoren av möjligheterna till kultur? 28 2

3 KVINNOR OCH MÄN, FLICKOR OCH POJKAR MED FUNKTIONSHINDER 29 MEDICINSK VÅRD / BEHANDLING OCH REHABILITERING 31 Folkhälsa för funktionshindrade 32 En större utsatthet 33 Innehåll i vårdresurser 34 Tillgång till vårdresurser 34 Hur påverkas levnadsvillkoren av medicinsk vård/rehabilitering? 35 KVINNOR OCH MÄN, FLICKOR OCH POJKAR MED UTLÄNDSK BAKGRUND 36 SOCIALA RELATIONER 38 Ensamhet och utsatthet 38 Hur påverkas levnadsvillkoren av de sociala relationerna? 40 Medborgerliga rättigheter 41 STÖD OCH SERVICE 44 Stöd i hemmet och anhörigstöd 46 Ansvar mellan huvudmän 47 Rätten till insatser 48 Hur påverkas levnadsvillkoren av utbudet av stöd och service? 48 TRAFIK 49 Enkätsvaren 49 Färdtjänst 50 Hur påverkas levnadsvillkoren av möjligheten till transporter och kommunikationer? 51 UTBILDNING 52 Önskemål om utbildningsinsatser 52 Utbildningssituationen idag 53 Högskolan 55 Hur påverkas levnadsvillkoren av möjligheten till utbildning? 57 3

4 Inledning I Västra Götaland bor uppskattningsvis drygt personer med varaktiga funktionshinder som inte beror på normalt åldrande. Det är en stor grupp människor med mycket skiftande behov som lever under olika levnadsvillkor. Vissa behov liksom en del av levnadsvillkoren är gemensamma för många olika grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar med funktionshinder. En del behov och levnadsvillkor kan också präglas av den specifika funktionsnedsättningen. Men alla är också unika individer med speciella erfarenheter och kunskaper, personligheter och önskemål. Handikapp uppstår när miljön, såväl den fysiska som sociala, inte är utformad eller anpassad på ett sådant sätt att människor med funktionshinder kan vara fullt delaktiga och jämlika i samhället. Erfarenheter från enskilda kvinnor och män, flickor och pojkar med funktionshinder, handikapprörelsen, utredningar och rapporter av olika slag visar att hindren för att leva ett aktivt liv fortfarande är stora. Några exempel på detta: många människor med funktionshinder upplever att de blir dåligt bemötta av såväl omgivning som av myndigheter. Ungdomar med goda förutsättningar att studera vidare kommer inte in på högre utbildning p g a otillgängliga lokaler. Allt för många blir förtidspensionerade då inte arbetsmarknaden är tillräckligt anpassad. Vardagen kan bli onödigt svår i väntan på hjälpmedel. Färdtjänsten är krånglig. Otillräckliga resurser innebär att angeläget stöd i hemmet eller till anhöriga uteblir eller ges i för liten omfattning. Men det finns också positiva tecken. Inte minst under de senaste åren har uppmärksamheten, medvetenheten och kunskapen om människor med funktionshinder ökat. Människor med funktionshinder deltar i samhällslivet på ett annat sätt än tidigare. Låt oss illustrera detta med några exempel: För ett antal år sedan hade det vara näst intill otänkbart med en cp-skadad stå-upp-komiker (Jesper Odelberg). Eller att en person med autism (Gunilla Gerland, författare) fungerar som lärare och handledare för olika personalgrupper. Idag är möjligheterna större för t ex teckningsläraren i skolan som blev blind att ha kvar sitt arbete. Handikappidrotten har vidareutvecklats och blivit mer uppmärksammad. Inte minst unga människor med funktionshinder har funnit nya sätt att ge stöd till varandra som resulterat i aktivitet och engagemang i samhället. På ett politiskt plan är det viktigt att medverka till goda förutsättningar för människor med funktionshinder så att de kan utverka sitt medborgarskap fullt ut. I Västra Götalandsregionen finns en grupp politiker Handikappkommittén som har det särskilda ansvaret att företräda människor med varaktiga funktionshinder. Kommittén har som sin uppgift att identifiera hinder för full delaktighet och jämlikhet, beskriva hindren och att föreslå åtgärder för att undanröja dem. 4

5 Västra Götalandsregionens vision är att ALLA människor skall leva ett gott liv. Målet är att människor med funktionshinder skall vara fullt delaktiga och jämlika i samhället. Varje person har sina unika förutsättningar och behov som är avgörande för personens livsstil och livskvalitet. Ett helhetsperspektiv där goda livsvillkor betonas mer än hälsa och sjukvård är angeläget för att skapa en ökad delaktighet för kvinnor och män, flickor och pojkar med funktionshinder. Ett viktigt underlag för Handikappkommitténs arbete är därför att skaffa mer kunskap om målgruppen och deras levnadsvillkor. Syftet med att få kunskap om målgruppen och dess levnadsvillkor är att: få underlag för planering och beslut inom olika samhällssektorer i Västra Götaland kontinuerligt kunna beskriva välfärdsutvecklingen i länet få underlag för åtgärdsinriktade insatser om tillgänglighet i vid bemärkelse i olika miljöer och med olika berörda/ansvariga ha som underlag vid kontakter och nätverk mellan olika ansvariga huvudmän/förvaltningar/organisationer i Västra Götaland En sådan kunskap ger förbättrade möjligheter till politiska beslut angående vilka prioriteringar som behöver göras och vilka strategier som skall väljas för att öka funktionshindrades jämlikhet och delaktighet i Västra Götaland. Genom att jämföra villkor och förhållanden för kvinnor och män, flickor och pojkar med funktionshinder med motsvarande villkor hos befolkningen i övrigt kan skillnader och likheter tydliggöras. Grundläggande goda levnadsvillkor är ett medel för ett gott liv. De ger möjligheter för den enskilde att kunna välja det liv han/hon vill ha. Levnadsvillkor är ett begrepp med vilket det skall var möjligt att bättre beskriva välfärden än med hjälp av andra mått, som exempelvis bruttonationalprodukten. Grundtanken är att försöka ge en helhetsbild av människors levnadsförhållanden 1. Det är framför allt personernas faktiska levnadsomständigheter som är av intresse och i mindre uträckning hur tillfreds individen är över sin situation. Ett sätt att se på välfärd är att ge människor resurser så att de själva kan kontrollera och styra sina liv 2. Människan ses då som en aktivt handlande aktör. Varje individ får definiera vad som är det goda livet utifrån sina preferenser. Men för att göra dessa val måste individen ha tillgång till resurser i form av levnadsvillkor. Sedan hösten 1999 pågår ett kontinuerligt arbete med att beskriva levnadsvillkoren för kvinnor och män, flickor och pojkar med funktionshinder i Västra Götaland. Handikappkommitténs kansli har fått uppdraget att göra denna insamling tillsammans med 1 Tideman, M. (1999). Normalisering och kategorisering. Stockholm: Johansson & Skyttmo förlag. 2 Sen, A. (1992). Inequality Reexamined. Cambridge, Mass. Harvard: University Press. 5

6 handikapporganisationerna. Detta har bland annat skett i form av en enkät. På den nationella nivån finns funktionshindrade människors levnadsvillkor beskrivna på olika sätt. Inom Västra Götaland finns också en hel del beskrivet, men en mer övergripande och sammanfattande beskrivning saknas. Nedan presenteras en del av den information och kunskap om levnadsvillkoren som hittills erhållits. Källor är bl a resultatet från en enkät Levnadsvillkor för människor med funktionshinder i Västra Götaland, som genomfördes och sammanställdes år Andra källor är rapporter av olika slag från den nationella nivån, men som har bäring även för Västra Götaland. Rubrikerna är ett urval av FN:s standardregler och av de välfärdskomponenter som används vid välfärdsforskning och av Statistiska centralbyrån (SCB). Ett centralt begrepp som inte finns med som egen rubrik i denna rapport är begreppet tillgänglighet. För att uppnå målen om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder förutsätts att samhället och dess verksamheter är tillgängliga. Att en samhällssektor/verksamhet är tillgänglig innebär att den är tillgänglig ur flera perspektiv. - Den ska vara fysisk tillgänglig, dvs man ska kunna komma in i byggnader/ lokaler samt kunna orientera sig och vistas i dessa. - Informationen om verksamheten och servicen ska vara anpassad för personer med olika typer av funktionshinder. - Verksamheten ska vara tillgänglig ekonomiskt, dvs man ska ha råd att delta i och/eller nyttja verksamheten. - I verksamheten ska finnas en medvetenhet och kunskap om funktionshinder, som återspeglar sig i utformningen av verksamheten och i mötet mellan de anställda och kvinnor och män, flickor och pojkar med funktionshinder. När det gäller den fysiska tillgängligheten finns denna beskriven och integrerad i denna rapports olika avsnitt. Anpassning av information finns dock med som ett eget avsnitt. Inom Västra Götalandsregionen har ett arbete pågått som resulterat i att Regionstyrelsen fastställt riktlinjer för såväl fysiskt tillgänglighet som anpassad information. Beslut om den fysiska tillgängligheten är också beslutad i fastighetsnämnden. 6

7 Arbete I regeringens proposition Från patient till medborgare 3 slås fast att " för att Sverige skall klara sig i den internationella konkurrensen och bibehålla välfärden måste alla resurser i landet tas till vara. Det är en dålig samhällsekonomi att vissa grupper i samhället inte ges tillträde till arbetsmarknaden eller att deras resurser inte kommer till nytta". Näringsdepartementet påpekar i sin rapport "Mångfald i arbetslivet" 4 att arbetet för mångfald i arbetslivet i första hand handlar om allas lika värde, men också om lönsamhet. Begreppet mångfald omfattar medborgare av olika kön, med olika härkomst/bakgrund, med funktionshinder och med olika sexuell läggning. Arbete med mångfald pågår på många arbetsplatser i Sverige, inom företag, bland offentliga arbetsgivare och organisationer. Det betyder mycket för varje människas möjligheter att etablera sig i arbetslivet att utbildningssystemet och arbetsuppgifterna är anpassade till varje persons förutsättningar. Rapporten lämnar vissa överväganden och förslag bl a att staten i de offentliga upphandlingarna tar ansvar för att ingen diskriminering sker och att aktiva åtgärder för mångfald genomförs. Vidare att staten själv ska vara ett föredöme som arbetsgivare. Hur ser det ut idag? Kommittén Välfärdsbokslut 5 konstaterar att det inte finns några tecken som tyder på att arbetsmarknaden för kvinnor och män med funktionshinder skulle ha blivit svagare under 1990-talet (med dess ekonomiska kris) än för andra grupper i samhället. Observera dock att kvinnor och män, flickor och pojkar med funktionshinder 1990 hade en lägre sysselsättningsgrad än befolkningen i övrigt och denna lägre sysselsättningsgrad består även i dag. Men under perioden är sysselsättningsnedgången liksom arbetslöshetsökningen i stora drag densamma som för andra grupper. Länsarbetsnämnden i Västra Götaland är något mer optimistiska i sin vårprognos 2004 än man varit tidigare. Lågkonjunkturen beräknas brytas vid årsskiftet 2004/2005, varefter sysselsättningen ökar i länet 6. Ett undantag från den allmänt lägre sysselsättningsgraden är personer med nedsatt hörsel som (och framförallt för män) har sysselsättningsnivåer som för andra grupper. Men å andra sidan är förtidspension dubbelt så vanlig bland hörselskadade som bland 3 Regeringens prop. 1999/2000:79. Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken. 4 Näringsdepartementet (2000). Alla är lika olika mångfald i arbetslivet. Ds 2000:69 5 SOU 2001:56. Funktionshinder och välfärd. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 6 Länsarbetsnämnden (2004). Vårprognosen Borås: Länsarbetsnämnden. 7

8 befolkningen i övrigt visar Hörselskadades Riksförbund i en ny rapport 7, 17,2 procent mot 7,4 procent för befolkningen i övrigt. Ett annat undantag är gruppen personer med långvariga psykiska besvär. De varken förvärvsarbetar, studerar, är arbetssökande eller uppbär pension enligt undersökningen. Hur ser det då ut nationellt? Statistiska centralbyrån 8 redovisar att mer än var femte person mellan 16 och 64 år uppger att de har en funktionsnedsättning. I rapporten anges att knappt hälften av dessa (47 procent) av dessa har nedsatt arbetsförmåga enligt personernas egen bedömning. Rörelsehinder och astma/allergi är de två dominerande funktionsnedsättningarna. 68 procent av personerna med funktionshinder deltar i arbetskraften. Denna siffra skall jämföras med de ca 77 procent av de funktionshindrade som deltar, men utan nedsatt arbetsförmåga. Däremot är arbetsvillkoren sämre för kvinnor och män, flickor och pojkar med funktionshinder än för andra grupper enligt Kommittén Välfärdsbokslut 9. Dessa personer har i högre grad enformiga och fysiskt olämpliga arbeten. Kommittén poängterar att det är viktigt att komma ihåg att dessa i huvudsak positiva förändringar sker samtidigt som andelen som har ett arbete överhuvudtaget minskat. Deras slutsats är att det inte går att komma ifrån tanken att förvärvsarbetande kvinnor och män med funktionshinder vid slutet av 1990-talet är en slags elit av funktionshindrade i högre grad än vad som var fallet för tio år sedan. Under de senaste tre åren har andelen fast anställda av de personer som har någon funktionsnedsättning inte förändrats, d v s de kvarstår mellan 86 och 88 procent. Tre av fyra sysselsatta med nedsatt arbetsförmåga behöver anpassade arbetsförhållanden eller stöd. En av tre anser inte att de får det stöd eller den anpassning som behövs. Det är en lägre andel kvinnor och män med funktionshinder som arbetar i ledningsfunktion, har arbete med krav på teoretisk specialistkompetens, eller har en kortare högskoleutbildning. Antalet arbetslösa personer med funktionshinder i Västra Götaland har minskat något jämfört med föregående år. I juli 2004 hade arbetslösheten minskat med 293 personer jämfört med motsvarande period föregående år och var uppe i personer enligt Länsarbetsnämndens statistik. Dessutom finns en dold arbetslöshet. Personer med funktionshinder som deltar i något arbetsmarknadspolitiskt program har ökat med 759 personer till personer har anställning med lönebidrag, en minskning med 461 personer. Ungefär har ett offentligt skyddat arbete (OSA) HRF Årsrapport 2004 (2004). Mitt i och utanför. Om hörselskadades situation i Sverige. Stockholm: Hörselskadades Riksförbund. 8 SCB (2003). Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden. 4:e kvartalet Information om utbildning och arbetsmarknad 2003:3. Stockholm: Statistiska centralbyrån och Arbetsmarknadsstyrelsen. 9 SOU 2001:56. Funktionshinder och välfärd. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 10 Vårprognosen 2004 (2004). Borås: Länsarbetsnämnden. 8

9 Länsarbetsnämnden i Västra Götaland anger att fler kvinnor och män med funktionshinder som söker arbete i länet har en lägre grundutbildning jämfört med totalgruppen. 42,5 procent har endast grundskola eller lägre utbildning jämfört med totalgruppens 33,7 procent. Näringslivet ställer ökade krav på kompetens, vilket minskar gruppens möjligheter att få arbete på den ordinarie arbetsmarknaden. Trots att ekonomiska resurser finns för lönebidragsanställning är det svårt att hitta lämpliga arbeten och arbetsgivare som är positiva. En rapport från IFAU 11, Institutet För Arbetsmarknadspolitisk Utvärdering, förmedlar en hel del ny kunskap inom området. Undersökningen visade att knappt 14 procent av de tillfrågade arbetsgivarna de senaste fem åren hade övervägt att anställa en arbetssökande med arbetshandikapp. Av de arbetsgivare som övervägt en anställning valde 72,5 procent att anställa den arbetssökande ifråga. De arbetsgivare som anställde en person med funktionshinder uppgav att det i 86 procent av fallen blev som förväntat eller bättre. Detta visar att det finns en tendens att överskatta funktionshindrets inverkan på arbetsinsatsen. Vidare uppgav drygt 50 procent att den anställde personen med arbetshandikapp hade påverkat arbetskamraternas arbetsinsatser positivt (mer än förväntat). Statligt stöd, framför allt lönebidrag används av en majoritet av arbetsgivarna. Enkätsvaren Enligt enkätsvaren skall inte ett funktionshinder påverka möjligheterna att få anställning, men verkligheten ser annorlunda ut. Flera svar tyder på att möjligheterna att få anställning dock har försvårats under de senaste åren. Ett högt tempo på arbetsmarknaden försvårar möjligheten till fast anställning. Bristerna är många. En orsak är bristande anpassning av arbetsmiljön. Allmän anpassning och hjälpmedelsförsörjning saknas ofta. Tillgång till exempelvis toaletter måste bli bättre och miljöaspekter i form av allergiframkallande faktorer måste beaktas mer. Tolkbrist är en bidragande orsak till ett försvårande samspel med omgivningen för döva personer och gravt hörselskadade personen. Arbetsuppgifter måste anpassas bättre så att exempelvis tunga lyft inte ingår. Stamningsföreningen tar upp att många ibland väljer ett arbete man egentligen är överkvalificerad för, d v s att en stammare väljer ett tyst yrke. För vissa grupper har levnadsvillkoren beträffande arbete förbättrats i samband med deltagande i något projekt man ingått i. Olika grupperingar med unga människor med funktionshinder har i Västsverige deltagit i olika 11 Karlsson, H., & Persson, K. (2001). Funktionshindrade personer med nedsatt arbetsförmåga ett arbetsgivarperspektiv. Forskningsrapport 2001:5. Stockholm: IFAU. 9

10 arbetsmarknadsprojekt som fokuserat kring empowermentbegreppet. Syftet har framför allt varit att fokusera på att deltagarna själva fått kraft och kunskaper att förändra sin situation. Länsarbetsnämnden har nu uppgiften att inom sitt ordinarie uppdrag bedriva arbetslivsinriktad rehabilitering som en del av arbetsmarknadspolitiken. En viktig del av detta uppdrag är arbetet med att förstärka möjligheterna för fler unga med funktionshinder att komma in på arbetsmarknaden och att förbereda övergången från skola till arbetsliv. En grundstomme i detta arbete är samverkan via ett nätverk bestående av arbetsförmedlingens kontaktpersoner, försäkringskassan, skolpersonal, LSS-handläggare från kommunen, specialpedagogiska institutet samt habiliteringen. En annan orsak till att färre har anställning i dag är dålig kunskap om funktionshinder och handikapp, eller fördomar på många arbetsplatser. Mer information behövs till arbetsledning och arbetskamrater på många ställen. Många framhåller i sina enkätsvar att möjligheterna till distansarbete och flextid är viktiga för att underlätta för kvinnor och män med funktionshinder att verka i arbetslivet. Vissa grupper har det särskilt svårt. Exempelvis har de flesta personer med psykiska funktionshinder inget arbete och har ofta inte heller någon daglig sysselsättning. Diskriminering i arbetslivet Den 1 maj 1999 tillkom lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet av kvinnor och män med funktionshinder 12. Handikappombudsmannen (HO) skall se efter att lagen följs. Den gäller arbetstagare och arbetssökande. Under 2002 hade 51 anmälningar inkommit till HO 13. HO har i två fall stämt en arbetsgivare i Arbetsdomstolen under I de flesta målen har hittills förlikning uppnåtts mellan parterna. Den första AD-domen där lagen prövats i sak har emellertid nu genomförts. I november 2000 antog EU:s ministerråd det så kallade arbetslivsdirektivet 14, som handlar om skydd mot diskriminering i arbetslivet. Detta är det första EU-direktiv som tydligt förbjuder diskriminering på grund av funktionshinder. Direktivet gäller förutom arbetssökanden och arbetstagare diskriminering i yrkesutbildning, samt vid ansökan om medlemskap i branschorganisationer, arbetsgivarföreningar och fackföreningar. Arbetsmarknadsutskottet har tillstyrkt regeringens förslag Ett utvidgat skydd mot diskriminering (proposition 2002/03:65). Den nya lagen trädde 12 Regeringen (1999).Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet av kvinnor och män, flickor och pojkar med funktionshinder!999: Handikappombudsmannens 9:e rapport till regeringen (2003). Skydda mot diskriminering. Stockholm: Handikappombudsmannen. 14 EU 2000/78/EG. 10

11 i kraft 1 juli Förbud mot diskriminering gäller enskild person. För person med funktionshinder i arbetslivet gäller arbetsmarknadspolitisk verksamhet, start eller bedrivande av näringsverksamhet, yrkesutövning, medlemskap, medverkan och medlemsförmåner i arbetstagarorganisationer, arbetsgivarorganisationer eller yrkesorganisationer samt varor, tjänster och bostäder. Skadestånd ska utbetalas till den som blir diskriminerad. Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder har rubriken ändrats till Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder eftersom lagen även omfattar personer med anknytning till den funktionshindrade. Hur påverkas levnadsvillkoren av möjligheten till arbete? Sambandet mellan arbetslöshet, ekonomi och ohälsa finns beskrivet i flera studier 15. Arbetet är fundamentalt ur många aspekter. Det ger ekonomisk försörjning, är en del av vuxenidentiteten, ger möjlighet till att knyta social kontakter och att kunna ingå i en arbetsgemenskap. Sambandet mellan utbildning, arbete och ekonomi för kvinnor och män med funktionshinder finns belagda i en studie från Riksförsäkringsverket 16. En högre utbildningsnivå ger bättre konkurrensmöjligheter på arbetsmarknaden och detta har i sin tur en positiv effekt på den ekonomiska situationen. 15 Nationella Folkhälsokommittén (2000). Hälsa och Funktionshinder. Underlagsrapport nr 18. Stockholm: Regeringskansliets grafiska service. 16 Socialförsäkringsboken 2002 (2002). Stockholm: Riksförsäkringsverket. 11

12 Attityder och förhållningssätt Själva funktionshindret kan också påverka den enskildes situation. Det kan beskrivas som en slags psykologisk tillgänglighet i bemärkelsen att förstå, uppfatta och våga ta del av samhället. Bemötande En stor del av enkätsvaren handlade om bemötande från andra. De allra flesta av dessa handlar om relationen till tjänstemän och myndigheter. Det är svårt att möta många professionella inom vården och berätta om samma sak flera gånger om. Många tjänstemän har också för dålig kunskap om funktionshinder, vilket gör det svårt. Detta ger ofta en känsla av hopplöshet av att försöka beskriva sin situation. Det är svårt att ständigt slåss mot myndigheter och en ständig kamp att få det man är berättigad till. Som funktionshindrad eller anhörig vill man inte vara gnällig, men tvingas alltför ofta in i en sådan roll. Önskemålet om ökat tålamod och förståelse hos myndigheterna är stort. En upplevelse finns också hos många att alla instanser har så bråttom med det egna arbetet och de egna konferenserna att man inte hinner med brukaren. En större förståelse från såväl omgivning som professionella önskas speciellt när det gäller personer med s.k. dolda funktionshindren. Människor med funktionshinder måste ses mer som en resurs i samhället, påpekas av många. Många möts av att omgivningen sätter en etikett på individen utifrån funktionshindret. I exempelvis en rapport om stamning 17 beskrivs följande: två olika sorters människors gör mig ledsen inombords. De som tycker att stamning inte är något alla människor stammar ibland. Om de bara visste att stamningen är toppen av ett isberg. Det som syns och märks är den övre delen. Den nedre delen består av dåligt självförtroende, skamkänslor och rädslan av att tala. Andra tycker synd om mig de tror att jag behöver hjälp med mina ord, mina väskor och att det är fel på både hjärnan och hörseln. Enkätsvaren bekräftar vad som framkom i Bemötandeutredningen 18. De två uttalanden som sammanfattar de viktigaste budskapen i de intervjuer som företogs där var: De testar först om de kan köra över oss. De lägger sig på en så låg nivå de kan och sedan är dt vår sak att bråka och överklaga, och Är det en demokrati vi lever i när det finns handläggare som inte använder de lagar och regler som våra folkvalda riksdagsledamöter har instiftat? 17 Blom, A.S. (2001). M-m-min vardag och andra svenskars skrik på hjälp. Stockholm: Sveriges Stamningsföreningars riksförbund. 18 SOU 1998:48. Kontrollerad och ifrågasatt? Intervjuer med personer med funktionshinder. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 12

13 I Västra Götaland har ett bemötandeprojekt pågått där bl a handläggare från kommuner, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och habilitering/rehabilitering från Västra Götalandsregionen träffats lokalt under vägledning från brukarrepresentant och professionell vägledare. Projektet 19 har givit många goda uppslag för fortsatt samverkan mellan myndigheterna. Ett sätt att förbättra bemötandet till personer med funktionshinder är att ta fram s k bemötandeguider. Inom Västra Götalandsregionen har två sådana guider arbetats fram, en inom den anropsstyrda trafiken för chaufförer och en inom turistområdet som heter Ett sätt att mötas och förstå och som vänder sig till personal inom olika turistobjekt. Medvetande/kunskap i det omgivande samhället Många enkätsvar betonar vikten av bättre kunskaper hos arbetsgivare och arbetskamrater om funktionshinder och om olika former av anpassningsmöjligheter. Kunskapen behöver också ökas om funktionshinder på sjukhus och inom primärvård. Kommunens handläggare behöver också mer utbildning om funktionshinder och dess handikappande konsekvenser och mer utbildning om ekonomi. Ett annat område där kunskap saknas är skolan. Lärare och SYOkonsulenter behöver mer kunskap om vissa funktionshinder, t ex om stamning och stammare, tvåspråkighet i form av svenska, teckenspråk m m. Såväl skolan som barnomsorgen saknar tillräcklig kunskap om betydelsen av städning, kost, skolinredning samt konsekvenser av tobaksrök och parfym för personer med astma-allergi. Gode män och förvaltare är andra målgrupper som är i behov av mer utbildning. Generellt behövs också mer kunskap ute i samhället i stort. Personal i banker och butiker är några exempel. Enkätsvaren visar också att kunskapen behöver ökas inom hälso- och sjukvården om hur man kommunicerar med personer med olika funktionshinder. En ökad insikt om att patienten är utgångspunkten behövs också. Förbättrad medvetenhet hos alla om funktionshindrades behov och resurser och ett bättre bemötande från sjukvårdspersonal är viktigt. Enskilda brukare eller handikapprörelsen bör medverka eller kan utgöra en resurs vid utbildning. Gemensamma utbildningar för politiker tjänstemän personal brukare ses som mycket positivt. En majoritet av enkätsvaren tar upp att en förbättrad tillgång till utbildning för anhöriga behövs. Dels att utbildningen tar upp det specifika i anhörigas situation, dels att de behöver mer information om funktionshinder och de handikappande konsekvenserna. De anhöriga behöver också få information om vilka utbildningsmöjligheter som finns för funktionshindrade personer. Handikapporganisationerna för de döva och hörselskadade tar 19 Västra Götalandsregionen (2004). Möten i Väst. Slutrapport. Vänersborg: Västra Götalandsregionen 13

14 också upp vikten av utbildning i teckenspråk, TSS (tecken som stöd) och mun-hand-systemet. Oro/utanförskap/påfrestningar För personer som inte har ett medfött funktionshinder eller har funktionshinder som förvärras finns en stor oro och osäkerhet inför de förändrade och nya levnadsförhållandena. När kontrollen minskar över sin sjukdom/sitt funktionshinder så ökas de psykiska påfrestningarna. Utanförskapet och upplevelser av skam försvårar för många att kunna vara delaktiga. Inte minst är detta svårt för kvinnor och män med psykiska funktionshinder då detta många gånger ingår i själva funktionsnedsättningen. Flera enkätsvar visar också att oro och osäkerhet finns kring det stöd och den service man får. Vad hjälper bra service om man inte vågar lita på den. Det efterföljande stödet efter mer intensiva behandlingsinsatser är ofta bristfälligt och medför stor oro. Flera exempel ges på hur hela familjen påverkas. Det kan gälla svåra val mellan att köpa mat till familjen kontra inköp av dyra mediciner eller att man upplever sig överlag som en belastning. Flera handikapporganisationer påpekar att den hårdnande arbetsmiljön i form av högt tempo och slimmade organisationer ger upphov till känslor av utanförskap och oro. Om omgivningen dessutom är oförstående till eller har otillräcklig kunskap om funktionsnedsättningen ökar påfrestningarna. Skriftlig och muntlig information kan ibland vara otillräcklig för att förstå de situationer som döva dagligen blir utsatta för bland hörande, hur det känns att vara utanför, känna sig dum eller osäker. Att vara döv innebär inte bara att inte höra. Det handlar om andra livsvillkor. Mer kunskap om döva och deras kulturella och språkliga förutsättningar måste till i samhället för att undvika utanförskap och andra påfrestningar 20. Självförtroende och att inte bli trodd Bristande förståelse, negativa attityder och otillgänglighet ger många ett bristande självförtroende. Det kan ta sig uttryck som skygghet, handlingsförlamning och inaktivitet. Själva funktionshindret kan också försvåra. Som stammare är det exempelvis svårt att prata om sin stamning och gör det svårt att komma fram och tala för sig. Samvaron med andra människor i liknande situation ger för vissa en styrka och en grund att stå på. Samvaron i dövföreningen är av stor betydelse enligt ett enkätsvar. Flera som besvarat enkäten tar upp svårigheterna många möter att inte bli trodd på. Det ger upphov till många svåra situationer och blir extra 20 Sveriges Dövas Riksförbund (2002). För samverkans skull. En handbok för samarbete mellan dövföreningar, kommuner och landsting. Stockholm: Sveriges Dövas Riksförbund. 14

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Policy för handikappfrågor Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Utgångspunkter och värderingar Människors lika värde är den grundläggande utgångspunkten för samhällets utformning.

Läs mer

Riktiga jobb åt alla. Strategi för full sysselsättning för funktionshindrade september 2006. www.centerpartiet.se

Riktiga jobb åt alla. Strategi för full sysselsättning för funktionshindrade september 2006. www.centerpartiet.se Riktiga jobb åt alla Strategi för full sysselsättning för funktionshindrade september 2006 www.centerpartiet.se Arbetslösheten bland funktionshindrade har ökat Ingen grupp i samhället har drabbats så hårt

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Foto: Bo Dahlgren Antagen av kommunfullmäktige 2002-05-28 Förkortad version Detta är en kortversion av Mjölby kommuns handikappolitiska plan. Förhoppningen är att

Läs mer

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 1 2 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 Funktionshinder Funktionsnedsättning Funktionshinder(disability)

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Arbetsmarknad Fakta i korthet

Arbetsmarknad Fakta i korthet Jag har fullt stöd från min arbetsgivare. Arbetet är kreativt och utmanande. Min arbetssituation är helt skräddarsydd efter mina behov för att jag ska kunna prestera maximalt trots en lång rad handikapp.

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

Det här är regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning under år 2011-2016.

Det här är regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning under år 2011-2016. Socialdepartementet Regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken Intro och sammanfattning Det här är regeringens plan

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Policy för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder

Policy för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Policy för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Målet för Götene kommun är full delaktighet och jämlikhet för att människor med funktionshinder i likhet med andra medborgare skall

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering i dess lydelse den 1 april 2006 Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Ändring införd: till och med SFS Lag (2006:69). Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk läggning eller

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016 Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Den här informationen kan du också beställa i DAISY-format. Den finns också på teckenspråk och

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Detta är en lättläst version av rapporten Onödig ohälsa Hälsoläget

Läs mer

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Du som har en funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om insatser för att kunna få leva ett så självständigt

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Kansliavdelningen Elisabet Åman 2009-12-14 1 (9) Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Handikappersättning. Hur mycket får man i handikappersättning? Vem kan få handikappersättning?

Handikappersättning. Hur mycket får man i handikappersättning? Vem kan få handikappersättning? Handikappersättning Du som är över 19 år kan få handikappersätt ning om du behöver extra hjälp eller har extra kostnader på grund av varaktig sjukdom eller funktionsnedsättning. Det är inte graden av nedsättning

Läs mer

ETT TILLGÄNGLIGT SAMHÄLLE

ETT TILLGÄNGLIGT SAMHÄLLE ETT TILLGÄNGLIGT SAMHÄLLE Miljöpartiet de gröna Sidan 2 av 5 MILJÖPARTIETS FOKUSFRÅGOR FÖR MARSCHEN FÖR TILLGÄNGLIGHET 2012 Tillgänglighet, delaktighet och skydd mot diskriminering är mänskliga rättigheter.

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning w EN KOMMUN FÖR ALLA Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning Framtagen i samråd med Rådet för funktionshinderfrågor och handikappföreningar i Skövde kommun. Beslutad av kommunfullmäktige

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Intressepolitiskt program

Intressepolitiskt program Intressepolitiskt program HSO Stockholms stad Inledning Om HSO Stockholms stad HSO Stockholms stad är ett samarbetsorgan för anslutna funktionshinderorganisationers lokalföreningar eller länsföreningar

Läs mer

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Rapporten är skriven av Emelie Rydberg, projektledare för De Offentliga Arbetsgivarnas

Läs mer

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt 2 Handisams uppdrag handlar om att få ansvariga på olika nivåer i samhället att inse vinsterna med ett tillgängligt samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun 1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

arbete, ekonomi och fritid

arbete, ekonomi och fritid BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Information om arbete, ekonomi och fritid Vilka möjligheter har du att få ett arbete? Det finns olika möjligheter att få arbete och det finns särskilt stöd att få. Om du

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014

Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014 Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014 HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR KILS KOMMUN 2011-2014...1 Inledning...4 Berörda författningar...5 Regel 1. Ökad medvetenhet...6 Regel 2. Medicinsk vård

Läs mer

HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007

HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007 HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007 Ett handlingsprogram baserat på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Antagen av kommunfullmäktige

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: Antagen: KF 52/2008 för Ronneby Kommun Bemötande, tillgänglighet och information Det handikappolitiska arbetet har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Delaktighet. tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad. Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad. Lättläst

Delaktighet. tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad. Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad. Lättläst Delaktighet tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad Lättläst Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad HSO Stockholms stad AnZ dra upplagan

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning Program för tillgänglighet 1 Borås Stads styrdokument»

Läs mer

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 5 AVSNITT NR 7.3 Datum Sid 1 (1-6) 2007-09-19

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 5 AVSNITT NR 7.3 Datum Sid 1 (1-6) 2007-09-19 GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 5 AVSNITT NR 7.3 Datum Sid 1 (1-6) 2007-09-19 REGLER FÖR FÄRDTJÄNST Antaget av kommunfullmäktige 2006-11-23, 71 att gälla fr o m 2007-01-01. INLEDNING

Läs mer

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Falu Kommun Socialförvaltningen LSS-sektionen Det här häftet visar olika vägar till stöd för Dej med funktionshinder.

Läs mer

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28)

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28) Sundbyberg 2009-08-13 Vår referens: Annika Nyström Karlsson Diarienummer 09-023 Ange diarienummer vid all korrespondens Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för

Läs mer

Ett sätt att mötas och förstå

Ett sätt att mötas och förstå Ett sätt att mötas och förstå Vad som kan vara bra att veta och tänka på när du möter besökare med olika funktionshinder. Denna handbok är framtagen i samverkan med handikapporganisationerna i Västra Götaland

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Frågor inför vuxenlivet

Frågor inför vuxenlivet Frågor inför vuxenlivet Några vanliga frågor inför vuxenlivet Vilka möjligheter har du att få ett arbete? Det finns olika möjligheter att få arbete och det finns särskilt stöd att få. Om du kan få arbete

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp; SFS 2000:630 Utkom från trycket den 11 juli 2000 utfärdad den 29 juni 2000. Regeringen föreskriver 1 följande.

Läs mer

MOBILITETSCENTER ETT UNIKT KOMPETENSCENTER INGRID BOLIN, VERKSAMHETSCHEF/ARBETSTERAPEUT MONA FRITZSON, ADMINISTRATION/EKONOMI

MOBILITETSCENTER ETT UNIKT KOMPETENSCENTER INGRID BOLIN, VERKSAMHETSCHEF/ARBETSTERAPEUT MONA FRITZSON, ADMINISTRATION/EKONOMI MOBILITETSCENTER ETT UNIKT KOMPETENSCENTER INGRID BOLIN, VERKSAMHETSCHEF/ARBETSTERAPEUT MONA FRITZSON, ADMINISTRATION/EKONOMI BILKÖRNING VANLIG FRÅGA INOM RÖRELSEHINDERFÖRBUNDEN Medlemmar uttryckte behov

Läs mer

Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen

Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen Skrivelse 2014-04-07 Regeringen Socialdepartementet Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen Autism- och Aspergerförbundet vill göra Socialdepartementet och

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

Socialpolitik Fakta i korthet

Socialpolitik Fakta i korthet Jag har haft personlig assistent i nästan 17 år. Under de 17 åren har mina två barn kunnat växa upp hemma med sin mamma, inte hälsat på mig på ett boende, som säkert hade varit fallet utan LSS-insatser.

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Pågående forskning: Anhörigomsorgens pris. Marta

Läs mer

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer? Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Det här behöver du veta......som har barn med funktionsnedsättning

Det här behöver du veta......som har barn med funktionsnedsättning Det här behöver du veta......som har barn med funktionsnedsättning VÄLKOMMEN TILL FUB! FUB är en intresseorganisation som arbetar för att barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning ska kunna leva

Läs mer

Diskrimineringslagstiftning

Diskrimineringslagstiftning Diskrimineringslagstiftning Rätten att inte bli diskriminerad är en mänsklig rättighet Internationell lagstiftning som är tvingande för Sverige (EUrätt) eller som Sverige valt att följa (EKMR) begränsar

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Social sektor Leva som andra - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är en lag

Läs mer

Uppföljning av Program för delaktighet

Uppföljning av Program för delaktighet Uppföljning av Program för delaktighet FO:s årsrapport 2014 Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudman i Stockholms stad riitta-leena.karlsson@stockholm.se 08 508 25 610 The Capital of Scandinavia Sveriges

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Handikapplan. för Sandvikens kommun

Handikapplan. för Sandvikens kommun Handikapplan för Sandvikens kommun 1 Reviderad version av handikapplan antagen av kommunfullmäktige 1998-04-27 Handikappolitik handlar om allas rätt att vara medborgare, att kunna vara delaktig. Att få

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

PM bedömning och beslut om daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

PM bedömning och beslut om daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Sida 1 PM bedömning och beslut om daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Vid handläggning av ansökningar om daglig verksamhet enligt 9 10 LSS uppkommer

Läs mer

som taggar om funktionshinder

som taggar om funktionshinder ORD som taggar om funktionshinder Hur funkar ord som funktionsnedsättning, tillgänglighet, CP, mongo etc? Här finns en lista med ord man kan fundera över nästa gång det är dags att skriva en artikel eller

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för * Ledsagarservice Ledsagare är en person som är anställd av kommunen och som kan följa med ex till badhus, affär, läkare, bio och promenader. Servicen skall anpassas efter den enskildes behov. Den som

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet STENUNGSUNDS KOMMUN Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet Typ av dokument Policy Dokumentägare Administrationen/kansliet Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Ses över varje mandatperiod

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

Innehåll TD... 4. Hitta i TD... 5. En mänsklig rättighet... 6. TD:s styrka... 8. TD skapar nya förutsättningar... 11. TD-spindeln gör skillnad!...

Innehåll TD... 4. Hitta i TD... 5. En mänsklig rättighet... 6. TD:s styrka... 8. TD skapar nya förutsättningar... 11. TD-spindeln gör skillnad!... Innehåll TD... 4 Hitta i TD... 5 En mänsklig rättighet... 6 TD:s styrka... 8 TD skapar nya förutsättningar... 11 TD-spindeln gör skillnad!...12 Informationen i TD...14 Historik...15 Hitta i TD Gå till

Läs mer

intressepolitiskt program

intressepolitiskt program intressepolitiskt program Antaget av Hörselskadades Riksförbunds kongress 2012 HRFs vision HRFs vision är ett samhälle där alla hörselskadade kan leva i full delaktighet och jämlikhet. Ett samhälle där

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Trelleborg3000, v 1.0, 2010-02-11

Trelleborg3000, v 1.0, 2010-02-11 Trelleborg3000, v 1.0, 2010-02-11 Bilaga. 39 Socialnämnden 2013-05-22 Reservation ärende 5: Riktlinjer för bedömning av insatser enligt SOL. Vi socialdemokrater tycker det är positivt att man

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Program för tillgänglighet i Finspång

Program för tillgänglighet i Finspång Program för tillgänglighet i Finspång Antaget av kommunfullmäktige 2010-10-27 Program för tillgänglighet i Finspång Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se

Läs mer

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Antagna av regionstyrelsen 2013-02-26, 38 Diarienummer RS 678-2011 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Riktlinjer för tillgänglig information och

Läs mer

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth 2009-12-11 1(5) Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada Socialnämnden beslutade 2009-11-03 uppdra åt socialkontoret att sammanställa

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade lättläst Introduktion LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger

Läs mer